• No results found

Översiktsplanering IT och GIS

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Översiktsplanering IT och GIS"

Copied!
96
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Översiktsplanering med IT och

GIS för hållbar utveckling

(2)

Projekt nr: LIFE97ENV/S/000317 Startdatum: 1 oktober 1997 Slutdatum: 30 september 2000

Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar utveckling – rapport från tre seminariedagar 1999

(3)

Översiktsplanering med IT och

GIS för hållbar utveckling

(4)

TITEL: Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar utveckling – rapport från tre seminariedagar våren 1999

REDAKTIONSGRUPP: Mats Carlson, Klas Cederin, Göran Skoog, Maria Brodde Makri UTGIVARE: Boverket och Naturvårdsverket

UTGIVNINGSÅR: 2000 UPPLAGA: 1:1 ANTAL: 400 ex TRYCK: Boverket

ISBN: Boverkets: 91-7147-577-X. Naturvårdsverkets: 91-620-5025-7 ISSN: Naturvårdsverkets: 0282-7298

SAMMANDRAG: Under vårterminen 1999 genomfördes tre arbetsseminarier i Lund i ett samarbete mellan SAMS-projektet, som drivs av Boverket och Naturvårdsverket, och avdelningen Stadsbyggnad, institutio-nen för Arkitektur, LTH (Lunds Tekniska Högskola). SAMS står för Samhällsplanering med miljömål i Sverige. Föreliggande rapport är en dokumentation av dessa seminarier.

SÖKORD: översiktsplanering, samhällsplanering, fysisk planering, miljömål, indikatorer, hållbar utveckling, SAMS-projektet, SAMS, Samhällsplanering med miljömål i Sverige, GIS, Geografiska informationssystem, IT, Informationsteknologi

DIARIENUMMER: Boverkets: B4085-3366/97. Naturvårdsverkets: 530-6059-97 Sp

OMSLAG: Jefferson Communication AB

OMSLAGSBILD: Katarina Löfvenhaft (ek på Djurgården i nationalstadsparken)

ILLUSTRATIONER: Fig. 4-11 i kapitlet ”Framtidens närvaro – översiktsplanen och Internet” har tagits från Tor Nørretranders bok ”Stedet som ikke er” och publiceras med tillåtelse av Aschehoug Dansk Forlag, Köpenhamn

BOKENKANBESTÄLLASFRÅN: Boverket Publikationsservice Box 534, 371 23 Karlskrona Fax: 0455-819 27 e-post: publikationsservice@boverket.se www.boverket.se Naturvårdsverket Publikationsservice 106 48 Stockholm e-post: kundtjanst@environ.se www.environ.se © BOVERKET 2000

(5)

Under vårterminen 1999 genomfördes tre arbets-seminarier i Lund i ett samarbete mellan SAMS-pro-jektet, som drivs av Boverket och Naturvårdsver-ket, och avdelningen Stadsbyggnad, institutionen för Arkitektur, LTH (Lunds Tekniska Högskola). SAMS står för Samhällsplanering med miljömål i Sverige (http://www.environ.se/sams). Föreliggande rapport är en dokumentation av dessa seminarier.

Seminariernas arbetstitel var ”Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar utveckling” och syftet var att informera dels om frågeställningar som be-handlas i olika SAMS-delstudier, dels om pågående forskningsprojekt på LTH inom LU (Lunds univer-sitet) och på SLU (Sveriges Lantbruksuniveruniver-sitet), Alnarp, som ett led i erfarenhetsutbyte och metodut-veckling. Inriktningen på seminarierna var främst mot tillämpning av GIS (Geografiska informationssystem) i översiktsplanearbetet där planeringen skall främja en hållbar utveckling samt modern IT (Informations-teknologi) som ett givande arbets- och kommunika-tionsredskap.

Under 1998 visade en forskarutbildningskurs på stadsbyggnad om ”Kartografi och planering” att medan IT och GIS utvecklades intensivt, uppmärk-sammade planerare och forskare allt för lite diskus-sionen om innehåll och om hur de nya redskapen kan användas för den översiktliga planeringen. Det fanns helt enkelt ett stort behov av att samla fors-kare, praktiska planerare och kartografiska specia-lister från pågående projekt för att få en överblick över utvecklingsläget, möjligheter till samordning och framför allt en gemensam dialog.

Seminariernas upplägg med såväl övergripande prin-cipfrågor som konkreta projektexempel och livliga gruppdiskussioner har försökt svara mot detta behov.

Fyra doktorander på Stadsbyggnad och Trafikteknik har fungerat som gruppsekreterare och har även hjälpt till med seminarierna. De har också varit re-daktörer för denna seminarierapport. I rapporten finns manus eller korta resuméer från föreläsningar och projektpresentationer samt en sammanfattning från gruppdiskussionerna. Föreläsarna ansvarar själva för innehållet i respektive avsnitt. En namn- och adress-lista med alla deltagare bifogas rapporten.

SAMS-projektet stod för arrangemangen vid de tre seminarietillfällena. Förhoppningsvis kan seminarie-serien med tillhörande rapport ge möjligheter till att dialogen fortsätter och att ytterligare kontakter eta-bleras. Det är även önskvärt att arrangera liknande seminarier framöver.

Det är nyttigt att sammanföra praktiker och fors-kare, byta erfarenheter, justera kursen mot gemen-samma mål och diskutera utvecklingen samt sist – men inte minst – hjälpa varandra skärpa forsknings-och utvecklingsarbetets problemställningar på vägen till bättre översiktsplanering med hållbarheten som en självklar och integrerad faktor.

Karlskrona, Lund, Stockholm 1999-07-30

Vibeke Dalgas, prof. em Ulrik Westman

Stadsbyggnad, Arkitektur, SAMS,

LTH Naturvårdsverket

(6)

Innehållsförteckning

Förord ... 3

Seminarium I: Framtidsperspektiv och visioner ... 6

SAMS – Samhällsplanering med miljömål i Sverige (Ulrik Westman) ... 6

Framtidens närvaro – översiktsplanen och Internet (Bo Grönlund) ... 13

Frågor kring översiktsplanens metodutveckling (Vibeke Dalgas) ... 31

Framtidsperspektiv för samordning av den regionala och kommunala fysiska samhällsplaneringen (Jan Persson) ... 40

Ett nytt språk på väg för att uppnå miljömålen – ett exempel på begreppsutveckling inom grönstruktursektorn (Ulrik Westman) ... 43

GIS-metoder för kartering av spatiotemporala processer inom samhällsplaneringen. Kartläggning av interaktionen människa-miljö i tid och rum (Janos Szegö) ... 46

Seminarium II: Aktuella forsknings- och utvecklingsprojekt ... 47

Burlöv – livsmedelsprojektet (Inger Sellers) ... 47

Burlövs kommun (Kent Elwér) ... 49

Projektet SAMS: Helsingborg (Anna-Maria Dagås, Håkan Lindström) ... 51

Biologisk mångfald och fysisk planering (Katarina Löfvenhaft) ... 55

Presentation av GIS-centrum, Lunds universitet (Petter Pilesjö) ... 57

Historiska kartor i översiktsplaneringen (Mats Carlsson, Klas Cederin) ... 59

Tillgänglighetsmått för analys av markanvändning och resande med GIS (Carolin Folkesson, Maria Brodde Makri) ... 61

GIS-verksamheten på Institutionen för landskapsplanering, Alnarp (Erik Skärbäck) ... 63

(7)

Seminarium III: Aktuella kommunala projekt ... 65

IT och den store skale (Pia Bille) ... 65

IT och GIS i SØllerØd kommun (Kaj SØrensen) ... 70

Ny teknik i översiktsplaneringen (Göran Persson) ... 77

Gruppdiskussioner ... 79

Gruppdiskussion, grupp 1 ... 80

Gruppdiskussion, grupp 2 ... 81

Gruppdiskussion, grupp 3 ... 84

Gruppdiskussion, grupp 4 ... 85

Sammanfattning av den avslutande diskussionen (Vibeke Dalgas) ... 88

Bilagor ... 90

Deltagarlista ... 90

(8)

Ulrik Westman, fysisk planerare

Mer miljöhänsyn i samhällsplaneringen

Många av dagens miljöproblem beror på vårt sätt att använda mark- och vattenområden. Med god miljö-hänsyn i planeringen kan en del misstag undvikas.

Samhällsplaneringen har stor betydelse när det gäller att uppnå miljömål, men metoderna för att hantera miljöfrågor i planeringen behöver utvecklas. Det är bakgrunden till att flera kommuner, regionala myn-digheter, Boverket och Naturvårdsverket samarbe-tar i SAMS-projektet. SAMS står för Samhällspla-nering med miljömål i Sverige.

SAMS – samhällsplanering med

miljö-mål i Sverige

SAMS-projektet skall utveckla metoder för att för-bättra miljöhänsynen i samhällsplaneringen, med ton-vikt på den kommunala översiktsplaneringen. Ge-nom fallstudier och konkreta exempel ska projektet visa hur den fysiska planeringen kan bidra till att nå beslutade miljömål. De metoder som tas fram ska fungera som hjälpmedel i den kommunala plane-ringen. SAMS-projektet startade hösten 1997 och skall avslutas hösten 2000. Projektet delfinansieras av EU:s miljöfond Life och Sida.

Nyckelfrågor inom SAMS

Anpassa miljömålen till planeringsarbetet

För att beslutade miljömål ska bli användbara i den fysiska planeringen kan de behöva formuleras i mer planeringsrelevanta termer. Då krävs kunskap om

vad olika fysiska strukturer innebär för möjligheterna att uppnå olika miljömål. Att visa på dessa samband och ge exempel på hur planeringsanpassade miljö-mål kan formuleras är nyckelfrågor inom SAMS.

Utveckla indikatorer som visar hur

miljö-målen tillgodoses

Att utveckla indikatorer som visar hur planeringen tillgodoser miljömålen blir en andra huvuduppgift.

Ta fram metoder för strategisk

miljöbe-dömning (SMB) i planeringen

Metoder för att redan i planeringen visa på miljö-konsekvenser av olika beslut och alternativ behöver utvecklas. Indikatorer som visar hur planeringen till-godoser miljömål kan även fungera som stöd för SMB.

Utveckla GIS för att åskådliggöra

miljö-målen

Att utveckla användningen av geografiska informa-tionssystem (GIS) för att bättre hantera och åskåd-liggöra miljömål och indikatorer inom fysisk plane-ring är ytterligare en viktig uppgift inom SAMS.

Så arbetar vi

En rad olika kompetenser samarbetar inom SAMS-projektet. I projektets samtliga delstudier deltar både miljövårdare och samhällsplanerare. Arbetet är upp-delat i temastudier och fallstudier. Samarbete sker även med två sydafrikanska städer. Inom projektet genomförs fallstudier i sju svenska kommuner samt en fallstudie på regional nivå. I samarbete med Sida

SAMS – Samhällsplanering med miljömål i Sverige

(9)

genomförs även två sydafrikanska studier i Kimberley respektive Port Elizabeth.

Temastudier för centrala frågeställningar

Centrala frågeställningar specialstuderas i särskilda temastudier. Tre sådana studier genomförs:

Miljömål och fysiska strukturer

Temastudien behandlar hur miljömål och indikatorer kan användas i den fysiska planeringen med särskild inriktning på hur olika fysiska strukturer svarar mot målen.

I anslutning till denna temastudie genomförs två s.k. fördjupningsstudier. Den ena handlar om strategier för regional vattenförsörjning och den andra behand-lar sambandet stad-land med fokus på energiför-sörjningen.

Strategisk miljöbedömning (SMB)

Temastudien behandlar användningen av miljömål och indikatorer i SMB i fysisk planering, främst kom-munal översiktsplanering, regional fysisk planering och sektorsplaner för t.ex. infrastruktur.

Geografiska informationssystem (GIS)

Temastudien behandlar hur GIS som analysverktyg kan användas för att bättre åskådliggöra och hantera planeringsanpassade miljömål och indikatorer i fy-sisk planering.

En fördjupningsstudie om samband mellan miljö och bebyggelse genomförs inom temastudien.

Fallstudier från söder till norr

Inom SAMS bedrivs åtta fallstudier runt om i Sverige. Gemensamt för dem alla är kopplingen till pågående planarbete. Medverkande kommuner är Burlöv, Hel-singborg, Trollhättan, Stockholm, Falun, Borlänge och Storuman. Den regionala planeringsnivån repre-senteras av en fallstudie i Regionplane- och

trafik-kontorets (RTK) regi i Stockholm. De sakfrågor som studeras i fallstudierna kombineras med mer över-gripande metodfrågor i temastudierna.

Burlöv

I fokus: En god livsmiljö genom minskad miljöpå-verkan från trafiken. Indikatorer för beskrivning och uppföljning av sambanden mellan livsmiljö, grön-struktur och infragrön-struktur tas fram.

Helsingborg

I fokus: Samspelet mellan bebyggelse och trafik. Målet är att hälften av ökningen av biltrafiken ska klaras med kollektivtrafik. Hur kan den fysiska pla-neringen bidra? Indikatorer för beskrivning av över-siktsplanens miljöeffekter samt utveckling av SMB-metodik ingår.

Trollhättan

I fokus: Inledningsvis har förutsättningar för själv-försörjning genom lokal livsmedel- och energipro-duktion studerats. Arbetet inriktas vidare på en lokal anpassning av det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” i kommunens fortsatta översiktspla-nering.

Stockholm – två fallstudier

Fallstudie 1. I fokus: Biologisk mångfald i National-stadsparken. Mål och indikatorer för biologisk mång-fald utvecklas för användning i fysik planering. Fallstudie 2. I fokus: Bedömning av miljökonsek-venser. En metod för miljöbedömning med indika-torer i planering på kommundelsnivå tas fram inom studien. Dessutom utvecklas metoder för att dra nytta av miljöbedömningarna i MKB-arbetet för detalj-planer.

Falun/Borlänge kommuner – gemensam

studie

I fokus: Planeringsanpassade miljömål och indika-torer för jord- och skogsbruk. Livsmedelsförsörjning,

(10)

förnyelsebar energi samt bevarande av biologisk mångfald är något av det som undersöks inom ra-men för studien.

Storuman

I fokus: Scenarier för hållbar utveckling i en mycket glest bebyggd kommun tas fram som underlag för en ny översiktsplan.

Regionplane- och trafikkontoret,

Stock-holm (RTK)

I fokus: Strategisk miljöbedömning i regionplanering. Viktiga delar i bedömningen är nationella miljömål och indikatorer. Olika planalternativ studeras.

Samarbete med Sydafrika

Inom ramen för SAMS utförs även studier i samar-bete med planerare och miljövårdare i två sydafri-kanska städer, Port Elizabeth och Kimberley.

Mer miljöhänsyn i samhällsplaneringen

Seminarieserien ”Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar utveckling” genomförs inom SAMS i temastudien som berör GIS. Vi hoppas med semina-rieserien kunna sammanföra forskare och praktiker för att få en uppfattning om vilka problem och möj-ligheter som finns med dagens och morgondagens GIS-verktyg. Vi hoppas även att med de femton nya miljökvalitetsmålen i blickfång kunna identifiera de utmaningar som kommer att utkristalliseras för de framtida GIS-verktygen.

(http://www.environ.se/dokument/miljomal/intro.html)

Kontakta oss gärna

Vill du veta mer om SAMS-projektet är du välkom-men att kontakta oss:

Boverket

Ylva Rönning, projektledare ylva.ronning@boverket.se tel 0455-35 31 15 fax 0455-35 31 21 Karin Slättberg karin.slattberg@boverket.se tel 0455-35 31 49 Naturvårdsverket

Katrin Ottosson, projektledare katrin.ottosson@environ.se tel 08-698 13 81

fax 08-698 12 53

Helena von Knorring

helena.von-knorring@environ.se tel 08-698 15 59

Ulrik Westman

ulrik.westman@environ.se tel 08-698 13 11

(11)

Framtidens närvaro – översiktsplanen och Internet

Bo Grönlund, arkitekt

Med föreläsningstiteln, som professor Vibeke Dal-gas föreslog, undrade jag först, vad Internet och Tor Nørretranders har med översiktsplanering och GIS att göra. Men kanske kan det vid närmare eftertanke komma intressanta synpunkter ur den kombina-tionen.

Inlägget är disponerat som följer: Efter en kort inled-ning fortsätter jag med en sammanfattinled-ning av Nørre-tranders samt en uppdatering baserad på nätkultur-tidskriften Wired från San Francisco i USA (följd sedan 1994). Frågan om vart utvecklingen är på väg kopplas sedan ihop med en diskussion om det ur-bana – stadsmässigheten i staden – som är en för-summad aspekt i stadsplaneringen. Till sist rundar jag av med något om översiktsplaneringens dilemman, GIS och förhållandet mellan rutin och innovation i översiktsplaneringen. Framställningen om Nørre-tranders och Wired är dels ett försök att referera hu-vudpunkter i texterna, dels ett försök att tillfoga ytterligare upplysningar och egna kommentarer.

Texten är supplerad med ytterligare en del material under perioden 14.4.99–29.5.99.

Innehållsöversikt:

1. Introduktionsfråga och inledande kommentarer: Ny teknologi för översiktsplanering/förnyad över-siktsplanering för nytt samhälle och stadsliv 2. Tor Nørretranders platslösa elektroniska värld: ”Stedet som ikke er” (1997) och 11 Mbps till alla 3.Tidskriften Wired’s uppdatering om informations-samhället: ”The next net”, ”The long boom”, ”The new rules of the new economy” och ”The new biology of machines”

4. Urbanitet – en aspekt som saknas i översiktspla-neringen – om man tar med den, hur kan den behandlas i GIS?

5. Översiktsplaneringens dilemman, GIS och förhållandet mellan rutin och innovation Litteratur

1. Introduktionsfråga och inledande

kommentarer: Ny teknologi för

över-siktsplanering/förnyad

översiktsplane-ring för nytt samhälle och stadsliv

På den ena sidan kan de nya data- och nätverks-teknologierna hjälpa till i arbetet med översiktspla-neringen – eller kommunplaöversiktspla-neringen som det heter i Danmark. Vi har fått kraftfull datateknologi, Internet, GIS-programvara etc., något som kan underlätta och tydliggöra planarbetet. Genom nätet kan vi också i elektronisk form offentliggöra och debattera plane-ringen. Så småningom kanske man inte ens trycker planerna på vanligt sätt – med undantag för några få biblioteksexemplar till den historiska forskningen. Genom att lägga ut materialet på nätet kan det också

(12)

Figur 1. Datortillgången ökar snabbt inte minst i Skandi-navien, och det gäller också i hemmen. Figuren är från en engelsk datatidsskrift, som skriver: ”March of the computers. Which are the most computer friendly countries in Europe? You`ll be surprised... If computer literacy is any indication of a forward-looking society – and we’d like to think it is – then the UK gets a mixed reportcard. Figures from ESIS show that UK businesses have invested heavily in computers giving us the biggest penetration of computers into the work population of any European country – 37 computers to every 100 people. But homes are sadly lacking, with only ten machines to every 100 people. Despite this, our overall enthusiasm for computing and its benefits puts us third behind Luxembourg and Denmark in the race to build a 21st

century information society. Figures shown are for number of computers per 100 inhabitants: dark gray for home, light gray for business. Luxembourg figure from 1997 (which means they’ll have bought even more now – somebody stop them!).” Macformat May 1999, Issue 76.

bli tal om en mer flexibel planering, där man kan tillfoga delar efter hand på ett annat sätt, än när man skall avrapportera i tryckt form med intervaller. För-bättrade elektroniska verktyg att hanterade vanliga planeringsrutinerna med är en tillgång, som vi måste ta vara på, utnyttja och utveckla. Det är jag överty-gad om.

Å andra sidan – och det är på sikt viktigare – påver-kar den nya teknologin själva vårt samhälle. Den reser därmed nya problemställningar som

översikts-planeringen måste ta fatt på: nya typer av problem, nya typer av frågor som kräver nya typer av data, och nya typer av planering. Detta ger sig nog inte av sig självt utan vidare. Det är därför som denna andra samhällsmässiga sida av den nya teknologin är mest intressant och väsentlig för planeringen.

IT, GIS och andra aktuella honnörsord, som t.ex. ”hållbar utveckling” har inget självklart innehåll i sig och speciellt inte om det samtidigt handlar om be-tydliga samhällsförändringar.

Innan jag går vidare till Nørretranders kan det därför vara på sin plats med några få generella kommenta-rer om den nya teknologin ur ett samhällsperspektiv. På sitt sätt är den inte så ny.

Figur 2. Teleutvecklingen 1847–2000.

Det började så smått med telegrafen 1847, och se-dan har det gått slag i slag med telefon, radio, TV osv. Det som händer nu, är dels att utvecklingen går så mycket fortare, dels att alla de elektroniska

(13)

tek-nologierna håller på att smälta samman. Diagram-met i Figur 2 är från början av 1990-talet och visar den teletekniska historiska utvecklingen. Det beto-nar en kraftigt växande differentiering mellan olika kommunikationsformer, men är delvis missvisande. Tendensen är att allt blir flexibla paket av informa-tionsbitar i form av nollor och ettor. Diagrammet underskattar kraftigt Internets betydelse. Ordet är inte ens med – det står bara ”paketförmedlat datanät”.

Samtidigt är det värt att tänka på, att för 100 år se-dan levde den svenska stadsbefolkningen en stor del av sitt liv på olika sätt i det offentliga rummet. Idag lever vi troligen mer i massmedierna och de elektro-niska medierna än i stadens offentliga rum. I Sverige 1990 – för snart 10 år sedan – använde befolkningen enligt Sveriges Radios undersökningar i genomsnitt nästan 6 timmar om dagen åt massmedier. Siffran är nog inte mindre idag – på grund av de många fler TV-kanalerna och Internet dessutom.

Figur 3. Mediekonsumtion i Sverige: Genomsnittssvensken spenderade 5 timmar och 48 minuter på massmedier en genomsnittlig dag 1990. TV och radio svarade för 2/3 av tiden. Lyssnandet upptog nästan lika mycket tid som tittandet och läsandet tillsammans. Lyssnande 48 %. Tit-tande 32 %. Läsande 20 %. Källa: Sveriges Radio, Medie-barometern.

Med 8 timmars sömn, 7 timmars arbetsdag, och 6 timmars massmedier blir det bara 3 timmar över till annat – och nästan ingen tid kvar vare sig till att använda grönområden eller till att gå på stan. Det är

således en del av den samhälleliga problemställningen, att den nya teknologin, som får en högre och högre kapacitet, konkurrerar mer och mer om vår tids-användning – och vi har bara 24 timmar per dygn.

2. Tor Nørretranders platslösa

elektro-niska värld: ”Stedet som ikke er” (1997)

och 11 Mbps till alla

Ur Nørretranders bok Stedet som ikke er (1997) vill jag ta upp sju punkter – i samma ordning som kapit-len uppträder i boken. Boken innehåller mycket gott om Internets historiska och teknologiska bakgrund utöver det jag kommer in på här – den har ytterli-gare 10 kapitel – hela boken rekommenderas!

a) Nätverk och nätverkslogik (”Netværket”,

kap. 3 )

Det bästa sättet att koppla ihop saker och ting, som både natur och människor kan nå fram till, är med hjälp av distribuerade nätverk. Det är nätverk med kopp-lingar åt flera olika håll, så kommunikationen kan följa olika vägar för att nå fram mellan två punkter.

Figur 4 visar hur ett distribuerat nätverk ser ut. Tidi-gare har vi varit vana vid att tänka i centraliserade nätverk eller nätverk med en viss decentralisering med hierarkiskt underordnade knutpunkter.

Distribuerade nätverk är de mest robusta och de mest

(14)

ekonomiska, där varje nod eller led (knutpunkt) i nätet har kopplingar till mellan 6 och 8 andra noder. Detta är det optimala nätverket.

Man kan som stadsplanerare tänka på att det mot-svarar ett modernt gatunät i en traditionell europeisk stad, om man betraktar varje gata som en nod. I dessa städer har gatorna ofta i genomsnitt 6–8 gatu-korsningar (några få gator har flera gatu-korsningar, de flesta färre). Alltså: den traditionella västerländska staden är redan sedan länge ett distribuerat nätverk.

Nu får vi den distribuerade staden i elektronisk form via Internet, varvid 1900-talets stad har förlorat sin distribuerade struktur istället för att bli fraktal (d.v.s. uppbyggd som ett ”träd”). Det är en annan historia, som jag kommer tillbaka till.

Distribuerade nätverk har ytterligare intressanta egen-skaper som Nørretranders inte skriver om, bl.a. är de kontraintuitiva. Nätverkslogik är inte som vardags-logik. Vår vardagslogik är i betydande grad präglad av enkelt linjärt tänkande. Men distribuerade nät-verk kan t.ex. bli kortare istället för längre, när man adderar nya noder. Detta har bl.a. påpekats av Kevin Kelly, chefredaktör på Wired (”Out of Control – The New Biology of Machines”, 1994).

b) Internet (”Åndens hjælpemotor”, kap. 9 )

Vi går härefter vidare till kapitlet om Internet som tankeverksamhetens extra motor. Här beskriver Nørretrander organiska varelsers och tekniska medi-ers utveckling med hänsyn till minneskapacitet och hastigheten som minnet kan överblickas med.

Både minneskapaciteten och hastigheten på nätet när-mar sig efter hand den kapacitet och hastighet som våra egna hjärnor har. Internet sett som helhet, som global organism, börjar bli lika klok som en män-niska. Det är ungefär där vi är teknologiskt sett. År 1997 var den totala minneskapaciteten på Internet

60 Tb (Terabit). Internet utvecklas snabbt så nu, två år senare, är den större.

Men bandbredden (hastigheten) var 1997 förhållan-devis betydligt mindre, mellan 1 och 10 Gigabit (Gb) per sekund – en skillnad med en faktor 10 000. Has-tigheten på nätet är således rätt liten jämfört med minnet som det rymmer. (Jag kommer strax in på vad storleksordningarna, Tb och Gb, på bitarna betyder.)

Nørretranders beskriver härefter ett intressant för-hållande mellan bandbredden (hastigheten) och minneskapaciteten. I Figur 5 är minneskapaciteten, räknat i bitar, avsatt på x-axeln med en logaritmisk skala. Bandbredden, eller hastigheten som man kan få tag i databitarna med, är avsatt på y-axeln.

Om man går hela vägen från virus över diverse mas-kar och småkryp fram till människan, så ligger de alla ungefär på en rät linje. Nørretranders benämner detta fenomen Amdahls konstant. Vitsen med att dessa varelser placerar sig så är, att oavsett vilket stadium de är på i utvecklingen, skall de kunna över-skåda hela sin minneskapacitet på ca 1 sekund.

Figur 5. Hukommmelsens båndbredde hos forskellige skabninger.

(15)

Kan man inte det, så kan man inte manövrera i livet med det vetande man har. Därför kommer organism-erna att ligga på en rät linje, och efterhand som min-nesmöjligheterna ökar, ökar också hastigheten i bit/ sekund, som gör det möjligt att få tag i den lagrade informationen. En kommentar: Goldman säger i bo-ken Emotional Intelligence (1995) att den tid käns-lor varar i hjärnan är ca 1 sekund. Jag menar, att det nog finns ett samband mellan dessa två fenomen.

Om Internet ses som en organism, var ligger det då idag? Det kan vi också se i Figur 5. Som Nørre-tranders visar, hade Internet ungefär en apas minnes-kapacitet 1997. Eller sagt på ett annat sätt, det hade för två år sedan en samlad informationsmängd, som motsvarar världens största bibliotek, The Library of Congress, i USA. Det är inte särskilt snabbt man idag kan få tag i den informationsmängden, men nät-verks-teknologin utvecklar sig med exponentiell has-tighet, så det tar inte särskilt många år innan nätet blir lika snabbt som en människa.

c) Terabit per sekund med ljusledare

(”Lyslederen”, kap. 11)

Ser man närmare på vad det kostar att vara upp-kopplad på telefonnätet, kan man konstatera att pri-serna går mot noll. Figur 6 visar utvecklingen i kost-nader för telefonsamtal över Atlanten sedan 1930. De har fallit från 500 engelska pund/3 minuter till nästan ingenting.

Omvänt har antalet värdar (eller servare) på Internet vuxit exponentiellt under första hälften av 1990-talet – och de har blivit flera sedan 1997, men tillväxten är nu mer linjär, se Figur 7.

För att kunna diskutera data- och nätverksteknologi är det viktigt att veta något om bitar (b) och Byte (B), och storlekordningar som kilo (k), mega (M), giga (G), tera (T) osv. Åtta bitar gör en Byte och storleksordningarna växer för övrigt med en faktor 1 000 varje gång – eller 1 024 om man skall vara exakt med det binära talsystemet.

Bandbredden är det tekniska uttrycket för dataöver-föringshastighet, t.ex. räknad i bitar per sekund. I ett telekommunikationsperspektiv skall den kunna upp-rätthållas över stora avstånd. Därav nutidens tal om ”informationsmotorvägar”, ”back-bones”, ”T-1” för-bindelser etc.

Figur 6. Priset för ett telefonsamtal över Atlanten i GBP 1930–1990. Forkort-else Præ-fix Bety-delse Talværdi Titals-potens k kilo tusen 1 000 10^3 M mega million 1 000 000 10^6 G giga miljard 1 000 000 000 10^9 T tera tusen miljarder 1 000 000 000 000 10^12 P penta miljon miljarder 1 000 000 000 000 000 10^15 Figur 8. Översikt över beteckningar för mycket stora tal. Figur 7. Antal värdar (hosts) på Internet 1991–1997.

(16)

Figur 9. Bandbredd för vardagsapparater.

Telefoner har inte särskilt stor kapacitet. De kan flytta 4 000 bitar per sekund. Radion kan flytta 16 000 bi-tar och TV fyra miljoner bibi-tar per sekund. Men de tekniska systemen utvecklar sig nu mycket snabbt jämfört med tidigare. Figur 10 visar utvecklingen i bandbredden i bitar per sekund per kilometer från telegrafen till ljusledarkabeln (glasfiberkabeln) och vidare uppåt med nya typer av kopplings- och för-stärkningssystem. Här kan vi klart se en exponentiellt ökad kapacitet.

Vi måste upp förbi miljoner bitar i sekunden för att närma oss något som börjar motsvara människans sinneskapacitet räknat i bitar. Men vi är snart där, och det är nog det som är Nørretranders viktigaste poäng i boken.

d) Fjärrvaro med alla sinnen – nästan

(”Nærvær og fjernvær”, kap. 12)

Det börjar nu bli intressant att jämföra kapaciteten och hastigheten hos nätet med kapaciteten och has-tigheten hos våra egna sinnen. De börjar närma sig varandra. Det kan bli ett revolutionerande möte.

Nørretranders hade redan i boken Märk världen i början på 90-talet en översikt över de olika mänsk-liga sinnenas kapacitet räknat i bitar per sekund. Han kommer också in på detta i sin bok Verden vokser (1996), kapitlet ”Skelnen”.

Synsinnet har den dominerande platsen. Det mottar 10 miljoner bitar per sekund. Genom huden, känsel-sinnet, får vi ungefär 1 miljon bitar per sekund. Ge-nom öronen kommer bara 100 000 bitar per sekund. Lukten ger ungefär detsamma. Smaksinnet sänder inte särskilt många bitar i sekunden. Tillsammans är den totala mängden data, som vi kan motta genom våra sinnen, ungefär 11 miljoner bitar per sekund.

Nu är det kanske någon som står undrande inför räkenskaperna med sinnena och antalet informa-tionsbitar. Vi uppfattar normalt våra sinnen mer som kvalitativa än som kvantitativa organ. Men all infor-mation kan representeras kvantitativt som t.ex. nol-lor och ettor. Det är det som alla dessa nämnda siff-ror tar utgångspunkt i. Man kan till exempel tänka på synsinnet som en slags dataskärm, där man kan se alla färger. Om varje ljusprick representerar ett

Telefon 4 000 bps 4 kilobit per

sekund 4 kbps

Radio 16 000 bps 16 kilobit per

sekund 16 kbps TV 4 000 000 bps 4 Megabit per sekund 4 Mbps Sansemodalitet Bandbred Ø jne 10 Mbps Hud 1 Mbps Ører 100 kbps Lugt 100 kbps Smag 1 kbps Totalt 11,201 Mbps = 11 Mbps

Figur 11. Bandbredden av människans sinnen.

(17)

24-bitars informationsdjup, kan man se en valfri färg i varje prick (miljoner av färger). Sedan är det bara en fråga om hur många prickar man kan genere-ra horisontalt och vertikalt och så multiplicegenere-rar man det hela.

BGs räkneexempel: En stor högkvalitetsdataskärm har 1200 x1600 punkter med 24-bitars färgdjup, och skärmen uppdateras ca 75 gånger per sekund. Men vårt öga kan egentligen bara urskilja ca 15 ändringar per sekund. (Det är därför amatörsmalfilm förr i ti-den blev visad med 16 bilder per sekund. Biograf-film visas med 24 bilder per sekund, men det är en standard som kom med ljudfilmens ursprungliga tek-niska krav, den nödvändiga hastigheten den gången på så kallat optiskt ljud. Europeisk TV, s.k. PAL, kör med 25 bilder per sekund ”interlasat”, något som passar till precis hälften av den europeiska växel-strömsfrekvensen på 50 Hz, som i sin tur är vald för att våra ögon inte skall hinna se att ljuset i glöd-lamporna flimrar. USAs TV, s.k. NTSC, har 30 bilder per sekund, därför att växelströmmen där är på 60 Hz.)

För att vända tillbaka till räkneexemplet med data-skärmen, så betyder det, att den maximala informa-tionsström som vi möjligen skulle kunna se på datas-kärmen är 1200x1600x24x15= 691 200 000 bitar per sekund. Detta är redan ca 70 gånger mera än de ca 10 000 000 bitar per sekund som Nørretranders me-nar är ögonens maximala kapacitet. Denna skill-nad bör undersökas och förklaras närmare i ett annat sammanhang.

En DVD-skiva på ca fyra GB kan rymma en hel spelfilm på över 1,5 timme av hög kvalitet kompri-merat i MPEG2-format. Det motsvarar ca 7 000 000 bitar per sekund till ögonen – en något lägre siffra än Nørretranders, men så är det heller inte tal om riktig Hi-Definition. Samma slags räkneövning kan man göra med ljudet. Det är på grund av att vi kan

om-vandla ljud till digitala nollor och ettor som vi kan spela in CD-skivor (hi-fi kvalitet på ljudet kräver t.ex. minst 44 000 bitar per sekund av den anledningen att den maximala frekvens unga friska öron kan höra är ca 20 000 Hz).

En CD-skiva på 650 MB kan spela i 74 minuter. Det är 650x1024x1024x8/74x60= 1 228 061 bitar per sekund, eller ca 10 gånger mer än de 100 000 bitar per sekund som Nørretranders nämner för öronen. Också denna skillnad bör undersökas och förklaras närmare i ett annat sammanhang. Kanske är det fak-torn 10 här, som gör det möjligt att komprimera ljud-filer i MP3-format och sända dem över Internet utan nämnvärd kvalitetsförlust.

Således kan i princip alla sinnesintryck göras om till nollor och ettor. Det är också poängen med den ny-aste tekniken: att alla medier flyter samman i det digitala nätet.

Sedan har Nørretranders ytterligare en poäng: Män-niskans medvetenhet är kolossalt långsam. Den has-tighet vi tänker med, när vi medvetet försöker att ordna och uttrycka det som rör sig i huvudet, är bara 16 bitar per sekund. Dvs när man sitter och skriver och frågar sig varför man är så dum och varför det går så långsamt, så är det på grund av den stora skillnaden mellan vad våra sinnen kan ta in och det vi medvetet kan tänka.

Vad är förhållandet mellan medvetenheten och sin-nena? Det är 16 dividerat med 11 201 000, dvs un-gefär 0,0000014...

OBS!

Medvetenhetens bandbredd är bara 16 bps !

(18)

Att vi känner oss dumma emellanåt, har sålunda en naturlig förklaring.

Det intressanta är nu, påpekar Nørretranders, att om ca 10 år kan man, i varje fall i den utvecklade delen av världen, elektroniskt flytta 11 miljoner bitar i se-kunden till varje människa – och göra det individu-ellt i stället för som massmedia (motsatt t.ex. TVs nuvarande form). Det betyder på ett mer djupgå-ende sätt än med Internet idag, att vi så att säga får platser som inte finns i vanlig fysisk mening: Cyber-space och Cybercities. Jämför också t.ex. William J. Mitchell: MIT, City of Bits – Space, Place, and the Infobahn (1995).

Rörelsesinnet är delvis också med sedan mus och joystick kom i mitten av 1980-talet och kan rätt lätt vidareutvecklas. Känselsinnet experimenteras det med i form av elektroniska kroppsstrumpor etc. Vi vet fortfarande inte hur gränssnittet skall fungera för upplevelse av lukt och smak, men i varje fall med hänsyn till synen och hörseln har vi kommit relativt långt med de nuvarande teknikerna. Det handlar i stort sett bara om att fortsätta med att öka upplös-ningen och hastigheten. Laserglasögon, som kan pro-jicera bilder direkt på näthinnan, är under utveck-ling, liksom extrema lättviktsdatorer och Internetut-rustning invävda i kläder och skor.

Nørretranders menar, att när man elektroniskt kan leverera information med sinnenas höga täthet, så kommer det att betyda en fasövergång i kulturen. Fasövergång är något man känner till inom natur-vetenskapen, t.ex. då is förvandlas till vatten och vatten förvandlas till vattenånga. Med höghastighets-informationsnät kan det hända något liknande radi-kalt. Avstånd spelar inte längre någon större roll eller i varje fall inte samma roll. Förhållandet mellan det offentliga, som idag består av få bitar per sekund, och det privata som består av många fler bitar per sekund, kommer troligen också att förändras.

Kan-ske är det omfattande sexinnehållet på TV, video och Internet redan ett uttryck för det. Sex är det mest sökta ämnet på Internet, t.ex. 41 % av alla sök-ningar på metasökmotorn Cyber411 (enligt Web-world DK 5/1999 – näst mest sökt är musik i MP3 format). Att tala högljutt privat med någon i mobilte-lefon medan man befinner sig i ett offentligt rum, är ett annat exempel på att förhållandet privat/offentligt är under förändring.

Enligt Nørretranders kommer den typ av konst- eller kulturformer, som bygger på aktörernas närvaro (dvs. på det som händer i själva det kreativa ögonblicket), att få en kraftig renässans. ”Live”-konserter på Inter-net finns redan och de nu så rykande aktuella dan-ska ”dogmefilm”-reglerna, betonar också det direkta och autentiska.

e) Uppmärksamhetens ekonomi

(”Op-mærksomhed”, kap. 13)

När vi kan motta all denna information, aktualiseras frågan hur vi använder vår tid och vår koncentra-tionsförmåga. Nørretranders kapitel om uppmärksam-heten börjar med ett citat av Nobelpristagaren Her-bert Simon, som är ekonom, och som säger ”att massor av information skapar fattigdom på uppmärk-samhet”. Det stora problemet i framtiden handlar inte om arbetskraftens värde utan om uppmärk-samhetens politiska ekonomi. Produktionen av ma-teriella varor blir mer och mer automatiserad med industrirobotar, etc. Problemet blir därför mindre den materiella produktionen och den sociala fördelning, än den immateriella produktionen och fördelningen av uppmärksamhet. Information, som ingen tar del av, är för det mesta ointressant.

Det intressanta är uppmärksamheten och vi får där-för en uppmärksamhetsekonomi. Sist och slutligen är det, som alla människor först och främst äger, inte deras arbetskraft, utan deras uppmärksamhet.

(19)

f) Storstäderna mindre attraktiva?

(”Ud-stedet”, kap. 14)

Nørretranders nästa kapitel handlar om glesbygden (eller på danska ”udstedet”) med exempel från Grön-land. Han reser här frågan, huruvida det över huvud taget är attraktivt att bo i storstäderna, när man kan få så mycket information genom kablarna, satelliter-na och antennersatelliter-na. Vi kan ju då bo och arbeta var som helst. Nørretranders är här på linje med många amerikaner – från Alvin Toffler och framåt – som diskuterar detta utifrån en delvis annan stadskultur än den europeiska. På den punkten tycker jag, att Nørretranders är knappt så eftertänksam. Vi behö-ver nog traditionell fysisk stadsmiljö också, i varje fall emellanåt, med dess möjlighet till direkt kontakt.

g) Det nya politiska kravet – 11 Mbps till

alla! (”Metatopi”, kap. 15)

I kapitlet ”metatopi” (motsatt utopi, som betyder ”ingenstans”) slutar Nørretranders med de nya poli-tiska krav, som man måste ställa i det högteknologi-ska elektronihögteknologi-ska och digitala samhället. Det handlar om:

Konklusionen blir, att det nya centrala kravet i in-formationssamhällets välfärdspolitik enligt Nørre-tranders heter 11 Mbps till alla! Det betyder: Sinne-nas fulla bandbredd till alla – också elektroniskt.

I Danmark, menar Nørretranders, blir kostnaden för 11 Mbps till alla inom 10 år inte större än priset för ett par Stora Bälts-broar. Dyrare behöver det inte bli. Nørretranders nämner också konsekvent, att om man tidigare har talat om att expropriera produk-tionsmedlen, så är det nu aktuellt att diskutera ex-propriering av Cyberspace, så nätet kan bli ett de-mokratiskt medel – ett medel för alla.

Allt detta handlar samtidigt om en annan slags de-mokratisk kommunikationsform än den vi hittills känt till. Tidigare var vi fångade av den låga bandbredden och medvetandets långsamma 16 bitar per sekund. Vår fokus blev de ”symboliska” kommunikations-formerna (ord, bokstäver, ett litet antal tecken, etc.). Men med 11 miljoner bitar/sekund kommer vi snart upp på ”känslornas” bandbredd. Då blir en annan typ av kommunikation möjlig som också kommer på dagordningen, en kommunikation som använder många sinneskanaler eller uttryckssätt på en gång. Internetdemokrati,

en öppen nätverksarkitektur,

redundans (dvs att det finns flera förbindelse-möjligheter än de som faktisk blir använda), symmetrisk bandbredd (dvs att man själv skall ha möjlighet att lägga lika mycket information ut på nätet, som man kan motta),

möjlighet att välja bort push-teknologi, (som på Internet i någon grad motsvarar ett TV-utbud i huvudsak på sändarens premisser. Med ”push” välter informationerna ner i datorn. Push-tekno-logi finns redan. På Macintosh kan man t.ex. få push genom två olika program, som tidigare le-vererades tillsammans med styrsystemet. Man kan härefter kontakta t.ex. Microsoft och säga att man är någorlunda intresserad av det och det – och så välter den reklamfinansierade informa-tionsströmmen bara ned),

globala nätverk (idag är nätverken, datakapa-citeten och datorerna väldigt ojämnt fördelade i världen. Danmark ligger t.ex. längre fram än

Sverige med hänsyn till datorer – ungefär 540 datorer per 1000 invånare. Sverige ligger på ca 370 (enligt MacFormat 4/99). Mellan 60 och 90 % av alla danska ungdomar har tillgång till dator hemma, i någon grad beroende på föräldrain-komsternas storlek. Det finns dock olika siffror och tolkningar på datateknologins utbredning i olika länder. Enligt Dagens Nyheter, 30.5.99 sida A16, har Sverige de högsta IT investering-arna i Europa, 3,45 % av BNP (USA 4,5 %, Japan 3,5 %). PC-tätheten i Sverige uppges här samtidigt till 85 per 100 tjänstemän jämfört med 55 per 100 tjänstemän i Västeuropa i genom-snitt (USA 105 per 100, Japan 24 per 100). I t.ex. Afrika har mycket få personer tillgång till datorer).

(20)

Så långt Nørretranders bok om ”Stedet som ikke er”. Om vi blir så mycket ”klokare” av 11 Mbps i kablarna är en annan fråga.

3. Tidskriften Wired’s uppdatering om

informationssamhället

Om 8 månader är datatrafiken på telefonnätet i USA mer omfattande än röstöverföring i form av vanliga telefonsamtal, säger prognoserna. Vid årsskiftet 2000 slår alltså telefonätets viktigaste uppgift om till att bli digitaldatatrafik. Från och med då blir vanliga tele-fonsamtal mer och mer en bisak, som i växande om-fattning kommer att föregå på datatrafikens digitala premisser, istället för som hittills, att datatrafiken har föregått på de analoga telefonsamtalens premisser. Det är mitt i detta storskifte data- och teleteknolo-gierna står just nu.

Internet 2.0, Terabit-routers och Cisco

systems

Det Internet Nørretranders har beskrivit, är lång-samt och boken stoppar för 2 år sedan. Nu håller man på att utveckla nästa Internet. Det handlar Wired’s aprilnummer 1999 om. I artikeln ”The Next Net” har man intervjuat John Chambers, chef för en firma i USA, som heter Cisco Systems, det största utvecklings- och produktionsföretaget för nätverks-teknologi. Det är Cisco, som gör många av de s.k. routers till fördelning av dataströmmarna i nätet. Den bransch Cisco Systems tillhör – de nya nätverks-teknologifirmorna – växer med 40 % om året. Cisco har 16 000 anställda, ungefär lika många som Microsoft. Varje medarbetare hos Cisco tjänar i ge-nomsnitt 563 000 dollars om året till firman (ca 4 670 000 SEK). Det är mer än vad medarbetarna

på Microsoft tar hem i genomsnitt, trots att Microsoft nästan har monopolställning, när det gäller styrsys-tem (Windows 95, 98, NT, CE, etc.).

Idag finns det ”växlar” för Internet, s.k. routers, som kan hantera miljarder bitar per sekund. Nya model-ler för1 000 miljarder bitar per sekund är under utveckling.

Figur 12 visar en ny router från Cisco – en Gigabit-router som har 12 eller 13 slots. Denna Gigabit-router är ungefär lika stor som ett garderobsskåp. Den kan flytta innehållet av en 4 GB hårddisk på 1 sekund över telefonnätet. Det motsvarar ungefär genomsnitts-storleken på hårddiskar på nya datorer idag. Man kan också säga, att den kan flytta en spelfilm på 1,5–2 timmars längd i DVD MPEG2 kvalitet på ca 1 sekund. Här går den teknologiska frontlinjen just nu.

Figur 12. Ciscos 12012 Gigabit Switch Router (Wired 4/99).

Cisco Systems arbetar redan med något, som man kan kalla för Internet 2.0, eller ”The New World Network”. Det blir ett totalintegrerat Terabitars nät-verk – alltså 1 000 miljarder bitar per sekund. Den vanliga telefontrafiken blir integrerad i datatrafiken. Telefontrafiken kommer att sändas som digitala

pa-11 Mbps till alla ! Känslornas bandbredd

(21)

ket – liksom e-post, webbsidor, etc. Den kommer inte att sändas som analoga signaler. Detta är det motsatta till dagens teknologi med modem, som sän-der och tar emot data som analoga ljudsignaler.

Det har samtidigt redan lagts så mycket ljusledarkab-lar, att verkligheten nästan liknar science fiction. Till exempel har man i USA utnyttjat järnvägsbolagens markremsa längs spåren till att lägga ned kablar i. Speciella tågsätt har byggts, som lägger ljusledar-kablar nästan automatiskt. Parallellt ligger samtidigt tomma rör, så man senare ännu lättare kan dra flera kablar av ny typ med högre kapacitet. En av kabel-firmorna heter Level-3. Den har redan så mycket ljusledarkablar på plats, att de kan rymma hela vår planets fjärrtelefontrafik 540 gånger om.

Man kan fråga sig hur länge denna tillväxt kan fort-sätta? Länge ännu säger Wired...

Långsiktig ekonomisk tillväxt möjlig med

de nya teknologierna (”The long boom”)

Wired har också relativt nyligen haft en artikel om den långa ekonomiska tillväxtvågen från ca 1980 fram mot år 2020. (Wired 7/97: ”The Long Boom” av Peter Schwartz & Peter Leyden). Tidsskriften har nog varit lite för optimistisk, den räknade inte med krisen i Sydöstasien, som kom strax efter. Men på lång sikt och i stora drag tror jag, att Wired på flera olika punkter har rätt i att den globala ekonomin be-finner sig i en lång tillväxtvåg. Den bedömningen bygger grundläggande på utvecklingen av fem nya teknologier av generell karaktär, som håller på att förändra vårt samhälle och vår värld, varav bara de två första är behandlade i Nørretrandersbok Stedet som ikke er:

datorer

telekommunikationer bioteknologi

alternativ energi nanoteknologi

De flesta av dessa vet vi nog nu en del om vad de är och hur de utvecklar sig, men nanoteknologi kan kräva en introduktion. Nanoteknologi är maskiner, som är av samma storlekordning som molekyler. Det handlar om maskiner, byggda atom för atom, som är så små att de t.ex. kan sändas in i kroppen och repa-rera oss inifrån. Det börjar likna en av dessa science fiction-filmer, där man ser miniatyrubåtar manöv-rera runt inne i blodkärlen. Nanoteknologi kommer kanske om 10–15 år och kan då bidra till att den långa ekonomiska tillväxtvågen fortsätter.

För övrigt handlar ”The Long Boom” om mediernas digitalisering och samkörning, om vätgas och bränsle-cellteknologi, och naturligtvis om genetiska tekno-logier. Det är lätt att konstatera, att de nästa 20 åren har rika utvecklingsmöjlighet teknologiskt sett med utgångspunkt i redan existerande vetande och kun-nande, och med utgångspunkt i den mycket snabba teknologiska föråldringen av existerande produkter och utrustningar. Den teknologibaserade utvecklingen blir samtidigt knuten samman med och av en ny nät-verksekonomi, ekonomisk och politisk globalisering, ändringar i välfärds- och utbildningssystemen, och så småningom en civilisation, som också har ett glo-balt perspektiv – inte bara för en liten elit, men för stora befolkningar. Den nya nätverksekonomin – en ny ekonomisk paradigm?

Nätet handlar inte bara om teknologi. Det ger också en ny ekonomi. Det har Wired’s chefredaktör Kevin Kelly skrivit om i en artikel som heter ”Nya regler för den nya ekonomin” (Wired 9/97). Senare har Wired över tre nummer publicerat en encyklopedi med den nya ekonomiska terminologin (Wired 3/98, 4/98 och 5/98).

Enligt Wired håller en ny samhällsekonomi på att växa fram, som – i varje fall delvis – vänder knapp-hetens lag på huvudet. Det handlar om en ekonomi, där icke-linjär tillväxt är viktigare än linjär (Internet

(22)

generar en närmast språngvis tillväxt), där priserna på många saker och tjänster går mot noll, och där vi håller på att få en ny gåvoekonomi. Till exempel ger företag bort software bara folk använder den, och teleföretag ger bort mobiltelefoner och gratis abon-nemang, om mottagaren är villig att ta emot reklam.

Kevin Kelly: New Rules for the New Economy (from Wired 9/1997):

12 dependable principles for thriving in a turbulent world:

The Law of Connection: Embrace Dumb Power The Law of Plenitude: More Gives More

The Law of Exponential value: Success Is linear

The Law of Tipping Points: Significance cedes Momentum

The Law of Increasing Returns: Make Virtuous Circles

The Law of Inverse Pricing: Anticipate The Cheap

The Law of Generosity: Follow The Free The Law of Allegiance: Feed The Web First The Law of Devolution: Let Go At The Top The Law of Displacement: The Net Wins The Law of Churn: Seek Sustainable Disequilibrium

The Law of Inefficiencies: Don’t Solve Problem

I den nya ekonomin gäller det inte – som i klassisk ekonomisk teori – att söka jämvikt. Det handlar i stället om att arbeta för att åstadkomma en hållbar ”icke-jämvikt” – ekonomiska system som hela tiden snubblar framåt, så att säga. Och i stället för att ha en ekonomi, som löser problem, skall man främja en ekonomi, som söker nya möjligheter. Kelly säger t.ex. att jobb, som man kan mäta produktivitet på, dem kan man avskaffa. De intressanta jobben är de

som man inte kan mäta produktivitet på. Om man skall få kreativiteten att fungera i den nya ekonomin, är det nödvändigt att släppa en del av den centralise-rade kontrollen, som vi har varit vana vid i den indu-striella världen.

Kevin Kelly har senare också skrivit en bok om äm-net: New Rules for the New Economy – 10 Ways the Network Economy is Changing Everything (1998). Boken omtalas bl.a. på följande sätt: ”Kelly brings together the many and various forces at work in the emerging economies and extrapolates ten principles that are determining the progress of the post-industrial digital revolution. This new economy is based on innovation, imagination and originality, rather than repetition, productivity and automation.”

Hur skall översiktsplaneringen hantera de närmast exploderande kreativa möjligheterna och de på många sätt oförutsägbara utvecklingar, som kommer att ske i kommunerna med den nya teknologin och den nya ekonomin. Planeringen handlar ju i betydlig grad om det motsatta – att reglera, ordna, begränsa, osv. Detta är delvis ett arv från det mekaniska industrisamhället, som nu håller på att bli underlagt de distribuerade, ”intelligenta” nätverkens annorlunda logik.

Komplexitet – ja tack!

Kevin Kelly skrev 1994 mer grundläggande om dist-ribuerade system i en bok, som heter Out of Control – the New Biology of Machines. Bokens viktigaste poäng är, att den klara gränsen mellan biologiska och mekaniska system håller på att lösas upp. Mekaniska system som har blivit digitaliserade och fått inbyggt datorkraft, börjar uppföra sig som biologiska sys-tem. På sidorna 22–26 i boken kan man inlednings-vis bl.a. finna följande formuleringar om karaktären av distribuerade system – både biologiska och människoskapade tekniska:

”Hidden in the Net is the mystery of the Invisible Hand – control without authority... The Net channels

(23)

the messy power of complexity... The network is the least structured organization that can be said to have any structure at all...There are four distinct facets of distributed being that supply vivisystems their character: 1) the absence of imposed centra-lized control; 2) the autonomous nature of subunits; 3) the high connectivity between the subunits; 4) the webby nonlinear causality of peers influencing peers... Benefits of swarm systems (i.e. distributed systems): adaptable, evolvable, resilient (redundan-cy), boundless (can build spontaneous order): no-velty because ’sensitive to initial conditions’, expo-nential combinations, and individual variation and imperfection can be allowed... Disadvantages of swarm systems: nonoptimal, noncontrollable, non-predictable,nonunderstandable,nonimmediate... I think this will be the hardest lesson for humans to learn: that organic complexity will entail organic time.” Kellys slutsats blir med hans egna ord: ”The world of the made will soon be like the world of the born: autonomous, adaptable, and creative but, con-sequently, out of control. I think that’s a great bargain.”

Hur skall våra städer utvecklas, om de skall kunna leva upp till detta? Det handlar väl inte bara om ”av-reglering”, men kanske också om andra slag av regle-ring och initiativ, än de som vi hittills har varit vana vid.

Det kunde vara frestande att diskutera alla möjliga frågor, som dyker upp som en konsekvens eller möj-lighet i vår nya situation: Internethandel, road pricing och elektronisk kontroll av bilarna, virtuella ad hoc-företag, Internetuniversitet, ett nytt nomadliv, och mycket annat. Det skulle dock föra för långt bortom ramen för detta inlägg.

Frågan om ”out of control” har emellertid omedel-bart dykt upp som en planeringsfråga på ett intres-sant men bakvänt sätt, som kort skall nämnas här, nämligen som en fråga om brottsförebyggande

stads-miljö. I Danmark har jag varit med och arbetat med detta sedan 1985. Med Boverkets publikation Brott, bebyggelse och planering (1998) kom frågan på all-var på dagordningen förra året också i Sverige – men det har ännu inte fått några konsekvenser för över-siktsplaneringen, så vitt jag vet.

En del av problemet är, att industrisamhällets mo-derna stadsbyggande har kastat gamla stadsmässiga erfarenheter överbord, t.ex. betydelsen av befolkade offentliga rum, en klar differentiering av offentligt-privat osv. Boverket citerar mig för att brottsföre-byggande planering bör ses i förhållande till urbani-tet. Jag pläderar här närmare bestämt för att stads-byggandet har tre poler: den trivsamma staden, den trygga staden och den spännande staden, som delvis står i motsättning till varandra, men som alla tre bör relateras till begreppet urbanitet. Det är urbaniteten, som jag kommer närmare in på i det följande.

4. Urbanitet – en aspekt som saknas i

översiktsplaneringen – om man tar

med den, hur kan den behandlas i GIS?

Staden tömd på upplevelser

1900-talets stadsbyggande har bidragit till att tömma staden på människor och till att tömma den på andra upplevelser också. Detta uppfattar jag som huvudpro-blemet i stadsplaneringen idag och det är en fråga som översiktsplaneringen inte egentligen kommer in på. Sta-den, som är fattig på möjliga upplevelser, blir också i praktiken fattig på uppmärksamhet och får allt svårare att konkurrera med andra tätare och mer lättillgängliga medier. De moderna planeringsdoktri-nerna har reellt stött en väldig spridning och fragmentering av stads-byggandet. Att gatu- och kvartersstaden blev förkastad i ”stadsplaneringen”, är en del av denna problematik.

I verkligheten kan man säga, att stadsplaneringen här-med började avskaffa sig själv som ”stads”planering och blev till fysisk planering rätt och slätt – en fysisk planering, som kunde användas till vad som helst.

(24)

Det som har byggts, sedan försöken att göra upp med modernismen under 1970-talet, är av tvetydig stadsmässig kvalitet.1980-talets nya stadsmiljöer och stadsdelar, som i högre utsträckning tog utgångspunkt i europeiska stadsbyggnads traditioner, gav mer eller mindre oväntat gator och kvarter nästan utan män-niskor i de ”offentliga rummen”. Tidningen Politi-ken i Danmark omtalar 27.3.94 t.ex. Høje Taastrup väster om Köpenhamn som ”Byen uden mennesker”. Liknande upplevelser kan man ha i det nya svenska stadsbyggandet. Jag har gått 800 km till fots och räk-nat människor i rörelsenätverken i fyra stadsdelar från 1980-talet i Köpenhamns och Stockholmsom-rådena. På 90 % av de möjliga rörelselinjerna träffar man sällan någon alls. Folktomheten är påfallande.

Nu har modernismen kommit tillbaka som stads-byggnadsideal! Den nya ”Ørestaden” i Köpenhamn är ett exempel på det. Den kallas för stad – men det finns många skäl att till att tvivla på att den någonsin blir stadsmässig. Låt oss se närmare på stadsförtunningen:

Figur 13. Tabellen er udarbejdet til den danske

konference ”Storbyens Forvandlinger og kortlægninger”, 25 & 26 maj 1998, Kunstakademiets Arkitektskole, arrangeret af Center for Tværfaglige Urbane Studier.

Figur 13 är mitt illustrationsexempel angående ut-tunningen av stadsmiljön. Den tar utgångspunkt i en relativt tät stad som Köpenhamn och jämför hur det såg ut i arbetarkvarteren för ca 100 år sedan med hur det ser ut idag i Köpenhamnsregionen i genom-snitt. Här kan vi se att bostadsytan per person har vuxit från ca 7 till 60 m2 (i Sverige är motsvarande

siffra ca 50 m2 idag). Dvs befolkningstätheten i

bo-staden har sänkts med en faktor 7 eller 8. Samtidigt har också exploateringstalet sänkts med en faktor 7 – från ungefär 2,0 till 0,3. Multiplicerar man det, fås en reduktion av antalet boende per km2 med en

fak-tor ca 50. Ofta säger man, i varje fall i den data-teknologiska världen, att en skillnad på en faktor 10 möjliggör ett kvalitetssprång. Här har vi alltså redan en faktor 50.

Sedan har det införts trafikplanering med trafik-differentiering och trädliknande trafikstrukturer (i Sverige SCAFT). Dessutom har det kommit rekre-ativa gångstråk vid sidan om ute i den s.k. ”grön-strukturen”. Vi har därmed fått ett rörelsenät i de nya stadsdelarna, som per km2 är ca 3 gånger längre,

än det vi känner i den traditionella stenstaden. Alltså samtidigt med att antalet av boende människor per kvadratkilometer har förtunnats med en faktor 50, har rörelsenätet förlängts med en faktor 3. Antalet människor som rör sig på varje delsträcka (per t.ex.100 meter) blir därmed reducerat med en faktor 150 .

Många rörelselinjer är också extremt korta, något som ytterligare understryker folktomheten, eftersom sannolikheten för att man möter någon alls på dessa korta sträckor blir väldigt liten. Vidare kan man för-moda, att antalet turer in och ut ur bostäderna och in och ut ur arbetsplatserna också har reducerats. Folk behöver helt enkelt inte gå ut särskilt ofta eftersom det finns kylskåp, frys, telefon, Internet, radio, tv, tvättmaskin, torktumlare etc. Värmen, strömmen, vattnet och avloppet klaras genom rör och ledningar.

Aspekt ca 1880-1900 ca år 2000 Forskel Boligareal/person 7 m2 60 m2 8x Bebyggelses-procent 200 30 7x Vej og stilængde pr/km2 15–30 km (Vesterbro 20) 50–70 km (Egebjer-gård) ca 3x Antallet af ture pr.

dag (eks. hunde-luftning) ? ca halv-delen ? ca 2x ? Samlet resultat: Fald i befolk-ningstætheden i de ’offentlige’ rum Index 100 Index 30 000 ca 300 x (ca 8x7x 3 x2) Værker/100 meter 25–50 2–6 10x Børn i institution totalt från födelse till 20 år

4 000 timer over 20 000timer ca 5x

’Medie’ tid/dag

(25)

I svenska Internet Guiden, nr. 6/1999, har Björn Fogelberg testat möjligheterna att överleva utan att lämna lägenheten, nu när man också kan handla via nätet. Slutsatsen är att ”i princip finns allt du behö-ver för att leva på nätet, så länge man klarar sig utan mänsklig fysisk kontakt vill säga. Men vem vet, kan-ske Internet kan hjälpa till att träna bort även denna mänskliga svaghet, eller finna en lämplig ersättning”. Man behöver sålunda nästan inte gå ut – om man inte har hund eller joggar. Kanske kan man gissa att vi bara har hälften så många turer per dag, som man hade för 100 år sedan. Då blir det antal människor som man möter per 100 meter, när man går på ett stråk i de nya stadsdelarna, en 300-del av det man hade i stenstaden för 100 år sedan. Antalet hundar ökar dock, det hjälper turtätheten lite grann. En fak-tor 150 – om vi stannar där – är redan det en gigan-tisk skillnad. Men förtunningen har flera dimensio-ner – t.ex. har barn och ungdom i hög grad försvun-nit från de offentliga rummen, eftersom de nu om-händertas av det offentliga i bortåt 20 år.

Man kan också se på vad man upplever på vägen under en promenad, inte bara människor, men verk som människor har skapat, och som finns längs rörelsenätet. För 100 år sedan ville man ofta på 100 meter gata uppleva 25–50 olika verk i form av olika hus, unika affärer, konstverk etc. Idag kan vi i nya stadsdelar på samma gatulängd kanske ha 2 till 6 olika verk att se på. Skalan har blivit större, kan man säga. Och antalet butiker har blivit färre. Dessutom griper standardiseringen eller repetitionen om sig både i byggsektorn och i butikssektorn. Tänk t.ex. på hur H&M (Hennes & Mauritz) sätter sin prägel på stads-miljön i 100-tals europeiska städer, inte bara med samma slags butiker med samma slags kläder i skylt-fönstren, utan också med den standardiserade rekla-men på standardiserade reklampelare och standardi-serade busshållplatser. De nämnda siffrorna ger en faktor 10 till skillnad i upplevelsefrekvensen av verk – också här i nedåtgående riktning.

Tentative konklusioner (som jag har formulerat dem på danska):

Indbyggertallet per km2 er faldet med ca 98 %

på 100 år.

Vej- og stilængden per km2 er samtidig

vokset med ca 200 %.

Sandsynligvis er også antallet af ture ud af boligen og arbejdspladsen per person og dag også faldet, pga et andet hverdagsliv socialt, teknologisk og servicemæssigt.

Totalt betyder det, at det potentielle antal af mennesker i de enkelte byrum er faldet med over 99 %.

Oplevelsen af menneskeskabte værker i byrummene er samtidig faldet med ca 90 % for nybyggede bydele – fra slutningen af 1800-tallet til nu.

Børnene er også forsvundet fra gader og pladser – undtagen i selskab med voksne, i det børn i dag under en opvækst er mindst 400 % flere timer i institution tutioner, skoler etc.).

Samtidigt er tiden der bruges på medier hjemme steget med måske 500 %.

Nørretranders talar om Internet som ”stedet som ikke er”, dvs om platser som finns – fast inte i den van-liga fysiska verkligheten. Min ”Stadsförtunningens tabell” i Figur 13 handlar om ”staden som ikke er”, dvs om en fysisk verklighet, som lider brist på hän-delserika, autentiska platser.

När dessa två perspektiv kombineras, då lyfts båda upp till en ny angelägenhetsnivå. ”Staden som ikke er” styrker den fortsatta utvecklingen av ”stedet som ikke er”, som i sin tur nog genererar ett behov för kontakter också i den fysiska verkligheten.

(26)

Ett nytt stadsbegrepp?

Vi behöver utveckla ett nytt stadsbegrepp – ett be-grepp om stadsmässighet – till att hantera den tunna stadsbyggnadssoppan med. Allt för ofta vet vi idag inte riktigt vad vi talar om, när vi talar om staden – eller vi menar allt möjligt och samtidigt individuellt olika. Det finns olika ”stadstyper” och många glid-ningar i språkbruk och betydelser. Kanske det kan vara klargörande att tala om i varje fall tre grundläg-gande olika stadsbegrepp i västerlandet, som mot-svarar tre olika faser i den historiska utvecklingen – en förmodern stad som är lantbrukssamhällets mot-sats och undantag, industritidens s.k. moderna stad, och en informationsstad, som nu håller på att komma på dagordningen i vår uppmärksamhetsbaserade dubbeltillvaro av både fysisk verklighet och elektro-nisk kommunikation. Att hitta ett praktiskt använd-bart begrepp för staden i informationssamhället eller det nya uppmärksamhetssamhället är en central forskningsuppgift, tror jag. Ett annorlunda, justerat eller kompletterat stadsbegrepp måste, om det blir accepterat, få konsekvenser på alla planeringens ni-våer – också på översiktsplannivå. Jag försöker där-för att utveckla ett nytt stadsbegrepp, som handlar om skillnad och upplevelse av skillnad. Då kan man bl.a. ta utgångspunkt i Gregory Bateson, som säger: ”Information är en skillnad som gör en skill-nad” (Steps to an Ecology of Mind, 1973, och Mind and Nature – a Necessary Unit, 1979). I förhål-lande till Nørretranders kan man säga, att informa-tion är en skillnad, som blir uppmärksammad. Här-ifrån är det inte så långt till Nørretranders ”exforma-tion” i Mærkverden – de väsentligheter som blir kvar, när ”bruset” är bortfiltrerat och informationen är be-arbetad. Men först måste det finnas skillnader att uppmärksamma...

Hur ofta har vi då behov av en skillnad, om vi skall hålla gång i vår känsloapparat på en hög stimulerings-nivå? Det kan man läsa om i en bok av Daniel Gold-man, som på engelska heter Emotional Intelligens

(1995). Det viktiga för mig i Goldmans argumenta-tion är hans konstaterande, att känslomässig input bara varar i mikrosekunder eller högst någon sekund i hjärnan. Efter ca fyra sekunder är i varje fall en ny känsloimpuls borta. Det betyder, att om vi i staden skall ha en upplevelserik miljö, så skall det hända något i ”det offentliga rummet” oftare än var fjärde sekund. Annars blir det upplevelsefattigt och rätt så snart tråkigt.

”Sensory deprivation” i en eller annan grad. Det hör också med till denna diskussion, att det mänskliga ögat aldrig är stilla. Som Nørretranders har visat i en artikel i Dagbladet Politiken 30.10.1994, flyttar ögat sig omedvetet ca åtta gånger per sekund. Blicken söker ofta efter figurativa eller ”gestaltmässiga” ele-ment och grupperingar i den värld eller i det mate-rial, som ögat möter.

Man kan översätta detta resonemang till det urba-nitetsbegrepp som jag håller på med. Där är många mellanräkningar, som jag inte kan gå in på här, men urbanitetens grundvillkor handlar bl.a. om männi-skors samtida närvaro. Det skall finnas främlingar – inte bara dem man känner i förväg – och det skall finnas öppna handlingsmöjligheter. Många unika mänskliga verk och en rumslig nätstruktur (dvs ett distribuerat rörelsenät) hör också till.

Härefter kan man sätta kvantitativa siffror på det och t.ex. säga: Stråken i staden är inte urbant cen-trala om det inte går minst 1 000 människor per timma där, eller om det inte finns minst 25 verk per 100 meter gata där. Min nuvarande arbetshypotes om urbanitetens (stadsmässighetens) tillstånd och övergångar ser i grova drag ut som följer:

Observera, att gränsvärdena ser ut att komma språng-vis med ca en faktor 10 som skillnad. Denna pryd-liga ordning är otillsiktad och det här är första gången den framstår så relativt klart för mig. Jag kan tänka

(27)

mig, att man i översiktsplaneringen skulle kunna rita kartor över urbaniteten i kommunerna, ungefär som de isobarer man ser på väderlekskartan med hög-tryck och låghög-tryck. Man skulle kunna kartlägga hela staden i grader av urban centralitet, övrig urbanitet och brist på urbanitet. Kartan över staden av män-niskor i de ”offentliga rummen” kunde till och med få en fluktuerande tidsdimension, om man utnyttjar Internetpubliceringens dynamiska möjligheter med rörliga bilder. Med dessa kartor som utgångspunkt skulle man kunna ta en planeringspolitisk diskussion om urbanitetens framtida utveckling på ett mycket mera realistiskt sätt än hittills – och kvalificerat kunna stödja olika urbanitetsrelaterade projekt.

Figur 14. Urbanitetens fastillstånd och fasövergångar. Detta är mina provisoriska slutsatser i pågående avhandlingsarbete: Projektet ”Informationsstaden och gatan som stadsmässig form – 4 nya stadsdelars förhållande till det urbana”, stött av bl.a. Byggforsknings-rådet i Sverige och Statens Samhällsvetenskapliga Forskningsråd i Danmark.

Det är dock inte möjligt att ta fram sådana kartor idag med de tekniker och den statistik vi har i de offentliga systemen. De kräver specialstudier, tid och mycket arbete. Men raffinemanget behöver princi-piellt sett inte stanna här. Det är ju inte bara den enskilda gatan, rörelselinjen eller det enskilda ”of-fentliga rummet”, som urbaniteten handlar om, utan även om hur de fungerar i sammansatta rumsliga system. Att rita kartor med urbanitetens ”isobarer” kan därför ge ett alltför förenklat uttryck och sam-manhang kan gå förlorade. Det kan ju vara tal om stora variationer helt nere i den lilla skalan, bara man t.ex. går runt ett gathörn. Stadens olika delar hänger ju samman i ett nätverk. Därför arbetar jag också med beskrivningar av rumsliga strukturer med ”space syntax”-analys, som är utvecklad av Bill Hillier m.fl. på University College i London. Det är ytterligare ett sätt att arbeta med geografiska informationssystem.

Synlinjer, där man också kan röra sig, ritas som raka linjer och så att de hänger samman i ett nätverk. Det analyseras sedan i datorer. För första gången kan man med denna metod analysera rörelsenätverk, ungefär som man kan analysera telekommunikations-nätverk, och göra statistiska analyser av olika egen-skaper i nätverken. Mjukvaran som används till det heter ”Axman”. Men den blir inte använd i GIS och översiktsplaneringen i praktiken i kommunerna idag. (Mer om ”Space Syntax” och ”Axman” finns på http:/ /www.spacesyntax.com och i Bill Hilliers bok Space is the Machine, 1996).

Figur 15 visar Köpenhamns medeltidsstadsdel med dess traditionella gatustruktur ritad som axial rumslig syntaxkarta. Värden på linjerna är beräknade i Axman (svartare linjer är mer integrerade). Strøget ligger dia-gonalt mitt i bilden, stadsdelen Christianshavn i ne-dre högra hörnet (beskuret). Figur 16 visar Skarp-näck, utanför Stockholm från 1980-talet med samma metod och i ungefär samma skala. Rörelsenätet är som helhet mindre väl integrerat och

kvarters-Urbanitetsnivå för stadsrum

Staden av

människor Staden av verk

Trängsel/Upp-levelsemässig stressgräns

6 000–10 000/timma eller mindre än 4 kvm per person, el. mer än ca 250 personer/100 meter gata

ca 10 000/tim ? eller 2–3 per sek? (Jämför Nørre-tranders med-vetenhet på 16 bps!) URBAN CENTRALITET Undre gräns-värde för urban centralitet ca 1000/ personer timma,ett nytt ansikte var 4 sekund, el. ca 25 personer/100 meter gata

ca 1 000 verk/ tim, ett nytt verk var 4 sekund eller 25 verk/100 meter gata URBAN MILJÖ, ÖVRIG Undre gräns-värde för urban miljö över huvudtaget 3 personer/100 meter gata – inte i grupp och minst 1 främling

minst 3 olika verk/100 meter gata ????

ICKE-URBAN MILJÖ

Figure

Figur 2. Teleutvecklingen 1847–2000.
Figur 5. Hukommmelsens båndbredde hos forskellige skabninger.
Figur 11. Bandbredden av människans sinnen.
Figur 14. Urbanitetens fastillstånd och fasövergångar. Detta är mina provisoriska slutsatser i pågående avhandlingsarbete: Projektet ”Informationsstaden och gatan som stadsmässig form – 4 nya stadsdelars förhållande till det urbana”, stött av bl.a
+7

References

Related documents

• att naturbruk skall ske med hänsyn till de stora natur- och kulturvärden som skärgården utgör. • att risker i samband med sjöfart

För Predikaren dränerar det livet på mening , likaså detta att vi inte förstår oss på Gud och vad Gud vill med våra liv (3:11).. Hade vi bara kunnat låta bli att reflektera,

- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning

Sollentuna kommun kan också sätta upp ett mål om att minska energianvändningen för it med t ex 50%, ett sådant mål har Stockholms läns landsting satt upp.. Energi, kemikalier

Förutom en presentation av kyrk- och gudstjänstvärdens uppgifter innehåller boken en fördjupning i kyrkohistoria och själavård vilket gör att den passar utmärkt även

Både generell utbildning för att skapa djupare förståelse för allas personliga ansvar för ett Grön IT-arbetssätt men även mer riktade utbildningar runt ett digitalt

Det gör ju skillnad att jag var 22 och fyller 38 i sommar, jag ser visserligen saker på ett helt annat sätt, men jag vet inte hur vi hade resonerat om Skellefteå var samma

Enligt Salamancadeklarationen (Svenska Unescorådet, 2006) innebär ett inkluderande arbetssätt att skolan ska vara organiserad efter elevers naturliga variation och olikheter,