Sjuksköterskors erfarenheter av mötet med patienter med HIV-infektion

Sjuksköterskors erfarenheter av mötet med patienter med

HIV-infektion

Marsal Ahmadi

Handledare: Märit Englund & Annika Hellström Examinator: Cecilia Segevall

Kurskod/registreringsnummer: OM080G/OM082G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Abstrakt

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) orsakas av ett retrovirus. I dagsläget finns det

inget botemedel mot HIV. Viruset är smittsamt och kan överföras via oskyddat samlag och användning av kontaminerade kanyler. Obehandlat HIV kan orsaka AIDS som är en dödlig sjukdom. HIV-infektion är livslång och omfattar många vårdbesök. HIV patienter utsätts ofta för stigmatisering och diskriminering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med patienter med HIV-infektion Metod: Denna litteraturstudie bygger på sexton vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och mixad metod. Databaserna PubMed, Psycinfo och Cinahl användes för artikelsökningen. Resultat: Resultatet presenteras under en kategori; Att möta en stigmatiserad patientgrupp. Fem underkategorier presenteras; Personligt förhållningssätt, Att känna rädsla, Omgivningens påverkan, Organisatoriska faktorer samt Betydelse av kunskap. Diskussion: Sjuksköterskors erfarenheter bestod av både positiva och negativa känslor. Fördomar och stigmatisering lyftes i samtliga artiklar. Resursbrist och kunskapsbrist påverkade sjuksköterskors erfarenheter negativt. Forskning visar att utbildning och ökade kunskapsnivåer hos sjuksköterskor ger en positiv effekt gällande erfarenheterna. Slutsats: kunskapshöjande insatser är nödvändigt för att förbättra HIV vården. Vidare forskning om sjuksköterskors erfarenheter i bemötandet av Patienter med HIV- infektion i Sverige behövs för att kunna tillämpa forskningen på den svenska vården.

Innehållsförteckning

1 Introduktion ... 1

2 Bakgrund ... 1

2.1 Humant immunbristvirus (HIV) ... 1

2.2 Sjuksköterskans roll och ansvar ... 2

2.3 HIV-infekterade patienters erfarenheter i mötet med sjuksköterskor ... 3

2.4 Teoretisk anknytning ... 4

3 Problemformulering ... 4

4 Syfte ... 5

5 Metod ... 5

5.1 Design ... 5

5.2 Inklusions- och exklusionskriterier ... 5

5.3 Litteratursökning ... 6

5.4 Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning ... 8

5.5 Analys ... 8

5.6 Etiska överväganden ... 9

6 Resultat ... 9

6.1 Att möta en stigmatiserad patientgrupp ... 10

6.1.1 personligt förhållningssätt ... 10

6.1.2 Att känna rädsla ... 12

6.1.3 Omgivningens påverkan ... 13 6.1.4 Organisatoriska faktorer ... 14 6.1.5 Betydelse av kunskap ... 15 7 Diskussion ... 16 7.1 Metoddiskussion ... 16 7.2 Resultatdiskussion ... 18 8 Slutsats ... 20 Referenslistan ... 22 Bilaga 1 27

1

1 Introduktion

“Åh Gud! varför ska jag ta hand om en patient med HIV-infektion, tänk om jag blir smittad” Så sa en sjuksköterska på förlossningsavdelningen där jag arbetade en sommar. Där väcktes nyfikenheten för att undersöka hur sjuksköterskor ser på att vårda denna patientgrupp som har starka kopplingar till tabun och stigmatisering.

2 Bakgrund

2.1 Humant immunbristvirus (HIV)

I början 1980 talet upptäcktes för första gången humant immunbristvirus (HIV) i Sverige och den första individen med acquired immunodeficiency syndrome (AIDS) diagnostiserades, som är ett dödligt tillstånd förorsakat av HIV. Obehandlat leder HIV- infektionen till det dödliga sjukdomstillståndet AIDS som är ett samlingsnamn för de olika sekundära

infektioner samt tumörsjukdomar som kan uppträda på grund av den svåra immunbristen som ligger bakom sjukdomstillståndet (Gisslèn, 2019). I Sverige är det dock relativt få individer som lever med HIV men under senare år har det skett en ökning av antalet fall (Folkhälsomyndigheten, 2016). HIV har en enorm inverkan på familjer och samhället då det överförs sexuellt via oskyddade vaginala, anala och orala samlag, via blod eller annan vävnad från smittad person exempelvis vid blodtransfusion, transplantation av vävnader och organ eller delade injektionsverktyg (Andreassen, Fjellet, Hægeland, Wilhelmsen & Stubberud, 2011, s. 90-93).

HIV lyder under smittskyddslagen. Smittskyddslagen är en lag som är till för att förebygga spridning av farliga sjukdomar (Smittskyddslagen, SFS 2004:168, 1 §).Forskning visar att användning av injektioner som används av flera personer ger en ökad risk för överföring av HIV virus (Wagman et al., 2018). Vid användandet av kondom vid samlag och generella hygienrutiner vid provtagning är smittrisken minimal (Folkhälsomyndigheten, 2016). En HIV-infektion orsakas av ett retrovirus som lagras i kroppens arvsmassa. Retroviruset lagras i den smittade personens arvsmassa och därför bär personen på sjukdomen hela livet (Araya et al., 2013). Retroviruset påverkar immunsystemet genom att skada immunförsvaret vilket förhindrar dess funktion att försvara kroppen mot andra infektioner. Hos lite drygt av

2

hälften av de som smittas kan tidiga symtom som tex feber, ont i halsen, svullna ömma lymfkörtlar, huvudvärk, utslag på rygg eller bröstkorg, sår i munslemhinna förekomma. Tidigare forskning har konstaterat att trötthet, värk i leder och muskler, ökad törst samt gaser och uppsvälldhet är symtom som kan ses vid HIV-infektion (Araya et al., 2013). Vanligtvis uppkommer dessa symtom ca två veckor efter smittotillfället och försvinner oftast av sig själv inom två veckor. Om patienten inte medicineras med antivirala läkemedel försvagas immunförsvaret efter en längre tid, vanligtvis efter flera år kan det ge symtom som trötthet, nattliga svettningar, svamp i munnen, mjälleksem i ansiktet. Det finns inga mediciner som botar sjukdomen men det finns antiretroviral behandling som bromsar sjukdomen, med den behandlingen kan HIV närma sig som ett kroniskt, hanterbart tillstånd. Viss forskning har visat att behandling av HIV- infektion bör påbörjas när det ses symtom som leder till komplicerade lägen för personen, tillstånd som har orsakats av misslyckanden immunologiskt (Josephson et al., 2009).

2.2 Sjuksköterskans roll och ansvar

All omvårdnad har en etisk dimension där varje sjuksköterska har ett moraliskt

ansvar för sina bedömningar, beslut och handlingar. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Humanistiska värderingar ska ligga till grund för sjuksköterskans arbete (International Council of Nurses, 2017). Sjuksköterskornas attityder är betydelsefulla för patienterna inom vården. Attityder är något som finns hos alla människor i form av bemötande och moraliskt tänkande (Suominen et al., 2010). Det har påvisats att attityder kan associeras till både stigma och diskriminering för patienterna genom att sjuksköterskor bryter förtroendet i och med att de inte håller tystnadsplikten.Det betyder att sjuksköterskan inte ska prata om patienter utanför arbetet (Mockiene et al., 2010). Patienter kan känna stigmatisering i form av diskriminering och nedvärderade beteenden. Med stigma menas ett nedvärderande

karaktärsdrag hos en individ som är betydande. De som stigmatiseras anses frångå från det naturliga beteendet och de krav som finns i samhället, därför blir de utfrysta från samhällets gemenskap (Goffman, 2014).

3

Enligt offentlighets- och sekretesslagen ska all personal som jobbar inom vården följa tystnadsplikten samt respektera patientens uppgifter vad gäller behandling och privata information om patienter (offentlighets- och sekretesslagen, SFS 2019:506, 1 §).

Sjuksköterskor ska kunna visa kunskap och erfarenhet i vårdandet samt vägleda på ett sätt så att HIV patientens lidande minskas. Sjuksköterskor ska även visa respekt och empati i vårdandet (Lin, Li, Wan, Wu & Yan, 2012). Sjuksköterskor som nedvärderar eller nekar vård till HIV patienter på grund av deras sjukdom bryter mot diskrimineringslagen

(Diskrimineringslagen, SFS 2014:958, 1 §).

2.3 HIV-infekterade patienters erfarenheter i mötet med sjuksköterskor

Personer som drabbats av HIV beskrev det som en chock när de fick diagnosen. Då HIV är både obotlig och smittsam drog de sig undan och isolerade sig av rädslan av att bli dömd av det diskriminerande och fördomsfulla samhället. Tvånget i att berätta om sin sjukdom för partnerns och andra närstående inverkade negativt på livskvaliteten (Gilbert & Walker, 2010). De kände sig också dömda i kontakt med vården eftersom de upplevde att

sjuksköterskorna tog fysiskt avstånd från dem samt vägrade att skaka hand med dem av rädsla för att själva bli smittade. Patienterna med HIV-infektion ansåg att

sjukvårdspersonalen försökte hålla avstånd för rädslan att inte bli smittade (Gilbert & Walker, 2010; Zukoski & Thorburn, 2009).

Kommunikationen mellan patienterna med HIV- infektion och sjuksköterskorna upplevdes av patienterna som dömande vilket orsakade olika känslor som skuld och skam hos den drabbade (Zukoski, A. & Thorburn, S. 2009).Patienterna erfor brist på empati, förståelse och kunskap hos sjuksköterskorna vilket orsakade att patienterna upplever stigma, skuld och skam. Det framkommer även att patienterna vill avstå från behandlingen eftersom de inte vill berätta om sina upplevelser om och om igen för att sedan få känsla av att bli dömd (Layer et al., 2014). Patienterna kände sig stigmatiserade efter att de hade haft samtal med sjuksköterskan om behandlingen (Layer et al., 2014). Patienterna med HIV-infektion upplevde att de blev psykiskt påverkade av sjuksköterskornas kränkande attityder och påpekade att sjuksköterskorna måste öka sina kunskaper om hur HIV smittas (Rintamaki et

4

al. 2007). Sjuksköterskans avstånd och rädsla för patienter med HIV infektion resulterade i att patienterna upplevde depression, upprördhet samt stigma (Rintamaki et al. 2007).

2.4 Teoretisk anknytning

Enligt Travelbee (1971, s. 140) bör sjuksköterskan sträva efter att ha en icke dömande attityd som kan påverka patienten negativt. Hon menar att omvårdnad möjliggörs genom att en mellanmänsklig relation skapas där sjuksköterskan tillgodoser patientens behov, främjar hälsa, lindrar lidande och hjälper patienten att finna mening med livet trots sjukdom.

Travelbee menar att sjuksköterskan bildar en relation till patienten och lära känna denne och förtydligas relationen då båda parter har bråttom i roller de har samt visar respekt, empati, och ömsesidig förståelse (ibid.).

Travelbee menar att en god kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap. Det formas inte enbart genom det verbala samtalet utan även av omsorgsfullt bemötande och positiva attityder gentemot patienten. Travelbee (1971, s. 96-97) beskriver också att sjuksköterskan genom positiva attityder och ett respektfullt bemötande kan främja

patientens hälsa och minska lidandet. Eftersom lidandet bidrar till att patienten känner en ökad oro vilket kan påverka livskvalitén negativt och medverkar till en känsla av att vara stigmatiserad.

3 Problemformulering

Patienter med HIV-infektion upplever sig ofta bli utsatta för diskriminering och fördomar, och att de befinner sig i en utsatt situation både psykiskt och fysiskt. Patienterna upplever att de blir psykisk påverkade av sjuksköterskornas kränkande attityder och uttryckte att sjuksköterskorna måste öka sina kunskaper om sjukdomars smittvägar (Rintamaki et al. 2007). Patienterna upplever även att sjuksköterskans bemötande och attityder spelar en viktig roll för patientens mående. Negativa bemötanden bidrar till en känsla av skuld och skam samt stigmatisering för patienten.

5

Ökade kunskaper bland sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård kan reducera negativa attityder i form av fördomar och stigmatisering. Därför är det av stor vikt att undersöka och belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med patienter med HIV-infektion för att se hur deras upplevelser är och jämföra med patientens upplevelse. Detta kan bidra till att

patientgruppen får ett mer likvärdigt bemötande och en rättvis vård.

4 Syfte

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter i mötet med patienter med HIV-infektion.

5 Metod

5.1 Design

Arbetet har utförts som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt syftar till att skapa en överblick av kunskap inom det valda ämnesområdet och baseras på data från tidigare genomförda studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter som sedan kritiskt granskas och analyseras i relation till formulerat syfte och frågeställningar. Målet med litteraturöversikten är att ge en djupare kunskap och förståelse för ett valt problem (Friberg, 2017, sid 141-142).

5.2 Inklusions- och exklusionskriterier

De kriterier som artiklarna skulle uppfylla för att inkluderas i arbetet var att studierna skulle vara originalartiklar med kvalitativ ansats som berörde sjuksköterskans erfarenheter i mötet med patienter som har HIV-infektion. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller

engelska. Ingen avgränsning gjordes utifrån kontext. Män och kvinnor som var över 18 år inkluderades i studien och en avgränsning gjordes på årtal. Studier som publicerades mellan 1999 till 2019 inkluderades. Artiklarna skulle enligt Friberg (2017, s. 46-47)

granskningsfrågor för kvalitativa studier uppfylla kraven för medelhög eller hög kvalitet samt innehålla etiska överväganden eller vara godkänd av en etisk kommitté.

Exklusionskriterier var om artiklarna hade en kvantitativ ansats, utgick från patientens perspektiv, närståendes perspektiv, handlade enbart om AIDS eller om resultatet beskrev andra yrkesgrupper än sjuksköterskor.

6

5.3 Litteratursökning

Sökningen av relevanta artiklar för syftet har utförts i databaserna Cinahl och PsycInfo och PubMed. Vid sökningarna användes Cinahl Headings i Cinahl, och Thesaurus i PsycInfo och MeSH termer i PubMed.

De sökord som användes var “nurses”, ”nurses Attitudes”, ”health personell Attitudes”, ”HIV”,”HIV-infected Patients”, ” HIV infections ”, ”human Immunodeficiency Virus+”, "Nurse-Patient Relations" ,"Perception” "Therapeutic Processes". Sökorden sattes samman med AND eller OR och beskrivs i detalj tabell 1. Genom att andra uppsatser lästes som hade samma syfte valdes tre relevanta artiklar ut som manuell sökning.

7

Tabell 1

Översikt av sökningar Databas

Datum Sökord Avgr. Antal relevanta

träffar

Urval*

1 Urval* 2 Urval* 3 Urval* 4 Antal valda Artikel

Psycinfo

190904 MAINSUBJECT.EXACT("Nurses") AND MAINSUBJECT.EXACT(" HIV") AND MAINSUBJECT.EXACT(" Health Personnel Attitudes") Peer reviewed, 1999-2019 40 40 9 4 4 4 Chan et al. (2008); Chan et al. (2009); Delobelle et al. (2009); Pope et al. (2010) Psycinfo

190904 MAINSUBJECT.EXACT("Nurses") AND MAINSUBJECT.EXACT(" HIV") AND MAINSUBJECT.EXACT(" Therapeutic Processes") Peer reviewed, 1999-2019 7 7 4 2 1 1 Mullins et al. (2009) PubMed

190905 ("HIV Infections"[Mesh]) AND "Nurse-Patient Relations"[Mesh] English, Swedish, 1999-2019 181 181 12 9 5 5 Hodgson (2006); Mill et al. (2013); Smit (2004); Sofolahan et al.(2010); Puplampu et al. (2014) PubMed

190909 (("HIV Infections"[Mesh]) AND "Nurse-Patient Relations"[Mesh]) AND "Perception"[Mesh] English, Swedish, 1999-2019 3 3 3 2 1 1 Sherman (2000) Cinahl

190908 (MH "HIV-Infected Patients") AND (MH "Nurse-Patient Relations")

English,

1999-2019 52 52 4 3 3 1 Campbell et al. (2010)

Cinahl

190908 (MH "Nurse Attitudes") AND ( (MH "HIV-Infected Patients") OR (MH "Human Immunodeficiency Virus+") ) English, 1999-2019 37 37 6 4 2 1 Worthington et al. (2016) Manuell

190908 3 Abdulrahman et al, (2015). Fournier

et al. (2007); Pisal et al (2007)

*Urval 1: Artiklarnas titel lästes, Urval 2: Artiklarnas abstrakt lästes, Urval 3: Hela artikeln lästes, Urval 4: Artiklarna kvalitetsgranskades.

8

5.4 Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning

Urvalet av artikel sökningen gjordes stegvis genom en bestämd urvalsprocess. När artikelns titel ansågs vara relevant för uppsatsens syfte lästes abstrakten. Då abstrakten svarade på syftet gick artiklarna vidare till steg tre vilket innebär att hela artikeln lästes med fokus på resultatdelen. I fjärde steget kvalitetsgranskades de artiklar som gått vidare efter granskning tre för att klargöra om de höll en tillräcklig hög kvalitet gällande vetenskapligheten. En kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Friberg (2017, s. 187) granskningsfrågor för kvalitativa studier. Se bilaga 2. Artiklar som var av medel eller hög kvalitet inkluderades och artiklar av låg kvalitet exkluderades. Proceduren gick till på så sätt att varje fråga i Fribergs mall poängsätts med 2. Totalt kunde 28 poäng uppnås. Varje artikel värderades och poängsätts i de 14 frågeställningar utifrån grad av överensstämmelse. För att nå

bedömningen hög kvalité krävdes minst 24 poäng av 28 och för medelhög nivån minst 20 poäng. Artiklar som fick under 18 poäng bedömdes som låg kvalité och exkluderades Friberg (2017, s. 187).

5.5 Analys

De kvalitativa artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning. Det börjades med att artiklarnas resultat lästes flera gånger för att kunna få en helhetsbild och förståelse av artikelns innehåll. Sedan lästes resultatdelen noggrant och texten indelades i meningsenheter. Meningsenheter som ansågs vara relevant för litteraturöversiktens syfte kondenserades, översattes till svenska och gavs en kod. Koderna gavs olika färger utifårn likheter och grupperades till subkategorier och kategorier. Ett exempel på analysprocessen visas i figur 1.

Meningsbärande enhet Kondenserat meningsenhet Kod

The last theme presented by several of the nurses was a need for more education about HIV for nurses and the public.

Sjuksköterskor behöver mer kunskap om HIV

Kunskap

9

5.6 Etiska överväganden

Vid ett forskningsarbete ska konfidentialitet och sekretess av deltagarna respekteras och skyddas. Deltagarna ska informeras på förhand om hur intervjun ska gå till och vilka metoder som ska användas (Trost, 2010). Artiklar som valdes till resultatet var kvalitativa och hade blivit godkända av en etisk kommitté. Deltagarna fick information om studiens syfte och därefter gavs godkännande för deras medverkan. Eftersom artiklarna är skrivna på engelska gjordes översättningen av artiklarnas innehåll genom att noggrant använda ett lexikon. Därefter lästes artiklarna ett flertal gånger för att reducera risken för att innehållet missförstås.

6 Resultat

Resultatet sammanställdes av sexton vetenskapliga originalartiklar, varav fjorton var av kvalitativ design och två var mixade. Studierna genomfördes i länderna; Afrika, Egypten, Kanada, Storbritannien, Sydafrika, Thailand, USA, Uganda, Zimbabwe. I resultatet framkom det att sjuksköterskor hade olika erfarenheter i mötet med patienter med HIV- infektion samt faktorer som påverkar sjuksköterskornas erfarenheter.

Kategori Underkategori

• Att möta en stigmatiserad patientgrupp

Personligt förhållningssätt Att känna rädsla

Omgivningens påverkan Organisatoriska faktorer Betydelse av kunskap

10

6.1 Att möta en stigmatiserad patientgrupp

6.1.1 personligt förhållningssätt

Det framkom att många sjuksköterskor som möter patienter med HIV-infektion strävar efter att arbeta utifrån ett personligt förhållningssätt genom att visa respekt, empati och sympati (Campbell, Scott, Madanhire, Nyamukapa & Gregson, 2011; Sofolahan, 2010; Mullins, 2009). Studien visade att vissa sjuksköterskor hade ett professionellt bemötande med patienter som hade HIV-infektion där patienterna kände sig bekväma att öppna upp sig. Sjuksköterskor visade förståelse och respekt genom att våga skaka hand med HIV- infekterade patienter och bjöd in de till samtal (Campbell et al., 2011; Mill et al. 2013). Det framkom att

sjuksköterskorna hade samtal med patienterna och lyssnade på dem eftersom de behövde inte enbart medicinsk hjälp utan även emotionell hjälp (Campbell, Scott, Madanhire, Nyamukapa & Gregson, 2011).

I studien av Sofolahan et al. (2010) framkom det att vissa sjuksköterskor hade mer respekt för kvinnliga patienter som har blivit infekterade än manliga. Då kvinnor ansågs vara mer sårbara än män. En sjuksköterska uttryckte; “My sympathy is always with female patients. Mostly black women are faithful in their relationship but men believe in multiple sexual relationships. I always protect women patients. Men with multiple partners come in the house with infections or virus and infect innocent women in the house” (Sofolahan et al. 2010, s. 163).Många sjuksköterskor som hade positiva attityder mot HIV-infekterade patienter hade en gemensam syn om att alla patienter oavsett sjukdom, kön, etnicitet eller religion ska bli behandlade med respekt. Alla patienter har rätt till en rättvis vård uttryckte en sjuksköterska (Delobelle et al., 2009; Hodgson, I. 2006; Mill et al. 2013;Mullins, I. 2009). Flertal sjuksköterskor upplevde att de bildade starka relationer med HIV-infekterade patienter då de undergick en lång behandling. Det var viktigt att skapa en relation så att patienten kände sig delaktig i vården och kunde känna tillit. Relationen som bildades gjorde så att sjuksköterskor kände sig mer bekväma i sitt arbete och upplevde mindre stress

11

En sjuksköterska upplevde att patienter med HIV-infektion oftast är isolerade från samhället och får oftast negativa attityder från sin omgivning, därför ska sjuksköterskan vara extra noga med bemötandet samt skapa en relation för att de ska våga öppna sig och prata utan att ha en känsla att någon dömer (Hodgson, 2006). Sjuksköterskorna upplevde en glädje att ta hand om patienter med HIV-infektion, en glädje att kunna hjälpa patienterna och att vara med i deras resa (Campbell et al., 2011; Delobelle et al., 2009).

En del sjuksköterskor kände sig inte trygga med att vårda patienterna med HIV-infektion och därför förekom det negativa attityder gentemot dessa patienter Chan, Rungpueng & Reidpath, 2009; Campbell, Scott, Madanhire, Nyamukapa & Gregson, 2011; Chan et al. 2009; Delobelle et al.2009; Mullins, 2009). Fördomar förekom bland sjuksköterskor som tog hand om patienter med HIV-infektion (Chan, Rungpueng och Reidpath 2009;Puplampu et al., 2014;Smit 2004;Worthington et al. 2016). En del sjuksköterskor tyckte att patienter med HIV-infektion inte var accepterade i samhället och ingen bryr sig om dem på grund av det de gjort tidigare i livet (Puplampu et al., 2014). I studien framkom att en del sjuksköterskor som jobbade med HIV-infekterade patienter hade fördomar, detta påverkade arbetet negativ (Puplampu et al., 2014).

En del sjuksköterskor upplevde att människor inte har respekt för sjuksköterskor som jobbar med infekterade patienter (Smit 2004). En del sjuksköterskor beskrev att de flesta HIV-infekterade patienter har använd droger tidigare och därför har de blivit smittade (Chan, Stoové & Reidpath, 2008;Worthington et al. 2016). I studien av Chan et al. (2009)

förknippade vissa sjuksköterskor HIV med prostitution (Chan et al. 2009). En del

Sjuksköterskor upplevde frustration på jobbet så fort de läste journalen och fått reda på att patienten har HIV, speciellt när patienten hade använd droger eftersom de tyckte att patienter med HIV-infektion som använt droger inte förtjänar lika vård som alla andra patienter (Chan, Stoové & Reidpath, 2008). Det visades att en del sjuksköterskor hellre jobbade med andra patienter som led av MRSA och VRE än med HIV-infekterade patienter. (Mullins, I. 2009). Sjuksköterskor beskrev att desto större relation som skapas med HIV-infekterade patienter desto större blev oron och rädslan för att bli smittad (Delobelle et al., 2009).

12

En del sjuksköterskor tyckte att personer som fått HIV på grund av droger var smutsiga och en börda för samhället och förtjänar därför inte ett bra bemötande av sjukvårdspersonalen (Chan, Stoové & Reidpath, 2008). En sjuksköterska sa: “If they see HIV positive people sit [ting] at the back [of the bus], the normal people [sic] will sit in the front. From my

experience, ... no matter what they did..., they would never get accepted”(Chan, Stoové & Reidpath, 2008, s. 4). Det framkom att sjuksköterskor markerade HIV-infekterade patientens journalmapp som “riskpatient” och särbehandlade dem på grund av deras smitta (Pisal et al. 2007).

6.1.2 Att känna rädsla

Flertal sjuksköterskor som vårdade patienterna med HIV-infektion upplevde ständig rädsla av att bli smittad (Abdelrahman et al, 2015; Campbell et al., 2011; Chan, Rungpueng och Reidpath 2009;Chan, Stoové & Reidpath., 2008; Delobelle et al., 2009; Sherman, 2000; Smit, 2004). En del sjuksköterskor upplevde att även fast de hade kunskap om att HIV-infektion inte kunde smittas via social kontakt så fanns det fortfarande en känsla av rädsla för att bli smittad när de kom i fysisk kontakt med patienter med HIV-infektion (Chan, Rungpueng & Reidpath 2009). Det framkom att vissa sjuksköterskor inte var villiga att skaka hand med HIV-infekterade patienter eftersom de var rädda för att bli smittade (Campbell et al, 2011). Flera av sjuksköterskorna som hade hand om patienter med HIV-infektion kände en rädsla när de skulle ta blodprover och urinprover. En del sjuksköterskor upplevde oro när de skulle hjälpa patienter med HIV-infektion som ständigt hade symtom som till exempel uppkastning och diarré som kom i kontakt med arbetskläderna och ökade risken för smitta (Sherman, 2000). Det framkom att en del sjuksköterskor upplevde att det krävdes mycket energi att vårda HIV-infekterade patienter då det ständigt fanns en rädsla för att bli smittad (Smit 2004). Sjuksköterskor upplevde att de kände en rädsla över sjukhusutrustning, de upplevde att även fast utrustningen var steriliserad så fanns det fortfarande en risk att viruset satt kvar (Abdelrahman et al, 2015). Sjuksköterskorna upplevde även rädsla för smitta när de skulle möta patienter med HIV-infektion som var aggressiva. En del sjuksköterskor upplevde att de flesta HIV-infekterade patienter hade utfört kriminella

13

handlingar som till exempel; våldtäkt. Därför kände de en rädsla varje gång de skulle hjälpa HIV-infekterade patienter (Chan, Stoové & Reidpath, 2008). En sjuksköterska beskrev en incident där en patient bet sin läpp och spottade sedan på sjuksköterskans ansikte (Mullins, 2009). En sjuksköterska berättade: “I can remember…. one patient who tried to contaminate us with his blood while starting IV”s etc. A hospital nurse recalled a violent client in the following account. I also took care of an angry young man who tried everything to lash out, such as voiding in the floor, in the cell bell, telephone, etc (Mullins, 2009. s. 314).

6.1.3 Omgivningens påverkan

Flera av studierna visade att sjuksköterskors privata liv påverkades efter de vårdat patienter med HIV-infektion (Abdelrahman et al, 2015; Delobelle et al., 2009; Smit 2004;). En del sjuksköterskor var inte villiga ha samlag med sin partner på grund av stress och oron från jobbet (Delobelle et al., 2009). Många sjuksköterskor upplevde en oro som kom hemifrån, deras partner ifrågasatte dem hela tiden om de tvättat sina händerna eller använt handskar när de hjälpt HIV-infekterade patienter (Smit 2004). En sjuksköterska upplevde att

anledningen till varför ingen ville gifta sig med henne var på grund av att hon tog hand om patienter med HIV-infektion (Abdelrahman et al, 2015). En del sjuksköterskor upplevde även att de inte vågade berätta till sina närstående att de jobbade med patienter med HIV-infektion eftersom de var rädda för stigmatisering och att de skulle blir isolerad från närstående (Abdelrahman et al, 2015). Sjuksköterskor upplevde att människor i

omgivningen inte hade respekt för sjuksköterskor som jobbade med patienter med HIV-infektion på grund av fördomar (Smit 2004).

Stigmatisering från samhället var oroväckande för många sjuksköterskor (Worthington et al. 2016). Enligt sjuksköterskor så fanns det inte enbart fördomar och stigma gentemot patienter med HIV-infektion men även mot sjuksköterskor som vårdar HIV-infekterade patienter (Abdelrahman et al., 2015; Smit, 2004; Worthington et al. 2016). En sjuksköterska berättar; “You can always get over the medical stuff, but sometimes the social stuff, the stigma and the ignorance probably hurts “ (Worthington et al. 2016. s. 689). Stigmatiseringen gör att man ser ner på sig själv förklarar en sjuksköterska (Mill et al. 2013). En del av sjuksköterskor

14

rapporterade att de kände sig stigmatiserade av patienters närstående, detta framkom speciellt hos sjuksköterskor som vårdade patienter i hemmet (Sofolahan et al.2010). Sjuksköterskor som vårdade patienter med HIV-infektion upplevde att de blev ifrågasatta av andra vårdgivare om varför de valt att arbeta med HIV-infekterade patienter och inte andra patientgrupper som inte bär på en smitta (Puplampu et al., 2014). I studien av Chan et al. (2009) ställdes en öppen fråga till sjuksköterskorna, om de fick välja mellan att lida av HIV eller leukemi som är cancer i benmärgen så föredrog sjuksköterskorna leukemi. Detta för att de ansåg att HIV inte var accepterat i samhället och att det är stigmatiserat (Chan, Rungpueng och Reidpath 2009). Sjuksköterskor beskriver att skillnaden i stigmatiseringen kring HIV varierade beroende på patientens kön. Kvinnor upplevde mer stigmatisering än män detta på grund av kulturen vilket är acceptabelt i landet att män köper sex i Thailand och om de får HIV av det så får de vård på sjukhuset men kvinnor med HIV ansågs vara sämre människor samt blev mer stigmatiserade av sjuksköterskor och samhället därför att de kvinnliga sjuksköterskorna oftast hade en känsla av rädsla att smittas av HIV patienter samt bli stigmatiserade i samhället på grund av sitt kön (Chan, Rungpueng och Reidpath 2009)

6.1.4 Organisatoriska faktorer

Det framkom också att fler sjuksköterskor upplevde hög arbetsbelastning på grund mindre resurser som till exempel sjukhusutrustning, sängar och material (Delobelle et al., 2009). En del sjuksköterskor upplevde att regeringen ignorerar vården och att det behövs mer resurser som skyddsutrustning, medicinering för att patienterna ska få bättre vård (Delobelle et al., 2009). Sjuksköterskorna var besvikna över personalbrist och menade att det kan påverka vårdandet negativt. Den upplevda bristen på arbetsplatsen verkade bidra till svårigheter att fastställa prioriteringar, vilket i sin tur bidrog till att sjuksköterskornas fick känslor av ångest (Pope et al., 2010). Sjuksköterskor upplevde att de behövde mer resurser för att de skulle kunna arbeta på patientsäkert. Mindre resurser ledde till sämre vård både för patienten och sjukvården (Chan, Rungpueng och Reidpath 2009). Sjuksköterskor talade om sin arbetsmiljö och vilka utmaningar de kände när de skulle ta hand om patienter med HIV-infektion. De relaterade dessa utmaningar till brist på resurser och personliga faktorer som rädsla för att bli smittad (Fournier et al., 2007). Många sjuksköterskor hade tillräckligt med erfarenheter

15

och kunskaper om att vårda patienter med HIV-infektion men de avstod från att komma till jobbet på grund av resursbrist (Fournier et al., 2007). Sjuksköterskor förklarade att brist på resurser kan påverka sjuksköterskans arbetsförmåga och förstärker negativa attityder inom omvårdnaden (Delobelle et al., 2009; Fournier; Mullins, 2009). Sjuksköterskorna upplevde att på sjukhuset där det ligger flera patienter i ett rum är det svårt att hålla sekretessen och hygienrutinerna (Fournier et al., 2007; Mill et al., 2013; Mullins, 2009). Även personalbrist kunde påverka patientens vård negativt (Pope et al., 2010). Sjuksköterskor beskrev att de behöver mera resurser för att kunna ge en bra vård till patienterna (Campbell, Scott, Madanhire, Nyamukapa & Gregson, 2010). Tillgång till material och resurser gjorde att sjuksköterskor kände sig trygga och var villig att hjälpa patienter (Puplampu et al., 2014). Flertal sjuksköterskor beskrev att de flesta HIV-infekterade patienter har öppna sår och därför måste det finnas material för såromläggning för att de ska kunna hjälpa dem (Mill et al., 2013)

6.1.5 Betydelse av kunskap

sjuksköterskor som inte hade tillräckligt erfarenheter av att vårda HIV smittade patienter uttryckte missnöje på grund av brist på utbildning och kunskap (Puplampu et al., 2014). Därför uttryckte vissa sjuksköterskor att de inte kunde ge HIV-infekterade patienter en god omvårdnad (Pope et al., 2010). Brist på utbildning och information bidrog till sämre attityder gentemot patienter med HIV-infektion (Delobelle et al., 2009; Fournier et al., 2007; Pope et al., 2010). Det framkom i vissa studier att sjuksköterskorna var okunniga om antivirala mediciner, och de trodde att patienter med HIV-infektion endast behövde emotionellt stöd (Abdelrahman et al., 2015; Mullins, 2009). Sjuksköterskor upplevde att okunskapen om HIV fanns bland sjuksköterskor och detta påverkade vårdandet av HIV-infekterade patienterna negativ. De menade att de saknade kunskaper om sjukdomen och hur det smittar vilket bidrog till en ökad oro bland vårdpersonalen (Abdelrahman et al., 2015). Worthington et al. 2016 beskrev att kunskapsbrist hos sjuksköterskor orsakade sårbarhet, eftersom

sjuksköterskan tog avstånd från HIV-infekterade patienter (Worthington et al 2016). Sjuksköterskorna var i behov av mer kunskap och erfarenheter om HIV-infekterade patienter för att öka sin förståelse och säkerheten kring patienten (Mullins, I. 2009).

16

Flertal sjuksköterskor talade med stolthet om hur de hade kombinerat kunskaper som de fått från patienterna med den kunskap de fått genom forskning för att främja HIV vård (Puplampu et al., 2014). Det framkom att kunskap och information om HIV minskade negativa attityder bland sjuksköterskor (Puplampu et al., 2014). Sjuksköterskor erfor att det är viktigt att öka sina kunskaper om HIV och hur man vårdar HIV-infekterade patienter (Fournier et al., 2007). Därför tog de steget att utbilda närstående och patienterna om HIV-infektion (Fournier et al., 2007). Sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter blev bättre vid vårdandet av HIV-infekterade patienter efter att de har fått utbildning och mer

kunskaper (Fournier et al., 2007; Delobelle et al., 2009). Sjuksköterskornas kunskaper om HIV bidrog till att de blev mer noggranna i att tillämpa säkerhetsåtgärder när de skulle ge omvårdnad till patienter med HIV-infektion för att minska risken för smitta (Pope et al 2010 ;Fournier et al., 2007). En del sjuksköterskorna upplevde att utbildning om HIV har hjälpt dem väldigt mycket i bemötandet och vårdandet av HIV-infekterade patienter, utbildningen bidrog till att de kunde se människan bakom sjukdomen. Sjuksköterskan har skyldighet att förhålla sig till den nya forskningen och hålla sig uppdaterad inom sitt område

(Worthington et al., 2016). Det framkom att sjuksköterskor uppgav att HIV kräver särskild vård och därför är det viktig att de utbildar sig och skaffar mer information för en säkrare vård (Abdelrahman et al, 2015). Hanteringen av basala hygienrutinerna förbättrades och de lärde sig hur de ska arbeta på ett säkert sätt. sjuksköterskorna lärde även sig hur de skulle agera när de tog prover där de kom i kontakt med blod (Pisal et al., 2007). Sjuksköterskor erfor att utbildningen ökade deras förståelse om hur viktigt det är att bemöta

HIV-infekterade patienter med respekt och att negativa attityder inte ska förekomma i vårdandet av patienter med HIV-infektion (Pisal et al., 2007).

7 Diskussion

7.1 Metoddiskussion

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter i mötet med patienter med HIV-infektion. Forsberg och Wengström (2013, s. 54) berättar att när man vill förklara fenomenet erfarenheter eller upplevelser, passar kvalitativa metoder bäst. De

17

artiklarna som inkluderas i arbetet skulle vara orginala artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet sammanställdes av fjorton kvalitativa artiklar samt två mixade studier vars kvalitativa del inkluderades. Språket skulle vara på svenska eller engelska för att underlätta för de som är intresserade av studien om de vill hitta artiklar och läsa. De artiklar som var på engelska översattes med hjälp av lexikon detta för att undvika feltolkning, det anses vara en styrka. Artiklarna har utgått från vuxnas upplevelse. Ingen avgränsning på deltagarnas kön gjordes för att få ett bredare perspektiv, även detta anses vara en styrka. Endast studier skrivna inom 20 år inkluderades.

Årtals begränsning tänktes vara inom 10 år i för att få tillgång till modern information inom ämnet, men begränsningen bidrog till för få artiklar och därför ökades årtalet på

sökningarna. En jämförelse gjordes mellan nya och äldre forskning där det inte hittades mycket skillnad mellan sjuksköterskor erfarenheter i mötet med patienter med

HIV-infektion. Därför ansågs även äldre forskning som relevant.I studien användes tre databaser cinahl, psycinfo och pubmed för att söka fram relevanta artiklar. I databasen psycinfo

användes ordet “Therapeutic Processes” för att få fram sjuksköterskans upplevelser och attityder. I PubMed användes Mesh-Termer för att få fram relevanta artiklar..Ingen geografisk exkludering gjordes. Artiklarna genomfördes i länderna; Afrika, Egypten,

Kanada, Storbritannien, Sydafrika, Thailand, USA, Uganda, Zimbabwe. Trots denna sökning så saknas ändå en vetenskaplig studie från Skandinavien, det anses vara en svaghet. Detta beror på att de artiklarna som var från Skandinavien var kvantitativa vilket exkluderades i litteraturöversikten. Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011, s. 78) menar att det är en fördel att inte begränsa inom enstaka länder eftersom det belyser olika perspektiv från olika länder när det gäller sjuksköterskors erfarenheter i mötet med patienter med HIV-infektion,

resultatet blir då mer trovärdigt. Manuell sökning användes för att få fram fler relevanta artiklar. Valda artiklar lästes flera gånger för att klargöra om de svarar på studiens syfte. Detta betraktas som en styrk samt att ökar studiens trovärdighet.

18

7.2 Resultatdiskussion

I litteraturöversikten framkom det att många sjuksköterskor strävade efter att bygga en god omvårdnadsrelation med patienter med HIV-infektion. Travelbee (1971, s. 130-138) menar att ett gott bemötande kan skapa trygghet hos patient och lindra lidandet. En stark relation bildas mellan sjuksköterskan och patienten när patienten känner sig trygg med

sjuksköterskan. En del sjuksköterskor menade att alla patienter ska behandlas lika oavsett hudfärg, sjukdom eller kön. Enligt (Hälso och sjukvårdslagen SFS 2018:1 997, 1 §) ska all vårdpersonal ha en humanistisk människosyn och se personen bakom sjukdom samt bidra till en säker vård med hög kvalité. En omsorgsfull relation krävs inom vården för att patienten ska kunna uppnå kontinuitet (Peate., 2014). Rintamaki et al. (2007) beskriver att patienter upplevde att ett positivt bemötande från sjuksköterskor bidrar till att patienter känner mindre skuld och skam. Det stödet som patienter får från sjuksköterskor underlättar hanteringen av stigmatisering. Det är oerhört viktigt att se människan bakom sjukdomen och visa empati och respekt i bemötandet trots faktorer som kan påverka ens upplevelse. Travelbee (1971, s.134) beskriver att sjuksköterskan ska kunna se hela personen bakom sjukdomen som inom vården kallas för patient.

Det framgick även i resultatet att vissa sjuksköterskor hade negativa attityder gentemot patienter med HIV-infektion. Detta på grund av att sjukdomen inte ansågs vara accepterade och förknippades med drogmissbruk. Beedham och Wilson-Barnett (1995) menar att

sjuksköterskor som ser bara sjukdomen diskriminerar patienten och detta bidrar till att sjuksköterskor utvecklar negativa attityder. Travelbee (1971, 130-138) förklarar att sjuksköterskan ska lägga undan sina fördomar genom att se hela individen bakom

diagnosen och inte generalisera. I studien av Beedham och Wilson-Barnett (1995) framgår det att sjuksköterskans attityder kommer ett steg före än kompetensen eftersom patienterna behöver inte bara medicinsk hjälp utan de behöver mer emotionellt stöd från sjuksköterskor. Dåliga attityder och fördomar försvårade för sjuksköterskan att kunna ge en god vård med hög kvalité till patienterna. Anledningen till varför sjuksköterskor undvek att vårda

patienter med HIV-infektion berodde på att de upplevde en känsla av rädsla för smittan. Det framkom i resultatet att vissa HIV-infekterade patienter ibland kunde bli aggressiva och hota sjuksköterskan. Rädslan bidrog till att sjuksköterskor tog avstånd från patienter med

19

HIV-infektion. Sjuksköterskor hade rädsla för att bli smittade när de kom i fysisk kontakt med patienten trots att de hade kunskap om HIV:s smittvägar. Andra rädslor var att smittas av HIV viruset och därmed påverka sin egen hälsa negativt. Detta styrks av (Hassan & Wahsheh 2011) som menar att sjuksköterskor känner större rädsla när de vårdar patienter med smittsamma sjukdomar än när de vårdar patienter med andra sjukdomar. Det anses att sjuksköterskor ska vara medvetna om att deras känslor som kan påverka patienten negativ. Patienterna känner sig inte trygga med sjuksköterskor som är rädda för dem och detta påverkar patientens självkänsla negativ samt bidra till utanförskap.

Många sjuksköterskor upplevde en oro över vad omgivningen skulle tycka om att de

jobbade med HIV-infekterade patienter. Därför undvek vissa sjuksköterskor att prata om sitt arbete i sociala sammanhang, de upplevde att närstående hade felaktiga uppfattningar om sjukdomen. Samhällets bild av patienter med HIV-infektion är annorlunda jämfört med andra sjukdomar. HIV-infektion ansågs vara stigmatiserat i samhället och att kunskapen om sjukdomen var bristande bland allmänheten. I studien av (Valencia-Garcia., Rao., Strick och Simoni., 2016) beskrivs det att samhällets stigmatisering bidragit till sårbarhet hos

sjuksköterskor, de kände sig inte stolta även om de hjälpte människor. Stigmatisering orsakar olika negativa känslor hos sjuksköterskor och detta leder till en sämre vård för patienter. Det är värdefullt att sjuksköterskan strävar efter utbildning och att utbilda närstående om ämnet. Att ta initiativet för att sprida kunskap om sjukdomen kan vara ett steg närmare förbättringar samt att minska stigmatiseringen.

Det framkom i resultatet att sjuksköterskor var missnöjda med sjukhusets resurser som brist på sängar, handskar, handsprit och personal. Även överbeläggningar var ett problem. De upplevde även att regeringen ignorerade vården. Det påverkade deras arbetssituation och möjligheten till att ge en god omvårdnad negativt. Detta styrks av (Mavhandu-Mudzusi et al, 2007) där det framgår att resursbrist och överbeläggningar gjorde så att sjuksköterskor hade svårt hålla tystnadsplikten då det oftast var flera patienter i ett rummet eller i ute

20

avsedd för patienten. Olika strategier behövdes för att behärska svåra situationer inom vården. Behandlingen av patienter med HIV-infektion eller en annan smittsjukdom är svårare i länder som har brist på resurser och dessutom har vårdpersonalen en stor risk att bli smittad. Brist på resurs inom sjukvården utsätter sjuksköterskorna för fysisk och psykisk stress och detta påverkar vårdandet av patienterna negativ.

I resultatet framgick det att många sjuksköterskor ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap och utbildning om HIV sjukdomen samt om behandlingen. Det resulterade till känslor av stigmatisering hos HIV-infekterade patienter. Detta styrks av Ekstrand,

Ramakrishna, Bharat och Heylen (2013) som beskriver att sjuksköterskor med låg kunskap om HIV-infektion orsakar sårbarhet och stigmatisering hos patienterna. Sjuksköterskor skall kunna utför sitt arbete på bästa sätt samt alltid ha den senaste informationen inom ett visst ämne eller sjukdom. Det är också av stor vikt att arbetsgivaren ser till att sjuksköterskor uppdaterar sina kunskaper för att vården ska vara patientsäker. Detta anses vara lämpligt då utbildning och kunskap kan bidra till att minska stigmatiseringen och rädslan av att vårda patienter med HIV-infektion och därmed bidra till positiva attityder hos fler

sjuksköterskor. Även genom att inför mer utbildning om HIV på sjuksköterskeutbildningen kan kunskapen hos de blivande sjuksköterskorna öka så att de redan under utbildningsfasen reducerar fördomar som kan uppstå. Enligt Travelbees (1997) teori är det av stor vikt att sjuksköterskan erhåller goda kunskaper inom omvårdnad för att kunna erbjuda en sån optimal vård som möjligt. Kunskaper bidrar till att sjuksköterskan ska kunna bygga en god relation med sina patienter samt kunna ge en god vård. Travelbees beskriver även att patienterna inte ska påträffa avvikande beteende inom vården. Det är av stor vikt att sjuksköterskan respekterar patienten och förmedlar en känsla av värdighet.

8 Slutsats

Denna litteraturöversikt kom fram till att sjuksköterskor hade blandade erfarenheter som var både positiv och negativ i mötet med patienter med HIV infektion. Det framkom i flera studier att många sjuksköterskors negativa attityder gentemot patienter med HIV-infektion beror på kunskapsbrist. Brist på resurser påverkade sjuksköterskans möjlighet till att ge en säker vård. Fördomar och stigmatisering kring sjukdomen var vanligt bland sjuksköterskor

21

men även från omgivningen. En god omvårdnads relation mellan sjuksköterska och patient var betydelsefull. Det är oerhört viktigt med åtgärder i form av utbildning och information för att en förändring och förbättring ska ske. På det sättet kan patienten med HIV-infektion få en god vård med bra kvalité. Ett förslag på vidare forskning är att ta reda på information om sjuksköterskors erfarenheter i mötet av patienter med HIV-infektion i Sverige. Det är oerhört viktigt att även svenskt samhälle ska ha forskningar om patienter med HIV infektion även om få antal patienter jämfört med andra länder. Viktig att forskningen ska tillämpas på den svenska vården.

22

Referenslistan

*Artiklar som förekommer i resultatet.

*Abdelrahman, I., Lohiniva, A. L., Kandeel, A., Benkirane, M., Atta, H., & Saleh, Talaat,M. (2015). Learning about barriers to care for people living with HIV in Egypt: A qualitative exploratory study. Journal of the International Association of Providers of AIDS Care, 14(2), 141-147. Doi: 0.1177/2325957413488180.

Andreassen, G.T. Fjellet, A.L, Hægeland, A., Wilhelmsen, I-L, & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid infektionssjukdomar. I. B Grönseth, R (Red), Klinisk

Omvårdnad 1. Stockholm: Liber.

Araya, A.X., Norr, K.F., Perez, C.M., Levy, J.A., Park, C.G., & Kim, M.J. (2013). HIV-related symptoms and patient clusters among Chileans living with HIV. AIDS CARE, 25(4), 488-495.Doi:10.1080/09540121.2012.714457

Beedham, H. & Wilson-Barnett, J. (1195). HIV and AIDS care : Consumers views on needs and services. Journal of Advanced Nursing, .doi:

10.1046/j.1365-2648.1995.22040677.x

* Delobelle, P., Rawlingson, J.L., Ntuli, S., Malatsi, I., Decock, R. & Depoorter, A.M. (2009) HIV/AIDS knowledge, attitudes, practices and perceptions of rural nurses in South Africa. Journal of Advanced Nursing 65(5), 1061-1073.

Doi:10.1111/j.1365-2648.2009.04973.x

* Campbell, C., Scott, K., Madanhire, C., Nyamukapa, C., & Gregson, S. (2011). A ‘good hospital’: Nurse and patient perceptions of good clinical care for HIV- positive people on 19 antiretroviral treatment in rural Zimbabwe – A mixed – methods qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 48, 175-183. Doi:10.1016/j.ijnurstu.2010.07.019

* Chan, K.Y., Rungpueng, A. & Reidpath, D.D. (2009) AIDS and the stigma of sexual promiscuity: Thai nurses’ risk perceptions of occupational exposure to HIV.

Culture, Health & sexuality, 11(4), 353-368. Doi: 10.1080/13691050802621161 * Chan, K. Y., Stoové, M. A., & Reidpath, D. D. (2008) Stigma, Social Reciprocity and

Exclusion of HIV/AIDS patients with illicit drug histories: a study of thai nurses' attitudes. Harm Reduction Journal, 28(5). Doi: 10.1186/1477-7517-5-28

Earl, C. E., & Penney, P. J. (2003). Rural nursing students; knowledge, attitudes, and beliefs about HIV/AIDS: A research brief. Journal of the Association of Nurses in AIDS

Care 14(4),70-73. Doi:org/10.1177/1055329003252877

Ekstrand, M. L., Ramakrishna, J., Bharat, S., & Heylen, E. (2013). Prevalence and drivers of HIV stigma among health providers in urban India: implications for interventions. Journal of the International AIDS Society, 16(2), 1-12. doi: 10.7448/IAS.16.3.18717.

23

Folkhälsomyndigheten.(2016). Att leva med HIV I Sverige. Hämtad 20 september 2019 från Folkhälsomyndigheten; https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-

material/publikationsarkiv/a/att-leva-med-hiv-i-sverige-en-studie-om-livskvalitet-hos- personer-som-lever-med-hiv/

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (3. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. * Fournier, B., Klipp, W., Mill, J., & Walusimbi, M. (2007). Nursing care of AIDS patients in Uganda. Journal of Transcultural Nursing, 18(3), 257-264. doi:

10.1177/1043659607301301

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbete (s. 141-150). Lund:

Studentlitteratur.

Gilbert, L., & Walker, L. (2010). “My biggest fear was that people would reject me once They knew my status...”: stigma as experienced by patients in an HIV/AIDS clinic in Johannesburg, South Africa. Health and Social Care in the Community, 18(2), 139–146. doi: https://doi.org/10.1111/j.1365-2524.2009.00881.x

Gisslèn, M. (2019). HIV-symtologi och diagnostik. Hämtat den 20 september 2019 från Internetmedicin; https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=164

Persson, A. (2013). Erving Goffman. I H. Stenberg, & B. Isenberg (Red.), Relationell socialpsykologi - klassiska och samtida teorier (s. 90-115). Liber.

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse

Education Today (24)2, 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hassan, Z.M., & Wahsheh, M.A. (2011). Knowledge and attitudes of jordanian nurses towards patients with HIV/AIDS: Findings from a nationwide survey. Issues in Mental Health Nursing, 32(12), 774-784. doi: 10.3109/01612840.2011.610562

* Hodgson, I. (2006). Empathy, inclusion and enclaves: the culture of care of people with HIV/AIDS and nursing implications. Journal of Advanced Nursing, 55(3),

283-290. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.03913.x

Josephson, F., Albert, J., Flamholc, L., Gisslen, M., Karlström, O., Moberg, L., Naver, L., Svedhem, V., Svennerholm, B., & Sönnerborg, A. (2009). Treatment of HIV iInfection: Swedish recommendations 2009. Scandinavian Journal of Infectious Diseases, 41(11/12), 788-807. Doi: 10.3109/00365540903214322

24

Layer, E. H., Brahmbhatt, H., Beckham, S. W., Ntogwisangu, J., Mwampashi, A., Davis, W. W., & Kennedy, C. E. (2014). 'I pray that they accept me without scolding:'

Experiences with disengagement and re-engagement in HIV care and treatment services in Tanzania. AIDS Patient Care & Stds, 28(9), 483-488. Doi: 10.1089/apc.2014.0077

Lin, C., Li, L., Wan, D., Wu, Z., & Yan, Z. (2012). Empathy and avoidance in treating patients living with HIV/AIDS (PLWHA) among service providers in China. AIDS Care, 24(11), 1341- 1348. doi:10.1080/09540121.2011.648602

Martin, J. E., & Bedimo, A. L. (2000). Nurse practitioner, nurse midwife and physician assistant attitudes and care practices related to persons with HIV/AIDS. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 12(2), 35-42.doi:

10.1111/j.1745-7599.2000.tb00281.x

Mavhandu-Mudzusi, A.H., Netshandama, V.O., & Dahvana- Maselele, M. (2007). Nurses experience of delivering voluntry counseling and testing services for people with HIV/AIDS in the vhembe District, Limpopo province, South Africa. Nursing and Health Sciences. 9,254-262.doi; 10.1111/j.1442-2018.2007.0034

* Mill, J., Harrowing, J., Rae, T., Richter, S., Minnie, K., Mbalinda, S. & Hepburn-Brown, C. (2013) Stigma in AIDS nursing care in Sub-Saharan Africa and the Caribbean. Qualitative Health Research, 23(8), 1066–1078.Doi: 10.1177/1049732313494019 Mockiene, V., Suominen, T., Välimäki, M., Razbadauskas, A., Caplinskas, S., & Martinkenas, A. (2010). Nurses willingness to take care of people living With human immunodeficiency virus/acquired immunodeficiency syndrom (Hiv/aids) — does a — does a teaching intervention make a difference? Nurse Education Today, 31, 617-622.doi:10.1016/j.nedt.2010.10.021

* Mullins, I 2009, 'How caring for persons with HIV/AIDS affects rural nurses', Issues In Mental Health Nursing, 30, 5, pp. 311-319. Doi: 10.1080/01612840902754461 Peate, I. (2014). Improvning the experience of care people living with HIV. British Journal of Healthcare Assistants, 8(1), 18-21.Doi:10.189856049732313494019

* Pisal, H., Sutar, S., Sastry, J., Kapadia-kundu, N., Joshi, A., Joshi, M., Leslie, J., Scotti, L., harucha, K., Suryavanshi, N., Phadke, M., Bollinger, R., & Shankar, A. V.

(2007). Nurses health educational program in India increases HIV knowledge and reduces fear. Journal of The Association of Nurses in Aids Care, 18(6), 32-43.doi:10.1016/j.jana.2007.06.002

* Pope, D.S., Atkins, S., DeLuca, A.N., Hausler, H., Hoosain, E., Celentano, D.D., & Chaisson, R.E. (2010). South African TB nurses experiences of

provider-initiated HIVcounseling and testing in the Eastern Cape Province: a qualitative study. AIDS Care, 22:2, 238-245, Doi: 10.1080/09540120903040594

25

* Puplampu, G.L., Olson, K., Ogilvie, L., & Mayan, M. (2014). Attracting and retaining nurses in HIV care. Journal of the Association of Nurses in AidsCcare, 2

Doi.org/10.1016/j.jana.2013.01.002

Ritamaki, L.S., Scott, A.M.. Kosenko, K.A., & Jensen, R.E. (2007). Male patient perceptions of HIV stigma in healthcare contexts. Aids Patient Care and STDs, 956-969.Doi: 10.1089/apc.2006.0154

SFS 2014:958. Diskrimineringslagen. Stockholm: Sveriges riksdag. SFS 2018:1997. Hälso och sjukvårdslagen: Stockholm: Sveriges riksdag SFS 2019:506. Offentlighets- och sekretesslagen. Stockholm: Sveriges riksdag SFS 2004:168. Smittskyddslagen. Stockholm: Sveriges riksdag.

* Sherman, D. W. 2000. AIDS-dedicated nurses: what can be learned from their perceptions And experiences. Applied Nursing Research, 13(3):115-124.Doi:10.1053/apnr.2000.7651

* Smit, R. (2004) HIV/AIDS and the workplace: perceptions of nurses in a public hospital in South Africa. Journal of Advanced Nursing vol. 51:1, ss. 22 – 29

* Sofolahan, Y., Airhihenbuwa, C., Makofane, D., & Mashaba, E. (2010). “I have lost sexuall interest ...”—challenges of balancing personal and professional lives among nurses caring for people living with HIV and AIDS in Limpopo, South Africa. International Quarterly of Community Health Education. 31(2), 155- 169 doi: 10.2190/IQ.31.2.d

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Hämtad 20 september,2019, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering https://www.sbu.se/ /globalassets/ebm/metodbok /mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

Suominen, T., Koponen, N., Mockiene, V., Raid, U., Istomina, N., Vänskä, M-L., Blek- Vehkaluoto, M., & Välimäki, M. (2010). Nurses knowledge and attitudes to

HIV/AIDS—An international comparison between Finland, Estonia and Lithuania. International Journal of Nursing Practice, 16 138-47. doi: 10.1111/j.1440-

172X.2010.01822.x.

Travelbee,J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2.ed.) Philadelphia: Davis. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur.

26

Valencia-Garcia, D., Rao, D., Strick, L., & Simoni, J.M. (2017). Women's experience with HIV related stigma from healthcare providers in Lima, Peru:” I Would rather die than go bach for care”. Health care for women international, 38(2),

144-158.Doi.org/10.1080/07399332.2016.1217863

Wagman, J.A., Samet, J.H., Cheng, D.M., Gnatienko, N., Raj, A., Blokhina, E., Toussova, O., Forman, L.H., Loiznov, D., & Tsui, J.I. (2018). AIDS and Behavior, 22(9), 2830-

2839.Doi.org/10.1007/s10461-018

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamheten (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur.

* Worthington, C. A., O’Brien, K. K., Mill, J., Caine, V., Solomon, P., & Chaw-Kant, J. (2016). A Mixed-Methods Outcome Evaluation of a Mentorship Intervention for Canadian Nurses in HIV Care. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 27(5), 677–697.Doi.org/10.1016/j.jana.2016.02.011

Zukoski, A.P., & Thorburn, S. (2009). Experiences of stigma and discrimination among adults living with HIV in a low HIV-prevalence context: A qualitative analysis. Aids patient care and STDs, 23, 267-276. Doi: 10.1089/apc.2008.0168

27

Bilaga 1

Översikt av inkluderade artiklar

Författare Årtal Land

Studiens syfte Typ av

studie Deltagare (bortfall) Datainsamling Analys Huvudresultat Kvalitet Abdelrahma n et al, (2015). Egypten Att undersöka påverkande faktorer på sjuksköterskans bemötande med HIV/AIDS patienter Kvalitativ 30 (0) Intervjuer Tematisk analys Fem teman framkommer i studien. Rädslan för HIV. Misslyckade åtgärder. Rädsla för Stigma. Brist på kunskap samt fördomar mot HIV patienter. Medelhög Campbell et al. (2010) Zimbabwe Att undersöka Sjuksköterskors erfarenheter av att ta hand om HIV patienter samt patienternas erfarenheter av HIV behandling Kvalitativ 118

(0) Intervjuer och fokusgrupper Observation Tematisk analys

Det framkom att sjuksköterskor ska skapa en god omvårdnads relation med patienter och detta bidrar till att patientens vilja till medicinering ökar. Medelhög Chan et al. (2008) Thailand Att jämföra sjuksköterskors attityder mot dem som droger och har HIV/AIDS eller dem som drabbade av HIV/AIDS. Kvalitativ 20 (1) Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys Stor skillnad på Sjuksköterskors attityder mot dem som droger och har HIV/AIDS jämfört med personer som bara blev smittad utan att använda droger. Hög Chan et al.(2009) Thailand Att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter i vårdandet av HIV patienter. Kvalitativ 20

(0) Semistrukturerade, djupgående intervjuer. Innehållsanalys

Det framkom i studien att sjuksköterskor rädsla och stress på jobbet påverkade vårdandet negativ.

28

Delobelle et al. (2009) Sydafrika.

Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda HIV/AIDS patienter samt se om utbildningens påverkan på erfarenheter Mixed metods 71 (2) Enkäter och semistrukturera de intervjuer Tematisk analys Det framkom i studien att sjuksköterskors arbete påverkade av brist på kunskap och resurser. Medelhög Fournier et al. (2007). Uganda

Syftet var att undersöka faktorer som som påverkar sjuksköterskornas attityder i mötet med HIV/AIDS patienter

Kvalitativ 6

(0) Intervjuer Analys enligt Miles och Huberman Det framkom i studien att faktorer som resursbrist och brist på kunskap påverkade sjuksköterskornas attityder negativ. Hög Hodgson, I. (2006) Storbritannie n Att undersöka erfarenheterna bland sjuksköterskor på infektionsavdelning där de vårdar patienter med HIV/AIDS. Kvalitativ 31 (0) Semistrukturera de intervjuer, observationer. Tematisk analys Det framkom i studien att de flesta sjuksköterskor försökte behandla HIV/AIDS patienterna lika samt positiva attityder va vanligt bland sjuksköterskor. Hög Mill et al. (2013) USA

Att undersöka hur sjuksköterskor med sitt beteende påverkar stigmatiseringen kring patienter med HIV infektion.

kvalitativ 166

( 82) Intervjuer och fokusgruppdisk ussioner Tematisk analys

Sjuksköterskor var medvetna om att patienter som har HIV infektion påträffar

stigmatisering inom vården därför tog de steget att utbilda sig i syfte för att minska diskriminering samt stigmatiseringen. Hög Mullis,I. (2009) USA Att se påverkande faktorer på sjuksköterskors negativa attityder med patienter som har HIV/AIDS.

Kvalitativ 76

(0) Gruppintervjuer Innehållsanalys Det framkom i studien att sjuksköterskornas negativa attityder berodde på olika faktorer så som brist på kunskap och stress samt rädsla att själv bli smittad.

29 Pisal et al,(2007). India Att undersöka effekten av 4 dagars HIV utbildning på sjuksköterskornas attityd Kvalitativ 371

(109) Kvalitativ _studie

förtest-posttest utvärderingsde sig nen. Innehållsanalys Mycket positiva förändringar på sjuksköterskor attityder efter HIV utbildningen

Hög

Pope et al. (2010) Sydafrika.

Syftet var att undersöka olika faktorer som påverkade sjuksköterskornas attityder mod patienter med HIV infektion

Kvalitativ 20

(2) GruppintervjuerTematisk analys Sjuksköterskorna upplevde stress pga brist på personal och hög arbetsbelastning. sjuksköterskorna berättade att de inte kunde utföra vård med bra kvalitet pga ökat antal HIV positiva patienter.

Hög

Puplampu et al. (2014) Kanada

Att hitta lösningar till kliniska problem inom HIV vården

Kvalitativ 8 (0) Intervjuer Interpretive description (Tolkande beskrivning) Utbildning inom HIV vården hjälpte sjuksköterskorna med dessa problem samt Sjuksköterskorna får positiva erfarenheter av vårdandet av HIV patienter. Medelhög Sherman, W. (2000) USA Vad behöver sjuksköterskan lära sig i vårdandet av HIV/ AIDS patienter.

Kvalitativ 12 Intervjuer Observation Innehållsanalys

Sjuksköterskorna kände sig psykisk stressade vid vårdandet av HIV/AIDS patienter. Hög Smit,R. (2004) Afrika

Att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter har sjuksköterskor som hjälper HIV/AIDS patienter Kvalitativ 35 (0) Semistrukturerade intervjuer Tematisk analys

Olika känslor som maktlöshet och rädsla kom fram i studien de flesta sjuksköterskor hade negativa erfarenheter av att vårda HIV/AIDS patienter. Hög

30

Sofolahan et al.(2010) sydafrika

Att undersöka hur sjuksköterskornas professionell och privatliv påverkas av HIV patienternas omvårdnad Kvalitativ 17 (2) Intervjuer Observation Innehållsanalys Att skapa en relation med HIV patienter var bra både för

professionella och privatliv för sjuksköterskor. Detta bidrog till mindre fördomar och bättre känslor.

Hög Worthington et al. (2016) Kanada Effekten av HIV utbildning på sjuksköterskornas attityder Mixed

metod 48 (0) Frågeformulär och semistrukturera de intervjuer Innehållsanalys Stor förändring skedde i arbetet på grund av utbildningen. sjuksköterskor kände lättnad efter utbildningen.. Hög