Studerandes
sysselsättning
2018
Myndigheten för yrkeshögskolan Dnr: MYH 2018/1153
ISBN-nr: 978-91-88619-51-8 Västerås 190211
Diagram är utarbetade av Myndigheten för yrkeshögskolan.
Förord
Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa upp yrkeshögskoleutbildningarnas resultat utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv.
I denna rapport redovisas resultaten från en enkätundersökning som belyser examinerades sysselsättning 2018, året efter att de studerande examinerats från yrkeshögskolan. Det är glädjande att se att resultaten för hur det går för de examinerade fortsätter att vara på en hög nivå.
Västerås i februari 2019 Eva-Lena Kopparvik Enhetschef
Innehåll
Förord . . . .5
Innehåll . . . .6
Sammanfattning . . . 8
1. Inledning . . . 10
1.1 Bakgrund och syfte . . . .10
1.2 Population . . . 10
1.3 Datainsamling . . . 10
1.4 Så redovisas och läses resultaten . . . . 10
2. Examen från yrkeshögskolan resulterar i jobb . . . 12
2.1 Sysselsättning före och efter utbildningen . . . . 12
2.1.1 Majoriteten hade arbete efter examen men många hade arbete även före . . . .12
2.1.2 Skillnader mellan kön, ålder och inrikes- och utrikes födda. . . .. .12
2.1.3 Skillnader och förändringar inom områden . . . .14
2.1.4 Skillnader mellan kön, ålder och inrikes- och utrikes födda inom områden. . . .15
2.1.5 Resultat per region och län. . . ..16
2.1.6 Hälften hade jobb där de gjort LIA. . . ..17
2.1.7 Några gick tillbaka till sin tidigare arbetsgivare. . . . . ..18
2.1.8 Majoriteten hade arbete inom ett halvår. . . .18
2.1.9 Merparten ansåg att utbildningen var en förutsättning för att få arbete. . . .18
2.1.10 Majoriteten använde sig av det de lärt sig under utbildningen. . . .18
2.1.11 Mer kvalificerade arbetsuppgifter efter utbildning. . . .19
2.2 Arbetets överensstämmelse på samma nivå som 2017 . . . 20
2.2.1 Skillnader och förändringar inom områden . . . . 20
2.2.2 Skillnader mellan kön, ålder och inrikes- och utrikes födda inom områden . . . 21
2.2.3 Få skillnader i överensstämmelsen både mellan regioner och mellan län . . . 22
2.3 Majoriteten hade positiva upplevelser av utbildningen . . . 23
2.3.1 Majoriteten har lärt sig det de behövde, åtminstone till viss del . . . 23
2.3.2 Majoriteten var nöjda med utbildningen som helhet. . . .23
3. Utbildningområden . . . .24
3.1 Stora utbildningområden . . . .24
3.1.1 Data/IT . . . 24
3.1.2 Ekonomi, administration och försäljning . . . 25
3.1.3 Hälso - och sjukvård samt socialt arbete . . . 26
3.1.4 Samhällsbyggnad och byggteknik, . . . 27
3.1.5 Teknik och tillverkning. . . 28
3.2 Mellanstora utbildningsområden . . . 30
3.2.1 Hotell, restaurang och turism . . . 30
3.2.2 Kultur, media och design . . . 31
3.2.3 Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske . . . 32
3.2.4 Transporttjänster . . . 33
3.3 Små utbildningsområden . . . 34
4. Avslutande reflektion . . . .34
4.1 Sysselsättningen har ökat, samtidigt syns tecken på dämpning . . . .34
4.2 Bristen på kompetens är hög . . . 34
4.3 Allt fler sänkte kraven på utbildning och yrkeserfarenhet . . . 35
Sammanfattning
Utbildningarna i yrkeshögskolan ska svara mot behovet av kvalificerad arbetskraft med eftergymnasial yrkes- utbildning i arbetslivet. Det är därför viktigt att följa upp hur det går för de examinerade efter deras examen. Myndigheten följer årligen upp resultaten över hur det gick för de som examinerades året före. Årets rapport belyser 2018 års resultat och avser examinerade 2017.
Några av de frågor som myndigheten ställer är; Har du ett arbete? Överensstämmer arbetet med din utbildning? Är du nöjd med utbildningen?
• Majoriteten hade arbete efter examen men många hade arbete redan innan
Andelen examinerade som hade arbete efter examen har varit både hög och stabil under många år. Årets nivå var i nivå med fjolårets, vilken är den högsta nivån hittills, 93 procent. Samtidigt har andelen som hade arbete före ökat mellan 2008-2018, från 59 procent till 75 procent.
• Skillnader mellan andelen i arbete före utbildningen inom vissa grupper jämnades ut efter examen
De skillnader som fanns mellan könen vad gäller andelen som hade arbete före utbildningen jämnades ut efter. Även mellan åldersgrupperna jämnades skillnaderna ut. Det var, precis som tidigare, i den yngsta åldersgruppen som det har skett störst förändring. Där ökade andelen från 48 procent före till 91 procent efter. Andelen i arbete efter examen var i stort sett i nivå med övriga ålders-grupper som varierade mellan 92-94 procent.Däremot fanns det fortfarande skillnader mellan inrikes- och utrikes födda. Inrikes födda hade i högre grad ett arbete både före och efter utbildningen.
• Inom tre områden var andelen i arbete högre
Andelen i arbete efter examen var högre inom tre områden jämfört med det totala resultatet för samtliga områden 2018. Det var inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Transporttjänster. Där varierade andelarna mellan 95-97 procent jämfört med det totala resultatet för samtliga områden som var 93 procent.
Några av de viktigaste resultaten:
• I ett område fanns det skillnader mellan könen
Teknik och tillverkning var det enda området där det fanns könsskillnader gällande andelen som hade arbete efter examen. Män hade i högre grad ett arbete efter examen, 94 procent jämfört med 88 procent för kvinnor.
• Inom fyra områden fanns det skillnader mellan inrikes- och utrikes födda
Inom Ekonomi, administration och försäljning, Pedago-gik och undervisning, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Teknik och tillverkning hade inrikes födda i högre grad arbete efter examen jämfört med utrikes födda. För inrikes födda varierade andelarna i de nämnda områdena mellan 94-97 procent i jämfört med 75-86 procent för utrikes födda.
• Överensstämmelsen mellan arbete och
utbildning har varit stabil, samma nivå sedan 2016
Andelen examinerade som uppggav att de hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbildningen var i nivå med 2016 och den högsta hittills, 69 procent.
• Sju av tio hade fått mer kvalificerade arbets- uppgifter efter utbildningen
I likhet med de senaste två åren uppgav 70 procent att de hade fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter utbildningen.
• Drygt hälften arbetar hos en arbetsgivare där de genomfört LIA-kurs
Drygt hälften (53 procent) av de examinerade hade arbete hos en arbetsgivare där de genomfört LIA, vilket var i nivå med de två senaste åren.
• Majoriteten hade arbete inom ett halvår
Redan innan utbildningen avslutades eller senast inom en månad efter examen hade 80 procent ett arbete. Inom ett halvår hade 92 procent ett arbete, vilket var i nivå med de två senaste åren.
• Majoriteten är nöjda med utbildningen som helhet
Majoriteten (91 procent) var nöjda med utbildningen som helhet vilket var i nivå med de två senaste åren. Av dessa var 52 procent mycket nöjda och 38 procent ganska nöjda.
1. Inledning
1.1 Bakgrund och syfte
Att regelbundet följa upp hur det har gått för de som examinerats från yrkeshögskoleutbildningar och vilken sysselsättning de har efter sin examen är viktigt för att se hur väl utbildningarna tillgodoser arbetslivet med kvalificerad arbetskraft.
Rapporten belyser de examinerades situation på arbets-marknaden året efter deras examen. Årets rapport avser de som examinerades 2017, tiden för uppföljning sker alltså ett år senare. Till rapporten publiceras även tabeller med mer detaljerad statistik på myndighetens webbsida under myh.se/statistik.
Syftet med undersökningen är framförallt att:
• beskriva de studerandes sysselsättning året efter deras examen
• följa utvecklingen över tid både när det gäller sysselsättning, överensstämmelsegraden mellan arbete och utbildning och nöjdheten bland de examinerade
• användas som underlag i återrapporteringar
De två mest betydelsefulla indikatorerna är:
• andelen examinerade som hade arbete året efter examen och,
• hur väl arbetet överensstämde med utbildningen.
1.2 Population
Undersökningen är en totalundersökning av närmare 13 100 som examinerades1 från en yrkeshögskoleutbildning 2017.
Antalet som ingick i undersökningen var cirka 300 färre än de som examinerats vilket beror på att det bland annat fanns en viss övertäckning av personer som inte fanns i SCB:s register över totalbefolkningen (RTB), flyttat utom-lands elIer avlidit.
I den slutliga undersökningen ingick närmare 12 800 exa-minerade. Andelen kvinnor var högre än män, 57 procent jämfört med 43 procent vilket i stort sett var i nivå med 2017. Andelen examinerade i åldersgruppen 30 år eller äldre har ökat, från 41 procent till 58 procent mellan 2013 och 2017, den största ökningen skedde mellan 2017 och 2018 (fem procentenheter). Majoriteten av de examinerade är inrikes födda precis som tidigare år. Mellan 2017 och 2018 ökade andelen utrikes födda två procentenheter, från 13 procent till 15 procent.
Figur 1. Utbildningsområden inom yrkeshögskolan
Data/IT
Ekonomi, administration och försäljning
Friskvård och kroppsvård Hotell, restaurang och turism Hälso- och sjukvård samt socialt arbete
Journalistik och information Juridik
Kultur, media och design
Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske
Miljövård och miljöskydd Pedagogik och undervisning Samhällsbyggnad och byggteknik Säkerhetstjänster
Teknik och tillverkning Transporttjänster Övrigt
1.3 Datainsamling
Datainsamlingen genomfördes som en enkätundersökning under hösten 2018 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskolan. Insamlingen bestod av en pappersenkät med tre påminnelser, med möjlighet att svara via webben.
Närmare 7 100 personer besvarade enkäten. Det mot-svarade en svarsfrekvens på 55 procent vilket är 1-2 procentenheter högre än det senaste två åren.
1.4 Så redovisas och läses
resultaten
Myndigheten har delat in yrkeshögskoleutbildningarna i 16 olika utbildningsområden, se figur 1. Till grund för indel-ningen ligger Svensk utbildningsnomenklatur (SUN 2000). SUN är en klassificering av utbildningar som Statistiska centralbyrån ansvarar för. Den är en standard för klassifi-cering av enskilda utbildningar samtidigt som den utgör ett system för aggregering av utbildningar till större grupper. Myndigheten gör en egen gruppering av SUN på de 16 utbildningsområdena.
1 Begreppet examinerade avser examinerade från utbildnings-
omgångar med avslutstidpunkt under respektive år.
Myndigheten vill poängtera att man behöver vara aktsam med att jämföra utbildningsområden dels mellan länen, dels mellan åren på grund av att utbildningsutbudet varierar över tid beroende på arbetsmarknadens efterfrågan av kompe-tens.
I resultatsammanställningarna redovisas endast grupper till exempel, kön, ålder, utbildningsområden som har fler än 30 svarande i enkätundersökningen. I grupper med färre svarande bedöms resultaten bli alltför osäkera för att analyseras.
I diagrammen i rapporten redovisas utbildningsområdena indelade i tre grupperingar:
• Stora utbildningsområden
(minst 1 000 examinerade i undersökningen): • Data/IT
• Ekonomi, administration och försäljning • Hälso- och sjukvård samt socialt arbete • Samhällsbyggnad och byggteknik • Teknik och tillverkning
• Mellanstora utbildningsområden
(mellan 300 - 999 examinerade i undersökningen): • Hotell, restaurang och turism
• Kultur, media och design
• Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske • Transporttjänster
• Små utbildningsområden
(färre än 300 examinerade i undersökningen): • Friskvård och kroppsvård
• Journalistik och information • Juridik
• Miljövård och miljöskydd • Pedagogik och undervisning • Säkerhetstjänster
• Övrigt
Konfidensintervall
De värden som anges har räknats upp till att motsvara alla examinerade och inte endast de svarande. Eftersom svars-bortfall föreligger är statistiken behäftad med viss osäker-het. De redovisade procenttalen är därför skattningar med ett 95-procentigt konfidensintervall, vilket innebär att det sanna värdet ligger inom ett visst intervall med 95-procents säkerhet. Intervallet skrivs ut bredvid punktskattningen (an-delen) med symbolen ±, till exempel 90 ± 2. Det betyder att det sanna värdet, med 95 procents säkerhet ligger mellan 88 och 92 procent.
I diagrammen finns också markeringar i form av uppåt- och nedåtgående trekanter som indikerar statistiska säkerställda skillnader.
Så läses markeringarna i diagrammen
I diagrammen redovisas resultatet som en punktskattning (mörkare färgad ruta i antingen svart, grönt eller rött) där den ljusare färgskalan i samma nyans runt omkring anger det 95-procentiga konfidensintervallet. Det totala resultatet visas lodrätt i en gråskala där punktskattningen är
streckad.
Totalt resultat
Resultat som är signifikant bättre än det totala resultatet Resultat där det inte går att urskilja några skillnader med det totala resultatet
Resultat som är signifikant sämre än det totala resultatet Resultat som är signifikant bättre än föregående år Resultat som är signifikant sämre än föregående år
I exemplet nedan framgår det att det totala resultatet för samtliga utbildningar är 12 ± 1. Det innebär att resultatet med 95 procents säkerhet ligger mellan 11 – 13 procent vilket också har markerats i den lodräta färgade kolumnen. Om man förenklar resonemanget kan man säga att där intervallen överlappar varandra som i B, C, D och E kan man inte urskilja skillnader mellan dessa bokstäver. Det finns inte heller någon skillnad mellan dessa bokstäver och totalen (den lodräta markerade raden) då de överlappar den också.
Mellan A och övriga bokstäver och även A och totalen finns en statistiskt säkerställd skillnad som visar att A har ett signifikant högre resultat än både övriga bokstäver och totalen (eftersom de inte överlappar vare sig kolumnen för totalen eller någon annan bokstavs intervall). Det motsatta gäller mellan F och övriga bokstäver. F har ett signifikant lägre resultat än övriga bokstäver och jämfört med totalen (eftersom de inte överlappar vare sig kolumnen för totalen eller någon annan bokstavs intervall).
Jämför vi alla bokstäver med totalen så ser vi att det bara är A och F som skiljer sig från totalen - A högre och F lägre. Det framgår även att A har en positiv utveckling jämfört med föregående år och att resultatet är statistiskt säker-ställt medan det omvända gäller för B (se trekanterna).
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 osv Skillnad mot 2017 A B C D E F Figur 2. Exempeldiagram
När vi i rapporten skriver att det finns skillnader menas det att skillnaderna är statistiskt säkerställda.
Diagram 1. Sysselsättning före och efter utbildningen
2. Examen från
yrkes-högskolan resulterar
i jobb
2.1 Sysselsättning före och efter
utbildningen
Att en examen från en yrkeshögskoleutbildning gör skillnad visar resultaten tydligt då majoriteten av de examinerade hade arbete året efter examen, 93 procent.2
I och med att fler av de examinerade var i arbete året efter examen jämfört med före, minskade andelen arbets-sökande, studerande och de som hade annan syssel-sättning efter utbildningen.
Diagram 2. Andel i arbete före och efter utbildningen
2.1.2 Skillnader mellan kön, ålder och
inrikes- och utrikes födda
Andelen som hade arbete både före och efter examen har ökat för både kvinnor och män mellan 2012 och 2018. Generellt har kvinnor i högre grad haft arbete före utbild-ningen, men efter examen har skillnaderna jämnats ut.
59±1 61 ± 2 68 ± 2 64 ± 1 61± 1 63± 1 66 ± 1 68 ± 1 70 ± 1 72 ± 1 75± 1 89 ± 2 81 ± 2 83 ± 1 86 ± 1 87 ± 0 86 ± 1 87 ± 1 89 ± 1 91 ± 0 93 ± 0 93± 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Andel i arbete före utbildningen
Andel i arbete efter utbildningen
75% 93% 10% 4% 11% 2% 4% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Arbete Arbetssökande/- arbetsmarknads-politisk åtgärd Studerande Annat Före Efter
2.1.1 Majoriteten hade arbete efter
examen men många hade arbete
även före
Andelen som hade arbete året efter examen har varit både hög och stabil under många år. Årets nivå är i nivå med förra årets, som var den högsta hittills.
Allt fler av de som påbörjade en yrkeshögskoleutbildning hade även arbete innan de påbörjade sin utbildning. Andelen har ökat från 61 procent till 75 procent mellan 2012 och 2018.
Anledningarna till att personer väljer att påbörja en utbild-ning trots att man redan har arbete kan vara flera, till exempel att man vill byta arbete eller vidareutveckla sig inom sitt område.
Diagram 3. Andel i arbete före och efter utbildningen, kön
De redovisade procenttalen har en felmarginal på max ± 3 procent- enheter, de senaste sex åren på max ± 1 procentenheter.
59 62 69 65 65 67 68 71 72 75 77 59 60 66 63 57 59 63 64 67 68 73 88 82 83 86 86 86 88 90 92 93 93 90 81 83 86 88 86 86 88 90 93 93 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kvinnor före Män före
Kvinnor efter Män efter
Andelen som hade arbete före utbildningen har ökat för både kvinnor och män. För kvinnor ökade andelen från 59 procent till 77 procent och för män från 59 procent till 73 procent mellan 2008-2018. Ökningen är större bland kvinnorna under perioden. Däremot är det bland män som ökningen är störst om vi ser till åren efter att andelen minskade, från 2012 och framåt. Under 2012-2018 har andelen ökat med 16 procentenheter för män jämfört med 12 procentenheter bland kvinnorna.
Andelen som hade arbete efter utbildningen har även den ökat successivt för både könen sedan 2012. Däremot har 2 Av de som hade arbete var 89 procent anställda och 4 procent egen-
företagare. Högst andel fanns precis som tidigare år inom Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske med 24 procent.
det inte funnits någon skillnad vare sig mellan könen eller mellan något av könens resultat jämfört med det totala resultatet mellan 2012-2018.
Även inom de olika åldersgrupperna har det skett en successiv ökning av både andelen som hade arbete före utbildningen och andelen som hade arbete året efter examen mellan 2012-2018 med undantag för den yngsta åldersgruppen (24 år eller yngre).
Diagram 4. Andel i arbete före och efter utbildningen, ålder
De redovisade procenttalen har en felmarginal på max ± 2 procentenheter.
utbildning direkt efter gymnasiet. Bland övriga ålders-grupper kunde inte skillnaderna bli lika stora då många redan hade arbete före sin yrkeshögskoleutbildning. Efter utbildningen fanns inte längre några skillnader. Inrikes födda hade i högre grad ett arbete både före och efter utbildningen jämfört med utrikes födda 2018. Bland inrikes födda skedde en större ökning av andelen som hade arbete före utbildningen mellan 2012 och 2018 jämfört med utrikes födda. Förändringen för utrikes födda i att ha arbete före och efter utbildningen var 24 procentenheter jämfört med 17 procentenheter för de inrikes födda, vilket i stort sett är detsamma som 2017. Däremot utjämnades inte skillnaderna mellan arbete före och efter i samma utsträckning som mellan kön och åldersgrupper.
De redovisade procenttalen har en felmarginal på max ± 2 procentenheter. 62 64 67 69 71 73 77 56 57 56 60 61 63 62 88 87 88 90 92 94 94 80 80 82 82 86 89 86 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Inrikes födda före Utrikes födda före Inrikes födda efter Utrikes födda efter
Diagram 5. Andel i arbete före och efter utbildningen, inrikes- och utrikes födda
Andelen som hade arbete före utbildningen har ökat från cirka 65 procent till närmare 80 procent bland de som var 25 år eller äldre mellan 2012 och 2018. Samtidigt ökade även andelen som hade arbete året efter examen. Andelen har varierat mellan 87 procent och 95 procent i de fyra åldersgrupperna över de aktuella åren. Inom den yngsta åldersgruppen (24 år eller yngre) var däremot andelen i arbete före utbildningen på ungefär samma nivå 2012 som 2018, 46 procent jämfört med 48 procent. Även inom denna åldersgrupp ökade andelen i arbete efter examen 2012-2018 och har varierat mellan 83 procent och 91 procent under åren.
Förändringen i andelen i arbete före och efter utbildningen var markant för den yngsta åldersgruppen, 43 procent-enheter jämfört med 13–16 procentprocent-enheter för de övriga åldersgrupperna. Resultatet har varit detsamma under flera år, det vill säga att det är bland de yngre som utvecklingen är störst mellan andelen som har arbete före och efter sin utbildning.
Det är i sin tur naturligt, de har inte haft lika lång tid på sig att få arbete mellan en gymnasieutbildning och en yrkes-högskoleutbildning, en del påbörjade en
yrkeshögskole-48 91 78 93 78 94 79 92 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
24 år eller yngre före 24 år eller yngre efter
25 - 29 år före 25 - 29 år efter
30 - 39 år före 30 - 39 år efter
Diagram 7. Andel i arbete i mellanstora utbildningsområden 2018 Diagram 6. Andel i arbete i stora utbildningsområden, 2018
Diagram 8. Andel i arbete i små utbildningsområden 2018
2.1.3 Skillnader och förändringar inom
områden
Inom åtta utbildningsområden fanns det en skillnad mellan områdets resultat och det totala resultatet 2018. Inom tre områden var andelen högre; Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Transporttjänster. Inom fem områden var andelen däremot lägre; Data/IT, Hotell, restaurang och turism,
Journalistik och information, Kultur, media och design samt Pedagogik och undervisning.
Inom de stora områdena var det Hälso- och sjukvård samt socialt arbete och Samhällsbyggnad och byggteknik som båda hade en högre andel i arbete efter examen jämfört med det totala resultatet. Där var andelarna 95 procent respektive 96 procent jämfört med det totala resultatet som var 93 procent. Inom Transporttjänster (mellanstora områden) var andelen 97 procent. Däremot var det ingen skillnad i områdena jämfört med 2017, de hade höga resultat redan då och har så haft under flera år.
De utbildningsområden som hade en lägre andel i arbete efter examen 2018 var Data/IT, Hotell, restaurang och turism, Kultur, media och design, Journalistik och information samt Pedagogik och undervisning.
Inom Data/IT, som tillhör de stora områdena, var andelen 90 procent jämfört med det totala resultatet som var 93 procent. Inom Hotell, restaurang och turism samt Kultur, media och design (mellanstora områdena) var andelen 86 procent respektive 84 procent. Resultatet inom de två områdena har även varit lägre än det totala resultatet de senaste två- respektive tre åren. Inom Journalistik och information samt Pedagogik och undervisning var andelen 85 procent respektive 87 procent. Båda områdena har haft en minskning av andelen i arbete efter examen mellan 2017 och 2018. Inom Journalistik och information har andelen minskat från 94 procent till 85 procent och inom Pedagogik och undervisning från 96 procent till 87 procent mellan 2017 och 2018. För mer utförlig beskrivning av de separata utbildningsområdena, se kapitel 3.
Det var främst inom Hotell, restaurang och turism och Hälso- och sjukvård samt socialt arbete som det skett en relativt stor ökning av andelen examinerade som hade arbete före sin utbildning. Andelen har ökat med 11 respek-tive 7 procentenheter mellan 2017 och 2018.
2.1.4 Skillnader mellan kön, ålder och
inrikes- och utrikes födda inom
områden
Endast inom ett utbildningsområde fanns det skillnader mellan könen 2018. Det var inom Teknik och tillverkning där män i högre grad hade ett arbete efter examen jämfört med kvinnor, 94 procent jämfört med 88 procent. Jämför vi istället med föregående år (2017) fanns det inga skillnader mellan könen, det vill säga det fanns inga skillnader i ande-len i arbete mellan det totala resultatet för något av könen. Det fanns inga skillnader för män mellan 2017 och 2018 inom något av utbildningsområdena, däremot för kvinnor. Inom Samhällsbyggnad och byggteknik har andelen kvinnor i arbete efter examen ökat från 94 procent till 98 procent mellan 2017 och 2018. Inom Hotell, restaurang och turism har den däremot minskat, från 92 procent till 86 procent jämfört med 2017. I övriga områden fanns inga skillnader.
Det fanns inga skillnader i andelen som hade arbete efter examen mellan åldersgrupperna 29 år eller yngre och 30 år eller äldre i något av utbildningsområdena 2018. Däremot fanns det skillnader mellan hur stor andel av de inrikes- och utrikes födda som hade ett arbete efter examen inom utbildningsområdena. Ser vi till det totala resultatet hade 94 procent av de inrikes födda ett arbete efter examen jämfört med 86 procent för utrikes födda.
Inom Ekonomi, administration och försäljning, Pedagogik och undervisning, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Teknik och tillverkning hade en högre grad av de inrikes födda ett arbete efter examen jämfört med utrikes födda. Inom Ekonomi, administration och försäljning var andelen 95 procent jämfört med 86 procent bland utrikes födda. Inom Samhällsbyggnad och byggteknik var motsvarande andelar 97 procent jämfört med 91 procent och inom Teknik och tillverkning var andelerna 94 procent jämfört med 84 procent. Inom Pedagogik och undervisning hade 95 procent av de inrikes födda ett arbete efter examen jämfört med 75 procent bland utrikes födda.
Diagram 9. Andel i arbete efter län, 2018
2.1.5 Resultat per region och län
3Om man jämför de tre regionerna Norra-, Södra- och Östra Sverige med varandra, fanns inga skillnader i andelen examinerade som hade arbete året efter examen, andelen varierade mellan 91–93 procent. Norra Sverige hade dock en lägre andel i arbete än totalen, 91 procent jämfört med 93 procent.
Två län hade en högre andel examinerade i arbete året efter examen jämfört med det totala resultatet och två hade en lägre andel.
Västmanlands län samt Örebro län hade båda en högre andel i arbete jämfört med det totala resultatet, 98 procent respektive 97 procent jämfört med det totala resulatet som var 93 procent. Västmanlands län har även haft en ökning av andelen i arbete jämfört med 2017 då andelen var 93 procent. Värmlands län och Gävleborgs län hade båda ett lägre resultat än det totala resultatet, 89 procent var-dera jämfört med det totala resultatet som var 93 procent. Värmlands län har haft ett lägre resultat under flera år. Västerbottens län har haft en minskning av sitt resultat från 98 procent till 92 procent mellan 2017 och 2018. Resultatet skiljer sig inte mot det totala resultatet.
Man bör vara aktsam vid jämförelse vid jämförelser mellan regioner och län bland annat på grund av olika förutsätt-ningar såsom olika arbetsmarknader och utbildningsutbud.
Östra Sverige
Närmare 5 100 personer examinerades från utbildningar som bedrevs i regionen Östra Sverige under 2017. Dessa utgjorde 40 procent av samtliga examinerade som ingick i undersökningen.
I Östra Sverige ingår länen: • Stockholm • Södermanland • Uppsala • Västmanland • Örebro • Östergötland
Det fanns vissa skillnader mellan länen i regionen vad gäller andelen som hade arbete året efter examen. Västmanlands län och Örebro län hade en högre andel i arbete jämfört med det totala resultatet för regionen, 98 procent respek-tive 97 procent jämfört med regionens resultat som var 93 procent.
Ett utbildningsområde i regionen utmärkte sig med en högre andel i arbete efter examen jämfört med det totala resultatet. Det var Pedagogik och undervisning som hade 98 procent i arbete jämfört med det totala resultatet för utbildningsområdet som var 87 procent. Den höga andelen för regionen påverkades framförallt av Örebro läns höga andel inom Pedagogik och utbildning (100 procent).
3 Region och län avser den region och det länet där studierna bedrivs. Regionerna delas in utifrån NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques)
som är en regionindelning som används inom EU för statistik-redovisning. I rapporten redovisas regionerna efter NUTS2 där Sverige delas in i tre regioner; Östra Sverige, Södra Sverige och Norra Sverige. För mer information, se www.SCB.se
Södra Sverige
I Södra Sverige ingick drygt 5 900 examinerade vilket mot-svarar 46 procent av samtliga examinerade som ingick i undersökningen.
I Södra Sverige ingår länen: • Blekinge • Halland • Jönköping • Kalmar • Kronoberg • Skåne • Västra Götaland
Resultatet för regionen var på samma nivå som det totala resultatet när det gäller andel i arbete, 93 procent. Det fanns inga skillnader mellan länen i regionen.
Det fanns heller inga skillnader i resultatet för de aktuella utbildningsområdena utan de var i likhet med det totala resultatet. Det var inte heller några förändringar i resultaten inom utbildningsområdena som ingår i regionen mellan 2017 och 2018.
Norra Sverige
I Norra Sverige ingick 1 800 examinerade vilket motsvarar 14 procent av samtliga i undersökningen.
I Norra Sverige ingår länen: • Dalarna • Gävleborg • Jämtland • Norrbotten • Värmland • Västerbotten • Västernorrland
Andelen examinerade som hade arbete året efter examen var lägre för regionen än för riket totalt. Två län utmärkte sig med en lägre andel – Värmlands län och Gävleborgs län. Värmlands län har haft ett lägre resultat jämfört med det totala resultatet för samtliga län sedan 2015.
Det fanns inga skillnader i resultatet för de aktuella utbild-ningsområdena mellan 2017 och 2018 i regionen.
2.1.6 Hälften hade jobb där de gjort LIA
Lärande i arbete (LIA) är en del av arbetslivets medverkan inom yrkeshögskoleutbildningarna. Under LIA-perioderna ska den studerande under handledning på en arbetsplats tillgodogöra sig ny kunskap samt öva och utveckla sin för-måga att tillämpa sina kunskaper i en verklig arbetsmiljö. Drygt hälften (53 procent) av de examinerade som hade arbete året efter examen hade arbete hos en arbetsgivare där de genomfört LIA, vilket var i nivå med de senaste två åren.
Tabell 1. Andel i arbete hos en arbetsgivare där de gjort någon LIA-kurs
Vissa skillnader fanns mellan utbildningsområdena. Inom två områden; Transporttjänster samt Samhällsbyggnad och byggteknik hade en högre andel genomfört LIA hos sin nuvarande arbetsgivare jämfört med det totala resultatet, 68 procent respektive 58 procent jämfört med det totala resultatet som var 53 procent. Trots att andelen som arbe-tade hos en arbetsgivare de gjort LIA hos minskat mellan 2017 och 2018 hade Transporttjänster en av de högsta andelarna 2018. Andelen inom området har varit hög de senaste två åren. Inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete har andelen minskat mellan 2017 och 2018 men är i nivå med det totala resultatet. Lägst andel fanns inom Säkerhetstjänster, Kultur, media och design samt Journali-stik och information, vilket var i likhet med 2017. Även inom Hotell, restaurang och turism var andelen lägre än det totala resultatet 2018 och andelen minskade mellan 2017 och 2018.
Män hade i högre utsträckning ett arbete hos en arbets-givare som de genomfört LIA hos, 55 procent jämfört med kvinnor där andelen var 52 procent. Likaså hade inrikes födda en högre andel jämfört med utrikes födda, där var andelen 54 procent jämfört med 49 procent.
2.1.7 Några gick tillbaka till sin tidigare
arbetsgivare
Totalt gick 15 procent tillbaka till den arbetsgivare de hade före utbildningen vilket var i nivå med tidigare år då resultatet har varierat mellan 13-15 procent.
Högst andel fanns precis som tidigare inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete (32 procent) och Säkerhets-tjänster (32 procent). Bland de stora utbildningsområdena hade Data/IT och Ekonomi, administration och försäljning lägst andel (7 respektive 8 procent).
2.1.8 Majoriteten hade arbete inom ett
halvår
Redan innan utbildningen avslutades eller senast inom en månad efter examen hade 80 procent ett arbete vilket var i likhet med 2017. Inom ett halvår hade 92 procent ett arbete.
Ser vi till åldersgrupperna 29 år eller yngre och 30 år eller äldre fanns inga skillnader i andelen som hade arbete inom vare sig en månad eller ett halvår. Inom den äldsta ålders-gruppen, 40 år och äldre var andelen som hade arbete inom halvår lägre, 90 procent jämfört med det totala resultatet som var 92 procent.
Inrikes födda fick i högre grad ett arbete inom ett halvår jämfört med utrikes födda, 94 procent jämfört med 85 procent.
2.1.9 Merparten ansåg att utbildningen
var en förutsättning för att få arbete
Merparten av de examinerade (87 procent) ansåg att utbildningen åtminstone till viss del4 var en förutsättning
för att få sitt arbete. Det var 66 procent som uppgav att utbildningen helt eller till stor del var en förutsättning, 21 procent uppgav till viss del och 12 procent uppgav att utbildningen inte alls var en förutsättning för att få arbetet. Det fanns skillnader mellan utbildningsområdena. Inom fyra av områdena var andelen som uppgav att utbildningen helt eller till stor del var en förutsättning för att få arbetet högre än det totala resultatet som var 66 procent. Det var inom Ekonomi, administration och försäljning, Pedagogik och undervisning, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Transporttjänster. Högst andel fanns inom Transport- tjänster och Pedagogik och undervisning där andelen var 77 procent inom respektive område. Områdena utgjordes till största delen av utbildningar mot lokförare och trafik-lärare. Inom Hotell, resataurang och turism, Juridik, Lant-bruk, djurvård, trädgård, skog och fiske, Säkerhetsstjänster samt Teknik och tillverkning var det tvärtom, en lägre andel uppgav att utbildningen helt eller till största delen var en förutsättning för att få arbetet. Lägst andel fanns inom Hotell, restaurang och turism där andelen var 40 procent. Det fanns inga skillnader mellan könen eller mellan inrikes-och utrikes födda vad gäller andelen som ansåg att utbild-ningen helt eller till stor del var en förutsättning för att få arbete. De som var 30-39 år uppgav i högre grad att arbe-tet helt eller till stor del var en förutsättning (70 procent). Däremot uppgav de som var 40 år och äldre istället i högre grad att utbildningen inte alls var en förutsättning, 19 procent jämfört med 11 procent bland övriga åldrar.
Tabell 2. Andel i arbete inom ett halvår
Inom Ekonomi, administration och försäljning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske samt Samhällsbyggnad och byggteknik hade en högre andel arbete inom ett halvår efter examen jämfört med det totala resultatet. Andelen varierade mellan 94-95 procent mellan områdena jämfört med det totala resultatet som var 92 procent. Inom Samhällsbyggnad och byggteknik har det skett en ökning mellan 2017 och 2018, från 92 procent till 95 procent.
Inom Data/IT, Journalistik och information, Kultur, media och design, Pedagogik och undervisning samt Säkerhets-tjänster var andelen i arbete inom ett halvår lägre än det totala resultatet, andelarna varierade mellan 82-88 procent. Inom Pedagogik och undervisning hade andelen minskat mellan 2017 och 2018, från 97 procent till 86 procent. En högre andel kvinnor jämfört med män hade arbete inom en månad efter examen. Däremot fanns det inga skillnader mellan könen i andelen som hade arbete inom ett halvår.
4,5 Begreppet “åtminstone till viss del” är en hopslagning av de två
2.1.10 Majoriteten använde sig av det de
lärt sig under utbildningen
Majoriteten av de examinerade som hade arbete uppgav att det åtminstone till viss del5 använde sig av det de lärt
sig på utbildningen i sitt nuvarande arbete, 91 procent va-rav 52 procent helt eller i stor utsträckning och 39 procent till viss del. Åtta procent uppgav att de inte alls använde sig av det de lärt sig på utbildingen i arbetet. Nivåerna är i likhet med 2017.
Bland utbildningsområdena fanns en viss variation. Inom tre områden: Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske samt Transporttjänster uppgav de examinerade i högre grad att de helt eller till stor del använde sig av det de lärt sig på utbildningen i sitt nuvarande arbete jämfört med det totala resultatet. Andelen varierade mellan 59-63 procent jämfört med det totala resultatet som var 52 procent. Även 2017 hade dessa områden en högre andel. Inom Hotell, restau-rang och turism, Juridik, Samhällsbyggnad och byggteknik, Säkerhetstjänster samt inom Teknik och tillverkning uppgav däremot en lägre andel att de använde sig av det de lärt sig på utbildningen i sitt arbete. Där varierade andelarna mellan 25-46 procent.
Det är främst inom Hotell, restaurang och turism, Säker-hetstjänster samt inom Teknik och tillverkning som de examinerade uppgav att de inte alls använde sig av det de lärt sig i sitt nuvarande arbete. Andelen för dessa områden varierade mellan 10 och 17 procent vilket är högre än det totala resultatet som var 8 procent.
Det fanns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan åldersgrupperna i andelen som uppgav att de helt eller till största delen använde sigav det de lärt sig på utbildningen i arbetet, inte heller jämfört med det totala resultatet. Däremot uppgav utrikes födda i högre grad att de inte använde sig av det de lärt sig på utbildningen i arbetet jämfört med inrikes födda, 10 procent jämfört med 7 procent vilket är högre än det totala resultatet.
2.1.11 Mer kvalificerade arbetsuppgifter
efter utbildning
Av de examinerade som hade arbete året efter examen uppgav 70 procent att de hade fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter sin utbildning vilket var i likhet med de två senaste åren.
Det fanns en variation mellan områdena. Inom fyra områ-den uppgav en högre andel att de hade fått mer kvalifice-rade arbetsuppgifter efter utbildningen jämfört med det
Tabell 3. Andel i arbete om uppgav att de hade mer kvalificerade arbetsuppgifter efter utbildningen
totala resultatet, två inom de stora områdena och en var-dera inom de mellanstora- och små områdena.
Inom Ekonomi, administration och försäljning, Samhälls-byggnad och byggteknik samt Transporttjänster var det en högre andel som uppgav att de hade fått mer kvalifierade arbetsuppgifter efter utbildningen. Inom Journalistik och information som tillhör de små områdena var andelen 84 procent vilket även det var över det totala resultatet. För att se samtliga resultat på de små områdena, se webbtabeller under myh.se/statistik.
För Säkerhetstjänster, som tillhör de mindre områdena, var däremot andelen lägre än det totala resultatet, 62 procent. Den lägsta andelen fanns inom Lantbruk, djurvård, träd-gård, skog och fiske med 55 procent vilket även det var lägre än det totala resultatet.
Män uppgav i högre grad än kvinnor att de hade fått mer kvalificerade arbetsuppgifter, 77 procent jämfört med 65 procent. Likaså inrikes födda jämfört med utrikes födda, 71 procent jämfört med 65 procent. Störst skillnad fanns mellan åldersgrupperna. Inom åldersgruppen 29 år eller yngre uppgav de i högre grad att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter jämfört med dem som var 30 år eller äldre, 78 procent jämfört med 65 procent.
Diagram 10. Arbetets överensstämmelse med utbildningen
2. 2 Arbetets överensstämmelse
på samma nivå som 2017
Andelen examinerade som uppgav att de hade ett arbete som helt eller till största delen överensstämde med utbild-ningen året efter deras examen var 69 procent 2018 vilket var i nivå med de två föregående åren. Drygt två av tio upp-gav att de hade ett arbete som överensstämde till viss del och närmare en av tio att arbetet inte överensstämde alls.
Inom två områden var andelen högre; Ekonomi, adminis-tration och försäljning samt Transporttjänster. Inom fyra områden var andelen däremot lägre; Hotell, restaurang och turism, Juridik, Säkerhetsstjänster samt Teknik och tillverkning.
Inom Ekonomi, administration och försäljning var andelen examinerade som uppgav att arbetet överensstämde helt eller till största delen med utbildningen 76 procent jämfört med det totala resultatet om var 69 procent 2018. Andelen ökade mellan 2017 och 2018. Även inom Transporttjänster var andelen högre jämfört med det totala resultatet 2018, 77 procent, vilket var i likhet med föregående år. Området utgjordes till största delen av lokförarutbildningar.
Inom Teknik och tillverkning var andelen tvärtom lägre jämfört med det totala resultatet, 62 procent jämfört med 69 procent trots att andelen ökade mellan 2017 och 2018. Området har haft lägre resultat under längre tid. Även inom Hotell, restaurang och turism var resultatet lägre än det totala resultatet, 46 procent jämfört med 69 procent. Området har haft lägre resultat än det totala resultatet under flera år. Resultatet inom Hotell, restaurang och turism minskade även mellan 2017 och 2018.
Inom två av de små områdena; Juridik och Säkerhets-tjänster var andelen lägre jämfört med det totala resultatet. Inom Juridik minskade även andelen mellan 2017 till 2018, från 76 procent till 56 procent. För att se resultat på de små områdena, se webbtabeller under myh.se/statistik.
Inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete och inom Journalistik och information hade andelen som uppgav att de hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbildningen minskat mellan 2017 och 2018 men resultatet för områdena 2018 var i nivå med det totala resu-latet 2018 som var 69 procent. För mer utförlig beskrivning av de separata utbildningsområdena, se kapitel 3.
Inom fem av utbildningsområdena var andelen som uppgav att de helt eller till största delen arbetade inom det område som utbildningen var riktad mot högre jämfört med de som svarade att arbetet helt eller till största del överensstämde med utbildningen. De var inom Data/IT, Ekonomi, administ-ration och försäljning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Teknik och tillverkning. Skillnaden var mellan 5-8 procentenheter inom de nämnda områdena, högst inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete. I övriga områden fanns inga skillnader.
50 ± 1 62 ± 1 62 ± 1 62 ± 1 58 ± 1 67 ± 1 68 ± 1 69 ± 1 37 ± 1 27 ± 1 26 ± 1 26 ± 1 29 ± 1 23 ± 1 23 ± 1 22 ± 1 12 ± 2 11 ± 0 12 ± 1 13 ± 1 13 ± 1 10 ± 1 9 ± 1 8 ± 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Överensstämmer helt eller till största delen
Överensstämmer till viss del
Överensstämmer inte alls
Bland dem som uppgav att arbetet inte alls överensstämde med utbildningen var den främsta orsaken att de var kvar på sitt nuvarande arbete då det var mer attraktivt i form av arbetsvillkor, lön, karriär med mera. Därefter uppgavs det att det var svårt att få ett jobb överhuvudtaget, att det var svårt att få ett arbete där de ville bo samt att de saknade den erfarenhet som krävdes för att få arbete.
Sett till frågan om de examinerade arbetade inom något område som utbildningen var riktad mot (dvs. inte frågan om arbetets överensstämmelse med utbildningen) uppgav 74 procent att de helt eller till största delen arbetade inom något området som utbildning var riktad mot 2018, vilket var i nivå med de senaste två åren. Andelen som uppgav att de ”helt eller till största delen” arbetade inom något område utbildningen var riktad mot var högre än andelen som uppgav att arbetet överensstämde helt eller till största delen med utbildningen som var 69 procent. Skillnaden skulle kunna bero på att de examinerade till exempel arbe-tade inom något område som utbildningen var riktad mot men att inte alla arbetsuppgifter överensstämde.
2.2.1 Skillnader och förändringar inom
områden
Inom sex av utbildningsområdena fanns det en skillnad mellan områdenas resultat och det totala resultatet 2018, se diagram 11-13.
Diagram 13. Andel i arbete som överensstämmer helt eller till största delen med utbildningen i små utbildningsområden, 2018 Diagram 12. Andel i arbete som överensstämmer helt eller till största delen med utbildningen i mellanstora utbildningsområden, 2018
2.2.2 Skillnader mellan kön, ålder och
inrikes- och utrikes födda inom
områden
Det fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor när det gällde andelen som uppgav att de hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbildningen 2018. Inte heller jämfört med det totala resultatet som var 69 procent.
Inom utbildningsområdena fanns det få skillnader mellan könen. Inom tre av områdena fanns det en könsskillnad; Ekonomi, administration och försäljning, Teknik och tillverk-ning samt Transporttjänster. Inom Ekonomi, administration och försäljning var det en högre andel kvinnor som hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen jämfört med män, 77 procent jämfört med 69 procent. Det motsatta gällde inom Teknik och tillverkning samt inom Transporttjänster. Inom Teknik och tillverkning var andelen 65 procent för män jämfört med 52 procent för kvinnor och inom Transporttjänster var motsvarande andelar 82 procent jämfört med 63 procent.
Av de som uppgav att de hade ett arbete som inte alls överensstämde med utbildningen svarade män i högre grad än kvinnor att de saknade den erfarenhet som krävdes för att få ett arbete som överensstämde med utbildningen. Kvinnor uppgav istället i högre grad att arbetet de hade var mer attraktivt gällande arbetsvillkoren och att de valde att stanna kvar på sitt tidigare arbete. I övrigt fanns det inga skillnader mellan könen gällande orsakerna.
Inom Teknik och tillverkning uppgav de som var 30 år eller äldre i lägre grad att de hade ett arbete som överens- stämde helt eller till största delen med utbildningen än de som var 29 år eller yngre. I övriga områden finns det inga skillnader mellan dessa två åldersgrupper.
Inrikes födda uppgav i högre grad att de hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen, 70 procent jämfört 63 procent bland utrikes födda.
Diagram 14. Arbetets överensstämmelse med utbildningen efter län, 2018
(Arbetet överensstämmer helt eller till största delen)
2.2.3 Få skillnader i överensstämmelse
både mellan regioner och län
Det fanns inga skillnader i resultatet mellan regionerna Östra-, Södra och Norra Sverige vad gäller andelen som uppgav att arbetet överensstämmer helt eller till största de-len med utbildningen 2018. Några skillnader fanns mellan länen. Tre län skiljde sig jämfört med det totala resultatet; Jämtlands län, Västerbottens län och Västmanlands län. Både Jämtlands län, Västerbottens län och Västmanlands län hade en högre andel examinerade som uppgav att deras arbete överensstämde helt eller till största delen med utbildningen jämfört med det totala resultatet. Inom de tre länen varierade resultaten mellan 76-80 procent jämfört med det totala resultatet som var 69 procent. Inom både Jämtlands län och Västerbottens län fanns främst utbildningar inom Ekonomi, adminstration och försäljning, där var andelen som uppgav att arbetet över-ensstämde helt eller till största delen med utbildningen 91 procent respektive 93 procent. Det var högre än det totala resultatet både för utbildningsområdet (76 procent) och för det totala resultatet för samtliga utbildningar (69 procent) 2018.
Inom Västmanlands län fanns främst utbildningar inom Ekonomi, administration och försäljning, Transporttjänster och Teknik och tillverkning där andelen som uppgav att de hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen var högre än det totala resultatet både för utbild-ningsområdet och för samtliga utbildningar inom de två första områdena men lägre inom Teknik och tillverkning. Inom Ekonomi, administration och försäljning var andelen 89 procent vilket både var högre än det totala resultatet för utbildningsområdet som var 76 procent och högre än det totala resultatet för samtliga utbildningsområden som var 69 procent. Även inom Transporttjänster var andelen högre än det totala resultatet för utbildningsområdet, 87 procent jämfört med 77 procent. Likaså jämfört med det totala resultatet för samtliga utbildningsområden som var 69 procent. Inom Teknik och tillverkning var resultatet tvärtom lägre än det totala resultatet (62 procent).
Däremot fanns det inga skillnader i resultatet för Jämtlands län, Västerbottens län och Västmanlands län mellan 2017 och 2018 utan resultatet var i nivå med 2017 års resultat. Likaså var det för resterande län och även för regionerna.
2.3 Majoriteten hade positiva
upplevelser av utbildningen
2.3.1 Majoriteten har lärt sig det de
behövde, åtminstone till viss del
Nio av tio examinerade uppgav att de under utbildningen åtminstone till viss del fått lära sig vad de behövde för att utföra sitt nuvarande arbete.6 Drygt hälften av dessa
upp-gav att de helt eller i stor utsträckning hade fått lära sig det de behövde, den andra hälften uppgav till viss del. Detta var i likhet med 2017.
Andelen examinerade som uppgav att de helt eller i stor utsträckning har lärt sig det de behövde för att utföra sitt nuvarande arbete varierade mellan utbildningsområdena. Inom fem områden (Ekonomi, administration och försälj-ning, Friskvård och kroppsvård, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Pedagogik och undervisning samt Trans-porttjänster) var resultaten högre än det totala resultatet 2018. Där varierade resultaten mellan 55 procent till 70 procent. Det omvända gällde inom Hotell, restaurang och turism, Juridik, Samhällsbyggnad och byggteknik, Säkerhetstjänster samt Teknik och Tillverkning. Där varierade resultaten mellan 29 procent till 43 procent. Kvinnor uppgav i högre grad att de helt eller i stor utsträck-ning har lärt sig det de behövde för att utföra nuvarande arbete, 53 procent jämfört med män där andelen var 49 procent. Däremot uppgav män i högre grad att de till viss del lärt sig det de behövde, 43 procent jämfört med 38 procent bland kvinnor.
Det fanns inga skillnader mellan åldersgrupperna 30 år och äldre eller 29 år och yngre är det gäller andelen som uppgav att de helt eller till stor del lärt sig det som behöv-des för arbetet. Inte heller mellan inrikes- och utrikes födda Däremot uppgav både de som var 29 år eller yngre och inrikes födda i högre grad att de ”till viss del” har lärt sig det de behövde för att utföra arbetet jämfört med de som var i åldern 30 år eller äldre samt utrikes födda.
2.3.2 Majoriteten var nöjda med
utbildningen som helhet
Majoriteten var nöjda7 med sin utbildning som helhet,
91 procent, vilket var i likhet med tidigare år, se tabell 4. Drygt hälften (52 procent) uppgav att de var mycket nöjda och 38 procent att de var ganska nöjda.
Tabell 4. Andel som var nöjda med utbildningen som helhet
(Mycket nöjd + ganska nöjd)
Det fanns en viss variation mellan utbildningsområdena. Inom Ekonomi, administration och försäljning, Friskvård och kroppsvård, Journalistik och information, Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske samt Transporttjänster var nöjdheten högre jämfört med det totala resultatet för samtliga utbildningsområden. Där varierade resultaten mellan 93 procent och 96 procent.
Inom Hotell, restaurang och turism, Kultur, media och design, Pedagogik och undervisning samt Teknik och tillverkning var resultaten däremot lägre än det totala resultatet. Där varierade resultaten mellan 84 procent till 89 procent. I övriga områden fanns inga skillnader jämfört med det totala resultatet.
Den största förändringen i examinerades nöjdhet med utbildningen mellan 2017 och 2018 har skett inom Journalistik och information, Juridik samt Pedagogik och undervisning. Inom Journalistik och information ökade nöjdheten från 73 procent till 95 procent under det seanste året. Inom Juridik och Pedagogik och undervisning mins-kade däremot nöjdheten, från 100 procent till 87 procent respektive från 97 procent till 84 procent under samma period.
Det fanns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan de olika åldersgrupperna. Däremot fanns det en skillnad mellan inrikes- och utrikes födda. Inrikes födda hade i högre utsträckning uppgett att de var nöjda med utbildningen, 91 procent jämfört med 87 procent.
3 Redovisning per
utbildningsområde
3.1 Stora utbildningsområden
Till de stora utbildningsområdena hör områden med minst 1 000 examinerade. Dessa var:
• Data/IT
• Ekonomi, administration och försäljning • Hälso- och sjukvård samt socialt arbete • Samhällsbyggnad och byggteknik • Teknik och tillverkning
Totalt ingick närmare 10 000 examinerade från dessa fem områden i undersökningen vilket utgjorde 78 procent av samtliga examinerade som ingick i undersökningen 2018.
3.1.1 Data/IT
Inom Data/IT ryms inriktningar inom systemvetenskap och programvaruteknik, datavetenskap samt mot dator-användning. Inom dessa fanns i sin tur utbildningar mot bland annat programmering, utvecklare, mjukvarutestare, nätverkstekniker, speldesign.
Totalt ingick ca 1 500 examinerade från utbildningar inom Data/IT i undersökningen och nio av tio uppgav att de hade arbete året efter examen vilket är i nivå med 2017. Tidigare år har andelen varit runt 80 procent. Andelen i arbete före utbildningen har ökat från 43 procent till 53 procent mellan 2012 och 2018.
Diagram 15. Andel examinerade i arbete, Data/IT
Vissa skillnader fanns mellan utbildningsinriktningarna. Inom inriktningen Systemvetenskap och programvarutek-nik skedde en ökning av andelen i arbete mellan 2015 och 2017. Andelen var 90 procent 2018 vilket både var i nivå
med 2017 och med det totala resultatet för Data/IT 2018. Resultatet inom området är 90 procent, vilket lägre än det totala resultatet för samtliga utbildningar som var 93 procent.
Det fanns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan inrikes- och utrikes födda i andelen som uppgav att de hade ett arbete efter examen. Vissa skillnader fanns mellan åldersgrupperna. De som var i åldern 30–39 år hade i högre grad arbete efter examen jämfört med dem som var 24 år eller yngre samt 40 år eller äldre, däremot inte jämfört med dem i åldern 25-29 år där andelen var i samma nivå.
Andelen examinerade som uppgav att det hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbild-ningen har varierat mellan åren. Mellan 2012 och 2013 var andelen cirka 70 procent. Därefter minskade andelen under 2014 och 2015. Från 2016 har andelen ökat till en högre nivå igen och 2018 var den 69 procent vilket var i nivå med det totala resultatet.
Det fanns vissa skillnader mellan inriktningarna. Inom Datoranvändning, var det en högre andel som hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbildningen jämfört med både det totala resultatet för om-rådet och för det totala resultatet för samtliga utbildningar. Andelen var 78 procent jämfört med det totala resultatet inom området och med det totala resultatet för samtliga utbildningar som båda var 69 procent. Framförallt var det utbildningar mot speldesign som bidrog till det höga resultatet med sitt resultat på 85 procent. Utbildningar till nätverkstekniker hade däremot en lägre andel, 56 procent. Det fanns inga skillnader mellan könen vad gäller andelen som hade ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbildningen.
43 ± 3 44 ± 3 42 ± 3 50 ± 3 49 ± 3 50± 3 53± 3 82 ± 2 80 ± 3 77 ± 3 78 ± 2 84 ± 2 91 ± 2 90± 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Andel i arbete före utbildningen Andel i arbete efter utbildningen
71 ± 3 69 ± 4 62 ± 3 56 ± 3 71 ± 3 72 ± 3 69 ± 2 20 ± 3 25 ± 3 25 ± 3 31 ± 3 18 ± 2 21 ± 2 24 ± 2 9 ± 2 6 ± 2 12 ± 2 13 ± 2 11 ± 2 8 ± 2 7 ± 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Överensstämmer helt eller till största delen
Överensstämmer till viss del
Överensstämmer inte alls
Diagram 16. Arbetets överensstämmelse med utbildningen, Data/IT
De två främsta orsakerna som angavs till att de examine-rade inte alls hade ett arbete som överensstämde med utbildningen var avsaknad av den erfarenhet som krävdes för att få arbete samt svårt att överhuvudtaget få ett arbete var vilket var i likhet med 2017.
När vi istället ställde frågan till de examinerade som hade arbete om de arbetade inom något område som utbildning-en var riktad mot (inte arbetets överutbildning-ensstämmelse) uppgav 74 procent att de helt eller till största del arbetade inom något områden utbildningen var riktad mot 2018, vilket var högre än andelen som uppgav att arbetet överensstämde helt eller till största delen som var 69 procent inom om-rådet. Att resultatet var högre skulle kunna beror på att de examinerade till exempel kunnat arbeta inom området utbildningen var riktad mot men nödvändigtvis inte med alla arbetsuppgifter de lärt sig på utbildningen.
Drygt hälften (51 procent) uppgav att de helt eller i stor utsträckning fått lära sig det de behövde på utbildningen för att utföra sitt nuvarande arbete. Ytterligare 41 procent uppgav ”till viss del”. Det var i nivå med det totala resulta-tet. Andelen som uppgav att de helt eller i stor utsträckning använde sig av det som de lärt sig på utbildningen i sitt nuvarande arbete var i nivå med andelen som uppgav att de lärt sig det de behövde för arbetet, vilket är i nivå med de totala resultaten som var 52 procent.
Drygt nio av tio examinerade inom Data/IT uppgav att ut-bildningen, åtminstone till viss del,8 var en förutsättning för
att de skulle få sitt nuvarande arbete. Andelen som uppgav att utbildningen helt eller till stor del var en förutsättning för att få arbetet var 67 procent medan 24 procent uppgav att den ”till viss del” var en förutsättning.
Drygt hälften arbetade hos en arbetsgivare de genomfört en LIA hos vilket var i nivå med det totala resultatet som var 53 procent. En lägre andel återgick till sin tidigare arbets-givare jämfört med det totala resultatet, 7 procent jämfört med 15 procent.
För examinerade inom Data/IT tog det längre tid att få ett arbete. Andelen som hade ett arbete inom en månad efter examen var 68 procent vilket var lägre än det totala resul-tatet som var 80 procent. Andelen som hade ett arbete inom ett halvår var även det lägre jämfört med det totala resultatet, 87 procent jämfört med 92 procent.
Andelen examinerade som uppgav att de var nöjda9 med
utbildningen var 89 procent, vilket var i nivå med tidigare år och även med det totala resultatet 2018.
Diagram 17. Andel i arbete, Ekonomi, administration och försäljning 68 ± 1 69 ± 1 71 ± 1 74 ± 1 74 ± 1 76 ± 1 77 ± 1 89 ± 1 87 ± 1 90 ± 1 91 ± 1 93 ± 1 94 ± 1 94 ± 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Andel i arbete före utbildningen Andel i arbete efter utbildningen
3.1.2 Ekonomi, administration och
försäljning
Inom området ryms många utbildningsinriktningar bland annat läkarsekreterare, redovisning, försäljning, marknads-föring samt kontorsservice och sekreterartjänster.
Närmare 3 100 examinerade inom Ekonomi, administration och försäljning ingick i undersökningen. Av dem hade 94 procent arbete året efter examen. Andelen har varit stabil på drygt 90 procent de senaste åren vilket var i nivå med det totala resultatet. Andelen som hade arbete före utbildning har ökat mellan 2012 och 2018, från 68 procent till 77 procent.
Inom merparten av inriktningarna var andelen examinerade i arbete hög efter examen. Inom inriktningarna redovis-ningsekonom, löneadministratör samt vårdadministratör var andelen examinerade i arbete högre än totalen för utbildningsområdet (95-98 procent). Inriktningarna inom företagsförsäljning hade dock en lägre andel i arbete jämfört med det totala resultatet för utbildningsområdet, 89 procent jämfört med 94 procent.
Det fanns inga skillnader mellan könen i andelen som hade arbete året efter examen. Inrikes födda hade i högre grad ett arbete efter examen jämfört med utrikes födda, vilket de haft även tidigare år. Av de inrikes födda hade 95 procent arbete 2018 jämfört med 86 procent av de utrikes födda. Andelen som uppgav att arbetet överensstämde helt eller till största delen med utbildningen har varit cirka 60 procent mellan 2012 och 2015 men har därefter ökat till 76 procent 2018, se diagram på nästa sida. Nivån var högre än det totala resultatet som var 69 procent 2018.
En viss variation fanns mellan inriktningarna. De som utbil-dat sig till vård- eller löneadministratör samt redovisnings-ekonom hade i högre grad ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbildningen jämfört med det totala resultatet för området. Där var resultaten över 80 procent vilket var i likhet med tidigare år. Utbildningar inom e-handel och företagsförsäljning hade däremot en lägre andel, 48 procent respektive 55 procent.
Kvinnor hade i högre grad ett arbete som överensstämde helt eller till största delen med utbildningen jämfört med män mellan 2014 och 2018. Andelen kvinnor som hade arbete som överensstämde helt elelr till största delen med utbildningen 2018 var 77 procent jämfört med 69 procent för män.
Den främsta orsaken som uppgavs till att de examinerade hade ett arbete som inte alls överensstämde med utbild-ningen var att de hade ett annat arbete som var mer attrak-tivt (gällande arbetsvillkor, lön, karriär med mera).
När vi istället ställde frågan om de examinerade hade arbete inom något område som utbildningen var riktad mot (inte arbetets överensstämmelse) uppgav 81 procent att de helt eller till största del arbetade inom något områden utbildningen var riktad mot, vilket var en högre andel än andelen som uppgav att arbetet överensstämde helt eller till största delen som var 76 procent inom området 2018. Att resultatet var högre skulle kunna beror på att de examinerade till exempel kunnat arbeta inom området utbildningen var riktad mot men nödvändigtvis inte med alla arbetsuppgifter de lärt sig på utbildningen.
Närmare sex av tio (57 procent) uppgav att de helt eller i stor utsträckning har lärt sig det de behövde på utbildning-en för att utföra sitt nuvarande arbetet, vilket är högre än
det totala resultatet på 51 procent. Ytterligare 41 procent uppgav ”till viss del”. Drygt hälften (52 procent) angav att de använde sig av det de lärt sig i arbete, vilket var i nivå med det totala resultatet.
Närmare sex av tio (56 procent) hade arbete hos den arbetsgivare som de genomfört någon LIA hos, vilket även det var i nivå med det totala resultatet. Få återgick till sin tidigare arbetsgivare, 8 procent hade samma arbets-givare som tidigare vilket kan jämföras med 15 procent för totalen.
Inom en månad hade 85 procent av de examinerade arbete och 94 procent inomt ett halvår. Andelen var högre än vad den var för det totala resultatet som var 80 procent inom en månad och 92 procent inom ett havår.
Andelen examinerade som uppgav att de var nöjda10 med
utbildningen var 93 procent, vilket var högre än det totala resultatet som var 91 procent.
3.1.3 Hälso- och sjukvård samt socialt
arbete
Inom området ryms många olika utbildningsinriktningar, bland annat omvårdnadsutbildning med olika fokus, tandsköterska, behandlingsassistent och apotekstekniker. Majoriteten (95 procent) av de närmare 2 100 examinerade inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete som ingick i undersökningen hade ett arbete året efter examen. len har varit stabil runt 95 procent mellan 2015-2018. Ande-len som hade arbete före utbildningen har ökat successivt mellan 2012 till 2018, från 69 procent till 87 procent.
Diagram 19. Andel examinerade i arbete, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete
69 ± 2 70 ± 2 73 ± 2 78 ± 2 79 ± 2 80 ± 2 87 ± 1 88 ± 1 91 ± 1 92 ± 1 95 ± 1 96 ± 1 95 ± 1 95 ± 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Andel i arbete före utbildningen Andel i arbete efter utbildningen
60 ± 1 61 ± 2 62 ± 2 59 ± 2 69 ± 1 71± 2 76 ± 1 30 ± 1 28 ± 1 27 ± 1 29 ± 1 23 ± 1 22± 1 19 ± 1 9 ± 1 11 ± 1 11 ± 1 12 ± 1 8 ± 1 6 ± 1 5 ± 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Överensstämmer helt eller till största delen
Överensstämmer till viss del
Överensstämmer inte alls
Diagram 18. Arbetets överensstämmelse med utbildningen, Ekonomi, administration och försäljning
10 Begreppet “nöjd är en hopslagning av de två svarsalternativen
