“Man ger så mycket av sig själv men samtidigt så får man så mycket” : En intervjustudie om barnmorskors hälsa, arbetsmiljö och faktorer till att stanna kvar i yrket

“Man ger så mycket av sig själv men

samtidigt så får man så mycket”

- En intervjustudie om barnmorskors hälsa,

arbetsmiljö och faktorer till att stanna kvar i yrket

Louise Eriksson

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete grundnivå 18:2021

Hälsopedagogsprogrammet 2014–2017, 2020–2021

Handledare: Anna Bjerkefors

Examinator: Maria Ekblom

Sammanfattning

Syfte

Syftet med studien var att undersöka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbeta i en

stressig/högbelastad arbetsmiljö. Frågeställningarna i studien var följande: 1. Hur ser

barnmorskorna på sin arbetsmiljö? 2. Vilka faktorer har en positiv inverkan på arbetsmiljön? 3. Vilken betydelse har friskvårdsbidraget från arbetsgivaren för välmåendet på arbetsplatsen och i vilken omfattning utnyttjas bidraget?

Metod

Med en kvalitativ ansats genomfördes 5 intervjuer med barnmorskor som arbetar på samma arbetsplats och som hade minst 1,5 års erfarenhet av att arbeta som barnmorska inom

förlossningsvården. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades med en induktiv innehållsanalys.

Resultat

Intervjuerna samt efterföljande innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier; “Psykisk arbetsmiljö”, “Fysisk arbetsmiljö” och “Utanför arbetet”. Kollegorna, arbetsglädjen till yrket, känslan av att göra gott för patienterna och familjerna samt att ha ett stimulerande och

utvecklande jobb var de positiva faktorer som beskrevs främst när det gällde psykisk

arbetsmiljö. Den fysiska arbetsmiljön berörde både hur lokalerna man arbetar i var utformade, men även hur det var en positiv faktor att barnmorskorna är aktiva och rör på sig mycket under arbetsdagen. Återhämtning på fritiden var en viktig positiv faktor utanför arbetet för att barnmorskorna ska orka med.

Slutsats

Resultaten i studien tyder på att all stress i barnmorskans arbetsmiljö inte behöver vara negativ utan den vardagliga stressen kan hjälpa till att hålla rätt fokus i arbetet. Dock spelar kollegorna, patienterna och arbetsglädjen till yrket stor roll för att stressen inte ska bli för betungande. Återhämtningen för barnmorskan på fritiden var också en viktig faktor för att de skulle orka fortsätta att arbeta inom yrket.

Nyckelord Barnmorskor, psykisk arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö, stress, arbetsbelastning, fysisk aktivitet, ergonomi

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Kunskapsöversikt ... 1 2.1 Psykisk arbetsmiljö ... 1 2.1.1 Stress ... 3 2.2 Fysisk arbetsmiljö ... 3 2.2.1 Inomhusmiljö ... 3

2.2.2 Fysisk arbetsbelastning och ergonomi ... 4

2.3 Friskfaktorer ... 4

3 Syfte och frågeställningar... 5

4 Metod ... 5

4.1 Metodval... 5

4.2 Urval ... 6

4.3 Datainsamling... 6

4.4 Dataanalys ... 8

4.5 Reliabilitet och Validitet ... 8

4.6 Etiska övervägande ... 9

5 Resultat ... 10

5.1 Psykisk arbetsmiljö ... 11

5.1.1 Kollegor ... 11

5.1.2 Stimulerande/utmanande arbete ... 11

5.1.3 Känslan av att göra gott för patienter/familjer ... 12

5.1.4 Arbetsglädje ... 13 5.2 Fysiska arbetsmiljö ... 13 5.2.1 Fysisk aktivitet ... 13 5.2.2 Inomhusmiljö ... 14 5.3 Utanför arbetet... 14 5.3.1 Återhämtning på fritiden ... 14 5.3.2 Friskvårdsbidragets betydelse ... 15 6 Diskussion ... 15 6.1 Resultatdiskussion ... 16 6.1.1 Psykisk arbetsmiljö ... 16

6.1.2 Fysisk arbetsmiljö ... 16

6.1.3 Utanför arbetet... 17

6.2 Metoddiskussion... 18

7 Slutsats ... 19

Käll- och litteraturförteckning ... 20

Bilaga 1 Käll- och litteratursökning Bilaga 2 Infobrev Bilaga 3 Intervjuguide Bilaga 4 Exempel på analysprocessen Tabell- och figurförteckning Figur 1: Hierarkiskt träd över resultatet ... 10

1

1 Inledning

Varje år rapporteras det på nyheterna om den höga belastningen på landets

förlossningsverksamheter och brist på personal, bland annat barnmorskor. Under det senaste året har dagstidningar och kvällstidningar rapporterat om bland annat 500 arbetspass som saknar schemalagda barnmorskor samtidigt som ersättningen för att ta extrapass som barnmorska sänks. Det är mycket som talar för att det är påfrestande att arbeta som

barnmorska, på grund av stress över att det inte finns tillräckligt med personal på plats och hög arbetsbelastning utan någon direkt belöning. Dessa faktorer skulle kunna bidra till att barnmorskor väljer att sluta arbeta inom förlossningsvården. Dock fortsätter många att arbeta som barnmorskor. Hur arbetsmiljön ser ut och hur den påverkar barnmorskans mående är därför en viktig fråga.

Arbetsmiljöverket (AV, 2019) skriver på sin hemsida att “I arbetsmiljö ingår fysiska, psykologiska och sociala förhållanden”. Arbetsmiljöverket kategoriserar vad som ingår i definitionen i två rubriker, “Hälsa och säkerhet” och “Inomhusmiljö”. Under rubriken ”Hälsa och säkerhet” ingår en hel del underkategorier, bl.a. arbetsanpassning och rehabilitering, ergonomi, buller, hälso- och sjukvård, psykisk ohälsa, stress, våld och hot (AV, 2020a). Det finns ett behov av att titta på hur arbetsmiljön ser ut för barnmorskor och friskfaktorer såsom fysisk aktivitet. Fokus för studien kommer i första hand att ligga på de kategorier som faller under rubriken “Hälsa och säkerhet” och då främst arbetsanpassning, hälsovård på

arbetsplatsen och stress/stressfaktorer. Även friskfaktorer som fysisk aktivitet och återhämning kommer att analyseras samt om och i så fall hur friskvårdsbidraget från arbetsgivaren används på och utanför arbetsplatsen.

2 Kunskapsöversikt

2.1 Psykisk arbetsmiljö

Enligt Arbetsmiljöverket är den psykiska och sociala arbetsmiljön lika viktig som den fysiska arbetsmiljön och från 2016 började nya föreskrifter gälla om organisatorisk och social

arbetsmiljö (AFS 2015:4, AV, 2020b). I AFS 2015:4 ges allmänna råd för att arbetsgivare ska kunna skapa en god arbetsmiljö och arbetsbelastning. Varierade arbetsuppgifter, ändra

prioriteringsordning, tillämpa arbetssätt, öka bemanning eller ge möjlighet till ökad kunskap är några av de råd som ges för att förebygga en ohälsosam arbetsbelastning (AFS 2015:4).

2 Hög arbetsbelastning kan ses som en av de främsta orsakerna till höga stressnivåer och

sjukfrånvaro, därför kan det vara en framgångsfaktor att sträva mot en lagom arbetsbelastning (Angelöw, 2002). Åtgärder för att uppnå en lagom arbetsbelastning kan bland annat innebära att öka den grundläggande bemanningen, lindra den fysiska belastningen genom rotation av arbetsuppgifter, avlastning av olika arbetsuppgifter för att orka längre och möjligheter till återhämtning (Angelöw, 2002). Att ha ett välfungerande samarbete mellan all personal på en arbetsplats har visat sig ha en betydande effekt för att skapa en positiv arbetsmiljö och arbetsglädje för individens hälsa och välbefinnande (Angelöw, 2002).

Den australiensiska studien “Factors that contribute to midwives staying in midwifery: A study on one area health service in New South Wales, Australia” (Sullivan et al., 2011) beskriver huvudsakligen tre huvudfaktorer till att barnmorskor stannar kvar i yrket. Dessa faktorer är; arbetsrelaterade relationer, yrkesidentitet som barnmorska samt arbetsrollen som barnmorska. Arbetsrelaterade relationer beskrivs som relationen med kvinnan som ska föda och hennes familj samt relationerna till sina medarbetare. När de talade om yrkesidentitet så menade barnmorskorna att de kände ett privilegium i att få vara närvarande och hjälpa en annan kvinna att föda sitt barn, samt en stor stolthet till sitt yrke som barnmorska. I

arbetsrollen som barnmorska var följande delar viktigast: arbetsvariation, normalisering av barnmorskeyrket arbetstillfredsställelse och att de arbetade i ett område som de vill arbeta i (Sullivan et al., 2011). I en review-artikel har det presenterats liknande fynd och sju teman relaterade till Sullivan et al. (2011) tre huvudfaktorer har identifierats. Det sjunde temat handlar om ifall barnmorskorna hade funderat på andra alternativ till barnmorskeyrket, men att barnmorskorna ansåg att arbetstiderna och lönen var bra (detta tema riktar sig främst till barnmorskor som inte arbetar inom sjukhus/förlossning) (Bloxsome et al., 2019).

Att etablera en hälsosam arbetsplats där barnmorskor känner sig erkända och positivt värderade för sitt arbete kan hindra barnmorskor från att lämna yrket (Hildingsson &

Fenwick, 2015) Barnmorskor yngre än 40 år, de med mindre än 10 års erfarenhet och de med ytterligare akademisk utbildning värdesätter personal/resurser och faktorer som påverkar vårdens kvalitet som det som påverkar arbetsmiljön i störst grad. (Hildingsson & Fenwick, 2015) Svenska barnmorskor är minst nöjda med deras deltagande i arbetsplats- eller

sjukhusfrågor. Mest nöjda är de med förhållandet mellan barnmorska och läkare. (Hildingsson & Fenwick, 2015)

3

2.1.1 Stress

Ordet stress kan definieras och användas olika beroende på sammanhang, det kan användas både för att beskriva aktivering eller konsekvens och även för att beskriva exponering och upplevelse av stress. Stressreaktioner behöver inte vara något som är farligt, det kan till och med ses som en nödvändighet för individen (Jonsdottir & Lindegård, 2017). Anglöw (2002) menar att det finns både positiv och negativ stress. Den positiva stressen kan kännetecknas som lustbetonad och meningsfull ansträngning och leder inte till att kroppen reagerar med skadliga stressreaktioner. En positiv stress kan på så sätt ses som en inspirerande utmaning. Det är dock olika från person till person och det som för vissa kan ses som en inspirerande utmaning kan för andra upplevas som ett hot. En negativ stress kan leda till ökad oro och att personen jagar upp sig för olika vardagssituationer (Angelöw, 2002). Att utsättas för negativ stress under en mycket lång period kan vara skadligt och leda till sjukdom (Angelöw, 2002; Jonsdottir & Lindegård, 2017).

Hos barnmorskor med utbrändhet är oro för framtiden och den egna hälsan samt konflikter med chefer och/eller andra arbetskamrater bidragande faktorer till utbrändhet (Hildingsson et al., 2013). En stressig arbetsmiljö och brist på resurser och personal är associerade till barnmorskors utbrändhet (Hildingsson et al., 2013). Andra faktorer som lågt stöd från

kollegor, bristande kontinuitet hos vårdgivare, utmanande kliniska situationer och låg klinisk autonomi korrelerar med olika typer utav dåligt känslomässigt välbefinnande hos

barnmorskor (Cramer & Hunter, 2019).

2.2 Fysisk arbetsmiljö

Enligt Arbetsmiljöverket är det många som stora delar av sin arbetstid vistas inomhus och det är därför viktigt hur inomhusmiljön är utformad. Arbetsmiljöverket har regler för hur luft, temperatur, ljus, ljud och lokalers utformning bör vara för att minska risken för olycksfall eller ohälsa (AV, 2021a). Det är arbetsgivarens ansvar att de utformar en bra arbetsmiljö på arbetsplatsen och att de tillsammans med skyddsombud och övriga arbetstagare kontrollerar och utvärderar arbetsmiljön kontinuerligt (AV, 2021a).

4

2.2.2 Fysisk arbetsbelastning och ergonomi

Arbetsmiljöverket beskriver också vikten av att arbeta med det ergonomiska för att förebygga skador eller olycksfall på arbetsplatsen. Ergonomi syftar till att anpassa arbetet till människan. Ergonomi på en arbetsplats berör bland annat, arbetsställningar, arbetsrörelser, hjälpmedel och utrustning med mera (AV, 2021b).

Barnmorskans arbetsställningar kräver ofta onaturliga arbetspositioner som inte alltid gynnar barnmorskan rent ergonomiskt och det är inte ovanligt att barnmorskan intar positioner i onaturliga kroppsriktningar (Nowotny-Czupryna et al., 2012). Arbetsöverbelastningen som Nowotny-Czupryna et.al (2012) konstaterade i sin studie drabbade framförallt muskel-skelett systemet vilket bevisades av smärtbesvär identifierat hos 67,3 % av de undersökta

barnmorskorna. Den smärta som rapporterades oftast var smärtor från ryggen vid arbete i maximala ytterlägespositioner hos både yngre och äldre barnmorskor (Nowotny-Czupryna et al., 2012).

2.3 Friskfaktorer

I FYSS definieras fysisk aktivitetsom “all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den energiförbrukning vi har i vila” (Mattsson et al., 2017). Fysisk aktivitet kan förekomma på arbetsplatsen, på fritiden, vid transport till och från arbetet, i hemmet och under

organiserade träningsformer. De gällande rekommendationerna för fysisk aktivitet är att vuxna över 18 år rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 150 minuter sammanlagt per vecka under måttlig intensitet. (Jansson et al., 2017) Dessutom rekommenderas

muskelstärkande träning för kroppens stora muskelgrupper minst 2 gånger i veckan. För personer äldre än 65 år bör även balansen tränas. Stillasittande i längre stunder bör undvikas. För den som har ett stillasittande arbete eller sitter mycket still på fritiden rekommenderas regelbundna korta pauser med någon form av muskelaktivitet i några minuter (Jansson et al., 2017).

Friskfaktorer som får barnmorskan att stanna kvar inom förlossningsvården och bidrar till en gynnsam arbetsmiljö kan finnas på arbetsplatsen (interna faktorer). Även externa faktorer så som möjligheten till återhämtning och utnyttjandet av friskvårdsbidrag kan betraktas som friskfaktorer. Fysisk aktivitet har visats vara en betydande faktor i hur barnmorskor upplever belastningen under arbetsdagen samt för energin under dagen (Mollart et al., 2013).

5 Hur arbetsplatsens arbetsmiljö och resurser ser ut kan vara både ett hinder och faktorer som underlättar för fysisk aktivitet hos barnmorskorna. Sociala negativa influenser ses som ett hinder för fysisk aktivitet samtidigt som positivt socialt stöd betraktas som en faktor som underlättar (Holly & Swanson, 2019). Faktorer som underlättar till fysisk aktivitet är bland annat subventionerade träningsklasser och skyddade pauser i arbetet. Hinder inkluderar familjeansvar, trötthet, stress och oförutsägbara raster och arbetsskiftmönster (Holly & Swanson, 2019).

Det rapporteras varje år om brister och hög belastning inom förlossningsvården i Sverige. Kunskapsöversikten ovan visar på att det finns en del negativa arbetsmiljöfaktorer för barnmorskor men belyser även de positiva faktorer som tidigare studier har kunnat påvisa. Det finns ett behov av att titta mer djupgående på de positiva faktorerna i barnmorskors arbetsmiljö som bidrar till att dem väljer att stanna i yrket.

3 Syfte och frågeställningar

Syfte med studien är att undersöka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbeta i en

stressig/högbelastad arbetsmiljö.

Frågeställningarna i studien är följande: 1. Hur ser barnmorskorna på sin arbetsmiljö?

2. Vilka faktorer har en positiv inverkan på arbetsmiljön?

3. Vilken betydelse har friskvårdsbidraget från arbetsgivaren för välmåendet på arbetsplatsen och i vilken omfattning utnyttjas bidraget?

4 Metod

4.1 Metodval

För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ ansats med intervju som metod där den kvalitativa ansatsens mål är att få individens beskrivningar av upplevelsen av det bestämda ämnet (Kvale & Brinkmann, 2014). Intervjuaren har som uppdrag i den kvalitativa

forskningsintervjun att få en djupare förståelse för hur människor föreställer sig sin värld och vad det har för betydelse för individen. Dessutom bör intervjuaren få förståelse för hur människans erfarenheter, känslor och upplevelser kan påverka hur de ser på sin värld

6 (Hassmén & Hassmén, 2008). Författaren använder sedan sig själv som verktyg vid

analysprocessen, med hjälp av sina erfarenheter och den kunskap författaren besitter. Resultatet presenteras sedan som deskriptiva data.

4.2 Urval

Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval då författaren själv hade en nära kontakt på den valda förlossningsavdelningen (Hassmén & Hassmén, 2008). Första kontakten med chefen för den valda förlossningsavdelningen togs genom hjälp från författarens personliga kontakt. Chefen ställde sedan frågan vidare till sina anställda barnmorskor för att rekrytera

studiedeltagare. Fem barnmorskor anmälde sig för att delta i studien. Innan intervjun fick barnmorskorna ett informationsbrev (Bilaga 2) för att få en tydligare bild av studiens syfte och innehåll. Inklusionskriterierna för att delta i studien var att barnmorskorna skulle ha arbetat som barnmorska inom förlossningsvården i minst 1,5 år. Alla fem barnmorskor som anmälde sig uppfyllde kriteriet. Barnmorskornas arbetserfarenhet i antal år var mellan 1,5 till 29 år. Tre av barnmorskorna har endast arbetet på den valda förlossningsavdelningen, resterande två hade även erfarenhet från andra arbetsplatser.

4.3 Datainsamling

En halvstrukturerad intervjuguide (Bilaga 3) utformades. Intervjuguiden delades i två teman för att urskilja de två delar som ingick i studiens syfte och frågeställningar: tema 1:

Arbetsmiljö (interna faktorer) och tema 2: Friskvård/Friskfaktorer/Fysisk aktivitet. Tema 2 delades sedan in i två delar. Interna och externa faktorer. De interna faktorerna berör tema 2 på arbetsplatsen, de externa faktorerna riktar sig mot att beröra temat under den tid som spenderas utanför arbetet. Detta gjordes för att säkerställa att guiden följer det syfte som studien har för avseende att undersöka. En halvstrukturerad intervju valdes för att kunna ha en struktur med bestämda frågor men sedan även kunna ställa relevanta följdfrågor beroende på svaren från de bestämda frågorna (Hassmén & Hassmén, 2008) i syfte att få en djupare förklaring med hjälp av följdfrågor (Kvale & Brinkmann, 2014).

Intervjuguiden testades i en pilotintervju för att kunna utvärdera och se om det fanns behov att ändra, ta bort eller lägga till några frågor. Med hjälp av pilotintervjun kunde också ungefärlig tidsåtgång beräknas samt ge författaren en chans att öva på intervjusituationen. Deltagaren i pilotintervjun var den tidigare nämnda personliga kontakten till författaren som arbetar som barnmorska på den valda förlossningsavdelningen. Efter pilotintervjun beslutades att inga

7 större förändringar skulle göras av intervjuguiden förutom ett tillägg i form av en inledande fråga gällande vilka skift barnmorskan vanligtvis arbetade. Författaren fick också under transkriberingen av pilotintervjun bättre insikt i hur följdfrågorna bör ställas.

På grund av rådande omständigheter och restriktioner i och med Covid 19-pandemin så var det inte aktuellt med fysiska möten för att genomföra intervjuerna. Deltagarna fick frågan om att utföra intervjun via videosamtal i första hand. De fick även möjlighet till ett “vanligt telefonsamtal” om de inte kände sig bekväma med ett videosamtal. Alla fem deltagarna valde att utföra intervjun via videosamtal.Inledning av varje intervju började med att författaren läste upp syftet och frågeställningarna för studien, samt informerade om de etiska aspekterna och anonymitet. Vidare ställdes de öppnande frågorna för att sedan gå över till frågorna i Tema 1 och Tema 2. Intervjun avslutades med att barnmorskan fick frågan om det fanns någonting de ville lägga till, ändra eller stryka.

Intervjuerna spelades in med hjälp av en gammal telefon som inte har någon uppkoppling och vars enda syfte var att fungera som en “diktafon”. Detta informerades deltagarna om under inledningen av intervjun. Deltagarna fick även både skriftlig information genom

informationsbrevet samt muntlig information i inledning av intervjun att ljudfilen kommer avlyssnas, skrivas ner i text och analyseras för att sedan raderas tillsammans med den nedskrivna texten när examensarbetet fått ett godkänt betyg. Målet var att göra

transkriberingen så snabbt som möjligt efter intervjun. Alla intervjuer transkriberades inom maximalt 3 dagar efter genomförd intervju. Samtidigt som transkriberingen av den första intervjun gjordes så insåg författaren en brist i frågorna kring friskvårdsbidraget för att kunna helt svara på studiens tredje frågeställning. De deltagare som redan hade hunnit intervjuas kontaktades därför igen för en kompletterande fråga som därefter skrevs in i intervjuguiden för kommande intervjuer. De kompletterande frågorna löd: ”Vilken betydelse har

friskvårdsbidraget för dig”? och ”Är det en förmån som du tycker är viktig för att du ska trivas på din arbetsplats”?

En intervju bör helst hållas under en timme då det oftast är svårt att hålla intresset och orken uppe hos respondenten (Hassmén & Hassmén, 2008). Efter pilotintervjun så beräknades det att intervjuerna skulle ta ca 20–30 minuter. Efter att alla intervjuer genomförts beräknades

8 intervjutiden till mellan 19–33 minuter beroende på hur mycket deltagaren hade att berätta samt vilken tid de tog på sig att formulera svaren.

4.4 Dataanalys

Efter utförd intervju transkriberades materialet ordagrant. Transkriberingen genomfördes som ovan nämnt senast 3 dagar efter genomförd intervju och författaren lyssnade även igenom det inspelade materialet samtidigt som transkriberingen lästes igenom, detta för att minska eventuella missuppfattningar så mycket som möjligt och för att minnet hos författaren skulle vara så tydligt som möjligt efter genomförd intervju (Hassmén & Hassmén, 2008). För att säkerställa deltagarnas anonymitet antecknades inga personuppgifter och den transkriberade texten samt ljudinspelningen förvarades på författarens lösenordskyddade dator, oåtkomligt för obehöriga.

En innehållsanalys användes för att vetenskapligt tolka och analysera innehållet i materialet, för att identifiera mönster, teman och mening (Hassmén & Hassmén, 2008). Den induktiva innehållsanalysen inspirerades från Graneheim & Lundman (2004) som beskriver en analysprocess innehållande meningsbärande enheter, kondensering, kod, kategorier och teman. Det transkriberade materialet och ljudinspelningarna lästes och lyssnades igenom ett flertal gånger och meningsbärande enheter definierades som de meningar, stycken och ord som besvarar studiens frågeställningar och syfte. Därefterkondenserades de meningsbärande enheterna för att göra dem mer lätthanterliga, men utan att förlora det väsentliga innehållet. Nästa steg i analysprocessen var att koda det kondenserade materialet för att därefter dela in i underkategorier. Kategorierna skulle vara detaljerade men samtidigt uteslutande för att allt material kopplat till syfte och frågeställningarna ska ha en kategori att tillhöra men inget kodat material ska kunna hamna i fler kategorier än en (Graneheim & Lundman, 2004). Se bilaga 4 för exempel på analysprocessen.

4.5 Reliabilitet och Validitet

Inom kvalitativ forskning används inte begreppet reliabilitet på samma sätt som inom kvantitativ forskning. Utan det talas istället om pålitlighet, tillförlitlighet samt upprepbarhet inom en kvalitativ ansats. (Hassmén & Hassmén, 2008). Lincoln och Guba (1985) beskriver även att en studies trovärdighet också kan bedömas utifrån fyra kriterier: credibility,

dependability, confirmability och transferability (Hassmén & Hassmén, 2008). Enligt en metod som Graneheim & Lundman (2004) beskriver för att öka en studies transferability

9 (överförbarhet) har författaren strävat efter att beskriva datainsamlingen, urvalet och

analysprocessen så tydligt som möjligt. Detta för att öka läsarens möjlighet till att kunna bedöma huruvida studiens resultat, tolkningar och slutsatser kan överföras till andra situationer och sammanhang (Hassmén & Hassmén, 2008).

Validitet i en kvalitativ studie kan även handla om giltigheten och riktigheten i en studies frågor. Får författaren svar på det han/hon frågar om och har deltagarna förstått frågorna så som författaren menar? Hur väl frågorna i intervjuguiden är formulerade stärker möjligheten att studiens syfte besvaras och att det som ska undersökas faktiskt är det som författaren får svar på. (Kvale & Brinkmann, 2014) Det kan i en intervjustudie vara svårt att tala om hög giltighet och riktighet då det oftast tas fram helt nya intervjuguider tillämpade för just den studien som ska genomföras. I denna studie har författaren genom en pilotintervju kontrollerat att frågorna som ställs under intervjuerna är formulerade på ett sådant sätt så att deltagarna ska förstå och kunna svara på det som faktiskt undersöks.

4.6 Etiska övervägande

Det finns etiska utmaningar när man som forskare väljer en kvalitativ inriktning. Intervjuer präglas oftast av en öppenhet och intimitet som intervjuaren behöver vara medveten om. Det finns en fin gräns mellan att ställa tuffa frågor för att nå in på djupet samtidigt som det bör finnas en känsla för att inte kliva över gränsen så att respondenten känner sig obekväm i situationen. (Kvale & Brinkmann, 2014) Innan varje intervju startade fick deltagaren

information om att deltagandet var frivilligt och att deltagaren endast behövde svara på frågor som kändes bekväma att svara på samt att deltagaren hade rätt att avsluta intervjun när som helst om någonting skulle kännas fel eller om de kände sig obekväma. Detta utan att behöva ge någon anledning till varför de i så fall ville avsluta eller inte svara på en fråga. Alla deltagare fick efter informationen lämna muntligt samtycke till att starta intervjun. Informationen som gavs och samtycket spelades in tillsammans med resten av intervjun.

Forskarens roll i intervjuforskningen är att skapa en öppen och avslappnande miljö för respondenten. Om miljön blir för avslappnad, öppen och intim kan det leda till att

respondenten säger någonting som han/hon i efterhand ångrar (Kvale & Brinkmann, 2014). Den personliga närhet som intervjun kan medföra ställer krav på forskarens känslighet att bedöma hur långt de kan dra en fråga (Kvale & Brinkmann, 2014). Efter varje intervju i denna

10 studie så frågade författaren om det är någonting respondenten skulle vilja ändra på eller stryka från sin intervju, för att säkerställa att inte använda någonting som respondenten inte vill skulle vara med i studiens resultat (Kvale & Brinkmann, 2014).

De personuppgifter som samlades in, så som namn, mailadresser och telefonnummer för att kontakta respondenterna och för att genomföra intervjuerna raderades efter sista kontakten med respondenterna. Resultatet presenteras också på ett sådant sätt att varken individer eller den specifika förlossningsverksamheten kan identifieras.

5 Resultat

Syftet med studien var att undersöka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbete i en

stressig/högbelastad arbetsmiljö. Intervjuerna och efterföljande innehållsanalys gav ett resultat med tre huvudkategorier med vardera en till fyra underkategorier som presenteras i figuren nedan:

Figur 1: Hierarkiskt träd över resultatet

Positiva faktorer inom arbetsmiljö och hälsa

Psykiska arbetsmiljö

Kollegor Stimulerande/utmanande

arbete Känslan av att göra gott för

patienter/famijer Arbetsglädje Fysisk arbetsmiljö Fysisk aktivitet Inomhusmiljö Utanför arbetet Återhämtning på fritiden Friskvårdbidragets betydelse

11

5.1 Psykisk arbetsmiljö

Majoriteten av respondenterna beskrev att kollegorna spelade en stor roll när det kom till den psykiska arbetsmiljön. De beskrev att den psykiska arbetsmiljön ofta kunde vara rätt

ansträngd och kännas stressig och i de situationerna hade stödet från kollegorna en stor betydelse för att hjälpa till så att stressen skulle kännas mer hanterbar.

“kollegorna tycker jag är A och O för mig generellt, och det är jag väldigt nöjd med på jobbet. […] Gör att man pallar med i stressiga situationer och när någonting är jobbigt, det är mycket kollegorna som spelar roll i att det blir hanterbart” (Respondent 3)

De flesta respondenterna beskrev också vikten av samarbete och teamkänsla i arbetsgruppen för att kunna hantera tuffare situationer och för att trivas bra på arbetsplatsen. God stämning med högt i tak, respekt, vänlighet och kamratskap är några av de ledord som tas upp under intervjuerna när psykiska arbetsmiljön och kollegorna diskuteras.

“...en god och trevlig stämning mot varandra gör att man kan ha väldigt mycket att göra men så länge man gör det med god stämning och är respektfulla mot varandra så blir det mycket lättare att hantera […] Så att en god och trevlig stämning skulle jag säga är absolut nummer 1!” (Respondent 5)

5.1.2 Stimulerande/utmanande arbete

Flera av respondenterna beskrev jobbet som stimulerande och utvecklande, genom att de hela tiden ställdes inför nya situationer tillsammans med kollegorna och med den gemensamma viljan om att utvecklas och skapa lösningar. Även om vissa personer kunde känna en stress att hela tiden ställas inför nya situationer så beskrev majoriteten av deltagarna det som en positiv stress.

“Jag tror stressen i vårt jobb kan vara en hjälp också till att vi håller oss på tå eller kan göra rätt insatser vid rätt tillfälle. […] Stressen behöver inte vara något negativt” (Respondent 1)

12 “Den hanterbara stressen är ganska ofta, den är rätt vanlig men för mig gör inte det

någonting för jag känner att jag arbetar bra under just den hanterbara stressen.” (Respondent 2)

En av respondenterna valde dock att beskriva den positiva stressen på ett annorlunda sätt. Att man istället höjer tempot i arbetet, vilket inte behöver vara något negativt så vida det inte blir många långa episoder av ökat tempo utan återhämtning.

”Stress kanske man känner, det känner man nog ofta. Men den måste inte vara negativ, utan det är mer att man liksom ökar tempot. Så det är en fråga om vad man vill kalla det. Vill man kalla det stress eller att man höjer tempot” (Respondent 5)

5.1.3 Känslan av att göra gott för patienter/familjer

Majoriteten av respondenterna beskrev också själva patienterna, de födande kvinnorna och blivande familjerna som en positiv faktor i den psykiska arbetsmiljön. Att få vara med och vara delaktig i att ett nytt liv skapas, en ny familj. Att kunna gå hem med känslan av att man gjort gott. Barnmorskorna beskrev att de gav mycket av sig själv till patienterna men

samtidigt att det fick extremt mycket tillbaka som personal.

“Man känner sig väldigt nyttig, man känner sig väldigt behövd. Känner att man liksom gör en viktig insats. Jag brukar tänka såhär att den gången jag lägger mig ner för att dö för att det varit så tufft, då vet jag också att jag har varit en nyttig människa” (Respondent 2)

En av respondenterna beskrev att det som troligen är väldigt speciellt med förlossningsvården är att man ger så mycket av sig själv men får också tillbaka så mycket. Två andra

respondenter beskrev att det som ger tillbaka är att få vara delaktig i det som händer, den födande kvinnan och det nya föräldraskapet. Att få höra efter en arbetsdag att man varit helt fantastisk är en otrolig ego-boost.

“Det häftiga vi gör, vi kan göra skillnad. Vi kan göra skillnad på liv och död, vi kan göra skillnad på hur kvinnor och familjer, partners och allting upplever det här. Och det tror jag är en stor kick!” (Respondent 1)

13

5.1.4 Arbetsglädje

Majoriteten av respondenterna berättade även om arbetsglädjen de har till yrket. Att de upplever samma arbetsglädje hos sina kollegor som i sin tur skapar en positiv stämning på jobbet och att arbetsglädjen blir en positiv faktor i arbetsmiljön. De beskriver denna

arbetsglädje som en bidragande faktor till att man stannar kvar i yrket. Den glädjen till jobbet är större än de negativa faktorerna, som ex. stress och arbetsbelastning.

“Ett jävligt roligt jobb som tydligen tar över det här att vi liksom jobbar ihjäl oss och stressar ihjäl oss när vi är på jobbet. […] Många gånger kommer jag hem från jobbet och säger att, ja men det är så himla mycket, jag är helt slut, jag vill bara lägga upp mina ben. Så kan jag inte tänka mig att göra någonting annat heller!” (Respondent 4)

Respondent 3 beskrev det som att stressen och det negativa i arbetet blir sekundärt, även om det kan inverka ganska mycket hur man mår i livet så är det värt det för det är ett så kul på jobbet.

”…den här stressen som blir, den blir ju lite sekundärt även om det kan inverka ganska mycket på livet att man är väldigt slut när man är ledig liksom, så är det ändå värt det någonstans för det är sånt kul jobb.” (Respondent 3)

5.2 Fysiska arbetsmiljö

Alla respondenter beskrev den fysiska arbetsmiljön som väldigt aktiv. Konstant rörelse och att man hela tiden arbetar med hela kroppen. Aktiviteten är dock olika beroende på vilken

arbetsuppgift som är aktuell för dagen. I eftervården består arbetet av att gå fram och tillbaka i lokalens långa korridorer och gå in och ut i många olika rum. Vid födsel är det mycket

aktivitet för hela kroppen genom att aktivt hjälpa kvinnan hela tiden, ge massage, inta olika positioner som stående, sittande, hukande osv. Även om några av respondenterna beskrev detta som fysiskt påfrestande och jobbigt för kroppen så beskriver nästan alla det som någonting väldigt positivt också.

“Man är väldigt aktiv med kroppen när man jobbar, man går mycket i korridorerna, man städar, man plockar, man lyfter grejer, man hjälper kvinnorna, man intar olika positioner när

14 man ska bestå kvinnorna som föder. Det är väldigt varierat och det tror jag så länge man är frisk och inte har några krämpor så att säga så uppskattar många det, att man är aktiv.” (Respondent 5)

Respondent 4 menade att det är mycket aktivitet och man är i rörelse nästan jämt vilket är på gott och ont men att aktiviteten ändå är något som uppskattas. Respondent 1 beskrev också att aktiviteten är något härligt.

“Jag skulle somna om jag bara satt på en kontorsstol. […] Att få träningsvärk är en härlig grej” (Respondent 1)

5.2.2 Inomhusmiljö

“Fysiska arbetsmiljön är väldigt fin och inbjudande, en hemlik miljö. Vi har aktivt valt att ha så för vi tror det spelar in både för födande men också för personalen” (Respondent 5)

Även inomhusmiljön har beskrivits av majoriteten som någonting som är en mycket positiv faktor för just den specifika förlossningsavdelning som respondenterna arbetar på. Att alla faktiska prylar och teknik fungerar som den ska och att det sällan är några problem med detta, så som bra lampor, sängar, teknik och medicin. Även utformningen av själva födelserummen beskrivs som något barnmorskorna upplever som positivt och även som de upplever att de födande kvinnorna och blivande familjerna uppskattar.

“Asså där jag jobbar så är ju det tanken att ha det lite mindre sjukhusaktigt och lite mer såhär hemtrevligt med liksom, på födelserummen är det parkettgolv, innan corona hade vi gardiner och lite mer i det tänket, så de fysiska tycker jag på det sättet är bra i arbetet. […] Det uppskattas också av patienterna och det är en positiv grej” (Respondent 3)

5.3 Utanför arbetet

5.3.1 Återhämtning på fritiden

En viktig faktor som också alla respondenter beskrev var att i och med att de arbetar skift så finns goda möjligheter till återhämtning utanför arbetet, och att den återhämtningen är viktig för att man ska orka med det som är tufft på arbetet.

15 “Jo möjlighet för återhämtning på fritiden finns tack vare att man jobbar skift så har man sånna här dagar som idag när barnen är i skolan och jag är ledig, det gör extremt mycket för återhämtningen. Det skulle jag säga är en utav dom framgångsfaktorer, eller som gör att man stannar också, att man har tiden för återhämtning på sånna dagar” (Respondent 1)

Några av respondenterna beskrev även att i och med att de inte arbetar 100 % så finns det tid för återhämtning, att det är många barnmorskor som inte arbetar 100% för att då skulle de inte hinna återhämta sig. Detta gäller självklart inte alla barnmorskor men många verkar arbeta 80%. En av respondenterna menar på att det nästan är vedertaget att nästan alla barnmorskor tänker att man inte arbetar 100%.

Respondent 4 beskriver också en positiv faktor för återhämtning på fritiden är att man kan lämna jobbet på jobbet. Visst finns det saker som man tar med sig mentalt efter ett arbetspass men det är inga faktiska arbetsuppgifter som man behöver ta med sig hem efter ett avslutat arbetspass.

5.3.2 Friskvårdsbidragets betydelse

Även om ingen respondent direkt indikerade på att friskvårdsbidraget har en betydande faktor för att man väljer att stanna kvar i yrket eller på sin arbetsplats så beskrev ändå de flesta barnmorskorna friskvårdsbidraget som en fin gest som visar att arbetsgivaren ändå månar om de anställdas välmående. För en del var friskvårdsbidraget mycket viktigt och för andra var det bara en fin symbol med ett signalvärde. Alla barnmorskor använde i alla fall

friskvårdsbidraget antingen till fysisk aktivitet eller annan friskvård som massage eller liknande.

6 Diskussion

Syfte med studien var att undersöka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbeta i en

stressig/högbelastad arbetsmiljö. Frågeställningarna var följande: 1. Hur ser barnmorskorna på sin arbetsmiljö?

2. Vilka faktorer har en positiv inverkan på arbetsmiljön?

3. Vilken betydelse har friskvårdsbidraget från arbetsgivaren för välmåendet på arbetsplatsen och i vilken omfattning utnyttjas bidraget?

16

6.1 Resultatdiskussion

Flera av studiens deltagare beskriver den psykiska arbetsmiljön som stundtals väldigt

påfrestande och tuff samtidigt som de positiva delarna som goda relationer med kollegor och att få känna att man gör någonting gott för patienterna oftast väger upp för det som känns jobbigt. Sullivan et al. (2011) genomförde en enkätstudie i Australien med 209 deltagare, där de ville undersöka faktorer som bidrar till att barnmorskor stannar kvar i yrket.

Barnmorskorna i studien fick svara på vad som var källan till deras arbetstillfredsställelse och det som blev rankat högst var att de kände att de gjorde skillnad för de födande kvinnorna samt mötet med patienterna. Barnmorskorna blev också tillfrågade vad som är den största motivationen för dem att fortsätta inom yrket. Arbetsglädje till yrket och en god relation till sina kollegor gav mycket motivation till att stanna i yrket. (Sullivan et al., 2011) Dessa är faktorer som även framkom av deltagarna i den aktuella studien.

Studiens deltagare beskriver också ett värde i att ha ett stimulerande arbete med varierande och utmanande arbetsuppgifter. Detta kan också kopplas till resultatet från Sullivan et al. (2011) enkätstudie där barnmorskorna också svarade att en av de viktigaste faktorerna i arbetsrollen som barnmorska var arbetsvariationen.

Under intervjuerna beskrev även deltagarna många negativa faktorer när det gäller den psykiska arbetsmiljön vilket också är viktigt att ha i åtanke. Faktorer såsom brist på personal och känslan av att inte riktigt räcka till när man har flera födande kvinnor att ansvara för samtidigt. Och även om flera av deltagarna beskriver alla nya möten med flera patienter och familjer varje dag som någonting de uppskattar i arbetet så finns det också några av deltagarna som beskriver att vid en viss gräns så blir även det för mycket. Att ständigt behöva anpassa sig efter nya personer varje gång man kliver in i ett förlossningsrum beskrivs som tillslut ganska påfrestande om det varit en tuff dag. Detta är faktorer som både Hildingsson et al. (2013) och Cramer och Hunter (2019) i sina studier konstaterat som risker för barnmorskans hälsa och välbefinnande.

6.1.2 Fysisk arbetsmiljö

Majoriteten av deltagarna i studien beskriver den aktiva arbetsmiljön som någonting de anser vara positiv. Att får röra på sig och inte sitta still under arbetsdagen är någonting som

17 barnmorskorna uppskattar. Rörelsen under arbetsdagen omfattar allt från att gå många steg fram och tillbaka in och ut i förlossningsrummen, till att hjälpa kvinnan aktivt i födandet genom att inta olika positioner stående som sittande. Även om aktiviteten beskrivs som en positiv faktor då man får mycket vardagsmotion utan att tänka på det så finns det också negativa faktorer. Att arbeta hårt med hela kroppen beskrivs också av barnmorskorna som relativt tungt ergonomiskt då man inte alltid kan styra över hur kvinnan föder och man kan få inta olika positioner allt från krypandes på golvet till hukandes vilket några av deltagarna beskriver som påfrestande för bland annat ryggen. Detta är fynd som även

Nowotny-Czupryna et al. (2012) gjorde i sin studie i Polen. Nittiofem barnmorskor med olika grad av erfarenhet deltog i studien som med hjälp av olika mätinstrument mätte bland annat

ryggradens riktning vid arbetsaktiviteter i samband med förlossning. Det var inte ovanligt att barnmorskan intog positioner i onaturliga kroppsriktningar och 67,3% av de undersökta barnmorskorna rapporterade om olika smärtbesvär (Nowotny-Czupryna et al., 2012). Vikten av möjlighet att arbeta ergonomiskt kan således ses som hög, flera deltagare i den aktuella studien beskriver dock att det finns möjlighet till bättre ergonomi genom att de har höj- och sänkbara sängar på förlossningsrummen men att det i stundens hetta kan vara svårt att tänka på just ergonomin.

6.1.3 Utanför arbetet

Alla deltagare i studien beskrev under intervjuerna att de var rätt aktiva på fritiden och försökte få in så mycket fysisk aktivitet som möjligt i vardagen. Aktiviteten varierade från deltagare till deltagare och bestod av vardagsmotion men också inslag av fysisk träning för några av deltagarna. Mollart et al. (2013) studerade faktorer som kan påverka barnmorskors arbetsrelaterade stress och utbrändhet. Ett av fynden de gör är att regelbunden träning hade en betydande inverkan på barnmorskors upplevda belastning av att arbeta med människor hela dagen samt barnmorskans energi under dagen (Mollart et al., 2013). Deltagarna i den aktuella studien beskriver att den stressen som de upplever i arbetet för det mesta är hanterbar och upplevs inte som negativ. Detta skulle kunna vara kopplat till deras mängd fysiska aktivitet utanför arbetet om man ser till fynden Mollart et al. (2013) gör i sin studie.

Friskvårdsbidraget beskriver deltagarna mest som ett signalvärde men en fin bonus från arbetsgivaren och uppskattas positivt.

18

6.2 Metoddiskussion

Författaren valde att genomföra den aktuella studien med en kvalitativ ansats där intervjuer användes som metod. Författarens syfte var att få en djupare förståelse över vilka faktorer som var betydande för att barnmorskor väljer att stanna i yrket, därav kan metodvalet ses som en styrka. En enkätstudie hade kunnat generera en större urvalsgrupp men då hade inte

författaren kunnat få de svar som gick in på djupet, vilket var det som författaren

eftersträvade. Valet av en halvstrukturerad intervju har fördelen av att författaren kunde under intervjuerna ställa relevanta följdfrågor beroende på svaren och då komma in ytterligare på djupet (Hassmén & Hassmén, 2008).

Deltagarna i studien rekryterades genom ett bekvämlighetsurval då författaren hade nära kontakter med en anställd på förlossningskliniken som deltagarna arbetade på. Detta urval kan ses som en svaghet för studien då det endast representerar hur det ser ut på just den

förlossningskliniken. Detta gör det svårt att tala om studiens överförbarhet. Istället har författaren strävat efter att beskriva datainsamlingen, urvalet och analysprocessen så tydligt som möjligt för att öka överförbarheten så gott det går (Hassmén & Hassmén, 2008). Urvalet var relativt litet sett till hur många som arbetar inom förlossningsvården i Sverige och

slutsatserna av studien är därför endast representativ för just den förlossningskliniken. Däremot kan resultatet från studien bidra till ökad kunskap kring de positiva faktorer som barnmorskor känner i sin arbetsmiljö som är bidragande till att de väljer att stanna i yrket. Det lilla urvalet berodde dels på att författaren höll alla intervjuer, transkriberade och analyserade materialet ensam. Dock uppfattade författaren ändå någon form av informationsmättnad då många svar som gavs från olika respondenter liknande varandra. För att stärka möjligheten till att studiens syfte verkligen besvarades med hjälp av intervjuguiden som författaren skapade så testades den i en pilotintervju.

Transkriberingen av intervjuerna gjordes av författaren själv och gjordes max tre dagar efter att själv intervjun ägt rum. Detta för att författaren skulle ha intervjun färskt i minnet samt minska risken för missförstånd eller feltolkningar. Författaren valde att analysera

datamaterialet med en induktiv innehållsanalys enligt Greneheim & Lundman (2004). I vilken grad tolkningarna är pålitliga och tillförlitliga i denna studie går inte att beskriva då

19 författaren använt sig av flera andra verktyg för att försöka stärka studiens pålitlighet och tillförlitlighet.

7 Slutsats

Resultaten i studien tyder på att all stress i barnmorskans arbetsmiljö inte behöver vara negativ utan den vardagliga stressen kan hjälpa till att hålla rätt fokus i arbetet. Dock spelar kollegorna, patienterna och arbetsglädjen till yrket stor roll för att stressen inte ska bli för belastande. Återhämtningen för barnmorskan på fritiden är också en viktig faktor för att de ska orka fortsätta inom yrket.

20

Käll- och litteraturförteckning

AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket

Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser: Att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur

Arbetsmiljöverket. (2019). Arbetsmiljöarbete och inspektioner. Hämtad 13 december, 2020, från Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/

Arbetsmiljöverket. (2020a). Hälsa och säkerhet. Hämtad 13 december, 2020, från Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/

Arbetsmiljöverket. (2020b). Psykisk ohälsa, stress, hot och våld. Hämtad 21 februari, 2021, från Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/

Arbetsmiljöverket. (2021a). Inomhusmiljö. Hämtad 26 februari, 2021, från Arbetsmiljöverket,

https://www.av.se/inomhusmiljo/

Arbetsmiljöverket. (2021b). Arbetsställning och belastning - ergonomi. Hämtad 28 februari, 2021, från Arbetsmiljöverket,

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsstallning-och-belastning---ergonomi/

Bloxsome, D., Ireson, D., Doleman, G., & Bayes, S. (2019). Factors associated with midwives' job satisfaction and intention to stay in the profession: An integrative review. Journal of clinical nursing, 28(3–4), 386–399. https://doi.org/10.1111/jocn.14651

Cramer, E., & Hunter, B. (2019). Relationships between working conditions and emotional wellbeing in midwives. Women and birth : journal of the Australian College of Midwives, 32(6), 521–532. https://doi.org/10.1016/j.wombi.2018.11.010

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–12.

Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.

Hildingsson, I., Westlund, K., & Wiklund, I. (2013). Burnout in Swedish midwives. Sexual & reproductive healthcare: official journal of the Swedish Association of Midwives, 4(3), 87–91.

21 Hildingsson, I., & Fenwick, J. (2015). Swedish midwives' perception of their practice

environment - A cross sectional study. Sexual & reproductive healthcare: official journal of the Swedish Association of Midwives, 6(3), 174–181.

https://doi.org/10.1016/j.srhc.2015.02.001

Holly, D., & Swanson, V. (2019). Barriers and facilitators of midwives' physical activity behaviour in hospital and community contexts in Scotland. Journal of advanced nursing, 75(10), 2211–2222. https://doi.org/10.1111/jan.14100

Jansson, E., Hagströmer, M., & Anderssen, S., A. (2017) Fysisk aktivitet för vuxna:

Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. I FYSS. Stokcholm: Läkartidningen förlag AB

Jonsdottir, I., H., & Lindegård, A., A. (2017) Stress och fysisk aktivitet. I FYSS. Stockholm: Läkartidningen förlag AB

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (1985). Naturalistic inquiry. Newbury Park, CA: Sage

Mattsson, C. M., Jansson, E., & Hagströmer, M., (2017) Fysisk aktivitet - begrepp och definitioner. I FYSS. Stokcholm: Läkartidningen förlag AB

Mollart, L., Skinner, V. M., Newing, C., & Foureur, M. (2013). Factors that may influence midwives work-related stress and burnout. Women and birth: journal of the Australian

College of Midwives, 26(1), 26–32. https://doi.org/10.1016/j.wombi.2011.08.002

Nowotny-Czupryna, O., Naworska, B., Brzęk, A., Nowotny, J., Famuła, A., Kmita, B., Bąk, K. (2012). Professional experience and ergonomic aspects of midwives’ work. International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health, 25(3), 265-274.

https://doi.org/10.2478/S13382-012-0034-6

Sullivan, K., Lock, L., & Homer, C. S. (2011). Factors that contribute to midwives staying in midwifery: a study in one area health service in New South Wales, Australia. Midwifery, 27(3), 331–335. https://doi.org/10.1016/j.midw.2011.01.007

22

Bilaga 1

Litteratursökning

Syfte och frågeställningar:

Syfte med studien är att undersöka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbeta i en

stressig/högbelastad arbetsmiljö.

Frågeställningarna:1. Hur ser barnmorskorna på sin arbetsmiljö? 2. Vilka faktorer har en positiv inverkan på arbetsmiljön? och 3. Vilken betydelse har friskvårdsbidraget från arbetsgivaren för välmåendet på arbetsplatsen och i vilken omfattning utnyttjas bidraget?

Vilka sökord har du använt?

Ämnesord och synonymer svenska

Ämnesord och synonymer engelska psykisk arbetsmiljö, definition

Barnmorskor arbetsmiljö

why stay as a midwife midwives workload

High workload AND midwife or midwives or midwifery midwife or midwives or midwifery AND physical activity or exercise

midwives ergonomics worklode

Var och hur har du sökt?

Databaser och andra källor

Sökkombination Google Scholar

Pubmed

EBSCOHost

why stay as a midwife

psykisk arbetsmiljö, definition Barnmorskor arbetsmiljö midwives workload

midwives ergonomics workload

High workload AND midwife or midwives or midwifery midwife or midwives or midwifery AND physical activity or exercise

Kommentarer

Förutom sökning efter artiklar i databaser så har jag även sökt artiklar själv i referenslistor i litteraturen som hittades genom ovan sökningar.

23

Bilaga 2 Infobrev

Till dig som vill delta i en studie om barnmorskors upplevelse av arbetsmiljö och hälsa inom förlossningsvården.

Det rapporteras i dags- och kvällstidningar om hög arbetsbelastning på landets

förlossningsvård samtidigt som det är brist på vårdpersonal. I denna studie vill vi därför undersöka vilka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbeta i en stressig/högbelastad

arbetsmiljö.

Studien är ett examensarbete på kandidatnivå i min utbildning till Hälsopedagog vid Gymnastik-och idrottshögskolan (GIH). Studien kommer att genomföras via intervju under januari 2021. Intervjun kommer att beröra din uppfattning av vilka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att du som barnmorska ska stanna kvar och arbeta i en stressig/högbelastad arbetsmiljö. Jag kommer att gå in på frågor gällande både psykisk och fysisk arbetsmiljö samt hälsa och fysisk aktivitet med inriktning på de friskvårdsbidrag som erbjuds från arbetsgivaren. Intervjun kommer att ske via telefon p.g.a. rådande pandemi och beräknas ta ca 20 - 30 min. Intervjun kommer att spelas in och skrivas ner i text. Deltagandet i studien är helt frivillig och du kan när som helt välja att avsluta intervjun utan att ge någon anledning till varför.

Den informationen som du lämnar vid intervjun kommer att behandlas säkert och

konfidentiellt, full anonymitet kommer att tillämpas. Resultatet kommer att redovisat på ett sådant sätt så att ingen individ kan identifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av ett skriftligt examensarbete och som muntlig presentation. När examensarbetet är godkänt

kommer studien att publiceras på databasen DIVA som är öppen för allmänheten.

Inspelningarna och den transkriberade texten från intervjun kommer att förstöras efter det att examensarbetet är godkänt. Du kommer att få möjlighet att ta del av resultatet i en kopia av arbetet. Ansvarig för arbetet är Louise Eriksson, under handledning av Anna Bjerkefors, docent vid GIH. Vid frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till någon av oss. Louise Eriksson Hälsopedagogstudent 073 – 585 06 45 louise.eriksson@student.gih.se Anna Bjerkefors Högskolelektor, docent 08 – 120 537 47 anna.bjerkefors@gih.se

Bilaga 3

Intervjuguide

Inledning:

• Förklara syftet med intervjun:

Syfte med studien är att undersöka faktorer inom arbetsmiljö och hälsa som är betydande för att barnmorskor inom förlossningsvården väljer att stanna kvar och arbeta i en

stressig/högbelastad arbetsmiljö. Frågeställningar: 1.Hur ser barnmorskorna på sin

arbetsmiljö? 2.Vilka faktorer har en positiv inverkan på arbetsmiljön? 3.Vilken betydelse har friskvårdsbidraget från arbetsgivaren för välmåendet på arbetsplatsen? Och nyttjas det?

Etiska aspekter (anonymitet):

• Din identitet kommer att skyddas och du kommer att vara anonym • Bara jag kommer att lyssna på ljudinspelningen.

• Ljudinspelningen samt transkriberingen kommer att förvaras på säkert ställe på min dator som endast jag kommer ha tillgång till.

• Deltagandet är helt frivilligt, du svarar på det du vill och har rätt att avsluta när som helst om du vill det.

Öppningsfrågor:

• Hur gammal är du?

• Hur länge har du arbetet som barnmorska i förlossningsverksamhet? • Hur länge har du varit på denna arbetsplats? (BB-Stockholm)

• Vilka skift arbetar du vanligast? Dag, kväll, natt.

Tema 1: Arbetsmiljö (interna faktorer)

• Hur ser den fysiska respektive psykiska arbetsmiljön ut?

• Vilka interna och externa faktorer finns det som påverkar arbetsmiljön? • Berätta om positiv faktorerna i arbetsmiljön?

• Berätta om negativa faktorerna i arbetsmiljön?

• Hur ofta upplever du stress i arbetet? Både hanterbar stress och icke hanterbar stress? • Vilka stressfaktorer upplever du?

• Finns det faktorer i arbetsmiljön som bidrar till att stressen upplevs mer hanterbar? Om ja: i så fall vilka faktorer är det?

Om inte: vad för faktorer tycker du skulle kunna hjälpa för att göra stressen med hanterbar?

• Berätta om hur arbetsbelastningen kan se ut under en dag. -Arbetstider?

-Kan man sluta i tid? Om inte hur påverkar det dig? -Möjlighet till raster/lunch?

• Har du någon gång funderat på att sluta som barnmorska i förlossningsverksamhet pga arbetsbelastningen och stressen?

Om ja: Är det några specifika faktorer som bidragit till att du ändå väljer att fortsätta jobba här? Vilka?

Om nej: Finns det arbetsmiljöfaktorer som spelar in i detta? Vilka?

Tema 2: Friskvård/friskfaktorer/fysisk aktivitet

Del 1: Externa faktorer utanför arbetsplatsen

• Hur ser din vardag ut utanför arbetet? • Finns det tid för återhämtning på fritiden?

• Sysslar du med någon form av fysisk aktivet/vardagsmotion utanför arbetet?

Del 2: Interna faktorer på arbetsplatsen

• Hur ser en dag på arbetet ut i form av rörelse och ”fysisk aktivitet”? • Hur ser möjligheten till återhämtning ut på arbetsplatsen?

• Har ni tillgång till friskvårdbidrag från arbetsgivaren? Om ja:

• Hur mycket info kring friskvårdbidraget får ni från arbetsgivaren?

• Hur upplever du stödet från arbetsgivaren till fysisk aktivitet och återhämtning genom friskvårdsbidraget?

• Använder du dig av friskvårdsbidraget? Om ja: Hur är när?

Om nej: Varför inte?

• Vilken betydelse har friskvårdsbidraget för dig? och är det en förmån som du tycker är viktig för att du ska trivas med arbetsplatsen du är på?

Avslutande frågor:

• Jag kommer att lyssna av och skriva ner all som har sagts under intervjun. • Är det någonting du vet nu att du vill stryka eller lägga till?’

Bilaga 4

Exempel på analysprocess

Meningsbärande enheter: Kondenserad

meningsbärande enhet

Kod Underkategori Kategori

"Så man kan ha väldigt mycket att göra men så länge man gör det med god

stämning, är trevliga och respektfulla mot varandra så blir det lättare att hantera"

Att ha god stämning, vara trevliga och respektfulla mot varandra gör arbetet lättare att hantera.

God stämning i arbets-gruppen Kollegor Psykisk arbetsmiljö

"Fördelen med att jobba natt kan jag säga, att man

verkligen har tid för

återhämtning, för du är ledig så många dagar emellan, nu har jag till exempel varit ledig, ah vad blir det… 10 dygn schemaledig"

"Fördelen med att jobba natt, många dagar i rad ledig mellan perioder med arbetspass" Återhämta sig mellan nattpassen Återhämtning på fritiden Utanför arbetet

"Det är våran arbetsglädje, kollegorna emellan och sen att det är ett positivt jobb får man väl ändå säga, men arbetsglädjen"

"Arbetsglädjen i gruppen, har ett positivt jobb"

Arbetsgläd jen hos kollegorna

Arbetsglädje Psykisk arbetsmiljö

"Det är en mycket fysisk arbetsplats, jag skulle personligen somna på ett kontor"

Mycket fysisk aktivitet Viktigt att få aktivera sig

Fysisk aktivitet Fysisk arbetsmiljö

"Det är lite mer hemtrevlig atmosfär, och den uppskattas ju mycket av patienterna, det är en positiv grej"

"En hemtrevlig atmosfär som uppskattas av patienterna" miljön är viktig för patienterna Inomhusmiljön Fysisk arbetsmiljö