Sjuksköterskors Erfarenheter Av Transkulturell Omvårdnad: En litteraturöversikt

Avdelningen för Omvårdnad Campus Sundsvall

Sjuksköterskors Erfarenheter Av Transkulturell Omvårdnad

Av: Yvette Ann & Samrawit Tsegai

Dokumenttyp – Examensarbete

Huvudområde: Omvårdnad Grundnivå (C) Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: Vt 2020

Handledare: Britt Bäckström Examinator: Annika Karlström Kurskod: OM082G

Abstrakt

Bakgrund: Människor migrerar runt om i världen av olika skäl. Varje år flyttar tusental människor till Sverige. Detta gör Sverige till mer och mer mångkulturellt samhälle, vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kulturella kompetens i omvårdnaden av patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: var att belysa sjuksköterskors kulturella kompetens och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: Litteraturöversikten bestod av 14 originalartiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansats. Datasökning genomfördes i Cinahl och Pubmed. Fribergs

beskrivning av integrativ analys samt Graneheim och Lundman innehållsanalys användes. Resultat: Kvalitativ och kvantitativa artiklar presenterades var för sig. kategorierna: Hinder och förutsättningar i kommunikationen, osäkerhet, familjen som en tillgång eller hinder och skillnader i upplevelser och värderingar användes som underlag till kvalitativa resultat. Kulturell kompetens, hinder i omvårdnaden och kulturella skillnader underlag till kvantitativa resultatet. Sjuksköterskornas upplevde svårigheter i omvårdande av patienter med annan kulturell bakgrund på grund kulturella skillnader och språkhinder som bidrog till bristande kommunikation. Bristande kulturell kompetens som ledde till osäkerhet i mötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Diskussion: kommunikationens betydelse, vikten av utbildning, kulturell kompetens och kulturella skillnader diskuterades utifrån Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. Slutsats: För att sjuksköterskor ska kunna ge kongruent

individanpassad transkulturell omvårdnad krävs det mer utbildning och medvetenhet om andras kulturer.

Nyckelord: Erfarenhet, kommunikation, kulturell kompetens, litteraturöversikt, sjuksköterska, transkulturell omvårdnad

Innehållsförteckning

Inklusions- och exklusionskriterier ... 4

Litteratursökning ... 5

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning ... 5

Analys ... 6 Kvalitativ Analys ... 6 Kvantitativ Analys ... 7 Etiska överväganden ... 7 Resultat ... 7 Kvalitativt Resultat ... 8

Hinder och förutsättningar i kommunikationen ... 8

Osäkerhet ... 9

Familjen som hinder eller tillgång ... 10

Skillnader i upplevelser och värderingar ... 10

Kvantitativt Resultat ... 11 Kulturell kompetens ... 12 Hinder i omvårdnad ... 13 Kulturella skillnader ... 13 Diskussion ... 14 Metoddiskussion ... 14 Resultatdiskussion ... 16 Slutsats ... 19 Referenser ... 20 Bilaga 1 Tabell 1 Översikt av sökningar och urval

1

Introduktion

Att röra sig mellan olika länder i världen är inget nytt. Människor migrerar för olika skäl, en del flyttar frivilligt medan andra tvingas fly. Varje år flyttar tusentals människor till Sverige av olika anledningar på grund av arbete, studier, äktenskap, att besöka släktingar eller som flyktingar (Migrationsverket 2019). Dessa personer kommer från olika samhällen, där språk, religion, social kontext och kulturella traditioner skiljer sig från det svenska samhället. Detta gör Sverige till ett mer och mer mångkulturellt land med ett växande krav på sjukvårdens kunskap inom

transkulturell omvårdnad för att kunna ge en individanpassad vård. Möten med patienter från andra kulturer kan innebära en stor utmaning för sjuksköterskan då det kan finnas skillnader i värderingar och behov av vård beroende på vilken kultur patienten tillhör.

Bakgrund

Kultur definieras som ett mönster av mänskligt beteende som ingår i ett etnisk, religiös och socialt sammanhang (Sharifi, Adib-Hajbaghery, & Najafi, 2019). Kultur kommer från

antropologin och har under längre tid använts som en helhet av kulturella, materiella och icke-materiella egenskaper innehållande språk, historia, andlighet och släktskap (Leininger, 2002, s.9). Trots att många har försökt definiera begreppet kultur, saknar termen i allmänhet en

tydlighet bland teorier och modeller om sjukvård (Brown, Franklin, & Coad, 2018). En definition som är central inom transkulturell omvårdnad som vägleder sjuksköterskan att förstå den holistiska dimensioner av en kultur är Madeleine Leiningers definition av kultur. Leininger definierar kultur som ett lärande och delad övertygelse, värde och livslängd, som en grupp av människor tar med sig och överför vidare från en generation till en annan och påverkar tänkande och handlingssätt (Leininger,2002, s.9). Degrie et al. (2017) konstaterar att patientens attityder, beteenden och förväntningar under sjukvårdsbesök erhålls av alla de kulturellt bestämda övertygelser, värden, praxis och traditioner från patientens kulturella vårdsituation.

Madeleine Leininger (2002) var den första sjuksköterska och omvårdnadsteoretiker som grundade och utvecklade en omvårdnadsteori (transkulturell omvårdnad) som fokuserar på kultur. Leininger definierar transkulturell omvårdnad som ett informellt område för utredning och praktik för att förändra omvårdnad och ge kulturellt kongruent och ansvarsfull vård till

2 människor med olika kulturer (Leininger, 2002, s. 5). Leiningers teori om transkulturell

omvårdnad går ut på att upptäcka, dokumentera och förklara olika kulturbaserad värdefaktorer som kan påverka hälsan, välbefinnande, sjukdom eller död hos individer eller grupper. Målet med teorin var att etablera kunskaper om transkulturell omvårdnad för nuvarande och kommande generationer av sjuksköterskor i en global värld (Leininger, 2002, s. 76). För att underlätta sjuksköterskans förståelse i vårdandet av patienter med andra kulturer har Leininger framställt en modell; soluppgångsmodellen som har utvecklats till The Sunrise Enabler.

Modellen är inte i sig teorin, utan används som en viktig guide i utforskandet av omfattande och andra faktorer som kan påverka vård och kultur (Leininger, 2002, s. 79).

Begreppet kulturell kompetens definieras som den dynamiska eller evolutionära processen att skaffa förmåga att tillhandahålla effektiv och kvalitetssäker vård till individer från olika kulturer, samtidigt som man beaktar de olika aspekterna av deras kultur (Sharifi, Adib-Hajbaghery, & Najafi, 2019). Kulturell kompetens är en komplex kunskap baserad på kritisk reflektion och handling som sjuksköterskan bygger på för att kunna ge en kulturell, säker kongruent och effektiv vård till människor baserat på förståelsen av likheter och skillnader mellan eller i samarbete med patienter från andra kulturer (Cai,2016; Garneau & Pepin 2015). Förmågan att kunna ge kongruent vård är baserad på sjuksköterskans förmåga att visa flexibilitet och öppenhet vid olika vårdsituationer samt att kunna överföra kunskap från inlärningssituationer till nya situationer med liknande problem (Garneau & Pepin 2015). Målet med kulturell kompetens är att ge respektfull, meningsfull och kompetent vård till

människor i olika kulturer som leder till hälsa och välbefinnande (Leininger, 2002, s. 128). Enligt ICN: s etiska kod ska all omvårdnad ges med respekt till alla oavsett ålder, kön, social ställning, sexuell läggning, hudfärg, etnicitet, trosuppfattning, kultur, sjukdom, nationalitet, politisk, funktionsnedsättning eller social status (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Att visa respekt för patientens kulturella åskådning och attityder är en viktig komponent, speciellt när

patientens åsikter skiljer sig från sjuksköterskans åsikter (Bhu, Warfa, Edonya, Mckenzie & Bhugra, 2007). Sjuksköterskan ansvarar även för att anpassa information om vård och behandling till patientens kultur för att kunna ge korrekt och tillräcklig information (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).

3 Kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader kan bidra till sämre vårdkvalitet vilket patienter med andra kulturer upplever (Almutairi & Rodney, 2013). Degrie et al. (2017) skriver att migranter med låg språkkunskap möter särskilda hinder som medför svårigheter att

kommunicera sina behov och förstå den vård eller behandling de behöver. Vilket resulterar i otillräckligt informationsutbyte mellan sjuksköterskan och patient och omvårdnad av dålig kvalitet. Kommunikation är en viktig del i omvårdnaden (Attre, 2001). Enligt Fleischer, Berg, Zimmermann, Wüste, & Behrens, (2009) ses kommunikation som en dynamisk och komplex pågående process där upplevelser delas, den kan vara verbal eller icke verbal. Människor får även möjligheten att uppleva sig själv genom att uttrycka sina känslor och minnen till andra medvetet eller omedvetet. Målet med kommunikation i samband med omvårdnad är

huvudsakligen att förbättra patientens hälsostatus. Den utgör en viktig del av

omvårdnadskvalitet och påverkar patienttillfredsställelse i vården. Kommunikation är ett kärnelement samt ett grundläggande krav inom omvårdnad. Kommunikation är starkt beroende av kultur, den sociala statusen och ömsesidiga relationer (a.a).

Faktorer som rörligheten av hälso- och sjukvårdspersonal och den globala migrationen av människor har bidragit betydlig till skapandet av den mångkulturella hälso-sjukvård som erbjuds idag inom och över nationer (Almutairi & Rodney, 2013). Tidigare studier har påvisat att migranter i allmänt upplever sämre vårdkvalité och hälsa jämfört med majoritet av

befolkningen (Lindström, Sundquist & Östergren 2001; Reijneveld, 1998; Wiking, Johansson & Sundquist, 2004). Patienter med annan kulturell bakgrund lämnar sin bekanta världsbild för att anpassa sig till den okända sjukvårdens kulturella sammanhang som leder till att patienterna upplever känslor av förlust, att vara ensam eller vara främling. Sjuksköterskan lyckas inte alltid hjälpa dessa patienter att navigera i det okända sammanhanget (Degrie et al., 2017). Morgan och Yoder (2012) konstaterar att individanpassat vårdbehov inte uppnås om patientens livssituation såsom kunskap om kultur, övertygelser, traditioner, vanor, preferenser och aktiviteter inte tillgodoses. Morgan & Yoder, (2012) menar även att personcentrerad omvårdnad innebär att tillgodose patientens önskemål, behov och värderingar samtidigt som patienten involveras i upprättandet av en omvårdnadsplan. Enligt Robinson, Callister, Berry och Dearing (2008) beskrevs personcentrerad omvårdnad som en relation som fokuserar på individens välbefinnande förenat med patientens psykosociala kontext och upplevelser av sjukdom.

4

Problemformulering

Idag lever vi i en värld där migration mellan olika världsdelar och länder har blivit allt mer vanligt. Detta gör Sverige till ett mångkulturellt samhälle med olika etniciteter, kulturer och religioner, vilket innebär att högre krav ställs på sjuksköterskans kulturella kompetens. För att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna tillgodose patientens omvårdnadsbehov i samband med den ökade mångkulturella vårdmiljö krävs kunskap om hur sjuksköterskan bör möta och vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Om sjuksköterskan inte tillgodogör sig kunskap om hur bemötandet mot patienter med annan kultur bör vara, riskerar patientens

omvårdnadsbehov att förbises. Därför är det av stor betydelse att belysa sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad och kulturell kompetens i mötet med patienter med annan kulturell bakgrund. För att få förståelse för förutsättningar och hinder som kan uppstå och hitta åtgärder och strategier som gör att omvårdnaden bli så optimalt som möjligt.

Syfte

Syftet var att belysa sjuksköterskors kulturella kompetens och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund.

Metod

Design

Denna studie bygger på en litteraturöversikt där studier av kvalitativ och kvantitativa ansats sammanställdes och analyserades. Litteraturöversikt beskrivs av Friberg (2017, s.141–142) som en design med mål att söka kunskap från redan existerande forskning för att få förståelse om det aktuella kunskapsläget. Detta görs genom en kritisk analys av det valda området.

Inklusions- och exklusionskriterier

De artiklar som inkluderades var forskningsartiklar med kvantitativa eller kvalitativa ansats i originalform och skrivna på engelska. De skulle vara peer-review granskade och publicerade som tidskriftsartiklar mellan år 2009 och 2019. Avgränsning med 10 år ansågs vara viktig för att finna den allra nyaste evidensen kring ämnet. För att kunna inkluderas i studien behövde artiklar fokusera på sjuksköterskornas perspektiv oavsett specialitet vid vård av patienter med annan kulturell bakgrund. Det var även viktig att artiklarna hade ett tydligt redovisat etiska

5 övervägande för att inkluderas. Artiklar med fokus på anhöriga, patienter, studenter eller utlandsutbildade sjuksköterskor perspektiv valdes bort. Även artiklar som fokuserade på utbildningar och jämförelser mellan olika kulturer exkluderades.

Litteratursökning

Litteratursökningen av originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativa ansats genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Inför litteratursökningen gjordes en lista på vilka nyckelord som var intressanta för syftet och sökord som skulle användas för att få fram relevanta artiklar i de olika databaserna med hjälp av MeSH termer, Cinahl Headings och fritextord. Följande huvudsökord användes vidare i kombination med AND eller OR. “Nurses” [Mesh-term] OR “nurse” [Fritext] AND “experience OR experiences” [Fritext] AND “Transcultural nursing OR Transcultural care OR cultural Competence OR cultural diversity” [Mesh-term] + [Cinahl headings]. Vid sökningarna användes avgränsningar som abstrakt, engelska språk, peer reviewed och publicerades mellan år 2009–2019 (bilaga 1). Språkavgränsning hjälper till att sortera bort artiklar som är skrivna på andra språk som inte är förståeliga. Eftersom denna funktion inte har verkan vid avgränsning till ett litet språk såsom svenska, valdes inte

avgränsning på svenska på grund av att det oftast inte gav bra träffresultat (Östlundh,2017, s. 77). Vid Peer reviewed avgränsning sorteras artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter (Östlundh,2017, s.79). Trunkering med asterisk “*” samt “AND” och “OR” användes vid sökningarna i båda databaserna. Att sätta samman och prova med en rad olika sökord och synonymer är ett krav för att kunna få fram ett bra litteraturval. Vid sådant tillfälle är Boolesk söklogik användbar för att bygga upp sökningen (Östlundh ,2017, s. 72). Operatorn “AND” kopplar ihop två söktermer och anger att både söktermer måste finnas med, medans “OR” anger att någon av eller både söktermer bör finnas med (Polit & beck, 2017, s.91). Trunkering är en sökteknik som hjälper till att finna ordets alla olika böjningsformer (Östlundh,2017, s.71).

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning

Relevansbedömningen genomfördes stegvis med stöd av Statens beredning för utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården (SBU, 2013, s.39–40). Först lästes artiklarnas titel för att bedöma om artikeln var relevant till studiens syfte. I andra steg lästes abstraktet och utifrån det bedöms om hela texten ska läsas. På tredje steget lästes hela artikeln och detta var avgörande om artikeln skulle inkluderas för vidare kvalitetsgranskning eller inte (Bilaga 1).

6 Vid kvalitetsgranskningen granskade artiklarna var för sig och gemensamt. Kvalitativa artiklar granskades med stöd av SBU (2013) granskningsmall för studier med kvalitativa

forskningsmetoder. De kvantitativa artiklarna granskades med hjälp av Friberg (2017, s. 187– 188) granskningsmall för kvantitativa artiklar. Sedan genomfördes kvalitetsbedömning av artiklarnas kvalite utifrån hög, medelhög eller låg nivå med hjälp av SBU (2013, s.96) bedömning av vetenskaplig kvalité. Artiklar som uppfyllde hög och medelhög kvalitet enligt SBU (2013, s.96) inkluderades och artiklar med låg kvalitet valdes bort. Totalt 14 artiklar gick vidare för att analyseras efter kvalitetsgranskning.

Analys

Artiklarna som gick vidare efter kvalitetsbedömning lästes ett antal gånger var för sig och gemensamt för att få känsla av helheten och identifiera om det fanns likheter och skillnader oavsett design. En kort sammanfattning av de inkluderade artiklarna gjordes som underlag till översiktstabell. I översiktstabell redovisas artikels författarnamn, vilket land studien utfördes, årtal, metod och kvalitet (se bilaga 2). Därefter analyserade kvalitativa och kvantitativa var för sig och redovisades enskilt. Total inkluderas 14 originalartiklar, sju kvalitativa, sju kvantitativa.

Kvalitativ Analys

De valda sju kvalitativa artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundman (2004)

beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. För att få allmän förståelse för vad studierna kommit fram till läste artiklarna upprepade gånger. Textinnehållet som på bästa sätt besvarade studiens syfte och inklusionskriterier färgmarkeras och delades upp i meningsbärande enheter.

Meningsbärande enheter innebär enligt Graneheim och Lundman (2004) gruppering av ord eller påstående som hänför sig till gemensam betydelse. Efter uppdelning av meningsbärande

enheterna översattes texten till svenska för att sedan kondensera meningsenheterna utan att förlora dess innebörd. Sedan valdes koder som beskrev innehållet kort och som blev en etikett för de kondenserade meningsenheterna. Därefter jämfördes koderna innehåll och sorterades sedan in under fyra kategorier beroende på innehåll.

7

Kvantitativ Analys

Data från sju artiklar analyserades enligt Friberg (2017, s. 150). Först lästes artiklarna flera gånger enskild och gemensamt för att förstå studiens kvantitativa innehåll. Sedan gjordes en datareduktion, vilket innebar att välja variabler i varje studie som svarade på studiens syfte. Det som inkluderades i datareduktionen och som var grund för analysen var författare och år, land, antal deltagare, deltagarnas kön, ålder, etnicitet, yrkeserfarenhet, träning och utbildning, mätinstrument och signifikansnivå. Därefter gjordes jämförelser av likheter och skillnader utifrån syftet. Utifrån likheterna och skillnaderna valdes ut tre kategorier till resultatet. Mätinstrument som används i olika studierna var Cultural self-efficacy scale, Nurses cultural competence scale, Transcultural Self-Efficacy Tool (TSET). Cultural competence assessment CCA/ Cultural diversity experience och Critical cultural competence CCC. Dessa mätinstrument mätte bland annat sjuksköterskans kulturkompetens, självförmåga, upplevelser av kulturell diversitet och upplevelser vid transkulturell omvårdnad. Två av sju studier hade inget mätinstrument utan egna konstruerade frågeformulär som mätte sjuksköterskors syn på transkulturell omvårdnad och kulturell kompetensnivån, kunskap och färdigheter i omvårdnaden av människor med annan kultur.

Etiska överväganden

Artiklar som inkluderades i studien skulle kunna visa ett tydligt redovisat etiska resonemang eller ett godkännande från en etisk kommitté. Deltagarna ska kunna frivilligt delta eller lämna studien utan negativa följder. Kjellström (2017, s.76) skriver att grundvärden i vetenskapliga arbetet bygger på ärlighet och hederlighet. Därför krävs det en korrekt och noggrann analys av datamaterial som inhämtas från de olika databaserna. Eftersom data som ska användas utgår från engelska språket, är det viktigt att texterna översätts noggrant för att förhindra

förvrängningar i innehållet. Polit och Beck (2017, s.647) skriver att målet med litteraturöversikt är även att undvika dra felaktiga slutsatser som kan uppstå från en granskningsprocess som är partisk eller från en partisk selektion av studier som inkluderas i granskningen.

Resultat

Sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med annan kulturell bakgrund presenteras med hjälp av 14 vetenskapliga originalartiklar. Studierna genomfördes i tretton

8 olika länder. De kvalitativa artiklarna var från Danmark, Norge, Sverige, Irland, Turkiet, Iran och Taiwan, och de kvantitativa var från Kina, Colombia, Italien (n 2), Taiwan, Turkiet och Kanada. Resultatet har indelats i två delar; kvalitativt resultat och kvantitativt resultat.

Kvalitativt Resultat

Utifrån den kvalitativa analysen identifierades fyra kategorier som ligger till grund för

resultatet; Hinder och förutsättningar i kommunikationen, osäkerhet, familjen som hinder eller tillgång och skillnader i upplevelser och värderingar (Figur 1).

Figur 1. Översikt av kategorier i kvalitativ resultatet Kategorier

Hinder och förutsättningar i kommunikationen Osäkerhet

Familjen som hinder eller tillgång Skillnader i upplevelser och värderingar

Hinder och förutsättningar i kommunikationen

Vid vård av patienter från andra kulturer upplevde sjuksköterskor problem i kommunikationen på grund av språkbarriärer (Nielsen & Birkelund, 2009; Høye, & Severinsson 2010; Sevinc, 2018). Att vårda patienter från andra kulturer där språkhinder framkom vid kommunikationen

beskrevs som utmanade (Amiri & Heydari, 2017; Listerfelt, Fridh & Lindahl, 2019). Att ge konkret och adekvat information till patienter och familjer med annat språk upplevde som krävande till följd av kulturella skillnader och språkproblem (Høye, & Severinsson 2010). Sjuksköterskans första intryck i mötet med patient med en utländsk bakgrund var att ta reda på om patienten förstod språket eftersom vården beskrevs som tidskrävande när patienten inte talade och förstod språket, vilket kunde skapa irritation hos sjuksköterskan (Nielsen &

Birkelund,2009). När hinder i kommunikation uppstod upplevde sjuksköterskor svårigheter att bedöma om kommunikationsproblemet berodde på sjukdomsrelaterade faktorer eller på begränsad språkkunskap, vilket kunde försena vården (Lin,Wu,& Hsu,2019). Sjuksköterskor påpekade även att till följd av språkhinder kunde patienter inte uttrycka symtom som de kände, vilket resulterade till en förlängd vårdtid (Sevinc, 2018). Förståelse mellan patienten och

9 minskade betydligt vid språkproblem (Lin et al.,2019; Sevinc, 2018). Sjuksköterskorna upplevde att kommunikationssvårigheter orsakade känslor av förvirring och rädsla även hos patienterna (Lin et al.,2019).

För att motverka språkhinder och underlätta kommunikationen används tolktjänster. Men när tolken inte var tillgänglig upplevde sjuksköterskor svårigheter att etablera kommunikation och tillhandahålla sjukvård till patienter med annan kulturell bakgrund och deras familj (Sevinc, 2018). Tolktjänsten beskrevs vara bristfällig, tidskrävande och endast tillgänglig under läkarmötet och inte vid vardagliga möten (Listerfelt et al.,2019). Vilket medförde till att sjuksköterskorna tvingades förlita sig på tolkning av familjemedlemmar under de dagliga aktiviteterna när det inte förekom allvarliga vårdrelaterad problem (Høye, & Severinsson ,2010; Listerfelt et al., 2019; Nielsen & Birkelund, 2009). Genom att använda anhöriga som tolk kunde sjuksköterskorna kommunicera och involvera både patienten och anhöriga i vården. Nackdelen men detta var att det fanns en risk att det mesta som sades riskerades förloras när anhöriga används som tolk (Listerfelt et al., 2019). Sjuksköterskorna beskrev att andra

kommunikationsstrategier i form av kropp-och teckenspråk, bilder, riktningar, inlärda eller nedskrivna ord av anhöriga (Listerfelt et al., 2019) eller datoriserade översättningsprogram (Lin et al., 2019; Listerfelt et al., 2019) samt att ta hjälp av familjemedlemmar eller kollegor som var bekanta med språket och kulturen (Amiri & Heydari, 2017; Listerfelt et al., 2019), underlättade kommunikationen med patienterna (Lin et al., 2019; Listerfelt et al., 2019).

Osäkerhet

Vissa sjuksköterskor upplevde osäkerheter vid vård av patienter med annan kulturell bakgrund av rädsla att bedömas som kulturellt okunnig och respektlös (Listerfelt et al., 2019). På grund av bristande förtrogenhet med olika språk och kulturer upplevde sjuksköterskor oro, rädsla och förtvivlan när de vårdade patienter med annan kulturell bakgrund. Vilket resulterade i att de oftare undvek dessa patienter (Amiri & Heydari, 2017). En del sjuksköterskor undvek att ställa frågor på grund av rädsla att avslöja sina kulturella okunskaper. Att inte veta vad som förväntas av en kunde väcka oro och rädsla och detta gav även känslor av hjälplöshet och sårbarhet hos sjuksköterskorna (Markey, Tilki & Taylor, 2018). Många sjuksköterskor uttryckte viljan att lära sig om patientens kultur och språk och vara engagerad och kunna ge kulturellt anpassad och

10 säker vård (Lin et al., 2019). En bristande kulturell kunskap kunde leda till rädsla för kulturella missförstånd (Markey et al., 2018). Kunskap och erfarenheter av patienternas kulturer, religioner och traditioner upplevde sjuksköterskor hjälpte vid vårdande av patienter med annan kultur eftersom det gav kapacitet att kunna tillhandahålla kulturkongruent vård (Listerfelt et al., 2019).

Familjen som hinder eller tillgång

Patienter med en annan kulturell bakgrund hade ofta stort antal besökare från familjen och vänner (Listerfelt et al., 2019; Høye & Severinsson 2010; Nielsen & Birkelund, 2009).

Sjuksköterskorna upplevde detta som ett stort problem och utmanande när många besökare kom och upptogs stort utrymme på avdelningen (Listerfelt et al.,2019; Nielsen & Birkelund, 2009) och i vissa fall avbröts sjuksköterskans omvårdnadsarbete (Listerfelt et al., 2019). Sjuksköterskorna beskrev att familjerna till patienter med annan kultur inte respekterade besökstider och sjukhusrutiner (Høye, & Severinsson 2010; Listerfelt et al., 2019), trots att de hade informerats ett flertal gånger (Listerfelt et al.,2019). Sjuksköterskorna beskrev även att anhöriga till patient med annan kulturell bakgrund kunde uppvisa stort behov av att vilja delta i vårdverksamheten (Høye & Severinsson ,2010; Listerfelt et al., 2019) och önskade vara nära patienten dygnet runt (Listerfelt et al., 2019). Anhöriga sågs som besvärande för sjuksköterskor, men framför allt för den sjuka patienten eftersom att de inte hade förståelse för patientens behov av vila (Listerfelt et al., 2019; Nielsen & Birkelund, 2009). Sjuksköterskor upplevde då konflikter mellan att respektera patienternas rätt till besök av sina familjer samtidigt som de tog hänsyn till den kliniska säkerheten (Listerfelt et al., 2019; Høye, & Severinsson 2010). På grund av

språkproblem mellan sjuksköterskan och patientens familj upplevde sjuksköterskorna

svårigheter att undervisa familjen om sjukhus rutiner (Sevinc, 2018). Sjuksköterskorna upplevde att familjemedlemmar krävde mycket information, framför allt under patientens kritiska

perioder. Oförmågan att tillhandahålla information direkt på grund av språkhinder skapade känslor av frustration hos sjuksköterskorna (Listerfelt et al.,2019). Däremot tyckte sjuksköterskor att familjen spelade en viktig roll som samordnare och var användbara som tolk när det inte gick att kommunicera med patienten (Lin et al.,2019).

Skillnader i upplevelser och värderingar

11 övertygelser och tankesätt, och dessa skillnader beskrevs av sjuksköterskorna som något som kunde ha betydelse för olika sätt att fatta beslut (Lin et al., 2019). Sjuksköterskor uppfattade att patienter med annan kulturell bakgrund hade skilda uppfattningar om sjukdom, där patienten uppfattades visa sin smärta på ett starkare sätt jämfört med andra patienter enligt

sjuksköterskorna (Nielsen & Birkelund, 2009). Tillförlitligheten av patientens smärta upplevdes av sjuksköterskorna som svår att bedöma på grund av att vissa kulturella uttryck för smärta och sorg var överdrivna (Høye, & Severinsson 2010). Sjuksköterskorna noterade att de stötte på skillnad i olika kostvanor, ett exempel som gavs var att vissa utländska patienterna inte gillade smaken av vissa livsmedel som erbjöd på grund av religiösa skäl (Lin et al., 2019). En av sjuksköterskorna beskrev att mat som hämtas av familjer till patienter oftast luktade väldigt starkt, och kunde vara irriterande för andra patienter (Nielsen & Birkelund, 2009).

Sjuksköterskor beskrev även svårigheter att utföra omvårdnad på grund av att vissa patientovilja att bli vårdad av någon av motsats kön (Amiri & Heydari, 2017; Sevinc, 2018). Sjuksköterskorna förstod inte ibland hur patienter med annan kultur kunde avstå från behandlingar på grund av sin tro (Lin et al., 2019). Sjuksköterskor upplevde att familjer till patienter med annan kultur uppvisade sörjande känslor väldigt högt och dramatiskt. Dessa beteenden beskrev orsaka stress och oro hos sjuksköterskor på grund av osäkerhet om hur de skulle hantera sådana familjemedlemmar (Listerfelt et al., 2019). Förståelse eller bekräftelse av en patients tänkesätt och behov upplevdes ta mer tid och ansträngning än vanligt på grund av kulturella skillnader, språk, och värderingar (Lin et al., 2019).

Kvantitativt Resultat

Det kvantitativa resultatet omfattas av sju originalartiklar, dessa utgör underlag till resultatet som är indelat i tre kategorier: Kulturell kompetens, hinder i omvårdnaden och kulturella skillnader (figur 2). Sammanlagt ingick det 3359 sjuksköterskor i studierna och av dessa var 522 män och 2666 kvinnor. (Almutairi, Adlan & Nasim, 2017; Cicolini et al., 2015; Chin-Nu Lin, Mastel-Smith, Alfred & Yu-Hua Lin, 2015; Festini, Focardi, Bisogni, Mannini, & Neri,2009; Herrero-Hahn, Rojas, Montoya-Juárez, García-Caro & Hueso-Montoro, 2019; Juan Li, Zhuang He, Yong Luo & Rong Zhang, 2016; Karakus, Babadag, Abay, Akyar, & Celik ,2013). I en studie av sju framkom det inte hur många kvinnor eller män som deltog i studien (Festini et al., 2009). I en studie av sju framkom det bara hur många kvinnor som deltog i studien (Karakus et al.,

12 2013). Studiernas ursprungsland varierade, två av sju studier var från Asien (Lin et al., 2015; Juan Li, 2016), två från europa (Cicolini et al., 2015; Festini et al., 2009), en från Sydamerika (Herrero-Hahn et al., 2019), en från Mellanöstern (Karakus et al., 2013) och en från Nordamerika (Almutairi et al., 2017).

Figur 2. Översikt av kategorier i kvantitativ resultatet Kategorier

Kulturell kompetens Hinder i omvårdnaden Kulturella skillnader

Kulturell kompetens

Deltagande sjuksköterskor i Karakus et al. (2013) studie beskrev att de saknade kompetens inom transkulturell omvårdnad och att deras kunskapsnivå i andra språk var också låg. I en annan studie beskrev sjuksköterskor att de hade en låg kulturell kompetens vid vårdandet av patienter med annan kulturell eller etnisk bakgrund (Lin et al., 2015). En studie visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kulturell kompetens och åldersgrupper. Sjuksköterskor i åldrarna 30 till 34 år hade den högsta kunskapen om kulturell kompetens, medan sjuksköterskor 35 till 39 år hade den lägsta kunskap (Almutairi et al., 2017). I en annan studie redovisades även att sjuksköterskor som var 25 år eller under hade en betydligt mindre kulturellt kompetenta än sjuksköterskor i åldern 34–35 år eller över 35 (Juan Li et al., 2016). En del sjuksköterskor beskrev att de sällan diskuterade etniska frågor med sina patienter medan en del uppgav att de gjorde det ibland. Det fanns även några av sjuksköterskorna som rapporterade att de hade enstaka diskussioner om olika kulturella perspektiv med sina patienter medans andra gjorde det sällan eller aldrig på grund av kulturell inkompetens (Almutairi et al., 2017). Herrero-Hahn et al. (2019) beskrev att med högre utbildningsnivå kunde kunskap om kulturella begrepp och kulturell erfarenhet öka signifikant. Herrero-Hahn et al. (2019) menade att ju längre erfarenhet desto bättre förtroende för kunskap om kulturella begrepp. I Cicolini et al. (2015) visade resultatet en måttlig till hög nivå av kulturell medvetenhet och känslighet hos deltagande sjuksköterskor. I två andra studier framkom det även vikten av att ha kunskap om minst ett annat språk för att kunna tillhandahålla god omvårdnad till patienter med annan kulturell bakgrund (Festini et al., 2009; Karakus et al., 2013).

13

Hinder i omvårdnad

Enligt Festini et al. (2009) så upplevdes sjuksköterskorna med medelvärde 10,1 års yrkeserfarenhet mer svårigheter vid vård av patienter och deras familjer med utländska bakgrund än sjuksköterskor som hade 9 års yrkeserfarenheter. Dock var antalet inte statistiskt signifikant. Karakus et al. (2013) beskrev att majoriteten av sjuksköterskor (87,5%) som deltog i studien uppgav svårigheter i kommunikationen med patienter med annan kulturell bakgrund. Festini et al. (2009) beskrev att sjuksköterskorna upplevde problem i

sjuksköterska-patientrelationer och dessa problem påverkades av kommunikationsproblem, språkproblem och problem relaterade till kulturella skillnader. Däremot beskrev de deltagande sjuksköterskorna i Cicolini et al. (2015) positiva upplevelser med att ta hand om patienter med annan kulturell bakgrund. Festini et al. (2009) betonade att stödja utländska föräldrar under deras sorg var särskilt svårt för sjuksköterskorna. Personliga hygienvanor hos vissa utländska patienter och deras familjer var också ett problem. Sjuksköterskor rapporterade att de var tvungna att hantera situationer där de kände sig generade eller obekväma under vården. De var involverade i vårdande situationer där de upplevde missnöje med beteende eller vanor hos föräldrar till barn med annan kulturell bakgrund. Det som oftast rapporterades som svårt var att ge föräldrar möjlighet att utöva sin tro medan de hjälpte sina barn under vårdtiden (a.a).

Kulturella skillnader

Festini et al. (2009) beskrevs att barn med annan kulturell bakgrund och deras familjer hade annan inställning angående smärtsamma procedurer jämfört med italienska. Sjuksköterskorna i studien menade att vissa utländska barn hade en högre smärttolerans och ett annorlunda sätt att uttryck smärta, deras smärtmanifestationer såg mer diskreta ut. Det fanns även en mer tolerant inställning hos utländska föräldrar med avseende på deras barns smärta. Festini et al. (2009) menade även att på grund av kulturella skäl eller religiösa regler för mat vägrade familjer att ta emot mat som var tillgänglig eller mjölk från bröstmjölkbanken när det behövdes. Vissa

patienter med annan kulturell bakgrund ansåg inte att tid var viktigt och detta väckte irritation hos majoriteten av sjuksköterskorna i studien av Almutairi et al. (2017). Dessutom upplevde sjuksköterskorna att mat som serverades på sjukhuset under måltiderna var olämplig för ett utländskt barn och familj. Blodtransfusioner för barn inom Jehovas vittnen rapporterades som en särskilt besvärande situation eftersom föräldrarna vägrar bloddonation på grund av religiösa

14 skäl. Sjuksköterskorna beskrev att familjer med annan kultur hade en lägre uppfattning om sjuksköterskor än infödda patienter och att muslimska män hade det svårt att betrakta kvinnliga sjuksköterskor som vårdgivare för sina barn (Festini et al.,2009).

Diskussion

Metoddiskussion

Litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes då denna analys passar för att beskriva sjuksköterskors kulturella kompetens och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Kvalitativ forskning ansågs som mest lämplig för studien då den gav en utförlig beskrivning (Lyckhage, 2017, s. 34) medan den kvantitativa designen visade

existensen av ett fenomen och hur variabler som används påverkas av varandra (Billhult, 2017, s. 100). En styrka var att det kvalitativa resultatet stärktes av det kvantitativa resultatet, eftersom det fanns gemensam innebörd som gjorde att de kompletterade varandra. Tillvägagångssättet är lämpligt när kvalitativa och kvantitativa fynd anses komplettera varandra, i motsats till att bekräfta eller motbevisa varandra (Polit & beck, 2017, s. 665). Detta kan sägas öka

trovärdigheten, då resultatet kunde beskriva och förklara både subjektiva och mätbara bevis. Vilket även ökar överförbarheten och kvaliteten av slutsatserna (Borglin, 2017, s.235–237).

Vilken sorts databas som väljs att söka i beror på studiens ämnesområde. Eftersom studiens ämnesområde var omvårdnad gjordes sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl. PubMed innehåller information inom främst medicin och omvårdnadsrelaterade artiklar och Cinahl innehåller främst information inom omvårdnadsvetenskap (Östlund,2017, s. 67). Vid

testsökningen användes trunkering (*) för att hitta ordets alla böjningsformer. Denna sökteknik valdes bort från sökningen eftersom den inte gav många relevanta träffar vid användning. Trots att sökningen gjordes med varierande MeSH-termer som hade samma innebörd fanns det för få artiklar kring valt ämne i Pubmed, vilket resulterade i flera sökningar utfördes i Cinahl. Detta kan även bero på att samma sökstrategier användes i båda databaserna, vilket ansågs vara en svaghet. Polit och Beck (2017, s. 92) betonar att sökstrategier som funkar bra i en databas, betyder inte att det alltid funkar och ger bra resultat i en annan. Eftersom Cinahl innehåller information inom omvårdnadsvetenskap ansågs detta inte kunna påverka studien då det fanns tillräckligt med datamaterial i Cinahl för denna litteraturöversikt. Under sökningsprocessen i

15 båda databaserna framkom det många dubletter i sökresultatet. I början av sökningen hade studiens syfte fokus på “palliativ vård” men det visade sig att forskningen inom området var väldigt begränsad. Det gjorde att det hittades väldigt få relevanta artiklar som besvarade syftet. Palliativ vård valdes därefter bort från syftet med tanken att hitta ett bredare sökresultat. En svaghet i denna litteraturöversikt var att begreppet palliativ valdes bort från syftet under

arbetets gång, vilket gjorde att sökord och vissa delar i bakgrunden ändrades. På grund av detta förlorades tid och detta sågs som en svaghet och en begränsning för ett bra examensarbete.

Alla artiklar med legitimerade sjuksköterskor oavsett specialitet valdes att inkluderas för att få en bättre förståelse och bredare bild av sjuksköterskors erfarenheter och därmed öka

trovärdigheten. Vid användning av forskning som gjordes på en specialistavdelning lades fokus bara på den omvårdande delen och inte på den medicinska behandlingen. I resultatdelen har det inkluderats en artikel som innehåller både legitimerade sjuksköterskor och

sjuksköterskestudenter, Legitimerade sjuksköterskor del i studien valdes att analysera, då det gick att skilja vems perspektiv som redovisades. Artiklar som ingick i resultatet var från olika världsdelar detta för att stärka studiens tillförlitlighet (Polit & beck 2017, s. 160).

Att ha insikt om studiens kvalitet är viktig del i hela forskningsprocessen (Danielson, 2017, s.296). Val av granskningsmallar för kvalitet av både kvalitativa och kvantitativa artiklar gjordes i enighet. Fribergs (2017) granskningsmall för kvantitativa artiklar ansågs passa bättre än SBU granskningsmallar för kvantitativa artiklar, då alla granskningsfrågor inom SBU mallen inte kunde uppfyllas. Kvalitetsbedömningen upplevdes som svår och detta ledde till tveksamhet i poängsättning av artiklarnas kvalitetsnivå. Men efter ett flertal gemensamma bedömningar och diskussioner med hjälp av respektive mallar kunde artiklarna poängsättas med hög och

medelhög poäng. Kvalitetsgranskning av de valda texterna var ett nödvändigt steg i skrivprocessen för att få en klarhet om vad analysen grundades på (Friberg, 2017, s. 47).

Polit och Beck (2017, s.559) beskriver att trovärdigheten av kvalitativa artiklar bör ha utgångspunkt i pålitlighet, giltighet, möjlighet till bekräftelse och överförbarhet. För ökad pålitlighet lästes artiklarna först individuellt flera gånger och sedan gemensamt. Val av koder och kategorisering av de meningsbärande enheterna samt datareduktion för de kvantitativa

16 artiklarna gjordes enskilt och sedan diskuterades valen tillsammans. Analysen utfördes med hjälp av triangulering vilket innebär användande av multipla källor och referenser för att analysera underlaget för att stärka tillförlitligheten (Polit & Beck, 2017, s.161). Att analysen först gjordes individuellt oavsett design för att sedan gemensamt tolkas och diskuteras sågs som en styrka eftersom detta kunde stärka studiens reliabilitet. För att öka trovärdigheten av resultatet granskade handledare och studiekamrat resultatet, för att säkerställa att det svarade på syfte (Carlson, 2017, s.193). Eftersom inkluderade artiklar enbart var studier publicerade på engelska fanns det risk att möta hinder i översättningen från engelska till svenska. Kjellström (2017, s.76) skriver att grundvärden i det vetenskapliga arbetet bygger på ärlighet och hederlighet. Det ansågs som viktigt att texterna översattes noggrant för att förhindra förvrängningar i innehållet. Därför har det använts olika översättningshjälpmedel och svensk MeSH vid översättningen. För att öka det vetenskapliga värdet har det enbart inkluderats artiklar med ett tydligt etiskt

övervägande eller tillstånd från en etisk kommitté. Det innebörd att ta hänsyn till vilka metoder och procedurer som används i de inkluderade studierna, om det fanns tillräckligt information för att kunna se om deltagarna var utsatta för fara eller om det fanns skyddande åtgärder och om en studie inkluderar sårbar deltagare (Polit & beck,2017, s.155).

Resultatdiskussion

Att vårda patienter med annan kulturell bakgrund upplevdes av sjuksköterskorna som svårt och utmanande på grund av språkhinder och kulturer skillnader. Vid

kommunikationssvårigheter använde sjuksköterskorna sig av olika kommunikationsstrategier för att främja kommunikationen med syfte att ge en kulturell och kongruent anpassad vård till patienten. Brist på kulturell kompetens ansåg av sjuksköterskor som en utmaning, men med tillräcklig utbildning och erfarenhet upplevdes sjuksköterskorna att kulturell kompetensen kunde förbättras. Familjens närvaro hos patienten beskrev som hinder, men även som en tillgång.

Litteraturöversikt resultatet visade hinder i kommunikationen på grund av språkbarriärer och detta ansågs som ett bekymmer av sjuksköterskorna i vårdandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Språkbarriärerna gjorde det svårt att ge adekvat information till patienter och deras familjer, vilket överensstämmer med studien av Jirwe, Gerrish och Emami (2010) som

17 även belyste sjuksköterskestudenters upplevelser. Annan forskning har även visat att

kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan kan vara begränsad om de två parterna inte förstå varandra på grund av språkhinder (McCarthy, Cassidy, Graham & Tuohy 2013). Garra, Albino, Chapman, Singer och Thode (2010) har rapporterad att de vanligaste hindren i kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor var språket. Även om sjuksköterskorna inte pratar eller förstår patientens språk är det viktigt att de anstränger sig och visar att de är villiga att kommunicera med patienterna för att patienterna ska uppleva sig sedda och igenkända. Genom att visa kärlek till patienterna skapar sjuksköterskan en bra grund för kommunikation (Hemberg & Vilander,2017). Crawford, Candlin och Roger (2017) betonade även att effektiv kommunikation är avgörande för att kunna tillhandahålla säker och kulturellt kompetent vård. I tidigare forskning framkom det att kunskap om flera språk kan förbättrar den kulturella

kompetenta vården (El‐Amouri & O’Neill 2011). I resultatet av litteraturöversikten framkom det att vid frånvaro av tolktjänst och anhöriga kommunicerade sjuksköterskor genom tecken- och kroppsspråk, vilket överensstämmer med resultaten från Cioffi (2003) och El ‐ Amouri och O'Neill (2011). Leininger (2002, s.126) betonar också att sjuksköterskor måste vara medveten om att icke-verbal kommunikation kan ha olika tolkning inom olika kulturer.

I litteraturöversiktens resultatdel framkom det att skillnader i värderingar och upplevelser kunde påverka omvårdnaden av patienter med olika kulturella bakgrund. Några av

utmaningarna som framkom i både kvalitativ och kvantitativ resultatet delen var bland annat olika kostvanor och olika sätt att uttrycka smärtupplevelser. I Taylor och Alfred (2010) studie framkom det liknande utmaningar som beskrev att kulturella skillnader kunde skapa

missförstånd. Leininger (2002, s.52) betonar vikten av att sjuksköterskorna bör vara medvetna om olika kulturella svar på fysisk och emotionell smärta. Vissa kulturer uppfattas vara känsliga för för fysisk smärta och kan uppvisa det starkt medan vissa kulturer väljer att inte visa upp det. Beskrivningen av hur och varför kulturer är lika och olika med hänsyn till vård, hälsa, sjukdom och död ger nya insikter för att kunna förbättra eller främja transkulturell vårdpraxis. För att kunna upprätthålla patientens hälsa och förebygga ohälsa behöver sjuksköterskan ha kunskap om olika kulturella kostvanor (Leininger 2002, s.206). Leininger beskrev vidare att

sjuksköterskan alltid bör ha i åtanke att kultur definierar användning av mat, dess funktioner och fördelar över tid på olika platser i världen (Leininger 2002, s.215). Genom att vara medveten

18 om olika kulturella skillnader kan sjuksköterskor tillhandahålla kulturmedvetenhet,

kulturkänslighet och kulturkompetens som främjar välbefinnande hos patienterna (Lenninger,2002, s.8–9). Att som sjuksköterska känna till sin egen kultur är viktigt för att förbättra kulturell kompetens (Jirwe, Gerrish & Emami, 2006). Det är något som stämmer väl med Leininger (2002, s. 128) som betonar att, för att kunna ge en kongruent och kompetent omvårdnad måste sjuksköterskan känna till sitt eget kulturmönster med fördomar och faktorer som kan störa effektiva bedömningar och förståelse av patienten. Pergert, Ekblad, Enskär, och Björk (2008) beskrev även vikten av transkulturell reflektion, vilket innebär att försöka förstå andra människor och bakomliggande orsaker till skillnader.

I den kvantitativa delen av litteraturöversikt resultatet framkom det att många sjuksköterskor saknade kompetens inom transkulturell omvårdnad detta på grund av begränsad erfarenhet och utbildning. Som vårdgivare har sjuksköterskor en etisk, moralisk professionell skyldighet och ansvar att studera, förstå och använda relevant transkulturell vård som är baserad på forskning för en säker, gynnsam och tillfredsställande kulturell kompetent och kongruent vård till patienten eller familjen (Leininger 2002, s.132–133). Resultatet påvisade även att kunskap om kulturella begrepp och kulturell erfarenhet kan öka signifikant med en högre utbildningsnivå och detta är något som stämmer väl med Jirwe et al. 2006) som menar att kulturell kompetens kan skaffas genom utbildningskurser om transkulturell omvårdnad, som kan hjälpa sjuksköterskor att få en djupare förståelse för hur en persons tro och värderingar har utformats. Med kunskap om varför någon agerar på ett visst sätt är det lättare att förstå och acceptera deras beteende (Pergert et al., 2008). Sjuksköterskor kan också förbättra sin kulturella kunskap genom interaktioner med patienter och kollegor från andra kulturer. Denna typ av kulturell kunskap kan hjälpa dem att förstå hur deras egna kulturella värderingar, attityder och övertygelser har påverkats av familj, etnisk bakgrund och samhälle (a.a.). Sjuksköterskor i Pergert et al. (2008) studie menade att

teoretisk kunskap om olika kulturer är nyckeln till djup förståelse och ett sätt att undvika att bryta mot kulturell och religiösa utövningar och tro. Enligt ICN:s etiska kod är det sjuksköterskans ansvar att se till att det erbjuds korrekt, tillräcklig och lämplig information på ett kulturellt anpassat sätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

19

Slutsats

Det mångkulturella samhället ställer ett högt krav på sjuksköterskans kulturella kompetens i mötet med patienter från andra kulturella bakgrund. En individanpassad transkulturell omvårdnad till patienter är en av de utmaningarna som sjuksköterskorna står inför till följd av bristande kunskap om partiernas kultur. Kulturell kompetens hos sjuksköterskan är därför en viktig aspekt för att kunna ta hand om patienter från andra kulturer. Sjuksköterskan kan utveckla sin medvetenhet och sitt förhållningssätt till olika kulturer genom erfarenhet och utbildning. På grund av fortsatt migration och mångkulturella samhällen finns behovet av vidare forskning för att kunna vårda personer från andra på ett kulturellt anpassat sätt.

20

Referenser

referenser markeras med (*) ingår i resultat

Almutairi, A. F., & Rondney, P. (2013). Critical cultural competence for culturally diverse workforces: toward equitable and peaceful health care. ANS. Advances in nursing

science, 36(3), 200–212. doi:10.1097/ANS.0b013e31829edd51

*Almutairi, A. F., Adlan, A. A., & Nasim, M. (2017). Perceptions of the critical cultural competence of registered nurses in Canada. BMC Nursing, 16, 1–9.

doi:10.1186/s12912-017-0242-2

* Amiri, R., & Heydari, A. (2017). Nurses' Experiences of Caring for Patients with

Different Cultures in Mashhad, Iran. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research,

22(3), 232–236. doi:10.4103/1735-9066.208156

Attree M. (2001). Patients’ and relatives’ experiences and perspectives of “good” and “not so good” quality care. Journal of Advanced Nursing (Wiley-Blackwell), 33(4), 456–466. doi:10.1046/j.1365-2648.2001.01689.x

Bhu, k., Warfa, N., Edonya, P., Mckenzie, K., & Bhugra, D. (2007). Cultural competence in mental health care: a review of model evaluations. BMC Health Serv Res 7, 15

doi:10.1186/1472-6963-7-15

Billhul, A. (2017). Kvantitativa metod och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.99 - 109). Lund: Studentlitteratur.

Borglin, G.(2017). Mixad metod - en introduktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.233 - 247). Lund: Studentlitteratur.

Brown, E., Franklin, A., & Coad, J. (2018). A concept analysis in relation to the cultural competency of the palliative care workforce in meeting the needs of young people from South Asian cultures. Palliative & Supportive Care, 16(2), 220–227.

doi:10.1017/S1478951517000207

Cai, D. (2016). A concept analysis of cultural competence. International Journal of Nursing

Sciences, 3(3),268-273. doi:10.1016/j.ijnss.2016.08.002

Carlson, E. (2017). Etnografi och deltagande och deltagande observation.I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.190–201). Lund: Studentlitteratur.

*Cicolini, G., Della Pelle, C., Comparcini, D., Tomietto, M., Cerratti, F., Schim, S. M., Di Giovanni, P., & Simonetti, V. (2015). Cultural Competence Among Italian Nurses: A

21 Multicentric Survey. Journal of Nursing Scholarship, 47(6), 536–543. doi: 10.1111/jnu.1216 Cioffi R. N. (2003). Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurses' experiences. International journal of nursing studies, 40(3), 299–306. doi:10.1016/s0020-7489(02)00089-5

Crawford, T., Candlin, S., & Roger, P. (2017). New perspectives on understanding cultural diversity in nurse–patient communication. Collegian (Royal College of Nursing,

Australia), 24(1), 63–69. doi: 10.1016/j.colegn.2015.09.001

Danielson, E. (20179. Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.285 - 286). Lund: Studentlitteratur.

Degrie, L., Gastmans, C., Mahieu, L., de Casterlé, B. D., Denier, Y., & Dierckx de Casterlé, B. (2017). “How do ethnic minority patients experience the intercultural care encounter in hospitals? a systematic review of qualitative research.” BMC Medical Ethics, 18, 1–17. doi:10.1186/s12910-016-0163-8

El-Amouri, S., & O'Neill, S. (2011). Supporting cross-cultural communication and culturally competent care in the linguistically and culturally diverse hospital settings of UAE.

Contemporary Nurse, 39(2), 240–255. doi: 10.5172/conu.2011.240

*Festini F, Focardi S, Bisogni S, Mannini C, & Neri S. (2009). Providing transcultural to children and parents: an exploratory study from Italy. Journal of Nursing Scholarship,

41(2), 220–227. doi: 10.1111/j.1547-5069.2009.01274.x

Fleischer, S., Berg, A., Zimmermann, M., Wüste, K., & Behrens, J. (2009). Nurse-patient interaction and communication: A systematic literature review. J Public Health 17, 339–353. doi: 10.1007/s10389-008-0238-1

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats.

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–151). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017. Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats.Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 171-188). Lund: Studentlitteratur.

Garneau, A. B., & Pepin, J. (2015). Cultural Competence: A Constructivist Definition. Journal

of Transcultural Nursing, 26(1), 9–15. doi: 10.1177/1043659614541294

Garra, G., Albino, H., Chapman, H., Singer, A. J., & Thode, H. C., Jr (2010). The impact of communication barriers on diagnostic confidence and ancillary testing in the emergency department. The Journal of Emergency Eedicine, 38(5), 681–685. doi :10.1016/j.jemermed.2009.01.004

Graneheim, UH., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education

22

Today, 24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hemberg, J. A. V., & Vilander, S. (2017). Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 31(4), 822–829. doi:10.1111/scs.12403

*Herrero-Hahn, R., Rojas, J. G., Montoya-Juárez, R., García-Caro, M. P., & Hueso-Montoro, C. (2019). Level of Cultural Self-Efficacy of Colombian Nursing Professionals and Related Factors. Journal of Transcultural Nursing, 30(2), 137–145.

doi:10.1177/1043659618777047

*Høye, S., & Severinsson, E. (2010). Professional and cultural conflicts for intensive care nurses. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 66(4), 858–867. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05247.x

Jirwe, M., Gerrish, K., & Emami, A. (2010). Student nurses' experiences of communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian journal of caring sciences, 24(3), 436–444. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x

Jirwe M, Gerrish K, & Emami A. (2006). The theoretical framework of cultural competence. Journal of Multicultural Nursing & Health (JMCNH), 12(3), 6–16. Hämtad från databasen CINAHL Complete.

*Juan Li, Zhuang He, Yong Luo, & Rong Zhang. (2016). Perceived Transcultural Self-Efficacy of Nurses in General Hospitals in Guangzhou, China. Nursing Research, 65(5), 371–379. doi: 10.1097/NNR.0000000000000174

*Karakuş, Z., Babadağ, B., Abay, H., Akyar, Đ., & Çelik, S. S. (2013). Nurses’ Views Related to Transcultural Nursing in Turkey. International Journal of Caring Sciences, 6(2), 201–207. doi: 10.13140/2.1.4873.2805

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från

idé till examination inom omvårdnad (s.57 - 79). Lund: Studentlitteratur

Leininger, M. (2002). The theory of Culture Care and the Ethnonursing Research Method. In M. Leininger & M.R Mcfarland (Eds). Transcultural nursing: Concepts, Theories,

Research & Practice (pp. 71–98). New York, NY: McGraw-Hill.

Leininger, M. (2002). Culture care Assessments for Congruent Competency Practices. In M. Leininger & M.R Mcfarland (Eds). Transcultural nursing: Concepts, Theories, Research & Practice (pp. 117–142). New York, NY: McGraw-Hill.

Leininger, M. (2002). Transcultural Nursing and Globalization of Health Care: Importance, Focus, and Historical Aspect. In M. Leininger & M.R Mcfarland (Eds). Transcultural

nursing: Concepts, Theories, Research & Practice (pp. 3–43). New York,

23 * Lin, C. N., Mastel-Smith, B., Alfred, D., & Lin, Y. H. (2015). Cultural Competence and Related Factors Among Taiwanese Nurses. The Journal Of Nursing Research : JNR, 23(4), 252–261. doi: 10.1097/jnr.0000000000000097

*Lin, M.-H., Wu, C.-Y., & Hsu, H.-C.dahl (2019). Exploring the experiences of cultural competence among clinical nurses in Taiwan. Applied Nursing Research, 45, 6–11. doi: 10.1016/j.apnr.2018.11.001

Lindström, M., Sundquist, J., & Östergren, P. (2001). Ethnic differences in self reported health in Malmö in southern Sweden. Journal of Epidemiology & Community Health, 97–103. doi: 10.1136/jech.55.2.97

*Listerfelt, S., Fridh, I., & Lindahl, B. (2019). Facing the unfamiliar: Nurses’ transcultural care

in intensive care – A focus group study. Intensive & Critical Care Nursing, 55, N.PAG. doi:10.1016/j.iccn.2019.08.002

*Markey, K., Tilki, M., & Taylor, G. (2018). Understanding nurses’ concerns when caring for patients from diverse cultural and ethnic backgrounds. Journal of Clinical Nursing

(John Wiley & Sons, Inc.), 27(1–2), e259–e268. doi: 10.1111/jocn.13926

McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M. M., & Tuohy, D. (2013). Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22(6), 335–339. Hämtad från databasen CINAHL Complete.

Migrationsverket. (2019). Migrationen till sverige -Människor vi möter.

Hämtat från: https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration- till-Sverige/Manniskor-vi-moter.html

Morgan, S., & Yoder, L. H. (2012). A concept analysis of person-centered care. Journal of

Holistic Nursing, 30(1), 6–15. doi: 10.1177/089801011141289

*Nielsen B, & Birkelund R. (2009). Minority ethnic patients in the Danish healthcare system -- a qualitative study of nurses’ experiences when meeting minority ethnic patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(3), 431–437.

doi: 10.1111/j.1471-6712.2008.00636.x

Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., & Björk, O. (2007). Obstacles to transcultural caring relationships: experiences of health care staff in pediatric oncology. Journal of pediatric oncology nursing : official journal of the Association of Pediatric Oncology Nurses, 24(6), 314–328. doi:10.1177/1043454207308066

Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., & Björk, O. (2008). Bridging obstacles to transcultural caring relationships--tools discovered through interviews with staff in pediatric oncology care. European Journal of Oncology Nursing, 12(1), 35–43.

24 Polit, D F., & Beck, C T. (2017). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Systematic Reviews of Research Evidence: Meta- Analysis, Metasynthesis,

and Mixed Studies Review. (pp 647-674) China:Wolters Kluwer.

Polit, D F., & Beck, C T. (2017). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Literature Reviews: Finding and Critiquing Evidence. (pp 87-116) China:Wolters Kluwer.

Polit, D F., & Beck, C T. (2017). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Key Concepts and Steps in Qualitative and Quantitative Research. (pp 46–67). China:Wolters Kluwer.

Polit, D F., & Beck, C T. (2017). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Research Problems,Rsearch Queastions, and Hypotheses. (pp 69–86). China:Wolters Kluwer.

Reijneveld, S. A. (1998). Reported health, lifestyles, and use of health care of first generation immigrants in The Netherlands: do socioeconomic factors explain their adverse

position? Journal of Epidemiology & Community Health, 52(5), 298–304. doi:10.1136/jech.52.5.298

Robinson, JH., Callister LC, Berry JA, & Dearing KA. (2008). Patient-centered care and adherence: definitions and applications to improve outcomes. Journal of the American

Academy of Nurse Practitioners, 20(12), 600–607.10.1111/j.1745-7599.2008.00360.x

*Sevinç, S. (2018). Nurses’ Experiences in a Turkish Internal Medicine Clinic With Syrian Refugees. Journal of Transcultural Nursing, 29(3), 258–264.

doi:10.1177/1043659617711502

Sharifi, N., Adib-Hajbaghery, M., & Najafi, M. (2019). Cultural competence in nursing: A concept analysis. International Journal of Nursing Studies, 99, N.PAG.

doi: 10.1016/j.ijnurstu.2019.103386

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjuksköterskeförening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2013). Bedömning av studiens relevans. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i

socialtjänsten. En handbok (s.39–40) En handbok. 1 uppl.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2013). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Utvärdering av metoder

i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. En handbok (s.79–109) En handbok. 1

25 Taylor RA, & Alfred MV. (2010). Nurses’ perceptions of the organizational supports needed for the delivery of culturally competent care. Western Journal of Nursing Research, 32(5), 591–609. doi: 10.1177/0193945909354999

Wiking E, Johansson S, & Sundquist J. (2004). Ethnicity, acculturation, and self reported health. A population based study among immigrants from Poland, Turkey, and Iran in Sweden. Journal of Epidemiology & Community Health, 58(7), 574–582.

doi: 10.1136/jech.2003.011387

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats.

Bilaga 1

Tabell 1 Översikt av sökningar och urval Databas

Datum

Sökord Avgr Antal

relevant träffar Urval *1 Urval* 2 Urval* 3 Urval* 4 Antal valda valda Artiklar Cinahl 200211 Nurse AND Experience AND Transcultural nursing Eng, Abstract Peer reviewed published 2009-2019 106 24 16 9 8 7 Lin et al., (2015);

Nielsen & Birkelund (2009); Juan Li et al. (2016); Sevinc (2018); Herrero-Hahn et a.l (2019); Listerfelt et.al., (2019); Lin et al.(2019). Cinahl 200211 Nurses AND Experiences OR Attitudes OR perception AND Transcultural nursing Eng, Abstract Peer reviewed published 2009– 2019 153 12 9 3 3 2 Festini et al. (2009), Karakuş et al.(2013), Cinahl 200219 Nurse[fritext] AND Experience AND Patient AND Care AND cultural diversity Abstract, eng, peer-reviewed 2009– 2019

82 10 5 4 4 4 Høye & Severinsson,

(2010), Cicolini et.al (2015), Markey et.al., (2018), Almutairi et.al., (2017) Pubmed 200219 Nurse (fritext) AND Experience (fritext) AND Patient (fritext) AND Care (fritext) AND cultural diversity (MeSH terms) Abstract, eng, 2009– 2019 40 7 3 2 1 1

Amiri & Heydari (2017)

*Urval 1: Antal valda artiklar efter att titel lästs, Urval 2: Antal valda artiklar efter abstrakt lästes, Urval 3: Antal valda artiklar efter att hela artikeln lästes, Urval 4: Antal valda artiklar kvalitetsgranskades.

Bilaga 2

Tabell 2 Översikt av inkluderade artiklar Författare

årtal Land

Studiens syfte Typ av studie Deltagare (bortfall)

Datainsamling Analys Huvudresultat Kvalitet

Almutairi et.al. (2017) Canada Att undersöka uppfattningen om kulturell kompetens (CCC) hos registrerade sjuksköterskor som arbetar på olika sjukhus i provinsen British Columbia, Kanada. Kvantitativ studie 170(830) Skala Cultural Competence Scale (CCC) deskriptiv statistik sjuksköterskorna hade positiva uppfattningar om CCC. Resultatet visade en statistisk skillnad i CCC-uppfattningen baserat på

deltagarnas ålder och födelseland Medel hög Amiri & Heydari (2017) Iran Undersöka sjuksköterskor erfarenheter vård av patienter med annan kultur i Mashhad, Iran. Kvalitativ studie 12(0) Halvstrukturerade intervjuer, Hermeneutik Fenomenologi

Att vårda patienter med andra kultur upplevdes som

både utmanande och tidskrävande Hög Cicolini et.al. (2015) Italien Att bedöma italiensk sjuksköterskors kulturella kompetens, då de i allt högre grad uppmanas att ta hand om människor med utländsk bakgrund Kvantitativ tvärsnitts, multicentrisk studie 1432 (0)

Cultural awareness and sensitivity (CAS) Cultural competent

behavior (CCB) Beskrivande och jämförande statistik

Resultatet visade en måttligt hög nivå av kulturell medvetenhet och känslighet

samt en måttlig nivå av kulturellt kompetenta beteenden. Medel hög Festini et.al (2009) Italien

Syftet var att undersöka attityder och problem som italienska sjuksköterskor möter inom pediatrisk vårdmiljö med hänsyn till vård av barn och deras familjer från andra länder Kvantitativ deskriptiv design 129(72) Frågeformulär Innehållsanalys 78,3% av sjuksköterskorna upplevde svårigheter att ge vård till utländska barn och

deras familj.

Herrero-Hahn et.al (2019) Colombia Beskriva den kulturella själveffektivitet nivåer hos colombianska sjuksköterskor och avgöra viktiga påverkande faktorer. Kvantitativ Tvärsnitts-studie 221(14) Enkäter Deskriptiv analytisk

Kulturell självförmåga nivån är associerad med ålder och kön. Kunskap om kulturella begrepp påverkas av ålder,

utbildningsnivå, års erfarenhet och tvärkulturella upplevelser. Hög Høye & Severinsson (2010) Norge Intensivvård sjuksköterskor upplevelser av konflikter relaterade till praktiska situationer när de kommer i möten med mångkulturella familjer av svår sjuka patienter. Kvalitativ deskriptiv design 16(0) 15 Fokusgrupp intervjuer, kvalitativ Innehållsanalys Sjuksköterskor upplevde konflikter som

kunde påverka vårdprocessen. Hög Juan Li et.al 2016 kina Utvärdera den upplevda transkulturell själveffektivitet hos sjuksköterskan, utforska samband mellan sjuksköterskans demografiska kännetecken Kvantitativ studie tvärsnitt 1156(0) Skala med frågeformulär Beskrivande och jämförande statistik Äldre sjuksköterskor - de med mer års arbetslivserfarenhet, högre yrkestitlar och högre inkomster - och de med minoritetsbakgrund och som var officiellt anställda hade hög transkulturell själveffektivitet. Hög Karakus et.al (2013) Turkiet Studiens syfte var att fastställa sjuksköterskors åsikter relaterade till transkulturell omvårdnad. Kvantitativ Deskriptiv studie 80(70) Frågeformulär deskriptiv statistik

Sjuksköterskorna uppgav att de hade svårt att

kommunicera med patienter från olika

kulturell bakgrund, 62,5% uppgav att de inte var kompetent inom transkulturell omvårdnad. Medelhög Lin et.al. (2015) Taiwan Att undersöka kulturell kompetens och faktorer som påverkar nivån av kulturell kompetens hos taiwanesiska sjuksköterskor Mixad metod Tvärsnitt deskriptiv design 221(62) Frågeformulär deskriptiv statistik

Sjuksköterskors hade höga medelvärden för kulturell medvetenhet och känslighet

och lågt medelvärde för kulturell kompetens och kulturella färdigheter.

Lin et.al (2019) Taiwan Att beskriva teoriram för upplevelserna va kulturella kompetenser bland kliniska sjuksköterskor i Taiwan. Kvalitativ studie 30 (0) Intervjuer grounded theory Sjuksköterskorna upplevde svårigheter att genomföra sitt omvårdnadsarbete på grund av patienternas kulturer. Hög Listerfelt et.al (2019) Sverige Att undersöka intensiv och rekryterad sjuksköterskors erfarenheter av att vårda mångkulturella patienter i intensivvårdsavd elningar kvalitativ studie 15(0) Fyra Fokusgrupps-intervjuer Kvalitativ Analys av Graneheim & Lundman (2004)

Omhändertagandet av anhöriga av kulturell mångfald patienter ansågs som utmanande på grund av språkliga och kulturella hinder. Hög Markey et al. (2018) Irland Att undersöka både sjuksköterskestu denter och legitimerade sjuksköterskor upplevelser av att vårda patienter från olika kulturella, etniska och språkliga bakgrund Kvalitativ studie 30 (0), 20 Sjuksköter skestuden ter och 10 legitemera d sjuksköter skor. Fokusgrupp och individuell semistrukturerade intervjuer. Grounded theory

Osäkerhet var det mest konsistenta bekymret. Att inte veta hur man ska reagera var också påverkad av kulturell kunskapsbrist inom den organisation som sjuksköterskorna arbetade eller studerade i. Hög Nielsen & Birkelund (2009) Danmark

Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelser i att ta hand om patienter med minoritet etnisk bakgrund. Kvalitativ studie 4 (0) Intervjuer och observationer fenomenologisk metod Sjuksköterskorna upplevde svårigheter i kommunikation, smärtbedömning och att patienter med andra kultur hade skilda kulturella och sociala beteende jämför med danska patienter.

Medelhög Sevinc (2017) Turkiet beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid vårdandet av syriska flyktingar inom slutenvård Kvalitativ och deskriptiv Semistrukture rade intervjuer. 10 (0) Induktiv innehållsanalys sjuksköterskorna upplevde kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer Hög