Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp
Vårdpersonals åsikter, erfarenheter och upplevelser
av att medverka vid aborter samt av att vårda
kvinnor som väljer att göra abort.
En litteraturstudie
Caroline Törnblom & Jenny Anderson
Handledare: Marie Oscarsson Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum
……….. Examinator: Birgitta Marklund
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp
ARBETETS TITEL, vårdpersonals åsikter, erfarenheter och upplevelser av att medverka vid aborter samt av att vårda kvinnor som väljer att göra abort.
FÖRFATTARE: Caroline Törnblom & Jenny Anderson
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Att vara den som möter och vårdar kvinnor under abortprocessen är en del av det dagliga arbetet för vårdpersonal på en kvinnoklinik. De medicinska aborterna ökar vilket innebär att det är sjuksköterskans och barnmorskans uppgift att ansvara för omvårdnaden kring dessa kvinnor. Det åligger denna yrkesgrupp att administrerade de läkemedel som används vid de medicinska aborterna vilket resulterar i ett framfödande av ett komplett foster. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa den forskning som belyser
vårdpersonalens åsikter, erfarenheter och upplevelser av att medverka vid aborter samt av att vårda kvinnor som väljer att göra abort. Metod: Tio vetenskapliga artiklar användes för denna litteraturstudie och analysen är gjord med en induktiv ansats. Resultat: Vårdpersonalens arbete genom en abortprocess är av mycket komplex natur där etiska principer kan komma i konflikt hos alla inblandade. Under analysen framkom tre teman: Konflikt mellan
yrkesprofessionen, etiska principer och egna värderingar/Rätt eller fel att göra abort/Behov av stöd och utbildning. Slutsats: Abortvården ser olika ut i världen men genomgående så
belystes vikten av avsatt tid för stödsamtal och reflektion för vårdpersonalen samt fortbildning och klara riktlinjer inom arbetsområdet.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ORDLISTA/BEGREPPSFÖRKLARING 2 FÖRORD 2 BAKGRUND 3-8 Allmän statistik 3 Illegala aborter 3Abortlagens utveckling internationellt 3
Gagrule 4 Abortlag i Sverige 4 Abortlagens tillämpning 4-5 Abortmetoder 5 Medicinsk abort 5 Kirurgisk abort 5 Tvåstegsabort 5-6
Omhändertagande av foster vid aborter och spontanaborter 6
Orsaker till abort 6
Känslor och reaktioner hos abortsökande 6-7
International Council of Nurses 7
Etiska principer 7-8 Problematisering 8 SYFTE 8 METOD 9 Urval 9 Sökförfarande 9
Inklusions- och exklusionskriterier 9
Systematisk sökning 9-10
Kvalitetsgranskning 10
ANALYSMETOD 10-11 RESULTAT 11-15 Konflikt mellan yrkesprofessionen, etiska principer och egna värderingar 11-12
Konflikt mellan etiska principer 11-12
Yrkesprofessionens olika roller i konflikt 12
Personliga värderingar och känslor hos personalen 12-13
Rätt eller fel att göra abort 13-14
Kvinnans beslut 13-14
Upprepade aborter 14
Fosterdiagnostik 14
Behov av stöd och utbildning 15
Behov av samtals- och stödgrupper 15
Behov av klara riktlinjer och yrkesutveckling 15
DISKUSSION 15-19 Metoddiskussion 15-17 Pilotsökningen 16 Systematiska sökningen 16-17 Etiska överväganden 17 Resultatdiskussion 17-19 Konklusion 19 REFERENSLISTA 20-22 BILAGA 1: Sökschema
BILAGA 2: Checklista för kvalitetsgranskning BILAGA 3: Artikelmatris
Begreppsförklaringar
Attityd: InställningErfarenhet: Kunnighet som bygger på upplevelse och iakttagelse- upprepad tillämpning byggande färdighet eller en uppövad omdömesförmåga
Exaeres: Skrapning av livmodern för att få bort eventuella rester av moderkakan. Illegal abort: Kriminell handling när abort ej är tillåten.
Inducerad abort: Framkallad abort. Ersätter betydelsen för legal abort och är även motsatsen till spontan abort.
Re- abort: När en kvinna genomgått fler än en abort. Spontan abort: Missfall- sker utan yttre påverkan.
Upplevelse: Vara med om: känna reagera och uppfatta. erfarenhet som bygger på händelse Uterus: Livmoder.
Viabelt foster: Livsdugligt foster utanför livmoder. Enligt socialstyrelsen: 22v+0d Åsikt: En människas sätt att se på något.
Källa: Nationalencyklopedin, (2008).
INTRODUKTION
Att medverka i och ansvara för omvårdnaden av kvinnor som genomgår en abort är en del av arbetet för vårdpersonalen på en kvinnoklinik. Det är av stor vikt att belysa de upplevelser, erfarenheter och attityder personalen har om detta arbetsmoment då dessa kan ha en inverkan på omvårdnaden som dessa kvinnor får. I och med att de kirurgiska aborterna minskar och de medicinska görs allt oftare innebär det att vårdpersonalen blir mer och mer direkt involverade i arbetet kring aborter. Vid medicinska samt tvåstegsaborter ärdet läkare som förskriver läkemedlet men barnmorskor och sjuksköterskor som administrerar och medverkar vid själva aborten samt har hand om omvårdnaden av kvinnan. Det är även vårdpersonalens uppgift att ta hand om fostret.
Bakgrund
Allmän statistik
Antalet aborter i Sverige har sedan 1975 varierat mellan 33 000 och 38 000 per år. År 2006 var antalet 36 045 (Socialstyrelsen, 2007). Av dessa var ca 6 procent är så kallade sena aborter som utfördes efter vecka 12 (Gustafsson, Helmius, Lennerhed, & Persson, 2000). World Health Organization (WHO ) har gjort en uppskattning av att det sker ca 46 miljoner aborter i världen varje år. Av dessa beräknas ca 20 miljoner vara så kallade illegala aborter. Det är omöjligt att få fram helt sanningsenlig statistik då aborter sällan rapporteras korrekt eller över huvudtaget. I många länder där det är legalt med aborter rapporteras t.ex. inte komplikationsfria aborter, medan skador eller dödsfall tillföljd av en abort ofta rapporteras under andra diagnoser (WHO, 2003; WHO, 2004).
Illegala aborter
Mödramortaliteten i världen pga. graviditet eller förlossning uppskattas idag till ca 515 000 per år, ca 70 000 av dessa sker till följd av abort. Störst andel av mortalitet uppskattas i Afrika söder om Sahara, där dödligheten är mellan 30-50 procent av alla som genomgår en abort. Minst 50 procent av alla aborter sker idag under illegala förhållanden eller där vården är otillräcklig. När kvinnorna gör en illegal abort till följd av en oönskad graviditet utsätts de för en stor risk. De riskerar att få allvarliga vävnadsskador eller att dö genom blödning, svåra infektioner eller sepsis (WHO, 2003; WHO, 2004).
Abortlagens utveckling internationellt
Mellan 1950-talet och 1980-talet liberaliserades de totala förbuden gentemot aborter i stora delar av världen. Under de senaste 20 åren har ytterligare länder liberaliserat sin
abortlagstiftning medan vissa länder skärpt den igen. 1996 legaliserade Syd-Afrika kvinnans rätt att välja abort fram till och med 12:e graviditetsveckan. I Polen samt andra delar av Östeuropa blev det under 1990-talet totalförbjudet med aborter då katolska kyrkan fick stort inflytande efter kommunismregimens fall. Ungefär 40 procent av världens kvinnor lever idag i länder med helt fri abort (Arbets- och referensgruppen för familjeplanering (ARG) 2006, vol. 54). Därutöver finns det länder som tillåter abort på grund av socioekonomiska och medicinska grunder, så kallade abort på vida indikationer (Knudsen et al., 2003). Enda skillnaden mellan fri abort och de som tillåter abort på vida indikationer är att kvinnan i det sistnämnda behöver ange sitt motiv till aborten för att kunna få den beviljad (ARG 2006, vol. 54).
Gag rule
År 2000 återinförde George W. Bush, The Mexican City Policy så kallad: Gag rule. Då USA som stormakt har stort inflytande och påverkar många länder politiskt skapades en
tillbakagång inom abortverksamheten i och med Gag rule`s återinförande. Med denna regel förlorar alla organisationer i utvecklingsländerna sina biståndspengar från USA om de informerar, utför eller hänvisar kvinnor till ställen där de kan få en säker abort utförd. Detta ekonomiska stöd dras in oavsett om landet har en legal abortlagstiftning eller ej. USA har även stoppat sina preventivmedelsleveranser till ett 20-tal utvecklingsländer i Afrika, Asien och mellanöstern. Som en direkt konsekvens av Gag rule uppger distributionscentrum i de mest utsatta utvecklingsländerna att preventivmedeltillgången har minskat med 50 procent. Detta leder enligt WHO inte till att antalet aborter minskar utan bara till att antalet illegala aborter ökar. Vilket i sin tur leder i sin tur till ökad mödradödlighet (RFSU, 2007).
Abortlag i Sverige
1974 beslutade Sveriges riksdag att införa en abortlag (SFS 1974:595). Denna medförde att det blev legalt att på kvinnans begäran utföra en abort fram till graviditetsvecka 18:s slut. Det är denna abortlag som fortfarande är aktuell men med vissa ändringar som infördes 1995 (SFS 1995:660). I den nuvarande lagen är kvinnan den som själv tar beslutet om abort. Det är också upp till kvinnan att välja om, och i så fall vad för form av rådgivning och stöd hon behöver. Alla kvinnor skall erbjudas rådgivning av kurator och kvinnan bestämmer själv vilken information om det väntade barnet hon behöver för att kunna fatta sitt beslut. I och med att kvinnan har rätt till abort så är abortlagen en så kallad rättighetslagstiftning, vilket endast existerar i Sverige och Danmark. Med rättighetslagstiftningen så följer ett ansvar från
sjukvårdsverksamhetens huvudman att bistå med tillräckliga resurser inom abortverksamheten (ARG 2006, vol. 54) .
Abortlagens tillämpning
Abort eller avbrytandet av havandeskap får endast ske av behörig läkare på en av Socialstyrelsens godkända sjukhus eller inrättningar. För att få göra abort mellan
graviditetsvecka 18-22 krävs att Socialstyrelsen har gjort en utredning angående aborten och gett sitt godkännande. Ett godkännande ges endast om ”synnerliga skäl” föreligger och beviljas inte om fostret anses livsdugligt utanför livmodern. Antalet aborter som utförts efter 18:e veckans utgång har varit relativt konstant mellan år 1987 och 2002. Efter 2002 har fler
aborter beviljats då kommittén gjort en mer frikostig bedömning av psykosociala skäl samt att ansökningar pga.fostermissbildningar ökat kraftigt (Socialstyrelsen, 2005).Efter vecka 22 kan abort inte beviljas på ett livsdugligt foster, även om kvinnans liv eller hälsa hotas pga.
sjukdom eller kroppsfel. Vid dessa tillfällen kan endast tillstånd till avbrytande av
havandeskapet ges. Målet är då att rädda både barnet och moderns liv och tillvägagångssättet är detsamma som vid induktion av en för tidig förlossning (SFS1995:660).
Abortmetoder Medicinsk abort
Idag finns det några olika alternativ för tillvägagångssätt av en abort beroende på var i graviditeten kvinnan befinner sig. Fram till och med vecka 9 är det möjligt att göra en så kallad medicinsk abort. Kvinna får då tablett Mifgyn innehållande Mifepriston som hämmar den nödvändiga progesteronutsöndringen från gulkroppen i äggstocken och avslutar
graviditeten. Efter två dagar får kvinnan komma till mottagningen för att få ett prostaglandinpreparat: Cervagen eller Cytotec, som vaginalpiller vilket startar
sammandragningar i livmodern så att fostret stöts ut. Denna typ av abort sköts polikliniskt eller i vissa delar av Sverige som en hemabort, i det sista fallet har kvinnan hela tiden kontakt med kvinnokliniken (Anderberg, Andersson, Weström & Åberg, 2005). Mifepriston används och är godkänt för medicinska aborter i ca 30 länder idag. Andelen av denna form av
medicinskt avbrytande av abort har i Sverige ökat från sju procent 1993 till nästan 50 procent 2004 (ARG 2006, vol. 54).
Kirurgisk abort
Från vecka 9 till vecka 12 -13 görs en så kallad kirurgisk abort. Detta pga. att det finns för lite forskning gjord på medicinska aborter under detta tidsintervall (Ashok, Flett & Hamoda, 2003). Under narkos eller lokalbedövning förs då ett instrument in i livmodern genom slidan så att fostret och moderkakan försiktigt kan sugas ut. Även denna metod görs polikliniskt (Anderberg, Andersson, Weström & Åberg, 2005).
Tvåstegsabort
Efter vecka 12-13 är fostret för stort för att ovanstående metoder ska kunna användas och kvinnan får istället göra en tvåstegsabort. Med denna metod får kvinnan som vid tidiga aborter antihormonet Mifepriston, som förbereder livmodern genom att hämma den för graviditeten nödvändiga progesteronutsöndringen. Efter två dygn kommer kvinnan tillbaka
för att genomgå upprepade behandlingar med prostaglandinpreparat, Cervagen eller Cytotec, vaginalt. Dessa startar sammandragningarna i livmodern och fostret stöts ut. Detta är en process som liknas vid en förlossning och det kan skilja i hur lång tid det tar innan fostret stöts ut. Vanligtvis varierar det mellan sex timmar upp till ett par dygn. Efter aborten kan kvinnan även behöva genomgå en exaeres för att få bort rester av moderkakan (Gustafsson, Helmius, Lennerhed, & Persson, 2000).
Omhändertagandet av foster vid aborter och spontanaborter.
Aborten resulterar i ett foster som ska omhändertas med respekt enligt socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1987:7 med ändring 1990:13). Spontanaborter och aborter som sker t.o.m. 12 fullgångna veckor hanteras som riskavfall inom hälso- och sjukvården. Om fosterdelar kan identifieras eller om kvinnan har något annat önskemål kan hanteringen ske enligt önskemål eller som vid sena aborter. Mellan vecka 13-28 sker omhändertagandet enligt sjukhusets rutiner. Via patologavdelningen förs sedan fostret vidare till
kyrkogårdsförvaltningen som kremerar och sprider eller gravsätter askan. Detta sker enligt rutin om inte kvinnan/paret har någon annan önskan.
Orsaker till abort
Enligt Arbets- och Referensgruppens rapportserie (ARG 2006, vol. 54) så är skälen till abort i Sverige ofta beroende på en önskan om planerat föräldraskap. Anledningen kan vara att graviditeten kommer för tidigt i förhållandet eller för nära tidigare barn. Dålig ekonomi förekommer inte som skäl lika ofta som i andra länder men är ibland orsak till abort. Andra orsaker till abort kan vara karriär eller att man tycker att man är för ung eller för gammal. Skälet till abort kan även bero på relationen till fadern. Fadern kan vara frånvarande,
relationen konfliktfylld eller att mannen missbrukar eller misshandlar kvinnan. Abortskälen är förvånansvärt lika i olika länder och miljöer.
Känslor och reaktioner hos abortsökande
Kvinnan som väljer abort känner ofta skam och skuldkänslor. Det val hon gör kan gå tvärt emot hennes syn på abort och moderskap. Graviditeten kan påminna om ett otillfredsställande sexualliv eller påtvingade samlag genom hot och våld. Ilska är en annan känsla som kvinnan kan känna inför sin abort. Ilska mot mannen som inte tog större ansvar eller ilska mot hela livssituationen. Ilskan kan även riktas mot vården som inte har rutiner som passar kvinnan. Panik över att ha förlorat kontrollen över sitt liv är också en vanlig känsla. Känslomässiga
reaktioner är störst precis innan aborten. Efter aborten dominerar känslan av lättnad och glädje över att aborten är över. Efter en tid är det fram för allt moraliska funderingar och sorgsenhet som dominerar. Aborten medför ofta en process av mognad hos både kvinnan och mannen. Data visar att kvinnor som väljer abort har högre självkänsla och mindre depression än kvinnor som fullföljer en oönskad graviditeten eller får missfall (ARG 2006, vol. 54).
International Council of Nurses
Att ge människor vård är sjuksköterskans primära uppgift. Sjuksköterskan ska verka för en miljö där mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattning respekteras. Det är också sjuksköterskans ansvar att ge varje individ information så att förutsättningar för
samtycke av vård och behandling skapas. Sjuksköterskan har ett personligt ansvar över sitt sätt att utöva yrket och att genom kontinuerlig utveckling behålla sin yrkeskompetens (International Council of Nurses (ICN), 2005).
Etiska principer Autonomiprincipen
Enligt autonomiprincipen har varje människa rätt att själv bestämma vad som är bäst för henne. Principen bygger på tron på människans inre resurser och är viktig att tillämpa i dagens medicinska teknik. En förutsättning för autonomiprincipen är att personen har den nödvändiga förståelsen för situationen och insikt i de konsekvenser som beslutet kan leda till. Vårdpersonalens uppgift är därför att ge varje patient individanpassad information. I vissa situationer kan det kännas som en belastning för patienten att fatta beslutet helt själv, sjukvårdspersonalens uppgift är då att stödja och hjälpa henne att komma fram till vad hon själv vill (Henriksen & Vetlesen, 2001).
Pliktetik
En plikt är en handling som vi själva eller andra ålägger oss att göra. Alla människor förhåller sig till plikter och det är en handling som är absolut och alltså inte bara kan följas då och då. Plikter formuleras vanligen som en regel, en norm som kan användas i olika situationer. De tio budorden och de mänskliga rättigheterna kan ses som sådana pliketiska regler. En plikt ska hjälpa oss att göra det rätta. Plikter har alltså med handlingar att göra samt bakgrunden till dessa handlingar. Enligt Kants pliktetik ska man inte se till konsekvenserna relaterat till en given situation utan hur konsekvenserna skulle bli om man handlade utifrån den regeln i alla motsvarande situationer. Det vi kan vara ansvariga för enligt Kant är att våra handlingar är
moraliska och kan användas i alla motsvarande situationer, samt att vi handlar utifrån dem. Kants etik säkrar rättvisa i och med att alla människor likställs. Enligt Kant är människan en förnuftsvarelse som handlar efter principer som hon själv kommit fram till och att handlingar utifrån dessa självbestämda principer ger människan sin frihet. Människans möjlighet att handla fritt är vad som ger henne människovärde. Att respektera människovärde är därför att trygga hennes möjlighet att handla fritt (Henriksen & Vetlesen, 2001).
Människovärde
Människovärdet är en rättighet och ett ideal som tillhöra varje levande människa. Livet är inte alltid lyckligt och okomplicerat. Genom att lyssna till den människa som lider, har smärta, oro eller ångest och visar sympati för berättelsen bekräftar man personen som människa. Att genomgå en kris kan leda till utveckling om man får möjlighet att berätta om och bearbeta det man går igenom. För detta krävs genuina relationer där någon tar sig tid att lyssna och ge feedback på berättelsen (Malmsten, 2001)
Problematisering
Att medverka i och ansvara för omvårdnaden av kvinnor som genomgår en abort är en del av arbetet för vårdpersonalen på en kvinnoklinik. I och med att de kirurgiska aborterna minskar och de medicinska görs allt oftare blir vårdpersonalen mer och mer direkt involverad i arbetet kring aborter. Vid medicinska och tvåstegsaborter är det läkare som förskriver läkemedlet men barnmorskor och sjuksköterskor som administrerar och medverkar vid själva aborten och har hand om omvårdnaden av kvinnan. Det är även vårdpersonalens uppgift att ta hand om fostret. Synen och omhändertagandet av det aborterade fostrets kropp kan väcka mycket svåra känslor hos vårdpersonalen. Studier visar vikten av stöd och professionell handledning för personal som medverkar vid aborter. Detta för att främja det professionella bemötandet och kvalitetssäkra omvårdnaden för de kvinnor som genomgår en abort. För att kunna göra detta måste personalens upplevelser, erfarenheter och åsikter av att vara inblandade i detta
arbetsmoment identifieras, utforskas och beskrivas (Botes, 2000; Gmeiner, Van Wyk, Poggenpoel & Myburgh, 2000; Huntington, 2002).
Syfte
Syftet är att sammanställa resultat av forskning som beskriver vårdpersonals åsikter,
erfarenheter och upplevelser av att medverka vid aborter samt av att vårda kvinnor som väljer att göra abort.
Metod
Litteraturstudie valdes som metod för detta arbete. Backman (1998) motiverar behovet av litteraturöversikter då kunskapsmassorna har ökat enormt. I och med detta krävs det
översikter för att tillgodogöra forskningsresultat på ett mer tillgängligt sätt i verksamheterna. Litteraturstudien innefattar att arbetet skett på ett systematiskt sätt, där författarna söker, kritiskt granskar och sammanställer sina fynd av redan befintlig aktuell vetenskaplig forskning (Forsberg & Wengströms, 2006).
Urval
Sökförfarande
En pilotsökning gjordes som ett första steg för att påvisa att det fanns vetenskapliga artiklar inom området. Pilotsökningen genomfördes i databaserna: PubMed/Medline, Cinahl, Psycinfo och Google Scholar. Pilotsökningen resulterade också i att få fram och förfina lämpliga sökord. Den medförde även att de slutgiltiga inklusions- och exklusionskriterierna kunde utformas.
Inklusionskriterier
Artiklar ur vårdpersonals som medverkat vid aborter perspektiv. Artiklar om aborter, oavsett orsak eller graviditetslängd.
Studier från länder som tillåter abort. Originalartiklar på engelska.
Kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklar publicerade 1980-2009.
Exklusionskriterier
Artiklar som handlar om dödshjälp eller medicinsk teknik.
Systematisk sökning
Den systematiska sökningen gjordes sedan i databaserna Cinahl, Psycinfo samt PubMed. De sökord som användes var: Abortion, Termination of pregnancy (TOP), Nurse, Midwives, Gynecologist/gynaecologist, experience och attitude.När antal träffar av en sökning var lägre än hundratjugo, lästes samtliga titlar igenom. Utav de titlar som påvisade någon koppling till syftet lästes abstrakt. De artiklar som verkade relevanta eftersöktes i fulltext eller beställdes.
Sökstrategin finns dokumenterad och återfinns i bilaga nr:1. En manuell sökning (Forsberg & Wengström, 2006) genomfördes genom att studera referenslistan i funna artiklar vilket gav ytterligare en artikel. Meta Lindström vid Umeå Universitet kontaktades personligen via mail då hon skrivit en avhandling inom det valda problemområdet. Syftet med kontakten var att få uppslag till forskning inom området. Hon bekräftade att området är mycket begränsat
utforskat (M. Lindström, personlig kommunikation, 29 september, 2008). Sökningen resulterade i tretton artiklar som gick vidare till kvalitetsgranskning.
Kvalitetsgranskning
Artiklarna granskades utifrån mallen i Forsberg och Wengströms bok: ”Att göra systematiska litteraturstudier”, (2005), se bilaga nr: 2. De artiklar som granskades, stämde in på syftet och senare inkluderades i studien betygsattes efter skalan låg, medel och hög kvalité. Efter att kvalitetsgranskningen var gjord inkluderades tio artiklar, fem kvalitativa och fem kvantitativa. Av de som valdes bort var två gjorda i länder där det fortfarande är illegalt att genomföra abort och en visade sig vara en litteraturöversikt.
Analysmetod
Analysen i denna litteraturstudie har skett med en induktiv ansats. Detta innebär att
generaliserbara slutsatser har formulerats efter de resultat som framkommit i de inkluderade studierna (Bryman, 2001). Analysen har genomförts med Fribergs (2006) mall för analysgång som utgångspunkt, se figur 1.
Figur 1 Faser i arbetsgången vid analys av kvalitativa studier (Friberg, 2006, sid.109).
De valda artiklarnas resultat lästes igenom noggrant av båda författarna. Detta gjordes ett flertal gånger för att få en djupare inblick i vad de handlar om. Artiklarnas resultat översattes till svenska och nyckelfynden i varje studie urskiljdes sedan med utgångspunkt utifrån syftet.
Nyckelfynden i artiklarna jämfördes med varandra. Resulten sammanställdes slutligen under åtta kategorier. De olika kategorierna bildade efter reflektion och diskussion mellan
författarna tre huvudteman:
1. Konflikt mellan yrkesprofessionen, etiska principer och egna värderingar. 2. Rätt eller fel att göra abort.
3. Behov av stöd och utbildning.
Resultat
Konflikt mellan yrkesprofessionen, etiska principer och egna värderingar Konflikt mellan etiska principer
När barnmorskorna ställdes inför det etiska dilemmat om kvinnans rätt till självbestämmande och barnets rätt till liv valde samtliga kvinnans rätt till självbestämmande. Barnmorskorna ser först och främst som sin professions plikt att se till kvinnans välmående (Cignacco, 2002; Garel, Gosme-Seguret, Kamanski, & Cuttini, 2002; Garel, Etienne, Blondel, & Dommergues,
2007; Hammarstedt, Jacobsson, Wulff & Lalos, 2005; Hammarstedt, Lalos & Wulff, 2006; Lindström, Jacobsson, Wulff, & Lalos, 2007; Statham, Solomou & Green, 2006).
Under intervjuerna framkom dock att barnmorskorna snarare förträngde tankarna på barnet än tog ett genomtänkt etiskt beslut som även innefattade barnets rättigheter (Cignacco, 2002).
”So I can´t really answer that because I´ve consciously avoided it because otherwise you just couldn´t live with yourself. Because you can´t carry on doing your work as a midwife like that” (Cignacco, 2002, s.187).
Yrkesprofessionens olika roller i konflikt
Barnmorskorna var olyckliga över att när de träffade föräldrarna för första gången var beslutet om abort redan fattat. Barnmorskorna var tvungna att utföra aborten trots att de endast hade minimal information om föräldrarna och att de inte varit delaktiga när beslutet togs. Detta skiljer sig mot barnmorskans roll vid vanliga förlossningar då barnmorskan samtalar med patienten om uppfattningar, förväntningar och önskningar. Barnmorskan har då en aktiv roll genom hela händelseförloppet, vilket stämde in på synen på deras yrkesroll. Barnmorskorna tyckte även det var svårt att växla mellan rollerna vid en förlossning och en abort där den ena syftar till att rädda liv och den andra till att avbryta liv. Detta gjorde det svårt att ha en tydlig yrkesidentitet (Cignacco, 2002; Turner, Green, Parkes & Mayers, 2005).
Personliga värderingar och känslor hos personalen
De flesta tyckte att deras arbete gav mycket positiva känslor och fick mycket tillbaka av att kunna hjälpa sina patienter men att arbetet var känslomässigt krävande. Personalen hade känslor av ensamhet och olust, speciellt då de var ensamma med kvinnan under aborten. Personalen blev ibland överväldigad av känslor under aborten. (Cignacco, 2002; Garel et al. 2007; Hanna, 2005; Turner et al. 2005).
”I had to take the specimen and put it, you know, put Formalin in it?...and when I took the lid off, um, I could see a foot. And I just burst into tears...it just felt like somebody socked me in the gut, and I just thought, Oh, I cant´t belive this! And I just had to stop for a minute” (Hanna, 2005, s.106).
En del upplevde en moralisk konflikt i samband med aborter pga. personliga, kulturella eller religiösa anledningar (Garel et al. 2007; Marshall, Gould, & Roberts, 1994; Turner et al. 2005). Att själv inte kunna få barn eller ha vänner som försökte bli gravida skapade känslor av sorgsenhet hos personalen under TOP (Turner et al. 2005). Det var speciellt svårt att delta
vid aborter när fostret levde. Det fanns en oro över att kvinnorna inte var informerade om att fostret kunde leva vid aborten (Garel et al. 2002; Garel et al. 2007; Hanna, 2005;
Hammarstedt et al. 2005; Marshall et al. 1994; Turner et al. 2005; Statham et al. 2006). En stor majoritet ansåg att det skulle vara det bästa för alla inblandade (föräldrarna, barnet och barnmoskan) med feticide vid sena aborter, det vill säga att fostrets liv utplånas i livmodern (Garel et al. 2007).
”I am less anxious if the fetus is dead. The parents think that he/she will be dead, and nothing is worse for the parents than to hear the child crying”. (Garel et al. 2007, s.624).
Vårdpersonalens attityder är beroende av den kontext där aborten utförs. T.ex studien av Turner et al. (2005), vilken är gjord i Kapstaden skiljer sig mot övriga artiklar när det gäller vårdpersonalens attityder. I Turner´s (2005) studie uppgav barnmorskorna att de inte tyckte att det var deras jobb att informera kvinnan innan aborten eller ge dem psykologiskt stöd.
”Nobody counsels them... it´s not my job to go around and ask them how do you feel about this that you did and I think that is what they need, but I don´t do it” (Turner et al. 2005, s.19). Detta skiljer sig mot de övriga studierna där personalen uttrycker en önskan om att vara mer delaktig i hela processen och en önskan om att utveckla sin kompetens i att ge psykologiskt stöd. Deltagarna i studien från Syd-Afrika ansåg även att kvinnorna var otrevliga och uppmärksamhetssökande samt att de var oansvariga som inte använde preventivmedel. I de andra studierna uppgav personalen att kvinnorna var mycket tacksamma och trots att arbetet var känslomässigt jobbigt gav mycket positiva känslor. Barnmorskorna i Turner´s (2005) studie valde att sköta jobbet mekaniskt och inte bli känslomässigt involverade i patienterna. Kvinnorna som skulle göra abort blev även skilda från de andra patienterna. Detta var dels i omtanke för de patienter som behandlades för infertilitet men även för att minimera kontakten med TOP patienterna under dagen.
”You just admit them, you do whatever you have to do, but you won´t talk to them still” (Turner et al, 2005, sid.22).
Rätt eller fel att göra abort Kvinnans beslut
Med få undantag tyckte vårdpersonalen att det är rätt med en lagstiftning som tillåter abort och att det är kvinnan som tar beslutet om abort. Trots egna värderingar och personliga åsikter respekterar personalen kvinnans beslut och ser det som deras plikt att utföra en säker och
trygg abort. En majoritet av vårdpersonalen svarade att det inte fanns några omständigheter där de skulle välja att inte medverka vid en abort (Cignacco, 2002; Garel et al. 2002; Garel et al. 2007; Hammarstedt et al. 2005; Hanna, 2005; Lindström et al. 2007; Marshall et al. 1994; Statham et al. 2006).
”It´s the woman´s decision. I´m there to help her. And so that´s what I do... And I do it for the woman; I´m providing a service for her. That´s what I´m there for” (Cignacco, 2002, s.185).
Upprepade aborter
Barnmorskorna kände empati och medkänsla för de kvinnor som gjorde sin första abort. De kvinnor som kom tillbaka för att göra ytterligare aborter väckte ilska, maktlöshet och en känsla av misslyckande hos personalen, speciellt då de visste att kvinnorna blivit informerade om olika preventivmetoder. Även en oro över att upprepade aborter kunde skada kvinnan och göra det svårare för henne att bli gravid i framtiden uttrycktes (Hanna, 2005; Turner et al. 2005).
Fosterdiagnostik
Barnmorskorna tyckte att det var lättare att medverka vid aborter där barnet hade en missbildning som var dödlig. Vid mindre allvarliga missbildningar hade barnmorskorna svårare att acceptera beslutet men utförde aborten då det var deras plikt (Garel et al. 2002; Garel et al. 2007; Statham et al. 2006).
”I feel that it´s easier when the abnormality is lethal, one should not judge, but it is sometimes difficult to accept a TOP for agenesis of a limb” (Garel et al. 2007, s.625). En del vårdpersonal uttryckte en oro om att vi är på väg mot ett samhälle som är diskriminerande mot personer med någon form av avvikelse. Att vi är på väg mot det ”perfekta” samhället där handikappade inte är accepterade. Det framkommer även att
vårdpersonalen ofta tycker att det är en balansgång mellan när en avvikelse är så pass stor att det kommer att ha betydelse för barnet och familjen. Detta på grund av att fosterdiagnostiken fortfarande ger relativt osäkra diagnoser och att ingen kan förutse hur just den här individens liv kommer att påverkas (Garel et al. 2002; Garel et al. 2007; Statham et al. 2006).
” A perfect fetus may grow up into a gangster! and A disabled child may become a great artist!” (Garel et al. 2002, s.812)
Behov av stöd och utbildning Behov av samtals- och stödgrupper
Stödgrupper, debriefing och tillgång till psykolog för att kunna hantera de känslor och tankar som väcks av att arbeta med TOP efterfrågades av personalen. De barnmorskor som jobbade på avdelningar där det fanns forum för att diskutera etiska problem regelbundet tyckte att dessa var mycket värdefulla och ledde till bättre reflektion, både medicinskt och moraliskt och att detta ledde till bättre omvårdnad. Diskussionerna ledde även till bättre hantering av
stressfyllda situationer. De av personalen som diskuterade sina upplevelser under TOP med sina kollegor eller andra, eller hade en inre reflektion över sina känslor mådde bättre och hade färre psykiska eller fysiska symtom som huvudvärk, magbesvär eller mardrömmar (Garel et al. 2002; Garel et al. 2007; Hammarstedt et al. 2006; Hanna, 2005; Turner et al. 2005).
”The possibilities for staff to reflect and understand their own moral and ethical aspects are under-emphasized” (Lindström et al. 2007, s.234)
Behov av klara riktlinjer och yrkesutveckling
Majoriteten av kraven på vidareutveckling fokuserade på mer utbildning av lagstiftning och riktlinjer. Det poängterades dock att varje beslut var individuellt och att det måste finnas utrymme för att bedöma varje fall var för sig. Att ge paret tillräckligt psykologiskt stöd och hjälp i sorgeprocessen är en del av omvårdnaden under TOP. Mer träning i vad man skulle säga till paret och hur man skulle säga det efterfrågades. Även mer kunskap om hur paret påverkades psykiskt av en abort behövdes för att kunna ge paret bättre stöd. Personalen var oroad över att kvinnan inte var tillräckligt informerad hur aborten går till och de psykologiska effekter som kan komma efteråt (Garel et al. 2002; Garel et al. 2007; Hanna, 2005; Statham, 2006; Turner et al. 2005).
” I would remember that the last patient was, you know, just barely old enough to have this done, and did they really know what they were doing, and how would this effect them later? Should I have said something?.... I felt that I had betrayed who and what I belived. Who I was and what I belived in” (Hanna, 2005, s.107)
Diskussion
Metoddiskussion
Med litteraturstudie som metod var syftet att skapa en överblick över forskning som är gjord angående vårdpersonalens upplevelser av att möta och vårda kvinnor som genomgår abort.
Till detta arbete har en projektplan utformats i termin fyra för att skapa ett tydligt problemområde och syfte samt en strategi för resterande arbete.
Pilotsökning
Den pilotsökning som först genomfördes syftade till att få en första överblick över området.Många olika sökord testades. De sökord som användes var experience, nurse, induced abortion, mid-trimester, women, staff, patient, nursing, pregnancy, misoprosol, mifepriston, health providers, professional, midwives, gynecologist och obstretics. Sökorden misoprosol och mifepriston gav endast rent medicinska träffar vilket inte var intressant för denna studie. Likaså gav sökorden women, patient och pregnancy för oss fel träffar då dessa ledde till studier gjorda ur ett patient perspektiv. Sökningen visade att ämnet var ganska begränsat, speciellt ur ett sjuksköterskeperspektiv och sena aborter, vilket resulterade i att syftet fick vidgas. Från att först handla om sjuksköterskans upplevelse av att vårda kvinnor som utför en tvåstegsabort till: beskriva vårdpersonalens åsikter, erfarenheter och upplevelser av att medverka vid aborter samt av att vårda kvinnor som väljer att göra abort. Även
tidsperioden för sökningen vidgades i ett försök att få fler träffar, men detta ökade inte antalet relevanta artiklar.
Systematiska sökningen
Den systematiska litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Sökningen genomfördes genom databas- och manuell sökning. Trunkering användes i databaserna PsycINFO och Cinahl för att vidga sökordet till olika kombinationer (Willman, Stolz & Bahtsevan, 2006; Forsberg & Wengström, 2006) men inte i PubMed då detta sköts automatiskt. Det skulle kunna ses som en svaghet att sökningen inte utförts i fler databaser för att få fram fler relevanta artiklar. Litteratursökningen resulterade emellertid i att de valda artiklarna började uppkomma i varandras referenslistor och av att vi fick upp samma artiklar oavsett databas. Detta tolkades som att befintlig forskning var funnen.
Artiklarna som valdes är av både kvalitativ och kvantitativ design. Det kan ses som en fördel att blanda dessa två metoder då de kan komplettera varandra. Genom att använda sig av båda typer av studier kan syftet belysas från en mer multidimensionell natur, vilket kan vara önskvärt speciellt inom omvårdnadsforskning (Polit & Hungler, 1999). Kvalitetsgranskning som genomfördes med Forsberg & Wengströms (2006) mall (bilaga 2) ledde inte fram till något färdigt betyg. Kvaliteten på artiklarna diskuterades subjektivt fram, utifrån mallens
resultat, med betygskalan låg medel och hög. Denna metod att kvalitetsgranska artiklarna på valdes då författarna ansåg att checklistan på ett mycket noggrant sätt gick igenom artiklarnas kvalitet. För att kunna rangordna kvaliteten hos artiklarna valdes vissa områden som
granskades extra vid betygsättning. Dessa var: syfte, design, urval, bortfall, mätinstrument, analysförfarande, och risk för bias.
Etiska överväganden
Då detta är en litteraturstudie behövs ingen prövning i etiskt nämnd, men samtliga inkluderade studier har fått etiskt godkännande från en etisk kommitté samt inhämtat
samtycke från studiernas deltagare. Alla funna artiklar som motsvarar syftet har tagits med. I litteraturstudien redovisas citat för att styrka trovärdigheten, dessa har medvetet ej översatts till svenska för att minimera risken för misstolkningar.
Resultatdiskussion
Studierna visar att trots att vårdpersonalen ansåg att medverka vid abort var en del av deras profession är det ett arbetsmoment som skapar mycket känslor. Konflikten mellan kvinnans rätt att fatta beslut om abort och barnets rätt till liv var ett etiskt dilemma för personalen. Kvinnans självbestämmande var dock det som vårdpersonalen såg som sin huvudsakliga uppgift att tillgodose och att det var deras professions plikt att se till kvinnans välmående. (Cignacco, 2002; Garel et al. 2002; Garel et al. 2007; Hammarstedt et al. 2005; Hammarstedt et al. 2006; Linström et al. 2007; Statham et al. 2006). Detta kan relateras till
autonomiprincipen som innebär att varje människa rätt att själv bestämma vad som är bäst för henne. Det kan även relateras till pliktetiken då personalen uttryckte att det var deras
yrkesprofessions plikt att se till kvinnans välmående. En plikt hjälper oss att göra det rätta och skall kunna användas i alla motsvarande situationer. Att se till kvinnans välmående är därför något absolut och skall användas konsekvent oavsett personliga känslor (Henriksen & Vetlesen, 2001).
Resultatet visade att vårdpersonalens attityder är beroende av den kontext där aborten utförs. T.ex studien av Turner et al. (2005), vilken är gjord i Kapstaden skiljer sig mot övriga artiklar när det gäller vårdpersonalens attityder. I Turner´s (2005) studie uppgav barnmorskorna att de inte tyckte att det var deras jobb att informera kvinnan innan aborten eller ge dem
psykologiskt stöd. Detta skiljer sig mot de övriga studierna där personalen uttrycker en önskan om att vara mer delaktig i hela processen och en önskan om att utveckla sin
kompetens i att ge psykologiskt stöd. Deltagarna i studien från Syd-Afrika ansåg även att kvinnorna var otrevliga och uppmärksamhetssökande samt att de var oansvariga som inte använde preventivmedel. I de andra studierna uppgav personalen att kvinnorna var mycket tacksamma och trots att arbetet var känslomässigt jobbigt gav mycket positiva känslor. Barnmorskorna i Turner´s (2005) studie valde att sköta jobbet mekaniskt och inte bli känslomässigt involverade i patienterna.
Skillnaden i attityder kan bero på att i studien från Syd-Afrika medverkade personalen vid aborter där kvinnan var i 13-20 veckan. Personalen kände sig även oförberedda inför vad det innebar att medverka vid en abort. Mer utbildning och reflektioner kring arbetsmomentet skulle kunna ge en större trygghet och kunskap om vad arbetet med aborter innebär och även påverka deras attityder. En annan anledning skulle kunna vara att personalen är mer religiös och abort inte stämmer in med deras personliga värderingar. Rätten till abort infördes sent i Syd-Afrika och landets frigörelseprocess har fått all fokus, kvinnans rättigheter och
frigörelseprocess kan därför ha fått stå tillbaka.
Personalen tyckte speciellt svårt att delta vid aborter när fostret levde (Garel et al. 2002; Garel et al. 2007; Hanna, 2005; Hammarstedt et al. 2005; Marshall et al. 1994; Turner et al. 2005; Statham et al. 2006). En stor majoritet ansåg att det skulle vara det bästa för alla inblandade (föräldrarna, barnet och barnmoskan) med feticide vid sena aborter, det vill säga att fostrets liv utplånas i livmodern (Garel et al. 2007). Detta överensstämmer med studien av
Dommergues, Cahen, Garel, Mahieu-Caputo & Dumez Y (2003) som visar att vid sena aborter var det till fördel för både personalen och föräldrarna med feicide.
Fosterdiagnostik och aborter vid mindre missbildningar hos fostret skapade etiska dilemman för personalen. Personalen uttryckte även en rädsla inför hur samhället ser på handikappade och förmågan att ta hand om dessa på ett tillfredsställande sätt (Garel et al. 2002; Statham et al. 2006; Garel et al. 2007). Studien av Asch (1999) visar att svårigheterna med att inte avsluta en graviditet då fostret har en missbildning är kopplat till brist på adekvat hjälp från samhället.
Tillgång till stödgrupper, debriefing och psykolog för att kunna hantera de känslor och tankar som väcks av att arbeta med TOP efterfrågades av personalen. De barnmorskor som jobbade på avdelningar där det fanns forum för att diskutera etiska problem regelbundet tyckte att
dessa var mycket värdefulla och ledde till bättre reflektion, både medicinskt och moraliskt och att detta ledde till bättre omvårdnad, de hade även mindre psykiska och fysiska besvär än de personalgrupper som saknade diskussionsforum (Garel et al. 2002; Garel et al. 2007;
Hammarstedt et al. 2006; Hanna, 2005; Turner et al. 2005). Formella, och när det är lämpligt konfidentiella diskussioner, antingen individuellt eller i grupp kan hjälpa personalen klarlägga sina känslor relaterat till arbetssituationen. Speciellt känslor som rädsla och oro kan utforskas i en stöttande och trygg atmosfär. Efter aborten borde debriefing betraktas som väsentligt och viktigt för upplevelsen av händelsen (Huntington, 2001).
Mer träning i ge paret psykologiskt stöd och hjälp i sorgeprocessen efterfrågades. Även mer kunskap om hur paret påverkades psykiskt av en abort behövdes för att kunna ge paret bättre stöd (Garel et al. 2002; Garel et al. 2007; Hanna, 2005; Statham, 2006; Turner et al. 2005). Genom att personalen lyssnar på parets berättelse och visar sympai befräftar hon dem som människor och ger dem människovärde. En kris kan leda till utveckling om möjlighet ges till att bearbeta och berätta om det man går igenom (Malmsten, 2001).
Konklusion
Personalen i de olika studierna har mycket positiva erfarenheter av sitt jobb och känner att de hjälper kvinnorna som kommer till dem för att göra abort. Personalen ser som sin
huvudsakliga uppgift att ge kvinnan en trygg och säker omvårdnad. Att medverka vid aborter, speciellt sena aborter när fostret lever är dock mycket emotionellt påfrestande. Peronalen önskade tillgång till professionellt psykologiskt stöd samt diskussionsforum. Detta är tyvärr något som idag inte finns tillgängligt för all personal som arbetar med aborter.
Författarna anser att mer forskning behövs för att belysa de konsekvenser arbetet med abort kan leda till för personalen samt om vad för stöd och utbildning som personalen behöver.
Referenslista
Inkluderade artiklar:
Nr: 1. Cignacco, E. (2002) Between professional duty and ethical confusion: midwives and selective termination of pregnancy. Nursing Ethics: an international journal for healt care professionals. 2002; 1 (2): 179-193.
Nr: 2. Garel, M., Gosme-Seguret, S., Kamanski, M. & Cuttini, M. (2002) Ethical decision-making in prenatal diagnosis and termination of pregnancy: a qualitative survey among physicans and midwives. Prenatal diagnosis 2002; 22: 811-817.
Nr: 3. Garel, M., Etienne, E., Blondel, B. & Dommergues, M. (2007) French
midwives`practice of termination of pregnancy for fetal abnormality. At what psychological and ethical cost? Prenatal Diagnosis 2007; 27:622-628.
Nr: 4. Hammarstedt, M., Jacobsson, L., Wulff, M. & Lalos, A. (2005) Views of midwives and gynecologists on legal abortion- a population-based study. Acta Obstetrica Gynecologica Scandinavica 2005;84:58-64.
Nr: 5. Hammarstedt, M., Lalos,A. & Wulff, M. (2006) A population-based study of Swedish gynecologists`experiences of working in abortion care. Acta Obstetricia et Gynecologica. 2006;85:229-235.
Nr: 6. Hanna, D.R. (2005) The lived experience of moral distress: nurses who assisted with elective abortions. Research and theory for nursing practice. 2005; 1(1): 95-124.
Nr: 7. Linström, M., Jacobsson, L., Wulff, M. & Lalos, A. (2007) Midwives`experiences of encountering women seeking an abortion. Journal of Psychosomatic Obstetrics &
Gynecology. 2007; 28(4):231-237.
Nr: 8. Marshall S.L., Gould,D., & Roberts, J. (1994). Nurses` attitudes towards termination of pregnancy. Journal of Advanced Nursing. 1994; 20, 567-576.
Nr: 9. Statham, H., Solomou, W. & Green, J. (2006) Late termination of pregnancy: law, policy and decision making in four English fetal medicine units. BJOG An international Journal of Obstetrics and Gynaecology. 2006;113:1402-1411.
Nr: 10. Turner, J., Green, B., Parkes,B., Mayers, P.M. (2005). Experiences of reistered midwives assisting with termination of pregnancies at teriary level hospital. Health sa Gesondheid, 2005; 10 (1): 15-25.
Övriga referenser
Asch, A. (1999) Prenatal diagnosis and selective abortion: a challenge to practice and policy. Am J Public Health 89: 1649-1657.
Botes, A. (2000) Critical thinking by nurses on ethical issues like the termination of pregnancies. Curationis, 2000 Sep;23(3):26-31.
Bryman, A. (2004). Kapitel 1 sid 15-36. Srategier i samhällsvetenskaplig forskning. Samhällsvetenskapliga metoder. Slovenia: Korotan Ljubljana, (502s.).
Dommergues, M., Cahen, F., Garel, M., Mahieu-Caputo, D. & Dumez Y. (2003). Feticide during second and third trimester termination of pregnancy: opinions of health care professionals. Fetal Diagn Ther 18: 91-97.
Friberg, F. (2006) Kapitel 10 sid 105-113. Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Studentlitteratur: Danmark.
Gmeiner, AC.,Van Wyk, S., Poggenpoel, M.& Myburgh, CP. (2000). Support for nurses directly involved with women who chose to terminate a pregnancy. Curationis, 2000 Mar;23(1):70-8.
Gustasson, B., Helmius, G., Lennerhed, L., & Persson, E. (2000) Red. Kapitel 2 sid 25-37, Elisabeth Persson. Erfarenheter och egna val, abort. Förlagshuset Gothia AB: Stockholm. Hamoda, H., Ashok, PW., Flett, GM., Templeton, A.(2003) Medical abortion at 64 to 91 days of gestation: a review of 483 consecutive cases. American Journal of Obstetrics and Gynecology 2003 May;188(5):1315-9.
Henriksen, J-O., Vetlesen, A.J. (2001) Etik i arbete med människor. Studentlitteratur AB: Lund.(289s.)
Huntington,AD. (2002). Working with women experiencing mid-trimester termination of pregnancy: the intergration of nursing and feminist knowledge in the gynaecological setting. Journal of Clinical Nursing, 2002 Mar; 11(2):273-9.
Knudsen, LB., Gissler, M., Bender, SS., Hedberg,C., Ollendorff U, Sundström K, Totlandsdal,
K., Vilhjalmsdottir, S. (2003) Induced abortion in theNordic countries: special emphasis on young women. Acta Obstetrica et Gynecologica Scandinavica 2003;82: 257-68.
Malmsten, K. (2001) Etik i basal omvårdnad. Studentlitteratur AB: Lund. (148s.) Nationalencyklopedin, (NE) 2008-11-10 [Elektronisk]
Tillgänglig: http://proxy.hik.se:2554/
Sökväg: HIK, Bibliotek, Uppslagsverk, Nationalencyklopedin [2008-11-10]
Polit, F.,D., Hungler, P., B., 1999. Kapitel 11 sid 257-274. Integration of Qualitative and Quantitative Designs. Nursing Research- Principles and Methods. Lippincott Williams & Wilkins: United States of America.
Riksförbundet för sexuella upplysningar: RFSU- Gag rule-effekten dödar fattiga kvinnor 2007-11-07 [Elektronisk]
Stockholm: Riksförbundet för sexuella upplysningar
Tillgängligt:http://www.rfsu.se/gag-rule-effekten_dodar_fattiga_kvinnor.asp Sökväg: RFSU [2008-09-09]
Socialstyrelsen. (1990). Socialstyrelsens allmänna råd rörande omhändertagande av foster efter abort. SOSFS 1990:8 (M). [Elektronisk].
Tillgänglig: <http://www.sos.se/sosds/1990_8/1990_8.htm Sökväg: SOSFS 1990:8 (M) [2008-08-26]
Socialstyrelsen. (2005). En jämförelse av aborter efter 18:e graviditetsveckan mellan år 1987 och 2002 [Elektronisk] Artikelnr 2005-125-2.
Tillgängligt: http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2005/8679/2005-125-2.htm Sökväg: SOS: statistik [081014]
Socialstyrelsen. (2006). Inducerad abort. [Elektronisk]
Publicerad av: Svensk förening för obstetrik och gynekologi, arbets och referensgrupp för familjeplanering (ARG). Rapport nr 54.
Tillgänglig: http://www.sfog.se/ARG+intressegrupper/natupplaga/ARG54.pdf
Sökväg: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. om abort. SOSFS:4. [081014] Socialstyrelsen, (2007). Aborter 2006. [Elektronisk].
Stockholm: Socialstyrelsen.
Tillgängligt: http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2007/9723/Sammanfattning.htm Sökväg: Publicerat [2007-09-07].
Svensk Författningssamling (SFS), (2005). Abortlag, 1974:595, med ändring 1995:660 [Elektronisk]
Departement/myndighet: Riksdagen, Svensk författningssamling (SFS).
Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1974:595 Sökväg: SFS 1974:595 [2008-10-14]
Svensk Sjuksköterskeförening (SSF), (2005). International council of nurses (ICN). [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.icn.ch/icncodeswedish.pdf Sökväg: Google: ICN [2008-10-24]
World Health Organisation (WHO), (2003). Safe abortion: Technical and policy guidelines for health systems. [Elektronisk]
Pulicerat av:WHO,Geneva, 2003. Tillgängligt:
http://www.who.int/reproductivehealth/publications/safe_abortion/safe_abortion.pdf Sökväg: WHO, [2008-10-14]
World Health Organisation (WHO), (2004). Unsafe Abortion. Global and Regional Estimates of Incidence of and Mortality
in 2000. Fourth Edition. [Elektronisk] Publicerat av: WHO, Geneva, 2004 Tillgängligt:
http://www.who.int/reproductivehealth/publications/unsafe_abortion_estimates_04/estimates. pdf
Sökschema
PsycINFO 080829
Sökord Träffar Lästa
abstract
Artiklar som inkluderades
Abortion 1529 - -
Abortion + Nurs 24 5 -
Abortion + Nurs + Experience 16 * *
OR Attitude 8 * *
Abortion + Midwife 10 1 1
Abortion + Midwife + Experience 7 1 *
Abortion + Midwife + Attitude 4 * *
Abortion + Gynecologist/ gynaecologist 10 - - Abortion + Gynecologist/ gynaecologist + Experience 2 - - Abortion + Gynecologist/ gynaecologist +
Attitude
- - -
TOP 64 3 *
TOP + Nurs 3 2 -
TOP + Nurs + Experience 3 * -
TOP + Nurs + Attitude 1 * -
TOP + Midwife 4 * *
TOP + Midwife + Experience 3 * *
TOP + Midwife + Attitude 1 * -
TOP + Gynecologist/ gynaecologist - - - TOP + Gynecologist/ gynaecologist +
Experience
- - - TOP + Gynecologist/ gynaecologist +
Attitude
PubMed/ Medline 080901
Sökord Träffar Lästa
abstract Valda artiklar Abortion 64692 - - Abortion + Nurse 1038 2 - Abortion + Nurse + Experience 113 8 2 Abortion + Nurse + Attitude 237 4 2 Abortion + Midwife 381 3 2 Abortion + Midwife + Experience 38 1 * Abortion + Midwife + Attitude 77 1 1 Abortion + Gynecologist/ gynaecologist 45 1 - Abortion + Gynecologist/ gynaecologist + Experience 6 * - Abortion + Gynecologist/ Gynaecologist + Attitude 7 - - TOP 37446 - - TOP + Nurse 793 * * TOP + Nurse + Experience 82 1 * TOP + Nurse + Attitude 194 * * TOP + Midwife 238 * * TOP + Midwife + Experience 22 * * TOP + Midwife + Attitude 57 * * TOP + Gynecologist/ gynaecologist 90 - - TOP + 10 - -
Gynecologist/ gynaecologist + Experience TOP + Gynecologist/ gynaecologist + Attitude 13 - - Cinahl 080902
Sökord Träffar Lästa
abstract Valda artiklar Abortion 911 - - Abortion + Nurs 82 7 * Abortion + Nurs + Experience 17 * * Abortion + Nurse + Attitude 12 * * Abortion + Midwife 26 3 * Abortion + Midwife + Experience 6 * * Abortion + Midwife + Attitude 8 1 * Abortion + Gynecologist/ gynaecologist 12 - - Abortion + Gynecologist/ gynaecologist + Experience - - - Abortion + Gynecologist/ gynaecologist + Attitude 1 * - TOP 162 - - TOP + Nurs 30 2 1 TOP + Nurs + Experience 12 * * TOP + Nurs + Attitude 6 * * TOP + Midwife 8 1 *
TOP + Midwife + Experience 2 * * TOP + Midwife + Attitude - - - TOP + Gynecologist/ gynaecologist 2 - - TOP + Gynecologist/ gynaecologist + Experience - - - TOP + Gynecologist/ gynaecologist + Attitude 1 - -
Manuell sökning: Från referenslista (Hammarstedt et al.,2005): Gav ytterligare 1 artikel. + = AND
Bilaga 2: Checklista för kvalitetsgranskning
CHECKLISTA FÖR KVALITATIVA ARTIKLAR
(Forsberg & Wengström, 2006)A. Syftet med studien?
………. ………. Vilken kvalitativ metod har använts?
……….
Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
Ja Nej
B. Undersökningsgrupp
Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusionskriterier och exklusionskriterier ska vara beskrivna)
Ja Nej
Var genomfördes undersökningen?
………
Urval – finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades? ……….
_
Vilken urvalsmetod användes? o Strategiskt urval
o Snöbollsurval o Teoretiskt urval o Ej angivet
Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund).
………. Är undersökningen lämplig?
Ja Nej
C. Metod för datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, vem och i vilket sammanhang datainsamlingen skedde)?
Ja Nej
Beskriv:
……….. ………..
Beskrivs metoderna för datainsamlingen tydligt (vilken typ av frågor användes, etc.)? Beskriv: ………. ………. Ange datainsamlingsmetod: o Ostrukturerade intervjuer o Halvstrukturerade intervjuer o Fokusgrupper o Observationer o Video-/bandinspelning
o Skrivna texter eller teckningar
Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)?
Ja Nej
D. Dataanlays
Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade? ………..
Ange om:
o Teman är utvecklade som begrepp o Det finns episodiskt presenterade citat
o De individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna beskrivna
o Svaren är kodade Resultatbeskrivning:
………. Är analys och tolkning av resultatet diskuterade?
Ja Nej
Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)?
Ja Nej
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)?
Ja Nej
Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?
Ja Nej
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?
Är de teorier och tolkningar som presenteras beroende på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda
tolkningar)?
Ja Nej
E. Utvärdering
Kan resultat återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?
Ja Nej
Stöder insamlade data forskarens resultat?
Ja Nej
Har resultaten klinisk relevans?
Ja Nej
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?
Ja Nej
Finns risk för bias?
Ja Nej
Vilken slutsats drar författarna?
……….. ……….. Håller du med om slutsatserna?
Ja Nej
Om nej, varför inte?
……….. Skall artikeln inkluderas?
Ja Nej
Checklista för kvantitativa artiklar - kvasi-experimentella studier
(Forsberg & Wengström, 2006)A. Syftet med studien?
... ………... Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja Nej
Är designen lämplig utifrån syftet?
Ja Nej B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna? ……… Vilka är exklusionskriterierna? ……… Vilken urvalsmetod användes?
o Randomiserat urval
o Obundet slumpmässigt urval o Kvoturval o Klusterurval o Konsekutivt urval o Urvalet är ej beskrivet Är undersökningsgruppen representativ? Ja Nej
Var genomfördes undersökningen?
………. Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen? ………. C. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
………. Var reliabiliteten beräknad?
Ja Nej
Ja Nej D. Analys
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?
Ja Nej
Om nej, vilka skillnader fanns?
………. Hur stort var bortfallet?
………. Fanns en bortfallsanalys?
Ja Nej
Var den statistiska analysen lämplig?
Ja Nej
Om nej, varför inte?
……….. Vilka var huvudresultaten?
……….. Erhölls signifikanta skillnader?
Ja Nej
Om ja, vilka variabler?
……….. Vilka slutsatser drar författaren?
……….. ……….. Instämmer du?
Ja Nej
E. Värdering
Kan resultaten generaliseras till annan population?
Ja Nej
Kan resultaten ha klinisk betydelse?
Ja Nej
Ja Nej
Motivera varför eller varför inte!
……… ……… Betygsättning: Hög, Medel och Låg (tillägg av författarna)
Bilaga 3
Artikelmatris
Artikelmatrisen används här för att presentera artiklarna (författare, år, rubrik; tidskrift), syfte, metod, deltagarantal samt de resultat studierna lett fram till (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Materialet presenteras i alfabetisk ordning efter författarnamn.
Författare, år & land.
Titel, Tidskrift Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet
Cignacco, E. (2002) Schweiz
Between professional duty and ethical confusion: midwives and selective termination of pregnancy.
Nursing ethics: an international journal for health care professionals 2002
(9): 2, 179-93. Att beskriva barnmorskors erfarenheter i samband med aborter pga missbildningar hos fostret, samt deras profesionella och etiska position. Kvalitativ, djupa intervjuer. N=13 Samtliga 13 *BM som
deltog i intervjun led stor emotionell börda av att delta vid aborter. De upplevde problem med professionens identitet då det ingår att utföra aborter såväl som vanliga
förlossningar. BM upplevde en konflikt mellan kvinnans rätt till självbestämmande och barnets rätt till liv.
Hög Garel, M., Gosme-Seguret, S., Kamanski, M. & Cuttini, M. (2002) Frankrike Ethical decision-making in prenatal diagnosis and termination of pregnancy: a qualitative survey among physicans and midwives.
Prenatal diagnosis 2002; 22: 811-817. Att undersöka upplevelsen av konflikter och etiska problem hos professioner som arbetar med fosterdiagnoistik och TOP.
Kvalitativ med semistrukturerade djupa intervjuer.
N=47 Samtliga deltagare uppgav
att fosterdiagnostik och TOP väckte viktiga etiska dilemman. Flera deltagare ville ha mer diskussioner och stödgrupper på sin avdelning.
Garel, M., Etienne, E., Blondel, B. & Dommergues, M. (2007) Frankrike French midwives`practice of termination of pregnancy for fetal abnormality. At what psychological and ethical cost? Prenatal Diagnosis 2007; 27:622-628. Identifiera de kliniska, emotionella och moraliska svårigheter som BM inom fransk abortvård stöter på i sitt arbete. Även att utröna vilka faktorer som är relaterade till dessa svårigheter.
Kvantitativ- med frågeformulär
N=87 65 % av BM svarade att
deras roll på förlossningen under aborter var svår. Svårigheterna låg i BM ansvar att ge patienten psykologiskt stöd, samt den emotionella konflikten hos dem själva.
Hög *Hammarstedt, M., Jacobsson, L., Wulff, M. & Lalos, A. (2005) Sverige
Views of midwives and gynecologists on legal abortion- a population-based study. Acta Obstetrica et
Gynecologica Scandinavica 2005: 84: 58-64. Studera gynekologer och BM/Ssk åsikter, erfarenheter och upplevelser av att arbeta med abortvård i Sverige. Samt undersöka ev. skillnader mellan yrkesgrupperna. Kvantitativ, med semistrukturerat frågeformulär. N=444 Gynekologer och BM/*Ssk upplever ofta en inre konflikt av att vårda de som inte kan få barn samtidigt som de kvinnor som inte önskar sin graviditet. Vanligt är att personalen accepterar abort som en
engångsföreteelse medan de är kritiska till re-aborter. Hög *Hammarstedt, M., Lalos,A. & Wulff, M. (2006) Sverige A population-based study of Swedish gynecologists`experiences of working in abortion care. Acta
Obstetricia et Gynecologica. 2006;85:229-235. Studera gynekologers emotionella samt kliniska erfarenheter av att arbeta inom svensk abortvård. Kvantitativ, med semistrukturerat frågeformulär.
N=224 I stort sett har inte
gynekologerna några betänkligheter över att utföra eller delta vid TOP. De har ofta utvecklat en djup insikt och utvecklat sin profession i arbetet med TOP.
Hanna, D.R. (2005) USA
The lived experience of moral distress: nurses who assisted with elective abortions.
Research and theory for nursing practice. 2005; 1(1): 95-124. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av ”moral distress” hos sjuksköterskor som assisterar vid aborter.
Kvalitativ med semistrukturerade djupa intervjuer.
N=10 Studien visar tre olika
typer av ”moral distress” hos ssk som arbetar med aborter. Hög *Lindström, M., Jacobsson, L., Wulff, M. & Lalos, A. (2007) Sverige Midwives`experiences of encountering women seeking an abortion. Journal of
Psychosomatic Obstetrics & Gynecology. 2007; 28(4):231-237. Studera BM emotionella samt kliniska erfarenheter av att arbeta inom svensk abortvård. påverkansfaktorer. Kvantitativ, med strukturerade och semistrukturerade frågor
N=139 BM som jobbar eller
nyligen jobbat med TOP har positiva upplevelser kring detta. I allmänhet påverkar inte religiösa övertygelser BM syn på TOP. De BM som själva genomgått en abort har färre betänkligheter angående sena aborter än de som inte har egna erfarenheter. Hög Marshall S.L,, Gould,D., Roberts,J. (1994) England
Nurses attitudes towards termination of pregnancy.
Journal of advanced nursing.
1994; 3; 567-576.
Att undersöka ett flertal aspekter av sjuksköterskors attityder gentemot abort. Kvantitativ, med frågeformulär
N=84 De som hade en religiös
tro uttryckte mer negativa attityder. Mest negativa attityder gällde sena aborter, dvs. Efter vecka 12:e Enbart en liten del av deltagarna angav
omständigheter när de inte
ville delta vid TOP. Statham, H., Solomou, W. & Green, J. (2006) England Late termination of
pregnancy: law, policy and decision making in four English fetal medicine units.
BJOG An international Journal of Obstetrics and Gynaecology. 2006;113:1402-1411. Att undersöka upplevelsen hos barnmorskor som assisterar vid aborter. Att förstå professioners upplevelse av att arbeta inom fosterdiagnostik och abortvård då det ibland kan leda till att svåra beslut måste tas.
Kvalitativ med semistrukturerade intervjuer.
N=15 I England finns ingen övre
gräns för att avbryta en graviditet om fostret är missbildat. Professioner som jobbar inom
fosterdiagnostik och TOP berättar om de svårigheter de stöter på i arbetet med att erbjuda och medverka vid TOP. Medel Turner, J., (2005) Sydafrika Experiences of registered midwives assisting with termination of pregnancies at a tertiary level hospital.
Health SA Gesondheid 2005; 10 (1): 15-25. Att undersöka upplevelsen hos barnmorskor som assisterar vid aborter. Kvalitativ, med semistrukturerade djupa intervjuer.
N=3 Deltagarna i studien kände
sig känslomässigt
oförberedda inför TOP. De ansåg att kvinnorna inte blivit tillräckligt
informerade om hur proceduren går till eller de psykologiska effekter ingreppet kan framkalla. Känslor som väcktes hos deltagarna var ensamhet, ilska och hopplöshet. Deltagarna upplevde en konflikt över att behöva avsluta liv.
* = Hammarstedt, M., har bytt efternamn och heter numera Lindström, M. *BM= Barnmorska
