• No results found

Faktorer som påverkar följsamheten till handhygien hos sjuksköterskor : En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Faktorer som påverkar följsamheten till handhygien hos sjuksköterskor : En litteraturöversikt"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Faktorer som

påverkar

följsamheten till

handhygien hos

sjuksköterskor

En litteraturöversikt

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Nada Abdulhafidh, Igor Minic HANDLEDARE: Janina Liabäck

(2)

Sammanfattning

Bristande följsamhet till handhygien är ett återkommande problem hos sjuksköterskor. Följsamhet till handhygien anses vara den mest effektiva förebyggande åtgärden till att motverka smittspridning och vårdrelaterade infektioner (VRI). Trots detta är följsamheten väldigt låg. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien hos sjuksköterskor inom sjukvården. Litteraturöversikten var induktiv och en kvantitativ ansats användes där tio artiklar med kvantitativ metod analyserades. I resultatet framkom ett antal signifikanta faktorer bland annat typ av sal, stress, typ av arbetspass och kunskapsnivå. Ytterligare forskning krävs för att säkerställa hur stor påverkan faktorerna hade. Resultatet presenterar faktorer som påverkar följsamheten till handhygien och kan därför uppmuntra sjuksköterskor till att se över hur pass följsamma till handhygien de själva är i avseende till dessa faktorer.

(3)

Summary

Lack of compliance to hand hygiene is a recurring issue among nurses. Compliance to hand hygiene is considered as the most effective preventive measure to avoid the spread of infection and hospital acquired infections. Despite this, compliance is still very low. The aim of this literature review was to examine factors which affect compliance to hand hygiene among nurses in healthcare. The review was inductive with a quantitative approach and ten articles using quantitative methods were analysed. The results showed a number of significant factors of which a few were type of room, stress, type of shift and level of knowledge. Further research is required to confirm how much of an effect the factors had. The results present factors which affect compliance to hand hygiene and can therefore encourage nurses to look into their own level of compliance in regards of these factors.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Vårdrelaterade infektioner ... 1

Handhygien och omvårdnadsarbetet ... 1

Konsekvenser vid bristande följsamhet av handhygien ... 2

Säker vård ... 2

Syfte ... 3

Material och metod ... 3

Design... 3

Urval och datainsamling... 3

Dataanalys ... 4 Etiska överväganden ... 4

Resultat ... 4

Diskussion ... 10

Metoddiskussion ...10 Resultatdiskussion ...10 Kliniska implikationer ...11 Slutsatser ...12

Referenser ... 13

Bilagor ...

Bilaga 1: Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod ... Bilaga 2: Artikelmatris ...

(5)

1

Inledning

God följsamhet till handhygien har en direkt påverkan på patientsäkerhet. (Stock et al., 2015). Följsamhet kring handhygien är dock bristande (Korniewicz, El-Masri 2008). Patienter som får en vårdrelaterad infektion (VRI) upplever ett ökat vårdlidande och att följa basala hygienrutiner är ett sätt att reducera smittspridning och förebygga VRI (Stock, et.al., 2015). I en punktprevalensmätning gjord i Ghana visar det att de mest förekommande VRI är luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, operationssårsinfektioner och blodvägsinfektioner (Labi et al., 2019). I omvärlden varierar förekomsten av VRI beroende på om landet är socioekonomiskt rikt eller fattigt. Enligt World Health Organisation (2011) blir sju av 100 personer i socioekonomiskt rika länder drabbade av en VRI medan samma siffra är tio av 100 i socioekonomiskt fattiga länder.

Bakgrund

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner tillämpas för att öka patientsäkerheten och därmed minska förekomsten av VRI och spridning av smitta (Korniewicz, El-Masri, 2008). Basala hygienrutiner innefattar att följa riktlinjer kring handhygien och klädsel som finns på arbetsplatsen (Socialstyrelsen, 2015). Skyddsutrustning ska användas vid rätt tillfälle t.ex. handskar vid kontakt med kroppsvätskor eller engångsförkläde då risk finns att arbetskläderna kontamineras. Klocka, ring, armband och långärmade tröjor ska också undvikas då dessa ökar risken för smittspridning (Yngström et al., 2011).

Vårdrelaterade infektioner

En VRI är en infektion som en patient drabbats av under sin vårdtid. De vanligaste VRI förekommer i luftvägar, mag-tarmkanalen och urinblåsan (Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 2018). Vid en punktprevalensmätning på alla inneliggande patienter i Sverige noterades av SKL att ca 9% av alla patienter i Sverige hade en VRI och en tredjedel till hälften av dessa bedömdes kunna förebyggas (SKL, 2017). Dessa infektioner sker dels på grund av oavsiktliga handlingar eller misstag som hade kunnat undvikas om rutinerna hade följts. Patienter med försämrat immunförsvar är särskilt känsliga för VRI och därmed även invasiva procedurer som t.ex. KAD eller venkateter (Folkhälsomyndigheten, 2012).

Handhygien och omvårdnadsarbetet

Händerna används i stor omfattning i dagliga arbetet som sjuksköterska och handhygien är en förebyggande faktor för att motverka VRI (Létourneau, Alderson, Leibing, 2018). Handhygien måste hålla en acceptabel standard så att smittspridning inte uppstår på exempelvis en vårdavdelning. Riktlinjer, som görs upp efter Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg (2015), finns som ska följas för att smittspridningen ska minska, dessa innebär användning av handdesinfektion före och efter alla moment som innebär patientkontakt såsom undersökningar men även när mat och läkemedel handskas med (Melhus, 2010).

Dagligt omvårdnadsarbete som sjuksköterska innefattar patientkontakt med flera olika patienter, därför är handhygien användbart för att förhindra smittspridning inom en avdelning (Huang, Stewardson, Grayson, 2014). Patientsäkerhetslagen (2010:659) säger att vårdgivaren ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra vårdskador.

(6)

2

Landstinget har ett ansvar att sätta upp riktlinjer som vårdpersonal ska följa. Sjuksköterskor ska arbeta evidensbaserat under sin arbetstid för att upptäcka möjliga smittvägar och förhindra vårdskador (Patientsäkerhetslagen, 2010:659).

Konsekvenser vid bristande följsamhet av handhygien

Konsekvenser av bristande följsamhet till handhygien kan leda till att patienter drabbas av VRI och orsakar därmed vårdlidande för patienten samt 4% av alla dödsfall årligen i USA (Septimus & Moody, 2016). I Europa uppskattas att ca. 1% av alla personer årligen drabbas av en VRI och att 37.000 (0,007%) medborgare i Europa dör på grund av en VRI (Suetens, Hopkins, Kolman, Diaz Högberg, 2013). Trots detta är följsamheten låg inom sjukvården (Korniewicz, El-Masri 2008) vilket leder till VRI och därmed ohälsa, dödlighet, ökade kostnader och förlängd vårdtid (Stock, et al., 2015). Konsekvensen av detta blir att tid och resurser läggs ner på att vårda patienter med VRI vilket leder till längre väntetider för andra patienter (SKL, 2017) I Sverige uppskattas att VRI orsakar en årlig extra kostnad för behandling av VRI på cirka 6,5 miljarder kronor och bidrar till en förlängd vårdtid på ca 750.000 dagar utöver ordinarie vårdtid (SKL, 2017).

Säker vård

Den teoretiska referensramen för litteraturöversikten var säker vård. Alla som uppsöker vård i Sverige har rätt till en god och säker hälso- och sjukvård (Hälso- och sjukvårdslag, 2017:30). Personer som är i behov av vård ska inte behöva riskera att drabbas av en vårdskada på grund bristande rutiner och kunskap hos sjukvården (Andersson, 2013). Misstag som kan skada en patient sker omedvetet och kan bero på stressiga arbetssituationer som leder till att fel sker (Andersson, 2013). Vårdskador uppkommer i sjukvården oftast på grund av brister i rutiner, arbetsmiljö, bemanning, ledarskap eller organisationen (Socialstyrelsen, 2009).

Sjuksköterskor bedriver ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och när en vårdskada sker ska händelsen utredas med ändamål att ta reda på vad som orsakat vårdskadan. Eventuella faktorer som orsakat vårdskadan ska då kartläggas och därefter ska informationen föras vidare med uppdrag att hindra liknande händelser från att ske på nytt eller minimera effekter av dem, om det inte går att förebygga helt, med huvudmålet att öka säkerheten inom vården (Patientsäkerhetslagen 2010:659)

För att uppnå en säker vård där handhygien utförs rätt är det viktigt att sjuksköterskor är väl medvetna om innebörden av hygienrutiner samt kunna utföra dem på rätt sätt inom sitt yrke (Folkhälsomyndigheten, 2012). Ett generellt tillvägagångssätt för att undvika samt minska överföring av smitta och VRI är att utbilda vårdpersonal inom hälso-sjukvården om basala hygienrutiner (Hsu, 2014). En studie av Asadollahi, Bostanabad, Jebraili, Mahallei, Rasooli och Abdolalipour (2015) visar också att faktorn som spelade störst roll i att uppnå en högre följsamhet till handhygien är utbildning och träning, vilket även en studie av Sjöberg och Eriksson (2010) bevisar. Dessa två studier visar att utbildning är en bidragande faktor till att minska smittöverföring (Asadollahi, et al., 2015; Sjöberg och Eriksson, 2010).

Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2016b) är det upp till varje sjuksköterska att hålla sig uppdaterad och följa kunskapsutvecklingen inom sitt område. På detta sätt går det att säkerställa att senaste evidens tillämpas i patientens omvårdnad och genom att följa detta säkerställs att patienten får god och säker vård (Svensk

(7)

3

Sjuksköterskeförening, 2016b). Säker vård innefattar även att sjuksköterskor ska ha icke-tekniska färdigheter, exempelvis att kunna sätta in sig i patientens situation, lösa problem och hantera stress på ett bra sätt (Svensk Sjuksköterskeförening m.fl., 2016a).

Syfte

Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien hos sjuksköterskor inom sjukvården

Material och metod

Design

En litteraturöversikt med induktiv ansats har utförts. En litteraturöversikt går ut på att göra en objektiv sammanställning på forskning som finns inom ett utvalt område (Friberg, 2012). Artiklar med kvantitativ utgångspunkt sammanställdes. Kvantitativ forskning går ut på att genom siffror, mätningar och jämförelser hitta ett samband som påvisar ett resultat (Friberg, 2012).

Urval och datainsamling

CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och MEDLINE (Medical Literature Analysis and Retrieval System Online) användes som primära databaser för att söka efter artiklar. Följande sökord identifierades: Nurs*, compliance, adherence, hand hygiene. Trunkering användes på sökordet nurs för att få ökat antalet relevanta artiklar. Booleska sökningar utfördes vilket innebär att orden AND, OR och NOT kan användas. I sökningen användes AND och OR för att kombinera olika sökningar och få fler relevanta träffar. Begräsningar för denna litteraturöversikt var att artiklarna ska vara på engelska, peer-reviewed och vara publicerade efter år 2008. Inklusionskriterier var artiklar med etiskt godkännande och kvantitativ utgångspunkt. Artiklar som inte uppfyllde kriterierna exkluderades. Sökningen i MEDLNE gav 542 artiklar. Efter genomläsning av titlar återstod 33 artiklar och efter genomläsning av abstract återstod 24 artiklar. Dessa kvalitetsgranskades sedan med hjälp av kvalitetsprotokollet för kvantitativa artiklar, framtaget vid Avdelning för Omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping, se bilaga 2. För att en artikel ska bli godkänd i kvalitetsgranskningen ska del ett ha 4/4 JA och del två minst 5/7 JA. För hög kvalitet ska del två ha minst 6/7 JA och medel kvalitet 5/7 JA. Vid färre än 5/7 JA exkluderas artikeln. Efteråt återstod 13 artiklar varav åtta valdes för analys då fem var otillgängliga. Se tabell 1. Sökningen i CINAHL gav 400 artiklar. Efter genomläsning av titlar återstod 31 artiklar och efter granskning av abstract återstod 19 artiklar. Efter kvalitetsgranskning återstod nio artiklar varav två valdes för analys då sju av dessa var dubbletter som framkom i sökningen i MEDLINE. Se tabell 2. I slutändan återstod total tio artiklar varav åtta var observationer, en tvärsnittsstudie och en enkätbaserad. Se bilaga 2 för artikelmatris.

Tabell 1: Sökmatris i MEDLINE

Sökord Antal träffar Efter lästa titlar Efter lästa

abstract Efter kvalitetsgransk ning Valda för analys nurs* AND compliance OR adherence AND hand hygiene 542 33 24 13 8

(8)

4 Tabell 2: Sökmatris i CINAHL

Sökord Antal träffar Efter lästa titlar Efter lästa

abstract Efter kvalitetsgransk ning Valda för analys nurs* AND compliance OR adherence AND hand hygiene 400 31 19 9 2 Dataanalys

Analysen utfördes utifrån en trestegsmodell från Friberg (2012). I första steget lästes alla utvalda och relevanta artiklar flera gånger. Detta är ett sätt att försäkra en förståelse av innehåll och sammanhang av artiklar. Flera inläsningar ger även en typ av validering så att all viktig och relevant information tagits in. I steg två identifierades nyckelfynd, likheter och skillnader mellan de resultat som framkommit. Nyckelord som hög arbetsbelastning, stress och ‘overcrowding’ upplevdes vara tillräckligt lika varandra för att läggas ihop till faktorn stress. Nyckelorden ‘type of room’ och ‘patient location’ översattes till en gemensam faktor namngiven typ av sal. Faktorn ‘semiprivate patient location’ översattes till halvprivat sal. I steg tre sammanställdes alla faktorer i tabell 3.

Etiska överväganden

Enligt Lagen om etikprövning (SFS 2003:460) krävs ett etiskt godkännande innan en viss forskning utförs. Forskning på så vis innefattar alla studier där insamling av personuppgifter sker. Forskningen prövas i en av de regionala etikprövningsnämnderna som befinner sig i olika städer omkring Sverige. Litteraturöversikter kräver inte något etiskt godkännande men däremot behöver ett etiskt övervägande göras. Begreppet innebär att författaren funderar över ifall litteraturöversikten går emot någon etisk princip. Exempelvis vid referens till ett skriftligt verk som inte är primärkällan till information som använts är detta inte etiskt rätt då referensen inte hänvisar originalkällan.

Författarnas förförståelse inom detta område, baserat på tidigare kunskap och erfarenheter är att de mest förekommande faktorer kommer vara stress och/eller förnekande. Detta antagande som görs påverkar resultatet genom att författarna kommer ha en dragningskraft mot de artiklar som bekräftar förförståelsen och inte titta lika noga andra artiklar. Alla artiklar har dock genomgått en kvalitetsgranskning vilket säkerställt att både artiklar som bekräftar litteraturöversikten och andra relevanta artiklar inkluderats.

Resultat

Resultatet har sammanställts i tabell 3. Faktorer som påverkar följsamhet till handhygien som förekommit är; typ av sal, tidsbrist, kunskapsnivå, typ av arbetspass, stress, tillgänglighet av handsprit, varningsnotis, mängd personal i rummet, år i yrket och distraktioner. De mest förekommande faktorerna var kunskapsnivå och stress.

Tabell 3: Samtliga faktorer som framkommit i inkluderade artiklar. Författare

& årtal Typ av sal

Tidsbrist Kunskapsnivå Typ av arbets

pass

Stress Tillgänglighet

av handsprit Varningsnotis personal Mängd i rummet

År i

(9)

5 Mertz, D.et al. (2011) X X X X De Wandel, D. et al. (2010) X X Monsalve, M. et al. (2014) X Kurtz, S. L. (2017) X Carter, E. et al. (2016) X X X Teker, B. et al.. (2015). X X X Kowitt, B. et al.. (2013). X X X Zhang, S. et al.. (2018) X X Knoll, M. et al.. (2010) X Al-Tawfiq, J. A. et al.. (2018). X

Varje faktor redovisas enskilt med en tabell och förklarande text under tabellen. Se tabell 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10. 11, 12, 13, 14 och 15.

Typ av sal

Resultatet visade att positiv påverkan på följsamhet till handhygien var högre i salar där enbart en patient låg (Mertz, et al., 2011; Carter, et al., 2016). Följsamhet till handhygien var 38,7% i enkelsal, tillskillnad från dubbelsalar med 28,1% följsamhet, tresal med 20,9% följsamhet och fyrsalar med 23,7% följsamhet (Mertz, et al., 2011) Följsamhet till handhygien i enkelsalar var 73,9% i jämförelse med halvprivata salar där följsamhet till handhygien var 56,3%.

Tabell 4: Artiklar med respektive faktorer som påverkar följsamhet till handhygien.

Författare & årtal Faktor Signifikansnivå P-värde

Mertz, D.et al. (2011).

Enkelsal 0,05 <0,05

Mertz, D.et al. (2011). Dubbelsal 0,05 <0,05 Mertz, D.et al. (2011). Trippelsal 0,05 <0,05 Mertz, D.et al. (2011). Fyrsal 0,05 <0,05 Carter, E. J.et al.

(2016) Enkelsal 0,005 <0,005

Carter, E. J.et al.

(2016) Halvprivat sal 0,005 <0,005

Tidsbrist

Resultatet visar att följsamhet till handhygien var sämre då sjuksköterskan inte kunde ta tiden att utföra korrekt handhygien (Teker, et al., 2015). Följsamhet till handhygien sjönk när personalen kände att utföra korrekt handhygien slösade dyrbar tid (De Wandel, Maes, Labeau, Vereecken, Blot, 2010) och även berodde på hög arbetsbelastning från annat håll, till exempel att det var en intensivvårdsavdelning eller att avdelningen hade brist på personal (Teker, et al., 2015).

Tabell 5: Artiklar med respektive faktorer som påverkar följsamhet till handhygien.

Författare & årtal Faktor Signifikansnivå P-värde

De Wandel, D. et al.

(2010). Tidsrelaterad attityd 0,001 Non significant (NS) (0,18) Teker, B. et al..

(2015). Oförmåga att ta tid till att utföra handhygien

(10)

6

Kunskapsnivå

Följsamhet till handhygien var högre bland utbildad personal och efter utbildningstillfälle på arbetsplatsen. Det fanns en skillnad mellan erfarna (48% (50/79)) och oerfarna (76% (37/49)) sjuksköterskor när de kommer till att följa basala hygienrutiner före patientkontakt (Teker, B. et al., 2015). Negativ påverkan på följsamhet till handhygien syntes när personal som ej utförde rutinmässig handhygien inte fick någon feedback på sitt felaktiga utförande (Teker, et al., 2015). Följsamhet till handhygien sjönk när personal ansåg att betydelsen av korrekt handhygien var oklar och att utförandet av korrekt handhygien inte var nödvändigt (De Wandel, Maes, Labeau, Vereecken, Blot, 2010). Följsamhet till handhygien var högre bland sjuksköterskor (79%) än personliga assistenter (6%) (Mertz, et al., 2011).

Tabell 6: Artiklar med respektive faktorer som påverkar följsamhet till handhygien. Författare & årtal Faktor Signifikansnivå P-värde De Wandel, D. et al.

(2010) Nödvändighetsrelaterad attityd 0,001 NS Teker, B. et al..

(2015). utbildningstillfälle Före och efter 0,05 Se tabell 7 Tabell 7: Följsamhet till handhygien i olika situationer före och efter träning.

Tillfälle Före träning Efter träning P-värde

Före patientkontakt 63% (50/70) (37/49) 76% 0,001 Efter patientkontakt 91% (68/75) (47/56) 84% 0,370 Efter kroppsvätskekontakt (44/44) 100% (47/47) 100% 1,000 Före asepsik 76% (34/45) (28/30) 94% 0,370 Efter kontakt med

omgivning (20/27) 75% (18/26) 70% 0,931

Typ av arbetspass

Följsamhet till handhygien var högre under nattpasset i jämförelse till dag-och kvällspasset (Carter, E. J. et al. 2016; Kowitt, B., Jefferson, J., & Mermel, L. A. 2013). Nattpasset hade en högre följsamhet till handhygien som ökade när avdelningen inte hade lika mycket besökare jämfört med dagspasset och på så sätt syntes studieobservatörerna bättre och gav en följsamhet på 62,3% (Carter, E. J. et al. 2016). Under dagspasset var följsamhet till handhygien lägre i jämförelse med nattpasset (Carter, et al., 2016; Kowitt, Jefferson, & Mermel, 2013). Följsamhet till handhygien minskade när avdelningen hade fler besökare och på så sätt syntes studieobservatörerna inte lika bra vilket bidrog till en sämre följsamhet till handhygien på 53% (Carter, et al., 2016) Följsamhet till handhygien ökade utefter varje pass på dygnet, där det var lägst på morgonen (81%), lite högre på kvällen (85,1%) och högst på natten (89,6%) (Kowitt, B., Jefferson, J., & Mermel, L. A., 2013).

Tabell 8: Artiklar med respektive faktorer som påverkar följsamhet till handhygien. Författare & årtal Faktor Signifikansnivå P-värde

Carter, E. J.et al.

(2016) Dagpass 0,005 <0,005

Carter, E. J.et al.

(2016) Nattpass 0,005 <0,005

Kowitt, B.et al. (2013) Dagpass 0,05 NS

Kowitt, B.et al. (2013) Kvällspass 0,05 NS Kowitt, B.et al. (2013) Nattpass 0,05 NS

(11)

7

Följsamhet till handhygien var sämre då det var hög arbetsbelastning och personal upplevde stress (Carter, et al., 2016; Teker, et al., 2015; Zhang, Kong, Lamb, & Wu, 2018; Knoll, Lautenschlaeger, & Borneff-Lipp, 2010; Al-Tawfiq, et al., 2018). Följsamhet till handhygien sjönk när avdelningen var underbemannad och personalen upplevde stress (Teker, et al., 2015) och när akutvårdsavdelningen var överbefolkad (Carter, et al., 2016). Följsamhet till handhygien var sämre de sista 1,5 timmarna av en sjuksköterskas arbetspass (Zhang, Kong, Lamb, & Wu, 2018). Följsamhet till handhygien sjönk som mest på grund av anledningar som inte hade med sjuksköterskeyrket exempelvis att patienter har tider att passa till undersökningar, hemresor, inskrivningar m.m. (Knoll, Lautenschlaeger, & Borneff-Lipp, 2010).

Tabell 9: Artiklar med respektive faktorer som påverkar följsamhet till handhygien.

Författare & årtal Faktor Signifikansnivå P-värde

Carter, E. et al. (2016) Överbefolkad

akutvårdsavdelning 0,005 <0,005 Teker, B. et al..

(2015). intensivvårdsavdelning Att artbeta på 0,05 NS Zhang, S. et al..

(2018) Antal timmar per arbetspass 0,05 <0,01 Knoll, M. et al..

(2010) Stress Anges ej NS

Tillgänglighet av handsprit

Följsamhet till handhygien var högre när det fanns handsprit både inne och utanför patientrummet, i jämförelse till att det bara fanns inne på rummet (Mertz, D et al. 2011). När handsprit fanns tillgängligt både innanför och utanför patientrum var följsamhet till handhygien högre (36,8%) jämfört med när det bara fanns innanför rummet (30,5%), utanför rummet (31,8%) eller när handsprit inte alls varit tillgängligt (13,4%).

Tabell 10: Artiklar med respektive faktorer som påverkar följsamhet till handhygien.

Författare & årtal Faktor Signifikansnivå P-värde

Mertz, D.et al. (2011). Handsprit ej

tillgänglig 0,05 <0,05

Mertz, D.et al. (2011). Handsprit endast

inne på rummet 0,05 <0,05 Mertz, D.et al. (2011). Handsprit endast

utanför rummet 0,05 <0,05 Mertz, D.et al. (2011). Handpsrit både

inne-och utanför rummet 0,05 <0,05 Varningsnotis

Resultatet visade att vid uppsatt varningsnotis för kontaktförsiktighet ökade följsamhet till handhygien (Mertz, D. et al. 2011; Kowitt, B., Jefferson, J., & Mermel, L. A. 2013). Majoriteten följde de uppsatta hygienrutinerna vid försiktighetsåtgärder 52,2% (Mertz, D. et al.) och 85,2% (Kowitt, B., Jefferson, J., & Mermel, L. A. 2013). Vid ej uppsatt varningsnotis sjönk följsamhet till handhygien till 28,7% (Mertz, D. et al. 2011) och 84% (Kowitt, B., Jefferson, J., & Mermel, L. A. 2013).

Tabell 11: Artiklar med respektive faktorer som påverkar följsamhet till handhygien.

Författare & årtal Faktor Signifikansnivå P-värde

Mertz, D.et al.

(2011). Ingen varningsnotis 0,05 <0,05 Mertz, D.et al.

(2011). Varningsnotis uppsatt 0,05 <0,05 Kowitt, B.et al.

(2013). Ingen varningsnotis 0,05 NS

Kowitt, B.et al.

(12)

8

Mängd personal i rummet

Följsamhet till handhygien var högre när sjukvårdspersonal var tvåeller fler i samma patientrum (Monsalve, M. N.et al. 2014). Följsamhet till handhygien ökade till 29,8% vid närvaro av annan sjukvårdspersonal. Följsamhet till handhygien varierade beroende på yrkestiteln sjukvårdspersonalen som var närvarande hade. Det var relativt oförändrat i jämförelsen med att ha en sjuksköterska (24,18%) eller läkare (24,37%) närvarande i rummet. Det var högst följsamhet när intensivvårdspersonal var närvarande i rummet (29,8%). Följsamhet till handhygien var som lägst när sjuksköterskan var ensam i rummet (21,15%) (Monsalve, M. N.et al. 2014).

Tabell 12: Artiklar med respektive faktorer som påverkar följsamhet till handhygien.

Författare & årtal Faktor Signifikansnivå P-värde

Monsalve, M. N.et al.

(2014) Sjuksköterska (SSK) själv 0,01 <0,01 Monsalve, M. N.et al.

(2014) intensivvårdspersonalSSK med , läkare, eller SSK

0,01 <0,01

Monsalve, M. N.et al.

(2014) intensivvårdspersonal SSK med 0,01 <0,01 Monsalve, M. N.et al.

(2014) SSK med läkare 0,01 <0,01

Monsalve, M. N.et al.

(2014) SSK med SSK 0,01 <0,01

År i yrket

Följsamhet till handhygien blev sämre ju längre år sjuksköterskan spenderat i sitt yrke (Zhang, S., Kong, X., Lamb, K., & Wu, Y. 2018). Följsamhet till handhygien var 27% bland sjuksköterskor som hade arbetat mindre än fem år. Bland sjuksköterskor som hade mellan fem till 20 års erfarenhet var följsamhet till handhygien 26,7% och med en erfarenhet på över 20 år sjönk följsamhet till handhygien till 24,8% (Zhang, S., Kong, X., Lamb, K., & Wu, Y. 2018).

Tabell 13: Artiklar med respektive faktorer som påverkar följsamhet till handhygien. Författare & årtal Faktor Signifikansnivå P-värde

Zhang, S. et al.. (2018) <5 år 0,05 0,68 (NS) Zhang, S. et al.. (2018) 5-20 år 0,05 0,68 (NS) Zhang, S. et al.. (2018) >20 år 0,05 0,68 (NS) Distraktioner

Följsamhet till handhygien blev sämre när sjuksköterskan utsattes för distraktioner (Kurtz, 2017). Distraktioner som spelat roll är när sjuksköterskan bär saker i händerna (9% uteblivna möjligheter), vid användning av telefon (1% uteblivna möjligheter), vid påtagning av handskar och skyddsutrustning (6% uteblivna möjligheter) och vid medtagande av vagn (2% av uteblivna möjligheter) (Kurtz, 2017). Andra faktorer som spelat roll är när sjuksköterskan ofta går ut och in ur salen (7,9% av uteblivna möjligheter) och när patienten är isolerad (5,1% av uteblivna möjligheter) (Al-Tawfiq, et al., 2018).

Tabell 14: Artiklar med respektive faktorer som påverkar följsamhet till handhygien.

Författare & årtal Faktor Signifikansnivå P-värde

Kurtz, (2017) Se tabell 15 0,05 Se tabell 15 Al-Tawfiq, et al.,

(2018) Se tabell 16 0,05 NS

(13)

9 Distraktion Antal uteblivna

möjligheter/antal möjligheter P-värde Bär material i händerna 112/1300 (9%) 0,040 Vid användning av telefon 7/1300 (1%) 0,038 Vid påtagning av handskar och skyddsutrustning 72/1300 (6%) 0,035 Vid medtagande av vagn 25/1300 (2%) 0,040

Totalt antal uteblivna

möjligheter 233/1300 (18%)

Tabell 16: Distraktioner som minskar följsamhet till handhygien Distraktion Antal uteblivna

möjligheter P-värde

Bär material i

händerna 238/699 (28,8%) NS Vid påtagning av

handskar 235/699 (28,6%) NS Händer fulla med

medicin 202/699 (24,5%) NS När sjuksköterskan ofta går in och ut ur salen 65/699 (7,9%) NS Isolerad plats 42/699 (5,1%) NS Vid följe ut och in 39/699 (4,7) NS

Vid tom

spritbehållare 3/699 (0,4%) NS Vid delning av

utrustning 2/699 (0,2%) NS Totalt antal uteblivna

(14)

10

Diskussion

Metoddiskussion

En litteraturöversikt med kvantitativ design har gjorts. I kvantitativa studier är målet att ordna och klassificera, se samband, förutsäga eller förklara något (Forsberg & Wengström, 2013). Då litteraturöversikten går ut på att undersöka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien har kvantitativ design använts. Urvalet ändrades för att inkludera sjuksköterskor i alla områden istället för enbart slutenvården då detta gav flera artiklar och mer data att analysera. Denna ändring gav många fler artiklar varav ett antal var irrelevanta. Samtliga artiklars kvalitet och relevans till litteraturöversikten har säkerställts med hjälp av granskningsprotokollet för kvantitativa artiklar, framtaget vid Avdelning för Omvårdnad, Hälsohögskolan Jönköping, se bilaga 2. Även författarnas förförståelse har haft minimal påverkan på resultatet tack vare granskningsprotokollet. Alla artiklar lästes genom och kvalitetsgranskades, med hjälp av protokollet, av båda författarna. Detta är också ett sätt att försäkra reliabiliteten av litteraturöversikten (Henricson, 2012). Databaserna som användes vid sökning av artiklar var MEDLINE och CINAHL, varav båda fokuserar på bland annat omvårdnadsartiklar (EBSCO Health, u.å.). Användning av flera databaser bidrar till att höja litteraturöversiktens validitet då mängden relevanta artiklar även ökar (Henricson, 2012).

Likadan design hos alla artiklar är en rekommendation då det stärker validiteten i arbetet (Henricson, 2012). En artikel var enkätbaserad och fick sju av sju möjliga poäng i kvalitetsgranskningen och ansågs då ha tillräckligt hög kvalitet och relevans till arbetet. Tvärsnittsstudien fick dock bara fem av sju möjliga poäng men ansågs ändå vara av tillfredsställande grad då syftet var relevant och studien hade kvantitativ ansats. Artikelsökningen begränsades till artiklar som utkom efter årtalet 2008, vilket drastiskt minskade antalet relevanta artiklar till litteraturöversikten. Handhygien och basal hygienrutin är dock ämnen där nya rutiner och forskning ständigt förekommer och därför ansågs det nödvändigt att begränsa sökningen till de senaste elva åren.

I dataanalysen delades artiklarna upp mellan de två författarna och därefter lästes de genom noggrant med syftet att få ut resultat, i form av faktorer, från varje artikel. Att dela upp artiklarna och inte analysera dem tillsammans sänker reliabiliteten av studien (Henricson, 2012). För att kompensera detta samarbetade författarna i sammanställningen av likadana faktorer som framkom i artiklarna och läste vid behov återigen genom enstaka artiklar där resultatet var otydligt.

Resultatdiskussion

I litteraturöversikten framkom det att ett antal olika faktorer påverkar sjuksköterskans följsamhet till handhygien varav kunskapsnivå, stress och tidsbrist valts ut för diskussion. Det syntes en skillnad i kunskapsnivå mellan oerfarna och erfarna sjuksköterskor gällande följsamheten och efter träningstillfällen ökade följsamheten på arbetsplatsen. Följsamheten sjönk även när sjuksköterskan inte ansåg att effekten av korrekt handhygien var nödvändig. Även faktorn stress hade en stor påverkan på följsamheten till handhygien. Sjuksköterskorna upplevde stress vid hög arbetsbelastning och när avdelningen var underbemannad. Följsamheten sjönk som mest av orsaker som inte hade med sjuksköterskeyrket att göra, exempelvis att patienter hade tider att passa (hemresor, transporter, undersökningar etc.). Faktorn tidsbrist hade också en påverkan på följsamheten till handhygien. Sjuksköterskorna

(15)

11

upplevde att utförandet av korrekt handhygien slösade dyrbar tid. Litteraturöversikten visade även att typen av sal och pass, tillgänglighet av handsprit, varningsnotis, mängd personal i rummet, år i yrket och distraktioner hade en påverkan på följsamheten till handhygien.

I resultatet framkom det att kunskapsnivån hos sjuksköterskor påverkar följsamheten av handhygien. Patientsäkerhetslagen säger att sjuksköterskor ska upprätthålla en god och säker vård (Patientsäkerhetslagen, 2010:659). För att upprätthålla en god och säker vård krävs även att sjuksköterskor håller sig uppdaterade på den senaste evidens som finns (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016b) vilket betyder att sjuksköterskor har en skyldighet till att ständigt ta till sig ny kunskap för att tillämpa den bästa möjliga evidensbaserade omvårdnad. Detta förstärks av faktumet att sjuksköterskors följsamhet till handhygien ökar efter träningstillfällen som bevisas i en studie (McLaws, Farahangiz, Palenik, Askarian, 2015). Brist på kunskap är även en riskfaktor för otillräcklig följsamhet till handhygien (Barrett, Randle, 2008). I en annan studie anser sjuksköterskor att handskar är tillräckligt för att hejda smittspridning och undviker då att sprita och/eller tvätta händer före och efter patientkontakt (Sadule-Rios, Aguilera, 2017), vilket också påvisar att okunskap är en bidragande faktor till bristande följsamhet till handhygien då det finns evidens bakom faktumet att god följsamhet till handhygien minskar smittspridning (Korniewicz, El-Masri 2008).

I resultatet framkom det att följsamheten påverkas när sjuksköterskor upplevde stress. Sjuksköterskor ska i enlighet med kärnkompetensen säker vård kunna hantera stress (Svensk Sjuksköterskeförening m.fl., 2016a). Sjuksköterskor kan dagligen utsättas för riskfaktorer som förknippas till stress vilket leder till försämrad följsamhet till handhygien, varav vissa är att arbeta på intensivvårdsavdelning, underbemanning och/eller överbefolkning på avdelningen (Barrett, Randle, 2008; Sadule-Rios, Aguilera, 2017).

I resultatet framkom det att tidsbrist påverkade följsamheten till handhygien. För att tillämpa säker vård där handhygien utförs korrekt är det viktigt att sjuksköterskor är väl medvetna om innebörden av de uppsatta hygienrutinerna samt kunna utföra dem på rätt sätt (Andersson, 2013). Tidsbrist kan leda till att sjuksköterskor hoppar över att utföra handhygien då de anser att tiden inte räcker till eller att patienten kräver direkt vård vilket inte ger tid till att tvätta eller sprita händerna enligt riktlinjer (Barrett, Randle, 2008).

Att upprätthålla en god följsamhet till handhygien sänker förekomsten av VRI (Létourneau at al., 2018) och minskar därmed även vårdlidande (Andersson, Bergh, Karlsson & Nilsson, 2010), vilket en säker vård ska uppnå.

Kliniska implikationer

Att kartlägga faktorer som påverkar följsamheten till handhygien ger en klar och tydlig bild på var och i vilka situationer följsamheten är bristande. Resultatet kan komma till användning för att bedriva ett förbättringsarbete och sjuksköterskor som tar del av litteraturöversikten kan tänka över sin egen följsamhet med avseende för de faktorer som framkommit i resultatet. Resultatet kan även användas för att skapa instruktions-och/eller upplärningsmaterial som kan användas för att utbilda sjuksköterskor till att vara mer följsamma. Resultat visar i vilka situationer sjuksköterskor behöver vara mer uppmärksamma i och om detta inte följs leder det till en bristande patientsäkerhet och mer smittspridning vilket ökar kostnaden för att bedriva hälso-och sjukvård.

(16)

12

Resultatet presenterar faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till handhygien, dock nämns inget om just varför faktorerna påverkar följsamheten så som de gör. Med kännedom av dessa faktorer kan nya studier göras som undersöker närmre på just varför t.ex. typ av patientrum eller pass har en inverkan på följsamheten.

Slutsatser

Faktorer som hade en signifikant effekt var typ av rum, kunskapsnivå, typ av arbetspass, stress, varningsnotis och mängd personal i rummet. Litteraturöversiktens resultat påvisar att det finns faktorer som påverkar följsamheten till handhygien bland sjuksköterskor. Detta har inverkan på patientsäkerheten då det vid bristande följsamhet till handhygien kan leda till vårdlidande. Trots detta anser författarna att resultatet inte är tillräckligt för att dra en slutgiltig slutsats och att mer forskning kring ämnet krävs för att säkerställa varför de framkomna faktorerna påverkar följsamhet till handhygien så som de gör. Förhoppningen är att litteraturöversikten kan användas som inspiration till vidare forskning inom området.

(17)

13

Referenser

Al-Tawfiq, J. A., Treble, M., Abdrabalnabi, R., Okeahialam, C., Khazindar, S., & Myers, S. (2018). Using targeted solution tools as an initiative to improve hand hygiene: challenges and lessons learned. Epidemiology and Infection, 146(2), 276–282. doi:10.1017/S0950268817002758

Andersson, A. E., Bergh, I., Karlsson, J., & Nilsson, K. (2010). Patients’ experiences of acquiring a deep surgical site infection: an interview study. American Journal of Infection Control, 38(9), 711–717. doi:10.1016/j.ajic.2010.03.017

Andersson, Å (2013) Utveckling av kvalitet och säker vård och omvårdnad i Sverige. Sherwood, G., & Barnsteiner, J. (red). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad - sex grundläggande kärnkompetenser (s.51-52) Lund: Studentlitteratur AB.

Asadollahi, M., Arshadi Bostanabad, M., Jebraili, M., Mahallei, M., Seyyed Rasooli, A., & Abdolalipour, M. (2015). Nurses’ knowledge regarding hand hygiene and its individual and organizational predictors. Journal Of Caring Sciences, 4(1), 45–53. doi: 10.5681/jcs.2015.005

Barrett, R., & Randle, J. (2008). Hand hygiene practices: nursing students’ perceptions. Journal of Clinical Nursing, 17: 1851-1857. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02215.x

Basal hygien i vård och omsorg. (SOFS 2015:10). Hämtad 2018-10-20 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19819/2015-5-10.pdf

Carter, E. J., Wyer, P., Giglio, J., Jia, H., Nelson, G., Kauari, V. E., & Larson, E. L. (2016). Environmental factors and their association with emergency department hand hygiene compliance: an observational study. BMJ Quality & Safety, 25(5), 372–378.doi:10.1136/bmjqs-2015-004081

De Wandel, D., Maes, L., Labeau, S., Vereecken, C., & Blot, S. (2010). Behavioral determinants of hand hygiene compliance in intensive care units. American Journal Of Critical Care: An Official Publication, American Association Of Critical-Care Nurses, 19(3), 230–239. doi: 10.4037/ajcc2010892

EBSCO Health. (u.å.). MEDLINE Databases. Hämtad 29-04-19 från

https://www.ebscohost.com/nursing/products/medline-databases

EBSCO Health. (u.å.). CINAHL Databases. Hämtad 29-04-19 från

https://www.ebscohost.com/nursing/products/cinahl-databases

Folkhälsomyndigheten. (2012). Allt du vill veta om handhygien. Hämtad 2018-10-20 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c71784d66077491abf6fa5ec8d0e8960/rena-hander-allt-du-vill-veta-om-handhygien-webb.pdf

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Friberg, F. (2012). Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod: Från Idé till examination inom omvårdnad. (s.471-478). Lund: Studentlitteratur AB.

Hsu, V. (2014). Prevention of health care-associated infections. American Family Physician, 90(6), 377–382.

http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspx?direct=true&AuthType=cookie,ip,uid&db =c8h&AN=103847415&site=ehost-live

Huang, G. K. L., Stewardson, A. J., & Grayson, M. L. (2014). Back to basics: hand hygiene and isolation. Current Opinion in Infectious Diseases, 27(4), 379–389. doi: 10.1097/QCO.0000000000000080

(18)

14

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Sveriges Riksdag 2019-05-11

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Knoll, M., Lautenschlaeger, C., & Borneff-Lipp, M. (2010). The impact of workload on hygiene compliance in nursing. British Journal Of Nursing (Mark Allen Publishing), 19(16), S18–S22. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=cookie,ip,uid&db=cmedm&AN=208 52459&site=ehost-live

Korniewicz, D. M., El-Masri, M.(2008). Exploring the factors associated with hand hygiene compliance of nurses during routine clinical pratice. Applied Nursing Research. 23(2010) 86-90. doi:10.1016/j.apnr.2008.06.002

Kowitt, B., Jefferson, J., & Mermel, L. A. (2013). Factors associated with hand hygiene compliance at a tertiary care teaching hospital. Infection Control And Hospital Epidemiology, 34(11), 1146–1152. DOI: 10.1086/673465

Kurtz, S. L. (2017). Identification of low, high, and super gelers and barriers to hand hygiene among intensive care unit nurses. American Journal Of Infection Control, 45(8), 839-843. doi:10.1016/j.ajic.2017.04.004.

Labi, A.-K., Obeng-Nkrumah, N., Owusu, E., Bjerrum, S., Bediako-Bowan, A., Sunkwa-Mills, G., … Newman, M. J. (2019). Multi-centre point-prevalence survey of hospital-acquired infections in Ghana. The Journal Of Hospital Infection, 101(1), 60–68. doi: 10.1016/j.jhin.2018.04.019

Lag om etikprövning av forskning som avser människor. (2003:460). Hämtat från Sveriges Riksdag 2019-05-11.

Létourneau, J., Alderson, M., & Leibing, A. (2018). Positive deviance and hand hygiene of nurses in a Quebec hospital: What can we learn from the best? American Journal of Infection Control, 46(5), 558– 563. doi:10.1016/j.ajic.2017.10.005

McLaws, M.-L., Farahangiz, S., Palenik, C. J., & Askarian, M. (2015). Iranian healthcare workers’ perspective on hand hygiene: a qualitative study. Journal Of Infection And Public Health, 8(1), 72–79. doi:10.1016/j.jiph.2014.05.004

Monsalve, M. N., Pemmaraju, S. V., Thomas, G. W., Herman, T., Segre, A. M., & Polgreen, P. M. (2014). Do peer effects improve hand hygiene adherence among healthcare workers? Infection Control and Hospital Epidemiology, 35(10), 1277–1285. doi:10.1086/678068

Melhus, Å. (2010). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Norstedts.

Mertz, D., Johnstone, J., Krueger, P., Brazil, K., Walter, S. D., & Loeb, M. (2011). Adherence to hand hygiene and risk factors for poor adherence in 13 Ontario acute care hospitals. American Journal of Infection Control, 39(8), 693–696. doi: 10.1016/j.ajic.2010.12.002

Mätning av vårdrelaterade infektioner i slutenvården. Hämtad 2018-10-20 från

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningvardrelateradeinfekti oner.2333.html

Sadule-Rios, N., & Aguilera, G. (2017). Nurses’ perceptions of reasons for persistent low rates in hand hygiene compliance. Intensive & Critical Care Nursing, 42, 17–21. doi:10.1016/j.iccn.2017.02.005 Septimus, E. J., & Moody, J. (2016). Prevention of Device-Related Healthcare-Associated Infections. F1000research, 5. doi: 10.12688/f1000research.7493.1

(19)

15

Sjöberg, M., & Eriksson, M. (2010). Hand disinfectant practice: the impact of an education intervention. The Open Nursing Journal, 4, 20–24. doi: 10.2174/1874434601004010020

Socialstyrelsen. (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport. God vård - Säker vård. Hämtad 2019-05-11 från

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-72/Documents/God%20v%C3%A5rd%20S%C3%A4ker%20v%C3%A5rd.pdf Socialstyrelsen. (2015). Basala hygienrutiner. Hämtad 2019-01-29

https://www.socialstyrelsen.se/vardhygien/basalahygienrutiner

Socialstyrelsen. (2017). Patientsäkerhetslagen. Hämtad 2018-10-25

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och- foreskrifter/patientsakerhetslagen?fbclid=IwAR29jLNInFrKOSiwQ-jwJrCUUMCEDuTuCXGBZB-a1WoKfj2VsXkIYPblPZA

Stock, S., Tebest, R., Westermann, K., Samel, C. Strohbücker, B., Stosch, C., Wenchel, H., Redaélli, M., (2015). Implementation of an innovative hands-on training to improve adherence to hygiene rules: A feasibility study. Nurse education today , 36 (2016) 407-4011. doi:10.1016/j.nedt.2015.10.012

Strickler, J. (2017). Florence Nightingale: Lighting the way for the future of nursing. Nursing, 47(12), 43–45. doi: 10.1097/01.NURSE.0000526887.95058.3b

Suetens, C., Hopkins, S., Kolman, J., Diaz Högberg, L. (2013). European Centre for Disease Prevention and Control. Point prevalence survey of healthcare-associated infections and antimicrobial use in

European acute care hospitals, 2011-2012. Hämtad 6/3-2019 från

https://ecdc.europa.eu/sites/portal/files/media/en/publications/Publications/healthcare-associated-infections-antimicrobial-use-PPS.pdf

Sveriges Kommuner och Landsting (2017). Markörbaserad journalgranskning jan 2013 - juni 2016 Vårdrelaterade infektioner: Kunskap, konsekvenser, kostnader.

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-475-5.pdf Hämtad 6/3-2019

Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Mätning av följsamhet till hygienrutiner och klädregler. Hämtad 2018-10-20 från

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningbasalahygienrutiner.2 277.html

Svensk Sjuksköterskeförening. (2016a). SÄKER VÅRD – en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner. Hämtad 2019-05-11 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-publikationer/saker-vard_2016.pdf

Svensk Sjuksköterskeförening. (2016b). Evidensbaserad vård och omvårdnad. Hämtad 2018-10-25 från

https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Svensk_sjukskoterskeforening_om/Evidensbaserad-vard-och-omvardnad/

Svensk Sjuksköterskeförening (2012). ICN:etiska kod. Hämtad 2019-01-29

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk Sjuksköterskeförening. (2015). Kärnkompetenser. Hämtad 2018-10-25 från

https://www.swenurse.se/Utanfor-strukturen/karnkompetenser/

Teker, B., Ogutlu, A., Gozdas, H. T., Ruayercan, S., Hacialioglu, G., & Karabay, O. (2015). Factors Affecting Hand Hygiene Adherence at a Private Hospital in Turkey. The Eurasian Journal of Medicine, 47(3), 208–212. doi:10.5152/eurasianjmed.2015.78

Yngström, D., Lindström, K., Nyström, K., Nilsson-Marttala, K., Hillblom, L., Hansson, L., … Larsson, J. (2011). Healthcare-associated infections must stop: a breakthrough project aimed at reducing healthcare-associated infections in an intensive-care unit. BMJ Quality & Safety, 20(7), 631–636.

(20)

16

doi:10.1136/bmjqs.2007.023846

World Health Organization. (2011). WHO Report on the burden of endemic health care-associated

infection worldwide. Hämtad 2018-10-25 från

http://www.who.int/gpsc/country_work/gpsc_ccisc_fact_sheet_en.pdf?ua=1

Zhang, S., Kong, X., Lamb, K. V., & Wu, Y. (2019). High nursing workload is a main associated factor of poor hand hygiene adherence in Beijing, China: An observational study. International Journal Of Nursing Practice, e12720. doi:10.1111/ijn.12720

(21)
(22)
(23)

Bilaga 2: Artikelmatris

Nr Författare &

År Titel Tidskrift & Syfte Metod Resultat Kvalitet

1. Mertz, D., Johnstone, J., Krueger, P., Brazil, K., Walter, S. D., & Loeb, M. (2011) Adherence to hand hygiene and risk factors for poor adherence in 13 Ontario acute care hospitals. American Journal Of Infection Control To assess risk factors of poor hand hygiene. Quantitative observational study. Adherence increased in single rooms, when hand sanitizer was available in-and outside of the room, when patient contact was planned. Adherence decreased in 2-3 and 4-rooms, when hand sanitizer was not available both in-and outside of the room, when no patient contact was planned and when being an assistant (lack of knowledge). Hög 6/7 Återkoppling till nyare forskning saknas. 2. De Wandel, D., Maes, L., Labeau, S., Vereecken, C., & Blot, S. (2010) Behavioral determinants of hand hygiene compliance in To identify and describe predictors and determinants of noncompliance Questionnaire. Adherence decreased when there was lack of time and knowledge Hög 7/7

(24)

intensive care units. American Journal Of Critical Care, with hand hygiene prescriptions in intensive care unit nurses by means of a questionnaire. 3. Monsalve, M. N., Pemmaraju, S. V., Thomas, G. W., Herman, T., Segre, A. M., & Polgreen, P. M. (2014) Do peer effects improve hand hygiene adherence among healthcare workers? Infection Control And Hospital Epidemiology To determine whether hand hygiene adherence is influenced by peer effects and, specifically, whether the presence and proximity of other healthcare workers has a positive effect on hand hygiene adherence. Quantitative observational study. Adherence increased when there was a presence of other healthcare worker(s). Adherence decreased when a healthcare worker was alone. Hög 6/7 Diskussion gällande validitet och reliabilitet saknas. 4. Kurtz, S. L.

(2017) Identification of low, high, and super gelers and barriers to hand hygiene among intensive care unit nurses' American Journal of Infection Control To provide information identified during hand hygiene surveillance periods at 5 intensive care units (4 hospitals) in Texas. Using room entry and room exit, overt observation periods were 8 consecutive hours for 3-5 days on 64 ICU nurses. Four barriers to hand hygiene compliance were identified: carrying something in their hands, talking on mobile phones, donning gloves or personal protective equipment, and pushing or pulling the workstation on wheels; all were statistically significant. Hög 6/7 Återkoppling till nyare forskning saknas. 5. Carter, E. J., Wyer, P., Giglio, J., Jia, H., Nelson, G., Kauari, V. E., & Larson, E. L. (2016) Environmental factors and their association with emergency department hand hygiene compliance: an observational study. BMJ Quality & Safety. To examine the relationship between environmental conditions and proper hand hygiene. Quantitative, single-site, observational study. Adherence increased in single rooms and during the night shift. Adherence decreased in 2-3 or 4 patient rooms, when the site was overcrowded and during the morning shift. Hög 6/7 Återkoppling till nyare forskning saknas. 6. Teker, B., Ogutlu, A., Gozdas, H. T., Ruayercan, S., Hacialioglu, G., & Karabay, O. (2015). Factors Affecting Hand Hygiene Adherence at a Private Hospital in Turkey. To investigate the factors related with hand hygiene adherence at a private hospital in Turkey. Quantitative observational study before-after intervention Adherence increased when employees were trained and educated regarding hand hygiene procedures. Medel 5/7 Diskussion gällande validitet och reliabilitet och koppling till nyare forskning saknas.

(25)

The Eurasian Journal Of Medicine. Adherence decreased when there was high workload (stress), lack of time and knowledge, forgetfulness. 7. Kowitt, B., Jefferson, J., & Mermel, L. A. (2013). Factors associated with hand hygiene compliance at a tertiary care teaching hospital. Infection Control And Hospital Epidemiology To identify factors associated with hand hygiene compliance during a multiyear period of intervention. Observational

study. Adherence increased during the night shift, when there was planned patient contact and after training and education regarding hand hygiene procedures, Adherence decreased when there was no planned patient contact and during the morning shift. Medel 5/7 Beskrivning av etiskt förhållningssätt och diskussion gällande validitet och reliabilitet saknas. 8. Zhang, S., Kong, X., Lamb, K. V., & Wu, Y. (2018) High nursing workload is a main associated factor of poor hand hygiene adherence in Beijing, China: An observational study. International Journal Of Nursing Practice

The aim of the study was to explore the impact of nurse workloads on adherence to hand hygiene. Quantitative cross‐sectional study Adherence decreased the longer you work (years), when there was high workload (stress). Medel 5/7 Diskussion gällande validitet och reliabilitet och koppling till nyare forskning saknas. 9. Knoll, M., Lautenschlaeger, C., & Borneff-Lipp, M. (2010) The impact of workload on hygiene compliance in nursing. British Journal Of Nursing The objective of this research was to clarify whether external factors (e.g. ward capacity, level of nursing intensity) had an influence on nursing staff compliance with hand hygiene guidelines. Quantitative observational study. Adherence increased when employees were trained and educated regarding hand hygiene procedures. Adherence decreased when there was a high workload (stress). Medel 5/7 Beskrivning av etiskt förhållningsätt och diskussion gällande validitet och reliabilitet saknas. 10. Al-Tawfiq, J. A., Treble, M., Abdrabalnabi, Using targeted solution tools as an initiative Elucidate contributing factors Observational

study Adherence decreased due to full hands

(26)

R., Okeahialam, C., Khazindar, S., & Myers, S. (2018). to improve hand hygiene: challenges and lessons learned. Epidemiology & Infection to low compliance rates of hand hygiene. because they where carriyng supplies or medicine. Alos due to improper use of gloves. Diskussion gällande validitet och reliabilitet och koppling till nyare forskning saknas.

Figure

Tabell 2: Sökmatris i CINAHL
Tabell 4: Artiklar med respektive faktorer som påverkar följsamhet till handhygien.
Tabell 9: Artiklar med respektive faktorer som påverkar följsamhet till handhygien.
Tabell 16: Distraktioner som minskar följsamhet till handhygien  Distraktion  Antal uteblivna

References

Related documents

genomfört studien inte arbetar särskilt jämställt vilket inte förvånar mig då i stort sett all den tidigare forskning som jag tagit del av påvisar att pedagoger gör skillnad på

Vidare har jag inte tänkt göra någon åtskillnad mellan kön eller ålder när det gäller dessa så kallade traffickingoffer utan tanken är att ta in både män och kvinnor

Simplement, et d’une manière apparemment paradoxale, dans les conditions du passage d’un régime politico-économique à l’autre, cette forme politique de la

Ett idealt scenario skulle vara att invandrade kvinnor som startar eget kan vara allmänt nöjda och integrerade i arbetslivet då de (1) avskaffar passiviteten och sitt

Vänsterpartiet anser att skattereduktion för fackföreningsavgift är viktigt av tre skäl: För det första bidrar den till att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka

Ur detta utvecklades idén om att ett socialt företag skulle kunna vara en väg att erbjuda ett fungerande och nytänkande alternativt sätt för individer med

A Tempe cell (Model no. Cl-029B, Soil Measurement Systems LLC.) was modified to contain a network of sampling ports, continuously monitoring water saturation, capillary

Ovanstående citat indikerar att balans är individuellt men av vikt för att minska konflikter mellan arbete och privatliv. Vidare uttrycker vissa av cheferna att balansen har