16 Svensk Frötidning 1/10 Vallfrö 10 000 har vi startat
många nya försöksserier sedan projektet påbörjades år 2008. Här beskrivs försöksresultaten i raj- och rörsvingel samt ett försök med etablering av ekologiskt gräsfrö.
Rajsvingel är en korsning mellan ett rajgräs och en svingel. Hykor är till exempel en korsning mellan rör-svingel och italienskt rajgräs. Rör-svingel är ett nygammalt gräs som man har börjat odla igen i Sverige de senaste åren. Raj- och rörsvingel förväntas ersätta ängssvingel helt eller delvist i många vallfröbland-ningar i Sverige. I Vallfrö 10 000 har vi med finansiell hjälp av bland annat Partnerskap Alnarp, startat upp flera försöksserier i raj- och rörsvingel.
Tillväxtreglering är bra Rajsvingel och rörsvingel bör till-växtregleras med Moddus. Den optimala tidpunkten varierar från år till år. Det viktigaste är att grö-dan är i mycket god tillväxt. Vi har nu resultat från tre försök med till-växtreglering i rörsvingel (Swaj) och tre försök med tillväxtregle-ring av rajsvingel (Hykor). I fyra av försöken undersökte vi olika strate gier för tillväxtreglering (tabell 1) medan de två sista försö-ken rörde kvävetillförsel med och utan tillväxtreglering (figur 1+2).
Tabell 1 visar att man inte bör tillväxtreglera med enbart CCC utan antingen med 0,6 liter per hektar Moddus eller 0,4 liter per hektar Moddus + 2 liter per hektar CCC (endast tidiga behandlingar).
Det har inte varit lönsamt att dela på tillförseln av Moddus (led E). I rörsvingel gav tidiga behandlingar bäst resultat 2008 medan sena be-handlingar gav bäst resultat 2009. Grödorna kan tillväxtregleras un-der en lång period från begyn-nande sträckning till begynbegyn-nande axgång. Planera en tidig tillväxt-reglering men vänta med behand-lingen om grödan är stressad på grund av torka, kyla med mera. Gödsla vid tillväxtstarten Figur 1 och 2 visar resultatet av för-sök med kvävegödsling på våren i rajsvingel och rörsvingel med och utan tillväxtreglering. Grödorna tillfördes 50 kilo per hektar kväve på hösten. I både rajsvingel och rör-svingel var den ekonomiskt optima-la kvävegivan på våren cirka 80 kilo per hektar N. I rajsvingeln fick man först en betydande merskörd av till-växtreglering vid tillförsel av minst 80 kilo per hektar kväve. I rörsving-eln gav tillväxtreglering merskörd även i det ogödslade försöksledet men den högsta merskörden upp-nåddes vid gödsling med 100 kilo per hektar N.
Det behövs flera försök innan vi kan dra säkra slutsatser om opti-mal kvävegödsling i rajsvingel och rörsvingel. Två motsvarande för-sök ska skördas 2010.
Kvävet tillfördes vid tillväxtstart i försöken och det är också rekom-mendationen i odling i praktiken. Speciellt ekologiska odlare som göds-lar med nötflyt eller Biofer-gödselme-del bör gödsla så tidigt som möjligt.
I
Strängt rekommen-dabelt. Två års försök vi-sar att Hykor rajsvingel bör sträng läggas med en raps-huggare. Foto: Thorsten
rahbek Pedersen.
Vallfrö 10 000 fortsätter att leverera. Försöksserierna i rajsvingel och rörsvingel visar att båda grödorna bör
tillväxtregleras med Moddus. Hykor rajsvingel bör strängläggas med rapshuggare. Ett försök med etablering av
ekologiskt gräsfrö visar att etablering i höstraps är ett bra sätt att undvika problem med bland annat vitklöver.
Text: Thorsten rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Vallfrö 10 000
ger resultat
Figur 1. N-gödsling och tillväxtreglering i rajsvingel Hykor
Figur 2. N-gödsling och tillväxtreglering i rörsvingel Swaj
Gödsling kg N/ha
17 Svensk Frötidning 1/10
Frapperande fint. Nya försök med etablering av ekologiskt gräsfrö i höstraps ser lovande ut med låga ogräsförekom-ster. Foto: Hans Jonsson.
Skörda olika i raj- och rörsvingel Två års försök visar att Hykor raj-svingel bör strängläggas med en rapshuggare medan skördetekni-ken inte har lika stor betydelse i rörsvingel (Swaj).
Både raj- och rörsvingel produce-rar stora mängder fröhalm – ibland mer än 10 ton per hektar. De stora halmmängderna är en utmaning för fröodlarna eftersom risken för frö-spill över sållen är stor. Speciellt i raj-svingel Hykor finns det ofta mycket grönt växtmaterial även om fröna är mogna och grödan börjar drösa. I försöken jämfördes strängläggning på olika tidpunkter med direkt-skörd. Dessutom jämfördes två olika typer av strängläggare (rapshug-gare och knivbalk). Tabell 2 visar att direktskörd gav signifikant lägre skörd i rajsvingel både 2008 och 2009 medan skillnaderna var små i rörsvingel. Knivbalken hade det svårt i rajsvingeln 2009 medan det gick bättre 2008. I rörsvingel har strängläggning med knivbalk fung-erat bättre i försöken än stränglägg-ning med rapshuggare. Flera rör-svingelodlare valde att stränglägga grödan 2009. Även om stränglägg-ning inte ger en merskörd kan skör-den bli enklare och torkningskost-naderna kan minska.
Observera att man i rajsvingel-försöket 2009 testade att sträng-lägga cirka 14 dagar före förväntad direktskörd. Skördeminskningen blev bara 10 procent genomfört med den förväntade idealiska sträng-läggningstidpunkten cirka 7 dagar före direktskörd. Vid stränglägg-ning samtidig med direktskörd var skörde minskningen också cirka 10 procent. Försöket visar att man kan välja att sträng lägga rajsvingeln un-der en ganska lång period utan att riskera stora skördeminskningar. Både (för) tidig och (för) sen sträng-läggning gav mycket högre skörd än direkttröskning. Om man har en period med stabilt väder när skörden närmar sig gäller det att utnyttja den. Etablera gräsfrö i höstraps En duktig fröodlare från Östergöt-land inspirerade oss till en försöks-serie med etablering av ekologisk timotej, ängssvingel, rajsvingel och rörsvingel i höstraps respektive
vår-stråsäd. Försöken genomförs i Skåne och Östergötland. Gräs-fröet blandas med rapsGräs-fröet och sås i samma rad. Vårstråsäden etable-ras på dubbelt radavstånd och gräs-fröet placeras mellan raderna. Ingen ogräsbekämpning genomförs i för-söken. Det första försöket skördas först 2010 men redan nu finns det intressanta skillnader i försöken. In-sådderna som etablerades i höstrap-sen är mycket kraftiga och det finns nästan inget ogräs i försöksrutorna. Däremot finns det massor av vitklö-ver och baldersbrå i insådderna som etablerades i vårstråsäd. I ekologiskt odlad timotej ställer spillplantor av vit- och alsikeklöver ofta till problem i samband med rensning och certi-fiering. Eftersom många ekologiska
växtodlare har vitklöver i växtföljden bör fler etablera gräsfrö i höstraps!
Jordbruksverket har finansierat liknande försök med etablering av ekologiskt gräsfrö i höstvete. De första försöken etablerades hösten 2009. « RAJSVINGEL RÖRSVINGEL Behandling 2008 2009 2008 2009 led Begynnande Sträckning (st. 31) Flaggbladsstadiet
(st. 37-39) Skörd och merskörd (kg/ha)
A Obehandlat 530 1 133 921 1 533 B 3,0 l/ha Cycocel - -109 -118 12 C 0,4 l/ha Moddus + 2,0 l/ha Cycocel - 173 181 139 D 0,6 l/ha Moddus - 179 236 167 e 0,2 l/ha Moddus + 2,0 l/ha Cycocel 0,2 l/ha Moddus 93 96 82 185 F 0,6 l/ha Moddus 112 120 73 298 G 0,4 l/ha Moddus + 2,0 l/ha Cycocel - 139 149 299 LSD 99 121 189 84
Tillväxtreglera rajsvingel och rörsvingel
Tabell 1. Tillväxtreglering i rörsvingel och rajsvingel. 4 försök 2008–2009. LSD= Anger den minsta avvikelsen som måste finnas för att skillnaden ska vara statistiskt säker.
RAJSVINGEL RÖRSVINGEL
Behandling 2008 2009 2008 2009
led Strängläggning Skörd och merskörd (kg/ha)
A rapshuggare ca 7 dagar före direktskörd 536 917 774 1 049 A1 rapshuggare ca 14 d före direktskörd - -95 -
-B Knivbalk ca 7 d före direktskörd -43 -457 25 121
C rapshuggare samtidigt med direktskörd 34 -81 -53 -457
D Direktskörd -238 -386 -31 145
LSD 159 208 ns 78
Anpassa skördetekniken efter grödan
Tabell 2. Skördeteknik i rörsvingel och rajsvingel. 4 försök 2008–2009. Skörd av strängen genomfördes ca 7 dagar efter strängläggning. LSD= Anger den minsta avvikelsen som måste finnas för att skillnaden ska vara statistiskt säker.
