• No results found

Skyddad natur

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skyddad natur"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skyddad natur

– en motor för regional

och lokal utveckling

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötse

Skö

atur

3

2

1

4

Våra förslag i sammanfattning

5

6

7

Det är viktigt att myndigheter, samverkans-organ m.fl. på central, regional och lokal nivå samverkar och arbetar för att:

ÄNDRA BILDEN AV SKYDDAD NATUR från förbud och

res-triktioner till resurser och möjligheter bl.a. genom att informera om:

• att naturen skyddas för människorna och inte mot dem. Särskilt i tätortsnära lägen skyddas områden för att främja friluftsliv och rekreation, • att skötseln av skyddade områden i ökad utsträckning inriktas på att göra dem tillgängliga och välkomnande,

• att de nu finns en större öppenhet för att nyttja skyddade områden som en resurs för lokal och regional utveckling,

• att skyddade områden ger en tryggare grund för investeringar i besöksnäring och liknande verksamheter än icke skyddad natur,

• att myndigheterna med stöd från regeringen verkar för ökad tillgänglighet och större möjligheter att använda de skyddade områdena genom att revidera skötselplanerna,

• att skyddade områden har olika syften och att många av dem kan användas för en rad aktiviteter och verksamheter.

SKYDDA ÄVEN SÅ KALLAD TRIVIAL NATUR i tätortsnära

lägen för mångfacetterat friluftsliv, äventyrslek och rekreation,

SE EKOTURISMKONCEPTET SOM EN VÄG mot hållbart

nyttjande av skyddad natur – en kvalitetsstämpel som ger försteg i samband med nyttjande av skyddade områden inom de gränser som syftet med skyddet sätter,

STIMULERA UTVECKLINGEN AV KUNSKAPER om hur

skyddad natur kan nyttjas för regional/lokal utveckling genom att i större utsträckning följa upp och ut-värdera vidtagna åtgärder och genom att förmedla resultaten av forskning inom området,

STÄRKA FÖRMEDLINGEN AV POSITIVA projekt- och

verk-samhetsresultat – ”goda exempel”– och råd om hur sådana goda exempel kan beskrivas och förmedlas genom att verksamheterna dokumenteras på ett bra sätt, dokumentationen görs tillgänglig via webbplatser och liknande och förs ut i sammanhang där de kan nå potentiella användare, med länsstyrelserna, sam-verkansorgan och kommunerna som en viktig grupp av användare,

SKAPA GEMENSAMMA MÖTESPLATSER för

erfarenhets-utbyte och ökad ömsesidig förståelse när det gäller nyttjande av skyddad natur mellan regionalutvecklare, naturvårdare, kulturmiljövårdare och turismfrämjare. Detta gäller på såväl regional nivå (länsstyrelser, samverkansorgan, regionala turismorganisationer) som på kommunal nivå (kommunala och andra lokala organ som ansvarar för lokal ekonomisk utveckling, naturvård, kulturmiljö och turism). Arbetet bör inriktas mot att:

• informera och utbilda dessa grupper om varandras kompetens och roller,

• på central nivå skapa samordning och samsyn mellan NUTEK, Naturvårdsverket, Riksantikvarie- ämbetet och Turistdelegationen (eller dess nya myndighetsdel inom NUTEK) till stöd för den regionala och lokala nivåns arbete,

• söka former för att tillgodogöra resultatet av centrala och regionala utvecklings- och samordningsinsatser,

• dokumentera erfarenheter av lämpliga sätt att utnyttja skyddade områden genom integration av bevarande och nyttjande i arbetet med Regionala utvecklingsprogram/Regionala tillväxt- program, strukturfonder och annat regionalt utvecklingsarbete,

• dokumentera verksamheter och projekt inom kommunerna med positiva resultat inom området, till exempel guidningsprojekt, aktiviteter som når nya nyttjargrupper och andra intressanta insatser för ökad tillgänglighet, samverkan för friluftsliv m.m., • ta till vara erfarenheter av metoder för att bättre beskriva och utnyttja naturens upplevelsevärden och sociala värden, både i skyddade områden och i andra områden, inte minst då i den tätortsnära naturen,

• ta till vara kulturmiljövårdens erfarenheter av metoder att integrera bevarande- och utvecklings- perspektiv,

• även den regionala naturvården skapar utvecklings- planer kring skyddade områden som kan vara underlag i regionens samlade utvecklingsarbete.

STÖDJA ARBETET MED UPPHANDLING av skötselinsatser

genom utbildning och rådgivning bland annat om hur upp-handling enligt lagen om offentlig uppupp-handling kan förenas med lokal förankring.

Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm. Besöksadress: Blekholmsterassen 36. Tel: 08-698 10 00. Fax: 08-20 29 25. E-post: natur@naturvardsverket.se

Skriften är en sammanfattning av Naturvårdsverkets rapport Skyddad natur – en motor för regional och lokal utveckling (Rapport 5504). BESTÄLLNINGAR: Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-20 29 25. E-post: natur@cm.se Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

En främjande utvärdering av arbetet

för hållbar regional utveckling genom skötsel

och nyttjande av skyddade områden

[BILDEN ÄR FRÅN GOTSKA SANDÖN]

��������������� ��������������������� �������������������� ��������������������������������������� ����������������������������������������� ��������������������������������� ����������������������������� IS B N 9 1-62 0 -8 23 1-0. L ay -o ut : I dé oL uc k. F ot on : K la s-R un e Jo ha ns so n, S ta ff an W id st ra nd , P et er R os én /N or rl an di a. T ry ck : CM-gruppen/1500 ex.

(2)

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av

Skötsel

atur

Den här skriften är en sammanfattning av Naturvårdsverkets rapport Skyddad natur – en motor för regional och lokal utveckling (Rapport 5504)

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av skyddad natur

Skötsel av

Skötsel

atur

Sverige har 28 nationalparker och drygt 2 500 naturreservat med en landareal av ungefär 4 miljoner hektar. Det motsvarar 10 procent av Sveriges yta. Skötseln av landets skyddade naturområden har två huvuduppgifter – att bevara område-nas naturvärden och att göra det möjligt för människor att uppleva och nyttja dem. God tillgänglighet till områdena är en avgörande faktor för att detta ska vara möjligt.

Naturvårdsverket har i rapporten Skyddad natur – en motor för regional och

lokal utveckling utvärderat skötseln och hur den bidrar till nyttjande av och

till-gänglighet till skyddad natur och vad skötseln och de skyddade områdena bety-der och skulle kunna betyda för regional ekonomisk och social utveckling. Rap-porten vänder sig främst till dem som arbetar med naturvård, friluftsliv, turism och ekonomisk och social utveckling på central, regional och lokal nivå.

Naturvårdsverket har också publicerat en annan delrapport från detta utvär-deringsprojekt. Den behandlar skötselns organisation, medelsanvändning och styrsystem (Effektiv skötsel av skyddade områden, Naturvårdsverkets rapport 5505).

I utvärderingen har vi sökt svar på följande frågor:

• Främjar skötseln tillgänglighet till och nyttjande av de skyddade områdena? • Vad betyder skötseln för lokal sysselsättning och ekonomi?

• Vilken roll spelar de skyddade områdena för regional ekonomisk och social utveckling – som underlag för företagsamhet, turism och friluftsliv och som attraktionskraft för kvarboende och inflyttning?

• Integreras naturvården och de skyddade områdena i arbetet för regional utveckling?

• Hur fungerar informations- och erfarenhetsspridningen?

Utvärderingen har baserats på intervjuer och dokumentstudier. Vi har i första hand riktat in oss på regionala aktörer som vi bedömer har stor betydelse för dels öka tillgänglighet till skyddade områden, dels nyttjandet av dem på ett sätt som bidrar till regionalutveckling och lokal förankring.

Skötsel av skyddad natur

De skyddade områdenas betydelse för regional och lokal utveckling ligger bland annat i att de utgör en tryggare grund för investeringar i besöksnäring eftersom de är långsiktigt skyddade. Dessutom ger de en viss kvalitetsstämpel åt de aktiviteter som knyts till dem.

Hur mycket man satsar på skyddad natur som en drivkraft för regional utveckling varierar mycket mellan länen. Skälen till det är delvis olika förut-sättningar när det gäller ekonomisk utveckling, sysselsättning och liknande. En viktig faktor är emellertid också graden av kontakter och samarbete mellan naturvårdare och de som arbetar med regional utveckling, näringslivsutveck-ling, turism och liknande. Det finns flera exempel på goda sådana kontakter, men bristande samverkan verkar vara vanligare.

Goda exempel finns, men kunskapen sprids dåligt

Det är en viktig uppgift för de berörda centrala myndigheterna att samla in, informera om och sprida goda exempel. Tyvärr fungerar det inte speciellt bra och länsstyrelserna säger själva att de är dåliga på att vidarebefordra erfaren-heter.

En orsak till detta är att såväl tid som ett lämpligt forum för erfarenhets-förmedling saknas. En annan orsak är att man har svårt att se sina projekt och arbetsmetoder som goda exempel eller föredömen. Därför är det viktigt att stärka erfarenhets- och kunskapsförmedling inom gränsytan mellan natur-vård och regional utveckling genom att till exempel identifiera, dokumentera och sprida erfarenheter av goda projektresultat, väl fungerande verksamheter, arbetsmetoder och samverkansformer. Det gäller inte bara de mest omfattande och välkända utvecklingsprojekten, utan också mindre projekt och verksam-heter.

Det intryck man får av intervjuer och dokument är att intresset för friluftsin-riktad skötsel och för a tt göra områdena tillgängliga för fler typer av besökare ökar. Flera länsstyrelser har under senare år satsat på att generellt öka tillgäng-lighet till och information om de skyddade områdena.

Bland åtgärder för tillgänglighet ses allmänt stigar och vägvisning som de viktigaste, men tillgänglighet handlar inte bara om fysiska förhållanden. Man måste veta att naturområdena finns och att man är välkommen dit. Informa-tion är därför en mycket viktig del i arbetet.

Uppdaterade skötselplaner är viktiga

Skötselplaner är viktiga dokument i skötselarbetet, men samtidigt är det ett problem att så många föreskrifter och planer är föråldrade. Nackdelarna med gamla planer är framför allt att de inte tar hänsyn till varken besökarnas änd-rade vanor eller ny kunskap om natur eller skötselåtgärder.

De gamla skötselplanerna ger i många fall inte heller något utrymme för att använda områdena för regional ekonomisk utveckling. De innehåller till exem-pel ofta förbud mot kommersiell verksamhet.

I både regeringsskrivelsen En samlad naturvårdspolitik (2001/02:173) och Naturvårdsverkets program för de skyddade områdena, Värna Vårda Visa (Rapport 5410), poängterar man att ett hållbart nyttjande av skyddad natur inte behöver utesluta kommersiell verksamhet i dem.

Så här ser det ut just nu

Skötseln bidrar till regional

References

Related documents

Skogen i skolan är ett projekt som går ut på att öka intresset samt förstå- elsen för Sveriges natur bland både lärare och elever. Material och tips finns

Från hemsidan kan man till exempel klicka sig vidare till Informationsmaterial om alle- mansrätten, varifrån man kan ladda ner en film för barn och unga, som tagits fram

The heavy-tailed asymmetric distribution works well on experimental data, as shown by analyzing the position estimates obtained using the ultrawideband measurements via a

De få öppna sandmarker som finns kvar i Strandskogen hör till de mest värdefulla på Öland.. Här finns torra gräsmarker och sandgräshedar med en mångfald av olika

Tack vare den möjligheten gör svenska konsumenter också medvetna val, baserat på olika faktorer, vilket leder till att producenterna tar hänsyn till detta för att maximera

De sista 14 svaren handlade ofta om hur de själva bodde och att ha nära till naturen betyder mycket för dem samt att skillnaden på oskyddad och skyddad natur inte spelade någon

vilken grad de 1) vill satsa mer på skolan, 2) är duktiga i idrott, 3) får stöttning hem ifrån för att idrotta, 4) upplever att föräldrarna vill att de idrottar i en före- ning,

Och det var just sjukgymnas- ternas autonomi och höga status som visade sig vara ”roten” till konflikten, vilken i slutändan ledde fram till utredningen från 1930 som ville att män