• No results found

Bättre oral hälsa i kontraktstandvård

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bättre oral hälsa i kontraktstandvård"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

72

VETENSKAP & KLINIK

tandläkartidningen årg 102 nr 12 2010

AUTOREFERAT

Patienterna i kontrakts­

tandvård har bättre oral hälsorelaterad

livskvalitet än patienterna i styckepris­

tandvård, visar Veronica Johansson i sin

avhandling.

Genom en tandvårdsreform möjliggjorde riks-dagen 1999 abonnemangstandvård (numera kallad frisktandvård) som ett alternativ till det traditionella tandvårdssystemet, styckepristand-vård. I styckepristandvård betalar patienten i efterhand för den tandvård som utförts. I abon-nemangstandvård tecknar patienten ett kontrakt med vårdgivaren, betalar en given summa för en given tidsperiod och får sedan nödvändig tand-vård som kontraktet täcker utan extra kostnader. Patientens avgift bestäms genom en riskklassi-ficering av den orala situationen. Folktandvår-den Värmland införde abonnemangstandvård vid reformens införande under namnet kon-traktstandvård. När denna studie utfördes fanns det i kontraktstandvården 16 riskklasser med tillhörande patientavgifter. Kontraktet täckte all bastandvård enligt förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa, samt odontologiskt nödvändig protetik och ortodonti. Det fanns ingen övre ål-dersgräns.

Studiens utgångspunkt var att de två tandvårds-systemen har olika ekonomiska förutsättningar som stimulerar olika behandlingsfilosofier. I kontraktstandvård skulle en hälso- och preven-tivt orienterad ansats råda, medan en sjukdoms- och reparationsorienterad ansats skulle råda i styckepristandvård. Detta hypotetiserades att leda till olika utfall avseende oral hälsorelaterad livskvalitet, med bättre oral hälsorelaterad livs-kvalitet hos patienter i kontraktstandvård än hos patienter i styckepristandvård.

Veronica Johansson

dr odont vet, avd för samhällsodontologi, Malmö högskola

E-post: veronica.

johansson@mah.se

material och metod

Den första delstudiens material samlades in ge-nom systematiska sökningar i tolv olika databa-ser. Det empiriska materialet insamlades under senhösten 2003 med en postenkät sänd till 2 400 slumpmässigt utvalda vuxna patienter inskrivna hos Folktandvården Värmland, 1 200 inskrivna i kontraktstandvård och 1 200 i styckepristand-vård. Enkäten besvarades av 57 procent. Av dessa kom 52 procent av svaren från patienter i kontraktstandvård och 48 procent från stycke-pristandvårdspatienter. I båda systemen var de yngsta deltagarna 21 år gamla. Den äldsta delta-garen i kontraktstandvård var 87 år och i stycke-pristandvård 89 år.

Enkäten bestod av frågor rörande oral hälso-relaterad livskvalitet, allmänhälsa, humanism (vårdgivarens förhållningssätt), hälsorelaterad

locus of control, känsla av sammanhang,

tand-vårdsrädsla, självkänsla samt ekonomiska och demografiska faktorer.

Delarbete I

Den första studien var en granskning av tidigare studier av kapiterad och styckeprisbaserad er-sättning till vårdgivaren. Studien syftade till att studera sex frågeställningar om kapiterad ersätt-ning, i jämförelse med styckepristandvård: 1. Ökar eller minskar kariesincidensen? 2. Ökar eller minskar restorativa åtgärder? 3. Ökar preventiv vård?

4. Ökar eller minskar produktiviteten?

5. Ökar eller minskar tandläkarens tillfredsstäl-lelse med sitt arbete?

6. Ökar eller minskar patientens tillfredsställelse med den utförda tandvården?

Det fanns ett litet antal studier om tandvården. Antalet var dock tillräckligt stort för analys. Stu-dierna visade indikationer på att mer preventiv vård utfördes i kapitering än styckepristandvård, främst i form av preventiva råd och fissurförseg-lingar. I det långa loppet fanns också indikatio-ner på minskat behov av restorativa åtgärder med kapitering. Det fanns för få studier för att dra slutsatser om huruvida produktivitet, tand-läkarnas tillfredsställelse med sitt arbete samt patienternas tillfredsställelse med erhållen vård ökade eller minskade i kapitering, jämfört med styckepristandvård.

Godkänd för publicering 30 juli 2010

DISPUTATION

Den 11 december 2009 försvarade Veronica Johansson, doktor i odontologisk vetenskap, avdelningen för sam-hällsodontologi, Malmö högskola, sin avhandling »Oral health-related quality of life. A study of contract and fee-for-service care in a county in Sweden«. Fakultetsop-ponent var docent Satu Lahti, Department of Community Dentistry, University of Oulu, Finland.

Bättre oral hälsa

(2)

73 Veronica Johansson:Oral hälsorelaterad livskvalitet

tandläkartidningen årg 102 nr 12 2010

Delarbete II

Den andra studien syftade till att beskriva och jämföra demografi, allmänhälsa och oral hälso-relaterad livskvalitet i tandvårdssystemen. Det fanns bivariata skillnader. Jämfört med patien-terna i styckepristandvård hade kontraktstand-vårdspatienterna bättre allmänhälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet, var yngre och i större utsträckning gifta eller sammanboende. De var också i större utsträckning födda i Sverige och hade även i större utsträckning eftergymnasial utbildning. Patienterna i styckepristandvård upplevde dock i högre utsträckning än kon-traktstandvårdspatienterna samhörighet med sitt bostadsområde. Fynden tycktes indikera en selektionsbias i tandvårdssystemen, det vill säga olika karakteristika hos de patienter som valde kontrakts- respektive styckepristandvård. Delarbete III

Den tredje studien syftade till att studera om det fanns skillnader i oral hälsorelaterad livskvalitet mellan tandvårdssystemen när andra bakom-liggande faktorer kontrollerades för i multiva-riata analyser. Sambandet kvarstod emellertid: patienterna i kontraktstandvård hade bättre oral hälsorelaterad livskvalitet än patienterna i stycke pristandvård. Vidare fanns inget statistiskt säkerställt samband mellan oral hälsorelaterad livskvalitet och utbildning eller ålder. Resultatet indikerade att det inte var sannolikt att selek-tionsbias skulle ligga till grund för skillnaderna mellan systemen.

Delarbete IV

Den fjärde studien syftade till att studera om sambandet mellan tandvårdssystem och oral hälsorelaterad livskvalitet skulle kvarstå när direkta och indirekta samband studerades med strukturella ekvationsmodeller. I multipel grupp analys fanns indikationer på att det fanns olika underliggande mekanismer i de två tand-vårdssystemen. I kontraktstandvård fanns en samvariation mellan kostnadsberedvillighet och uppfattningen om vårdgivarens förhållningssätt: ju mer patienten var beredd att betala för sin tandvård, desto högre skattade hon vårdgivaren som patientcentrerad. Detta samband fanns inte i styckepristandvård, där patientens uppfattning om vårdgivarens förhållningssätt i stället sam-varierade med den orala hälsorelaterade livs-kvaliteten: ju högre vårdgivarens förhållnings-sätt skattades som patientcentrerat, desto bättre oral hälsorelaterad livskvalitet hade patienten. I båda systemen fanns ett negativt samband mel-lan kostnad och oral hälsorelaterad livskvalitet: ju mer patienten hade betalat för sin tandvård fö-regående år, desto sämre oral hälsorelaterad livs-kvalitet. Sambandet var dock dubbelt så starkt i styckepristandvård jämfört med kontraktstand-vård.

konklusion

Det fanns en skillnad mellan tandvårdssystemen avseende oral hälsorelaterad livskvalitet: patien-terna i kontraktstandvård hade bättre oral häl-sorelaterad livskvalitet än patienterna i stycke-pristandvård. Fynden indikerar att det är mindre sannolikt att skillnaden beror på selektionsbias. Skillnaden verkar i stället bero på systemfakto-rer. Longitudinella studier behövs dock för att bekräfta resultaten.

DELARBETEN

I. Johansson V, Axtelius B,

Söderfeldt B, Sampogna F, Lannerud M, Sondell K. Financial systems’ impact on dental care; a review of fee-for-service and capita-tion systems. Community Dent Health 2007;24:12–20.

II. Johansson V, Axtelius B,

Söderfeldt B, Sampogna F, Paulander J, Sondell K. Patients’ health in contract and fee-for-service care. I. A descriptive comparison. Swed Dent J 2007;31:27–34.

III. Johansson V, Axtelius B,

Söderfeldt B, Sampogna F, Paulander J, Sondell K. Multivariate analyses of patient financial systems and oral health-related quality of life. Community Dent Oral Epidemiol 2010; 38:436–44.

IV. Johansson V, Axtelius B,

Söderfeldt B. Path analyses of patient payment systems and oral health-related quality of life. Manuscript.

OMNÄMNANDE Studien finansierades genom forskningsmedel från Vetenskapsrådet, erhållna inom ramen för Humaniora och Sam-hälle.

»Studiens utgångspunkt var att de två tandvårds­

systemen … stimulerar olika behandlingsfilosofier.

I kontraktstandvård skulle en hälso­ och preventivt

orienterad ansats råda …«

fo to : co lo u rb ox

References

Related documents

Den tredje frågeställningen intresserar sig för, om det finns kännetecken för något vi skulle kunna kalla svensk gospel. Kännetecken kan finnas i den klingande musiken, men

Man skall inte blunda för att Gérard strävar efter att bidraga till upp­ rättelse för romantikerna efter den nedvärde­ ring som de i engelsk kritik ett bra

Furthermore, we report about the potential use of LTCC packaging for a particle detector and its use as a housing for a CMOS chip for capacitive measurements of cell growth to

bedömning från FMI, och på detta sätt även bidra till en ökad rättssäkerhet. Vad gäller de uppställda kraven i avsnitt 10.2 skulle många av dem, på olika sätt, kunna antas

Journal of Internal Medicine published by John Wiley & Sons Ltd on behalf of Association for Publication of The Journal of Internal Medicine Journal of Internal Medicine, 2020,

Since I have chosen to focus on the legal texts about personal assistance entitlement related to basic needs, such as help support for breathing and nutrition feeding, it focuses

En rad insiktsfulla artiklar har publicerats om Bengt Berg som författare, exempelvis av Staffan Söderblom, om Bengt Berg som fotograf av Arne Schmitz och om Bengt Berg

The current skin ther- mocouple will show a lower temperature than the skin temperature on the tube and the new skin thermocouple will show a higher one. The difference between