Miljödomar – andra halvåret 2003

(1)

MILJÖÖVERDOMSTOLENSAVGÖRANDENENLIGTMILJÖBALKEN.

URVALOCHBAKGRUNDSBESKRIVNINGARAVULFBJÄLLÅSOCHANNA-LENAROSENGARDTEN.

Andra h a l v å r e t 2 0 0 3

m

iljö

d

omar

ISBN 91-620-2807-3 ISSN 1650-2876 NATURVÅRDSVERKET

den på miljöområdet. Miljödomar kommer ut två gånger om året och presenterar de domar, beslut och protokollsbeslut som av-gjorts under föregående halvår.

Varje nummer innehåller en förteckning över samtliga avgö-randen från Miljööverdomstolen. Avgöavgö-randena klassificeras med typ av fråga och ett eller flera nyckelord.

Ett urval av avgörandena refereras i numret. Urvalet görs av redaktörerna och sker efter en bedömning av vad som kan vara intressant ur tekniskt, miljömässig eller juridisk synvinkel. Publi-kationen vänder sig alltså till alla som är verksamma inom miljö-området; exempelvis inom myndigheter, tekniska konsultbyråer, industrier eller andra näringsverksamheter.

Redaktörer för miljödomar är Ulf Bjällås och Anna-Lena Rosengardten. Ulf Bjällås är lagman vid Svea hovrätt och ordfö-rande för Miljööverdomstolen. Han är också ordföordfö-rande i Miljö-balkskommittén som har regeringens uppdrag att utvärdera til-lämpningen av miljöbalken och föreslå de reformer som behövs. Anna-Lena Rosengardten är civilingenjör och tjänstledig från sitt arbete som miljöråd vid Miljööverdomstolen. Hon arbetar nu som sekreterare i Miljöbalkskommittén. Båda har under lång tid varit verksamma vid Koncessionsnämnden för miljöskydd och dess-förinnan vid Naturvårdsverket.

andra h

a

lvåret 2003

(2)

AV ULF BJÄLLÅS OCH ANNA-LENA ROSENGARDTEN.

ANDRAHALVÅRET2003

(3)

2 Beställning: Tel: 08-505 933 40 Fax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln ISBN 91-620-2807-3 ISSN 1650-2876 © Naturvårdsverket maj 2004 Tryck: CM Digitaltryck

(4)

3

Innehåll

Förord

6

Förkortningar

7

Förteckning över Miljööverdomstolens avgjorda mål

8

Dom den 2 juli 2003 i mål M 7024-01

Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till fortsatt och utökad produktion m.m. vid Hydro Polymers AB:s anläggningar i Stenungsund 20

Dom den 4 juli 2003 i mål M 7741-02

Omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken av vattenregimen för

sjön Östen 24

Dom den 4 juli 2003 i mål M 1936-03

Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till nuvarande och framtida

verksamhet vid pappersbruk i Kisa, Kinda kommun, Östergötlands län 28

Dom den 19 augusti 2003 i mål M 1716-01

Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till anläggning för förbränning av avfall vid Händelsöverket i Norrköpings kommun, Östergötlands län 31

Dom den 28 augusti 2003 i mål M 5480-01

Föreläggande om begränsning av vedeldning 44

Dom den 1 september 2003 i mål M 4995-02

Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till kemisk fabrik i Malmö stad,

Skåne län 49

Dom den 5 september 2003 i mål M 7506-02

(5)

4

Dom den 12 september 2003 i mål M 4616-01

Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till verkstadsindustri i

Ulricehamns kommun 55

Dom den 16 september 2003 i mål M 3554-02

Skuggbild från vindkraftverk 59

Dom den 18 september 2003 i mål M 2645-03

Utdömande av vite 66

Dom den 19 september 2003 i mål M 2909-03

Föreläggande avseende en enskild avloppsanläggning 68

Dom den 13 oktober 2003 i mål M 9421-02

Tillåtlighet enligt 22 kap. 26 § 1 st. miljöbalken till verksamhet för tillverkning av s.k. EU-anpassade drivmedel i Scanraffs

anläggning vid Brofjorden, Lysekils kommun 71

Dom den 17 oktober 2003 i mål M 1894-03

Tillfälligt bortledande av grundvatten samt utsläppande av det bortledda grundvattnet och avloppsvatten m.m. vid utförande av

järnvägstunnel genom Hallandsåsen m.m. 78

Dom den 21 oktober 2003 i mål nr M 7066-02

Bullerdämpande åtgärder utefter Ystadsbanan 129

Dom den 7 november 2003 i mål nr M 9282-02

Anläggande av vindkraftverk 140

Dom den 7 november 2003 i mål nr M 607-03

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken att utföra småbåtshamn

i Lervik, Strömstads kommun 149

Dom den 24 november 2003 i mål M 8540-02

(6)

5

Dom den 24 november 2003 i mål M 8541-02

Renhållningsavgift 164

Dom den 24 november 2003 i mål M 8542-02

Renhållningsavgift 164

Dom den 25 november 2003 i mål nr M 10820-02

Ansökan om strandskyddsdispens för uppförda byggnader på

fastigheten Tureholm 2:251, Trosa kommun 170

Dom den 27 november 2003 i mål M 3825-03

Förbud mot uppförande av mast 173

Dom den 4 december 2003 i mål M 3297-02

Strandskyddsdispens 175

Dom den 16 december 2003 i mål M 3108-03

Tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamheten vid massa- och

pappersfabrik i Iggesund i Hudiksvalls kommun 179

Dom den 17 december 2003 i mål M 4174-01

Tillstånd enligt miljöskyddslagen till tillverkning av stadsgas i

Hjorthagen, Stockolms stad 189

Dom den 22 december 2003 i mål M 10565-02

Ställande av säkerhet 197

Dom den 22 december 2003 i mål nr M 464-03

Förbud mot utsläpp av avloppsvatten 208

Högsta domstolens dom den 3 oktober 2003 i mål nr T 184-03

Skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken 215

(7)

6

Förord

Publikationen Miljödomar ges ut två gånger per år. Den innehåller för-teckningar över samtliga avgöranden från Miljööverdomstolen. De av-göranden som kan förväntas vara av störst intresse är markerade med en asterisk (*).

De finns återgivna i valda delar (obearbetade citat) tillsammans med en bakgrundsbeskrivning som skrivits för publikationen. Urvalet har gjorts utgående från både allmänt miljömässiga, tekniska och juridiska utgångs-punkter. Publikationen vänder sig alltså till alla som är verksamma inom miljöområdet; exempelvis inom myndigheter, organisationer, forskning och utbildning, advokatfirmor, tekniska konsultbyråer, industrier eller andra näringsverksamheter.

I vissa fall fordras prövningstillstånd (förkortas ”p” i tabeller m.m.) för att Miljööverdomstolen skall pröva ett överklagande. För mål och ärenden enligt miljöbalken är huvudregeln att de ärenden som startat hos en förvalt-ningsmyndighet – t.ex. en kommunal nämnd eller en länsstyrelse – fordrar prövningstillstånd. I förteckningen över prövade och avgjorda mål har de mål som avgjorts efter prövningstillstånd markerats särskilt.

Samtliga avgjorda mål har beskrivits med hjälp av nyckelord. En aste-risk (*) vid nyckelordet betyder att avgörandet är referat. De markerade nyckelorden finns alfabetiskt ordnade i en nyckelordslista med hänvisningar till de refererade avgörandena.

I tabellen över avgjorda mål har angivits om avgörandet vunnit laga kraft.

(8)

7

Förkortningar

I publikationen har privatpersoners namn ersatts med initialer. I övrigt används följande förkortningar.

BDT-vatten bad-, disk- och tvättvatten

COD kemisk syreförbrukning (chemical oxygen demand); mått på organisk substans i vatten

HD Högsta domstolen HSL hälsoskyddslagen, 1982:1080 MB miljöbalken, 1998:808 MD miljödomstol(en) MKB miljökonsekvensbeskrivning och/eller miljökonsekvensbedömning ML miljöskyddslagen, 1969:387 MSL miljöskadelagen, 1986:225

NRL naturresurslagen; lagen om hushållning med naturresurser, 1987:12

NVL naturvårdslagen, 1964:822

pt prövningstillstånd RB rättegångsbalken

RenhL renhållningslagen, 1979:596

Sevesolagen lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

SNFS Naturvårdsverkets författningssamling susp. suspenderade ämnen; mått på partiklar i vatten

VL vattenlagen, 1983:291

VaL lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, 1970:244 viteslagen lagen (1985:206) om viten

(9)

8

annan anm

2003-07-01 M 2755-01 Sydkraft Vattenkraft AB,

Trångfors AB, Järnvägsforsens Kraft AB, Parteboda Kraft AB, Ångefallen Kraft AB, Ljunga Kraft AB ./. Önsta byalag, Ensillre byamän, Hallsta byamän, Willdland fire international AB, privatpersoner

VL ändring av

skadereglering

befrielse från skyldighet

att underhålla bryggor m.m., ersättning för skada, Ljungan

2003-07-01 M 8764-01 Sydkraft Vattenkraft AB,

Trångfors AB, Järnvägsforsens Kraft AB, Parteboda Kraft AB, Ångefallen Kraft AB, Ljunga Kraft AB ./. Viskans Fastighets AB,

privatpersoner

VL ändring av

skadereglering

befrielse från skyldighet

att underhålla bryggor m.m., ersättning för skada, Ljungan 2003-07-01 M 4687-03 privatpersoner ./. SITA Sverige AB ja ML/26 kap. MB

inhibition Koviksanläggningen, lukt,

mottagning av hushållsavfall, BRINI-anläggning

2003-07-01 M 8893-02 Gunnar Lindgren & Co AB ./.

Gällivare kommun

VaL brukningsavgifter överklagad tillämpning av taxa,

fastighet som används för handel och administration samt lager

2003-07-02 M 7024-01* Länsstyrelsen i Västra

Götalands län ./. Hydro Polymers AB

9 kap. MB tillstånd överklagad förbränning av klorerade

biprodukter, avfall*, farligt avfall*, VOC*, kväveoxider

2003-07-02 M 1634-03 privatpersoner ./.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, Nordmark Miljö AB

ja 9 kap. MB tillstånd behandling av förorenad

jord, produktionsnivå

(10)

9

annan anm

2003-07-03 M 6655-00 Miljö- och byggnadsnämnden i

Laholms kommun ./. privatperson

ja MB utdömande av vite utsläpp av gödsel, ansvar

2003-07-03 M 3153-03 Banverket 11 kap.

MB

tillstånd stöd för järnvägsbro, tider

för grumlande arbeten 2003-07-04 M 7741-02* Kammarkollegiet, Sveriges Ornitologiska Förening ./. Sjön Östens sänkningsföretag av år 1882-1886 24 kap. MB omprövning av villkor

överklagad omprövning av villkor*

2003-07-04 M 1936-03* Swedish Tissue AB ./.

Naturvårdsverket 9 kap. MB tillstånd skiljaktig överklagad mening energihushållning*, avvecklingsplan*

2003-07-07 M 7208-02 Ballast Öst AB ./.

privatperson, Länsstyrelsen i Östergötlands län

ja ML/MB om tillstånd förfallit täkttillstånd, förfallet

tillstånd

Sorsele kommun

VL ersättning vattentäkt, pågående

markanvändning, förvaring av skotrar, rättegångskostnader

2003-07-14 M 6956-02 AB Fortum Värme ./.

Länsstyrelsen i Stockholms län

ja ML tillstånd värmeverk, utsläpp till luft

av koloxid

2003-07-22 M 8594-02 Esterhouse Bostäder i Göteborg

AB ./.

Göteborgs kommun

VaL anläggningsavgift upprättande av

förbindelsepunkt, taxa

2003-07-29 M 7711-01 Länsstyrelsen i Västernorrlands

län ./.

AB Härnösands Schakt- och Trädgårdsanläggningar ja 30 kap. MB miljösanktions-avgift miljösanktionsavgift, avgift

för prövning och tillsyn, hamn, verksamhetens omfattning

2003-08-19 M 1716-01* Naturvårdsverket ./.

Sydkraft Öst Värme AB

9 kap. MB tillstånd förbränning av avfall*,

hushållning*, slam* från avloppsverk, fosfor*

(11)

10

annan anm

2003-08-19 M 3266-02 Eka Chemicals AB 9 kap. MB tillstånd invallning och hantering

av kemikalier

2003-08-19 M 3267-02 Eka Chemicals AB ML uppskjuten fråga

om villkor invallning och hantering av kemikalier

2003-08-19 M 20-02* privatperson ./. Länsstyrelsen i Skåne län ja 7 kap. MB strandskydds-dispens strandskyddsdispens*, ersättningsbyggnad*

2003-08-26 M 4199-03 Plan- och miljönämnden i

Örnsköldsviks kommun

ja 26 kap.

MB

tillsyn hantering av importerade

levande kräftor, återförvisning 2003-08-28 M 5480-01* privatperson ./. privatpersoner, Mölndals kommun ja 26 kap. MB

tillsyn vedeldning*, kakelugn*,

statsbidrag*

2003-09-01 M 4995-02* DuPont Sverige AB 9 kap. MB tillstånd tidsbegränsat tillstånd,

kemikalieanvändning*, COD, igångsättningstid

2003-09-01 M 541-03 privatperson ./.

Renova AB

9 kap. MB tillstånd transporter

2003-09-02 M 1039-02* Banverket ./.

privatpersoner m.fl.

VL tillstånd tunnel, bortledande av

grundvatten, skyddsåtgärder

2003-09-02 M 5740-01 Banverket ./.

Västra Götalands läns landsting

VL tillstånd järnvägstunnel,

rättegångskostnader

2003-09-05 M 7506-02* privatperson ./.

Länsstyrelsen i Skåne län ja 7 kap. MB strandskydds-dispens strandskyddsdispens*, Ringsjön, fritidshus,

proportionalitet*, allemansrätt

2003-09-08 M 9906-02 Länsstyrelsen i Kalmar län ./.

Procordia Food AB

ja 9 kap. MB tillstånd livsmedelsindustri,

avloppsvatten, COD, tidsbas för medelvärde

(12)

11 annan anm 2003-09-12 M 1823-03 Fastighets AB Hushagen ./. Miljönämnden i Borlänge kommun 30 kap. MB miljösanktions-avgift miljösanktionsavgift, köldmediekungörelsen, kontroll

2003-09-12 M 4616-01* Länsstyrelsen i Västra Götaland

./.

Consilium Components AB

ja 9 kap. MB tillstånd verkstadsindustri, buller*

2003-09-16 M 4476-03 Rossöns Turistförening LVV bidrag bygdeavgiftsmedel

2003-09-16 M 3554-02* privatpersoner ./.

privatperson, Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun

ja 26 kap.

MB

tillsyn vindkraftverk*, skuggbild*

2003-09-16 M 1863-03 privatperson ./.

Haninge kommun

VaL anläggningsavgift överklagad återbetalning,

preskriberad skuld

privatperson , LT Schakt AB, Länsstyrelsen i Västerbottens län ja 12 kap. MB tillstånd täkt, samråd 2003-09-18 M 4484-02 privatperson ./.

Cementa AB ML uppskjuten om villkor fråga cementfabrik, utsläpp till luft av svaveldioxid och

kväveoxider, SCR

2003-09-18 M 2645-03* Länsstyrelsen i Västerbottens

län ./. privatperson

ja MB utdömande av vite delgivning* av dom med

ändring av vitesföreläggade*

2003-09-19 M 2909-03* privatperson ./.

Miljö- och byggnadsnämnden i Bergs kommun

ja 26 kap.

MB

tillsyn enskilt avlopp,

föreläggande*, rådgivning* 2003-09-22 M 6270-02 Sölvesborgs kommun ./. privatperson, Länsstyrelsen i Blekinge län ja 26 kap. MB tillsyn strandskyddsbestämmels er, klagorätt, återförvisning 11

(13)

12

annan anm

2003-09-22 M 3330-03 privatperson ./.

Miljö- och byggnadsnämnden i Haninge kommun

ja 7 kap. MB

strandskydds-dispens

strandskyddsdispens, brygga, avskärning

2003-09-22 M 9929-02 Miljö- och byggnadsnämnden i

Mörbylånga kommun ./. privatperson

ja 26 kap.

MB

tillsyn djurstall, tätt golv under

djupströbädd

Bodens kommun

VaL brukningsavgift överklagad förekomst av

brukningsavtal

2003-09-25 M 1783-03 privatperson ./.

Song Networks Svenska AB

11 kap.

MB

tillstånd överklagad nedläggning av kabel,

avvisning

2003-09-25 M 7692-02 privatperson LVV bidrag bygdeavgiftsmedel

2003-09-25 M 6709-02 privatpersoner LVV bidrag bygdeavgiftsmedel

2003-09-25 M 86-03 privatpersoner LVV bidrag bygdeavgiftsmedel

2003-09-26 M 6792-02 Göteborgs kommun ./.

privatpersoner

VaL brukningsavgifter läcka, jämkning av

brukningsavgift

2003-09-29 M 4977-03 Sveg-Herrö

fiskevårdsområdesförening ./. Fortum Generation AB, Ljusnanfallen AB 11 kap. MB tillstånd jäv 2003-10-06 M 440-03 Lönneholm AB ./. Länsstyrelsen i Blekinge län, Blekinge Naturskyddsförbund

ja 9 kap. MB tillstånd djurhållning,

spridningsarealer för gödsel 2003-10-08 M 3729-03 Jämtland-Härjedalens Naturvårdsförbund, Käloms Byalag, privatpersoner ./. Jämtkraft AB

VL tillstånd överklagad Natura 2000-område

2003-10-09 M 8654-02 Nordfisk AB LVV bidrag bygdeavgiftsmedel

(14)

13

avgjordes målnr parter (vissa) pt lag typ av fråga överklagande

annan anm

nyckelord

Nimbus Produktion i Visby AB, Länsstyrelsen i Gotlands län

ja 9 kap. MB tillstånd lokalisering,

plastprodukter, styren, aceton

2003-10-10 M 1348-02 Restaurang Räkan AB ./.

Livförsäkrings AB Skandia 32 MB kap. skadestånd byggnadsarbeten, minskad omsättning,

förmögenhetsskada 2003-10-13 M 9421-02* Svenska Naturskyddsföreningen, privatpersoner ./. Skandinaviska Raffinaderi AB Scanraff

9 kap. MB tillstånd oljeraffinaderi,

tillåtlighetsprövning*, miljökonsekvensbeskriv-ning*, beslutsunderlag*, byggnadstillstånd* 2003-10-16 M 4163-02 privatpersoner ./. Skellefteå kommun

VaL anläggningsavgift avtal

Örestads Vindkraftpark AB

9 kap. MB tillstånd överklagad vindkraftverk, elledning,

magnetfält, lokalisering, följdföretag,

2003-10-17 M 454-02 privatperson ./.

Perstorp AB

9 kap. MB tillstånd polymertillverkning,

dricksvattenbrunn

Banverket

11 kap.

MB

tillstånd överklagad tunnel*, bortledande av

grundvatten*, tillåtlighet*, Natura 2000-område*, beslutsunderlag*, miljökonsekvensbeskriv-ning* 2003-10-17 M 7399-02 privatpersoner, Båstads kommun ./. Banverket

VL tillstånd tunnel, bortledande av

grundvatten, förlängning av arbetstid,

rättegångskostnader

(15)

14

annan anm

Vattenfall Värme Uppsala AB

9 kap. MB tillstånd överklagad avfallsförbränning, stoft,

energihushållning

2003-10-20 M 362-02 Östhammars kommun ./.

privatpersoner samt flera byalag m.m.

ja ML tillstånd utsläpp av avloppsvatten,

kväverening, skälighetsavvägning

2003-10-21 M 7066-02* Banverket ./.

privatperson ./.

privatpersoner, Bygg- och miljönämnden i Svedala kommun

ja ML tillsyn sakägare*, talerätt*,

rättegångskostnad*

2003-10-24 M 2386-03 Karlshamns Kraft AB 24 kap.

MB

ändring av villkor utsläpp av svavel och

kväveoxider

2003-10-31 M 4585-03 Naturskyddsföreningen ./.

Jönköpings kommun

11 kap.

MB

tillstånd överklagad utfyllnad och brostöd

2003-10-31 M 6851-02 privatperson ./.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

ja 26 kap.

MB

tillsyn lagring av gödsel och

ensilage

2003-11-05 M 689-01 Borås Flygplatsförening ./.

privatpersoner,

Miljöskyddsnämnden i Borås kommun

ja ML tillsyn flygplats, flygtider,

flygvägar, antal starter

2003-11-06 M 9380-02 Bergkvist-Insjön Trävaru KB ./.

privatperson 9 kap. MB tillstånd sågverk, utfyllnad, buller

privatperson, Plan- och miljönämnden i Motala

ja 26 kap.

MB

tillsyn vindkraftverk*, buller*

2003-11-07 M 607-03* Länsstyrelsen i Västra

Götalands län, privatpersoner ./. privatperson

11 kap.

MB

tillstånd småbåtshamn, Natura

2000-område*, miljökonsekvensbeskriv-ning*

(16)

15

annan anm

2003-11-10 M 2286-03* Ljungåfors Kraft AB:s konkursbo VL tillstånd förlängning av arbetstid,

jäv*

2003-11-11 M 337-03 Dala Väg AB ./.

Länsstyrelsen i Uppsala län ja 12 MB kap. tillstånd bergtäkt, av täktmaterial tillåtlighet, behov

2003-11-13 M 6782-01 Sveriges ornitologiska förening,

Naturskyddsföreningen i Göteborg ./.

Sjöfartsverket, Göteborgs kommun, Göteborgs Hamn AB

9 och 11

kap. MB

tillstånd muddring, hamn,

miljökvalitetsnormer, Natura 2000-områden, grumling

2003-11-14 M 7774-02 privatperson ./.

Karsbol Kraftverk AB VL oförutsedd skada överklagad lagligförklarad dammbyggnad,

skogsskada

2003-11-17 M 6899-03 privatperson ./.

Kalix kommun

VaL anläggningsavgift upplysning om va-avgifter

2003-11-17 M 3429-02 Korsnäs AB ML tillstånd,

uppskjuten fråga om villkor

avfallsdeponi, dispens

från geologisk barriär, utsläpp till vatten, förlängning av prövotid

2003-11-18 M 1256-03 privatperson ./.

Bollnäs kommun

VaL brukningsavgift preskription

2003-11-18 M 3458-03 privatpersoner ./. Luftfartsverket 22 kap. MB tillstånd till förberedande arbeten förlängning av rullbana 2003-11-18 M 6424-03 privatpersoner 11 kap. MB tillstånd rådighet 2003-11-19 M 5005-02 M 5008-02 privatpersoner ./. Banverket 11 kap. MB

tillstånd överklagad järnvägsbro, tillåtlighet,

grumling, Natura 2000-område

(17)

16

annan anm nyckelord 2003-11-24 M 8540-02* Produktionsnämnden i Bräcke kommun ./. privatperson ja 27 kap. MB renhållningsavgift renhållningsavgift*,

grundavgift vid uppehåll i avfallshämtning

2003-11-24 M 8541-02* Produktionsnämnden i Bräcke

kommun ./. privatperson

ja 27 kap.

MB renhållningsavgift renhållningsavgift*, grundavgift vid dispens

från avfallshämtning 2003-11-24 M 8540-02* Produktionsnämnden i Bräcke kommun ./. privatperson ja 27 kap. MB renhållningsavgift

renhållningsavgift*,

grundavgift vid vid dispens från avfallshämtning

2003-11-24 M 9829-02 privatperson ./.

Uddevalla kommun

VaL ersättning onyttig avloppsanläggning

2003-11-25 M 10 820-02* privatperson ./. Länsstyrelsen i Södermanlands län ja 7 kap. MB strandskydds-dispens strandskyddsdispens*, proportionalitet*, tätortsnära områden* 2003-11-25 M 4355-01 privatperson ./.

privatperson MSL miljöskada spridning bekämpningsmedel, av

hunduppfödning

2003-11-27 M 6985-03 Familjefastigheter i Sverige AB

./.

Södertälje kommun

VaL avvisning överklagad anslutningsavgift

2003-11-27 M 3825-03* Länsstyrelsen i Dalarnas län ./.

Svenska UMTS-nät AB

ja 12 kap.

MB

samråd mast*, lokalisering,

kulturmiljö*, naturmiljö 2003-11-27 M 2385-03 Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun ./. privatperson ja 30 kap. MB miljösanktions-avgift gödselhantering, täckning 16

(18)

17

annan anm

nyckelord

2003-11-28 M 3797-03 Arctic Paper Håfreströms AB ML uppskjuten fråga

om villkor

förlängning av prövotid,

omfattningen av utredningen, utsläpp till vatten

2003-11-28 M 9391-02 Utgårdsnäsets

Samfällighetsförening

LVV bidrag bygdeavgiftsmedel

2003-12-01 M 541-02 Södra Cell AB VL omprövning av

villkor Emån, uttag av processvatten, vattenföring 2003-12-02 M 10378-02 Vattenfall AB VL avlösning av underhålls-skyldighet överklagad skadeförebyggande åtgärder, erosionsskydd, vägtrumma

2003-12-03 M 3300-02 ABB Power Technology

Products AB

ML tillstånd presspan- och

laminattillverkning, styren 2003-12-04 M 3297-02* Naturvårdsverket ./. Vodafone Sverige AB ja 7 kap. MB strandskydds-dispens mast*, strandskyddsdispens 2003-12-05 M 4117-03 privatpersoner ./.

Varbergs kommun VaL anläggningsavgift förbindelsepunktens läge

2003-12-05 M 9822-02 Arvamet AB ./.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Umeå kommun

ja 10 kap.

MB

tillsyn efterbehandlingsåtgärder,

adressat

2003-12-08 M 8927-02 Roséns i Götene AB, Roséns

Juridiska Byrå ./. Götene kommun

VaL anläggningsavgift överklagad tidpunkt, gällande taxa

2003-12-09 M 3236-03 Länsstyrelsen i Gävleborgs län

./.

Dewatech Compost AB

9 kap. MB tillstånd behandling av farligt

avfall, verksamhetens omfattning oklart angiven

(19)

18 annan anm 2003-12-11 M 6743-03 privatpersoner ./. Länsstyrelsen i Östergötlands län, privatperson ja 7 samt 11 kap. MB strandskydds-dispens, tillsyn

pir, brygga, tillståndsplikt

2003-12-16 M 3108-03* Naturvårdsverket ./.

Iggesund Paperboard AB

ML tillstånd sulfatmassaindustri,

utsläpp till vatten, BAT, biologisk rening*, verkställighet*,

återkallelse av tillstånd*

2003-12-17 M 4174-01* Miljö- och hälsoskyddsnämnden

i Stockholms stad, privatpersoner ./.

Birka Värme Stockholm AB

ML tillstånd tillverkning av stadsgas,

utsläpp till luft, utsläpp till vatten, kontroll*

2003-12-18 M 6997-02 Stora Mellansjö

Fastighetsägareförening, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad ./. AB Fortum Värme och Stockholms stad

9 kap. MB tillstånd överklagad förbränning av avfall

m.m., kontroll, kontrollprogram,stoft, buller

2003-12-18 M 4182-02 Telge Återvinning AB ./.

Länsstyrelsen i Stockholms län

9 kap. MB tillstånd avfallsanläggning,

deponering, geologisk barriär, skydd mot vatteninträngning, bottentätning

2003-12-22 M 4458-03 SCA Packaging Obbola AB 9 kap. MB tillstånd biobränslepanna, buller

2003-12-22 M 10565-02* Zinkgruvan Mining AB ./. privatperson

9 kap. MB tillstånd gruva, ekonomisk

säkerhet*, prövotid*

2003-12-22 M 464-03* privatperson ./.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Kungälvs kommun

ja 26 kap.

MB

tillsyn enskilt avlopp, rättskraft

(20)

19

annan anm

2003-12-22 M 1618-03 privatpersoner, Olingsdals och

Klubbnäsets

samfällighetsförening ./. Ljusnans

Vattenregleringsföretag

VL uppskjutna frågor reglering av Härjeåsjön,

nedskräpning

2003-12-29 M 439-03 Vimmerby kommun ./

privatperson

ja MB utdömande av vite gödselanläggning, syn,

rättegångsfel

privatpersoner, Länsstyrelsen i Hallands län

ja ML tillstånd vindkraftverk, lokalisering

privatperson, miljö- och btggnadsnämnden i Laholms kommun

ja ML tillsyn vindkraftverk, lokalisering

2003-12-29 M 1541-03 privatperson ./. Miljönämnden i Älvdalens kommun ja 15 kap. MB dispens sophämtning 2003-12-30 M 1727-03 Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturskyddsföreningen Jönköpings länsförbund, Bubs godis AB, privatpersoner ./. Jönköping Energi AB

9 kap. MB tillstånd överklagad avfallsförbränning,

tillåtlighet, kvicksilver driftstörningar, strandskyddsdispens

(21)

20

Dom den 2 juli 2003 i mål M 7024-01

Underinstans: Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen Klagande: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Motpart: Hydro Polymers AB

Saken: Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till fortsatt och utökad produktion m.m. vid Hydro Polymers AB:s anläggningar i Stenungsund

Nyckelord: avfall, farligt avfall, VOC

Bakgrund

I detta mål fick Miljööverdomstolen anledning att överväga hur avfalls-begreppet skall användas och vilka krav som skall ställas vid förbränning av farligt avfall. Domstolen tog också ställning till behovet av att genom vill-kor reglera utsläppen av kväveoxider till luft. Bakgrunden var följande.

Hydro Polymers AB tillverkar dikloretan (EDC) och vinylklorid (VCM) respektive polyvinylklorid (PVC) vid två anläggningar i Stenungsund; VCM-fabriken respektive PVC-fabriken. I anslutning till anläggningarna finns också en anläggning för förbränning av flytande och gasformiga bi-produkter från tillverkningen av EDC och VCM. Bolaget ansökte om en utökning av produktionen vid anläggningarna.

I enlighet med bolagets yrkande lämnade miljödomstolen bolaget till-stånd att utöka verksamheten vid anläggningarna till en årlig produktion av 310 000 ton EDC, 160 000 ton VCM och 260 000 ton PVC. Bolaget lämna-des också tillstånd att öka förbränningen av flytande klorerade biprodukter till 700 kg per timme.

Miljödomstolen uppsköt frågan om vilka villkor som slutligt skall gälla ifråga om bland annat utsläpp till luft av VOC.

Länsstyrelsen överklagade domen och yrkade bland annat - att den förbränning av flytande biprodukter som sker i förbrännings-anläggningen skulle klassificeras som förbränning av farligt avfall och att tillåtligheten därför skulle prövas enligt förordningen (1997:692) om för-bränning av farligt avfall och

- att frågan om vilka villkor som skall gälla för utsläpp av kväveoxider till luft skulle skjutas upp under en prövotid och att bolaget närmare skulle

(22)

21

utreda förutsättningarna för att ytterligare minska utsläppet av svaveldioxid och kväveoxider till luft.

Bolaget motsatte sig ändringar och anförde bland annat att förbrän-ningen av flytande klorerade biprodukter utgör en integrerade del av till-verkningsprocessen. Genom förbränningen framställs ånga och saltsyra. Ångan liksom huvuddelen av saltsyran utnyttjas i processerna medan en del saltsyra säljs. Återanvändningen är ekonomiskt fördelaktig för bolaget och produkterna kan inte anses utgöra en börda utan en tillgång. Bolaget ansåg därför att man inte kan anses göra sig av med biprodukterna i den mening som avses i 15 kap. 1 § miljöbalken, vilket i sin tur innebär att de inte är att betrakta som avfall.

Miljööverdomstolen

Avfallsbegreppet

Begreppet avfall har fått en vidsträckt innebörd. Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som inne-havaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (15 kap. 1 § miljöbalken). Med avfallskategorier förstås i sin tur de katego-rier som anges i bilaga 1 till avfallsförordningen (2001:1063). En förteck-ning över avfall som hör till en viss kategori finns i förordförteck-ningens bilaga 2 (se 3 § i förordningen). Flytande klorerade biprodukter kan hänföras till avfallskategori Q 7.

Uttrycket "gör sig av med" innefattar både slutligt omhändertagande och återvinning av ett föremål, ett ämne eller en substans (EG-domstolens dom i mål C-129/96 Inter-Environment Wallonie ASBL, p. 26 - 27). I bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen anges olika förfaranden för återvinning respektive bortskaffning. Förbränning på land tas upp som ett bortskaff-ningsförfarande i bilaga 5 (D 10). Att en substans e.d. har bortskaffats enligt något sådant förfarande innebär dock inte alltid att den utgör avfall (jfr EG-domstolens dom i målen C-418 och C-419/97 ARCO Chemie Nederland Ltd, p. 82).

Vad som särskilt talar för att bolaget skall anses göra sig av med sub-stanserna är att de flytande klorerade produkterna används i stället för van-ligt bränsle vid framställningen av ånga eller saltsyra. I samma riktning

(23)

22

pekar det förhållandet att särskilda försiktighetsåtgärder måste vidtas vid förbränningsförfarandet för att skydda miljön (jfr domen i ARCO Chemie-målen, p. 85 och 87, även p. 65-69).

Bolaget har anfört att förbränningen av de flytande klorerade biproduk-terna utgör en del av tillverkningsprocesserna vid bolagets anläggning. Att en substans är direkt eller indirekt integrerad i en industriell tillverknings-process hindrar emellertid inte att den kan betraktas som avfall (domen i Inter-Environment Wallonie-målet, p. 25-34, jfr EG-domstolens dom i mål C-9/00 Palin Granit OY, p.32).

Med hänsyftning på EG-domstolens praxis har bolaget anfört också att de flytande klorerade produkterna återanvänds (förbränns) i den fortsatta produktionen utan föregående bearbetning, att produkterna därmed utgör biprodukter (och inte restprodukter) samt att återanvändningen genom för-bränning är fördelaktig för bolaget som annars hade behövt köpa råvaror för framställning av ånga och saltsyra. Enligt Miljööverdomstolens mening kan dock förbränning av en rest- eller biprodukt inte anses utgöra återanvänd-ning, när den sker utan föregående bearbetning (jfr domen i Palin Granit-målet, p. 37). Att förbränningsförfarandet genererar nyttigheter för bolaget som ånga och saltsyra ändrar inte bedömningen. Förfarandet utgör en intern behandling av ett avfall som uppkommit i en tidigare tillverkningsprocess.

Miljööverdomstolen finner inte skäl att hämta in ett förhandsbesked av EG-domstolen.

Sammanfattningsvis anser Miljööverdomstolen att de flytande klorerade biprodukterna i bolagets verksamhet är avfall i den mening som avses i 15 kap. 1 § miljöbalken.

Farligt avfall

Av 4 § avfallsförordningen framgår att med farligt avfall i förordningen avses bl.a. sådant avfall som är markerat med en asterisk (*) i bilaga 2 till förordningen. Halogenerade destillations- och reaktionsrester har där koden 07 01 07*. Av detta följer att bolagets flytande klorerade biprodukter är farligt avfall.

(24)

23

Förbränning av farligt avfall

Förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning trädde i kraft den 3 januari 2003. Den ersatte förordningen (1997:692) om förbränning av farligt avfall. Av övergångsbestämmelserna följer att den äldre förordningen skall tillämpas till och med den 28 december 2005 i bolagets fall.

Förordningen om förbränning av farligt avfall innehåller bindande krav som måste vara uppfyllda för att en prövningsmyndighet skall kunna tillåta förbränning av farligt avfall.

Bolaget har åtagit sig att innehålla utsläppskraven för samförbränning. Åtagandet omfattar endast en del av de krav som ställs upp för att tillstånd till förbränning av farligt avfall skall kunna lämnas. Det är därför inte till-räckligt.

I sin ansökan har bolaget inte redovisat om och i så fall på vilket sätt övriga krav kommer att kunna uppfyllas. Det finns därför inte underlag för att bedöma om tillstånd kan lämnas eller inte. Följaktligen saknas det förut-sättningar att bifalla bolagets ansökan om tillstånd att öka sin förbränning av flytande klorerade biprodukter vid VCM-fabriken till 700 kg/tim. Bolagets ansökan skall därför avslås i den här delen.

(25)

24

Dom den 4 juli 2003 i mål M 7741-02

Underinstans: Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen Klagande: 1. Kammarkollegiet

2. Sveriges Ornitologiska förening

Motpart: 1. Sjön Östens sänkningsförening av år 1882-1886 2. Privatpersoner

Saken: Omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken av vattenregimen för sjön Östen

Nyckelord: Omprövning av villkor

Bakgrund

Den fråga som aktualiserades i detta mål gällde i vilken utsträckning om-prövningsbestämmelsen i 24 kap. 5 § kunde användas för att föreskriva nya villkor för ett vattenregleringsföretag. Den bestämmelse som främst kom i förgrunden var sista stycket i 24 kap. 5 §, där det anges att tillståndsmyn-digheten inte får meddela så ingripande villkor eller andra bestämmelser att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras.

Bakgrunden var följande. Kammarkollegiet yrkade med stöd av 24 kap. 5 § miljöbalken att miljödomstolen skulle fastställa nya eller ändrade villkor för en ändrad vattenregim i sjön Östen. Syftet var att långsiktigt bevara sjön Östen som våtmarkslokal för rastande sångsvanar, gäss och vadare. Till-ståndshavaren bestred yrkandena.

Miljödomstolen

- - -

Målet gäller således omprövning enligt 24 kap. 5 § MB av villkor m.m. som har meddelats vid syneförrättning enligt 1879 års lag om dikning och annan avledning av vatten. Innehavare av tillståndet är Sjön Östens sänknings-förening av år 1882-1886. Själva förrättningsbeslutet har inte företetts i målet och som Kammarkollegiet anfört är tillgängliga handlingar rörande sjösänkningsföretaget troligen inte helt fullständiga. Det kan vidare konsta-teras att det råder osäkerhet om i vilken associationsrättslig form verksam-heten bedrivs.

En omprövning av ett defensivt vattenföretag företas enligt nu gällande regler av miljödomstolen i första instans, och de effekter en sådan ompröv-ning kan få för samfälligheten regleras i 7 kap. 17 § lagen (1998:812) med

(26)

25

särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LVV). Där anges att om en dom enligt 24 kap. 5 § MB inverkar på frågan om en samfällighets fortsatta bestånd, kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem får meddelas de ändrade bestämmelser som behövs. Det kan alltså ske en om-prövning även av det inbördes förhållandet mellan delägarna. Som exempel har i Strömbergs ovan nämnda kommentar till vattenlagen angivits att en omprövning kan ge sådana inskränkningar i företaget att några deltagare får mindre nytta av detta, varför andelstalen måste ändras.

Det är miljödomstolen som avgör om en sådan omprövning behöver företas och som i så fall förordnar en markavvattningssakkunnig att om-pröva förhållandet mellan deltagarna enligt vad som anges i 7 kap. 21 § tredje stycket LVV.

Om Kammarkollegiets yrkande skulle bifallas måste det – med hänsyn till vad som framkommit om båtnadsförändringen i sjösänkningsföretaget, om sjösänkningsföreningens hittillsvarande verksamhet och status samt de betydande förpliktelser som i olika avseenden skulle läggas på föreningen – förordnas en markavvattningssakkunnig. (Jfr. även 11 § lagen (1998:813) om införande av lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamheten, 3 kap 2 § LVV samt Rolf Strömberg Vattenlagen med kommentar s. 116-117). Det torde även uppkomma ett behov att se över kostnadsfördelning m.m. i flera av de övriga markavvattningsföretag som berörs av ompröv-ningen. Kostnaderna för dessa åtgärder torde komma att uppgå till i sam-manhanget betydande belopp.

---

Kammarkollegiets ansökan går ut på att reglera sjön till förmån för fram-förallt fågellivets intressen. Frågan har väckts om det alls är möjligt att använda sig av omprövningsinstitutet för en sådan åtgärd. I det samman-hanget vill miljödomstolen hänvisa till uttalanden som gjordes i samband att frågan om omprövning av markavvattningsföretag övervägdes.

”… Det kan därvid röra sig om ingrepp i företagets utformning som inte påverkar deltagarkretsen eller andelstalen men där ändå viss restriktivitet måste iakttas. Ingreppen bör sålunda aldrig få bli av den omfattning att företaget åsamkas ekono-misk skada som inte kompenseras. Mer omfattande ingripanden från det allmännas sida som reducerar deltagarnas nytta bör i stället prövas som ett självständigt nytt företag. Det befintliga företaget kommer då att inta ställning som sakägare. På detta

(27)

26

sätt kan t.ex. handläggas frågor om sjörestaurering av större omfattning. En annan sak är att det till följd av ett sådant restaureringsföretag kan bli nödvändigt att om-pröva det gamla företaget”. (SOU 1997:27 Revision av vattenlagen 4 s. 367).

Att sjön Östen har de naturvärden som Kammarkollegiet hävdar har miljö-domstolen för sin del ingen anledning att betvivla och inte heller det motive-rade i att genomföra restaureringsåtgärder i sjön. Det framstår dock som mer naturligt att staten – och inte ett defensivt markavvattningsföretag vars verk-samhet är inriktad på att hantera helt andra frågor än de som nu påkallas av Kammarkollegiet – står som tillståndshavare och tar vattenrättsligt ansvar för den typ av återgärder och anläggningar som det är fråga om i målet.

Det har också ifrågasatts om sjösänkningsföreningen i förhållande till de åtgärder som begärs uppfyller kunskapskravet i 2 kap. 2 § MB. Miljödom-stolen delar i det väsentliga de synpunkter som sänkningsföreningen har anfört i frågan. Sänkningsföreningen har alltså inte den kunskap och kom-petens som krävs för att hantera de åtgärder som Kammarkollegiet påkallat. De krav som ställs på sänkningsföreningen i detta avseende framstår för miljödomstolen som orimliga.

---

Sammanfattningsvis anser miljödomstolen att Kammarkollegiets begäran om omprövning har sådana brister i beslutsunderlaget att det inte är möjligt att bedöma huruvida sjösänkningsföretagets verksamhet inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. Med hänsyn härtill och med beak-tande vad som i övrigt anförts ovan bör därför Kammarkollegiets ansökan avslås.

Omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken

Miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att det inte finns något for-mellt hinder mot att ta upp det tidigare tillståndet till omprövning och med-dela ändrade eller nya villkor med stöd av 24 kap. 5 § miljöbalken. Vilka villkor som då kan fastställas regleras av bl.a. de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken, men även av bestämmelsen i sista stycket av 24 kap.5 § miljöbalken. Den bestämmelsen anger att tillståndsmyndigheten inte får meddela så ingripande villkor eller andra bestämmelser att verksamheten

(28)

27

inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. Bestämmelsen är närmast att se som en yttersta gräns för vad som får föreskrivas vid om-prövning.

Mot bakgrund av vad Kammarkollegiet anfört framstår det som motive-rat från allmän miljösynpunkt att vidta åtgärder enligt Kammarkollegiets yrkande. Ett bifall till Kammarkollegiets yrkande skulle innebära att sänk-ningsföreningen blir ansvarig för drift och skötsel av en dammanläggning. Den frågan inställer sig då om den verksamhet som föreningen bedriver skulle avsevärt försvåras eller kanske rent av inte kunna bedrivas vid ett bifall till Kammarkollegiets talan.

Miljööverdomstolen har inte anledning att ifrågasätta föreningens påstå-ende att den inom ramen för sin nuvarande organisation inte har möjlighet att administrera de uppgifter som ett ansvar för en dammanläggning skulle innebära. I och för sig är en verksamhetsutövare skyldig att inhämta den kunskap och organisera verksamheten på det sätt som krävs för att han skall kunna driva den i enlighet med givna tillstånd och meddelade villkor. En aktiv reglering av sjön Östen i enlighet med Kammarkollegiets ansökan är dock närmast att likna vid en helt ny verksamhet med andra syften än den verksamhet som föreningen för närvarande bedriver och med högre ställda krav på tillståndshavaren. Mot den bakgrunden bedömer Miljööverdomsto-len att ett bifall till Kammarkollegiets talan innebär att föreningens verk-samhet avsevärt skulle försvåras, och därför skall Kammarkollegiets talan i denna del ogillas.

(29)

28

Dom den 4 juli 2003 i mål M 1936-03

Underinstans: Växjö tingsrätt, miljödomstolen Klagande och motpart: Swedish Tissue AB

Klagande och motpart: Naturvårdsverket

Saken: Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till nuvarande och framtida verksamhet vid pappersbruk i Kisa, Kinda kommun, Östergötlands län

Nyckelord: Energihushållning, avvecklingsplan

Bakgrund

Miljööverdomstolen tog i detta mål ställning till två frågor. Den ena gällde tillämpningen av hushållningsbestämmelsen i 2 kap. 5 § miljöbalken och den andra förutsättningarna för att föreskriva krav på en avvecklingsplan. Bakgrunden var följande.

Bolaget ansökte hos miljödomstolen om tillstånd till befintlig och ut-ökad verksamhet vid pappersbruket i Kisa. Miljödomstolen lämnade till-stånd i enlighet med yrkandet och föreskrev villkor. Domstolen uppsköt frågan om vilka villkor som skulle gälla för hushållning med energi. Bolaget ålades att under en prövotid utreda de tekniska och ekonomiska möjlig-heterna att minska energianvändningen med följande målsättning.

el - 200 kWh/t

primärvärme - 2 GJ/t

ångbehov > 90 % biobränsle

sekundärvärme 2 GJ/t återvunnet

Redovisningen skall enligt åläggandet innehålla primärdata i den omfattning som fordras för en bedömning enligt 2 kap. 5 och 7 §§ miljöbalken.

Bolaget överklagade domen och yrkade att den utredningsskyldighet som gäller "ångbehov > 90 % biobränsle" skulle undanröjas.

Naturvårdsverket överklagade också domen och yrkade att Miljööver-domstolen skulle föreskriva följande villkor rörande avveckling av verk-samheten.

”Bolaget skall i god tid före nedläggning av hela eller delar av verk-samheten inge en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten för god-kännande. Avsikten med de åtgärder som anges i planen skall vara att

(30)

29

säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika förorenings-risker och återställa platsen i ett från miljösynpunkt tillfredsställande skick”

Utredningsskyldighet

Frågan är om bolaget skall utreda de tekniska och ekonomiska möjlig-heterna att minska energianvändningen med målsättningen ”Ångbehov > 90 % biobränsle”.

Det framgår att ångenergin levereras till bolaget från en förbrännings-anläggning som tidigare ägdes av bolaget, men som år 1996 överläts till den nuvarande ägaren, Vattenfall. Bolagets behov av ånga tillgodoses alltså i nuläget genom en anläggning som bolaget har avhänt sig och därför inte längre har någon direkt rådighet över. Detta minskar emellertid inte i sig intresset av en utredning om bolagets möjligheter att minska användningen av energi i den verksamhet som bolaget bedriver. Inte heller utgör det något hinder mot att genomföra en sådan utredning som bolaget har ålagts genom miljödomstolens dom. Att den bristande rådigheten kan komma att påverka utredningens resultat och kanske även dess bedrivande är en sak för sig. Först när resultatet föreligger blir det möjligt att avgöra om det bör ställas upp ett villkor för ångbehovet och hur det i så fall bör utformas. Utrednings-skyldigheten bör alltså, såsom miljödomstolen funnit, omfatta också ång-produktionen. Överklagandet i denna del kan därför inte bifallas.

Avvecklingsplan

Yrkandet om en avvecklingsplan bör bedömas enligt artikel 9.6 i IPPC-direktivet. Där anges att ett tillstånd skall innehålla krav på åtgärder som rör andra förhållanden än dem som gäller vid normal drift. Därför skall, om det finns risk för miljöpåverkan, hänsyn på lämpligt sätt tas till exempelvis den slutliga nedläggningen av verksamheten. Ett villkor som ålägger bolaget att vidta en åtgärd med sikte på en tidpunkt som infaller i en obestämd framtid förutsätter enligt Miljööverdomstolens tolkning av ifrågavarande föreskrift att det finns någon eller några konkreta omständigheter som gör sannolikt att ett sådant villkor behövs inom överskådlig tid. Miljööverdomstolen

(31)

30

instämmer i miljödomstolens slutsats i denna del. Naturvårdsverkets över-klagande skall därför ogillas.

(32)

31

Dom den 19 augusti 2003 i mål M 1716-01

Underinstans: Växjö tingsrätt, miljödomstolen Klagande: Naturvårdsverket

Motpart: Sydkraft Öst Värme AB

Saken: Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till anläggning för förbränning av avfall vid Händelsöverket i Norrköpings kommun,

Östergötlands län

Nyckelord: förbränning av avfall, hushållning, slam, fosfor

Bakgrund

Detta mål ger exempel på tillämpning av kretslopps- och hushållningsprin-ciperna i 2 kap. 5 § miljöbalken. Frågan gällde vilka krav som kan ställas på hushållning med fosfor vid förbränning av slam från avloppsreningsverk.

Miljödomstolen lämnade bolaget tillstånd att uppföra och driva dels en anläggning för förbränning av avfall med en nyttiggjord effekt av maximalt 75 MW, dels en anläggning för beredning av maximalt 200 000 ton avfalls-bränsle per år. Tillståndet avsåg vissa specificerade avfallsslag, bland annat avfall från externa avloppsreningsverk. Som svar på länsstyrelsens yrkande att slam från kommunala avloppsreningsverk skulle vara avfosforiserat innan det förbränns, anförde miljödomstolen följande.

"Av 2 kap. 5 och 7 §§ miljöbalken följer att alla som bedriver en verksam-het eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla kravet. Miljödomstolen finner att det idag inte är tekniskt möjligt att till rimlig kostnad avfosforisera slam från kom-munala reningsverk. Länsstyrelsens yrkande skall därför avslås. Dock bör ett villkor föreskrivas med innebörden att förbränning av slam får ske endast om det inte kan användas för jordförbättringsändamål."

Miljödomstolen föreskrev bland annat följande villkor för verksamheten. 3. Slam från kommunala reningsverk får förbrännas endast i de fall det

(33)

32

Domen överklagades av Naturvårdsverket som yrkade att Miljööverdom-stolen skulle ändra villkor 3 i den överklagade domen i första hand så att det föreskrivs att slam från kommunala avloppsreningsverk får förbrännas endast under förutsättning att slammets eller askans fosforinnehåll tillvara-tas, samt i andra hand så att tillståndet att förbränna slam utan att tillvarata slammets eller askans fosforinnehåll tidsbegränsas.

Utveckling av talan i Miljööverdomstolen

Som grund för överklagandet anförde Naturvårdsverket bland annat följande.

Miljödomstolen har i villkor 3 föreskrivit att slam från kommunala avloppsreningsverk får förbrännas endast i de fall det inte med rimliga in-satser kan användas som jordförbättringsmedel. Naturvårdsverket finner att detta är oförenligt med gällande rätt. Vidare kommer villkoret att bli mycket svårtillämpat i praktiken eftersom bedömningen av vad som avses med ”rimliga insatser” lämnas till tillsynsmyndigheten. Frågan om vad som kan anses vara ”rimliga insatser” är mycket komplicerad och diskussionen bör därför föras inför tillståndsmyndigheten.

Naturvårdsverket har i en slutrapport redovisad till regeringen den 16 december 2002 analyserat bl.a. betydelsen av återföringen av fosfor och andra näringsämnen från avlopp (Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp, rapport 5214, Naturvårdsverket, 2002). I rapporten föreslår verket ett långsiktigt mål som säger att ”Näringen i avlopp återförs till mark där näringen behövs utan risk för hälsa eller miljö”. Målet har formulerats ut-ifrån de nationella miljökvalitetsmålen vilka antagits av riksdagen samt utifrån miljöbalkens syfte och hänsynsregler. Som ett delmål har verket föreslagit att ”2015 ska minst 60 % av fosforn i avlopp återföras till pro-duktiv mark varav minst hälften bör återföras till åkermark”. Eftersom ökad återföring bedöms kräva lång tid samt ta stora resurser i anspråk anser Naturvårdsverket att arbetet bör påbörjas omgående.

I 2 kap. 5 § miljöbalken stadgas att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Detta är ett uttryck för

(34)

33

den s.k. kretsloppsprincipen. Denna bestämmelse skall tillämpas vid pröv-ning av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, och är en nyhet i förhål-lande till äldre rätt.

Avloppsslam innehåller en mängd näringsämnen med ursprung i livs-medel från jordbruket. I ett långsiktigt hållbart samhälle måste dessa näringsämnen återföras till jordbruket. Detta gäller i synnerhet fosfor som är en ändlig resurs.

Miljödomstolen uttalade i skälen till den överklagade deldomen att ”det i dag inte är tekniskt möjligt att till rimlig kostnad avfosforisera slam från kommunala reningsverk”. Naturvårdsverket är medvetet om att utvinning av näringsämnen (främst fosfor) ur avloppsvatten, slam eller aska från slam-förbränning för närvarande är en relativt obeprövad metod. Under senare år har dock en utveckling av sådana metoder påbörjats. I Malmö och Falun har två olika metoder testats. Exempel på uppförda anläggningar för storskalig utvinning av fosfor ur avloppsvatten eller slam finns i Japan och Italien. Naturvårdsverket har observerat att utvecklingen i vissa fall avstannat något. En orsak till att utvecklingen avstannat kan vara bristen på styrmedel. Till-ståndsbeslut för förbränning av avloppsslam bör därför utformas på ett sådant sätt att de blir tydligt pådrivande i riktning mot mål för återföring av fosfor.

Bolaget har i ansökan uppskattat att fosforåtervinning skulle framtvinga höjningar av VA-avgiften uppgående till 1 000 – 2 000 kr per hushåll och år, vilket miljödomstolen har funnit orimligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Naturvårdsverket har dock erfarit att preliminära beräkningar från VA-verket i Malmö indikerar att merkostnaden skulle uppgå till 1,6 miljoner kr per år, vilket motsvarar mindre än 20 kr per hushåll, detta inklusive kost-nader för kväveutvinning. Initiala beräkningar i en västsvensk region (12 kommuner) visar på totala kostnader uppgående till omkring 400 kr/ton slam, vilket är marginellt högre än dagens hanteringskostnader. Även om dessa beräkningar är preliminära framgår att bolagets uppskattning är väl tilltagen och därför inte utan vidare kan anses vara en lämplig utgångspunkt för en bedömning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Naturvårdsverket anser att de preliminära kostnadsberäkningarna ingalunda leder till slutsatsen att fosforutvinning är orimligt kostsamt.

(35)

34

I tillägg till avfosforisering vid förbränning diskuteras för närvarande lösningar som bygger på förbättring/omställning av befintliga system genom ökad källsortering. VA-branschen efterlyser en nationell översyn av förutsättningar och villkor för kort- och långsiktig användning av slam på åkermark. LRF har rekommenderat sina medlemmar att tills vidare inte använda slam i jordbruket. LRF´s rekommendation är dock inte absolut eftersom förbundet är välvilligt inställt till lösningar som innebär ett lång-siktigt arbete mot återföring av ren växtnäring. I bl.a. Kristianstads, Eslövs, Bollnäs och Ovanåkers kommuner utförs eller planeras pilotförsök för att finna denna typ av långsiktiga lösningar.

Utvärderingen av ovan nämnda försök kan leda till att avloppsslam från system med acceptabel källsortering befinns vara anpassat för direkt användning på åkermark. Om detta sker kommer behovet av slamförbrän-ning att bli obsolet och förbränslamförbrän-ning utan fosforutvinslamförbrän-ning kommer definitivt inte att kunna accepteras ur ett kretsloppsperspektiv. I avvaktan på sådana lösningar bör övergångslösningar övervägas.

Innan tillfredställande lösningar för långsiktigt hållbar återföring etable-rats kan vissa ytterligare lösningar utan koppling till förbränning vara att föredra under en övergångsperiod. Ett exempel är att det finns ett stort behov av utjämnings- och täckningsmassor för de hundratals deponier som sannolikt kommer att avslutas inom tio år (p.g.a. de krav som ställs på deponier enligt direktiv 99/31 om deponering av avfall). Härvid kan slamjord/slamkompost ersätta jungfruligt material vid täckning. Så kan även ske vid andra typer av anläggnings- och konstruktionsarbeten. Under vissa förutsättningar kan spridning av pelleterat slam i skogen fungera åtminstone som en övergångslösning. En annan miljö- och resursmässigt acceptabel hantering är vassbäddsmetoden som innebär, utöver effektiv avvattning och nedbrytning av slammet, behandlingstider på 10-15 år, vilket ger tid för utveckling och systemförbättring. Slutligen finns även möjligheten att deponera slam fram till januari 2005.

Sammanfattningsvis vill Naturvårdsverket framhålla att ett hållbart samhälle förutsätter återföring av avloppets växtnäring, särskilt fosfor, till jordbruket. Eftersom förutsättningarna för en hållbar återföring för närva-rande är under diskussion har Naturvårdsverket förståelse för att andra

(36)

35

lösningar än direkt slamspridning kan behövas under en övergångsperiod. Däremot kan slamförbränning utan utvinning av fosfor inte accepteras efter-som sådan förbränning hämmar förändringar mot en hållbar utveckling. Dessutom råder stor kapacitetsbrist för brännbart avfall (p.g.a. deponiförbu-det 2002) vilket av miljö- och resursskäl bör ges företräde framför avlopps-slam vid förbränning.

För det fall Miljööverdomstolen finner slamförbränning utan fosfor-utvinning vara acceptabel som övergångslösning anser Naturvårdsverket att tillståndet måste tidsbegränsas till utgången av 2008. Det vore mycket olyckligt om tillstånd utan vare sig krav på fosforutvinning eller tids-begränsning medgavs.

Miljödomstolen i Växjö gav bolaget tillstånd att förbränna upp till 40 000 ton slam per år. Detta motsvarar en stor del av det slam som gene-reras i regionen kring Norrköping. Ett icke tidsbegränsat tillstånd kommer att kraftigt hämma utvecklingen av metoder för källsortering och fosfor-utvinning. Man riskerar t.o.m. att utvecklingen avstannar under 20-30 år eftersom ekonomiska incitament kommer att saknas. Därutöver bedöms risken vara stor att det pågående viktiga arbetet med att minimera tillförda föroreningar till regionens reningsverk avstannar eller går tillbaka.

Att tidsbegränsa tillståndet i fråga om slamförbränning torde i detta fall inte medföra nämnvärda ekonomiska eller energimässiga konsekvenser för bolaget. Den investering som möjliggör slamförbränning utgörs enligt ansö-kan av mottagningsficka och silo, vilka i sammanhanget är investeringar av marginell betydelse. Vidare bedöms tillgången på brännbart avfall vara mycket god under överskådlig tid, varför bolaget knappast kommer att lida brist på bränsle om slammet skulle styras bort.

Även om kommersiella metoder för fosforutvinning inte skulle finnas tillgängliga till 2008 bedömer Naturvårdsverket att det då finns avlopps-fraktioner av acceptabel kvalitet att använda på produktiv mark. Denna möjlighet utgör ytterligare skäl att åtminstone tidsbegränsa ett tillstånd till förbränning utan krav på fosforutnyttjande.

Bolaget bestred Naturvårdsverkets yrkanden och anförde bland annat

(37)

36

Bolaget har inte några invändningar mot den redovisning som Naturvårds-verket lämnat. Bolaget vill dock påpeka att kretsloppsprincipen inte är den enda princip som kommit till uttryck i 2 kap. miljöbalken. Även andra prin-ciper har fått genomslagskraft, t.ex. hushållningsprincipen i samma para-graf. Likaså bör noteras skälighetsregeln i 2 kap. 7 § miljöbalken.

Av Naturvårdsverkets ”Aktionsplan för ökad återföring av fosfor ur av-lopp från hushåll” framgår att de tillgängliga fosforresurserna i Sverige är mycket stora i förhållande till den mängd fosfor som finns i avlopp. Enbart gruvavfall innehåller drygt 120 000 ton fosfor per år, vilket kan jämföras med 20 000 ton fosfor som sprids med konstgödsel i Sverige årligen.

Enligt bolagets uppfattning kan målen om återföring av fosfor till jord-bruket bäst tillgodoses genom den kemiska fällning som sker i svenska avloppsreningsverk och återföring av det avvattnade slammet. Detta är en mycket kostnadseffektiv metod som innebär en nära nog 100-procentig fosforåterföring. Som Naturvårdsverket riktigt konstaterat kan metoden tyvärr inte tillämpas, eftersom LRF rekommenderat sina medlemmar att inte ta emot slam för utspridning.

Den teknik som Naturvårdsverket istället baserat sina yrkanden på – utvinning av fosfor ur slammet eller askan från förbränning av slammet eller ur avloppsvatten – befinner sig fortfarande på utvecklingsstadiet, och det är ännu osäkert hur lång tid som krävs innan tekniken kan anses tillgänglig, tekniskt och ekonomiskt. I avvaktan härpå måste slammet hanteras på annat sätt, och då framstår förbränning som den från såväl miljö- som resurs-hushållnings synpunkt bästa lösningen.

Som grund för förstahandsyrkandet har Naturvårdsverket gjort gällande att en utveckling av metoder för utvinning av fosfor ur slam och aska på-börjats i Malmö och Falun och att anläggningar för storskalig utvinning av fosfor ur avloppsvatten redan finns utomlands i Japan och Italien. Verket har inte lämnat några närmare uppgifter om dessa anläggningar utan endast konstaterat att kostnaden för metoderna kan antas vara väsentligt lägre än vad bolaget uppgivit i miljödomstolen. Såvitt bolaget förstått Naturvårds-verkets överklagande menar verket att förstahandyrkandet skall bifallas även om tekniken för utvinning av fosfor inte skulle anses tillgänglig,

(38)

37

tekniskt eller ekonomiskt, eftersom slammet på längre sikt kommer att kunna återföras till jordbruken och då skulle det finnas övergångslösningar som, enligt verket, är att föredra framför förbränning.

Som lämpliga övergångslösningar har Naturvårdsverket pekat på ut-nyttjande av slammet för täckning av gamla deponier, spridning av slammet som pellets i skogsmark, vassbäddsmetoden samt deponering.

Utnyttjande av slam för täckning av deponier sker visserligen idag på flera platser. Denna verksamhet bör dock betraktas som försök, eftersom det är osäkert huruvida inblandning med slam ger en täckning som uppfyller de krav som ställs i EU:s direktiv om deponering. Erforderlig uppföljning och utvärdering bedöms ta några år i anspråk. Ett från miljösynpunkt bättre alternativ är att täcka deponierna med aska från förbränning av kol och biobränslen. Dessa restprodukter har bättre täthetsegenskaper, eftersom de brinner samman och därmed härdas.

Spridning av pelleterat slam förekommer inte idag. Vissa VA-bolag har visserligen planer på en sådan verksamhet, dock inte som en övergångs-lösning, eftersom den för pelleteringen erforderliga torkningen kräver stora investeringar i utrustning samt stora driftskostnader.

Vassbäddsmetoden innebär att icke avvattnat slam genomgår en slags kompostering. Metoden kräver stora markytor och bedöms därför inte som praktiskt genomförbar på de förhållandevis stora mängder slam som bolaget avser att förbränna.

Deponering anser bolaget vara ett sämre alternativ än förbränning. Förbränning är den klart bättre lösningen eftersom den leder till avsevärt mindre deponeringsbehov (ca. 10 % jämfört med om deponering sker av slammet), möjliggör destruktion av organiska föroreningar i slammet, möj-liggör ett kvalificerat omhändertagande av de föroreningar som samlas i askan och innebär en viss, om än begränsad, energiåtervinning.

Sammanfattningsvis kan konstateras att ingen av de övergångslösningar som Naturvårdsverket hänvisat till leder till att fosforn i slammet återförs till jordbruket i enlighet med kretsloppsprincipen.

Bolaget har bett VAV kommentera dels de försök med utvinning av fosfor ur slam och aska som Naturvårdsverket hänvisat till samt de av verket

(39)

38

angivna anläggningarna för utvinning av fosfor ur avloppsvatten. VAV:s kommentarer kan sammanfattas på följande sätt.

I Malmö har försök utförts med utvinning av fosfor ur slam genom kokning med koncentrerad svavelsyra, den s.k. KREPRO-processen som kräver förhållandevis stora mängder kemikalier. Dess kostnader är svåra att bedöma men har av VAV uppskattats till ca 300 – 1 500 kr per familj (4 pers) och år. Malmö kommun har dock för närvarande skrinlagt dessa planer. Försök med KREPRO-processen har tidigare också utförts i Helsingborg, under fem års tid. Under denna tid hade man betydande problem med att få tekniken att fungera, och försöken är numera nedlagda. Det bedöms dröja åtskilliga år innan tekniken kan anses tillgänglig för kommersiellt bruk.

I Falun har funnits planer på att uppföra en anläggning för utvinning av fosfor ur aska från förbränning av slam, den s.k. BIOCON-metoden. Denna metod befinner sig på samma utvecklingsstadium som KREPRO-tekniken och är jämförbar med denna metod även vad gäller resursförbrukning och kostnader. Dock förutsätter den att askan härrör från förbränning av slam separat. Vid samförbränning med andra bränsleslag, som i bolagets anlägg-ningar, bedöms tekniken inte vara praktiskt genomförbar. Kreuger A/S, som tagit över BIOCON-anläggningen i Falun, har nu deklarerat att de inte kommer att utveckla processen vidare.

I de av Naturvårdsverket angivna anläggningarna i Japan och Italien utvinns fosfor ur avloppsvatten genom utfällning av struvit. Denna teknik kom till för att avhjälpa problem med igensättningar i reningsverken på grund av spontan struvitutfällning, vilket i sin tur berodde på att renings-verken saknar kemisk fällning. I de svenska reningsrenings-verken finns kemisk fällning, vilket leder till att merparten av fosforn i avloppsvattnet förs över till slammet. Att tillämpa struvitutfällning ur avloppsvatten i Sverige är således inte en lämplig lösning.

Bolagets slutsats är att de metoder för utvinning av fosfor ur slam och aska från förbränning av slam som Naturvårdsverket hänvisar till ännu be-finner sig på utvecklingsstadiet och att de för närvarande, så långt de hittills utvecklats, innebär betydande resursförbrukning och därmed orimligt stora

(40)

39

kostnader samt att de anläggningar som verket hänvisat till i övrigt är base-rade på en teknik som inte är tillämpbar på svenska förhållanden.

Som grund för andrahandsyrkandet har Naturvårdsverket gjort gällande att en tidsbegränsning av tillståndet till förbränning av slam skulle vara nödvändig. Utan tidsbegränsning skulle det enligt verket finnas risk för att utvecklingen mot fosforutvinning liksom arbetet med att minimera tillför-seln av föroreningar till reningsverken hämmas.

Bolaget gör gällande att i den mån ett villkor enligt miljöbalken baseras på en viss teknik, så måste denna teknik vara utvecklad i sådan utsträckning att den kan anses tillgänglig tekniskt och ekonomiskt. När det gäller de nu aktuella metoderna för utvinning av fosfor återstår en hel del utvecklings-arbete. Det är ännu inte klarlagt när eller ens om tekniken kommer att bli tillgänglig. Som framgår av VAV:s kommentarer har de hittillsvarande försöken varit förenade med betydande driftsproblem. Det går heller inte att i dagsläget få den helhetsbild av tekniken som krävs för att kunna dels jäm-föra den fullt ut med förbränningsalternativet, dels bedöma dess förenlighet med andra bestämmelser i 2 kap. miljöbalken än kretsloppskravet i 2 kap. 5 §. Mot bakgrund av de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga kan exempelvis ifrågasättas om inte kostnaderna för tekniken kommer att bli så höga att de kan anses oskäliga enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Det saknas således i nuläget tillräckligt underlag för att föreskriva en tidsbegränsning av det meddelade tillståndet till förbränning av slam. Frågan om tids-begränsning bör istället aktualiseras när tillgänglig teknik för fosforutvin-ning föreligger eller när fosforn på annat sätt kan återföras till jordbruket. Detta kan ske genom omprövning anligt 24 kap. 5 § 1 och 7 miljöbalken. Att ett tillstånd till förbränning av slam utan tidsbegränsning skulle hämma utvecklingen mot fosforutvinning är ett antagande som saknar konkret grund. Med de villkor Naturvårdsverket begär kommer andra lösningar än förbränning att behöva tillgripas för att kunna hantera slammet innan detta kan återföras till jordbruket. Behovet härav kommer att bli särskilt stort efter det att förbudet mot deponering trätt i kraft. Med största sannolikhet kom-mer dessa lösningar att innebära större investeringar än förbränningen, vilket gör att incitamentet att övergå till fosforutvinning blir mindre. Det är således inte givet att det av miljödomstolen föreskrivna villkoret hämmar