Associationer till färgat ljus

(1)

Associationer till

färgat ljus

HUVUDOMRÅDE: Produktutveckling med inriktning Ljusdesign FÖRFATTARE: Markku Takkunen & Vincent Ikenstein

HANDLEDARE:Johan Röklander

EXAMINATOR:Ulrika Wänström Lindh

JÖNKÖPING 2020-06-01

(2)

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

Box 1026

Gjuterigatan 5

036-10 10 00 (vx)

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom huvudområdet Produktutveckling med inriktning Ljusdesign. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Ulrika Wänström Lindh Handledare: Johan Röklander Omfattning: 15 hp

(3)

Abstract

Lighting can effectively convey messages or emotions, especially with the help of colours. Coloured light is used today to mark celebrations and theme days and to profile brands. However, it is not obvious which emotions or messages coloured light convey, as research on the subject is limited. The purpose of this study was to create understanding and knowledge of colour symbolism and colour psychology, with a focus on coloured light and surface colour and limited to the colours red and blue. The study was a thesis carried out as part of the lighting design education at the Jönköping School of Engineering 2020.

Four images were produced that represented red light, blue light, red surface colour and blue surface colour. An existing building was used for the images that were produced using a lighting test and image editing. The pictures were presented to participants in a digital survey. The survey questions were designed according to Vogel's (2008) method of quantitatively evaluating an atmosphere using 38 words. 43 persons of varying age, gender, education and occupation participated in the study.

The results showed that there is a difference between how red and blue are associated, but also between how coloured light and surface colour are associated. The images that represented coloured light generated overall stronger associations than the surface colours. The coloured light was more exciting, hospitable and nice. Blue colour was felt as cold and chilly, while red colour was associated with warmth. Participants responded, among other things, that they based their associations on memories, experiences and knowledge of light and colour.

Keywords: lighting design, light, colour, colour psychology, colour symbolism,

lighting, façade lighting, association, coloured light, survey

(4)

Sammanfattning

Genom belysning kan man effektivt förmedla budskap eller känslor, speciellt med hjälp av färger. Färgat ljus används idag för att bland annat markera högtider och temadagar och profilera varumärken. Det är dock inte självklart vilka känslor eller budskap färgat ljus faktiskt förmedlar, då forskningen i ämnet är begränsad. Syftet med den här studien var att skapa förståelse och kunskap om färgsymbolik och färgpsykologi, med inriktning på färgat ljus och ytfärg och avgränsat till färgerna röd och blå. Studien var ett examensarbete som utfördes som en del i ljusdesign-utbildningen på Tekniska Högskolan i Jönköping 2020.

Fyra bilder producerades som representerade rött ljus, blått ljus, röd ytfärg och blå ytfärg. En verklig byggnad användes för bilderna som producerades genom provbelysning och bildredigering. Bilderna presenterades för deltagare i en digital enkät. Enkätens frågor var utformade efter Vogels (2008) metod för att kvantitativt utvärdera en atmosfär med 38 ord. 43 personer med varierande ålder, kön, utbildning och yrke deltog i studien.

Resultatet visade på att det finns skillnad mellan hur rött och blått associeras, men även mellan hur färgat ljus och ytfärg associeras. Bilderna som representerade färgat ljus gav upphov till generellt starkare associationer än ytfärgerna. Det färgade ljuset var mer spännande, gästvänligt och trevligt. Blå färg upplevdes kall och kylig, medan röd färg associerades med värme. Deltagarna svarade bland annat att de baserade sina associationer på minnen, erfarenheter och kunskap om ljus och färg.

Nyckelord: ljusdesign, ljus, färg, färgsymbolik, färgpsykologi, belysning,

fasadbelysning, association, färgat ljus, enkät

(5)

Innehållsförteckning

Innehåll

Abstract ... i

Sammanfattning ... ii

Innehållsförteckning ... iii

1 Introduktion ... 5

1.1 BAKGRUND ... 5 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 5

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 6

1.4 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR ... 6

1.5 DISPOSITION ... 6

2 Teoretiskt ramverk ... 7

3 Metod och genomförande ... 9

3.1 METODENS RELEVANS FÖR FRÅGESTÄLLNINGEN ... 9

3.2 GENOMFÖRANDE ... 9

3.3 DELTAGARE ... 10

3.4 EXPERIMENTELL SITUATION ... 10

3.5 DATAINSAMLING ... 10

3.6 METOD VID DATAANALYS ... 10

3.7 TROVÄRDIGHET ... 10

4 Resultat och analys ... 12

4.1 MEDELVÄRDE ... 12

4.2 STANDARDAVVIKELSE ... 13

4.3 FRISVAR... 13

5 Diskussion och slutsatser ... 16

5.1 RESULTATDISKUSSION ... 16

5.2 METODDISKUSSION... 17

5.3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 18

(6)

6 Referenser ... 19

Bilagor ... 21

(7)

1 Introduktion

1.1 Bakgrund

Den här studien är ett examensarbete som genomförts som en del i Ljusdesigner-utbildningen på Högskolan i Jönköping. Författarna är inne på sitt tredje år i utbildningen och har en god uppfattning av ljusdesign. Studien genomförs i samarbete med fastighetsbolaget Castellum AB. Castellum vill ha förslag på belysning till fastigheten Öriket 2 i Jönköping (se bild 1) och det var där som idén till denna studie föddes. Från Castellums sida fanns en önskan om att kunna belysa fastigheten i olika färger till exempel för att uppmärksamma årstider och temadagar. I Jönköping finns idag flera platser som blir belysta på temadagar, men även permanent. Munksjöbron är ett exempel på en permanent belysningsanläggning med färgat ljus. Topparna på brons pyloner skiftar färg beroende på årstid, men ändras också efter särskilda temadagar. Vid Rådhuset har Jönköpings Kommun och Jönköpings Energi tillfällig belysning på hela framsidan i orangefärgat ljus under en period varje år. Detta för att uppmärksamma en internationell kampanj om våld mot kvinnor. Färgat ljus används alltså redan i hög utsträckning för att uppmärksamma människor, förmedla budskap och skapa associationer. Det är svårt att veta ifall färgat ljus faktiskt förmedlar de känslor och budskap som det är tänkt att göra, eller om man ens tänker på vilka associationer färgerna genererar. Färgvalet vid belysningsinstallationer kan lätt grunda sig i beställarens eller leverantörens åsikter och erfarenheter av färg. Det kan även finnas en företagsprofil, varumärke/branding som ska representeras genom belysningen och färger. Juwaheer & Sahye (2019) har i sin studie kommit fram till att färger påverkar vår attraktion till produkter samt att konsumenternas val påverkas av färger. Det är även applicerbart för att marknadsföra sitt företag framåt och öka företagets synlighet. Därmed finns en nytta i att undersöka människors associationer till färgat ljus, där resultatet sedan kan användas när färgat ljus ska användas.

Med färgat ljus syftar författarna på ljus som är färgat, i denna studies fall röd och blå. För att skapa detta ljus använder författarna röda och blå färgfilter på armaturer med vitt ljus. Ytfärg syftar på den färg som en yta har.

1.2 Problembeskrivning

Efter litteratursökningar i vetenskapliga databaser har författarna av denna rapport upplevt att det finns en lucka i kunskapen om färgat ljus. Det finns idag många vetenskapliga studier om färgpsykologi och färgsymbolik. Färgen röd har associerats med negativt känsloladdade ord och känslor, medan gult och vitt associerats med positivt känsloladdade ord och känslor (Sutton & Bild 1. Öriket 2 i Jönköping, sett från parkeringen vid Spira.

(8)

Altarriba, 2016). Även i annan forskning har man funnit att rött oftast associeras som något negativt, och vitt och gult som något positivt. S.M. Mohammad (2011) har använt en samling ord indelade i ordbokskategorier för att testa ord-färg associationer. Färgen röd associerades mest med orden i kategorierna ”anger words”, ”disgust words”, ”fear words”, och ”sadness words”. Vitt associerades till störst del med orden i kategorierna ”trust words”, ”joy words” och ”anticipation words”. Gul färg associerades mer med positivt laddade ord än negativa.

Författarna är intresserade av att se vilka associationer människor har till ljus i olika färger, samt om det finns en skillnad i hur ytfärg och färgat ljus associeras. Färgat ljus används redan för att medvetet förmedla känslor, budskap och associationer. Författarnas uppfattning av belysningsbranschen är att färgval baseras främst på egna åsikter, erfarenheter och den forskning som finns om färger och färgpsykologi. Problemet som författarna identifierat är att forskningen på färgat ljus är begränsad. När något ska projekteras och köpas in som på något sätt kan påverka människor är det alltid viktigt att man tar hänsyn till vetenskapen. Detta gäller även ljus. Genom att basera sina val på vetenskap kan man bättre förmedla de önskade känslorna genom belysningen.

1.3 Syfte och frågeställning

I problembeskrivningen framgår att det finns en del forskning om färger och associationer till olika färger. Författarna har dock identifierat en lucka i kunskapen om färgsymbolik, då det är få tidigare studier som har fokuserat på färgat ljus. I uppsatsen studeras vilka associationer människor har till färgat ljus på fasad, samt att analys av skillnaden i hur färgat ljus och ytfärger på fasad upplevs.

Syftet är att skapa förståelse och kunskap om färgsymbolik och färgpsykologi. Syftet är även att resultatet av studien ska kunna användas i framtiden, dels för vidare forskning dels i praktiken av de som projekterar belysning med färgat ljus. Vid användande av färgat ljus så ska man kunna använda studien för att hitta den färg som bäst förmedlar de associationer, känslor och budskap man önskar. Det här är relevant inte minst för företag som vill skapa en identitet eller marknadsföra sig med en viss känsla. Ljusdesigners ska kunna använda studien vid färgval i de projekt de utför.

Utifrån syfte och problembeskrivning har tre problemställningar formulerats: - Vilka associationer har personer till färgat ljus på fasad?

- Finns det någon skillnad i associationerna mellan ytfärger och färgat ljus på fasad?

- Varför får personerna dessa associationer?

För att besvara frågeställningarna kommer en digital enkätundersökning att utföras.

1.4 Omfattning och avgränsningar

Studien avgränsades till att endast undersöka två färger på yta och ljus: röd och blå och detta för att studien behövde begränsas för att inte bli för stor. De här två färgerna valdes eftersom det fanns en del tidigare studier och forskning om dem, vilket förenklade arbetet med litteratursökning. Skillnader eller variationer på grund av ålder eller kön omfattades inte. Påverkan från belysningsstyrka, ljusspridning, färgtemperatur eller påverkan från omkringliggande belysning, byggnader och objekt omfattades inte av studien.

1.5 Disposition

Rapporten är disponerad i fem avsnitt. Första avsnittet är Introduktion där bakgrund, problembeskrivning, syfte, frågeställning samt avgränsningar presenteras. I avsnittet Teoretiskt Ramverk ges en teoretisk bakgrund och genomgång av aktuell litteratur inom studiens område. I avsnittet Metod redogörs för vilka metoder som använts i studien samt hur data har samlats in. I avsnittet Resultat och Analys analyseras det den data som samlats in och resultatet presenteras. I Diskussion och Slutsatser diskuteras sedan resultatet, metoden som använts, slutsatser som framkommit samt framtida studier.

(9)

2 Teoretiskt ramverk

Teori och referenser har samlades in genom litteratursökningar i databaserna Primo, Scopus, ProQuest Central samt ResearchGate. Sökord som användes var: lighting, light, colour, coloured, facade, emotion, feelings, association, psychology, architecture.

Alla människor har någon form av association till en färg, där personer har en starkare anknytning till en viss färg. Beroende på när och var i livet man knyter sin association kan bero på många olika aspekter. Några av dessa aspekter kan vara kultur, humör, melodi, ikonsystem, platser, erfarenheter, upplevelser och klang. (Torsson 2006)

Hårleman (2006) gjorde en studie där man tittade på vilka associationer människor har till olika typer av färgade rum. Rummen var målade i två olika kulörer, gul och blå. Den tydligaste skillnaden man kunde hitta mellan gult och blått var att gult hade en starkare association till värme, medan blått hade en starkare association till kyla. Samtidigt såg man att kall färg hade en koppling till något negativt.

Tidigare studier har undersökt ordassociationer till färger samt om färger kan ha en positiv eller negativ association. Gil och Le Bigot (2016) gjorde en studie med 5-10 år gamla barn där man på grund av tidigare forskning på vuxna ville ta reda på om även barn har negativa associationer till färgen röd. De fick se tre bilder med ett ansikte på och enda skillnaden mellan bilderna var bakgrunden, som var antingen röd, grå eller grön. Bilden med röd bakgrund gav flest negativa svar, och den gröna bakgrunden gav minst antal negativa svar.

Sutton och Altarriba (2016) har i sin studie undersökt människors färgassociationer till 160 känsloladdade ord. Försökspersonerna fick skriva ned första färgen som de kom att tänka på när de läste varje ord. Resultatet visade att negativa och positiva ord och känslor var associerade med olika färger. Färgen röd var den vanligaste som associerades med negativa ord/känslor medan grön var den färg som oftast associerades med positiva ord/känslor. Även svart associerades ofta med negativa ord/känslor. Blå färg var ungefär lika vanligt svar på både de positiva och negativa orden/känslorna.

Goldstein (1939, citerat i Boyatzis & Varghese, 1994) visade att röd och grön hade en negativ association. Röd färg visade koppling till ord som ilska, aggressivitet och irritation. Grön färg visade koppling till ord som tillbakadragen, abstinens och stillhet. Undersökningen utfördes på barn. Boyatzis & Varghese (1994) utförde en liknande undersökning på barn där färgernas association till ord fick ett annat resultat. Röd och grön färg hade en positiv association. Röd färg kunde kopplas till ord som spännande och lycka, medan grön hade koppling till träd, äpplen och en vind som blåser mot en. Några av barnen hade även en negativ association till färgen röd. När en deltagare från undersökningen fick svara på varför den associerade röd med ledsamhet svarade deltagaren: för det påminde om Jesus korsfäst med blod överallt. En deltagare associerade gult med ord som glad och ljus medan en annan deltagare associerade gult med ledsamhet för att hennes mamma hade sagt att gul färg inte såg bra ut på henne. Enligt Hemphill (1994) har ljusare nyanser en positivare association till människan än mörka nyanser. Blå var den färg som hade den mest positiva associationen. En stor grupp som deltog i undersökningen hade på sig blå kläder när undersökningen utfördes. Blå var favoritfärgen och några av de vanligaste associationerna till färgen blå var himlen och havet, samt ord som gränslös, lugn och fridfullt. Grön, gul och röd färg hade även de positiva associationer. Grönt gav en koppling till träd och natur, gult till ljuset och rött en stark positiv association till ordet varm.

I Kuhbandner och Pekruns (2013) studie fick försökspersonerna titta på och komma ihåg listor med ord. Orden var skrivna i fyra olika färger: svart, rött, grönt och blått. Orden skrivna i rött, grönt och blått var slumpmässigt utvalda från en samling med nio positiva, nio negativa och nio neutrala ord. Ord skrivna i svart var slumpmässigt valda från en lista med 333 neutrala ord. Resultatet visade att negativa och positiva ord kunde vara lättare eller svårare att komma ihåg beroende på vilken färg de var skrivna i. Negativa ord visade sig vara lättare att komma ihåg om de var skrivna i rött, medan positiva ord var lättare att komma ihåg om de var skrivna i grönt. Blå färg hade ungefär lika hög grad av association till de neutrala, positiva och negativa orden.

(10)

Studien kom fram till att ord skrivna i blått inte var lika lätta att komma ihåg som de skrivna i rött och grönt.

Ljus har länge använts som ett sätt att marknadsföra företag genom att lysa upp företagslogotyper eller genom att använda sig av en lysande företagslogga. Det har lett till att företagens närvaro har ökat i stadsområden. En bättre visuell identitet med hjälp av ljus kan hjälpa företag att bli mer igenkända samt förbättra folks uppfattning av företaget eller varumärket. (Schielke 2010)

O'Connor (2006) gjorde en studie där försökspersoner som hade relevant kunskap och erfarenhet fick svara på om de upplevde att fasadfärgen var harmonisk. Tolv bilder användes som redigerats i photoshop för att ändra färgen på fasaden. Sex av bilderna ändrades för att fasaden skulle smälta in sin omgivning, genom att använda sig av färger i närliggande miljö. I de sista sex bilderna använde man sig av mer kontrastrika färger. Detta gjorde att huset stack ut mer i miljön. Studien och undersökningen gjordes för att få svar på om det fanns färger som hade en harmonisk koppling. I studien går O’Connor igenom konventionella och vedertagna sätt att arbeta med färgharmoni. ”Some colour theorists suggest that colour harmony is basically deterministic and nomothetic; that is, colour harmony is a universal phenomenon that can be achieved by applying specific colour combination formulae.” (Citerat i O’Connor, 2006, s. 337.)

Svedmyr (1997) menar att associationer till färger kan påverkas av kontext, kultur samt individuella skillnader. Kännedom och igenkännande kan till exempel påverka bedömningen av färgharmonier (refererad i O’Connor, 2006). Det resultat O’Connor kom fram till var att alla tolv bilder kunde upplevas som harmoniska, vilket betydde att en kontrastrik miljö och jämnt färgad miljö kunde upplevas som harmonisk. Detta innebar att andra faktorer spelade roll, så som kultur, individuella skillnader och kontext.

(11)

3 Metod och genomförande

I studien har människors associationer till färgat ljus och ytfärger på byggnadsfasader undersökts och analyserats. Målet var att samla in data på vilka associationer människor har till färgat ljus och ytfärger för att sedan jämföra dessa data med varandra. Bilder togs fram av författarna och presenterades i en digital enkät som skickades ut via email. Enkäten var uppdelad i två delar för varje bild:

- En del som utgick från Vogels (2008) framtagna metod för kvantitativ mätning av atmosfärer. Metoden innebar att deltagaren utvärderade atmosfären utifrån 38 adjektiv med hjälp av en 7-gradig skala som gick från ’inte applicerbart’ till ’stämmer helt’.

- En del där deltagaren svarade på ”Varför tror du att du associerar som du gör?”. Detta var en öppen fråga med fritext.

Författarnas idé var från början att hålla i en slags workshop där deltagare på plats kunde genomföra en enkät i en kontrollerad miljö. Detta var dock inte möjligt på grund av den vid studiens genomförande pågående pandemin. Enkäten genomfördes istället webbaserat på distans. Enligt Evans och Mathur (2005) fanns det flera fördelar med att använda webbaserade enkäter. För de som svarade var webbaserade enkäter bekväma. De kunde svara när de själva ville och de kunde ta så mycket tid på sig som de ville. Eftersom webbaserade enkäter var enkla att skicka ut via email till stora grupper människor var det även lätt att få stora urval. Enkäterna var också tidseffektiva, vilket minskade tiden det tog att få ut en enkät och börja samla in data. Fouladi, Mccarthy och Moller (2002) jämförde papper-och-penna enkäter med webbaserade enkäter och kom fram till att det fanns statistiskt signifikanta skillnader i hur testpersonerna svarade. Emellertid var dessa skillnader överlag väldigt små och den generella likheten mellan de två insamlingsmetoderna var märkbar.

3.1 Metodens relevans för frågeställningen

Den metod som Vogels (2008) arbetat fram var framtagen för att kunna göra kvantitativa mätningar på människors upplevelse av atmosfär i en miljö. Metoden innehöll 38 beskrivande ord som passade bra även för att beskriva associationer, så som varm, kall, mysig eller hotfull. Metoden som användes ansågs därför vara relevant för att besvara frågeställningen. För att besvara frågeställningen ”Varför får personerna dessa associationer?” fick deltagarna svara i fritext varför de trodde att de associerar som de gör till varje bild. Denna metod var därför även den relevant för frågeställningen.

3.2 Genomförande

Genom en provbelysning av fastigheten Öriket 2 i Jönköping tog författarna fram två bilder. Under provbelysningen placerades 12 strålkastare av olika fabrikat och med olika egenskaper på marken riktade mot fasaden. På varje armatur monterades ett färgfilter, rött för att få rött ljus och blått filter för att få blått ljus. Kamerabilder togs från andra sidan Rocksjön vid parkeringen vid Spira. Först togs en bild på blått ljus med blå filter, sedan byttes filtren till röda och bild togs på det röda ljuset. En bild togs även i dagsljus utan belysning för att användas till ytfärgsbilderna. Dessa ytfärgsbilder framställdes genom bildredigeringsprogrammet Adobe Photoshop. För att kunna matcha ytfärgsbilderna med ljusfärgbilderna användes verktygen gamma, brightness, contrast och saturation. När författarna kände sig nöjda med bilderna gick man igenom samtliga bilder för att sedan plocka ut dem bilder som man ansåg motsvarade varandra bäst mellan färgat ljus och ytfärg. Syftet var att alla bilder skulle vara utformade på ett sådant vis att det skulle skilja så lite som möjligt mellan dem. Skillnaden skulle synas i ytfärgen och det färgade ljuset. Dessa bilder går att se i bilaga 1.

En enkät togs fram som innehöll två delar som skulle besvaras för varje bild. Den första delen bestod av en lista med 38 ord (se bilaga 2) som beskrev atmosfären. Där skulle deltagaren vid varje ord fylla i på en skala från 1-7, där 7 var ’stämmer helt’ och 1 var ’inte applicerbart’. Instruktionen till denna del var: ”Besvara huruvida orden stämmer överens med dina associationer till atmosfären i bilden”. Denna del var baserad på Vogels (2008) studie om att kvantitativt mäta atmosfärer. Orden översattes av författarna från engelska och nederländska till svenska. Enligt Trost (2016) kunde denna typ av attitydfråga, när den var för stor, trötta ut de som svarade och risken blev då att de bara svarade på måfå eller glömde bort vad svarsalternativen handlade om. Men, om man bestämmer sig för att använda många sådana frågor är det bra om man grupperar dem med extra utrymme emellan. Uppställningen ser då

(12)

inte lika besvärlig och otrevlig ut, vilket minskar risken att de svarande tröttnar på frågorna. Författarna av denna studie placerade därför bilder i enkäten efter var sjunde svarsalternativ/ord.

I enkätens andra del besvarade deltagarna frågan ”Varför tror du att du associerar som du gör?”. Denna fråga var mer öppen där deltagarna fick svara i fritext för att kunna besvara frågeställningen ”Varför får personerna dessa associationer?”. Med svaren i denna del kunde författarna göra en kvalitativ analys av bakomliggande orsaker till associationerna som försöksgruppen upplevde. För att öka studiens reliabilitet skapades två enkäter, där det enda som skiljde dem åt var ordningen som bilderna kom i. Enkäterna skickades ut via email med en länk. Hela enkätens utformning finns att se i bilaga 3.

3.3 Deltagare

Försöksgruppen bestod bland annat av personer som var författarnas vänner, lärare och andra studenter på Tekniska Högskolan i Jönköping. Lärare samt studenter på ljusdesign-utbildningen som hade förkunskaper inom ljus var med i försöksgruppen. Eftersom meddelandet som skickades med enkäten uppmuntrade mottagarna att skicka vidare enkäten var en del av deltagarna okända för författarna. Försöksgruppens utformning var resultatet av de tidsmässiga och ekonomiska ramarna. Enligt Patel och Davidsson (2011) kallas en sådan grupp för en tillgänglig grupp. Individerna utgör vare sig ett stickprov eller fall.

Totalt 43 personer deltog i studien och besvarade enkäten. Det finns inget definitivt svar på exakt hur många deltagare man borde ha i enkätundersökningar, men ju större grupp desto exaktare resultat. Datainsamling och analys blir dock dyrare och mer tidskrävande ju större grupp man har. Större urval ger en bättre bild av en population, men det kan vara svårt att samla in så många svar. (Kelley, Belinda, Brown & Sitzia, 2003)

3.4 Experimentell situation

Enkäten skickades ut via email och besvarades digitalt i en webbläsare på valfri enhet. Författarna hade inget inflytande över i vilken situation, tid eller fysisk plats deltagarna besvarade enkäten. Enkäten var öppen för svar under sex dagar, från den 18:e till 26:e Mars 2020.

3.5 Datainsamling

Empiri samlades in genom en enkät/survey. Enkäten innehöll en fråga som hade en hög grad av standardisering och strukturering. Frågan hade av författarna förbestämda svarsalternativ och såg likadan ut för alla deltagare. Enkäten innehöll även en fråga där deltagarna kunde svara i fritext. Den frågan hade en lägre grad av strukturering, men fortfarande hög grad av standardisering då den ställdes likadant för alla deltagare.

3.6 Metod vid dataanalys

Utifrån den valda metoden baserad på Ingrid Vogels studie (2008) resulterade datainsamlingsmetoden i rådata bestående av siffror på en skala mellan ett och sju. Författarna lade även till en frisvarsfråga. Frisvaren analyserades manuellt och kvalitativt utifrån de värden som angetts på skalan till de 38 orden. De värden som angetts på skalan mellan ett till sju på varje ord och för varje bild analyserades med hjälp av Microsoft Excel. Data bearbetades för att redovisa medelvärde och standardavvikelse. Medelvärdet för varje ord och bild togs fram för att kunna identifiera vilka ord som associerades starkast med varje bild. Standardavvikelse togs fram för att analysera spridningen på deltagarnas svar.

3.7 Trovärdighet

Metoden som används i studien är framtagen utifrån Vogels (2008) metod och är väl beprövad och använd. Enkäten innehöll även en andra del med en mer öppen fråga där deltagarna i fritext fick skriva varför de tror att de fått de associationer de angav i första delen.

Studiens reliabilitet stärktes av att alla deltagare fick svara på exakt samma frågor. Själva enkäten och frågorna var helt identiskt utformade för alla deltagare. För att öka studiens reliabilitet ytterligare skapades två enkäter, där det enda som skiljde dem åt var bildernas

(13)

Tabell 1. Bildernas ordning i de två enkäterna.

presentationsordning (se tabell 1 nedan). Målet var att ungefär lika många skulle svara på de två enkäterna.

Studien omfattade endast en byggnadsfasad vilket minskar resultatets generaliserbarhet. Orden som användes i enkäten blev översatta från nederländska till engelska i den studie (Vogels, 2008) som författarna av denna studie utgått ifrån i utformningen av metoden. Författarna tog i sin tur hänsyn till både de nederländska och engelska orden för att översätta till svenska. Det gick därmed inte att komma ifrån att ord kan ändra innebörd när de översätts, vilket minskar metodens reliabilitet.

Studiens validitet försvagades av att bilderna som producerades inte hade likvärdiga förutsättningar och atmosfärer. Bilderna som visade färgat ljus skapades genom en praktisk provbelysning, medan bilderna som representerade ytfärger redigerades i ett bildredigeringsprogram utifrån bilder tagna i dagsljus. En stor skillnad mellan bilderna var att de med färgat ljus hade inomhusbelysning med på bilden, medan fönsterna var helt mörka på ytfärg-bilderna. Både validiteten och reliabiliteten påverkades negativt av att enkäten inte besvarades i en kontrollerad miljö. Varje deltagare hade därför inte samma förutsättningar när de besvarade enkäten utan kan ha påverkats av till exempel ljusstyrkan på skärmen de använde eller omgivningen.

Enkät 1 Rött ljus Blått ljus Röd ytfärg Blå ytfärg Enkät 2 Röd ytfärg Blå ytfärg Rött ljus Blått ljus

(14)

4 Resultat och analys

Empirin som samlats in består av värden mellan ett och sju samt frisvar i text. Rådata går att hitta i bilaga 4. Ett svar sållades bort och analyserades inte vidare då deltagaren angett att de upplever färgblindhet eller något annat som negativt påverkar deras förmåga att se färgen blå.

4.1 Medelvärde

En uträkning av medelvärdet för varje bild visar på att det finns skillnader på hur blå och röd färg associeras, men även för färgat ljus mot ytfärg (se tabell 2 nedan). Resultatet visade på att bilderna med ytfärg hade en relativt svag association till majoriteten av orden, med undantag för orden Kylig och Kall som hade en stark koppling till blå ytfärg samt Mystisk som visade på ungefär lika stark koppling till alla bilder. Ordet Varm var starkast kopplat till rödfärgat ljus. En intressant observation var att bilden med blåfärgat ljus gav en något starkare koppling till Varm än bilden med röd ytfärg.

Orden Behaglig, Gästvänlig, Säker, Trevlig, Trivsam, Mysig och Glad hade alla starkast association till bilderna med färgat ljus samt hade starkare association vid det röda ljuset jämfört med det blå ljuset. Orden Skrämmande, Unken, Deprimerande, Tråkig och Slö hade genomgående stark association till ytfärgerna. Ordet Unken hade det lägsta medelvärdet, alltså svagast association, av alla ord (1,5) när det gällde det färgade ljuset. Orden Förtryckande och Deprimerande hade även de relativt svaga associationer (1,7-2,0) till det färgade ljuset. Kylig och Mysig visade på svag association till rött ljus och stark association till blå ytfärg.

Tabell 2. Medelvärde för orden, här presenterade med en färgskala (i relation till det högsta och lägsta värdet i tabellen) för att förtydliga skillnader och likheter.

Rött ljus Blått ljus Röd ytfärg Blå ytfärg

Fristående 3,8 4,0 4,0 3,7 Skrämmande 2,6 2,1 3,9 3,6 Unken 1,5 1,5 3,3 3,0 Hotfull 2,8 2,0 3,3 3,1 Behaglig 4,3 4,7 2,5 2,6 Förtryckande 1,9 1,7 2,5 2,5 Deprimerande 2,0 1,8 4,0 3,7 Spännande 4,9 5,1 3,5 3,4 Formell 3,1 4,3 3,0 2,9 Gästvänlig 4,2 4,6 2,3 2,4 Säker 4,1 5,1 3,4 3,2 Trevlig 4,3 5,0 2,5 2,5 Spänd 3,0 3,0 3,8 3,9 Trivsam 4,2 4,9 2,6 2,4 Inspirerande 4,5 4,9 2,5 2,7 Intim 3,3 3,0 2,2 2,0 Kylig 1,8 4,4 3,9 5,1 Mysig 4,1 4,1 2,3 2,1 Kall 1,6 4,4 3,3 5,1 Livlig 4,5 4,7 2,4 2,5 Lyxig 4,5 5,0 2,5 2,9 Mystisk 4,4 4,4 4,6 4,4 Ohämmad/gränslös 3,5 2,9 2,8 2,9 Obekväm 2,6 2,1 3,6 4,0 Orolig 2,8 2,1 3,2 3,2 Avslappnad 3,2 3,9 2,5 2,3 Personlig 3,7 3,9 2,5 2,7 Romantisk 3,5 2,8 2,1 1,6 Rumslig 3,5 3,9 2,9 2,8 Lugn 3,4 4,2 3,2 3,0 Tråkig 2,2 2,2 3,9 3,8 Slö 2,0 1,6 3,1 2,8 Stimulerande 4,1 4,5 2,6 2,5 Tillgänglig 4,0 4,2 2,9 2,9 Fientlig 2,8 2,0 3,5 3,0 Glad 3,8 4,5 2,3 2,5 Varm 5,3 3,3 2,8 1,8 Professionell 4,5 4,8 3,2 3,2

(15)

4.2 Standardavvikelse

Standardavvikelse är ett mått på hur mycket värdena avviker från medelvärdet. Är standardavvikelsen låg ligger värdena nära medelvärdet, medan en högre standardavvikelse innebär att värdena avviker mer från medelvärdet. Tabell 3 visar på den standardavvikelse som räknats ut för varje ord.

Medelvärdet sett till alla standardavvikelser låg på 1,7. Några ord stack ut med högre eller lägre standardavvikelser. Unken hade en mycket låg standardavvikelse till bilderna med rött och blått ljus. Detta i kombination med att Unken hade mycket låga angivna värden. Många relativt höga avvikelser kunde hittas vid den röda ytfärgen, specifikt orden Deprimerande, Spännande, Kylig, Kall, Tråkig och Fientlig som alla hade avvikelser på minst 2,1.

4.3 Frisvar

I enkätens andra fråga fick deltagarna svara på varför de själva tror att de associerar som de gör. Fullständiga rådata från denna fråga går att hitta i bilaga 4.

Svarens utförlighet varierade stort. Vissa svar var beskrivande och specifika medan andra var av enklare slag och mindre nyanserade, där de ibland upprepade det de angett i fråga ett. En del angav även att de inte visste. Ett fåtal svar kunde inte analyseras vidare då de var svåra att tolka, troligtvis på grund av felstavning. Följande är några av de svar som kom in.

Tabell 3. Standardavvikelse för orden. Här presenterade med en färgskala (i relation till det högsta och lägsta värdet i tabellen) för att förtydliga skillnader och likheter.

Rött ljus Blått ljus Röd ytfärg Blå ytfärg

Fristående 1,9 2,0 2,0 1,9 Skrämmande 1,6 1,3 1,9 1,9 Unken 0,7 0,8 1,9 2,1 Hotfull 1,7 1,5 1,7 1,8 Behaglig 1,6 1,6 1,5 1,6 Förtryckande 1,3 1,0 1,7 1,6 Deprimerande 1,4 1,2 2,2 2,0 Spännande 1,5 1,5 2,1 1,8 Formell 1,7 1,8 1,6 1,5 Gästvänlig 1,8 1,6 1,5 1,2 Säker 1,9 1,7 1,8 1,9 Trevlig 1,8 1,6 1,6 1,6 Spänd 1,9 1,6 1,8 1,9 Trivsam 1,7 1,5 1,6 1,3 Inspirerande 1,7 1,7 1,6 1,6 Intim 1,8 1,8 1,5 1,3 Kylig 1,3 1,8 2,2 1,7 Mysig 1,8 1,8 1,4 1,2 Kall 1,2 2,1 2,3 1,9 Livlig 1,8 2,0 1,6 1,7 Lyxig 1,9 1,8 1,8 1,9 Mystisk 1,6 1,9 1,7 1,7 Ohämmad/gränslös 1,9 1,5 1,7 1,7 Obekväm 1,6 1,3 1,8 2,1 Orolig 1,8 1,3 1,7 1,9 Avslappnad 1,6 1,7 1,4 1,3 Personlig 1,8 1,7 1,7 1,8 Romantisk 1,8 1,4 1,5 1,2 Rumslig 2,0 1,8 1,8 1,7 Lugn 1,6 1,6 1,8 1,9 Tråkig 1,3 1,4 2,2 2,0 Slö 1,3 0,8 1,8 1,8 Stimulerande 1,9 1,6 1,5 1,5 Tillgänglig 1,9 1,7 1,7 1,7 Fientlig 1,8 1,5 2,1 1,8 Glad 1,9 1,7 1,4 1,5 Varm 1,4 1,7 1,9 1,4 Professionell 1,7 1,7 1,6 1,9

(16)

Rödfärgat ljus:

”En röd nyans som kan associeras till jul”

”Bilden blir mycket mer inbjudande då det finns ljus inne i byggnaden och det röda ljuset har gradienter som skapar variationer och gör byggnaden mer livfull, samtidigt skapar den röda färgen lite oro och fientlighet”

”Röd som värme, hemma. Den röda hemmafärgen känns lite udda på en offentlig byggnad.”

”Bilden kändes livlig, det händer mycket i den. Den röda färgen känns dramatisk och fick det att se obehalig ut men är samtidigt spännande och kul att titta på.”

”rött är en varm trevlig färg som lite mer öppnar upp för att det är tillgängligt mysigt, byggnaden uppfattas mer öppen”

”Relaterar rött ljus med värme och fara.”

”Rött känns som väldigt stark färg som antingen symboliserar fara eller makt enligt mig”

”Rött associerar jag till många andra olika saker där färgen förekommer ex andra objekt eller situationer som kan påverka valen. Vissa saker valde jag även bort då de kan kopplas till det motsatta ex. färgen röd anser jag varm och färgen blå anser jag kall. Därför associerar jag ex inte kall till bilden ovan.”

Blåfärgat ljus:

”Jag tror att jag associerar till andra objekt sammanhang där färgen blå finns. Ex. bilden påminner om svenska flaggan med den blå på fasaden och det gula skenet från fönstren. Tänker mig att det kan vara en ljussättning för exempelvis ett EM mästerskap eller liknande och därför kanske jag associerar bilden till livlighet och spänning tex.” ”Spännande, även här hände det nåt i bilden, kul att titta på. Kändes lugnare och mer mystiskt än röda färgen men blått är också lite tråkigare eftersom det är så vanligt.” ”Baserat på erfarenheter och minnen.”

”Den blå fasaden tillsammans med det varma ljuset innifrån byggnaden skapar en bra balans. Byggnaden lockar och ser inbjudnade ut och den blå färger känns mer lugn än den röda som lyser som en varning till omgivningen.”

”Min favoritfärg”

”Den varma insidan som syns mycket och blir tydlig i kontrast mot utsidan får mig att tro att det finns en vänlig verksamhet därinne.”

”Tidigare erfarenhet av fasader. Färgens betydelse.” Röd ytfärg:

”Tycker bilden som helhet är väldigt mörk. Husets utformning och den röda färgen gör att det känns hårt och ogästvänligt.”

”Baserat på erfarenheter och minnen.”

”Färgerna är lagda på ett annat sätt som gör huset mer utstående.”

”Att byggnaden är helt nedsläckt gör att jag upplever den som stängd och tom. Har verksamheten gått i konkurs? Har det hänt något farligt som gjort att byggnaden stängts? Att det inte ens finns någon utomhusbelysning gör att platsen känns helt övergiven. Här ska ingen vara.”

”Byggnaden på bilden ser övergiven ut. Därför associerar jag den obekväm och något skrämmande miljö.”

”Tycker att den känns obehaglig då det är mörkt och den ser lite hotande ut då den är röd.”

(17)

Blå ytfärg:

”Byggnaden ser öde ut. Det är mörkt och ser inte ut som att det finns någon rörelse på platsen. Därför associerar jag den till en skrämmande miljö som jag själv inte skulle vilja vistas i. Dock ser platsen lugn ut då ingen verkar befinna sig i området.”

”Jag upplever bilden orealistisk”

”Då färgen är mycket tydligare på bilderna är associationerna mer förknippade med färgen blå än själva platsen”

”Ser ut som en byggnad ur en sci-fi film.”

”Därför att färgerna är lagda på ett annorlunda vis än tidigare bilder. Dessutom framstår mer av huset & fönster. Det gjorde inte tidigare bilder.”

”Man kan tolka denna blå visualisering som det första ljuset i en soluppgång/blå timmen på kvällen. Den förra rödare visualiseringen var mest bara murrig. De skiljde sig mycket från fotona.”

”Saknar ljus inifrån byggnaden. Nu upplevs byggnaden stängd.”

”Blått förekommer så mycket i vår vardag(eller uppfattas som blått såsom vatten, himmel) och därför kan den bli mer tilltalande än rött.”

I frisvaren för bilderna på de två ytfärgerna var bilderna och färgerna i sig ett återkommande tema, istället för helheten eller byggnadsfasaden. Flera angav att de såg tråkiga, mörka och orealistiska ut. Deltagarna märkte att byggnaden var färglagd på ett annat sätt samt att belysningen inuti byggnaden var släckt. Inomhusbelysningen som syns i bilderna med färgat ljus var något som flera kommenterade, speciellt då den upplevdes som varm och när belysningen fattades såg byggnaden öde ut.

(18)

5 Diskussion och slutsatser

5.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att se vilka associationer det fanns mellan rött och blått ljus samt mellan ytfärg och färgat ljus på fasader. Studiens mål var att se om det fanns någon skillnad i hur människor upplevde och associerade till röd samt blå färg. För att få svar på hur deltagarna associerade till färger användes 38 ord från Vogels (2008) metod för kvantitativ analys av atmosfärer. Med hjälp av dessa 38 beskrivande ord kunde författarna analysera och få en förståelse för hur människor associerar till olika atmosfärer. Färgerna som granskades i den här studien var rött och blått. Författarnas hypotes var att rött ljus skulle ha en starkare koppling till orden varm, mysig, fientlig, skrämmande och stimulerande, blått ljus en koppling till lyxig, kall, stimulerande, säker och inspirerande. Röd ytfärg skulle ha en koppling till orden slö, unken, varm, tråkig och lugn, blå ytfärg en koppling till slö, kall, unken, tråkig och deprimerande. Författarnas hypotes var baserad på egna erfarenheter, personliga åsikter och litteratur. Efter resultatet sammanställts kunde författarna se att den hypotes man tidigare hade stämde delvis överens med resultatet. Rött ljus hade till exempel inte så starka associationer till fientlig som författarna antog. Detta kanske beror på att författarnas egna associationer till rött ljus speglat av sig i hypotesen.

Inspirerande, livlig, lyxig, varm och spännande är fem av de ord som har starkast association till rött ljus. De fem ord som hade svagast association var unken, förtryckande, deprimerande, kylig och kall. I Boyatzis & Varghese (1994) undersökning kopplade man röd färg till ord som spännande och lycka. Medan i Goldstein (1939, citerat i Boyatzis & Varghese, 1994) undersökning kopplades röd färg till ord som ilska, aggressivitet och irritation. En likhet man kan göra på de resultat som kom fram genom enkäten och det som Boyatzis & Varghese (1994) visade är att rött ljus har en starkare association till ordet spännande. I studien kunde författarna inte dra en direkt slutsats mellan negativ association och rött ljus från den insamlande data då alla ord med en negativ klang har låga värden. I frisvarsfrågan svarade tre deltagare att man kopplade det röda ljuset till fara, otrygghet och ovälkommen.

Spännande, säker, trevlig, lyxig och inspirerande var de fem orden som deltagare kände starkast association till blått ljus. De fem ord som har svagast association till blått ljus var unken, förtryckande, slö, deprimerande och fientlig. I tidigare studier visade det sig att blå färg har positiva associationer till sig. Hemphill (1994) gjorde en studie som visade att färgen blå har positiva associationer. Några av de ord som deltagarna i Hemphill (1994) associerade blå färg till var himlen, havet, gränslös, lugn och fridfullt. Resultat från författarnas studie visar också att deltagare har mer positiva associationer till färgen blå. I frisvaren svarade tre deltagare att man associerade blå färg till ordet lugnt. Om man jämför författarnas resultat med Hemphills (1994) resultat kan man dra slutsatsen att blå färg oftare har en positiv association än en negativ. I Sutton och Altarriba (2016) och Kuhbandner och Pekruns (2013) studier tittade man på färgen blå och vilka associationer människor hade till färgen blå. I deras studie kunde man, till skillnad från författarnas studie, inte dra någon slutsats att blå färg har en starkare association till positiva ord eller negativa ord.

Mystisk var det enda ordet som hade ungefär samma association för alla bilder, vilket kan tolkas som att mörka bilder anses mystiska. Även ordet fristående hade ganska lika association till bilderna, vilket troligtvis har med byggnadens utformning och placering att göra.

Orden som associerades starkast till röd ytfärg var fristående, deprimerande, skrämmande, spänd, kylig, mystisk och tråkig. Flera av dessa har en negativ klang vilket tyder på att den röda ytfärgen kan upplevas mer negativ än bilden med rött ljus. Det är även intressant att den röda ytfärgen ansågs kylig och deprimerande, medan det röda ljuset ansågs varmt och inspirerande. Deprimerande, kylig, kall och tråkig hade de högsta standardavvikelserna av alla ord just på den röda ytfärgen vilket tyder på att det fanns stor spridning i svaren och att deltagarna tyckte väldigt olika. Det är därför svårt att generalisera detta, det är individuellt.

I enkäten var bilden som visade på ytfärger redigerade i ett bildprogram och de var ganska mörka. Enligt frisvaren svarade 12 deltagare att man upplevde bilden med röd ytfärg mörk. Hemphill (1994) studie visade att färger med ljusa nyanser har en starkare association till positiva ord, medan färger med mörkare nyans har en starkare association till negativa ord.

(19)

Detta kan ses som en anledning till varför deltagarna associerar mer negativt till röd ytfärg då bilden som visades har en mörkröd nyans.

Orden med starkast association till blå ytfärg var kylig, kall, mystisk, obekväm, spänd och tråkig. De orden med svagast association var romantisk, varm, intim, mysig och avslappnad. Blå ytfärg ansågs kallare och kyligare än den röda. Detta stämmer överens med det resultat som Hårleman (2006) studie visade, vilket var att blå färg har en starkare association till kyla. Den studien kom även fram till att blått hade en negativ association, något som inte stämmer överens med det resultat som författarna fått fram.

Tydligaste skillnaden mellan färgat ljus och ytfärg är associationerna till de positivt och negativt laddade orden. Färgat ljus visade på starkare associationer till de flesta ord, men speciellt starkare associationer till positiva ord. Det kan bero på hur man upplever de fyra bilderna som visades för deltagarna. I enkäten var bilderna som visade på ytfärger redigerade i ett bildprogram och de var ganska mörka. Enligt frisvaren svarade 12 deltagare att de upplevde bilden med röd ytfärg mörk. Hemphills (1994) studie visade att färger med ljusa nyanser har en starkare association till positiva ord, medan färger med mörkare nyans har en starkare association till negativa ord. Detta kan ses som en anledning till varför deltagarna associerade mer negativt till röd ytfärg då bilden som visades hade en mörkröd nyans.

5.2 Metoddiskussion

Ursprungligen var avsikten att utföra ett experiment där deltagarna befann sig i en kontrollerad miljö och fick bilderna presenterade via en projektor. En enkät skulle fortfarande besvaras, men i ett annat utförande anpassat för den experimentella situationen. Med anledning av den pandemi som pågick valde författarna att göra ändringar på metoden. Istället utformades enkäten för att kunna besvaras på distans genom att bilderna lades in mellan frågorna. Att enkäten istället besvarades på distans hade både för- och nackdelar. Det var lättare att nå en större grupp vilket var fördelaktigt. Nackdelen var att enkäten inte besvarades i en kontrollerad miljö med samma förutsättningar för samtliga deltagare. Eftersom deltagarna kunde besvara enkäten med valfri enhet i valfri situation så påverkades resultatet, till exempel av enhetens ljusstyrka eller färginställningar.

När metoden för studien togs fram valde författarna att följa den metod som Vogels (2008) tagit fram, valet gjordes dels för att författarna ville göra en kvantitativ analys av frågeställningen, dels för att den metoden tidigare använts i flera studier och är beprövad. Då metodens ord ursprungligen var skrivna på engelska och nederländska och sedan översattes till svenska kan de oavsiktligt ha ändrat innebörd eller betydelse. Det är även möjligt att deltagarna inte tolkar orden på samma sätt eller på det sätt som författarna gör. En del av orden visade på mycket låga associationer till alla bilder. Det kan innebära att dessa ord inte var så lätta att använda för att beskriva atmosfären i den miljö som visades. Exempel på dessa ord var unken, förtryckande och slö.

Enkäten bestod av totalt 156 frågor som skulle besvaras. Längden på denna enkät kan ha inneburit att deltagarna tappade motivation eller helt enkelt bara ville att den skulle ta slut när de tagit sig igenom en del. Detta var en av anledningarna till att två nästan identiska enkäter togs fram, där enda skillnaden var ordningen på bilderna. Det här ökade validiteten då denna effekt av motivationsbrist minskades. Enkätens instruktioner gjordes så enkla som möjligt för att det skulle vara lättförståeligt och inte begränsa deltagarnas tankar. I sjualternativ-skalan betydde 1 ”ej tillämplig” och 7 stod för ”stämmer helt”. I instruktionerna var det tydligt att 1 motsvarade att ordet inte alls stämmer överens med ens associationer och att 7 stod för att ordet stämde helt med associationerna.

När studien utformades och enkäten skickades ut bedömdes det inte finnas någon särskild grupp som skulle behöva exkluderas på grund av att det skulle påverka resultatet. Därmed kunde enkäten skickas ut till en bred grupp människor med olika utbildningar, i olika åldrar och yrkesgrupper. Tack vare detta fick enkäten relativt många svar på kort tid. Resultatets generaliserbarhet blev därmed högre. Generaliserbarheten påverkades negativt av att endast en byggnadsfasad och två olika färger studerades. För att studien inte skulle bli för omfattande valde författarna att avgränsa, men en större studie hade kunnat ge ännu mer givande resultat.

(20)

Totalt fyra olika bilder användes i enkäten. Två bilder fotades under en praktisk provbelysning nattetid och två bilder fotades dagtid. I ett bildredigeringsprogram ändrades dagtidsbilderna så att byggnadsfasaden var antingen röd eller blå samt mörkades ned för att efterlikna nattetid. Målet var att alla bilder skulle likna varandra så att deltagarna skulle kunna fokusera på färgerna och fasaden. I verkligheten fanns det dock väsentliga skillnader bilderna emellan. I bilderna med färgat ljus som var tagna nattetid var inomhusbelysningen på, denna saknades helt i ytfärg-bilderna. Eftersom flera kommenterade denna belysning i frisvarsfrågan går det inte att komma ifrån att den hade en viss påverkan på resultatet. Även himmel och omkringliggande belysning och objekt skiljde sig vilket påverkade resultatet. Flera deltagare anmärkte på att bilderna på ytfärgerna kändes mörka och orealistiska. Bildernas kvalitet är troligtvis den största negativa faktorn som påverkar validiteten eftersom bilderna inte möjliggör en helt rättvis jämförelse.

5.3 Slutsatser och rekommendationer

Vilka associationer har personer till färgat ljus på fasad?

Slutsatsen man kan göra är att majoriteten av deltagarna upplevde färgat ljus på fasad som något positivt. De ord som hade starkare koppling till deltagarna har en positiv association. Få deltagare upplevde ljus på fasad som något negativt. Ljus på fasad får deltagarna att känna sig mer säkra och upplever ljuset som trevligt. Jämför man blått och rött ljus kan man dra slutsatsen att blått upplevs mer kallt, kyligt, säkert och trevligt. Det röda ljuset upplevs mer varmt, hotfullt och fientligt än det blå.

Finns det någon skillnad i associationerna mellan ytfärger och färgat ljus på fasad?

Ja, resultatet visade på flera skillnader. Ljus på fasad får deltagarna att känna sig säkra, de trivs bättre och upplever ljuset behagligt. Ytfärg upplevdes mer spänt, skrämmande och deprimerande. Ytfärg hade generellt svaga associationer överlag jämfört med färgat ljus, men metoden kan ha påverkat detta resultat. Slutsatsen är att färgat ljus har en positiv association medan ytfärg har en mer negativ association.

Varför får personerna dessa associationer?

I enkäten under frisvarsdelen fick deltagarna svara fritt varför tror man associerar som man gör till bilderna. Svaren var väldigt olika därför blir det svårt att dra en slutgiltig slutsats. Men generellt kan man säga att associationerna baseras på erfarenhet, upplevelser, minnen och kunskap om ljus och färg. Man kan även dra slutsatsen att alla är individuella och har olika associationer och tankar.

Rekommendationer

Fastigheten som användes i studien syntes från många håll och var ett framstående objekt i staden. Författarna rekommenderar att man alltid provbelyser stora och viktiga objekt i städer. Detta för att kunna undersöka vilka associationer, tankar och känslor man vill förmedla, samt vilka som faktiskt förmedlas i verkligheten. Man ska även våga lämna ytor och områden mörka eftersom det kan förstärka vissa associationer och känslor. När det kommer till ytfärg så är det viktigt att färgen man väljer passar in i den omkringliggande miljön.

5.4 Vidare forskning

Som konstaterades i bakgrunden så finns det en lucka i forskningen särskilt vad gäller associationer till färgat ljus samt färgat ljus ställt mot ytfärg. Med denna studie har författarna hittat en metod för att kunna fylla den luckan. Mer forskning i ämnet behövs. I framtida studier rekommenderar författarna att man lägger stor vikt vid att bilderna är av hög kvalitet, representativa och jämförbara. Det behövs även forskning om flera olika färger och även nyanser för att kunna precisera och jämföra de associationer människor har till dem. Flera olika fasader och byggnader skulle behöva undersökas, då även det påverkar associationerna. Genom att forska vidare i ämnet kan man skapa större förståelse för hur färgat ljus kan användas i olika miljöer och för att sprida olika budskap eller känslor.

(21)

6 Referenser

Boyatzis, C. J. & Varghese, M. (1994) Children's Emotional Associations with Colors. The Journal of Genetic Psychology: Research and Theory on Human Development, 155:1, 77-85.

http://dx.doi.org/10.1080/00221325.1994.9914760

Evans, J. R., & Mathur, A. (2005). The value of online surveys. Internet Research, 15(2), 195-219. http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1108/10662240510590360

Fouladi, R., Mccarthy, C., & Moller, N. (2002). Paper-and-Pencil Or Online?: Evaluating Mode Effects on Measures of Emotional Functioning and Attachment. Assessment, 9(2), 204–215.

https://doi.org/10.1177/10791102009002011

Gil, S., & Le Bigot, L. (2016) Colour and emotion: children also associate red with negative valence. Development Science, 19(6), 1087-1094. https://doi.org/10.1111/desc.12382

Hemphill, M. (1996) A Note on Adults' Color–Emotion Associations. The Journal of Genetic Psychology: Research and Theory on Human Development, 157:3, 275-280.

http://dx.doi.org/10.1080/00221325.1996.9914865

Hårleman, M. (2006). Fridell Anter, K. (red.) Forskare och praktiker om färg, ljus, rum. Stockholm: Formas

Juwaheer, T. D. & Sahye, K. (2019). The use of colours in marketing in shopping malls of mauritius-A gendered approach. Journal of Marketing Development and Competitiveness, 13(3), 68-90. Tillgänglig: ProQuest [25-02-2020]

Kelley, K., Clark, B., Brown, V., & Sitzia, J. (2003). Good practice in the conduct and reporting of survey research. International Journal for Quality in Health Care, 15(3), 261–266.

https://doi.org/10.1093/intqhc/mzg031

Kuhbandner, C. & Pekrun, R. (2013). Joint effects of emotion and color on memory. Emotion, 13(3), 375-379. http://dx.doi.org/10.1037/a0031821

Mohammad, S. (2011). Even the Abstract have Colour: Consensus in Word-Colour Associations. Proceedings of the 49th Annual Meeting of the Association for Computational Linguistics: Human Language Technologies. 19-24 Juni, 2011, Portland, USA.

O'Connor, Z. (2006), Bridging the Gap: Façade Colour, Aesthetic Response and Planning Policy, Journal of Urban Design, 11(3), s. 335-345.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Schielke, T. (2010), Light and corporate identity: Using lighting for corporate communication. Lighting research and technology, 42 (3), s. 285-295.

Sutton, T. & Altarriba, J. (2016). Color associations to emotion and emotion-laden words: A collection of norms for stimulus construction and selection. Behavior Research Methods, 48(2), 686–728. https://doi.org/10.3758/s13428-015-0598-8

(22)

Trost, J. (2016). Enkätboken. Uppsala: Studentlitteratur, s. 71-72

Torsson, B. (2006). Fridell Anter, K. (red.) Forskare och praktiker om färg, ljus, rum. Stockholm: Formas

Vogels, I. (2008). Atmosphere Metrics: Development of a tool to quantify experienced atmosphere. I Probing Experience (pp.25-41). Dordrecht: Springer. DOI: 10.1007/978-1-4020-6593-4_3

(23)

Bilagor

Bilaga 1 – Bilder

Bilaga 2 – Ord

Bilaga 3 – Enkätens utformning

Bilaga 4 – Enkätsvar – rådata

(24)

Bilder

Bilaga 1

(25)

(26)

1. Fristående (afstandelijk, detached)

2. Skrämmande (terrifying, beangstigend)

3. Unken (bedompt, musty)

4. Hotfull (bedreigend, threatening)

5. Behaglig (behaaglijk, cozy)

6. Förtryckande (beklemmend, oppressive)

7. Deprimerande (deprimerend, depressed)

8. Spännande (enerverend, exciting)

9. Formell (formeel, formal)

10. Gästvänlig (gastvrij, hospitable)

11. Säker (geborgen, safe)

12. Trevlig (gemoedelijk, pleasant)

13. Spänd (gespannen, tense)

14. Trivsam (gezellig, pleasant)

15. Inspirerande (inspirerend, inspiring)

16. Intim (intiem, intimate)

17. Kylig (kil, chilly)

18. Mysig (knus, cozy)

19. Kall (koud, cool)

20. Livlig (levendig, lively)

21. Lyxig (luxueus, luxurious)

22. Mystisk (mysterieus, mysterious)

23. Ohämmad/Gränslös (ongedwongen, uninhibited)

24. Obekväm (ongemakkelijk, uncomfortable)

25. Orolig (onrustig, restless)

26. Avslappnad (ontspannen, relaxed)

27. Personlig (persoonlijk, personal)

28. Romantisk (romantisch, romantic)

29. Rumslig (ruimtelijk, spatial)

30. Lugn (rustgevend, tranquil)

31. Tråkig (saai, boring)

32. Slö (sloom, lethargic)

33. Stimulerande (stimulerend, stimulating)

34. Tillgänglig (toegankelijk, accessible)

35. Fientlig (vijandig, hostile)

36. Glad (vrolijk, cheerful)

37. Varm (warm, warm)

38. Professionell (zakelijk, business)

Bilaga 2

(27)

Instruktioner

Besvara huruvida orden stämmer överens med dina associationer till atmosfären i bilderna - Om ett ord inte alls stämmer överens med dina associationer väljer du 1 på skalan - Om ett ord stämmer helt med dina associationer väljer du 7 på skalan - Alla frågor måste besvaras

1.

Markera endast en oval.

Ja, blå Ja, röd Ja, blå och röd Nej

Besvara huruvida orden stämmer överens med dina associationer till atmosfären i bilden

- Alla frågor måste besvaras

- Om ett ord inte alls stämmer överens med dina associationer väljer du 1 på skalan - Om ett ord stämmer helt med dina associationer väljer du 7 på skalan

2.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

3.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

4.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

Enkät - Testgrupp 1

Den här enkäten är en del av ett examensarbete som genomförs av Markku Takkunen och Vincent Ikenstein på Ljusdesign programmet på Tekniska Högskolan i Jönköping. Enkäten samlar in information om människors associationer till ytfärger och färgat ljus på en byggnadsfasad.

Dina svar är helt anonyma.

Den data som samlas in kommer att bearbetas och presenteras i en rapport. Tack för att du genomför hela enkäten!

*Obligatorisk

Upplever du färgblindhet eller något annat som negativt påverkar din förmåga att se färgerna röd eller blå? *

Fristående *

Skrämmande *

Unken *

(28)

5.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

6.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

7.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

8.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

9.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

10.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

11.

1 2 3 4 5 6 7 Hotfull * Behaglig * Förtryckande * Deprimerande * Spännande * Formell * Gästvänlig *

Bilaga 3

(29)

12.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

13.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

14.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

15.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

16.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

17.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

18.

Markera endast en oval. Säker * Trevlig * Spänd * Trivsam * Inspirerande * Intim * Kylig *

Bilaga 3

(30)

19.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

20.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

21.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

22.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

23.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

24.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

25.

1 2 3 4 5 6 7 Mysig * Kall * Livlig * Lyxig * Mystisk * Ohämmad/Gränslös * Obekväm *

Bilaga 3

(31)

26.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

27.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

28.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

29.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

30.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

31.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

32.

Markera endast en oval. Orolig * Avslappnad * Personlig * Romantisk * Rumslig * Lugn * Tråkig *

Bilaga 3

(32)

33.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

34.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

35.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

36.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

37.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

38.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

39.

1 2 3 4 5 6 7 Slö * Stimulerande * Tillgänglig * Fientlig * Glad * Varm * Professionell *

Bilaga 3

(33)

40.

41.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

42.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

43.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

44.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

45.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

Varför tror du att du associerar som du gör? *

Fristående * Skrämmande * Unken * Hotfull * Behaglig *

Bilaga 3

(34)

46.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

47.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

48.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

49.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

50.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

51.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

52.

1 2 3 4 5 6 7 Förtryckande * Deprimerande * Spännande * Formell * Gästvänlig * Säker * Trevlig *

Bilaga 3

(35)

53.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

54.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

55.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

56.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

57.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

58.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

59.

Markera endast en oval. Spänd * Trivsam * Inspirerande * Intim * Kylig * Mysig * Kall *

Bilaga 3

(36)

60.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

61.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

62.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

63.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

64.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

65.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

66.

1 2 3 4 5 6 7 Livlig * Lyxig * Mystisk * Ohämmad/Gränslös * Obekväm * Orolig * Avslappnad *

Bilaga 3

(37)

67.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

68.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

69.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

70.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

71.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

72.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

73.

Markera endast en oval. Personlig * Romantisk * Rumslig * Lugn * Tråkig * Slö * Stimulerande *

Bilaga 3

(38)

74.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

75.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

76.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

77.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

78.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

79.

Tillgänglig *

Fientlig *

Glad *

Varm *

Professionell *

Varför tror du att du associerar som du gör? *

(39)

80.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

81.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

82.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

83.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

84.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

85.

Ej tillämplig

1 2 3 4 5 6 7

Stämmer helt

86.

Markera endast en oval. Fristående * Skrämmande * Unken * Hotfull * Behaglig * Förtryckande * Deprimerande *