Digitala
skyltars påverkan på människors boendemiljö
Impact
of digital billboards on human living environments
HUVUDOMRÅDE: Produktutveckling med inriktning Ljusdesign FÖRFATTARE: Erica Petersson, Claire Denisse Manito
HANDLEDARE: Mathias Adamsson EXAMINATOR: Annika Kronqvist JÖNKÖPING 2017-08-20
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom huvudområdet Produktutveckling med inriktning Ljusdesign. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Annika Kronqvist Handledare: Mathias Adamsson Omfattning: 15 hp
Förord
Tack till…
Vår handledare på Jönköping University Mathias Adamsson, vår examinator Annika Kronqvist som har hjälpt och stöttat oss under arbetets gång, samt avdelningen för Byggnadsteknik och belysningsvetenskap som har tillhandahållit material och verktyg
som användes i studien.
Bertil & Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik som har hjälpt oss finansiera undersökningen.
Alla de 39 respondenter som deltog i undersökningen.
Vår fantastiska klass för stöd, uppmuntran och givande diskussioner.
Abstract
At present, light pollution is one of the fastest growing types of environmental pollution, mainly due to increased use of artificial light during the dark hours of the day. There are especially four factors that contribute to light pollution; glare, skyglow, light trespass and clutter. Digital billboards are becoming more common in urban environments and cause all these types of light pollution. The newest type of digital billboard shows a series of very bright images that change every few seconds. Although digital billboards become more common in the urban environment, there is very little research on how it affects people living adjacent to digital billboards. The majority of the research available is about how traffic safety is affected. It is important to study how traffic safety is affected, but it is an environment where people stay for shorter periods of time. Light, and light pollution, can affect people both physically and mentally, and therefore the lack of research on how the housing environment is affected must be addressed.
The purpose of the study is to investigate how the living environment is affected by a digital sign, and if it is affected, how do residents relate to it? The results from the study can be used to discuss guidelines for how digital signs should be planned for urban environments to minimize discomfort. Prevention is important in order to avoid a negative impact on human health.
To investigate whether light from digital billboard affects people's living environment, a case study with a quantitative approach was performed. The study was conducted in a residential area adjacent to a digital sign. The residents were contacted and asked to fill in a questionnaire with questions about their living environment and their attitude towards the digital sign.
The results show that the resident living closest to the digital sign is affected the most. How the living environment is affected depends to a large extent on the placement of the sign in relation to the residence.
Conclusions that can be drawn based on the results are that the respondents most affected live within a 30-degree angle seen from the sign. Many of the problems that arise due to digital billboards are due to lack of knowledge and shortcomings in planning. Lack of research and deficiencies in the signage programs make it difficult to plan suitable installations. To cause minimal discomfort, no digital signs should be placed directly in front of a residential building.
Sammanfattning
I dagsläget är ljusföroreningar en av de snabbast växande typerna av miljöföroreningar främst på grund av ökad användning av artificiellt ljus under dygnets mörka timmar. Det är framförallt fyra faktorer som bidrar till ljusföroreningar; bländning, himmelssken, ljusintrång och ljusansamlingar. Digitala skyltar blir allt vanligare i urbana miljöer och orsakar alla dessa typer av ljusföroreningar. Den nyaste typen av digitala skyltar visar en serie av väldigt ljusa bilder som byts med några sekunders mellanrum. Trots att digitala skyltar blir ett vanligare inslag i stadsmiljön finns det väldigt lite forskning om hur det påverkar människor som bor i anslutning till digitala skyltar. Majoriteten av forskningen som finns handlar om hur trafiksäkerheten påverkas. Det är viktigt att studera hur trafiksäkerheten påverkas men det är en miljö där människor vistas under kortare perioder. Ljus, och ljusföroreningar, kan påverka människor både fysiskt och psykiskt och därför måste bristen på forskning om hur boendemiljön påverkas åtgärdas. Syftet med studien är att undersöka hur boendemiljön påverkas av en digital skylt, och om den påverkas, hur förhåller de boende sig till det. Resultaten från studien kan användas för att diskutera riktlinjer för hur digitala skyltar ska planeras in i stadsmiljön för att minimera obehag. Att arbeta förebyggande är viktigt för att undvika en negativ påverkan på människors hälsa.
För att undersöka om ljus från digitala skyltar påverkar människors boendemiljö utfördes en fallstudie med kvantitativ ansats. Studien utfördes i ett bostadsområde som låg i anslutning till en digital skylt. De boende kontaktades och ombads fylla i ett enkätformulär med frågor om sin boendemiljö samt attityd till den digitala skylten. Resultatet visar att de som bor närmast den digitala skylten påverkas mest. Hur boendemiljön påverkas beror till väldigt stor del på skyltens placering i förhållande till bostaden.
Slutsatser som kan dras baserat på resultatet är att de respondenter som påverkas mest bor inom en 30-gradig vinkel sett från skylten. Många av de problem som uppstår på grund av digitala skyltar beror på okunskap och brister vid planeringen. Avsaknad av forskning och brister i de skyltprogram som finns gör det svårt att planera lämpliga installationer. För att orsaka minimalt obehag bör inga digitala skyltar placeras direkt framför ett bostadshus.
Innehållsförteckning
Abstract 3 Sammanfattning 4 1 Introduktion 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Problembeskrivning 71.3 Syfte, mål och frågeställning 8
1.4 Omfattning och avgränsningar 8
1.5. Begreppsförklaring 8
1.6 Disposition 10
2 Teoretiskt ramverk 11
2.1 Ljusföroreningar 11
2.2 Metoder för att mäta ljusföroreningar 11
2.3 Digitala skyltar 12
2.3.1 Skyltprogram 13
2.4 Synen och ljusupplevelse 14
2.5 Migrän 14
2.6 Bländning 15
2.7 Flimmer 15
2.8 Ljusets icke-visuella påverkan 16
3 Metod och genomförande 17
3.1 Metod 17
3.2 Metodens relevans för frågeställningen 18
3.3 Deltagare 19
3.4 Experimentell situation 19
3.5 Genomförande 21
3.6 Datainsamling 22
3.7 Metod vid dataanalys 23
3.8 Trovärdighet 24
4 Resultat 25
4.1 Resultaten från enkätundersökningen 26
4.2 Resultat från dokumentationen 40
5 Diskussion och slutsatser 42
5.1 Resultatdiskussion 42
5.2 Metoddiskussion 45
5.3 Slutsatser och rekommendationer 47
5.4 Vidare forskning 48
6 Referenser 49
1
Introduktion
Den här rapporten har utförts i kursen Examensarbete 15 hp som är den del i kandidatutbildningen med huvudområdet Produktutveckling med inriktning Ljusdesign.
1.1 Bakgrund
Ljusföroreningar definieras som “felaktig eller överdriven användning av artificiellt ljus” av International Dark-Sky Association (IDA) (2014) och är en av de snabbast växande typerna av miljöföroreningar (Falchi, Cinzano, Elvidge, Keith, & Haim, 2011).
Det finns framförallt fyra faktorer som bidrar till ljusföroreningar och det är bländning, himmelssken, ljusintrång och ljusansamlingar. Bländning orsakas av ljushetskontraster i synfältet. Det finns tre typer av bländning: obehagsbländning, funktionsnedsättande bländning och adaptionsbländning. Obehagsbländning är till exempel bländningen som uppstår vid möte med en bil på kvällen. Funktionsnedsättande bländning kan uppstå om ett objekt i synfältet har mycket högre luminans än omgivningen (Peretto, Rovati, Salvatori, Tinarelli, & Emanuel, 2007). Funktionsnedsättande bländning är inte lika uppenbart för ögat men långvarig exponering kan orsaka trötthet och huvudvärk. Adaptionsbländning orsakas av en plötslig luminansförändring i synfältet (Huang & Menozzi, 2014). Med himmelssken avses ett diffust ljus som lyser upp natthimlen över urbana områden. Ljusintrång är ljus som faller där det inte ska vara eller behövs. Ljus från gatuarmaturer som skiner in i hus och lägenheter och påverkar den boendes sömn är en form av ljusintrång. Ljusansamlingar är grupperingar av ljuskällor som orsakar överdriven belysning vilket är vanligt i urbana miljöer. Detta är vanligt i urbana miljöer .
Digitala skyltar blir ett allt vanligare fenomen i den urbana miljön men hur de påverkar de människor som bor i anslutning till dem finns det inte mycket forskning om. Digitala skyltar, ofta med Light emitting diode (LED) teknik, är i många fall väldigt luminanta, de är sällan avskärmade samt i vissa fall emitterar de ljus nattetid. Dessa fenomen orsakar bland annat ljusföroreningar, himmelssken och ljusintrång. Artificiellt ljus nattetid kan störa människans dygnsrytm. Dygnsrytmen styrs av den biologiska klockan som är ett sömn- och vakenhetsmönster som är beroende av dygnets dag- och nattcykel (International Dark-Sky Association, 2012).
Majoriteten av forskningen som finns om digitala skyltar handlar om hur skyltarna påverkar bilförare. Detta för att digitala skyltar ofta är placerade i anslutning till vägar för att informationen då når ut till en stor grupp människor. Konventionella skyltar med statiska bilder innehåller oftast bara ett fåtal ord men digitala skyltar projicerar en ström av information vilket kan vinga föraren att släppa blicken från vägen en längre tid för att förstå innehållet på skärmen (Scheiber, Limrick, McCall, & Beck, 2014).
1.2 Problembeskrivning
Den senaste tekniken inom skärmar försöker hålla människors uppmärksamhet en längre tid genom att visa serier av väldigt ljusa, färgglada bilder på skärmen med några sekunders mellanrum. På grund av skyltarnas luminans syns skyltarna på långt avstånd, ibland flera kilometer vilket orsakar distraktion och bländning (Cicevic et al., 2013). Eftersom det ofta är LED teknik i skyltarna emitterar de kortvågigt ljus. Exponering för ljus med kort våglängd kan orsaka en fördröjning i dygnsrytmen och lägre melatonin nivåer under kvällen och natten som i sin tur kan kan påverka REM (rapid eye movement) sömnen (Kim, Choi, Lee, Cho, & Ahn, 2015).
I och med den växande populariteten hos digitala LED skyltar ökar även mängden ljusintrång. Ljusintrång tas idag mer på allvar just för att digitala skyltar blir vanligare (Ho, Lin & Huang, 2013) på grund av den växande populariteten hos dynamiska LED skyltar (Ho, Lin & Huang, 2013) . För att motverka ljusintrång har vissa länder
begränsat den tillåtna ljusstyrkan på digitala skyltar (Ho et al., 2013). De flesta LED skyltar är dynamiska så ljusintrång orsakas inte enbart av att skyltarna är för luminanta, utan även av att flimmer uppstår när skylten byter bild med korta intervaller. Om människor lever i miljöer med flimmer för länge kan det få psykologiska och fysiska konsekvenser (Ho et al., 2013).
Bristen på forskning om hur digitala skyltar påverkar miljön för människor är något som måste åtgärdas. Som tidigare nämnts handlar majoriteten av forskningen som finns i dagsläget om trafiksäkerhet och om hur bilförare påverkas. Trafiksäkerhet är viktigt att studera men det är en miljö där människor vistas korta stunder medan boendemiljön är en mer permanent situation. I dagsläget finns det väldigt lite forskning om hur ljusföroreningar i boendemiljön påverkar människor fysiskt och psykiskt och det är något som behöver studeras ytterligare.
I Jönköpings kommuns skyltprogram sägs följande om digitala LED-skyltar:
“Skyltar nära trafikmiljöer får inte ha animerade bilder, blinka eller växla bilder i snabb takt.” (Stadens skyltar och försäljning på allmän plats, 2016, s. 6)
Det specificeras dock inte vad “snabb takt” är vilket leder till bristfälligt underlag och dessa rekommendationer fokuserar på trafiksäkerhet. Bristen på forskning om digitala skyltar kan vara en av orsakerna till att det inte finns några riktlinjer i kommunen om digitala skyltar ska placeras i anslutning till bostadshus eller inte.
1.3 Syfte, mål och frågeställning
Det är viktigt att arbeta förebyggande för att undvika negativ påverkan på människors hälsa och välbefinnande på grund av digitala skyltar i stadsrummet. Studiens syfte är att bidra med kunskap och riktlinjer som kan användas vid planering av digitala
skyltar i stadsrummet. Målet med studien är att undersöka om boendemiljön påverkas av en specifik digital skylt och om den påverkas, hur förhåller sig de boende till det? Frågeställning:
● Hur påverkar ljus från digitala skyltar människors boendemiljö?
1.4 Omfattning och avgränsningar
Undersökningen omfattade endast invånarna i bostäder som hade fönster som vette mot den digitala skylten. Studien tog inte hänsyn till synnedsättning hos de boende eller gatubelysning utanför bostäderna. Endast de rum som påverkas av den digitala skylten dokumenterades även om det fanns fler rum i lägenheten. Vid informationsinhämtning om skyltar i olika städers skyltprogram var fokus endast på digitala skyltar.
1.5. Begreppsförklaring
Alla begrepp på engelska har översatts till svenska av författarna.
Belysningsstyrka - Medelbelysningen av en yta som mäts i ljusflöde per kvadratmeter. Enheten för belysningsstyrka är lux.
Bländning - (Glare) Bländning orsakas av ljushetskontraster i synfältet. Det finns tre typer av bländning, funktionsnedsättande bländning, obehagsbländning och adaptionsbländning.
Digital skylt/Digital Billboards (DBBs) - En datorkontrollerad elektronisk display eller skylt som som visar digitala bilder som byts med några sekunders mellanrum. Flimmer - Orsakas av modulation av strömspänningen hos ljuskällor och det kan även uppstå av digitala skyltars bildväxling.
Frekvens - Antalet repeterade svängningar som sker per tidsenhet, mäts i hertz (Hz) Himmelssken - (Skyglow) Ett diffust ljus från artificiella ljuskällor som lyser upp natthimlen över urbana miljöer.
Latent variabel - En variabel som inte är direkt observerbar utan är en underliggande orsaksfaktor.
Likertskala - En typ av skala där respondenten tar ställning till ett påstående. Likertskalan används för att mäta attityder. Skalan sträcker sig från en ytterlighet till en annan (exempelvis “instämmer inte alls” till “instämmer helt”).
Ljusansamlingar - (Clutter) Grupperingar av ljuskällor som orsakar överdriven belysning. Det är vanligt i urbana miljöer där det exempelvis finns digitala skyltar.
Ljusförorening - Ljusföroreningar är överdriven, felriktad eller felplacerad belysning. Ljusföroreningar orsakas inte enbart av felriktad, oavskärmad belysning utan det orsakas även av ljus som reflekteras från ytor.
Ljusintrång - (Light tresspass) Ljus som faller där det inte ska vara (planerad) eller behövs.
Ljusnivå - Visuellt begrepp som anger förhållandet hur ljust eller mörkt ett rum eller en del av ett rum upplevs.
Luminans - Reflekterat ljus som mäts i candela per kvadratmeter.
Melatonin - Ett hormon som reglerar bland annat tröttheten hos oss människor. Utsöndringen av hormonet varierar under dygnet och påverkas av hur ljust eller mörkt det är. Melatoninproduktionen är högst på natten.
Manifest variabel - En variabel som är direkt mät- och observerbar.
REM-sömn - (Rapid eye movement) REM-sömn utgör en del av den totala sömnperioden. Under REM-sömnen rör sig ögonen fort och hjärnans neuroner har samma aktivitetsgrad som när människan är vaken. REM-sömn inträffar ungefär fyra till fem gånger per natt.
Retinala ganglieceller - Celler i näthinnan som påverkar ljuskänsliga nervkärnor som i sin tur styr människans biologiska klocka. Cellerna kallas ibland för “den tredje receptorn”.
Respondent - En person som svarar på en undersökning.
Spektralfördelning - Elektromagnetisk strålning sker i ett spektrum som är indelat i olika våglängder. Våglängderna anges i nanometer (nm). Människors ögon registrerar energi i våglängdsintervallet 380-780 nm.
Typvärde - Det värde i statistisk data som förekommer flest antal gånger.
Ytreflektioner - Reflexer, blänk och ytspeglingar som uppstår av ljuskällor eller andra ljusa ytor. Detta kan förekomma på ytor som inte är helt matta.
1.6 Disposition
Rapporten inleds med en introduktion där bakgrunden till studien beskrivs, problembeskrivningen samt syftet och frågeställningen. Sedan följer ett teoretiskt ramverk där relevanta studier tas upp för att ge en insikt i ämnet. Kapitlet metod och genomförande beskriver de metoder som användes för att besvara frågeställningen samt redogör för utförandet av undersökningen. I resultatkapitlet redovisas den insamlade datan. Sedan följer en diskussion kring resultaten och den använda metoden. Rapporten avslutas med slutsatser samt förslag på vidare forskning.
2
Teoretiskt ramverk
2.1 LjusföroreningarLjusföroreningar defineras som överdriven, felriktad eller felplacerad belysning. Ljusföroreningar orsakas dock inte enbart av felriktad, oavskärmad belysning utan det orsakas även av ljus som reflekteras från ytor (International Dark-Sky Association, 2012).
Enligt Fonken, Aubrecht, Meléndez-Fernández, Weil, & Nelson (2013) har människans vanor ändrat karaktär på senare år. Tidigare styrdes livet av den naturliga dag- och nattcykeln men nu blir cykeln mer oregelbunden i och med det artificiella ljuset. Exponering för artificiellt ljus utanför dygnets naturligt ljusa timmar associeras allt mer med övervikt och metaboliska åkommor. Dock finns det bristande kunskap om detta problem. Forskarna undersökte hur dämpat ljus på natten påverkade möss och undersökte förändringarna i dygnsrytm och ämnesomsättning. De kom fram till att förändringar i den biologiska klockan var förknippade med tidsförändringar i ätbeteende och viktökning. Resultaten är betydelsefulla då de ger stöd åt att små förändringar i ljusets naturliga rytm kan förändra dygnsrytmen och den metaboliska funktioner (Fonken et al., 2013).
Ljusföroreningar är en av de snabbast växande typerna av miljöföroreningar på grund av ökad användning av artificiellt ljus på natten (Falchi et al., 2011). För att begränsa föroreningarna har ett flertal olika metoder definierats: använda avskärmning på armaturer för att undvika direkt ljus uppåt, inte ha högre ljusnivåer än vad uppgiften kräver, begränsa belysningen endast till det området där det behövs och endast ha belysningen tänd då det krävs. Även när dessa åtgärder har vidtagits kvarstår viss ljusförorening på grund av reflektioner från ytor. Forskarna föreslår en ny metod för att minska ljusföroreningar som uppstår på grund av ytreflektioner. De har analyserat spektralfördelningarna hos ljuskällor som används exteriört (LED, metallhalogen, lågtrycksnatrium och högtrycksnatrium) för att se hur spektralfördelningen påverkar ögats fotoreceptorer. Deras undersökning påvisar att ljuskällans spektralfördelning påverkar mängden ljusföroreningar i hög grad. Ljuskällorna med störst påverkan är de som har en hög andel kortvågig strålning i spektralfördelningen, LED och metallhalogen. Det kortvågiga ljuset påverkar även mörkerseendet och melatoninproduktionen hos människor. Lågtrycksnatrium och högtrycksnatrium är de ljuskällor som har minst påverkan på mängden ljusföroreningar (Falchi et al., 2011).
2.2 Metoder för att mäta ljusföroreningar
Forskarna Cinzano och Falchi (2014) granskar nya metoder som kan vara användbara vid övervakning och kvantifiering av ljusföroreningar. Den nyaste metoden är att mäta elektromagnetisk strålning vilket ger möjlighet att kvantifiera ljusföroreningar på ett nytt sätt. Tidigare var observationer av ljusheten på natthimlen den mest vedertagna metoden för att mäta ljusföroreningar men det gav ensidiga otillräckliga resultat. Under de senaste åren har ljusföroreningar erkänts som en allvarlig typ av
förorening som kan orsaka fysiska problem hos människor. I och med detta har antalet organisationer som arbetar för att minska ljusföroreningar ökat och det har skapat ett behov av bättre metoder för att kvantifiera och övervaka ljusföroreningar (Cinzano & Falchi, 2014).
2.3 Digitala skyltar
Digitala skyltar är ofta bestyckade med LED-teknik och används främst till reklam men kan även användas för att sprida samhällsinformation (Schieber, Limrick, McCall, och Beck, 2014).
Forskarna Ho, Lin, och Huang (2013) undersökte om flimret från digitala skyltar orsakar visuell trötthet hos människor som läser i ett rum i anslutning till en digital skylt. Undersökningen gick till så att den visuella tröttheten hos testpersonerna utvärderades genom att testpersonerna satt i ett rektangulärt rum 10 meter från en digital skylt och läste en bok i 40 minuter. Belysningsstyrkan i rummet var 270 lux och skyltens maximala luminans var 2024 cd/m2vilket innebar 25 lux på den vertikala
ytan vid fönstret som var vänd mot skylten. Den digitala skylten ändrade bilder i följande intervaller: en fjärdedels sekund, en gång i sekunden, var fjärde sekund och var åttonde sekund. Resultatet i studien visade att ju längre intervallen var mellan bytet av bilder desto mindre påverkades testpersonerna. När bilderna byttes med en hastighet av en fjärdedels sekund rapporterade 33% av testpersonerna att de inte kunde uthärda flimmret. Utifrån resultatet föreslår forskarna att rekommendationer ska införas för skyltens luminans men främst för med vilken intervall digitala skyltar byter bild. De rekommenderar att bilden byts med inte mindre än fyra sekunders mellanrum (Ho et al., 2013).
2.3.1 Skyltprogram
Flera svenska städer har utvecklat skyltprogram som innehåller riktlinjer för olika typer av skyltar. Nedan redovisas vad Malmö Stad, Göteborg Stad, Stockholm Stad och Jönköpings Kommun har för riktlinjer.
I Malmö stad anses digitala skyltar vara både skyltar och ljusanordningar. Detta för att digitala skyltar har en större påverkan på människor, miljö och stadsmiljön än traditionella skyltar. I Malmö stads skyltprogram sägs det att forskning visar att bildväxling och ljuset från digitala skyltar har en negativ påverkan på miljö, trafiksäkerhet och hälsa och därför väljer stadsbyggnadsnämnden i Malmö stad att vara restriktiva till elektroniska skyltar och bygglov beviljas endast undantagsvis. Digitala skyltar kan enbart placeras där de inte stör boende i närheten eller påverkar trafiksäkerheten negativt. Malmö stad menar att digitala skyltar passar bäst i kommersiella miljöer. Vidare anser de att en högt placerad skylt (över cirka 3 meter) påverkar omgivningen i större utsträckning än en lågt placerad skylt.
Malmö stad har även riktlinjer för skyltens ljusstyrka och begränsar den till 300 cd/m2 efter mörkrets infall. Ljusstyrkan mäts på tre meters avstånd. Bildsekvenserna på skylten bör vara minst 15 sekunder långa för att minimera risken för störningar (Skyltning riktlinjer antagna av stadsbyggnadsnämnden, 2016, s.16-18).
Göteborgs stad har ett skyltprogram där digitala skyltar benämns som “bildväxlande skyltar”. I skyltprogrammet skrivs det att boende kan bli störda av skyltarna, bildväxlande och ljusstyrka upplevs som mest störande. Angående ljusstyrka sägs det att den digitala skyltens ljusstyrka ska vara i harmoni med gatans generella ljusnivå (Skyltpolicy för stadsrum i Göteborg, 2015, s.10-11).
Även Stockholms stadsbyggnadsnämnd har tagit fram ett skyltprogram där bildväxlande skyltar tas upp. I programmet står det att bildväxlande skyltar är svåra att anpassa till kulturhistoriska byggnader samt andra byggnader som har arkitektoniska värden. Skyltar som har växlande ljusstyrka kan ge störande ljus i bostäder (Jag vill sätta upp skylt/skyltar, vad gäller i Stockholm?, 2009, s. 9-10). Jönköpings kommun har skapat ett skyltprogram som heter “Stadens skyltar och försäljning på allmän plats” (2016) som är en fördjupning till kommunens stadsmiljöprogram. I dokumentet förtydligas råd och regler kring skyltar i staden. I skyltprogrammet nämns två typer av LED-skyltar, fristående skyltar och fasadskyltar. Båda typerna av LED-skyltar kräver bygglov. Digitala LED- skyltar identifieras som en potentiell utmaning i stadsmiljön på grund av att luminansen kan variera beroende på skyltens bakgrundsfärg och om skylten växlar mellan svart och vit bakgrund blir det snabba förändringar i ljusheten vilket kan vara direkt synnedsättande. I skyltprogrammet nämns det att hur luminant LED-skylten behöver vara beror på hur ljus omgivningen är. Kommunen anser att det är idealt att utrusta skylten med en sensor som reglerar skyltens luminans efter omgivningsljuset eller att de alternativt regleras ner till en lägre luminans på kvällen med hjälp av en timer. Vidare sägs det att bildväxling och animationer bör användas sparsamt (Stadens skyltar och försäljning på allmän plats, 2016, s. 6).
Jönköpings kommun skriver att:
“Skyltar nära trafikmiljöer får inte ha animerade bilder, blinka eller växla bilder i snabb takt. Ögat dras mot ljusa ytor och rörelser, vilket i en trafikmiljö tar bort fokus från trafiken och skapar en sämre trafiksäkerhet.” (Stadens skyltar och försäljning på allmän plats, 2016, s. 6).
2.4 Synen och ljusupplevelse
Synen är det sinnesorgan som tar emot mest information. 80 till 90 procent av alla impulser, intryck och stimuli tas emot via ögonen och det är det mest dominerande sättet att förmedla information Ögat är klotrunt och ligger inbäddat i muskler och fettväv i ögonhålorna. Med hjälp av fyra raka och två sneda muskler styrs ögat (Inde, 2007; Ygge, 2011).
Ljuset passerar först det tunna skiktet med vätska som finns på ögats främre yta, detta skikt heter tårfilm.Vätskan i tårfilmen bryter ljuset som sedan passerar ljuset genom hornhinnan. Efter hornhinnan passerar ljuset genom pupillen. Linsen i ögat ställer in och bryter ljuset så ljuset fokuseras på näthinnan. Därefter passerar ljuset de olika
skikten i näthinnan och fångas sedan upp av ljusmottagarna, tapparna och stavarna. Ljuset omvandlas sedan med hjälp av elektroniska impulser i näthinnehellerna. Ljuset färdas via synnerverna till syncentrum i hjärnbarken. Impulserna blir till bilder som sedan tolkas och identifieras i olika delar av hjärnan (Inde, 2007; Peretto et al., 2007; Ygge, 2011).
De fysiska egenskaper som bidrar till upplevelsen av ljus kan mätas med instrument, det går bland annat att mäta spektralfördelningen och ljusstyrkan. Med hjälp av mätinstrumenten är det möjligt att jämföra de fysiska mätvärdena mellan olika platser. Både ljusstrålning och ljusupplevelser benämns ofta med ordet ljus trots att de fysiska mätvärdena inte säger något om det upplevda ljuset. En viss mängd ljusstrålning kan ge olika upplevelser (Fridell Anter & Klarén, 2014).
2.5 Migrän
Migrän är en ganska vanlig sjukdom då ungefär var femte kvinna och var tionde man någon gång drabbas. Den drabbade får en svår, pulserande huvudvärk som kan vara förenad med illamående och kräkningar. Attackerna kan utlösas av yttre faktorer såsom stress men även av hormonförändringar eller vissa livsmedel. Hos cirka 20 procent kan migränanfallet föregås av synfenomen i form av blixtar i synfältet eller till och med bortfall i synfältet (Ygge, 2011).
Under anfallet blir den drabbade ofta känsliga för ljus och ljud. Detta gör att personen ofta vill vistas i ett mörkt och tyst rum. Vissa personer får bara synfenomenen och det kallas ögonmigrän. Mekanismen bakom migrän är okänd men det har spekulerats om att migränen orsakas av sammandragningar i hjärnans blodkärl (Ygge, 2011).
2.6 Bländning
Under vardagen stöter människor på blädning många gånger och ibland är det svårt övervinna de visuella svårigheterna som orsakas av bländningen. Bländning anses vara en faktor som påverkar visuell prestanda. Det finns tre typer av bländning, funktionsnedsättande bländning, obehagsbländning och adaptionsbländning (Huang & Menozzi, 2014).
Funktionsnedsättande bländning inaktiverar en del av det visuella systemet och orsakar därför nedsatt sikt och kontrastkänslighet. Ett vanligt exempel på detta är vid möte med en bil på kvällen som har mycket ljusa strålkastare. Efter mötet är mörkerseendet försämrat. Adaptionsbländning uppstår på grund av en väldigt plötslig luminansförändring i synfältet. Eftersom det tar en viss tid för ögat att anpassa sig till den förändrade ljusnivån orsakas en temporär försämring i synen. Det är vida känt att dessa två typer av bländning kan vara riskfaktorer när visuella uppgifter utförs. En mindre känd typ av bländning är obehagsbländning. Obehagsbländning kan vara svårare att identifiera när det inträffar medan symtomen är det som märks tydligast. Symptomen är huvudvärk samt obehag och trötta ögon. Även denna typen av bländning kan påverka hur väl visuella uppgifter utförs. Obehagsbländning orsakar
visuell distraktion men det har även påpekats att distraktion kan vara en orsak till obehagsbländning (Huang & Menozzi, 2014).
2.7 Flimmer
Flimmer är ett ovälkommet fenomen bland ljusinstallationer. Flimmer med en lägre frekvens än 70 Hz är synligt för ögat. Detta kan bland annat orsaka påfrestningar för ögonen och huvudvärk. Indirekt flimmer eller stroboskopisk effekt blir mest tydligt när det interagerar med rörliga föremål (Tan & Narendran, 2015). Flimmer hos ljuskällor orsakas på grund av modulation av strömspänningen. Hur kraftigt flimmret blir beror på ljuskällans teknologi och kvalite samt modulationsfrekvensen (Feola, Langella, & Testa, 2015).
Pupillen är den cirkulära delen i irisen som släpper in ljus. Storleken på ögats pupillöppning varierar av två anledningar, förändringar i den omgivande ljusnivån och förändringar i synavståndet. Flimmer orsakar ett kontinuerligt arbete hos musklerna som vidgar och sluter pupillen. Detta orsakar en känsla av ansträngda och trötta ögon som antas beror på tröttheten som uppstår i musklerna (Peretto et al., 2007).
Eftersom digitala skyltar ofta är dynamiska och byter bilder uppstår en typ av flimmer. Hur allvarligt flimmret är beror på intensiteten, frekvensen och ljusets varaktighet. Om människor lever i en miljö med flimmer under en längre tid kan deras fysiska och psykiska hälsa påverkas. På grund av dessa konsekvenser bör en gräns för frekvensen av bildbyte införas (Ho et al., 2013).
2.8 Ljusets icke-visuella påverkan
Upptäckten av de ljuskänsliga retinala gangliecellerna har bekräftat att det finns en icke-visuell förmåga för ljuset att påverka människan psykiskt och fysiskt. Sedan upptäckten har det utförts flera studier på fysiska och psykiska följder men få studier har utförts om kognitiva effekter beroende på ljuset spektralfördelning (Bisegna, Burattini, Li Rosi, Blaso, & Fumagalli, 2015).
Ljus reglerar flera biologiska funktioner hos människor och utöver detta framkallar ljus flera positiva psykologiska effekter, exempelvis positiva förändringar i humör och minskad depression. Effekten av dessa icke-visuella effekter beror på tidpunkten och varaktigheten av exponeringen av ljus. Kognitiva processer påverkas av ljus för att det aktiverar flera områden i hjärnan som leder till ökad vakenhet. Studier har påvisat att en hög belysningsstyrka förbättrar hjärnaktiviteten samt att användning av vitt ljus med en hög belysningsstyrka kan förbättra prestationer och kognitiva funktioner (Bisegna et al., 2015). Forskarna specificerar däremot inte vad de menar med vitt ljus. De icke-visuella effekterna av synligt ljus med kort våglängd har stark påverkan på människans dygnsrytm. Maximal respons för det kortvågiga ljuset sker mellan 446 nanometer (nm) och 483 nm. Förskjutning i den cirkadiska rytmen verkar ske mest vid ljus med 460 nm. Fysiska konsekvenser av kortvågigt ljus kan vara ökad hjärtrytm
och förhöjd kroppstemperatur. Exponering för kortvågigt ljus på kvällen kan leda till förändringar av ögonrörelserna i REM-sömnen (Chellappa, Steiner, Blattner, Oelhafen, Götz, & Cajochen, 2011).
3
Metod och genomförande
Huvuddelen av studien innebar en kvantitativ datainsamling. Studien var uppdelad i tre stadier:
Första delen bestod av en litteraturgenomgång för att få en ökad kunskapsbas från tidigare forskning om digitala skyltar och ljusföroreningar (Svenning, 2003).
Andra delen innehöll enkätundersökningar som genomfördes för att ta reda på hur de som bodde mitt emot den digitala skylten påverkades.
Tredje delen var en insamling av data med givna parametrar, exempelvis mätning av skyltens luminans.
Datainsamlingen skedde genom enkätundersökningar och dokumentation av bostäderna som påverkades av den digitala skylten. Dokumentationen gjordes med hjälp av fotografier och fysikaliska mätningar.
3.1 Metod
För att få en helhetsbild av hur digitala skyltar påverkar boendemiljön valdes en fallstudie som metod. Fallet som undersöks i den här rapporten är naturligt förekommande, det är alltså inte konstruerat av författarna. För att ett ämne ska vara lämpliga för en fallstudie ska det ha en tydlig identitet som gör det möjligt att studera ämnet isolerat från dess kontext. Ett fall måste ha väldigt distinkta gränser och vara en helt fristående enhet (Denscombe, 2014).
En fallstudie har ett holistiskt perspektiv istället för att enbart undersöka enstaka faktorer. När fallet betraktas som en helhet kan upptäckter göras om hur de många delarna påverkar varandra. Denscombe (2014) menar att:
“Syftet med fallstudien är att belysa det generella genom att titta på det specifika. “ (Denscombe, 2014)
Fallstudien tillåter forskaren att få en helhetssyn. I en fallstudie har forskaren möjlighet att använda olika data, både kvantitativa och kvalitativa, samt en kombination av forskningsmetoder. Metoderna som kan användas är bland annat frågeformulär, observationer, dokumentationer och intervjuer. En fallstudie tillåter användning av en rad olika metoder beroende på omständigheterna samt de krav situationen ställer (Denscombe, 2014).
Det fall som undersöks i en fallstudie är inte en situation konstruerad i forskningssyfte utan något som redan existerar. Fallet existerar både före och efter undersökningen. En fallstudies syfte kan vara upptäcktsstyrd eller teoristyrd. Om studien är upptäcktsstyrd är syftet att beskriva, utforska, jämföra och förklara men om studien är
teoristyrd är syftet att illustrera eller att experimentera. Fallstudien kan ha fler än ett syfte (Denscombe, 2014). Den aktuella studiens syfte är upptäcktsstyrt.
Fallet som studeras i en fallstudie väljs inte ut slumpartat. Valet av ett fall kan baseras på att det är typiskt, att det liknar andra fall som skulle ha valts. Om flera fall jämförs samtidigt kallas det för multipel fallstudiedesign. Eftersom att flera lägenheter studerades samtidigt var det en multipel fallstudie (Harboe, 2013).
Fenomenet med en digital skylt i anslutning till ett bostadshus var en latent variabel. Latenta variabler innebär att fenomenet som undersöktes inte var direkt mätbart, exempelvis känslor, trivsel och upplevelser. För att få svar på en fråga med en latent variabel ställdes frågor som var direkt mätbara för att en slutsats skulle kunna dras. Enkätfrågor gav svar som var direkt mätbara, det vill säga manifesta variabler. Utifrån de manifesta variablerna kunde slutsatser dras om den latenta variabeln. En av de manifesta variablerna var “Hur hanterar du oönskat ljus i rummet (ljusintrång)?” och den latenta variabeln var om den digitala skylten påverkade boendemiljön (Berntsson, Bernhard-Oettel, Hellgren, Näswall, & Sverke, 2016).
3.2 Metodens relevans för frågeställningen
En fallstudie användes för att det var den mest lämpade metoden med tanke på frågeställningen. De främsta anledningarna var för att en fallstudie gav en helhetssyn av situationen som undersöktes samt att det var en lämplig metod vid småskalig forskning då resurserna fokuseras på en undersökningsplats. Eftersom att metoden innebär att ett naturligt förekommande fenomen studeras var detta en passande metod då syftet var att undersöka hur de boende påverkades av en specifik digital skylt. Att manipulera förhållandena var alltså inget som gynnade studien (Denscombe, 2014). En fallstudie består egentligen inte av en enda undersökning utan att flera enheter väljs ut av det som studeras och detta var ytterligare en anledning till att en fallstudie användes då flera lägenheter studerades i denna undersökningen (Svenning, 2003). Valet av metod är även relevant för att fallet som studerades i den här rapporten inte valdes ut slumpmässigt. Fallet valdes för att det liknar andra fall med digitala skyltar i urbana miljöer samt platser där det finns digitala skyltar i anslutning till bostadshus. När urvalet sker för att fallet är typisk kallas det för “Den typiska undersökningsenheten” (Denscombe, 2014).
Den främsta styrkan hos kvantitativa metoder är att resultaten är generaliserbara för att resultaten ger en representativ överblick av generella förhållanden. Kvantitativa undersökningar inkluderar ofta fler respondenter än kvalitativa undersökningar vilket också ökar generaliserbarheten, framförallt när studien bygger på ett representativt urval av befolkningen. Eftersom att syftet med studien var att få möjligheten att diskutera riktlinjer för hur digitala skylta ska planeras i den urbana miljön är generaliserbara resultat eftersträvansvärda. Utifrån detta ansågs en kvantitativ metod vara lämplig för rapporten (Harboe, 2013).
Målet var att studera hela den avsedda populationen vilket är en totalundersökning (Svenning, 2003). Enkäter valdes som metod för datainsamling för att det var möjligt att kontakta ett stort antal respondenter på ett sätt som var både tids- och kostnadseffektivt. Enkäter kan producera en stor datamängd som gör det möjligt att generalisera resultatet (Harboe, 2013; Denscombe, 2014).
3.3 Deltagare
I studien deltog 39 respondenter (n) med åldersfördelningen 31 år till 95 år. Av respondenterna var 21 män och 18 kvinnor. Majoriteten av respondenterna hade bott i bostaden mellan 8 år till 9 år medan 9 av respondenter hade bott mellan 1 år till 7 år. Det var få av respondenterna som var benägna att få migrän (Bilaga 2). Nedan redovisas åldersfördelningen av respondenterna där de flesta är mellan 60 år till 79 år (Figur 1).
Figur 1. Åldersfördelning på respondenterna.
3.4 Experimentell situation
Fallet som undersöktes i den här studien innefattade fyra lägenhetshus i en stadsmiljö där en digital skylt var placerad mitt emot lägenhetshusen (Figur 2). Lägenheterna hade balkonger eller uteplatser i söderläge och skylten var riktad åt norr. Mellan bostäderna och den digitala skylten låg en väg med två körfält. Vägen var trafikerad och belyst med stolpmonterade armaturer.
Figur 2. Planvy över området med lägenhetshusen numrerade.
Inför undersökningen av bostäderna gjordes ett förarbete där den digitala skyltens luminans mättes med hjälp av en luminansmätare (Hagner S3 NR2), avståndet mellan skylten och det berörda bostadshuset mättes samt tiden mellan bilderna. Även belysningsstyrkan på fasaden mättes, detta med hjälp av en luxmätare (Hagner, Modell EC1). Avståndet mellan skylten och fasaden mättes på ritningar från stadsbyggnadskontoret (Figur 2).
Skylten bytte bild var tionde sekund och luminansen varierade beroende på vilken bild som visades på skärmen. En bild med en mörkare bakgrund var mindre luminant än en bild med en ljus bakgrund. Luminansen mättes i candela per kvadratmeter (cd/m2). Fem olika bilder visades på den digitala skylten vid tidpunkten för
undersökningen. Bilden med lägst luminans var 563 cd/m2 och bilden med högst
luminans var 1828 cd/m2 . Medelvärdet av luminansen för de fem bilderna som
visades var 978 cd/m2(Bilaga 6, tabell 17). Skyltens luminans mättes från trottoaren
framför bostadshuset, luminansen mättes på en punkt på den digitala skylten. Skylten var monterad på cirka fyra meters höjd och cirka 30 meter från bostadshuset. På pelaren fanns det ytterligare två digitala skyltar, dessa undersöktes inte i studien. Den skylten som undersöktes var riktad mot norr och är rödmarkerad på ritningen (Figur 3). Skylten som var monterad högst på pelaren, den stora skylten, var riktad mot väster och den näst lägst monterade skylten, den mellanstora, var riktad mot öster.
Figur 3. Ritning som visar skyltarnas placering. Drifttiderna på skylten är som följande:
“Gällande våra skärmar så är de påslagna dygnet runt och har varit så sedan årsskiftet 2011/2012. Nattetid innebär att vi sänder en svart bild för att ej störa omgivning som boende i nära fastigheter.
Detta enligt nedan:
• Stora och mellanstora skärmarna (som lyser åt väster och öster) slås på 07.00 vardagar och 09.45 på helger.
• Lilla skärmen (som lyser norrut) slås på 08.45 vardagar och 09.45 på helger.
• De stora och mellanstora skärmarna slås av 21.30 på vinterhalvåret och 22.30 sommarhalvåret.
• Den lilla skärmen slås av 17.00 på vinterhalvåret och 19.00 sommarhalvåret “ (J. Bengtsson, personlig kommunikation, 22 februari, 2017)
3.5 Genomförande
De som bodde i de berörda lägenhetshusen och som hade fönster som var riktade mot den digitala skylten kontaktades med ett brev. I brevet fanns ett följebrev (Bilaga 1) med instruktioner och enkätformuläret (Bilaga 2 och Bilaga 3). Följebrevet innehöll information om författarna som utförde undersökningen, att undersökningen var en del i ett examensarbete, varför respondenten var utvald, vad undersökningen skulle användas till, att undersökningen var anonym, instruktioner om hur enkäten skulle fyllas i samt när enkäten skulle returneras.
Efter att enkäterna hade blivit besvarade utfördes en fotografisk dokumentation av ljusmiljön i samtliga lägenheter som var tillgängliga under den vecka dokumentationen utfördes. I samband med enkäten fick respondenterna ge medgivande till dokumentation av sin bostad om de ville medverka. Fyra bostäder, en i varje lägenhetshus, dokumenterades. Dokumentationen skedde med hjälp av en systemkamera (Nikon D60), en luminansmätare (Hagner S3 NR2) samt en luxmätare (Hagner, Modell EC1). Foton togs med hjälp av en systemkamera monterat på ett kamerastativ. Stativhöjden var i ögonhöjd för stående personer, 150 cm. Inifrån lägenheten mättes skyltens luminans samt luminansen på vänster, punkt X1, och höger, punkt X2, vägg bredvid fönstret (Figur 4). Detta gjordes för att se hur stora kontrasterna var. På punkt X3 mättes belysningsstyrkan i inre delen av rummet (Figur 4). Bostadens vinkel i förhållande till den digitala skylten mättes utifrån ritningar av bostadshuset. Dokumentationen av bostäderna tog cirka 10 minuter per bostad.
Figur 4. Principskiss för fysikaliska mätningar (fågelperspektiv).
3.6 Datainsamling
Enkätformuläret var en kommunikationshandling och därför var det viktigt att frågorna var övertygande. Det förutsatte också ett formellt språk utan stavfel och grammatiska fel. Respondenterna skulle känna sig seriöst tilltalade. “Du” användes som tilltalspronomen i frågorna för att “ni” upplevdes onaturligt och tillgjort.
Typen av enkätfrågor var frågor med slutna svar vilket är frågor med fastställda svarskategorier. Viktig information kan dock gå förlorad när den typen av frågor används för att bestämda svarsalternativ finns. Fördelarna med slutna frågor är att de underlättar dataanalysen och kan beräknas statistiskt (Harboe, 2013).
För att undvika att respondenterna misstolkade enkätfrågorna formulerades frågorna så att de innehöll mindre än tjugo ord. Detta gav en lättöverskådlig och enkel meningsbyggnad som passade väl eftersom att frågor med slutna svar användes
(Harboe, 2013). Metoder från Hagevi och Viscovi (2016) användes för att bearbeta enkätfrågorna. De tre främst metoder som användes var “strykning av överflödiga ord, förenkling av ordföljd och byte av komplicerade ord till mer lättfattliga.”
Enkäten inleddes med bakgrundsfrågor (Bilaga 2). De frågorna fokuserade på bakgrundsinformation såsom ålder och kön. Bakgrundsfrågorna hade ha ett antal fasta svarsalternativ (Berntsson et al., 2016). Efter bakgrundsfrågorna ställdes frågor med svarsskalor (Figur 5).
Figur 5. Exempel på en enkätfråga med Likertskala.
Likertskalor valdes för att det var det mest vedertagna sättet att mäta latenta variabler med hjälp av manifesta variabler. Den typen av svarsskalor innebar att respondenten skulle ta ställning till ett påstående på en given svarsskala med ytterligheter såsom “instämmer inte alls” och “instämmer helt” (Berntsson et al., 2016). Enligt Harboe (2013) och Svenning (2003) behandlades insamlad data från Likertskalor som att den var av ordinalkaraktär. Data av ordinalkaraktär kan omvandlas till siffror eller värden. Varje individ i bostaden svarade på en enkät. De ombads svara individuellt men de fick diskutera frågorna med varandra. Enkäterna besvarades opåverkat av författarna, det vill säga att de var så kallade “self administrated questionaires” (Groves, Fowler, Couper, Lepkowski, Singer & Tourangeau, 2004). För att inte påverka respondenternas svar eftersträvades minimal interaktion mellan dem och författarna. Personer under 18 år inkluderas inte i undersökningen. Detta var för att om personer under 18 skulle medverka krävdes det att deras målsmän lämnade ett skriftligt godkännande.
3.7 Metod vid dataanalys
Klassificeringen av datamaterialet skedde genom att det delades in i olika klasser där varje klass tilldelades ett nummer. Omvandlingen av datan kallas mätning (Harboe, 2013). Efter klassificeringen av data söktes mönster och samband i datan. Detta gjordes genom att redovisa datan i tabeller för att se vilka kopplingar som var tydliga (Denscombe, 2014). Utifrån datan från vissa frågor räknades ett centralmått ut. Centralmåttet är en beskrivning av mittpunkten. Typvärde användes för att räkna ut centralmåttet. Uträkningen var passande eftersom att datan var av ordinalkaraktär. Typvärdet fokuserar inte på extrema värden utan det fokuserar på det vanligaste värdet (Denscombe, 2014). Till slut presenterades datan i tabeller och diagram. Tabellerna användes vid klassificeringen av datan vilket även gjorde den överblickbar. Diagram presenterar datan som ett segment. Proportionerna mellan de
olika andelarna syns tydligt. Cirkeldiagram har visuell styrka men de kan bara användas med en uppsättning data (Denscombe, 2014). Typerna av tabeller och diagram valdes utifrån deras lämplighet till datan av ordinalkaraktär.
Datan jämfördes på flera sätt, resultaten från lägenhetshus 1, 2, 3 och 4 jämfördes med varandra för att se om bostadens placering påverkade hur ljuset från den digitala skylten påverkade boendemiljön.
3.8 Trovärdighet
En hög reliabilitet innebär att studien har en hög tillförlitlighet och en hög validitet innebär att studien mäter det den avser att mäta (Hagevi & Viscovi, 2016).
För att öka reliabiliteten användes metoder från Hagevi och Viscovi (2016) för att bearbeta enkätfrågorna. Otydliga enkätfrågor kan orsaka missförstånd hos respondenterna vilket försämrar reliabiliteten. För att undvika missförstånd bearbetades frågorna genom att stryka överflödiga ord, byta ut komplicerade ord till mer lättförståeliga samt att ordföljden förenklades (Hagevi & Viscovi, 2016). För att bedöma reliabiliteten i en studie görs ett “test-retest”. Det innebär att samma frågor ställs till samma individer minst två gånger. Om sambandet mellan det första och andra testtillfället är hög kan slutsatsen dras att studien har en hög reliabilitet. Beroende på studiens omfattning fanns det inte möjlighet att test-retest i denna studien vilket innebär en lägre reliabilitet (Berntsson et al., 2016).
Det finns två typer av validitet, intern och extern. Den interna validiteten innebär att alla delar i projektet måste vara relevanta i förhållande till problemformuleringen. För att säkerställa den interna validiteten planerades rapporten och utförandet noga för att ha gott om tid till att formulera enkätfrågorna, analysera och sammanställa resultaten. Undersökningen gav svar på frågeställningen samt att det finns ett samband mellan problemformuleringen och slutsatsen. Detta tyder på hög intern validitet. Extern validitet innebär att resultatet ska vara giltigt i förhållande till den verkliga miljön. Studien har en hög extern validitet eftersom att slutsatserna går att generalisera till liknande situationer (Harboe, 2013). Vid utformningen av enkätfrågorna låg fokus på att utforma frågorna så att de var giltiga i förhållande till undersökningens intresse. Ett bevis på hög validitet var att frågorna gav relevant information (Hagevi & Viscovi, 2016). För att säkerställa validiteten kan jämförelser göras med andra rapporter för att säkerställa att resultaten är liknande. Det finns väldigt få studier att jämföra med och detta kan påverka validiteten negativt (Harboe, 2013).
Enkätfrågorna formulerades utifrån vilka faktorer som skulle kunna påverka boendemiljön, exempelvis infallande ljus från gatuarmaturerna eller från den digitala skylten samt om respondenten har möblerat om i lägenheten. Frågorna skulle besvara om boendemiljön påverkas och i så fall hur den påverkas. Följaktligen ställdes ett flertal liknande frågor som undersökte olika faktorer. Frågor ställdes om ljuset från gatuarmaturerna för att det inte fanns möjlighet att släcka dem vid undersökningstillfället.
4
Resultat
I detta kapitel redovisas resultaten från enkätundersökningen.
Av de totalt 69 utlämnade enkäterna erhölls 39 stycken ifyllda enkäter vid tidpunkten för enkätundersökningens slut, fredag den 24 mars 2017 (Tabell 1). De i undersökningen insamlade enkätsvaren har dokumenterats skriftligt och återfinns i Bilaga 5.
Tabell 1. Svarsfrekvens och databortfall.
Utlämnade 69 stycken
Besvarade 39 stycken (57 %)
Bortfall 30 stycken (43 %)
Tabellen nedan visar fördelningen mellan respondenterna i de olika lägenhetshusen. Totalt finns det fyra olika lägenhetshus (Tabell 2). Placeringen av de olika lägenhetshusen visas i lokaliseringskartan (Figur 2).
Tabell 2. Antal respondenter i respektive lägenhetshus.
Lägenhetshus 1 8 stycken
Lägenhetshus 2 15 stycken
Lägenhetshus 3 12 stycken
Lägenhetshus 4 4 stycken
Nedan visas hur många år som varje respondent har bott i bostaden (Tabell 3). Majoriteten av respondenterna, 64 procent, har bott i lägenheten i 8 år.
Tabell 3. Antal år som varje respondent har bott i bostaden.
År 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år Antal
(st)
4.1 Resultaten från enkätundersökningen
Svaren från varje enskild respondent återfinns i Bilaga 5. Typvärdet för varje enkätfråga redovisas i Bilaga 7. N = antalet respondenter.
Resultaten visar att 46 procent av det totala antalet respondenter som deltog i undersökningen överenstämmer med påståendet att de lägger märke till den digitala skylten. Endast 8 procent anser att de inte lägger märke till den digitala skylten (Figur 6). Typvärdet för det totala antalet respondenter är 5 (Bilaga 7).
Figur 6. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna anser att de lägger märke till den digitala skylten.
Respondenterna som bor i lägenhetshusen 1, 2 och 3 instämmer med frågan om att de lägger märke till den digitala skylten och de i lägenhetshus 4 inte lägger märke till skylten (Figur 7).
Figur 7. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna i respektive lägenhetshus anser att de lägger märke till den digitala skylten. *) värdet har korrigerats på grund av avrundningsfel så att summan blir 100%.
n=39 n=39
61 procent av respondenterna upplever inte ljuset från gatuarmaturerna som störande. Ingen av respondenterna uppger att de tycker att ljuset från gatuarmaturerna är störande (Figur 8). För det totala antalet respondenter är typvärdet 1 (Bilaga 7).
Figur 8. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna anser att de upplever ljuset från gatuarmaturerna som störande. *) värdet har korrigerats på grund av avrundningsfel så att summan blir 100%.
Resultatet visar att respondenterna som bor i lägenhetshus 4 blir minst störda av ljuset från gatuarmaturerna.
Figur 9. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna i respektive lägenhetshus anser att de upplever ljuset från gatuarmaturerna som störande. *) värdet har korrigerats på grund av avrundningsfel så att summan blir 100%.
n=39 n=39
64 procent av respondenterna påverkas inte mer av ljuset från gatuarmaturerna än av den digitala skylten. Fortsättningsvis uppger 3 procent av respondenterna att de påverkas mer av ljuset från gatuarmaturerna än skylten (Figur 10). Typvärdet för det totala antalet respondenter är 1 (Bilaga 7).
Figur 10. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna anser att de påverkas mer av ljuset från gatuarmaturerna än skylten. *) värdet har korrigerats på grund av avrundningsfel så att summan blir 100%.
I lägenhetshus 1, 2, 3 och 4 påverkas respondenterna inte mer av ljuset från gatuarmaturerna än skylten. 25 procent av respondenterna i lägenhetshus 4 anger att de påverkas mer av ljuset från gatuarmaturerna än den digitala skylten (Figur 11).
Figur 11. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna i respektive lägenhetshus anser att de påverkas mer av ljuset från gatuarmaturerna än skylten. *) värdet har korrigerats på grund av avrundningsfel så att summan blir 100%.
n=39 n=39
Resultatet visar att 38 procent av det totala antalet respondenter anser att de inte blir störda av bildväxlingarna på skylten. Däremot påstår 18 procent att de blir negativt påverkade (Figur 12). Typvärdet för det totala antalet respondenter är 1 (Bilaga 7).
Figur 12. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna anser att de upplever bytet av bilder på den digitala skylten som störande.
I lägenhetshus 2, 3 och 4 anser majoriteten av respondenterna att de inte blir negativt påverkade av bildväxlingarna på skylten men 48 procent av respondenterna i lägenhetshus 1 uppgeratt de påverkas negativt (Figur 13).
Figur 13. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna i respektive lägenhetshus anser att de upplever bytet av bilder på den digitala skylten som störande. *) värdet har korrigerats på grund av avrundningsfel så att summan blir 100%.
n=39 n=39
41 procent av det totala antalet respondenter anser att de inte upplever infallande ljus från den digitala skylten som störande. Det är däremot 21 procent instämmer med påståendet (Figur 14). Typvärdet för alla respondenter är 1 (Bilaga 7).
Figur 14. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna anser att de upplever ljuset från den digitala skylten som störande.
I lägenhetshus 4 påverkas de minst av det infallande ljuset från den digitala skylten och de som bor i lägenhetshus 1 påverkas mest (Figur 15).
Figur 15. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna i respektive lägenhetshus anser att de upplever ljuset från den digitala skylten som störande. *) värdet har korrigerats på grund av avrundningsfel så att summan blir 100%.
n=39 n=39
Resultatet visar att 44 procent av det totala antalet respondenter inte upplever den digitala skylten som störande och 15 procent hävdar att de håller med påståendet (Figur 16). Typvärdet för det totala antalet respondenter är 1 (Bilaga 7).
Figur 16. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna anser att de upplever den digitala skylten som störande.
I lägenhetshus 4 anser 100 procent att de inte håller med påståendet och i lägenhetshus 1 uppger 50 procent att de upplever den digitala skylten som störande (Figur 17).
Figur 17. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna i respektive lägenhetshus anser att de upplever den digitala skylten som störande.
n=39 n=39
31 procent av det totala antalet respondenter anser att den digitala skylten inte påverkar deras boendemiljö negativt medan 15 procent anser att de blir negativt påverkade ( Figur 18). Typvärdet för det totala antalet respondenter är 1 (Bilaga 7).
Figur 18. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna anser att de upplever att den digitala skylten påverkar deras boendemiljö negativt.
I lägenhetshus 3 anser de att den digitala skylten inte påverkar deras boendemiljö negativt och i lägenhetshus 4 upplever de skylten som varken positivt eller negativt. I lägenhetshus 1 håller de med påståendet (Figur 19).
Figur 19. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna i respektive lägenhetshus anser att de upplever att den digitala skylten påverkar deras boendemiljö negativt. *) värdet har korrigerats på grund av avrundningsfel så att summan blir 100%.
n=39 n=39
33 procent av det totala antalet respondenter anser att de varken påverkas positivt eller negativt av det digitala skylten. 21 procent hävdar att de inte upplever den digitala skylten som något positivt och 10 procent instämmer med påståendet att de upplever den digitala skylten som något positivt (Figur 20). Typvärdet för det totala antalet respondenter är 1 (Bilaga 7).
Figur 20. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna anser att de upplever den digitala skylten som något positivt.
I lägenhetshus 4 anser respondenterna att de är varken negativ eller positiv inställda till påståendet. I lägenhetshus 1 upplever de den digitala skylten som något negativt och i lägenhetshus 3 och 4 hävdar 25 procent att de upplever skylten som något positivt (Figur 21).
Figur 21. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna i respektive lägenhetshus anser att de upplever den digitala skylten som något positivt. *) värdet har korrigerats på grund av avrundningsfel så att summan blir 100%.
n=39 n=39
Resultatet visar att 31 procent av det totala antalet respondenter inte upplever den digitala skylten som ett trevligt inslag i stadsmiljön och 10 procent upplever den som något positivt (Figur 22). För det totala antalet respondenter är typvärdet 4 (Bilaga 7).
Figur 22.Diagrammet visar i vilken grad respondenterna anser att de upplever den digitala skylten som ett trevligt inslag i stadsmiljön.
I lägenhetshus 1 och 2 uppger respondenterna att de inte upplever den digitala skylten som ett trevligt inslag i stadsmiljön och i lägenhetshus 3 och 4 håller de med påståendet (Figur 23).
Figur 23. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna i respektive lägenhetshus anser att de upplever den digitala skylten som ett trevligt inslag i stadsmiljön. *) värdet har korrigerats på grund av avrundningsfel så att summan blir 100%.
n=39 n=39
38 procent av det totala antalet respondenter anser att de inte upplever att den digitala skylten påverkar deras boendemiljö positivt. 36 procent uppger att de är varken positiv eller negativ inställda till påståendet och 3 procent hävdar att deras boendemiljö påverkas positivt av den digitala skylten ( Figur 24). Typvärdet för alla respondenter är 1 (Bilaga 7).
Figur 24. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna anser att de upplever att den digitala skylten påverkar deras boendemiljö positivt.
I lägenhetshus 1 och 2 anser de att den digitala skylten påverkar deras boendemiljö negativt. I lägenhetshus 3 och 4 hävdar respondenterna att deras boendemiljö påverkas varken positiv eller negativ. 13 procent i lägenhetshus 1 instämmer med påståendet (Figur 25).
Figur 25. Diagrammet visar i vilken grad respondenterna i respektive lägenhetshus anser att den digitala skylten påverkar deras boendemiljö positivt. *) värdet har korrigerats på grund av avrundningsfel så att summan blir 100%.
n=39 n=39
