8 Svensk Frötidning 2/09
Det finns ingen enkel
universal-lösning på jordloppeproblemen i
våroljeväxter. Men omsorgsfullhet
i etablering och skötsel av grödan
minskar risken för skador betydligt.
Text: Albin Gunnarson, Svensk Raps
ordloppor, Phyllotreta spp, i vår-raps är tyvärr något som vi för till-fället måste räkna med att ha i vår-rapsen framförallt runt om i Mälardalen, men också med koncentration till Upp-land, Sörmland och Västmanland. Un-der 2009 kommer en större satsning på forskning och försök att påbörjas i sam-arbete mellan Svensk Raps, SLU, Växt-skyddscentralen och SVEA-försöken. I väntan på ny kunskap och nya lösningar gäller det att göra allt man kan med alla till buds stående medel för att hålla jord-lopporna stången.
Det finns ett antal mindre påverkande faktorer som tillsammans kan göra pro-blemet jordloppa värre. Genom att
försö-ka undviförsö-ka så många som möjligt av dessa kan skadorna förhoppningsvis begränsas.
Använd betat utsäde
Nummer ett är att använda ett betat utsä-de. Idag är betning med Chinook det enda alternativet. Även om effekten har ifråga-satts under flera år så talar nu alla erfaren-heter för att betningen har effekt, dock ej tillräcklig och klarar inte ensamt att han-tera starka jordloppsangrepp.
Det är inte realistiskt att tro att man kan spruta bort jordlopporna vid sådd med obetat utsäde även om sprutning ofta måste komplettera den betning som finns. Dosen Chinook som används är den hög-sta möjliga, och med dagens alternativ kommer vi inte längre så länge KemI väl-jer att inte prioritera jordloppsproblema-tiken i våroljeväxtodlingen och tillåta bet-ning med andra produkter.
Raps får inte tappa fart
En viktig faktor verkar vara att vårrap-sen inte får tappa fart. Från groning och
framåt gäller det att göra allt för att rapsen inte skall stanna upp i tillväxt. Det är ju lätt att hävda i skrift, men svårare i prakti-ken i ett område där det inte är helt osan-nolikt att försommartorka kan slå till.
Passagen genom hjärtbladsstadiet måste helst ske i snabb takt. Ett sätt att snabbt försöka komma förbi hjärtblads-stadiet är att försöka så i varm och fuktig jord. Från 2008 finns lokala exempel från det mest problematiska området i Mälar-dalen att sen sådd efter rejäl nederbörd faktiskt undvek jordloppor. Skörden blev hög men sen, men ändå gavs möjlighet till höstvetesådd. Att helt enkelt behålla kylan som lantbrukare kan ge värme och fukt åt vårrapsen.
Bra uppkomst
Jämn och fin uppkomst genom bra bäddsberedning och sådd på fuktig så-botten kan också bidra till en mer snabb-växande och homogen gröda. Det har nämligen visat sig att lopporna med för-kärlek väljer att ge sig på redan eftersatta
Jordloppornas dröm. Så här får det inte se ut. Tunt, torrt och ett svagt utvecklat ojämnt våroljeväxtbestånd. Då kommer jordloppeproblemen som ett brev på posten, speciellt om man befinner sig i områden med mycket jordloppor. Foto: Hans Jonsson.
Många
bäckar små
hejdar
lopporna
9 Svensk Frötidning 2/09
vårrapsplantor. Den sårvätska som den skadade plantan sedan läcker ut lockar ännu fler loppor till samma planta. När slutligen denna planta har torkat ihop eller är fullbelagd av loppor så smakar grannarna lika bra och sedan är karusel-len igång. Är då rapsen lite tunn så kan skadorna bli värre.
Det finns faktiskt mycket som tyder på att vårraps ska sås lite tjockare om risk för jordloppor föreligger. Så hellre 250 plantor/m² (drygt 10 kg) mot rekom-menderade 200 plantor/m² (cirka 8,5 kg) om risken för jordloppa anses vara stor. Vad detta fenomen exakt beror på är oklart. Högre utsädesmängd inne-bär faktiskt också en större mängd bet-ningsmedel per hektar men också att det blir färre loppor per planta. Att tjockare sådd raps klarar sig bättre kan ofta ses vid dubbelsådder i kilar och på vänd- tegar där vårrapsen lider betydligt min-dre skada än fältet i övrigt.
Angreppen av jordloppor blir ofta star-kare i fältkanter, i varma lägen kring
åker-holmar och skogsbackar o.s.v. Kanske kan det vara ett alternativ att så yttersta vänd-tegsvarvet extra tjockt? Detta är dock en helt oprövad metod men väl värd att prova.
Kemisk bekämpning
Vad gör man då om värmen slår till, rapsen stannar upp och lopporna an- faller besinningslöst?
Då finns ingen annan utväg än att börja komplettera med sprutning. Be-kämpningströskeln passeras då 30 pro-cent av hjärtbladens bladyta är skadad. Då måste betningen kompletteras med en pyretroidbehandling omgående. Full dos av valfri pyretroid, vad vi vet idag så finns inga skillnader i effekt mellan pyretroiderna. Försök från säsongen 2008 visade att fördröjd behandling med 4 dagar efter att bekämpningströskel uppnåtts gav betydligt sämre effekt och skördesänkning. Då angreppen 2008 var anmärkningsvärt starka och besvärliga gav upprepad behandling efter 4 dagar den största skördeökningen. «
Strategi för att motverka
jordloppeangrepp i
vår-oljeväxter 2009
• Bered såbädden omsorgsfullt för att få en jämn, snabbväxande gröda.
• Så i fuktig och varm jord. • Använd betat utsäde.
• Så gärna lite tjockare än normalt. • Bevaka loppförekomsten om-sorgsfullt.
• Sätt in pyretroidbehandlingar när 30 % av hjärtbladens yta är skadad. • Upprepa behandlingen vid kraf-tiga jordloppsförekomster.