Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer: En litteraturöversikt

Kvinnors upplevelser av att leva med

bröstcancer

En litteraturöversikt

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Stina Isaxéll, Ida Johansson & Elin Johnsson HANDLEDARE: Mia Skoog

Sammanfattning

Bakgrund: Varje timme får en kvinna i Sverige en bröstcancerdiagnos, det är den vanligaste

förekommande cancersjukdomen hos kvinnor. Vid diagnostiserad bröstcancer finns det olika behandlingsmetoder, ofta kombineras flera metoder för att få bästa resultat. Vilken eller vilka behandlingar som ordineras är beroende av vilken typ av bröstcancer kvinnan har och i vilket stadium cancern är i då den upptäcks.

Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.

Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts. De 21 kvalitativa studierna

som låg till grund för resultatet analyserades enligt Fribergs femstegsanalys.

Resultat: Vid analys av studierna framstod kategorierna “kvinnornas känslor kring bröstcancer” och

“stödets betydelse för kvinnor med bröstcancer”.

Slutsats: Sammanfattningsvis bidrar arbetet till en utökad förståelse och medvetenhet om kvinnor som

drabbas av bröstcancer och belyser kvinnors subjektiva känslor, upplevelser och uppfattningar av att leva med bröstcancer. Det är viktigt att sjukvårdspersonal stöttar kvinnorna under bröstcancerförloppet, genom att bemöta kvinnorna med öppenhet, lyhördhet och förmedla tydlig information.

Summary

Title: Women’s experiences of living with breast cancer – a literature review.

Background: Every hour a woman in Sweden gets a cancer diagnosis, which is the most common

cancer diagnosis among women. When you get diagnosed with breast cancer there are different methods for treatment, and they are often combined with multiple methods for the best result. Which treatments that are used depends on what type and stage the breast cancer is in when it’s discovered.

Aim: The aim was to describe women's experience of living with breast cancer.

Method: A qualitative literature review with an inductive approach was done and 21 articles has been

compiled in the result and analyzed according to Fribergs five step analysis.

Results: When analyzing the studies, the categories “women’s feelings about breast cancer” and “the

importance of support for women with breast cancer” emerged.

Conclusion: The conclusion highlights an expanded understanding and awareness of women

suffering from breast cancer and women's subjective feelings, experiences and perceptions of living with breast cancer. It is important that healthcare professionals support women during the breast cancer progress, by treating women with openness, responsiveness and conveying clear information.

Innehållhållsförteckning

Omvårdnad & sjuksköterskans roll ... 2

Problemformulering ...2

Syfte...3

Metod ...3

Design ... 3

Urval och datainsamling ... 3

Dataanalys ... 3

Forskningsetiska överväganden ... 4

Resultat ...4

Påverkad livssituation ... 5

Oro över diagnosen ... 5

Förändrat utseende... 6

Personlig utveckling ... 6

Stöd av betydelse ... 6

Aktivitet och religion ... 6

Närståendestöd ... 6 Diskussion ...7 Metoddiskussion ... 7 Resultatdiskussion ... 8 Slutsats ...10 Kliniska implikationer ... 10 Referenser ...11 Bilagor ...15 Bilaga 1: Sökmatris ... Bilaga 2: Artikelmatris ... Bilaga 3: Kvalitetsgranskningsprotokoll ...

Inledning

Varje timme får en kvinna ett bröstcancerbesked i Sverige, vilket betyder att mer än 8000 kvinnor får ett bröstcancerbesked varje år. Bröstcancer är idag den vanligast förekommande cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige (Socialstyrelsen, 2014). Chansen att bli botad har ökat de senaste decennierna och idag överlever 8 av 10 kvinnor med bröstcancer. Det beror främst på att man upptäcker cancern i tid med hjälp av mammografiscreening, en undersökning som var helt införd i Sverige 1997 (Cancerfonden, 2020). Insjuknandet i en livshotande sjukdom orsakar både psykologiska och fysiologiska stressreaktioner (Kovero & Tykkä, 2002).Sjuksköterskans uppgift är att arbeta för att patienten ska ha god hälsa och är informerad om sin sjukdom, därför krävs det att sjuksköterskan har god kunskap för att kunna kommunicera med patienter som har blivit diagnostiserad med bröstcancer. För att kunna ge den omvårdnad som behövs är det av stor vikt att sjuksköterskor förstår hur det kan upplevas att få en cancerdiagnos (Socialstyrelsen, 2014).

Bakgrund

Bröstcancer

Idag finns det ca 200 olika sjukdomar som ingår i samlingsnamnet cancer. Det dessa sjukdomar har gemensamt är att en cell på något ställe i kroppen okontrollerat har börjat dela på sig. I dagsläget är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor (Bröstcancerförbundet, 2019). Vid utveckling av bröstcancer finns det ett antal kända riskfaktorer bland annat om personen har en “förstagradssläkting”, d.v.s. mor eller syster som insjuknat. Det finns även en ytterligare ökad risk om flera anhöriga haft bröstcancer, vid långtidsanvändning av p-piller samt vid sen graviditet efter 30 års ålder (Ericson & Ericson, 2017). För att på egen hand kunna upptäcka bröstcancer är det viktigt att känna på brösten och leta efter knutor (Ericson & Ericson, 2017). Ordet cancer har sedan långt tillbaka haft en negativ betydelse och påverkar även hur människor ser på sjukdomen idag (Ferreira Alves et al., 2016).

Diagnostik

Vid behandling av bröstcancer är det viktigt att patienten får information om diagnosen för att kunna hantera situationen. Det finns olika typer av bröstcancerdiagnostik dessa utförs med tre olika metoder, så kallad trippeldiagnostik. Metoderna som används är klinisk undersökning, mammografiundersökning och finnålsbiopsi. I det första steget, den kliniska undersökningen känner läkaren igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan, under nyckelbenen och på halsen. I det andra steget, mammografiundersökningen utförs en speciell röntgenundersökning av brösten där det genom avbildning av bröstet undersöks om det finns några tumörer samt i förekommande fall omfattningen av tumörvävnad (Bröstcancerförbundet, 2019). Mammografi är en screeningundersökning som är riktad mot vissa åldersgrupper som anses ha ökad risk att insjukna i bröstcancer (Ericson & Ericson, 2017). Åldersgruppen som erbjuds mammografiscreening i Sverige är 40-74 år, undersökningen görs med 18-24 månaders mellanrum (Bröstcancerförbundet, 2019). Ibland kan mammografin behöva kompletteras med ultraljudsundersökning eller MR. Detta görs alltid när det har konstaterats att bröstcancer finns. För att undersöka om tumören är malign eller benign görs en så kallad finnålsbiopsi. Då används en spruta för att suga ut celler ur tumören (Bröstcancerförbundet, 2019; Socialstyrelsen, 2018). Det kan även utföras en histologisk undersökning vilket innebär att tumörens storlek mäts för att kunna avgöra om det finns eventuella metastaser i lymfkörtlarna och eventuella fjärrmetastaser (Ericson & Ericson, 2017).

Behandlingsmetoder

Vid diagnostiserad bröstcancer finns det flera olika behandlingsmetoder. Valet av behandlingsmetod avgörs av typ och stadium av bröstcancer. Det är vanligt med att kombinera olika metoder för att få bästa resultat (Bröstcancerförbundet, 2019). När det inte finns misstanke om en tumörutbredning görs en så kallad kirurgisk partiell mastektomi, vilket innebär att den drabbade delen av bröstet opereras bort. Vid en större tumörväxt utförs en mastektomi där all bröstvävnad i bröstet avlägsnas, vid behov kompletteras operationen även med lymfkörtelutrymning i axillen. En postoperativ strålbehandling används för att minimera risken för återfall efter bröstcancerkirurgi. Strålningen ges lokalt där tumören funnits (Ericson & Ericson, 2017). Behandlingen kompletteras med cytostatika och målsökande

läkemedel för att förlänga överlevnaden och minska risken för återfall. Dessa läkemedel är sannolikt de som förbättrat överlevnadsstatistiken (Socialstyrelsen, 2014). Dock finns det flera biverkningar, såsom illamående, håravfall samt sänkta blodvärden (Cancerfonden, 2020). En allvarlig biverkan på lång sikt är för tidig menopaus (Barlow et al., 2019). Med hjälp av rätt behandlingsmetoder överlever idag 8/10 kvinnor med diagnosen bröstcancer (Cancerfonden, 2020).

Personcentrerad vård

I sjuksköterskans profession ingår det att uppfylla en god säker vård, genom att utföra handlingar som är baserade på de sex kärnkompetenserna. De sex kärnkompetenserna innefattar samverkan i team, evidensbaserad vård, informatik, personcentrerad vård, säker vård och förbättringskunskap. Detta leder till att sjuksköterskan utökar kunskap, förbättrar kompetensen och ökar kvaliteten i omvårdnaden (Barnsteiner et al., 2007). Nationellt och internationellt har begreppet personcentrerad vård växt fram och blivit en beskrivning om vad som är god och patientsäker vård. Personcentrerad vård är en del av de sex kärnkompetenserna och handlar om att sjuksköterskan sätter patienten i fokus, då patienten är en värdefull och jämbördig partner i vården. Sjuksköterskan ska även prioritera omvårdnadsåtgärder samt handlingar efter patientens behov av vård. För att uppnå detta måste sjuksköterskan samverka med patienten med vilja, öppenhet och lyhördhet, som kan leda till att patienten får ett emotionellt stöd samt skapar ett större förtroende för vården (Barnsteiner et al., 2007; Ortiz, 2018). Inom cancervården använder man personcentrerad vård vilket innebär att patienten är delaktig och inkluderad i sin vård. Detta leder till att patienten får en utökad kunskap samt får ta del av informationen som sjuksköterskan undervisar och förmedlar till patienten (Chok, Luck, Scott, & Wilkes, 2017). Informationen som en patient uppger ska vara ett komplement till den övriga bedömning sjuksköterskan gör och inkluderar patienten i vården (Forsberg, 2016). I patientlagen står det att patienten själv ska kunna bestämma över sin vård eftersom patienten är en unik individ som har rättighet att vara delaktig i sin egen vård (SFS 2014:821).

Omvårdnad & sjuksköterskans roll

Omvårdnaden för bröstcancerpatienter sker under hela patientens sjukdomstid, det vill säga från diagnostiken till friskförklaring eller livets slutskede. Därför är det viktigt att sjuksköterskan utför en god omvårdnad, genom att stödja patienten, utöka vårdinsatser, utföra förebyggande insatser och personlig vård baserad efter patientens behov (Socialstyrelsen, 2014). Cancerpatienter kan ha svårighet att bibehålla ett stabilt liv, på grund av att det är ansträngande för patienten att anpassas efter livsförändringar. Det är viktigt att sjuksköterskor utför personcentrerad vård, genom att individualisera patientens behov under vårdtiden. Dessa behov kan vara fysiska, psykiska, sociala, emotionella samt existentiella behov (Bakker et al., 2013). Sjuksköterskor har nära kontakt med patienter, det är därför sjuksköterskans roll att vara uppmärksam på de svårigheter och utmaningar som patienten upplever under vårdtiden. Det är även viktigt att skapa en vårdrelation med patienten och dennes anhöriga från det att personen får sin diagnostill friskförklarandet eller till livets slutskede. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge personcentrerad vård samt att utföra behandlingar tillsammans med andra professioner inom hälso- och sjukvården. Det är därför viktigt att sjuksköterskan stödjer, hjälper, tröstar och vägleder patienten till en säker vård för att försöka behålla patientens livskvalitet stabil (Bakker et al., 2013). Sjuksköterskans roll inom vården är att arbeta för att patienten skall uppnå hälsa. Hälsa är ett centralt begrepp med flera innebörder och finns i många av vårdens styrdokument, lagar samt förordningar. Vid ett hälsofrämjande arbete är sjuksköterskan strävan att minska risker och likaså förebygga sjukdom, detta är en viktig del i sjuksköterskans arbete (Willman, 2015). Tidigare har omvårdnad setts samt beskrivits som en verksamhet men synsättet har förändrats till att omvårdnad är ett ämne och också ett forskningsområde. Begreppet omvårdnad är bland annat relaterat till synen på människan och förståelsen av vad en människa är, vilket är en viktig del av frågan om vad hälsa och omvårdnad betyder. Den omvårdnadsvetenskapliga kunskapen och forskningen utgår inte från organ- och cellnivå till exempel utan utgår från människan som en enhet. Sjuksköterskan ser människan som en fri individ som kan ta ansvar och göra egna val. Människan kan även förstås som en generell och unik individ där det generella betyder att människor har likheter med varandra och där det unika betyder att människor är olika (Willman, 2015).

Problemformulering

En mycket betydelsefull arbetsuppgift för sjuksköterskor är att ge en god omvårdnad till bröstcancerdrabbade patienter. Därav krävs det att sjuksköterskan har god kunskap om hur de ska bemöta patienten för att uppnå en god och säker vård. Alltså bör kännedom om kvinnors upplevelse av

att leva med bröstcancer öka samt belysas. Detta leder till att sjuksköterskor får en ökad förståelse samt medvetenhet om situationen.

Syfte

Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.

Metod

Design

En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts. Metoden utfördes genom att granska samt sammanställa vetenskapliga artiklar som innehöll kvalitativa studier. Dessa vetenskapliga artiklar har presenterats i resultatet. Litteraturöversikt öppnar möjligheten att fördjupa och skapa en bredare översikt över kunskapen inom en vald problematik eller område (Friberg, 2017). Materialet som samlades in för studien bearbetades förutsättningslöst vilket överensstämmer med en induktiv ansats där utgångspunkten inte är någon färdig modell eller teori (Danielsson, 2017). Av informationen som samlats in var kvinnorna i fokus. Billhult och Henricson (2017) skriver genom att samla in deltagarnas subjektiva upplevelser skapas en större förståelse över problematiken.

Urval och datainsamling

Datainsamlingen utfördes genom en litteratursökning i databaserna CINAHL och PubMed. CINAHL omfattar forskning inom omvårdnad, fysioterapi och arbetsterapi. PubMed omfattar material inom hela det biomedicinska området, omvårdnad och tandvård (Karlsson, 2017). En första sökning gjordes i databaserna för att få en övergripande inblick i hur stort ämnet var. Sökorden som användes var, “breast cancer” AND experience* AND women* AND women OR woman OR female OR females AND living with AND qualitative research. Sökorden som användes upplevdes vara relevanta för syftet. Trunkering användes för att få fram de olika böjningsformerna på orden, flera av orden har samma betydelse men står med för att bredda resultatet av sökningen. Booleska termer användes med termena OR och AND för att avgränsa respektive expandera sökningen. Citationstecken används för att hålla ihop sökordet (Karlsson, 2017) t.ex. sökordet ”breast cancer”. Inklusionskriterierna (för artiklarna) var att kvinnornas känslor beskrevs i studierna samt att det var kvinnor över 18 år som ingick i studierna. Exklusionskriterier för artikeln var om studien handlade om samtidig annan sjukdom som kan förvrida upplevelsen. Artiklar som handlade om familjers upplevelser och kvinnor utan bröstcancerdiagnos. Artiklar som ej finns tillgängliga fulltext uteslöts också. Avgränsningar gjordes i databaserna av årtal 2010-2020, artiklarna skulle även vara skrivna på engelska samt vara Peer-reviewed.

Sökresultatet blev 63 artiklar i CINAHL där titeln på alla artiklarna lästes. Bland de artiklar som ansågs relevanta i förhållande till syftet lästes abstraktet. Av de 20 artiklar där abstraktet lästes var det 16 av artiklarna som svarade mot syftet. Dessa 16 artiklar lästes i sin helhet för att kontrollera överensstämmelse med syftet (Bilaga 1) . Samtliga 16 artiklar svarade på syftet och kvalitetsgranskades (Bilaga 3) och därefter kvarstod 14 artiklar som höll tillräcklig vetenskaplig kvalitet. Samma sökord användes i PubMed där sökresultatet var 82 artiklar. Samtliga titlar lästes också här och av de titlar som var relevanta för syftet lästes abstraktet, vilket var 24 artiklar. Efter att abstraktet hade lästs var det 9 artiklar kvar som lästes i sin helhet och samtliga överensstämde med syftet och kvalitetsgranskades därför. Efter kvalitetsgranskning kvarstod 7 artiklar som användes för resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt granskningsprotokollet som är framtaget av Hälsohögskolan, Avdelning för Omvårdnad, Jönköping (bilaga 3). Samtliga artiklar nådde 11-12/12 poäng vilket bedömdes vara hög kvalité på artiklarna då maxpoäng är 12. Artiklarna som framkom vid sökningarna under datainsamlingen dokumenterades i sökmatrisen (bilaga 1). Slutligen analyserades de 21 artiklar som finns dokumenterade i artikelmatrisen (bilaga 2).

Dataanalys

Dataanalysen utfördes enligt Fribergs femstegsanalys (Friberg, 2017).

Steg 1: Artiklarna lästes först enskilt och förutsättningslöst upprepade gånger. Fokus vid läsningen var

Steg 2: I de 21 inkluderade artiklarna markerades nyckelfynden med markeringspenna i resultatet.

Nyckelfynd är meningar eller några enstaka ord som besvarar en studies syfte (Friberg, 2017).

Steg 3: Varje enskild artikels resultat sammanställdes i ett enskilt dokument, genom att göra en

sammanfattning av nyckelfynden i respektiveartikel. Detta utfördes för att få materialet mer överskådligt och hanterbar.

Steg 4: Sammanfattningarna av varje artikels resultat lästes åter för att identifiera skillnader och

likheter i de 21 artiklarnas studier. Därefter fördes resultat med överensstämmande information samman under subkategorier som skapades utifrån innebörden i informationen. I den vidare analysen skapades sedan kategorier som var en sammanfattande benämning för flera subkategorier. Dessa kategorier och subkategorier som skapades stod i relation till varandra.

Steg 5: Slutligen formulerades en ny text under respektive kategori och subkategori som beskrev

innebörden av det som framkommit i det analyserade materialet, vilket utgör litteraturöversiktens resultat.

Forskningsetiska överväganden

Forskningsetiska överväganden innehåller beskrivning av de forskningsetiska krav som ska följas och att de följs ska framgå i metoddelen i en publicerad artikel (Kjellström, 2017). För artiklarna som valdes för litteraturöversikten var kravet att de skulle innehålla ett etiskt godkännande, vilket visar att artikeln har ett tillstånd från etisk kommitté eller att etiska överväganden har gjorts. Anledningen till att ett etiskt godkännande bör finnas är att det är en garanti för att forskningen som gjorts är utförd med ett etiskt hänsynstagande, där deltagarnas rättigheter för skydd och säkerhet tagits i beaktande (Kjellström, 2017). Artiklarna som användes för studiens resultat kontrollerades och granskades genom granskningsprotokollet, för att säkerställa att artiklarna hade ett etiskt tillstånd, förhållningssätt och ställningstagande (Bilaga 3). Det finns inget krav på att en litteraturöversikt ska ha ett etiskt godkännande, men det skall framgå i studien att ett etiskt godkännande finns (Kjellström & Sandman, 2018).

Författarna besitter viss kunskap om bröstcancer och hur kvinnorna kan påverkas av sin sjukdom. Kunskapen bär författarna med sig från sjuksköterskeutbildningen samt egna erfarenheter. Innan arbetet började diskuterades möjliga infallsvinklar kring bröstcancer för att ha en gemensam utgångspunkt på artiklarna och inte lägga in egna värderingar i resultatet.

Resultat

Resultatet baseras på 21 artiklar. Vid analysen av studierna skapades två kategorier “Påverkad livssituation” med subkategorierna Oro över diagnosen, Familjesituationen, Förändrat utseende samt Personlig utveckling. Kategorin “Stöd av betydelse” med subkategorierna Aktivitet och religion samt Närståendestöd (Tabell 1)

Tabell 1: Översikt över kategorier och subkategorier

Kategori Subkategori

Påverkad livssituation • Oro över diagnosen • Familjesituationen • Förändrat utseende • Personlig utveckling Stöd av betydelse • Aktivitet och religion

Påverkad livssituation

Oro över diagnosen

Att få en bröstcancerdiagnos beskrevs av kvinnorna som en katastrof då de trodde att bröstcancern skulle förkorta livet eller leda till döden (Bolmsjö, Holst-Hansson, Idvall & Wennick, 2018; Liamputtong & Suwankhong, 2016). Flertal av kvinnorna upplevde rädsla samt svårighet att acceptera sin cancerdiagnos (Drageset, Giske, Lindstrøm & Underlid, 2011). Kvinnorna såg cancern som en utmaning som de var tvungna att övervinna. De flesta kvinnorna upplevde situationen som orealistisk och att deras värld förändrades drastiskt och dramatiskt(Bolmsjö et al., 2018; Drageset et al., 2011; Liamputtong & Suwankhong, 2015). Känslor som beskrevs av kvinnorna var chock, misstro, förnekelse, rädsla, osäkerhet, ilska, skuld och ångest (Loughery & Woodgate, 2019). Några kvinnor berättade att de upplevde emotionella reaktioner vid den första bröstcancerdiagnosen där känslor som stress, paralysering och isolering beskrevs (Dickler et al., 2013; Drageset et al., 2011). Flera studier visade att bröstcancern orsakade känslomässig oro som gjorde att kvinnorna kände känslor av sorg, oro samt en rädsla över att sjukdomen skulle återkomma (Abu-Saad Huijer, Doumit, El Saghir, Kelley & Nassar, 2010; Beale, Elmir, Jackson & Schmied, 2010; Bolmsjö et al., 2018;). En del kvinnor trodde att deras tidigare handlingar påverkat så att de hade fått bröstcancer och att diagnosen uppkommit på grund av karma (Liamputtong & Suwankhong, 2016).

Vissa kvinnor uttryckte oro och frustration över att inte längre kunna upprätthålla en stabil roll som förälder och att inte heller ha en fungerande arbetskarriär längre (Befort, Klemp, Krebill, Krigel & Myers, 2014). Ett antal av kvinnorna upplevde en känsla av förlorad kontroll över livet. De upplevde också rädsla för framtiden med sjukdomsprogression och eventuella funktionshinder. Några kvinnor upplevde även psykisk trötthet och smärta (Dickler et al., 2013). Kvinnorna upplevde att tröttheten var relaterad till cancern och dess behandling. Känslor som också upplevdes var ledsamhet, rädsla samt ångest vilket ledde till att aktivitetsförmågan blev begränsad. Detta ledde till svårigheter att fortsätta utföra vardagligt arbete som att ta ansvar, utföra hushållssysslor, fortsätta förvärvsarbeta och att socialisera sig (Befort et al., 2014; Berry, Boltz, De Santo-Madeya, Grace & Lundquist, 2019; Chen, Gartshore & Parmar, 2014; Dickler et al., 2013; Loughery & Woodgate, 2019). Smärta var en mer ångestdrivande upplevelse då kvinnorna upplevde att smärtan var relaterad till sjukdomsprogression (Dickler et al., 2013). Många kvinnor nämnde rädsla på grund av stress eftersom de trodde att stress kunde orsaka cancer samt återfall av cancer (Befort et al., 2014). Kvinnornas livskvalitet påverkades av biverkningarna efter cancerbehandlingen (Kilbreath, Lewis, Willis & Yee, 2015a). De biverkningar som upplevdes ha störst negativ effekt på kvinnornas hälsa var smärta, trötthet, brist på energi, dålig aptit, muskelsvaghet, illamående, infektioner och lymfödem (Hagedoorn et al., 2019; Kilbreath et al., 2015a).

Familjesituationen

Kvinnorna upplevde en stark önskan att inte tynga nära och kära. De kände en stor sorg över att inte längre kunna vara självgående i dagliga uppgifter och finansiella ärenden (Adler et al., 2019; Befort et al., 2014). På grund av ekonomiska skäl var en del kvinnor tvungna att fortsätta sitt yrkesarbete under behandlingsperioden, trots biverkningar (Adler et al., 2019; Beale et al., 2010). Kvinnorna försökte ta hand om praktiska frågor och även sortera ut personliga ägodelar för att nära och kära inte skulle belastas med detta efter deras död (Adler et al., 2019). Flertalet av kvinnorna kände oro över att deras sjukdom och eventuella död skulle påverka familjens sätt att vara. De upplevde att de behövde göra allt för sina familjer för att hålla igång en vanlig vardag då de inte ville vara en börda för familjen (Dickler et al., 2013). En del kvinnor reflekterade över döden och upplevde dödsångest samt rädsla över att förlora tid med sin familj, framförallt över att inte få se barnen växa upp (Asci, Bond & Connolly, 2010; Bolmsjö et al., 2018; Dickler et al., 2013; Drageset et al., 2011;). Några upplevde skuldkänslor då de hade en känsla av att ha tagit in bröstcancern i familjen och en rädsla över att cancern skulle gå i arv (Abu-Saad Huijer et al., 2010). En del kvinnor berättade att familjemedlemmar och vänner hade svårt att acceptera deras diagnoser. De berättade även att en del närstående, speciellt deras makar, undvek att samtala och diskutera om kvinnans sjukdom och prognos. När kvinnorna fick sådana kommentarer resulterade detta i att de förlorade den emotionella intimiteten i förhållandet (Dickler et al., 2013). Flera kvinnor undvek, eller begränsade, att tala om sin cancer med familj och närstående då de inte ville att den negativa påverkan av att ha cancer i familjen skulle påverka deras relation (Kilbreath, Lewis, Willis & Yee 2015b). Kvinnorna ville även att deras sociala nätverk skulle fortsätta att se dem som normala människor och inte som personer med cancer (Kilbreath et al., 2015b). En negativ konsekvens som kvinnorna upplevde av sin sjukdom var att de blev centrum för uppmärksamhet i sociala situationer (Chen et al., 2014).

Förändrat utseende

När kvinnorna berättade om sina upplevelser av bröstcancer beskrev de flera förluster. Det kunde vara förlust av en kroppsdel i form av mastektomi, förlust av håret eller förlust av ett normalt liv (Abu-Saad Huijer et al., 2010; Balci Yangin, Cebeci & Tekeli, 2012.; Hagedoorn et al., 2019; Hubbard, Illingworth, Kearney, McCann & Wengström, 2010). Kvinnorna upplevde att det som var mest känslomässigt påfrestande var att förlora var håret då det syntes väldigt väl och för att det hade en stor effekt på kvinnornas utseende och självförtroende. Även om kvinnorna visste att de skulle tappa håret så förklarade de det som chockerande, oroande och upprörande. Många kvinnor berättade att de upplevde sorg och grät på grund av hårförlusten (Abu-Saad Huijer et al., 2010; Balci, et al., 2012.; Hubbard, et al., 2010).Hårförlust upplevdes av många kvinnor som något pinsamt och förödande och beskrevs som den största sorgen och som mer psykiskt påfrestande än de tidigare trott (Dickler et al., 2013). Nydiagnostiserade bröstcancerpatienter som väntade på mastektomi uttryckte en oro över att mista brösten, att bli deformerade samt att få minskad kvinnlighet efter att operationen utförts (Drageset et al., 2011). En del kvinnor upplevde att de hade förlorat en del av sin kvinnlighet när de förlorat ett bröst, men att det var bättre än att förlora sitt liv (Dickler et al., 2013; Liamputtong & Suwankhong, 2015). Flera studier visade att många kvinnor upplevde bekymmer med förändringar av brösten på grund av att brösten var ojämna, att de fått ärr efter operation eller att de förlorat bröstet (Befort et al., 2014; Dickler et al., 2013). Andra fysiska ändringar kunde till exempel vara ökad vikt, förändrad kroppsuppfattning och en känsla av att kvinnligheten försvunnit (Beale et al., 2010; Befort et al., 2014).

Personlig utveckling

Kvinnorna som levde med bröstcancer upplevde att de hade genomgått en stor process av förändring och personlig utveckling. Kvinnan hade fått ett annat perspektiv på livet, det vill säga en helt ny livssyn med nya uppfattningar om saker och ting, nya idéer och nytt socialt umgänge (Asci et al., 2010). Många kvinnor fann en inre styrka, genom den påverkan den nya livserfarenheten haft för deras liv. Den inre styrkan hjälpte dem att försöka behålla den optimala livskvaliteten (Beale et al., 2010). En del kvinnor vill ta hand om sina kroppar genom att äta rätt för att övervinna cancern. Kvinnorna trodde att felaktig kost kunde förvärra tillståndet (Liamputtong & Suwankhong, 2015). Kvinnorna tyckte det var viktigt att fortsätta med vanliga aktiviteter trots att de var sjuka (Chen et al., 2014). Flera kvinnor sökte efter mer information och kunskap för att förstå sjukdomstillståndet och detta ledde till att kvinnorna hade starkare självkänsla samt kontroll över sin hälsa vid samtal med hälso- och sjukvårds professionerna (Asci et al., 2010; Gulbas, Kreuter, Sanders-Thompson, Shon & Wells, 2014; Ren, Xiao & Zhang, 2018). Kvinnorna lärde sig under sjukdomstiden var de hade sina begränsningar och vågade be om hjälp (Chen et al., 2014). De upplevde att det var viktigt att föra upplevelser av sjukdomen vidare till andra kvinnor som påbörjat liknande resa (Abu-Saad Huijer et al., 2010).

Stöd av betydelse

Aktivitet och religion

En effektiv strategi för att undvika konstanta tankar om bröstcancern och dess behandling var psykisk distansering, upplevde kvinnorna. Flera kvinnor använde fysisk aktivitet eller dagliga rutiner för att distansera sig till negativa tankar och för att bibehålla en funktionell livsstil (Asci et al., 2010; Ginter, 2020; Loughery & Woodgate, 2019). Aktiviteter som kvinnorna sysselsatte sig med var bland annat mindfulness, målning och yoga. Mindfulness kan stödja den mentala hälsan (Ginter, 2020). En stor del av kvinnorna tog hjälp av religion i processen att hantera och bearbeta bröstcancern. Dessa kvinnor upplevde att Buddhismen hjälpte dem att bearbeta förlusten av olika kroppsdelar som till exempel brösten. Att förlora sina bröst sågs som en del av lidandet i livet (Liamputtong & Suwankhong, 2016). Att gå till Buddisttemplen hjälpte kvinnorna att känna sig emotionellt starkare (Liamputtong & Suwankhong, 2016). Religionen var ett existentiellt stöd för många kvinnor där de reflekterade över andligheten samt livets mening (Ginter, 2020; Gulbas et al., 2014). Några kvinnor kände stöd genom sin tro på en gud, då det skapade en inre harmoni och acceptans av situationen de befann sig i (Ginter, 2020; Hagedoorn et al., 2019).

Närståendestöd

Personer som var stöttande och gav respons till kvinnorna blev en del av en “inre cirkeln”. De som omfattades av den inre cirkeln var familj och vänner. Kommunikationen i den inre cirkeln upplevdes vara rak, öppen och ärlig av kvinnorna. De ansåg att det var av större värde att tala med någon i den inre cirkeln och vissa personer i kvinnornas krets kom kvinnan närmare och andra blev bortstötta (Chen et al., 2014). Flertalet av kvinnorna sökte socialt stöd från närstående, vänner och stödgrupp för att diskutera bröstcancern (Asci et al., 2010; Loughery & Woodgate, 2019; Hagedoorn et al., 2019; Ren et

al., 2018). Kvinnorna uppskattade stödet de fick av anhöriga (Hagedoorn et al., 2019). Sociala interaktioner underlättade kvinnornas förmåga att hantera förändringar som skedde i kvinnans vardagliga liv och ökade kvinnans livskvalitet positivt vilket gav ett emotionellt välbefinnande. Familjer, närstående samt sjukvårdspersonal hade en viktig roll menade kvinnorna. De var viktiga för att stödja kvinnorna under besvärliga perioder under bröstcancerförloppet (Asci et al., 2010; Gulbas, et al., 2014; Ren et al., 2018). Kvinnorna upplevde att familjens stöd gav känslomässig styrka som hjälpte kvinnorna att öka hoppet om att övervinna sin bröstcancer (Liamputtong & Suwankhong, 2015). De upplevde även mycket stöd från familjen under strålbehandlingarna och kemoterapin samt efter sina operationer (Balci Yangin et al., 2012). En del kvinnor berättade att de valt att genomgå behandlingar som mastektomi, kemoterapi och/eller radioterapi för barnens skull. De berättade även att de fann styrka och kunde acceptera sin sjukdom tack vare sina barn (Liamputtong & Suwankhong, 2016). Familj och vänners stöd styrkte kvinnans självkänsla och tro på att klara utmaningarna som finns under bröstcancersjukdomen, det vill säga genom diagnostiken, behandlingen och återhämtningen (Beale et al., 2010). Kvinnorna berättade att de inte kunde utföra sina normala aktiviteter och att de fick mycket stöd av sina familjer efter operationerna samt under strålbehandlingar och kemoterapin (Balci Yangin et al., 2012). Trots att de ville ha stöd från föräldrar, syskon, barn och så vidare försökte de vara starka och inte visa sin rädsla för att inte överleva(Bolmsjö et al., 2018). En strategi som kvinnor med obotlig bröstcancer hade för att fortsätta leva var att sträva efter att leva ett normalt liv. Det innebar bland annat att fortsätta förvärvsarbeta, utföra hushållsarbete och att ta hand om sina barn. Att på detta sätt fortsätta leva vad de beskrev som ett normalt liv gjorde att kvinnorna upplevde att livet hade en mening eftersom de fortsatte att ge goda bidrag till sina familjer och samhället (Kilbreath et al., 2015b; Berry, et al., 2019).

Diskussion

Metoddiskussion

En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har valts för examensarbetet. Fördelen med kvalitativ forskning var att författarna kunde ha ett flexibelt och anpassningsbart förhållningssätt mot forskningsområdet. Kvalitativ forskning har sitt ursprung från holismen och är avsedd att studera personers upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av ett fenomen (Billhult & Henricson, 2017), eftersom syftet var kvinnors upplevelser passade denna metoden bäst Vid kvantitativ metod får forskarna fram data via mätningar och observationer (Billhult, 2017), vilket inte ansågs vara passade i studien och valdes därför bort. Med hjälp av en induktiv ansats har kvinnors upplevelser studerats på ett så nära korrekt sätt som möjligt och har därefter sammanställts i resultatet. Med en deduktiv ansats hade det inte varit möjligt på samma sätt då deduktiv ansats innebär att en förutbestämd teori är utgångspunkten vid analysen. En risk med induktiv ansats är att studien kan bli beskrivande upprepningar av artiklarna, alltså att studien inte ökar förståelsen kring fenomenet (Landström & Priebe, 2017).

De valda artiklarna söktes fram i CINAHL och PubMed. Databaserna bedömdes vara relevanta för att kunna söka fram artiklar med studier som svarade på syftet. Databaserna CINAHL och PubMed innehåller tidskrifter inom området omvårdnad (Karlsson, 2017). Genom att söka i flera databaser kan examensarbetets trovärdighet ha ökat. Möjligheten för att kunna söka fram lämpliga artiklar ökar om sökning görs i flera databaser och därmed ökas studiens trovärdighet (Henricson, 2017). Sökorden som användes bedömdes vara relevanta för syftet men kunde ha specificerats mer med ett mindre brett syfte, till exempel med en viss åldersgrupp på kvinnorna. Vid sökningen användes trunkering, den booleska termen OR, AND samt citattecken för en bredare sökning. Eftersom mycket forskning finns kring bröstcancer valde författarna att avgränsa årtalen till de senaste 10 åren för att få mest aktuell fakta. Henricson (2017) menar att trovärdigheten för studien ökar med Peer-reviewed artiklar, därför har det valts som ett inklusionskriterie för studien. Artiklar som var så kallade avgiftsbelagda artiklar eller artiklar som inte fanns i fulltext uteslöts vilket kan ha påverkat resultatet negativt eftersom dessa studier kan ha innehållit värdefull information inom ämnet. För att undersöka studiernas relevans i förhållande till litteraturöversiktens syfte lästes titlar och abstrakt i de framsökta artiklarna. Då examensarbetet skrevs med tidsbegränsning finns det en risk att författarna har missat fakta i artiklarna som kunde ha varit användbar i resultatet. För att minska risken för att information skulle missas lästes samtliga resultatartiklar av alla tre studenterna som utförde studien och nyckelfynden i varje artikel märktes ut med överstrykningspenna. För att öka tillförlitligheten på resultatartiklarna kvalitetsgranskades de enligt granskningsprotokollet som är framtaget av Hälsohögskolan, Avdelning för Omvårdnad, Jönköping (bilaga 3), dock granskades artiklarna enbart vid ett tillfälle, vilket kan ses som en svaghet för kvalitén (Henricson,2017). Alla artiklar som ingår i resultatet fick 11-12 poäng vilket stärker studiens kvalitet. Inför dataanalysen diskuterade författarna sin förförståelse kring bröstcancer för att alla tre

skulle börja på samma utgångspunkt. Förförståelsen är viktig att diskutera innan ett arbete skrivs då det är erfarenheter och värderingar som författarna bär med sig från livet som kan påverka resultatet (Landström & Priebe, 2017).

Dataanalysen gjordes utifrån Fribergs (2017) femstegsanalys vilken upplevdes strukturerad och lätt att följa. Vid steg två markerades nyckelfynden med överstrykningspenna för att lätt kunna hitta i artiklarna vad som är relevant för resultatet. En risk med tillvägagångssättet kan vara markeringsfel. I steg 3 sammanställdes nyckelfynden från respektive artikel i ett särskilt dokument. Vid steg fyra diskuterades vilka kategorier samt subkategorier som var lämpliga med hjälp av nyckelfynden. Vid steg fem när resultaten skulle bli ett sammanställt resultat var författarna noga med att svaren från artiklarna hade liknande svar för att stärka resultatets helhet. Eftersom engelska inte är förstaspråk kan tolkningen av resultatet ha påverkats vid översättningen. För att minska risken för feltolkning har vid minsta tvekan tolkning av orden kontrollerats via ett översättningsprogram.

Henricson (2017) menar att med handledning kan kurskamrater/handledare hjälpa till att granska arbetet under processen. Under arbetsprocessens fem handledningstillfällen har kurskamrater och handledare hjälpt till med tips och andra synvinklar på arbetet. En tänkbar nackdel med handledningstillfällen är att förslagen kan råka ändra huvudsyftet i studien. Artiklarna representerar forskning från, Sverige, Norge, Nederländerna, UK, USA, Kina, Libanon, Turkiet, Thailand, Australien, och Kanada. En fördel med att ha forskning från många olika länder är att resultatet blir brett då det inte enbart blir specifik på ett område. Däremot kan det även vara en nackdel med ett stort antal länder då sjukvården kan se olika ut bland länderna. Om studien enbart hade varit avgränsad till Skandinavien hade resultaten kunnat se annorlunda ut.

Forskningsetiska överväganden har gjorts, alla artiklar i resultatdelen innehåller etiskt godkännande. Forskningen i artiklarna görs ur ett etiskt hänsynstagande, där deltagarna har rättigheter för skydd och säkerhet(Kjellström, 2017).

Resultatdiskussion

De kategorier som skapades vid analysen var: Påverkad livssituation och Stöd av betydelse.

Påverka livssituationen

Resultatet i denna studie visar att kvinnor som blir drabbade av bröstcancer upplever det som en livsförändrande upplevelse. Kvinnor i denna studie upplevde flera olika känslor som exempelvis skuld, ångest, nedstämdhet, smärta, trötthet, orkeslöshet samt jobbiga känslor kring utseendet. De hade även svårt att begripa att de fått en bröstcancerdiagnos. Många upplevde en dödsångest och var rädda för att dö. Även i andra studier talar kvinnor om att de är rädda för döden och att ett bröstcancerbesked gav starka känslor av nedstämdhet (Aparecida Kunz, de Lourdes da Silva Marques Ferreira, de Sousa Barros, Regiani Conde & Rossi Lemos, 2018). Kvinnor som får ett bröstcancerbesked mår psykiskt och fysiskt dåligt under sin behandlingstid. Vissa känslor är mer påfrestande än andra men något som ofta återkom var känslorna kring utseende, skuld, trötthet samt orkeslöshet. Bröstcancern har förändrat kvinnors livsperspektiv efter att de blivit bröstcancerdiagnostiserade, det vill säga deras liv har blivit komplext och det krävs tid och energi att hantera vardagliga utmaningar. Många kvinnor vill fortsätta en vanlig vardag med arbete och hushållsarbete, men orkar inte detta på grund av att behandlingarna samt medicineringen är påfrestande och gör deras kroppar svaga. Det sker konstanta prioriteringar för kvinnor att utföra handlingar, men många av kvinnorna prioriterar familjen och barn än deras egna hälsa (Mackenzie, 2014).

Kvinnorna i litteraturöversikten beskrev inte bara negativa upplevelser utan även positiva upplevelser som exempel stöd från familj och närstående. Upplevelsen och känslorna är olika mellan kvinnorna. Även om många känslor är lika så är det viktigt att utgå från att varje kvinna är unik och har en egen uppfattning om hur det är att leva med bröstcancer. Som sjuksköterska är det viktigt att ge varje enskild individ personcentrerad vård där vården är utformad efter personens preferenser. Sjuksköterskan ska individualisera vården personcentrerad till den möjliga mån det går, genom att anpassa vården efter kvinnans behov. Det gäller även att informera, redovisa och utbilda kvinnan om sjukdomstillståndet, behandlingarna samt vården som erbjuds (Brink et al., 2011; Pelzang, 2010).

Resultatet visade även att kvinnorna upplevde negativa känslor kring sitt utseende där främst hårförlust samt bortopererade bröst var det jobbiga. Det som var mest påfrestande var att förlora håret då kvinnorna upplevde att det gjorde att dem såg sjuka ut. Även om kvinnorna visste att de skulle tappa

håret tyckte de att det var väldigt jobbigt då det var en stor del av deras identitet. Att operera bort ett eller båda brösten var även jobbigt då det är en stor del i kvinnligheten att ha bröst. Som sjukvårdspersonal är det viktigt att låta kvinnor tala om känslor kring utseendet. I andra studier förekommer det liknande resultat som i denna litteraturöversikt, där kvinnorna upplever olika biverkningar som leder till hårförlust, viktuppgång, trötthet och försämrat minne. Detta orsakas av cancerbehandlingar som kvinnorna får gå igenom. Kvinnors kroppsuppfattning blir negativ av att inte längre känna igen det egna utseendet (Emilsson, Lindh, Olsson, Oster & Svensk, 2012).

Stöd av betydelse

I resultatet framkom det att kvinnor använde sig av copingstrategier för att minska konstanta tankar om bröstcancern och dess behandling genom psykisk distansering. Det fanns olika copingstrategier kvinnorna använde sig av för att distansera negativa tankar, bland annat genom att använda fysisk aktivitet eller dagliga rutiner för att bibehålla en funktionell livsstil. Aktiviteter som kvinnorna sysselsatte sig med var bland annat mindfulness, målning och yoga. En stor del av kvinnorna tog hjälp av religion i processen att hantera och bearbeta bröstcancern. Detta hjälpte många kvinnor att bli emotionellt starka, genom att reflekterade över andligheten samt livets mening som leder till existentiellt stöd. I en studie förklaras det tydligt att kvinnor med bristande copingstrategier har svårt att hantera sjukdomstillståndet och upplever stark oro över situationen samt utmaningar som sker framöver under bröstcancerförloppet (Emilsson et al., 2012).

Resultatet i litteraturöversikten visade även att familjen och vänner stöttande kvinnorna under bröstcancerförloppet genom social konversation. Sociala interaktioner underlättade kvinnornas förmåga att hantera förändringar som skedde i vardagliga liv och ökade kvinnans livskvalitet positivt vilket gav ett emotionellt välbefinnande. Flertalet av kvinnorna sökte socialt stöd från närstående, vänner och stödgrupp för att diskutera bröstcancern. Kvinnorna upplevde att familjens stöd gav känslomässig styrka som hjälpte kvinnorna att öka hoppet om att övervinna sin bröstcancer. De upplevde även mycket stöd från familjen under strålbehandlingarna och kemoterapin samt efter sina operationer. I resultatet i en annan studie kan man läsa om kvinnor som uttrycker att familjen och vänner är ett viktigt stöd för dem under bröstcancerprocessen. Många kvinnor försöker leva och njuta av nutid (Emilsson, et al., 2012). Bröstcancerdrabbade mödrar har konstanta prioriteringar för att utföra vardagliga handlingar mellan familjen, arbete och egenvård, men många av kvinnorna prioriterar familjen och barn före egen hälsa. Kvinnorna tycker att prioritera sig själv var en negativ egenskap, för att det blir ett själviskt beteende. Andra kvinnor däremot upplever skuld, eftersom de prioriterar den egna hälsan och att återhämta sig från effekten av behandlingen. Detta gör att kvinnorna inte längre upplever sig tillgängliga för sina barn när de behöver sin mamma som mest (Fisher & O’Connor, 2012; Mackenzie, 2014).

Kvinnorna uppskattade stödet de fick av anhöriga. Familjer, närstående samt sjukvårdspersonal hade en viktig roll menade kvinnorna. De var viktiga för att de stöttade kvinnorna under besvärliga perioder under bröstcancerförloppet. I resultatet från annan studie uttryckte vissa kvinnor att de upplevde vården positiv och fick vara delaktiga till att ta beslut av behandling, för att kunna utföra copingstrategier till att hantera situationen positivt under bröstcancerförloppet. Hälso- och sjukvårdspersonalen bemöter kvinnorna professionellt och anpassar tider efter individens behov (Pacsi, 2015). I en annan studie så uttryckte kvinnorna det motsatta. De påstod att hälso- och sjukvårdspersonalen inte bemötte dem positivt, då de kände att personalen objektifierade kvinnorna utan att ta hänsyn till deras behov samt att de kände ingen delaktighet i beslutfattandet (Fisher & O’Connor, 2012). I det framtida yrket som sjuksköterskor är det viktigt att lyssna på, bekräfta samt inkludera patienterna. Det innebär att sjuksköterskan samverkar med kvinnorna med vilja, öppenhet och lyhördhet, som leder till att kvinnorna får ett emotionellt stöd samt skapar ett större förtroende för vården. Kommunikation mellan parterna gör att patienten blir mer delaktig i sitt vårdande och uppmuntrar patienten kring beslutsfattande val (Pelzang, 2010).

Slutligen framkom det i resultatet att många av kvinnorna ofta får mycket stöd från familj och närstående vilket betyder mycket för dem. Det var inte alla kvinnor som upplevde att de fick det stödet de kände de behövde från sina nära och kära, då de inte ville prata om kvinnans diagnos och sjukdomsförlopp. Det upptäcks även i resultatet från andra studier att biverkningarna från cancerbehandlingarna gav negativ effekt på kvinnornas fysiska och psykiska mående. Kvinnor blev oroliga och stressade över framtiden. Detta gjorde att kvinnorna isolerade sig och höll avstånd från sin partner och familj, eftersom det var svårt att behålla ett stabilt och normalt liv (Hajibabaee, Joulaee, Joolaee, & Kadivar, 2012; Hamberg, Kero, Lilliehorn & Salander, 2011). Om kvinnorna inte upplever att

de får stödet de behöver hemifrån är det extra viktigt att sjukvårdspersonal stöttar och finns där för kvinnorna. Detta utförs genom att bemöta kvinnorna via konversation och försöka förstå deras livssituation, det vill säga förstå och inkludera deras perspektiv av upplevelser och känslor kring sitt sjukdomstillstånd. Det leder till att patienten får emotionellt stöd och sjukvårdspersonalen får utökad kunskap om patientens subjektiva upplevelse (Ekman et al., 2011; Pelzang, 2010).

Slutsats

Litteraturöversikten har beskrivit kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer från att bli diagnostiserad till friskförklaring eller livets slutskede. I resultatet belyser kvinnors subjektiva känslor, erfarenheter och uppfattningar av att leva med bröstcancer vilket kan vara fysisk och psykisk ansträngande för kvinnor att hantera, däremot har kvinnor även upplevt acceptans och emotionell lättnad under förloppet. I denna litteraturöversikt tillförs information, kunskap och kännedom om kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer till sjuksköterskor samt sjukvårdspersonal som jobbar inom hälso-och sjukvård. Informationen från litteraturöversikten bidrar till en utökad förståelse och medvetenhet om kvinnors besvärliga tider under bröstcancerförloppet, från att kvinnan blivit bröstcancerdiagnostiserad till att genomgå bröstcancerbehandlingen. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonalen stöttar kvinnorna under svåra stunder i bröstcancerförloppet, genom att bemöta kvinnorna med öppenhet, lyhördhet och förmedla tydlig information. Detta skapar en lugn och trygg miljö för kvinnorna att diskutera deras oro, rädsla och funderingar relaterad till bröstcancer. Dessutom bör sjukvårdspersonalen lägga vikt vid att anpassa informationsmängden och språket efter varje individuell kvinna, för att kvinnorna ska kunna vara delaktiga i konversationen. Omvårdnaden som utförs av sjukvårdspersonalen ska vara personcentrerad, för att kunna möta och anpassa vården efter kvinnors behov och önskningar. Detta leder slutligen till att sjukvårdspersonalen uppnår en god och säker vård.

Kliniska implikationer

Resultat kan användas för att öka kännedom och förståelse om kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Sjuksköterskor blir mer medvetna om sjukdomstillstånden ur kvinnans subjektiva erfarenhet och inte bara den medicinska aspekten. Detta leder till att sjuksköterskor får en bredare kunskap att utföra god omvårdnad, genom att arbeta mer med personcentrerad vård efter kvinnans behov och önskemål samt för att främja god och säker vård. Resultaten har även god nytta för patienten, eftersom kvinnor får möjligheten att belysa sina erfarenhet och upplevelser av att genomgå bröstcancer. Det kan vara en ansträngande och energikrävande process för kvinnor att behålla en stabil kontroll över livet i förhållande till att genomgå bröstcancerbehandlingar. Kvinnor får dessutom veta att de är inte ensamma om att uppleva olika känslor och tankar kring bröstcancer, till exempel oro, rädsla, ångest och skuld. Resultatet kan även komma till nytta för samhället, genom att informationen bidrar kunskap om kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer och förmedla kvinnors vardagliga hinder som sker under bröstcancerförloppet. I resultatet framkom det att kvinnor upplever starka känslor kring sina familjer och närstående, eftersom de har positiv inverkan på kvinnors vardagliga liv. Kvinnorna i resultatet uttrycker att de får socialt och emotionellt stöd från familjen och närstående, som ökar kvinnors livskvalitet och välbefinnande. Det skulle vara intressant att forska vidare om sjuksköterskans förmåga att stödja bröstcancerdrabbade kvinnor. För att som sjuksköterska kunna få ett djupare perspektiv på ämnet skulle det finnas behov av att göra intervjustudier med kvinnor som har bröstcancer. Detta skulle kunna leda till en fördjupad förståelse för vad kvinnor upplever under sin sjukdomstid samt hur de ser på vården och hur de vill bli behandlade.

Referenser

*Resultatartiklar

*Abu-Saad Huijer, H., Doumit, M.A.A., El Saghir, N., Kelley, J.H., & Nassar, N. (2010). Living with breast cancer, a Lebanese experience. European Journal of Oncology Nursing, 14(1), 42-48. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2009.08.003

*Adler, S. R., Coulter, T. Z., Duerr, M., Enochty, S., Glaser, J., & Stone, K. (2019). End-of-Life concerns and experiences of living with advanced breast cancer among medically unserved women. Journal of Pain & Symptom Management, 58(6), 959-967.

https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2019.08.006

Aparecida Kunz, J., de Lourdes da Silva Marques Ferreira, M., de Sousa Barros, A. E., Regiani Conde, C., & Rossi Lemos, T. M. (2018). Feelings experienced by women when receiving the diagnosis of breast cancer. Journal of Nursing UFPE/ Revista de Enfermagem UFPE, 12(1), 102-111. https://doi.org/10.5205/1981-8963-v12i01a23520p102-111-2018

*Asci, S., Bond, B. E., & Connolly, A. (2010). Coping with inflammatory breast cancer: women’s experiences. Journal of Psychosocial Oncology, 28(5), 539-559. https://doi.org/10.1080/07347332.2010.498460

Bakker, D., Butler, L., Cummings, G., Fitch, M., MacDonald, C., Olson, K., & Strickland, J. (2013). The context of oncology nursing practice: An integrative review. Cancer Nursing, 36(1), 72–88. https://doi.org/ 10.1097/NCC.0b013e31824afadf

*Balci Yangin, H., Cebeci, F., & Tekeli, A. (2012). Life experiences of women with breast cancer in south western Turkey: A qualitative study. European Journal of Oncology Nursing 16(4), 406-412. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2011.09.003

Barlow, W. E., Boyle, F., Dakhil, S. R., Fabian, C. J., Forbes, J. F., Francis, P. A., . . . Vallejos, C. S. (2019). Final Analysis of the Prevention of Early Menopause Study (POEMS)/SWOG Intergroup S0230. JNCI: Journal of the National Cancer Institute, 111(2), 210–213. https://doi.org/10.1093/jnci/djy185

Barnsteiner, J., Cronenwett, L., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sherwood, G., . . . Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122–131. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006

*Beale, B., Elmir, R., Jackson, D., & Schmied, V. (2010). Against all odds: Australian women’s experiences of recovery from breast cancer. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 19(17-18), 2531-2538. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03196.x

*Befort, C., Klemp, J., Krebill, H., Krigel, S., & Myers, J. (2014). ‘Cancer changes everything!’ Exploring the lived experiences of women with metastatic breast cancer. International Journal of Palliative Nursing, 20(7), 334-342.

*Berry, D. L., Boltz, M., DeSanto-Madeya, S. A., Grace, P. J., & Lundquist, D. M. (2019). Wearing the mask of wellness: the experience of young women living with advanced breast cancer. Oncology nursing forum, 46(3), 329-337. https://doi.org/ 10.1188/19.ONF.329-337

Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod och stickprov. I M, Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.99-110) Studentlitteratur AB: Lund

Billhult, A., & Henricson, M. (2017). Kvalitativ metod. I M, Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.111-117) Lund: Studentlitteratur AB

*Bolmsjö, I., Holst-Hansson, H. A., Idvall, E., & Wennick, A. (2018). The narrow treatment road to survival: Everyday life perspectives of women with breast cancer from Iraq and the former Yugoslavia undergoing radiation therapy in Sweden. European Journal of Cancer Care, 27(2), 1. https://doi.org/10.1111/ecc.12825

Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Ekman, I., Johansson, I.-L., Kjellgren, K., . . . Öhlén, J. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Bröstcancerförbundet. (2019). Diagnostik. Hämtad 22 oktober 2019 från https://brostcancerforbundet.se/om-brostcancer/diagnostik/

Cancerfonden. (2020). Bröstcancer. Hämtad 5 april 2020 från https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/brostcancer

*Chen, B. Q. P., Gartshore, K., & Parmar, M. P. (2014). Supporting women with advanced breast cancer: The impact of altered functional status on their social roles. Canadian Oncology Nursing Journal, 24(3), 194–198. https://doi.org/10.5737/1181912x243194198

Chok, H. N., Luck, L., Scott, N., & Wilkes, L. (2017). The role of the breast care nurse in patient and family care. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 26(21–22), 3422–3429.

Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 385-338). Lund: Studentlitteratur AB.

*Dickler, M., Duhamel, K., Johnson, C., Massie, M. J., Mosher, C. E., & Norton, L. (2013). Living with metastatic breast cancer: a qualitative analysis of physical, psychological and social sequelae. Breast Journal, 19(3), 285-292. https://doi.org/10.1111/tbj.12107

*Drageset, S., Giske, T., Lindstrøm, T. C., & Underlid, K. (2011). Being in suspense: women’s experiences awaiting breast cancer surgery. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 67(9), 1941-1951. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2011.05638.x

Emilsson, S., Lindh, J., Olsson, K., Oster, I., & Svensk, A.C. (2012). Experiences from having breast cancer and being part of a support group. Notes written in diaries by women during radiotherapy. Palliative & Supportive Care, 10(2), 99–105. https://doi.org/10.1017/S1478951511000721

Ericson, E., & Ericson, T. (2017) Tumörsjukdomar. Medicinska sjukdomar. (s. 711-724). Lund: Studentlitteratur AB

Ferreira Alves, V., Miranda Amorim, F. C., da Silva Oliveira, A. D., Soares da Silva, R. T., Sousa de Carvalho, C. M., & Sousa Monte, N. (2016). Feelings of Women Diagnosed with Breast Cancer. Journal of Nursing UFPE On Line, 10(11), 3942–3950.

Fisher, C., & O’Connor, M. (2012). “Motherhood” in the context of living with breast cancer. Cancer Nursing, 35(2), 157–163. https://doi.org/10.1097/NCC.0b013e31821cadde

Forsberg, A. (2016) Personcentrerad omvårdnad. Omvårdnad på akademisk grund - Att utvecklas och ta ansvar. (s.97-109) Stockholm: Natur & kultur

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl. s. 127-130) Lund: Studentlitteratur.

*Ginter, A. C. (2020). “The day you lose your hope is the day you start to die”: quality of life measured by young women with metastatic breast cancer. Journal of psychosocial oncology, 2-17. https://doi.org/10.1080/07347332.2020.1715523

*Gulbas, L., Kreuter, M. W., Sanders-Thompson, V., Shon, E. -J., & Wells, A. A. (2014). African-American breast cancer survivors participating in a breast cancer support group: translating research into practice. Journal of Cancer Education, 29(4), 619-625. https://doi.org/10.1007/s13187-013-0592-8

*Hagedoorn M., Honkoop, A., Kamper, A., Slaets, J,. Smits, C., & Van Ee, B. (2019). Open wounds and healed scars: a qualitive study of elderly women’s experiences with breast cancer. Cancer Nursing, 42(3), 190-197. https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000575

Hajibabaee, F., Joulaee, A., Joolaee, S., & Kadivar, M. (2012). Living with breast cancer: Iranian women’s lived experiences. International Nursing Review, 59(3), 362–368.

https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2012.00979.x

Hamberg, K., Kero, A., Lilliehorn, S., & Salander, P. (2011). The impact of breast cancer on living an everyday life 4.5--5 years post-diagnosis -- a qualitative prospective study of 39 women. Acta Oncologica, 50(3), 399–407. https://doi.org/10.3109/0284186X.2010.547216

Henricson, M (2017). Diskussion. I M, Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.411-420) Studentlitteratur AB: Lund

*Hubbard, G., Illingworth, N., Kearney, N., McCann, L., & Wengström, Y. (2010). Transitional experiences of women with breast cancer within the first year following diagnosis. Journal of Clinical Nursing, 19(13-14), 1969-1976. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.03134.x

Karlsson, E. (2017) Informationssökning. I M, Henricson (RED.) Vetenskaplig teori och metod (s. 81-93) Studentlitteratur AB: Lund

*Kilbreath, S., Lewis, S., Willis, K., & Yee, J. (2015a). A qualitative study of women's experiences of healthcare, treatment and support for metastatic breast cancer. The Breast 24(3), 242-247. https://doi.org/10.1016/j.breast.2015.02.025

*Kilbreath, S., Lewis, S., Willis, K., & Yee, J. (2015b). Living well? Strategies used by women living with metastatic breast cancer. Qualitative Health Research, 26(9), 1167–1179. https://doi.org/10.1177/1049732315591787.

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (2. uppl. s. 57-80) Lund: Studentlitteratur.

Kjellström, S., & Sandman, L. (2018). Etikboken – etik för vårdande yrken. (2. Uppl.). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Kovero, C., & Tykkä, E. (2002). ATT INSJUKNA I BRÖST — CANCER. Vård i Norden, 22(3), 15–20. https://doi.org/10.1177/010740830202200304

Landström, C,, & Priebe, G. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M, Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.25-40) Studentlitteratur AB: Lund

*Liamputtong, P., & Suwankhong, D. (2015). Therapeutic landscapes and living with breast cancer: The lived experiences of Thai women. Social Science & Medicine, 128, 263–271. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2015.01.031

*Liamputtong, P., & Suwankhong, D. (2016). Living with breast cancer: the experiences and meaning-making among women in southern Thailand. European Journal of Cancer Care, 25(3), 371-380. https://doi.org/10.1111/ecc.12321

*Loughery, J., & Woodgate, R. L. (2019). Supportive care experiences of rural women living with breast cancer: An interpretive descriptive qualitative study. Canadian Oncology Nursing Journal, 29(3), 170– 176. https://doi.org/10.5737/23688076293170176

Mackenzie, C. R. (2014). “It is hard for mums to put themselves first”: How mothers diagnosed with breast cancer manage the sociological boundaries between paid work, family and caring for the self. Social Science & Medicine, 117, 96–106. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2014.07.043

Ortiz, M. R. (2018). Patient-Centered Care: Nursing Knowledge and Policy. Nursing Science Quarterly, 31(3), 291–295. https://doi.org/10.1177/0894318418774906

Pacsi, A. L. (2015). Understanding the Experience of Dominican American Women Living With Late-Stage Breast Cancer: A Qualitative Study. Hispanic Health Care International , 13(2), 86–96. https://doi.org/10.1891/1540-4153.13.2.86

Pelzang R. (2010). Time to learn: understanding patient-centred care. British Journal of Nursing, 19(14), 912–917. https://doi.org/10.12968/bjon.2010.19.14.49050

*Ren, G., Xiao, L., & Zhang, H. (2018). Experiences of social support among chinese women with breast cancer: A qualitative analysis using a framework approach. Medical science monitor, 24, 574-581. https://doi.org/10.12659/MSM.908458

SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer för bröstcancer. Hämtad 4 november 2019 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/nr-cancer-vetenskapligt-underlag-brostcancer.pdf

Socialstyrelsen. (2018). Cancer i siffror 2018 - Populärvetenskapliga fakta om cancer. Hämtad 22 oktober 2019 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf

Willman, A. (2015). Hälsa och välbefinnande. I A-K, Edberg., H, Wijk. (Red.), Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa (s.37-52) Poland: Studentlitteratur AB

Bilagor

Bilaga 1: Sökmatris

Databas Sökning Antal

artiklar Läst titel Läst abstract Artiklar till kvalitets-granskning

Artiklar till resultat

CINAHL

15/4 - 20 ”breast cancer” AND women* AND women OR woman OR female OR females AND living with AND Experience* AND qualitative research

63 63 20 16 14 artiklar

PubMed

25/4 ”breast cancer” AND women* AND women OR woman OR female OR females AND living with AND Experience* AND qualitative research

Bilaga 2: Artikelmatris

Författare/ År/

Land

Titel Syfte Metod Deltag

are (kvinn or) Resultat Kvalitets g ranskni ng spoäng Författare: Abu-Saad Huijer, H., Doumit, M.A.A., El Saghir, N., Kelley, J.H., & Nassar, N. År: 2010 Land: Libanon

Living with breast cancer, a Lebanese experience

The purpose of this qualitative

phenomenological study is to provide in-depth understanding of the experience of Lebanese women living with breast cancer

Kvalitativ fenomenologisk studie. Djupintervjuer tillsammans med

observationsfältanteckningar.

10 Resultatet i denna studie delades upp fyra huvudteman som beskrev hur deltagarnas levande upplevelse lyftes i intervjuerna: Att leva med förluster, att leva med skuldkänsla, att leva med rädsla och osäkerhet och att leva med behovet av att veta och dela kunskap.

12/12 Författare: Adler, S. R., Coulter, Y. Z., Duerr, M., Enochty, S., Glaser, J., & Stone, K. År: 2019 Land: USA End-of-Life concerns and experiences of living with advanced breast cancer among medically underserved women This qualitative, community-based participatory research study explores the lived experiences of medically underserved women with advanced breast cancer.

Kvalitativ samhällsbaserad deltagande forskningsstudie. Djupgående

semistrukturerande intervjuer.

63 I denna studie pratar deltagarna om hur deras ekonomi har påverkats av deras diagnos, hur upplevelserna av vården är och vad meningen med livet är samt. hur det har förändrats.

12/12

Författare:

Asci, S., Bond, BE., & Connolly, A. År: 2010 Land: USA Coping with inflammatory breast cancer: Women’s experiences

The goal is to better inform social work and nursing practice with IBC patients.

Kvalitativ design.

Semistrukturerade intervjuer. 10 Resultatet är uppdelad i två teman var: intrapsykisk coping och aktiva/beteendehantering. Det delades upp ytligare till sex underkategorier i resultatet som förklarar specifika coping strategier. 12/12 Författare: Balci Yangin, H., Cebeci, Life experiences of women with breast cancer in south

The aim of this study was to reveal the experiences that women with breast

Kvalitativ design. Semistrukturerade och fördjupnings intervjuer.

8 Resultatet i denna studie hade tre stora huvudteman som framkom, dessa var: Behov (behovet av support frånpartner och familj, att få och dela information

F., & Tekeli, A. År: 2012 Land: Turkiet western Turkey: A

qualitative study cancer experienced during treatment. och behovet att få tillbedja), Att leva med förluster och Förändringar ( förändringar av dagliga livet, självuppfattning, hälsans värde och större uppskattning av livet).

Författare: Beale, B., Elmir, R., Jackson, D., & Schmied, V. År: 2010 Land: Australien

Against all odds: Australian women’s experiences of recovery from breast cancer

The aim of this study was to generate insight into younger women’s experiences of

recovery from breast cancer-related breast surgery and to contribute to the knowledge base for clinicians practicing in this field.

Kvalitativ design.

Semistrukturerade intervjuer. 4 Resultatet har fyra övergripande teman var: det absolut omfattar mig, blev överväldigad, lever med rädsla och osäkerhet, och hitta styrka inom sig. Det delades ytterligare till flera

underkategorier inom dessa fyra teman

.

12/12 Författare: Befort, C., Klemp, J., Krebill, H., Krigel, S., & Myers, J. År: 2014 Land: USA ’Cancer changes everything!’ Exploring the lived experiences of women with metastatic breast cancer

The aim of this study was to further explore the lived experiences of women with metastatic breast cancer (MBC), to inform the development of interventions to enhance survivorship care for women with advanced disease.

Kvalitativ innehållsanalys. Semistrukturerade fokusgrupper.

22 (15) Ett övergripande tema var att cancer förändrade allting. Fyra

underkategorier utformades var försändningar i: roll, funktionen, relation och kommunikation, självbild, och hantera osäkerhet.

12/12 Författare: Berry, D. L., Boltz, M., DeSanto-Madeya, S. A., Grace, P. J., & Lundquist, D. M.

Wearing the Mask of Wellness: The Experience of Young Women Living With Advanced Breast Cancer

The aim of this study was to describe and to interpret the lived experiences of young women with

advanced breast cancer.

Kvalitativ design.

Semistrukturerade intervjuer. 16 (12) Resultatet i studien beskriver kvinnors vardagliga liv med att leva med livsfarlig sjukdom. Det formade till fem teman i resultatet.