Gula västarna som exempel på Contentious Politics
Är 283 000 Gula västar fler än en ENArk?
Alexander Ivarsson
Självständigt arbete, 15 hp
Statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet
Påbyggnadskurs i politik och krig
HT 2020
Handledare: Ronnie Hjorth
Antal ord: 11 018
[2]
Innehåll
1. Inledning ... 3
1.1. Introduktion ... 3
1.2. Forskningsproblem och frågeställning ... 4
1.3. Syfte ... 5 1.4 Avgränsning ... 5 2. Teoretiskt ramverk ... 5 2.1 Tidigare forskning... 5 2.2 Teori ... 6 3. Tillvägagångssätt ... 7 3.1 Metod ... 7 3.2 Material ... 9 4. Analys ... 10
4.1 Hur och varför har Gula västarna formats, har de ändrats? ... 10
4.2 Har de Gula västarna en gemensam identitet och hur har den vuxit fram och är den i förändring?... 11
4.3 Hur interagerar de Gula västarna med andra politiska aktörer inklusive de formella makthavarna? ... 13
4.4 Vilka politiska frågor och värden drivs de Gula västarna att ändra eller försvara och vilka värden är utsatta för hot? ... 14
4.5. Analysschema ... 18
4.6 Kommentar analysschema ... 23
5. Slutsatser och diskussion ... 23
[3]
1. Inledning
1.1. Introduktion
I det moderna samhället ser vi i allt större utsträckning hur det sker en påverkan på politiken utanför de formella strukturerna av partier, deras stödorganisationer och folkvalda representanter. Olika former av missnöjesyttringar sker från organisationer och löst strukturerade nätverk utanför de formella strukturerna. Den vanliga analysen är att politiken idag är mer polariserad och reglerna för det politiska samtalet och medlen för politisk maktutövning och formerna för den politiska påverkan har förändrats och att det har blivit svårare att nå en blocköverskridande konsensus (Knutsson 2019).
Enligt Wieviorka (2009) har den lokala gemenskapen i och med globaliseringen och dess tilltagande effekter lämnat ett lokalt samhälle avgränsat i rummet och sin historiska kontext. Istället skapas nya gemenskaper utanför de nationella och kulturella ramarna. Medlemmarna i gemenskaperna finner att de i allt större utsträckning befinner sig som en del i projekt som upplevs som om de har tagits fram eller är modellerade för något annat än befolkningens eller deras gemenskaps bästa. Vi följer hur den tidigare nationella eller lokala identiteten, efter nationalstatens och samhällets förändring det har skapats nya mönster för människor och deras förhållande till identiteten. Istället för en identitet tilldelad genom samspelet mellan nationalstaten och lokalsamhället är det nu det normala att identiteten konstrueras individuellt. Wieviorka menar att en stor del av missnöjet som
manifesterar sig antingen som våldsyttringar eller olika former av politiska manifestationer idag kommer från att den förväntade utdelningen har uteblivit och därför skapas dessa yttringar av motstånd utanför de rådande strukturerna för politisk åsiktsbildning och påverkan (Wieviorka 2009). Detta arbete avser att utveckla Oakeshotts teorier om företagssammanslutningen och
medborgarsammanslutningen genom att sammanföra teorin med Wieviorkas och Tillys arbeten om medborgerliga oroligheter och tvistepolitik [contentious politics]. Genom inkluderingen av ett empiriskt exempel för att synliggöra steget mellan Oakeshotts politiska teori som beskriver hur samhället befinner sig i en evolutionär utveckling och att det finns en gemensam uppfattning i det avgränsade samhället om centrala gemensamma värden. Teorin inkluderar dock inte hur konflikten mellan intressen kan vara en del av utvecklingen, därför kompletteras arbetet med Tillys och Wieviorkas teorier om hur motstridiga intressen manifesteras politiskt i samhället.
Fenomenet Gula Västarna är en av de samtida rörelser som har beskrivits som populistisk och etablissemangkritisk som uppstått som en motreaktion på en politik som är eller upplevs av rörelsen som orättvis eller utpekande i sin tillämpning. Samtidigt varnar flera personer eller centrala
företrädare i dessa rörelser för att politiken leder till en fara för centrala värden som uppfattas som goda eller ”rätta”. Andra kända exempel är till exempel Tea Party-rörelsen i USA och Extinction Rebellion som är framträdande i Europa. De Gula västarna är ett intressant studieobjekt då de påbörjar sitt motstånd mot den förda politiken i nära anslutning med den nyvalde presidenten Emanuel Macrons tillträde.
De Gula Västarnas framväxt som ett fenomen har sin utgångspunkt i motståndet mot införandet om en särskild beskattning på diesel. Diesel är i Frankrike ett vanligt drivmedel för personer som
behöver genomföra långa resor till arbetet eller till närmaste centralort. Detta förslag kom samtidigt som en reform av skattefördelningen där en tidigare skatt som riktades mot landets rikaste togs bort. Då flertalet av de som gör längre resor har en lägre inkomst än den nationella medianen uppfattades justeringen som att Frankrikes fattigaste skulle behöva bära en större del av det totala skattetrycket. Den uppfattade orättvisa fördelningen ledde till en protestgrupp i sociala medier vilket
[4]
senare manifesterade sig i demonstrationer vid rondeller och refuger bärandes de gula reflexvästar som varje bil måste föra med sig enligt fransk lag (Lem 2020).
Ett av de grundläggande påståendena från de Gula Västarna är att företrädarna i den representativa demokratin inte representerar deras intressen och att mer makt förskjuts från folket till intressen och institutioner där de inte kan utöva inflytande eller har redskap för att motsätta sig den politik som genomförs på nivåer utanför deras demokratiska räckvidd. Påståendet utgår därför att det har skett en maktförskjutning som inte stämmer överens med rörelsens uppfattning om hur makten borde fördelas i samhället.
1.2. Forskningsproblem och frågeställning
En västerländsk demokrati borde åtminstone i teorin vara den bästa formen av styre för att motverka yttringar i form av tvistepolitik. Det finns otaliga institutionaliserade sätt att kritisera styret, väcka opinion för en fråga genom organisering eller söka uppmärksamhet i medierna eller ytterst utmana makten genom att söka politisk makt genom att ställa upp i fria val.
Fortfarande märks det dock hur vissa nya former av kritik riktas mot landets styrelse inte bara riktat mot enskilda politiska sakfrågor eller politikområden. Flera rörelser idag angriper utformningen av samhällets strukturer eller hur makten fördelas i samhället eller transfereras till andra. Det är inte därför bara politikens innehåll som är orsaken tilltvistepolitik utan också övergripande motstånd över formen av hur de grundläggande värdena i samhället inte tillämpas i politiken och vem som deltar har blivit centrala frågor för rörelser och nätverk som försöker påverka samhället.
Detta arbete avser att genomföra en undersökning med en teoriprövande och teoriutvecklande ansats av On Human Conduct. Inspirationen till forskningsansatsen hämtas från Wieviorka (2009) där denna har formulerat en teori om att individer och organisationer använder andra och mer
konfrontativa maktmedel för att försvara värden som betraktas som utsatta för hot eller förändring som en effekt av att sammanhållningen eller samförståndet i staten och/eller samhället bryter samman. Från detta kan vi genom att använda Oakeshotts begrepp om företagssammanslutning [enterprise association] få insikt om organisationer och rörelser som har skapats för att uppnå gemensamma mål. I Oakeshotts On Human Conduct används ett begrepp om Societas där
samhälleligt samförstånd är grunden för uppfattningen om det som är “rätt” [just] i samhället. Det blir därför intressant att identifiera om det i grunden finns en möjlighet att studera ett tvistepolitiskt exempel där samhällets gemensamma förståelse av det rätta utsätts för prövning när två
konkurrerande målsättningar representerade av förändring och försvar företräds av två olika företagssammanslutningar. För att undersöka denna teoretisering av On Human Conduct kopplas teorin till det empiriska exemplet med de Gula västarnas interaktioner med den franska regeringen där jag använder Oakeshott, Tilly och Wieviorkas teoretiska ramverk för att analysera hur de Gula västarna försöker få genomslag för sina mål genom sin företagssammanslutnings formation och strävan efter förändring.
Forskningsfråga
Kan radikal tvistepolitik och ideologi förstås genom Oakeshotts begrepp enterprise association och societas och om så är fallet hur manifesterar sig detta i en samtida europeisk stat?
Det frågeställningen avser att besvara är om det går att utveckla Oakeshotts teori om det mänskliga beteendet för att även inkludera en förståelse om hur utbytet mellan sammanhållning, auktoritet och företagssammanslutningar kan driva utvecklingen av samhället framåt. Oakeshotts föreställning om att samhället är av en evolutionär karaktär uttrycker dock inte hur ett societas klarar av
[5]
problematiken av en delad bild om vilka värderingar om vad som är rätt med olika uppfattningar om vilka regler som skall råda och detta i sin tur urholkar sammanslutningens auktoritet.
1.3. Syfte
Detta arbete avser att förklara en del av det upplevda politiska utanförskap som synliggörs genom olika former av tvistepolitik, där aktörer väljer att lämna de former av politisk påverkan som är den rådande normen. Genom att lyfta fram en nutida politisk rörelse vilket i sitt budskap menar att de medel för politiskt inflytande uppfattas som normala och som finns tillgängliga osynliggör rörelsens budskap eller förhindrar dem att verka politiskt.
Genom att lyfta perspektivet från att enbart betrakta tvistepolitik eller våld som ett medel för att nå politiska mål hoppas denna uppsats att förklara hur ett perspektiv som innefattar en övergripande politisk teori kan genomföra en ansats till en djupare förståelse om utbytet mellan auktoritet och medborgarnas förtroende för det politiska systemet som en av de aspekter vilket påverkar frekvensen och formen för hur tvistepolitiken uttrycker sig.
1.4 Avgränsning
Syftet med detta arbete är att applicera Oakeshotts generella politiska teori på ett nutida problem vilket i detta arbete genom en fallstudie avde Gula västarna. Oakeshotts teori om det mänskliga beteendet har en i sig avgränsande effekt i vad den kan aspirera till att förklara då teorin är centrerad i den västeuropeiska förståelsen av samhälle och stat och baserar sig på en förståelse av framväxten av samhället i en sådan kontext. Att använda teorin för att analysera stater och samhällen som har vuxit fram under andra förutsättningar skulle medföra problem. Arbetet har därför valt att utgå från ett nutida empiriskt exempel från Västeuropa i valet av de Gula västarna i ett land med en etablerad demokrati och en välfungerande stat som Frankrike kan anses utgöra ett exempel på.
Då detta arbete är en första ansats till att sammanföra teorierna om det mänskliga beteendet och tvistepolitik kommer inriktningen vara att undersöka ett enskilt fall. Detta kommer att begränsa arbetets generaliserbarhet då den empiriska basen är mindre. Arbetet avser dock att försöka skapa en generell metodik som skall vara applicerbar även på andra fall och berika den teorin om det mänskliga beteendet med ett perspektiv på inom-gemenskapliga konflikter och förhandling genom konflikt.
Studien avgränsas också i den meningen att arbetets huvudsakliga fokus inte ligger i att redogöra för de Gula västarnas framväxt eller metodik annat än i de fall det behövs för kontext. Arbetet syftar till att identifiera hur deras politiska mål kommer från eller inspireras av den kulturellt betingade uppfattningen av det ”rätta” som inkluderas i societas och hur deltagarna har formulerat målet för att försvara eller återta de värden som betraktas som centrala.
2. Teoretiskt ramverk
2.1 Tidigare forskning
Ämnet är inte outforskat i det större perspektivet, flera författare diskuterar rätten till uppror eller motstånd mot det sittande styret antingen som grundläggande princip eller som ett sätt för
befolkningen att frigöra sig från ett styre vilket upplevs som omoraliskt ett exempel är den mängd av litteratur som behandlar filosofen John Lockes förhållande och inspiration till den amerikanska revolutionen ett förhållande som bland annat lyfts fram i Steven Dworetz bok The Unvarnished Doctrine: Locke, Liberalism, and the American Revolution (1990) vilken diskuterar detta
[6]
kulturgemenskap som befinner sig i ett tillstånd där organisationer utmanar de gällande formerna för hur makt utövas och hur konflikter i samhället manifesteras. Här finner vi bland annat Orlov et al (2018) som beskriver rätten för en befolkning att använda upproret som en metod för att återställa lag och ordning i den situation statens styre använder sina maktmedel för att begå kriminella handlingar, särskild vikt läggs i att det legitima upprorets syfte inte är att själv överta statens
maktmedel utan att återinföra det ordnade lagliga användandet av statens maktmedel. James (2006) företar istället en jämförelse mellan de två klassiska författarna Kant och Hegel och undersöker hur deras uppfattning av ett rättfärdigt uppror mot överheten skiljer sig och vems resonemang har störst vikt för att förklara när en medborgare har rätt att använda andra medel för att försvara sig mot staten.
Även inom teorierna kring upprorsbekämpning finns det en förståelse för att både den politiska och militära konflikten utgör en del av de medel som används av en organisation eller rörelse i en förhandling när andra medel bedöms som otillräckliga eller overksamma. Om inte målen kan uppnås genom fredliga och accepterade medel kommer andra tillgängliga att vidtas antingen medvetet eller som en handling av ren desperation (Ångström&Widén 2015:16).
Andra har valt att studera de mekanismer som driver människor att organisera sig och ta till medel utanför det normala för att lösa de fel som de uppfattar sig identifiera i samhällets strukturer. Denna tradition har historiskt starka kopplingar till sociologin där forskarna undersöker hur människor enskilt och i grupp verkar.
Tillys (2015) perspektiv på forskningen har varit rörelser som använder samtliga tillgängliga medel för att uppnå sina överenskomna mål, särskilt då olika former av manifestationer och kraftyttringar som avser att destabilisera motståndaren och antingen frångår norm eller institutioner. Tilly använder sig av ett helhetsperspektiv i Contentious Politics för att förklara de processer som driver människor till att utmana makthavaren och vidta extraordinära åtgärder för att synliggöra det politiska problem gruppen eller organisationen har uppfattat och samla stöd för att framkalla förändring. Makthavarens svar på rörelsens krav är också en central del i hur rörelsen kommer att utvecklas, om den kommer att överge, förändra eller eskalera frågan genom att övergå till
användningen av sådana medel som uppror eller revolution för att uppnå sina mål.
Som en vidareutveckling av Tillys teorier om tvistepolitiken och motståndskampanjer har Wieviorka (2009) studerat de bakomliggande drivkrafterna till varför människor individuellt och i grupp
organiserar sig och använder våld som ett maktmedel för att uppnå mål, skapa en identitet eller som en kraftmätning. Centralt för Wieviorka är att undersöka varför människor fortfarande använder våld som metod eller redskap i sina relationer då våld idag uppfattas som något som alltid är illegitimt och till det yttersta borde undvikas.
2.2 Teori
Uppsatsens teoretiska bas är hämtad från Michael Oakeshotts On Human Conduct och uppdelningen av den mänskliga gemenskapen i två grundtyper. Grundtyperna är i sina huvuddrag en beskrivning av gemenskapens syfte och hur den ställer upp sina mål. Societas beskriver Oakeshott som en kulturgemenskap med en gemensam förståelse om den som styr och vilken auktoritet som råder över dem. Universitas beskrivs istället som en frivilligt organiserad gemenskap som skapar sina egna regler och verkar för att uppnå ett gemensamt substantiellt mål (Oakeshott 1990:201).
Från Oakeshott hämtas även förståelsen av auktoritet som sprungen ur societas eller den
medborgerliga sammanslutningen [civil association] där medlemmarnas gemensamma acceptans av en gemensam författning över beteendet som innefattar både formella nedtecknade lagar och
[7]
sedvänja i hur människor skall föra sig mot varandra i en kulturgemenskap, med kulturgemenskap avses något som är liknande men större än ett samhälle Oakeshott anger till exempel ett gemensamt språk som en grund gemenskapen kan utgå från. Detta skiljer sig från Universitas eller
företagssammanslutningen som är en frivillig förening vars uppfattning om lagen är en samling regler vilka är till för att verkställa ett substantiellt gemensamt mål för organisationen (Oakeshott 1990:203,205).
Tvistepolitik [contentious politics] hämtas som ett begrepp från Tilly för att beskriva politik i skärningspunkten mellan en tvist eller konflikt, politik och kollektiv handling utanför den normala formen eller det institutionella ramverk som finns uppställda för att bedriva politisk påverkan. Detta innefattar åtgärder som demonstrationer, sit ins, juridisk påverkan, ockupationer och liknande grepp för att påverka makthavare eller andra aktörer att vidta de handlingar som krävs för att
organisationen skall uppnå sina mål (Tilly 2015:10, 40)
Wieviorka (2009) hävdar att våld som maktmedel kan användas av individer och organisationer för att uppnå andra mål än det som det har traditionellt tillskrivits, som ett instrumentellt medel för att uppnå substantiella mål. Våld som uttryck kan även användas för att skapa eller försvara en identitet eller där våldet i sig självt är ett uttryck för att kommunicera eller förhandla med en motpart.
3. Tillvägagångssätt
3.1 Metod
Med utgångspunkt i Oakeshotts förståelse av det teoretiska samhället och Tillys föreslagna modell med tillhörande frågeställningar för att förstå en tvistepolitisk rörelse, har ett antal
operationaliseringsfrågor formulerats som kommer att användas för läsningen av materialet. Frågornas generella utformning är hämtade från Tillys Contentious Politics (2015) och beskrivs av författaren som en god utgångspunkt för att förstå den tvistepolitiska rörelsen. Detta då det är nödvändigt att fånga ett holistiskt perspektiv hos rörelsen för att få en så djup förståelse som möjligt för rörelsens historia, motiv, förmåga och grundläggande drivkrafter (Tilly 2015:99). Den sista frågan av de fyra är den med mest framträdande koppling till Oakeshott och uppsatsens syfte. Genom att söka de värden som rörelsen formats för kan vi under läsningen av texten identifiera om det som rörelsen strävar efter att förändra är substantiella mål vilka är relaterade till
företagssammanslutningen [enterprise association]. Eller om de värden som identifierats avser samhällets relationer och utbyten och då avser societas (Oakeshott 1990:314–315).
Med stöd av Skinners (2002) rekommendation för läsning av material för att identifiera det politisk teoretiska materialets innebörd är en central del den sociala kontext där författaren och fenomenet befinner sig. Därför vilar de tre första operationaliseringsfrågorna i arbetet på att identifiera den kontext där de Gula västarna befinner sig och verkar samtidigt som de är avsedda att fånga upp värden som kanske inte är uttalade utan istället går att identifiera i hur rörelsen agerar och med vilka indikatorer den identifierar sig själv (Skinner 2002:87).
Operationaliseringsfrågor
Hur och varför har Gula västarna formats, har de ändrats?
Hur rörelsen formas är en central del av att förstå i vilken kontext och i vilka förutsättningar den agerar. Vissa rörelser drivs av en stark ideologisk övertygelse om vad som är den rätta formen för samhället och vilken riktning som är önskvärd på politiken och vad rörelsen skall uppnå med sin formation. Andra rörelser formas i sitt stöd för eller motstånd mot en specifik sakpolitisk fråga och
[8]
de värden och ideologiska antaganden som ligger bakom kan vara dolda eller konstrueras i efterhand.
Har de Gula västarna en gemensam identitet och hur har den vuxit fram och är den i förändring? Identiteten för rörelsen och de som deltar bidrar också till kontexten för rörelsen men kan också bidra till insikter om vilka intressen som ligger till grund för rörelsen i den tvist som den deltar i och vilka den betraktar som allierade eller motståndare till de mål den försöker att uppnå.
Hur interagerar de Gula västarna med andra politiska aktörer inklusive de formella makthavarna? Denna fråga besvarar relationer mellan rörelsen och andra aktörer. Är rörelsen en accepterad del av det politiska nätverket eller verkar det på utsidan eller beskrivs den som en olaglig formation som staten använder en bredd av tillgängliga medel för att bekämpa. Denna fråga besvarar också vilka metoder rörelsen har tillgängliga och använder för att påverka i politiken.
Vilka politiska frågor och värden drivs de Gula västarna att ändra eller försvara och vilka värden är utsatta för hot?
Denna fråga är den väsentliga för att identifiera rörelsens värden och politiska ställningstaganden, de tidigare frågorna kan bidra delvis men för att kunna lyfta fram den politiska förståelsen blir det viktigt att identifiera vad rörelsen anser vara skyddsvärt.
Idéanalytisk metod
Ansatsen att utläsa, beskriva och kategorisera de Gula västarnas ideologiska grund kommer att från materialet behöva identifiera de grundläggande värderingar som organisationens handlingar utgår ifrån och vilka värden som anses vara utsatta för hot. Eftersom de Gula västarna inte uttryckligen hämtar sina politiska ställningstaganden från en traditionell politisk eller ideologisk tradition, kommer det att finnas ett behov av att använda en metod som kan visa på hur de Gula västarnas politiska ställningstaganden går att förena med övergripande värden som identifierats i andra delar av materialet.
En idéanalytisk ansats som den redogörs för av Lindberg (2017) blir då den lämpliga metoden för att sortera värdeutsagor, mål, beskrivningar och föreskrifter från en text. Dessa hamnar ofta i triader då en beskrivning kommer från ett grundläggande mål eller värdeutsaga och för att lösa eller uppnå det som beskrivs används föreskrifter som ofta har en uppmaning om handling eller ett krav om att avstå en oönskad handling. Med värdeutsaga avses i detta fall ett normativt uttalande om hur förhållanden borde vara, det kan vara en generell och stor fråga till exempel “frihet är den mest grundläggande rättigheten från vilken alla andra rättigheter stammar” eller mer detaljerad till exempel “demokrati är den grund den offentliga makten borde vila”. Från denna normativa värdeutsaga kan sedan en beskrivning av omvärlden formuleras om hur det skulle vara riktigt att agera för att uppnå, försvara eller komma närmare detta värde som ofta är utopiskt eller
ouppnåeligt inom en kortare period.
En annan metodologisk inriktning hade också den kunnat leda till andra insikter. Att till exempel följa de Gula Västarna, en eller flera mediabolag eller regeringen Macrons evolution av sin retorik enskilt eller som dialektiskt förhållande. Att följa fenomenet genom antingen en diskursanalys eller
innehållsanalys av regeringens ställningstaganden är andra möjligheter och även om en
forskningsansats av denna typ hade kunnat ge nya och annorlunda insikter riskerar att missa det centrala för detta arbete. Då detta arbete företar en idéanalytisk ansats medges att en bredare grupp källmaterialmaterial används, detta då centrala värden inte alltid är uttalade utan istället måste sökas i andra källor. Detta för att identifiera idéerna utan att värdera deras sanningshalt, även
[9]
om granskning eller ifrågasättande kan komma som ett senare steg i en undersökning (Lindberg 2017:93).
I analysen kommer materialet att kodas utifrån en modell att Värdeutsagor markeras med (V), mål med (M) och föreskrifter med (F), beskrivningar som antingen kan vara av karaktären att de beskriver en situation som är (Bsit) eller de medel som krävs för att nå målet (Bme) (Lindberg 2017:109). Eftersom metoden är förenad med att behandla ett stort antal åsikter och uttryck som oftast är av en otydlig karaktär föreslår Lindberg (2017) att ett analysschema används vid
appliceringen metoden för överskådlighet och tydlighet. De kodade fraserna och utdrag kommer att placeras i analysschemat och utifrån de identifierade fraserna och utdragen kommer slutsatser kunna dras om deras relation till enterprise association och societas (Lindberg 2017:107).
3.2 Material
För att studera de gula västarnas inneboende mål med sina uttryck av tvistepolitik används ett urval av analytiska texter som behandlar rörelsens framväxt, metodik och agerande ur ett antal olika perspektiv.
Lem (2020) använder sig av ett antropologiskt perspektiv och är särskilt intresserad av hur rörelsens medlemmars bakgrund och ekonomiska förutsättningar har påverkat de Gula västarnas framväxt och formulering av politiska mål. Lem har i sina fältstudier deltagit i manifestationerna och intervjuat deltagare, organisatörer och även de som inte väljer att delta och ägnar en del av sin text till konkretisera hur de medel som används av de Gula västarna passar in i den franska politiska traditionen.
För att skapa en djupare förståelse för Gula västarnas plats i Frankrikes politiska kontext erbjuder Wilkin (2020) både en historisk kontext av liknande rörelser i modern historia och även i ett internationellt perspektiv med rörelsens plats i de övergripande ideologiska strömningar som har påverkat Västeuropa under 1900-talet. Wilkin har även kompletterat sina studier av texter och sociala medier med att observera och intervjua deltagarna vid Gula västarnas demonstrationer i Lille.
För ett djupare perspektiv används Charmorels (2019) undersökning av interaktionen mellan president Macron, stat, medier och de Gula västarna. Charmorel studerar även rörelsens interna problem med hur deras strävan efter ett nytt sätt att leda en decentraliserad nätverksorganisation har skapat strukturella svårigheter att påverka de mer traditionella politiska organisationerna och institutionerna.
Samtliga av de tre artiklarna är hämtade från publikationer som använder sig av kollegial granskning av de artiklar som publiceras. Fear of a Yellow Planet: The Gilets Jaunes and the End of the Modern World-System som författats av Wilkins (2020) är publicerad i Journal of World-Systems Research vilken är ansluten till American Sociological Associations system för kollegial granskning. Macron vs the Yellow vests författad av Charmorel (2019) är publicerad i Journal of Democracy ansluten till Johns Hopkins University Press, denna använder sig av sina redaktörer och i vissa fall externa forskare för detaljerad granskning av artiklar. Avvikande från dessa två tidigare publikationer är Dialectical Antropology vilket uttalat riktar sig till vänsterintellektuella genom publicering av kollegialt granskade artiklar med en dialektisk inriktning eller med en marxistisk och politisk-ekonomisk tradition och även de som önskar debattera dessa ämnen.
[10]
Journalistiska artiklar som behandlar de Gula västarna har använts sparsamt, en artikel från the Guardian används för att kontrollera en uppgift om deltagare under demonstrationernas första vecka. Journalistiska artiklar är ofta koncentrerade i tid och saknade de utvalda artiklarnas
övergripande tidsperspektiv och djupgående förklaring i hur rörelsen har utvecklats både i mål och metod.De Gula Västarna har även ett motstånd mot traditionella mediekanaler då de upplever att deras budskap blir misstolkat eller förvanskat och de använder sig framförallt av sociala eller alternativa medier för kommunikation och information. Då detta arbete avser att studera rörelsens förståelse av hur världen är beskaffad och hur de önskar att en bättre värld skulle vara utformad är artiklarna som kommer att studeras inte bara av karaktären att de studerar rörelsens metod och uttryck utan även inkluderar ställningstaganden i politik.
Att studera primärkällor från de Gula västarnas uttalanden är ett omfattande arbete i sigoch riskerar att ge en missuppfattning då organisationen saknar ett officiellt språkrör eller kansli som
disseminerar information, istället sker informationsspridningen genom sociala medier och där huvudsakligen i syfte att planera och genomföra manifestationer eller genom ett antal bloggar och hemsidor som samlar rapporteringen om Gula västarna på en plats. Ett 25-punktsprogram som Lem (2020) även inkluderat i sin artikel utgör den huvudsakliga källan för den djupgående ideologiska analysen. För att underlätta insamlingen av det stoff utgår detta arbete istället från sekundärkällor som antingen har studerat och sammanställt de tillfälliga talespersonerna för Gula västarnas uttalanden i samband med demonstrationer eller genom undersökningar av deras interaktioner i sociala medier.Eliasson (2018) pekar på risken med användandet av sekundärdata innebär en begränsning i att detta arbete har behövt förhålla sig till källornas analyser och tolkningar av vad källorna beskriver de Gula västarna som ett uttryck av. Genom att välja källor från flera discipliner och med olika vetenskapliga utgångspunkter och metoder ges detta arbete dock bättre
förutsättningar att hitta en gemensamt överensstämmande bild för resultatet (Eliasson 2018:24).
4. Analys
Nedan följer en redogörelse för analysen av det undersökta materialet utifrån de operationaliserade frågeställningarna. Eftersom de Gula västarnas formation och formulering av politiska ståndpunkter inte utgår från en traditionell politisk ideologi och sällan uttrycker explicit vilka övergripande värden som skall ligga till grund för politiken har det funnits ett behov av att använda sig av tolkningar. Detta har resulterat i att det är från de fall att en författare har gjort en särskilt god formulering för att beskriva det ideologiska stoff som ligger till grund för en värdeutsaga kommer detta citat att användas för att exemplifiera en värdet i analysschemat som presenteras i slutet av detta avsnitt.
4.1 Hur och varför har Gula västarna formats, har de ändrats?
De Gula västarnas framväxt sker under relativt ordinära omständigheter sett till sina senare uttryck. Rörelsens ursprung brukar identifieras som en namninsamling som skapades online för att bilda opinion kring och uttrycka missnöjet över de ökande bränslepriserna i maj 2018. I oktober samma år bildades en grupp på Facebook i syfte med att mobilisera deltagare till en manifestation mot den föreslagna lagen om att införa en ny bränsleskatt. Från sin huvudsakliga närvaro online tog de Gula västarna sitt första steg ut i det offentliga rummet den 17 november 2018 bärandes de gula
reflexvästar från vilka rörelsen har lånat sitt namn. Enligt Guardian den 9 februari 2019 samlade den första dagens manifestationer runt 283 000 deltagare runt om i Frankrike och utanför metropolen i fem franska territorier utanför det kontinentala Europa (Wilkin 2020:80) (Guardian 2019).
Enligt Lem (2020) var den första veckan vid den 17 november då rörelsen lyckades mobilisera sitt största deltagarantal och även om rörelsen fortfarande är aktiv har deltagandet sjunkit. Den sista manifestationen hölls enligt Lem den 14 mars 2020 i samband med att den franska regeringen
[11]
införde nya striktare regler för att förhindra spridningen av Covid-19. Därefter har de Gula västarna fört majoriteten av sitt arbete genom internet då folksamlingar om mer än 100 deltagare har varit förbjudna. Kommunikation över internet har varit central för de Gula västarna i mobiliseringen genom Facebook och Démosphère och även genom direktkontakt genom de sociala mediernas nätverksfunktioner (Lem 2020:399).
Även om de Gula västarna åtminstone ytligt har likheter med den historiska franska rörelsen Poujadism som under 1950-talet samlade småföretagare och hantverkare i ett motstånd mot skattesystemet och de reformer som genomfördes i Frankrike under återuppbyggnaden och
omstruktureringen efter Andra världskriget. Rörelsen vann tillräckligt stöd för att kunna etablera sig som ett politiskt alternativ och vann 52 platser i parlamentet efter valet 1956. Detta är en stark skillnad mot de Gula västarna som inte har haft som uttalat mål för rörelsen att delta eller vinna parlamentariska val, de medlemmar i rörelsen som har ställt upp i valet till Europaparlamentet som självuttalade representanter för de Gula västarna har blivit ifrågasatta av rörelsen och misslyckades i att vinna tillräckligt stöd för att vinna platser i Europaparlamentet. Både de Gula västarna och Poujadismen har växt fram som svar på, men i sin egen form av turbulenta förändringar i samhället (Lem 2020:402–403).
Det går inte att omedelbart identifiera några fundamentala värdeutsagor eller beskrivningar från rörelsens ursprung eller evolution. En intressant aspekt som dock finns är förkastandet av det gällande politiska systemet som ett medel för att uppnå förändring och de som har sökt stöd från rörelsen för att få genomslag i val har inte vunnit det efterfrågade stödet. Denna uppfattning representeras i schemat av “The representation by the élites is of course a way of constraining and limiting democracy and power from being extended into wider segments of society” (Lem 2020:410).
4.2 Har de Gula västarna en gemensam identitet och hur har den vuxit fram och är
den i förändring?
Med utgångspunkten i en undersökning genomförd av Le Monde under 2018 identifierar Wilkin (2019) ett antal gemensamma drag som sammanlänkar rörelsen även om det inte finns en tydlig enhetlighet. En majoritet av deltagarna betraktar sig själva som vänster på den politiska skalan och budskapet som publicerades den 29 november 2018 beskrivs som ett progressivt program som inte verkar ha minskat deltagandet. Deltagarnas sociala bakgrund visar enligt Le Mondes undersökning att en stor del av deltagarnas hushåll tjänar mindre än 30% under den franska medianinkomsten för hushåll 1700€. En tredjedel av deltagarna i undersökningen beskrev sig som anställda och 14% som anställda med fysiskt arbete och en fjärdedel som arbetslösa, funktionshindrade eller pensionerade. Av de resterande beskrev sig 15% som anställda eller chefer på mellannivå och 10% som
hantverkare, butiksägare och småföretagare. En annan aspekt i rörelsens demografi är att kvinnor representerar 45% av de som deltar i demonstrationerna och är framträdande röster i kritiken av regeringens politiska reformer, särskilt framträdande är kvinnor från arbetarklassen vilka
traditionellt har varit mindre aktiva i det offentliga livet nu har tagit en aktiv roll i de Gula västarna och anordnar särskilda arrangemang och aktioner vilka riktar sig särskilt till kvinnor. Kvinnor är också den grupp som har blivit särskilt utsatt till följd av de statliga sparprogrammen och har i större utsträckning behövt bära nedskärningar i lön och förmåner samtidigt som ett större ansvar läggs på att sörja för familjemedlemmar när staten har dragit tillbaka sitt ansvar att agera vårdande för den äldre befolkningen (Wilkin 2019:82, 84).
Lem (2020) beskriver deltagarna som att den som bär den gula västen betraktas som en medlem i rörelsen, detta även av rörelsen själv då det inte finns någon central organisation att ansluta sig till. Detta har även medfört att en stor bredd av åsikter finns representerade bland de Gula västarnas
[12]
medlemmar och en tidig kritik mot de Gula västarna har varit avsaknaden av en tydligt formulerad sammanställning av deras önskade förändring. Rörelsens motstånd mot en central och hierarkisk ledning har dock inte inneburit att den är ledarlös, organiseringen är decentraliserad till styrelser på en lokal och regional nivå och en federaliserad modell används för att samordna församlingarna genom en “församlingarnas församling” som även tog fram den gemensamma punktlistan för de Gula västarna. I sin undersökning konstaterar också Lem att deltagarna i demonstrationerna i Paris i hög grad reser in till huvudstaden från de omgivande förorterna, byar, landsbygd och närliggande förorter. För många innebär deltagandet i aktiviteterna en veckovis resa in till stadskärnan och många av aktiviteterna är förlagda till lediga dagar för att möjliggöra deltagande från
förvärvsarbetande (Lem 2020:400).
Trots den svårdefinierade bakgrunden hos de som deltar i de Gula västarnas demonstrationer väljer Chamorel (2019) att använda samlingsbegreppet “lägre medelklass” för att beskriva de som i större utsträckning stödjer rörelsen då den gruppen i högre grad behöver företa längre resor för sina arbeten. Detta grundat i att det är den lägre medelklassen som är bosatta på landsbygden och i omgivande förorterna är också de som på grund av de längre resvägarna den största andel som använder de dieselfordon som i störst utsträckning kommer att drabbas av den skatt som föreslogs av den nytillträdda Macron-regeringen. Vidare lyfts det fram att rörelsen avviker från andra
tvistepolitiska händelser i det att den inte leds av eller stöds av de intellektuella. Detta menar Chamorel är på grund av att konflikten i högre grad är motiverad av klass och kultur än en mer klassisk ekonomisk vänster-höger konflikt symboliserat av att arbetare och bönder allierat sig mot universitetsprofessorer och företagsledare jämfört den samtida politiska alliansen där arbetare och akademiker traditionellt har stöttat Socialisterna och bönder och företagsledare stöttar Gaullisterna (Chamorel 2019:51–52, 57).
Som ett led i sin studie av de Gula västarna deltog även Lem i ett antal demonstrationer som genomfördes av de Gula västarna i Paris och intervjuade i anslutning till detta intervjuades ett antal deltagare och betraktare. Något som noterades av Lem och som även bekräftades av betraktarna som intervjuades var att rörelsen inte inkluderade fransk-afrikaner vilka istället betraktade
demonstrationen från sidan och de som intervjuades såg inte sig själva representerade bland de som deltog i demonstrationen. Detta mönster återupprepas även vid ett senare tillfälle när en
demonstration passerade genom Avenue de Choisy och de fransk-asiatiska åskådarna som intervjuades inte anslöt sig till demonstrationen. Detta då många fransk-asiater är verksamma i yrken som kräver en bil eller som överensstämmer med de yrken som majoriteten av deltagarna i Gula västarna är verksamma, men detta passar enligt Lem även in i ett större mönster i att den fransk-asiatiska befolkningen undviker att engagera sig politiskt om den inte känner sig särskilt utpekad som i samband med de rasistiska uttryck som uppkom i samband med den inledande spridningen av COVID-19 (Lem 2020:407–408).
Givet den bild som ges från texterna kan den gemensamma bilden som delvis presenterats i media och i undersökningar och som bekräftats hos de tre studerade texterna är att den gemensamma identiteten hos deltagarna i de Gula västarnas aktioner är från den grupp av franska medborgare som tillhör den delen av befolkningen som är bosatta utanför centralorten och är därför tvingad till att använda någon form av fordon för att ta sig till arbetet. För många är det första gången de deltar i en politisk demonstration och den gemensamma uppfattningen är att regeringen Macrons politik slår mot deras grupp som är relativt ekonomiskt svag men inte en av de mest utsatta grupperna. De flesta av deltagarna har ursprung från metropola Frankrike och personer med annat ursprung kan inte relatera till rörelsens problembeskrivning eller betraktar den med likgiltighet alternativt som hotfull.
[13]
Även om rörelsen inte omedelbart går att identifiera som identitär så finns det vissa element som relaterar till bilen och bilåkande. Det ursprungliga uppropets utpekande av en drivmedelsskatt som en orättvis pålaga, den starka kopplingen till den icke-urbana arbetar- och medelklassen och valet av det gula varselplagget som rörelsens symbol. Även om den svepande beskrivningen “bilåkare” verkar vara svag kanske en del av de Gula västarnas heterogena sammansättning och spretiga politiska förklaras genom detta. En annan beskrivning skulle kunna vara att den grupp som väljer att delta i demonstrationerna är de som drabbats hårdast eller sett sina liv förändras mest av privatiseringar och reformerna av den franska ekonomin.
“the GJ focus their attacks on “the élite” that is understood to include the rich, well-educated professionals, banks and insurance companies and globally connected big business, transnational companies who have done well out of the forces of neoliberal restructuring of economies.” (Lem 2020:410)
4.3 Hur interagerar de Gula västarna med andra politiska aktörer inklusive de formella
makthavarna?
En grundläggande drivkraft för de Gula västarna är motståndet mot den verkliga och uppfattade eliten i samhället. Denna elit beskrivs som en kraft vilken urholkar den franska medborgarens möjlighet till självförverkligande och inflytande genom den representativa demokratin som
förhindrar ett verkligt inflytande på de frågor som handlar vem som innehar makten att bestämma och makten att utkräva ansvar för den politik som påverkar den franska medborgaren.
En central del av tvisten som den beskrivs av de Gula västarna är att den franska politiken styrs av ett nätverk av experter och professionella politiker som i hög grad är separerade från resten av det franska samhället. Detta fenomen att den representativa demokratin upplevs som styrd av en åtskild politisk klass blir mer uppenbart i den franska kontexten eftersom många ministrar, framträdande statstjänstemän, företagsledare och presidenter är utbildade vid den prestigefyllda Ecole Nationale d’Administration (ENA) vars utbildning inriktades på att fostra nästa generation av administratörer inom förvaltningen. Liksom många andra presidenter har även Macron en examen från lärosätet och under sin egen presidentkampanj med egna populistiska inslag påtalade Macron att detta gav en insikt i hur systemet fungerade eftersom han var en del av klassen av ENArker. Som ett led i att stävja de vid den tidpunkten omfattande protesterna från de Gula västarna valde president Macron i april 2019 att meddela att det prestigefyllda lärosätet skulle stängas. Lem (2020) ställer sig dock tveksam till om detta kommer medföra en större förändring i uppfattningen om en grupp där den rikaste 1% av befolkningen nu äger 20% av landets rikedom och som genererar mer rikedom än något annat land inklusive Kina. Risken är att motståndet från de Gula västarna och liknande organisationer mot den uppfattade eliten kommer fortsätta så länge en professionell administratörsklass besitter samhällets viktigaste positioner (Lem 2020:410).
De Gula västarna har visat sig motståndskraftigt till att placeras in på en traditionell
höger-vänsterskala och rörelsen har varit skeptisk till att ge sitt stöd till ett visst parti eller politiker även om vissa aktörer har försökt att tillskriva rörelsen en viss politisk hemvist. Även om rörelsen snabbt beskrevs som närliggande partiet Nationell Samling (tidigare Nationella Fronten) är detta ett svepande antagande grundat i uttalanden från enskilda deltagare i manifestationerna, de deltagare som gjort uttalanden av främlingsfientlig eller invandringskritisk karaktär har också blivit ifrågasatta av andra deltagare i Gula västarna. Dessutom står en stor del av det politiska programmet som presenterades den 29 november 2018 emot de ställningstaganden den traditionella och extrema högern har gjort i frågor om ekonomisk och social utjämningspolitik (Wilkins 2019:81). Samtidigt har de Gula västarna fått ett kraftfullt stöd från de kandidater som utmanade Macron i det Franska
[14]
Presidentvalet 2017. Bland de som stödde vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon är stödet för rörelsen 75% och bland de som stödde Marine Le Pen är stödet 84% samtidigt har rörelsen genom att utmana president Macron och utpeka dennes politik som en del av problemet enbart lyckats insamla ett stöd om 15% bland de som röstade på Macron i Presidentvalet (Chamorel 2019:52).
Uppfattningen om President Macrons svar på de Gula västarnas uppkomst och krav skiftar mellan det undersökta materialet. Chamorel (2019) beskriver hur rörelsen delvis försvagade sig själv genom de våldsamma uttryck och graffitti med rasistiska slagord som följde efter mer våldsamma fraktioner inom demonstrationerna. Chamorel beskriver även president Macrons respons som lyckad i det att han bjöd in till “Grand Débat” och uppmanade deltagarna att ventilera sina missnöjen samtidigt som de mer impopulära politiska förslagen drogs tillbaka och en skattelättnad för låginkomsttagare infördes samtidigt som han slog fast att den nya förmögenhetsskatten skulle vara oförändrad och den generella politiska inriktningen låg fast. Samtidigt fördömdes de våldsamma och rasistiska uttrycken som manifesterats i samband med demonstrationerna och polisen tillgrep mer kraftfulla metoder än de som vanligtvis används vid våldsamma fackliga demonstrationer eller vid upplopp i banlieues (Chamorel 2019:55). Wilkin (2020) framhåller att “Grand Débat” till stor del var
verkningslös då den inte förmådde demonstrationerna att upphöra utan de har fortsatt att vara en del av de franska rondellerna varje vecka och närvaron på sociala medier är fortsatt stark samtidigt som det eskalerande våldet från polisen till stor del har cementerat rörelsen och filmer med polisvåld sprids genom sociala medier för att väcka sympati (Wilkin 2020:83).
4.4 Vilka politiska frågor och värden drivs de Gula västarna att ändra eller försvara och
vilka värden är utsatta för hot?
Som svar på påståendet om att rörelsen var en splittrad grupp som inte kunde samla sig bakom ett gemensamt politiskt program publicerades ett punkt program med 25 förslag på en önskad
omställning av politiken, punkterna är uppdelade efter fyra områden och kommer presenteras i sin helhet nedan. Efter varje politikområde kommer en kategorisering av punkterna att ske för att slutgiltigt infogas i analysschemat.
Utöver de angivna 25 förslagen som anges nedan publicerades de tillsammans med ett uttalande som citeras nedan som innehåller en relevant värdeutsaga för vissa av punkterna. “If applied these 25 proposals will immediately change the life of the French people...France is a rich country, with brave and hardworking people, no one should be living in poverty” (V) (Lem 2020:401)
“I-ECONOMY / LABOR
1. GENERAL ESTATES on taxation. To include into the Constitution the inability for the State to collect more than 25% of citizens’ wealth. (F)
2. IMMEDIATE INCREASE of the minimum wage (SMIC), pensions and and minimum social support of 40% (F)
3. A SIGNIFICANT HIRING of public servants to restore the quality of public services before the general review of public policies (RGPP): train stations, hospitals, schools, post offices… (Bsit/F)
4. HOUSING: Plan to build 5 million low-rent housing units to lower rents, tax property and boost the economy through hiring. To severely penalise the prefects and mayors who let homeless people sleep outside. (F)
[15]
5. BANKS: Make them smaller so they are able to protect themselves from crises. Break monopolies, separate the speculative from the deposit and ban the public bailout. (F) 6. CANCEL THE NATIONAL DEBT: It’s not relevant as it has already been repaid several times.
(F)”
(Lem 2020:401)
De första sex punkterna i punkt-programmet är tydligt centrerade kring den operativa nivån vid en restriktiv läsning av materialet, det är inte från några stora ideologiska tankar eller principer
punkterna motiveras och även beskrivningar är frånvarande från 5 av 6 punkter och den tillgängliga beskrivningen avser punkten 3 att det har skett ett (upplevt) fall i kvalitén i de offentliga tjänsterna efter den politiska reformen RGPP. Samtidigt går punkten 2 samt 4 att koppla till ovan nämnda värdeutsaga-baserade citat om att ingen person skall behöva leva i fattigdom. Även om punkterna 1, 5 och 6 skulle kunna kopplas till det allmänna motståndet mot eliten så krävs det en generös läsning och i avsaknad av en tydlig koppling med en beskrivning så väljer jag att inte ställa dem i en
ekvivalenskedja.
“II-POLITICS
7. CONSTITUENT: Rewrite a Constitution by the people and for the interests of the sovereign people. The implementation of referendums based on popular initiative. (Bsit/F)
8. THE BAN OF LOBBIES and other networks of influence/lobby groups. The permanent
exclusion from the political life of any elected official with a criminal record, to put an end to the holding of multiple offices. (F)
9. FREXIT: To leave the EU in order to regain our political, monetary and economic sovereignty (respect the referendum of 2005), to regain our right to issue money, and to disengage France from the article 123 of the Lisbon Treaty (50 billion euros of savings per year). (M/Bsit/F)
10. TAX AVOIDANCE: To recover the 80 billion euros given away each year by the state to the CAC40 (French stock market). (Bsit/F)
11. IMMEDIATE CESSATION OF PRIVATISATION and recovery of our public goods: highways, airports, car parks, SNCF (French rail network) ...(F)
12. SPEED CAMERAS AND FINES: The withdrawal of unnecessary speed cameras and penalty charges based on video footage which are nothing more but a disguised tax. (Bsit/F) 13. NATIONAL EDUCATION: To exclude all ideology of the Ministry of National Education and to
examine from all sides the destructive teaching and learning methods (whole word method, and so on). (Bsit/F)
14. JUSTICE: To quadruple the budget of the Ministry of justice and to limit the duration of procedures. To simplify and make the justice system totally free and accessible to everyone. (Bsit/F)
15. MEDIA: To break the monopolies and old-boy network between the media and politics. Make the media accessible to citizens and ensure diversity of opinions. To put an end to the propaganda of the so called experts in politics, sciences… . The withdraw of the State subsidy to the media (2 billion per year) as well as the tax breaks granted to journalists. (Bsit/F) 16. GUARANTEE THE FREEDOM of citizens and to write in the Constitution that the State is
banned to interfere in any matter related to education, health, family… (Bsit/F)” (Lem 2020:401).
[16]
Punkterna 7–9 och 16 är alla relaterade till de Gula västarnas krav om att reformera konstitutionen för att bättre skydda medborgarna och återföra beslutandemakten till den nationella nivån. Punkterna 8, 10–11, 13–15 är relaterade till värdeutsagan att Frankrike är styrt av en elit som inte har befolkningens bästa intressen som mål och beskrivningen av att det finns ett nätverk av intressen mellan politiker, företagsledare, akademiker och medierna som alla samverkar för att gynna sina egna intressen.
“III-HEALTH / ENVIRONMENT
17. PLANNED OBSOLESCENCE: To extend the manufacturer’s guarantees to 10 years as a minimum by ensuring the presence/access of spare parts. (F)
18. PLASTICS: To ban, in a very short term, the marketing of plastic bottles, glasses and other pollutant packaging. (Bsit/F)
19. PHARMACEUTICAL LABORATORIES: To weaken their influence, to organise general estates about health and hospitals. (Bsit/F)
20. AGRICULTURE: To ban GMOs, carcinogenic pesticides, endocrine disruptors, monoculture...(F)
21. REINDUSTRIALISATION of France: To reduce imports and therefore pollution (M/Bsit)” (Lem 2020:401).
Detta avsnitt av programmet beskrivs av Lem (2020) som en replik på en kritik om att de Gula västarna skulle vara klimatförnekare som är ovilliga att gå med på några reformer på miljöområdet eller att de är okunniga om den brådska förändringar på sättet vi konsumerar måste genomföras. Särskilt märks här punkten 19 att läkemedelsföretag har ett så pass stort negativt inflytande att det måste vidtas åtgärder för att begränsa inflytandet och kalla till generalständerna för sjukvård och hälsa. Uppfattningen om ett ovälkommet inflytande på hälso- och sjukvård från stora företag är också den relaterad till värdeutsagan om elitnätverket. Punkt 21 hamnar i en intressant beskrivning att Frankrike har avindustrialiserats och därmed flyttat arbetstillfällen och möjliga skatteintäkter från Frankrike och dessutom bidrar denna flytt till högre miljöförstöring på grund av längre frakt och högre andel importer.
“IV-GEOPOLITICS
22. NATO: To disengage France immediately from the North Atlantic Treaty and to forbid French army to enter in wars of aggression. (Bsit/F)
23. FRANCAFRIQUE: To stop looting the African continent, and to stop political and military interference. To return the money from dictators and ill-gotten goods to African citizens. To repatriate immediately all the French soldiers. To put an end to the CFA franc currency and system that keeps French speaking African countries in poverty. To establish relationships as equals with all African states. (Bsit/F)
24. IMMIGRATION: To stop migratory flows that cannot be received and integrated to the society given the important civilizational crisis we are currently facing. (Bsit/F)
25. FOREIGN POLITICY: To respect scrupulously the international law and the ratified commitments” (F)
[17]
Givet värdeutsagan att Frankrike har ett behov av att återta sitt nationella självbestämmande blir punkt 22 naturlig för att i högre grad kunna anpassa när och i vilken situation den franska militären skall användas. Givet att orättvisor som en central del av samhällsbeskrivningen från de Gula västarna blir det naturligt att inkludera punkt 23 som relaterar till Frankrikes förhållande med tidigare kolonier och andra afrikanska länder som har blivit inkluderad i fransk kolonialpolitik och interventionism under kalla kriget-eran. Punkt 24 är en punkt som flera författare har skilda åsikter om Chamorel (2019) beskriver migration och integration som några av de stora problem den franska politiken har brottats med och inte har kunnat lösa på ett tillfredsställande sätt. Lem (2020)
beskriver punkten som en av de anledningarna till att de Gula västarna har haft problem med att attrahera personer med utomeuropeisk bakgrund. Samtidigt identifierar Wilkin (2020) att i den stora nationella undersökningen uttrycker mindre än 2% av de Gula västarna migrationskritiska åsikter.
4.5. Analysschema
Nedan följer 25 punktsprogrammet infört i ett analysschema där värdeutsagor och mål har kopplats till beskrivningar och föreskrifter. I vissa fall har beskrivningar och föreskrifter inte haft en omedelbar koppling. Dessa har då placerats i slutet av schemat.
Analysschema 25-punktsprogram
Värdeutsagor (V) / Mål (M) Beskrivningar (B) Föreskrifter (F) Grundläggande nivå “Their demands target the state
and not employers. The GJ then are not opposed to the republic, the state, and capitalism but are agitating to reform the capitalist economy in ways that serve the interests of people within the borders of the French nation who have been marginalized.” (V)
"The representation by the élites is of course a way of constraining and limiting democracy and power from being extended into wider segments of society" Bme
Reform the constitution and the current method of representative democracy (M/F)
Power is being transferred away from
France to supranational organizations "leave the EU in order to regain our political, monetary and economic sovereignty" (M/F)
“the GJ focus their attacks on “the élite” that is understood to include the rich, well-educated professionals, banks and
insurance companies and globally connected big business,
transnational companies who have done well out of the forces
" to restore the quality of public services before the general review of public policies" (F)
[19] of neoliberal restructuring of
economies.” (V)
Operativ nivå
"...no one should live in poverty"
(M) "increase of the minimum wage (SMIC), pensions and and minimum social support of 40%" (F)
"Plan to build 5 million low-rent housing units to lower rents, tax property and boost the economy through hiring. To severely penalise the prefects and mayors who let homeless people sleep outside." (F)
"To simplify and make the justice system totally free and accessible to everyone." (Bsit)
"To quadruple the budget of the Ministry of justice and to limit the duration of procedures." (F)
" to restore the quality of public services before the general review of public policies" (M)
"A SIGNIFICANT HIRING of public servants" (F) "IMMEDIATE CESSATION OF PRIVATISATION and recovery of our public goods" (F)
Reform the constitution and the current method of representative democracy (M/F)
"Rewrite a Constitution by the people and for the interests of the sovereign people." (Bsit)
"Rewrite a Constitution by the people and for the interests of the sovereign people. The implementation of referendums based on popular initiative." (F)
"include into the Constitution the inability for the State to collect more than 25% of citizens’ wealth" (F) "to write in the Constitution that the State is banned to interfere in any matter related to education, health, family" (F)
"the monopolies and old-boy network between the media and politics. Make the media accessible to citizens and ensure diversity of opinions. To put an end to the
"The withdraw of the State subsidy to the media (2 billion per year) as well as the tax breaks granted to journalists." (F)
[20]
propaganda of the so called experts in politics, sciences…" (Bsit)
"THE BAN OF LOBBIES and other networks of
influence/lobby groups. The permanent exclusion from the political life of any elected official with a criminal record, to put an end to the holding of multiple offices." (F)
"leave the EU in order to regain our political, monetary and economic sovereignty" (M)
"regain our political, monetary and economic sovereignty (respect the referendum of 2005)" (Bsit)
"To recover the 80 billion euros given away each year by the state to the CAC40" (Bsit)
"To recover the 80 billion euros given away each year by the state to the CAC40" (F)
"To reduce imports and therefore
pollution" (M) "REINDUSTRIALISATION of France" (Bsit)
"To extend the manufacturer’s guarantees to 10 years as a minimum by ensuring the presence/access of spare parts." (F)
"To ban, in a very short term, the marketing of plastic bottles, glasses and other pollutant packaging." (F) "To ban GMOs, carcinogenic pesticides, endocrine disruptors, monoculture..." (F)
"To establish relationships as equals with all African states." (M)
"To stop looting the African continent, and to stop political and military interference. To return the money from dictators and ill-gotten goods to African citizens. To repatriate immediately all the
"To stop looting the African continent, and to stop political and military interference. To return the money from dictators and ill-gotten goods to African citizens. To repatriate immediately all the French soldiers. To put an end to the CFA franc currency and system that
[21]
French soldiers. To put an end to the CFA franc currency and system that keeps French speaking African countries in poverty." (Bsit/F)
keeps French speaking African countries in poverty." (Bsit/F)
"PHARMACEUTICAL LABORATORIES: To
weaken their influence..." (Bsit) "PHARMACEUTICAL LABORATORIES: To weaken their influence, to organise general estates about health and hospitals." (F)
"forbid French army to enter in wars of
aggression." (F) "To disengage France immediately from the North Atlantic Treaty" (F)
"the important civilizational crisis we are
currently facing" (Bsit) "To stop migratory flows that cannot be received and integrated to the society" (F)
"destructive teaching and learning methods (whole word method, and so on)". (Bsit)
"To exclude all ideology of the Ministry of National Education and to examine from all sides the destructive teaching and learning methods" (F)
"penalty charges based on video footage which are nothing more but a disguised tax." (Bsit)
"The withdrawal of unnecessary speed cameras" (F)
"CANCEL THE NATIONAL DEBT: It’s not relevant as it has already been repaid several times." (F)
[22]
"Make them smaller [banks] so they are able to protect themselves from crises. Break monopolies, separate the speculative from the deposit and ban the public bailout." (F)
"To respect scrupulously the international law and the ratified commitments" (F)
4.6 Kommentar analysschema
Övergripande utifrån de värden, mål och föreskrifter som återfinns i de Gula västarnas program och som finns upptaget i analysschemat ovan är draget av att det finns inneboende orättvisor i det nuvarande systemet. Dessa orättvisor måste förändras för att jämlikhet som enligt de Gula västarna är en central del av samförståndet i det franska samhället eller deras uppfattning av societas. Wilkin (2020) refererar också till tidigare forskning från Moore (1978) att både de tyska och ryska
revolutionerna innehöll drag av moralisk uppgivenhet och en kraftfull känsla av ojämlikhet som drivande i uppkomsten av tvistepolitik och senare revolutioner (Wilkin 2020:79). En viktig aspekt för Wilkin är att rörelsen inte bör kopplas till nationalism som politisk idé utan snarare är den centrala delen av rörelsen är kopplad till tanken om den aktiva medborgaren och en patriotism som är nära förknippad med den franska formen av republikansk idétradition (Wilkin 2020:81).
“Their demands target the state and not employers. The GJ then are not opposed to the republic, the state, and capitalism but are agitating to reform the capitalist economy in ways that serve the interests of people within the borders of the French nation who have been marginalized.” (Lem 2020:411)
Utifrån det som är bevisat i analysschemat framkommer att det finns en “kedja” avseende de värden på den grundläggande nivån och ett antal punkter i det 25-punktsprogram vilket formulerats av de Gula västarna. Detta tyder på att de värden vilka har framkommit i den vetenskapliga artikeln från Lem (2020) och de föreskrifter och beskrivningar som har identifierats i 25-punktsprogrammet kan användas för de kommande slutsatserna om rörelsen. Det som framkommit är att flera av punkterna i 25-punktsprogrammet är riktade mot uppfattade maktstrukturer. Dessa uppfattade maktstrukturer förhindrar den grupp som de Gula västarna identifierar sig själv med att utöva sitt inflytande och flyttar makten från folket till en nationell elit och internationella institutioner.
Utifrån denna kedja från föreskrifterna och operativa målen eller de substantiella målen för att använda Oakeshotts terminologi till de övergripande värdena visar sig att de grundläggande värdena i 25-punktsprogrammet pekar mot politikens form. Syftet med de föreskrifter som är relaterade till det medborgerliga inflytandet borde därför tolkas som att de Gula västarna anser centrala värden i gemenskapen societas vara under hot. En del av detta hot är att den nuvarande formen av
inflytande inte är tillräckligt och förändringar krävs. I de kommande slutsatserna och diskussionen kommer ett mer utvecklande resonemang om konflikten och hoten att föras.
5. Slutsatser och diskussion
Om vi nu återvä
nder till forskningsfrågan som denna uppsats avser att besvara, nämligen Kan radikal tvistepolitik och ideologi förstås genom Oakeshotts begrepp enterprise association och societas och om så är fallet hur manifesterar sig detta i en samtida europeisk stat? Utifrån detta kan vi se att det föreligger en tvistepolitisk schism utifrån Tillys teori mellan de Gula Västarna och det franska politiska etablissemanget symboliserat av President Macron.De gula västarnas närvaro i fransk politik har bidragit med ytterligare ett exempel på vad som beskrivs som en populistisk rörelse som utmanar den gällande politiska ordningen och bedriver politisk påverkan genom medel eller uttryck som inte tillhör den normala formen för politiskt inflytande. Givet det som har presenterats i det studerade materialet och i rörelsens egna 25 punktsprogram är att rörelsen som den beskrivs av Wilkin (2020) snarare är kontrarevolutionär än revolutionär. De förändringar rörelsen efterfrågar är grundläggande värderingar om folkligt
inflytande på den politik som anses ha kidnappats av en grupp ur den teknokratiska eliten som under en lång tid osynliggjort de som identifierar sig med och deltar i rörelsen. Samma teknokratiska elit
[24]
beskylls för att ha genomfört reformer som försämrat framtidsutsikterna för medborgarna och fört bort delar av den nationella nivån till den överstatliga och försvårat för medborgarna att utkräva ansvar eller förhindra ovälkomna reformer. Från denna bakgrund har de Gula västarna delvis explicit genom att påtala att den förda politiken är orättvis och dels implicit mot bakgrund av de tre texterna som utgör underlaget för analysen i denna uppsats utpekat att grundläggande värden är försvagade eller hotade.
De Gula västarnas politiska ställningstaganden där demokratiska principer och jämlikhet är inte i sig uttryck för en radikal ideologi, utan det radikala ligger snarare i att de anser att en omfattande reform av det demokratiska systemet krävs för att förhindra den uppfattade elitens inflytande. Givet detta har rörelsen lyft fram förslag om att den demokratiska formen måste förändras från en
representativ modell som har övertagits av en politisk elit till en mer direkt demokratisk modell. Samförståndet och förtroendet mellan den som styr och de som blir styrda har rubbats och de Gula västarna uttrycker att det gällande politiska systemet inte längre har auktoritet då de värden som skall reglera systemet är satta ur spel.
Om vi återvänder till Oakeshottes begrepp om Societas som den form av samhälle där det finns en gemensam uppfattning om det som är “rätt” i meningen hur människor skall föra sig i samhället under en auktoritet. I exemplet med de Gula västarna utpekar de demokrati som en aspekt i hur gemenskapen skall komma överens om det som är “rätt” för samhället. Samtidigt försöker President Macron uppnå de substantiella mål vilket hans regering och parti LREM har befullmäktigats av väljarna att genomföra som framröstade representanter i en representativ demokrati. Regeringen och parti har därför dragen av en företagssammanslutning, när denna förslår de reformer som krävs för att deras mål skall uppnås till parlamentet identifierar de som senare skall bli deltagare i de Gula västarna att de förslag till reformer som har presenterats strider mot uppfattningen om att politiken skall verka jämlikt och inte ålägga en viss grupp en ohållbar och orättvis pålaga. För att bemöta den företagssammanslutning som symboliseras av president Macron bildas en egen sammanslutning med det uttalade syftet att motsätta sig förslaget och uppmana till förändring genom sina egna substantiella mål som de uppfattar bättre kommer skydda de principer vilka de uppfattar som centrala för gemenskapen i samhället.
President Macrons respons i bemötandet av utmaningen från den konkurrerande
företagssammanslutningen innehåller aspekter av en förståelse för att förslaget i sin dåvarande utformning uppfattades som orättvist och lyfter fram en justerad reform som i högre grad tillgodoser kraven på en jämlik eller utjämnande politik. Dock lämnas frågan om en reformerad demokrati för att i högre grad kunna ta hänsyn till den delen av befolkningen som känner sig utestängd från politiken till förmån för en elitgrupp av politiker och experter som inte har förståelse för deras vardag och värderingar. Detta motstånd och beskrivningen av sig själva som en grupp utestängda från moderniteten innehåller vissa likheter med Wieviorkas (2009) beskrivning av identiteten, antingen en befintlig eller en nyskapad kan användas för att etablera identiteten på en globaliserad arena och även om identiteten kan verka förankrad i traditionellt bildspråk är dess mening ibland nyskapad. Att rörelsens symbolik dessutom lånades av grupper i andra länder för att uttrycka motstånd sin egen regering eller samhälle och rörelsen gick från lokal till global (Wieviorka 2009:30, 33).
Detta arbete har en begränsad generaliserbarhet då som redan nämnts Oakeshotts teori avser människan som befinner sig i kontexten av en modern europeisk stat och det är utifrån den historiska kontexten av grekisk filosofi, romersk och kyrklig lag och senare omstruktureringen från furstendömen till tidigmoderna stater som mycket av teorin vilar på. Dess tillämplighet i
