Mälardalen i höstrapstoppen

Svensk Frötidning nr 6 oktober 2004

20

På Hällby, 3 mil söder

om Uppsala, flödade det

svarta rapsguldet i

hös-tas. Med en fältskörd på

4500 kilo per hektar och

sortförsöksskördar på över

6600 kilo per hektar så

firade odlarskicklighet och

friska bestånd triumfer.

Ska man odla raps i Uppland, ja då måste man satsa seriöst - från för-sta stund. Alltför ofta har man de senaste åren sått höstrapsen med en viss tveksamhet. Om man ska lyckas, är det helt avgörande att rapsen hinner växa till ordentligt på hösten och bli tillräckligt kraftig för att klara vinterns påfrestningar.

Därför skall man välja hybrid-sorter. Dessa skall sås tillräckligt tunt (ofta tunnare än man tror) och man skall se till att inte ha en mas-sa störande ogräs. En av experter-na på detta, åtminstone om vi ser till resultatet år 2004 är Christer Frohm på Hällby utanför Bålsta i Uppland.

Inte förstagångstur

Det var första gången (i ”modern” tid) som man hade höstraps. Christers far, Lars Frohm, odlade

höstraps på 1980-talet innan de dubbellåga sorterna kom. Men när hybriderna med sin större odlings-säkerhet nu kommit in ordentligt på utsädesmarknaden, i framfö-rallt Mellansverige, ansåg man att det var dags att pröva igen.

Mycket tunn sådd

Den 11 augusti 2003 såddes Banjo med 2,8 kilo per hektar. Eftersom tusenkornvikten var hela 7,1 gram kan vi konstatera att man fak-tiskt endast sådde 40 grobara frön

per kvadratmeter. Förfrukten var träda som plöjdes strax före sådd varefter såbädden skapades med Crosskill-vält och harvning.

Fosfor och kalium tillfördes som PK 13-13, 200 kilo per hektar. Dessutom fick rapsen knappt 30 kilo per hektar kväve i form av NS 27-7. När rapsen stod i hjärtblads-stadiet ogräsbekämpades den med 2,5 liter per hektar Butisan S. Kvävegödslingen på våren delades upp på två givor. Först 300 kilo per hektar NS 24-6 och därefter 600

Mälardalen

i höstrapstoppen

Toppennöjd. Christer Frohm, Hällby, 3

mil söder om Uppsala, konstaterar nöjt att uppländsk höstraps kan ge minst lika hög skörd som den skånska.

21

Svensk Frötidning nr 6 oktober 2004

kilo per hektar kalksalpeter med svavel. Total hamnade vårgivorna på 165 kilo kväve och 27 kilo sva-vel per hektar.

Vi hade flera tillfällen att se på rapsfältet eftersom Svensk Raps AB också hade ett sortförsök där. När Stockholm Uppsala läns Frö- och Oljeväxtodlare besökte fältet i samband med sitt som-marmöte den 31 juli var den all-männa bedömningen att det var en rekordskörd på gång. Och det fanns gissningar på uppåt 4 ton per hektar…

Över förväntan

Det är nästan omöjligt att bedöma skördenivån i oljeväxter med ögo-nen. Men vi trodde inte att 4 ton skulle vara en underskattning. Nu blev den levererade skörden vid 9 procent vattenhalt

4500 kilo per hektar. Oljehalten var 42 procent och avrenset strax under 2 procent. Det kan inte bli så mycket bättre.

Först och främst skall vi konsta-tera att detta på intet sätt är den enda höga skörden i år. Årsmånen har gynnat höstrapsen. Bland an-nat har vi haft mycket lite svam-pangrepp och det är en väsentlig förutsättning för en hög skörde-nivå. Trots att vi har svambekämp-ningsmedel kan vi aldrig helt eli-minera ett kraftigt angrepp med hjälp av fungicider.

Men det räcker inte att lita till väder och vind utan det är flera sa-ker som man har gjort alldeles rätt på Hällby.

Hybridsort var rätt

Valet av en hybridsort var helt rätt och Banjo visade sig i det här fal-let vara den bästa. Det kan vi säga tack vare sortförsöket som låg i samma fält. Annars var det rela-tivt liten skillnad mellan markna-dens hybridsorter Status, Disco, Banjo, Kronos och Calypso. I försö-ket gav Banjo hela 6320 kilo per hektar, tätt följd av, Disco, Kronos

och Status. Skördeligan toppades av Ryder med 6620 kilo per hek-tar. Ryder är en ny hybridtyp som vi hoppas få se på den svenska marknaden kommande år.

Ogräsbekämpat skall det vara

Christer Frohm tvekade inte att ogräsbekämpa.

– Om man inte radsår och kan klara ogräset mekaniskt så ska man ogräsbekämpa, betonar han.

Det är inte bara fråga om en skördenedsättning orsakad av konkurrens om utrymmet. Den största skadan gör nog ogräset på hösten genom att begränsa raps-ens möjlighet att växa till och bli tillräckligt kraftig. Dosen 2,5 liter Butisan är hög och kan kanske be-gränsas vid goda förhållanden.

Men Christer betonar att man måste vara beredd att satsa när man väl bestämt sig för att odla höstraps.

– Jag sår ju inte för att se om den ska övervintra och först på våren göra mina odlingsåtgärder.

En ny höstrapsgröda spirar nu på fälten utanför Bålsta. Sådden skedde några dagar senare än i fjol men med perfekta fuktighets-förhållanden. Att det åter skall bli en skörd på 4,5 ton per hektar räk-nar kanske inte Christer med. Men grunden är lagd med samma låga utsädesmängd och sorten Banjo. ■

Far och son. Det här ser ju riktigt bra ut! Lars Frohm delar gärna med sig av sina gedigna

er-farenheter av höstrapsodling i Uppland.

Hålant AB

Driftsbolag med tre ägare: Christer Frohm, Mats Mattsson, Peter Rickberg.

Förfogar över 395 ha åker. Höstraps 20 ha, vårraps 40 ha, höstvete 160 ha, råg 40 ha, korn 70 ha, ärter 26 ha. Förbättrat resultat med 1000 kr/ha genom maskinsamarbete. Fjärde skörden tillsammans.