• No results found

Samverkan kring hedersrelaterat våld : En studie om personalens upplevelser av hinder och förutsättningar för samverkan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Samverkan kring hedersrelaterat våld : En studie om personalens upplevelser av hinder och förutsättningar för samverkan"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin för hälsa, vård och välfärd

SAMVERKAN KRING

HEDERSRELATERAT VÅLD

En studie om personalens upplevelser av hinder och förutsättningar för

samverkan

ELLA GHASEMI

NATHALIE YOUSSEF

Huvudområde: Socialt arbete

Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Socionomprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete

Kurskod: SAA056

Handledare: Lena Talman

Seminariedatum: 2020-08-21

Betygsdatum: 2020-09-02

(2)

SAMVERKAN KRING HEDERSRELATERAT VÅLD Författare: Ella Ghasemi och Nathalie Youssef Mälardalens Högskola

Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet

Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2020

SAMMANFATTNING

I detta arbete är syftet att belysa personalens upplevelser från socialtjänst, skola och HVB av samverkan vid hedersrelaterat våld. Studien är baserad på sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna består av två personal från socialtjänsten, skolan och HVB. Resultatet i

undersökningen visar att socialtjänsten, skolan och HVB är i behov av en ökad samverkan samt att samverkan anses som ett problemområde. De hinder som personalen upplever är kommunikation, kunskap, konsensus och verksamhetsdomäner. Resultatet belyser även att den bristande handlingsplanen kring hur man ska arbeta för att stödja, bemöta och hantera utsatta är otydlig hos socialtjänsten och skolan samt påverkar samverkan genom att det inte finns ett gemensamt tillvägagångsätt med varandra. Resultatet som insamlats bekräftas i både tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna.

(3)

COLLABORATION ON HONOR-RELATED VIOLENCE Authors: Ella Ghasemi and Nathalie Youssef

Mälardalen University

School Of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program

Thesis In Social Work, 15 credits Spring term 2020

ABSTRACT

The purpose of this study is to explore and describe how the staff experiences from social services, schools and HVB of collaboration in honor-related violence against young girls. The study is based on six semi-structured interviews. The interviews consist of two staff from the social services, school and HVB. The results of the survey show that the social services, the school and HVB are in need of an increased collaboration and that collaboration is

considered a problem area. The obstacles that the staff experience are communication, knowledge, consensus and business domains. The results also highlight that the lack of an action plan on how to work to support, respond to and manage vulnerable girls is unclear and affects collaboration in that there is no common approach with each other. The results

collected are confirmed in both previous research and the theoretical starting points.

Keywords: Collaboration, honor-related violence, staff, barriers, challenges

(4)

INNEHÅLLSFÖRTÄCKNING

1 INLEDNING ... 5

1.1 Hedersförtrycket kränker de mänskliga rättigheterna ... 5

1.2 Bakgrund ... 6

1.2.1 Vad innebär samverkan? ... 6

1.2.2 Förutsättningar för en god samverkan ... 7

1.2.3 Samverkans utmaningar ... 8

1.2.4 Socialtjänstens undersökning om nationellt konsultativt stöd ... 9

1.3 Syfte ... 10 1.4 Frågeställningar ... 10 1.5 Definition av begrepp ... 10 1.6 Avgränsning ... 10 1.7 Disposition ... 10

2 TIDIGARE FORSKNING

... 11

2.1 Forskning inom hedersrelaterat våld ... 11

2.2 Hinder och svårigheter vid samverkan kring hedersrelaterat våld ... 13

2.3 Sammanfattning av tidigare forskning ... 15

3 TEORI ... 16

3.1 Organisationsteori ... 16

4 METOD ... 17

4.1 Val av metod ... 17

4.2 Datainsamling och genomförande ... 18

4.3 Databearbetning och analys ... 19

4.4 Etiska ställningstaganden ... 20

5 RESULTAT ... 20

5.1 Myndigheternas handlingsplan av hantering av hedersrelaterat våld. ... 20

5.2 Personalens upplevelser kring samverkan av hedersrelaterat våld. ... 23

5.3 Personalens förslag på förbättringar till en god samverkan ... 26

6 ANALYS ... 28

7 DISKUSSION ... 30

7.1 Resultatdiskussion ... 30 7.2 Metoddiskussion ... 31 7.3 Etikdiskussion ... 32

8 SLUTSATS

... 32

REFERENSLISTA ... 33

BILAGA A MISSIVBREV BILAGA B INTERVJUGUIDE

(5)

1 INLEDNING

Hedersrelaterat våld i Sverige uppmärksammades redan i slutet av 1996 då Sara Abed Ali mördades av sin familj (Darvishpour och Lahdenperä, 2014). Efter mordet på Sara Abed Ali, uppmärksammandes det att kvinnor var utsatta för hedersrelaterat våld och att de mördats av sina familjemedlemmar. Pela Atroshi mördades av sin far 1999 och Fadime Sahindal mördades även hon av sin far 2002. Men det var inte förrän mordet på Fadime Sahindal som det hedersrelaterade våldet skapade offentlig debatt och uppståndelse blev stor i svenska medier (Darvishpour och Lahdenperä, 2014). Fadime Sahindal hade året innan hon blev mördad hållit tal om sin erfarenhet av hedersförtryck i den svenska riksdagen, vilket troligen förstärkte både debatten och uppståndelsen i media (Darvishpour och Lahdenperä, 2014). Till följd av debatten och den mediala uppståndelsen satsade den svenska regeringen 180 miljoner kronor under början av 2000-talet för att förebygga och skydda kvinnor som var utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (NCK, 2010). År 2007 gjordes en stor

kartläggning i Stockholm av 2300 unga människor för att uppskatta hur stort det hedersrelaterade våldet var. Kartläggningen visade att cirka 3% av pojkarna och 7% av flickorna levde under förtryck (Schlytter, Högdin, Ghadimi, Backlund och Rexvid, 2009). NCK (2010) beskriver att kartläggningen även visade att det fanns ett stort mörkertal

gällande unga människor som levde under förtryck och därmed har behov av skydd och stöd från sociala myndigheter. Kartläggningen stöddes även av forskare som var eniga om att mörkertalet var betydligt större än vad undersökningarna visade, vilket fick svenska myndigheter att inse att många barn utsattes för hedersrelaterat våld och förtryck (NCK, 2010). Hedersproblematiken har funnits under en lång tid och problematiken kvarstår trots de insatser som regeringen infört. En metod som ska förebygga hedersrelaterat våld är samverkan mellan myndigheter. Trots att forskning om hedersproblematik är omfattande i Sverige så belyser Baianstovu, Strid, Cinthio, Gramnaes och Enelo (2019) att samverkan, kring hedersrelaterat våld, mellan myndigheter och andra organisationer är begränsad vilket innebär att det finns ett samverkansproblem när det gäller att motverka hedersrelaterat våld. Baianstovu m.fl. (2019) nämner att hinder och svårigheter uppstår vid samverkan på grund av bristande kunskap, avsaknad av strategier och personalomsättning på myndigheter. Frågan är hur effektiv samverkan är kring skydd och stöd mot hedersrelaterat våld. Huxham och Vanger 2005 belyser att den största fördelen inom ett socialt arbete är samverkan eftersom att samarbete mellan organisationer leder till att större komplexa

samhällsproblematik kan lösas. Det är därför viktigt inom socialt arbete och för socionomer att ha kunskaper om hedersrelaterat våld för att främja en god samverkan. Därför

intresserade vi oss för hur samverkan mellan myndigheter ser ut när det gäller det hedersrelaterade våldet.

1.1 Hedersförtrycket kränker de mänskliga rättigheterna

I Sverige genomfördes en studie där syftet var att kartlägga hur hedersrelaterat våld och förtryck kränker de mänskliga rättigheterna. Det framkom i kartläggningen att

hedersrelaterat våld och förtryck begränsar och inkräktar på kvinnors, ungdomars och barns personliga rörelsefrihet (NCK, 2010). Hedersrelaterat våld mot kvinnor och barn benämns som ett våldsuttryck i ett flertal länders agenda och betraktas som ett övergrepp mot

mänskliga rättigheter (Wikström & Ghazinour,2010). Sveriges ansvarstagande gällande barn som utsätts för hedersrelaterat våld eller någon form av fara är inte bara reglerat av nationell lagstiftning utan regleras även internationellt (Unicef, 2016). År 1989 formulerades FN:s

(6)

internationella konvention kring barnets rättigheter till en uppväxt. Flickor och pojkar har all rätt att tillgodose sina grundläggande rättigheter och behov. Detta synliggörs i

Barnkonventionen och gäller all slags skydd mot fysiskt och psykiskt förtryck och våld (Hedersförtryck, 2018).

- ”Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller

övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller

utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavarens eller annan persons vård” (Konventionen för barns rättigheter, artikel 19:1).

1.2 Bakgrund

I detta avsnitt kommer samverkan samt dess förutsättningar och utmaningar att beskrivas.

1.2.1 Vad innebär samverkan?

Begreppet samverkan avser på en organiserad form av samarbete som ofta följer en struktur som planeras gemensamt hos fler aktörer/organisationer. Behovet av samverkan uppstår oftast när verksamheter behöver hjälp med problem som inte går att lösa på egen hand. Samverkan kan betyda olika beroende på vad det är organisationer samverkar om (Lindberg, 2009). Det kan handla om krav utifrån andra organisationer eller individer, eller konkurrens om resurser som kan vara kunskapsmässigt i form av personal eller ekonomiska resurser. Begreppet har med andra ord blivit en betydelsefull process i både privat och offentlig sektor. Men för att samverka krävs det engagemang och interaktion mellan de iblandande parterna (Lindberg, 2009). De ansvarsområden som kan vara för en och samma individ kan vara fördelad mellan andra olika aktörer som exempelvis skola och kommun. De olika ansvarsområdena kompletterar varandras privata och offentliga skyddsnät som ofta resulterar till att aktörerna hamnar i form av ett beroendeförhållande (Danermark & Kullberg, 1999). Anledningen till varför verksamheter samverkar är på grund av att de inte alltid kan genomföra saker på egen hand. Processer kan och är oftast för komplexa och dynamiska och verksamheterna själva har inte all kunskap, teknologi och finansiella resurser de behöver. Därför krävs det samverkan med andra så det även är ett sätt att möta andra förutsättningar från andra organisationer. Förutom förutsättningen att skapa en samverkan så visar det trovärdighet när verksamheter visar vilka de samverkar med (Lindberg, 2009). Organisationer som samverkar med varandra bör ha tydlighet kring gemensamma mål och intressen för en fungerande samverkan. Genom de tydliga gemensamma målen ska det skapa effektivitet inom varje organisation. Det handlar även om att delge kunskaper och resurser mellan varandra (Lindberg, 2009).

Det som har vuxit sig starkare i olika organisationer under de senaste decennierna är att det är nödvändigt att samverka för organisationer att bli framgångsrika. Samverkan har alltmer blivit en vanlig aktivitet i olika sammanhang. Men samverkan är inte helt problemfritt. Det kan uppstå olika faktorer som förhindrar samverkan och kan få samverkan att rasa samman. Det som kan hämma en samverkan är olikheter och intressekonflikter som kan uppstå bland berörda aktörer. Beroendeförhållandet ses även som en kritisk aspekt då risken blir att verksamheterna som samverkar bevakar varandra kring vem som ska ansvara för vad (Lindberg, 2009). Processen inom samverkan är heller inte enkel. Svårigheterna uppstår genom att de gemensamma målen inte tydliggörs, skillnader i aktörernas arbetsuppgifter och

(7)

att intresset skiljer sig mellan organisationerna. En fråga om dominans, språkbruk och ansvarsfördelningar påverkar också samverkan negativt. Dominansen kretsar kring

ansvarsområdet och vad fokus ska ligga på, något som de olika aktörerna kanske inte är ense om. Språkbruket är ett vanligt problem vid samverkan då verksamheter innehar olika

kulturer som skiljer dem åt vilket innebär att de har olika synsätt trots sina gemensamma mål. Ytterligare ett problem som uppstår i en samverkan är det låga förtroendet mellan de berörda parterna som även påverkar deras kommunikation negativt (Lindberg, 2009).

1.2.2 Förutsättningar för en god samverkan

En god samverkan kan ses som ett sätt att bemöta olika krav från omvärlden och tillgodose kundens eller klientens behov. Genom att ingå i en samverkan mellan verksamheter så skapas trovärdighet kring ett gemensamt mål (Lindberg, 2009). Det kan antingen vara nödvändigt eller påtvingat utifrån en lagstiftning att samverka. Den vanligaste orsaken till en samverkan men även en förutsättning är den ömsesidiga samverkan. Det innebär att

organisationer samarbetar gentemot ett eller flera gemensamma mål eller intressen. Det skapar ett beroende mellan verksamheterna som bildar stabilitet och reducerar osäkerhet. Det handlar om att säkerställa tillgångar, resurser eller lösa konflikter (Lindberg, 2009). Widmark, Sandahl, Piuva och Bergman (2011) betonar i sin studie att samverkan uppnås i praktiken genom ett samarbete som ska grundas utifrån gemensamma mål. De gemensamma målen avser att en samverkan planeras gemensamt mellan olika organisationer utifrån deras gemensamma resurser och mål. Det framkommer vidare i deras resultat att delat ansvar mellan ansvariga parter är väsentligt och en utmaning för att på bästa sätt främja en god samverkan, framförallt då alla parter kan involveras och risken för missförstånd minskar. Vidare framkommer det att fokusgrupperna i denna studie delade med sig av sina

erfarenheter utifrån tidigare projekt inom samverkan. De belyser hur samverkansprojekten varit framgångsrika och betonar att anledningen till att de haft god samverkan mellan

varandra är på grund av att yrkesverksamma lyssnat på varandras tankar och åsikter. Genom att lyssna, skapas en god kommunikation och ett öppet klimat där kunskap förmedlas och byts mellan aktörer. Vidare menar Widmark et al. (2011) att yrkesverksamma måste ha gemensamma och tydliga mål vid samverkan, speciellt i de fall där de berörda är barn som far illa eller där risken finns att de kommer att fara illa. De gemensamma målen som skapas, skapar dessutom tillhörighet i grupper som samverkar med varandra. Widmark m.fl. (2011) antyder att yrkesverksamma som arbetar parallellt utifrån en planerad arbetsfördelning med grund för en gemensam stödplan, ges bättre förutsättningar för en god samverkan.

Avslutningsvis är det ytterst viktigt att ha goda tillgångar mellan berörda parter i en samverkan och våga lyssna på vad andra har att delge vid en diskussion.

Huxham och Vanger (2005) presenterar liknande resultat i sin studie kring de

förutsättningar som finns när samverkan ingås. Gemensamma mål är oftast ett krav inom en samverkan för att ett partnerskap ska bli framgångsrikt. Studien belyser att målkongurens är viktigt och möjliggör ett bra samarbete eftersom det kan öka engagemang. Förutom

gemensamma mål så betonar Huxham och Vanger att kunskap och resurser också bidrar till ett bra samarbete för att det skapar en gemenskap. I resultatet belyses det att samverkan är den största fördelen inom socialt arbete eftersom samarbete mellan organisationer leder till att större komplexa problemområden kan lösas. Författarna nämner dock att olika

arbetsuppgifter oftast ses som en negativ aspekt vid en samverkan. Men Huxham och Vanger tydliggör att olika arbetsuppgifter egentligen är en fördel eftersom det ger ett bredare

(8)

perspektiv kring problemfrågor som myndigheter samverkar om. Genom att fördela

ansvarsområden så bidrar det till att fler synvinklar som kan effektivisera en samverkan fås (Huxham & Vanger).

Vidare beskriver Johansson (2014) i sin svenska studie fem steg för att uppnå en effektiv samverkan och på bästa sätt förhindra missförstånd. Det första steget handlar om att först och främst påbörja en samverkan, andra steget är att gemensamt kartlägga problemområden, i det tredje steget ska myndigheterna komma överens kring de gemensamma målen och få en förståelse kring de komplexa problemen som kartlagts, fjärde steget handlar om att forma relevanta åtgärder, i det sista steget ska de formade åtgärderna genomföras och därefter ska samarbetet följas upp. Johansson indikerar att en kontakt på individnivå mellan de olika parterna i en samverkan är önskvärt för en effektiv och god samverkan.

1.2.3 Samverkans utmaningar

Hjortsjö (2006) belyser brister som kan förekomma vid en samverkan. Studien har

uppmärksammat att myndigheter enbart ser fördelarna med att skapa en god samverkan och förbiser de nackdelar samt utmaningar som förekommer under en samverkan. Det har lett till att nackdelarna och utmaningarna som förbisetts, inte återspeglar hur det egentligen är i verkligheten förren myndigheterna stöter på problemen. Det visar sig utifrån forskarens undersökningar att de flesta samverkansprojekt tidigare har urartat och misslyckats för att myndigheterna inte försökt åtgärda de problem som uppstått under dess samverkan med varandra. Genom att myndigheterna inte åtgärdat de orsaker som skapat den dåliga

samverkan så har inte heller åtgärder tagits för att studera och analysera förbättringar av hur samverkan kunnat se ut. Forskaren presenterar att samarbete kan hindras från att utvecklas bland verksamheterna på grund av att verksamheter oftast är bundna till sina egna

organisationsramar och arbetsmetoder. När en verksamhet är bunden till sina egna ramar, är det svårare för verksamheten att bryta ramarna som kan bestå av insatser eller metoder som personal utgår från i arbetet. Verksamhetens bundenhet har lett till att myndigheter inte ser över andra möjligheter till förbättringar utanför sina egna ramar för att skapa en god

samverkan. De svårigheter som uppstår inom en samverkan kretsar kring de parter som inte kommer överens om vilka principer som ska bedrivas och när aktörer inte enas om en gemensam värdegrund. Hjortsjö påpekar ytterligare i studien de följder kring organisationer som inte åtgärdat en misslyckad samverkan och kliver in i ett verksamhetsområde för att påbörja ett nytt samverkansprojekt. De problem som då uppstår är konflikter och kamper om delade resurser och domänkonflikter när helt ny samverkan påbörjas eftersom en

organisation inte hunnit komma igång med sin organisation. Danermark (2000) nämner vikten av språkets betydelse inom en samverkan. Samverkan handlar om, som nämnt ovan, att myndigheter samarbetar och det medföljer att människorna talar olika språk som bildats inom sina egna organisationer. Det är antingen bra då organisationer kan lära sig av

varandra eller dåligt om organisationer inte förstår varandra.

Varje myndighet utvecklar sina begrepp och definitioner. Ett hinder som uppstår är att myndigheten som har egna begrepp och definitioner uttrycker sig på ett sätt medan en annan myndighet uttrycker sig på ett annat sätt. Det bildar en språklig krock i en samverkan. När samverkan sker med andra myndigheter så är det viktigt att försöka undvika onödig yrkesslang för att kunna förstå varandras synvinklar. En utmaning i att samverka är att försöka anstränga sig för att lära sig av varandras begrepp och definitioner, vilket är en viss del av lärprocessen men även ett sätt att visa respekt för varandra (Danermark, 2000).

(9)

Språket avslöjar, för andra myndigheter, om en person är insatt i det individen talar om. Individens sätt att uttrycka sig är normativt, vilket också kan avslöja vad personen tycker i förhållande till det ärende som individen talar om i en samverkan. Det vill säga att språk är ett maktinstrument inom en samverkan. Ett hinder i en samverkan men även en utmaning är att hitta en balans mellan ett ändamålsenligt språk och ett korrekt språk som andra förstår. Danermark (2000) menar att om en myndighet har ett synsätt vid ett ärende och i en

samverkan så stöter de på människor som har flera olika synsätt. Dessa synsätt är viktiga att klargöra och diskutera för att en samverkan ska fungera. Genom att tala ett gemensamt språk och lära sig av varandras synpunkter så skapas det även respekt och klarhet för en god

samverkan. Widmark m.fl. (2011) belyser de hinder som socialtjänst, sjukvård och skola stöter på under sin samverkan. Deras resultat visade att samverkan är bristfällig bland organisationer och professionella. Det framkom att samverkan blir negativt påverkad vid tvetydighet. Vilket innebär att det framkommer olika strukturella förhållanden som

identifierades som hinder gentemot ett samarbete. Det bildas en minskad förtroende mellan organisationer när anställda inom en organisation brister på kunskap om hedersrelaterat våld. Ytterligare en brist som påverkar samverkan är kommunikation mellan parterna. Dessutom nämner Widmark m.fl. (2011) flera hinder som förtroende, ansvarsfördelning och personliga egenskaper bland berörda yrkesverksamma speciellt inom professionella möter. Widmark m.fl. (2011) identifierar att hindren som ligger bakom en samverkan, oftast förekommer när förväntningar eller förhoppningar kring samverkan inte tydliggörs redan från början, vilket resulterar i en besvikelse i praktiken. I studien framgår det att 20–30% av klienterna får inte den behandling och insats som motsvarar klientens behov. I 2 kapitlet 1§ SoL tydliggörs det att kommunen ansvarar för att socialtjänsten ska hjälpa och stödja de enskilda i behov (Socialtjänstlagen, 2001:453). Det menas med att kommunen ansvarar för att socialtjänsten ska samverkan med andra aktörer gällande hedersrelaterat våld, särskilt när det berör barn och unga. Det är ytterst viktigt att både kommunen och socialtjänsten tar ansvar för det som regleras i SoL för att respektive aktör ska kunna bilda strategier som kan benämnas handlingsplaner för att garantera kvalificerat arbete inom sin domän, där

samverkan har avgörande betydelse.

1.2.4 Socialtjänstens undersökning om nationellt konsultativt stöd

Socialstyrelsen (2005) har gjort en undersökning för att belysa om nationellt konsultativt stöd existerar för socialtjänst och andra verksamheter inom hedersrelaterat våld.

Information har inhämtats genom datainsamlingsmetoder från representanter för skola i åtta kommuner och socialtjänst – resursteam och konsulenter i storstadslänen som förmedlar skyddat boende - frivilligorganisationer och berörda ungdomar. Utifrån representanternas information framkommer det i artikeln att det finns ett stort behov av en konsultativ

funktion för både personal på socialtjänsten och skolpersonal. Konsultativ funktion betyder rådgivning av ett ämne för att uppnå ett långsiktigt arbete. Den konsultativa funktionen om ämnet hedersrelaterat våld bör införas för att kunna bibehålla och säkerhetsställa ett långsiktigt arbete till en nivå av både kvalité och sammanhållning bland arbetare. Studien belyser även funktionen över hur viktigt det är att samverka med gemensamma

huvuduppgifter. Genom huvuduppgifterna ska det skapas en samordning, berörda parter ska kunna samla och sprida de kunskaper de innehar samt konsultera om hedersrelaterat våld. Vidare i undersökningen betonas samverkans viktiga områden genom att aktörer bör ha goda kunskaper kring hedersrelaterat våld och en tydlighet kring vilka parter det berör.

(10)

att motverka hedersrelaterat våld är en säkrad kontinuitet, vetenskaplighet och objektivitet och framförallt tillgång till praktiska och gemensamma administrativa rutiner för alla parter. Vidare betonar socialstyrelsen (2005) de riktlinjer som myndigheter bör ha vid en samverkan kring hedersrelaterat våld. De utmaningar myndigheter ställs inför är att följa fasta

strukturer för det gemensamma arbetet, god kommunikation och fördelning av

ansvarsområden. De möjligheter som socialstyrelsen (2005) belyser är de insatser som förskolor och skolor ska ha för att motverka hedersrelaterat våld. De ska ha förutsättningarna vilket även utmanar skolor och förskolor att bibehålla en god samverkan, då hedersrelaterat våld oftast uppmärksammas i de områdena. I första hand är möjligheterna till en snabb och effektiv samverkan att motverka hedersrelaterat våld stor om skolor och förskolor, även andra myndigheter, involverar socialtjänsten direkt. Detta för att området hedersrelaterat våld kräver samordning av rättsvårdare, skydd och stöd i processen för att handläggningen ska bli så opartisk och professionell som möjligt.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att belysa personalens upplevelse på Hem för vård och boende (HVB), i skolan och i socialtjänsten angående samverkan kring hedersrelaterat våld.

1.4 Frågeställningar

1. Hur samverkar personalen inom HVB, skola och socialtjänst för att stödja utsatta för hedersrelaterat våld?

2. Vilka brister och utmaningar ser personalen på ovannämnda organisationer när det gäller samverkan med varandra?

1.5 Definition av begrepp

Samverkan – Ett samarbete mellan olika myndigheter och samhällsorganisationer för att främja något gemensamt (Lindberg, 2009).

Hedersrelaterat våld – Hedersrelaterat våld benämns som våld av manliga

familjemedlemmar som använder familjens heder och ära som en ursäkt för ett våldsamt beteende. Sådant våld utövas oftast mot kvinnor och flickor som anklagas för att ha skämt ut familjens heder och den våldsamma handlingen ska rättfärdiga familjens ära (Wikström & Ghazinour,2010).

1.6 Avgränsning

Inför denna studie har författarna valt att avgränsa studien till att enbart undersöka personalens upplevelse på hur samverkan sker inom hedersrelaterat våld bland organisationerna HVB, socialtjänst och skola i en kommun i Östergötland.

1.7 Disposition

I andra kapitlet presenteras tidigare forskning som sedan sammanfattas i slutet av kapitlet. I kapitel tre presenteras studiens teoretiska utgångspunkter som är fokuserat på

organisationsteori. Efter det består kapitel fyra av en metodel som beskriver vår studies metodiska uppbyggnad med fokus på forskningsetiska ställningstaganden. Vidare i kapitel fem resultatet av studiens intervjuer. I kapitel sex analyseras resultatet med koppling till

(11)

tidigare forskning och teori. Slutligen i kapitel sju presenteras en diskussion och slutsats om undersökningens resultat kopplat till våra egna reflektioner.

2 TIDIGARE FORSKNING

All forskning som använts i vår studie har hämtats från databaser via Mälardalens högskolebibliotek. Våra sökningar har innehållit vetenskaplig granskning, referenser och fulltext från databaserna Social services abstract, Social care online och Social science premium collection inom ämnet socialt arbete. Studien har beaktat ett källkritiskt

ställningstagande där enbart första hands källor har använts vid sökning av information. Fokuset har legat på fenomenen samverkan och hedersrelaterat våld. Forskningen

introducerar en forskningsöversiktlig syn på hedersrelaterat våld samt hinder och svårigheter på samverkan vid hedersrelaterat våld utifrån nationella och internationella publikationer. De nyckelord som har använts vid sökning av information är ”Collaboration”, ”Honor-related violence”, ” Violence in the name of honor”, ”Social services” och ”School”. I våra sökningar har nyckelorden ”Collaboration” och ”honor-related violence”, ”Honor-related violence” och ”Social services”,”honor-related honor” och ”school” kombinerats. Resterande nyckelord har inte kombinerats för att få fram en bredare forskningsöversikt på ämnet hedersrelaterat våld. Nedan presenteras forskningen utifrån två teman för att först få en introduktion om vad forskning säger om hedersrelaterat våld och vidare i andra temat redogörs det för hinder och svårigheter vid en samverkan kring hedersrelaterat våld.

2.1 Forskning inom hedersrelaterat våld

I nedanstående kapitel redogörs en forskningsöversikt av ämnet hedersrelaterat våld och skolans ansvarsområden och skyldigheter när det förekommer hedersrelaterat våld.

Hedersrelaterat våld benämns som en aspekt av våld gentemot barn och kvinnor. I flertal länder betraktas hedersrelaterat våld som ett övergrepp mot de mänskliga rättigheterna (Wikström och Ghazinour 2010). Grzyb (2016) beskriver i sin forskning att hedersvåldet är ett kontinuum av våld mot kvinnor, barn och även män inom ramen för patriarkala

familjestrukturer. Den huvudsakliga motiveringen för utövandet av våld i hederns namn är skyddandet av familjens ära, traditioner och sociala strukturer.

Khan (2006) tydliggör att hedersrelaterat våld mot kvinnor och barn har funnits i samhället under en lång tid. Ämnet hedersrelaterat våld har under den långa tiden kritiskt granskats, upplysts genom publikationer, hedersrelaterat våld brister inte i litteraturen och det har genomförts akademiska forskningar. Trots detta belyser Khan (2006) att ämnet

hedersrelaterat våld brister i litteratur med en teoretisk uppbyggnad som ska belysa de historiska och sociopolitiska aspekterna bakom underkuvandet av barn och kvinnor. Khan (2006) menar att även om sociokulturella faktorer diskuteras, ligger inte tyngden på begreppet heder utan på våldet. Forskaren tar upp hedersfrågan och påstår att

hedersuppfattningen måste belysas och förstås genom dess historiska bakgrund. Historien som Forskaren talar om är inom religiösa, sociala, politiska och juridiska utvecklingen av vårt

(12)

samhälle från forntiden tills idag. Hedersfrågan har skapats på en samhällsnivå och värderingar har formats för en social formation från forntiden och medeltiden. Forskaren menar att de flesta religiösa individerna har sitt ursprung i forntiden och medeltiden, därför är deras samhällen och värderingar formade från de tiderna.

Khan (2006) drog slutsatsen att kvinnornas ställning i rättssystemet i värden har påverkats av den historiska bakgrunden. Samhällets politiska kultur har upprätthållit samma system av en sexuell arbetsfördelning med en selektiv politisk roll för kvinnorna från forntiden tills nutiden. Kvinnorna har sedan forntiden inte haft samma rättigheter som männen. Forskaren drar slutsatsen att ekonomi och samhället bestämmer kvinnans roll i samhället, de sociala värderingarna försvarar obalansen mellan könsrollerna, rättssystemet är fastställt att inte utvecklas medan politiska system döljer förvrängningar av könsrollerna i samhället. Utifrån de teoretiska synpunkterna som Khan (2006) uppmärksammar, har forskaren presenterat lösningar. Forskaren betonar lösningar som att ta itu med hedersfrågan genom lagstiftning, uppmuntra kvinnor att skapa medvetenhet om deras rättigheter och involvera politik. Även fast forskaren inte tror att lösningarna kommer medföra stora förändringar och inte stoppa hedersvåldet helt, anser Khan (2006) att lösningarna ändå kommer skapa debatter och diskussioner. Forskaren tydliggör att våldet mot kvinnor inte kommer avfärdas utan att skapa strukturella förändringar i samhället genom att beakta den historiska bakgrunden. Den historiska bakgrunden borde även beaktas av den politiska aktivismen som riktar sin in på kvinnorna rättigheter.

Guber (2011) beskriver att barn och ungdomar i Sverige spenderar sin betydande tid i skolan, därför är skolsystemet en viktig institution för att kunna upptäcka och motverka

hedersrelaterat våld. Forskaren belyser att det genomförts enorma ansträngningar för att utbilda skolpersonal om ämnet hedersrelaterat våld. Guber (2011) redogör för hur synen på hedersvåldet ser ut inom de svenska skolorna. Det visar sig att hedersrelaterat våld

representeras som ett uttryck av ett patriarkalt förtryck som enbart utövas på individer med en annan etnisk bakgrund. Enligt Forskaren uppmärksammas inte hedersvåldet lika mycket på individer med en svensk bakgrund. Detta har lett till att skolpersonal inte upptäcker hedersvåld som utövas på barn och ungdomar med en svensk bakgrund. Skolpersonal har enligt Guber (2011) en plikt av handlingar som är formade för att skydda och hjälpa alla barn och ungdomar som skolpersonalen misstänker utsätts för hedersrelaterat våld. Forskaren redogör i sin forskning att det är svårt för skolpersonal och andra individer att avgöra om en händelse är hedersbaserat i form av våld och förtryck eller inte.

Gill (2006) tydliggör i sin forskning att det svåra inte berör att upptäcka våldet i allmänna platser som skolområden. Det svåra är att identifiera våldet som hedersbaserat. Grill menar att dödandet inte är det enda som definierar hedersrelaterat våld utan våld, tvångsäktenskap, stympning, fråntagandet av frihet, utbildning, vänner och äktenskap gör det också. Forskaren betonar att hedersbrott uppstår oftast när kvinnor och barn motiveras av en önskan att hedra och bevara familjens ära i samhället. Hedersrelaterat våld sker oftast privat i hemmet som blir svårt att upptäcka, dock antyder forskaren att allmänna platser som skola och arbetsplats är viktiga för att kunna upptäcka hedersvåldet. Gill (2006) tydliggör att det är enklare att upptäcka hedersvåldet genom att observera barns och kvinnors beteendemönster som kan skapa en misstanke.

(13)

Münger och Markström (2019) belyser skolans ansvar och skyldigheter vid hedersrelaterat våld. Det visade sig i resultatet att professionella aktörer inom skolor uttrycker en viss osäkerhet och oro kring deras roll och ansvarsområde gentemot barn som utsätts för hedersrelaterat våld. Resultatet framställs utifrån fokusgrupper som deltagit i forskningen. Fokusgrupperna diskuterade de åtgärder som ska vidtas när personalen misstänker att ett barn far illa, vad de har för skyldigheter och när andra verksamheter ska involveras för en samverkan. Ytterligare en fråga som diskuterades handlade om vart skolans främsta ansvarsområde och skyldigheter ligger. Resultatet visar att det finns oenighet och dålig kunskap kring vad skolans åtgärder är och när samverkan med andra verksamheter ska ske. I resultatdelen belyser Münger och Markström (2019) att osäkerheten och okunnigheten bland individernas arbete för att motverka hedersrelaterat våld kretar kring den dåliga kunskapen om vad hedersrelaterat innebär och att det påverkar deras samverkan. Artikeln illustrerar hur den bristande kunskapen om hedersrelaterat våld bland personal, bildar en otydlig kartläggning inom skolområdet för personal att utgå ifrån då kartläggningen inte innehåller tydliga förebyggande insatser när barn far illa i skolan.

Vidare i resultatdelen visar det att konsekvenserna av en otydlig ansvarsfördelning, kommunikation, personalomsättning och kartläggning leder till en dålig samverkan då professionella inte är medvetna om sina roller för att kunna sätta gemensamma mål. Münger och Markström (2019) menar att personal som är medvetna om sina roller i skolan, blir även medvetna om det ansvar som medföljer. På så sätt formas det gemensamma mål för att beakta barnets bästa och upptäcka om ett barn far illa. Den bristande samverkan beror på att skolan inte tar hjälp av andra myndigheter för att samverka på grund av att skolan har svårigheter att upptäcka hedersrelaterat våld, är osäkra på sin roll och har dålig kommunikation med andra verksamheter.

2.2 Hinder och svårigheter vid samverkan kring hedersrelaterat våld

I nedanstående kapitel uppmärksammas olika faktorer av svårigheter och hinder som förekommer vid samverkansarbetet kring hedersrelaterat våld.

Baianstovu, Strid, Cinthio, Gramnaes och Enelo (2019) har genomfört en svensk studie om hedersvåldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar. Utifrån studiens kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, kom forskarna fram till att långsiktighet, stabilitet och goda insatser är de mest förebyggande faktorerna vid en samverkan för hedersrelaterat våld. För att bibehålla de faktorerna krävs det långvariga och stödjande insatser, förebyggande arbete samt utbildningsinsatser. Det som dock hindrar de ovannämnda insatserna är att det egentligen sker korta, snabba utbildningar och projekt i praktiken. Det har uppstått

frustationer på grund av de kortsiktiga och politiska trenderna som förhindrar verksamheter från att utvecklas och öka sina kompetenser. Det är vad som försvårar en samverkan vid hedersrelaterat våld bland myndigheter. Det kan även uppstå en konkurrens bland myndigheter som berör ekonomi. Ekonomin påverkar delvis organisationernas

tillvägagångsätt samt förhållningssätt gentemot andra organisationer inom en samverkan. Genom att ekonomin prioriteras, hindrar det att kunskap sprids mellan organisationer för att förebygga hedersrelaterat våld.

(14)

Hedersrelaterat våld och förtryck är enligt Baianstovu m.fl. (2019) ett komplext ämne. Det som gör det komplext och bildar en dålig samverkan är verksamhetens handlingsutrymmen. Baianstovu m.fl. (2019) tydliggör i studien att personalomsättning och arbetsbelastning är två negativa aspekter som påverkar en samverkan vid hedersproblematiken. De negativa aspekterna syns inom socialtjänsten då det förekommer många nya och nyexaminerade socialsekreterare som anställs i en ung ålder och som inte har goda kunskaper eller erfarenheter kring hedersrelaterat våld. Med detta menar Baianstovu m.fl. (2019) att samverkan försvåras och det bildas negativa synvinklar av hedersrelaterat våld hos socialtjänsten.

Detta gäller även andra myndigheter såsom skolor, polis och sjukvård. Aktörer med mindre kunskap skapar oftast dåliga och negativa attityder mot handläggningen. Baianstovu m.fl. (2019) antyder att samverkan hindras från att bli bra som möjligt på grund av de

ovannämnda faktorerna. De rekommendationer som Baianstovu m.fl. (2019) beskriver i sin studie är att en samverkan bör stärkas för att förbättra ärenden inom hedersrelaterat våld, skapa ett förtroende mellan myndigheter och öka kunskaper för alla aktörer som kommer i kontakt med barn samt tydliggöra de insatser som formats.

Haas, Bauer och Turley (2011) tydliggör också i sin amerikanska studie den bristande kunskapen och identifierar hinder som förekommer vid en samverkan kring hedersrelaterat våld. Studien har uppmärksammat att hedersrelaterat våld är ett återkommande problem i världen. Därför har Haas m.fl. (2011) velat gå djupare i vart problematiken uppstår.

Forskarna betonar att kunskap kring ämnet hedersrelaterat våld har en stor betydelse för att kunna motverka hedersförtryck. Men studien uppmärksammar dock att bristen i kunskap kring hedersproblematiken är ett förekommande problem vid samverkan och tydliggör att kunskap inte är tillräckligt för en samverkan.

Haas m.fl. (2011) menar att en god kommunikation och tillit bland myndigheter är en viktig förutsättning för att effektivisera insatser mot hedersvåldet, dock är kommunikation och tillit inte tillräckligt för att skapa en god samverkan. Undersökningen tyder på att

samverkansbrister har att göra med oklara ansvarsområden och arbetsroller. De utmaningar som myndigheter ställs för är att bli bättre på de ovannämnda bristerna för att kunna skapa förebyggande strategier i samverkansarbetet kring hedersrelaterat våld. De förebyggande strategierna kan bestå av tydliga insatser, utveckla kommunikationen bland myndigheter samt tydliga ansvarsområden och arbetsroller. Därefter kan en god samverkan skapas. Studien har även uppmärksammat att den främsta samverkansproblematiken ligger vid personalens attityder och inställningar till hedersproblematiken. Personalens synsätt gentemot hedersrelaterat våld påverkar deras insatser och tillvägagångssätt vid en

samverkan. Den attityd och inställning som personalen har är oftast negativ och grundar sig på den bristande kunskapen om hedersrelaterat våld.

Därför lyfter Haas m.fl. (2011) den påbörjade förbättringen som ska hjälpa personal att kunna hantera hedersrelaterat våld. Förbättringen handlar om att öka kunskaperna för komplexiteten i hedersrelaterat våld genom utbildningar. Komplexiteten handlar om den bristande definitionen av hedersrelaterat våld, därför är kunskap om ämnet hedersrelaterat våld en viktig aspekt för att minska på komplexiteten och öka personalens positiva attityder och inställningar. Genom en minskad komplexitet av definitionen av hedersrelaterat våld, kan goda metoder utvecklas för utvärdering och ingripande för att hjälpa barn eller andra

(15)

utsatta som utsätts för hedersrelaterat våld. Trots att Haas m.fl. (2011) redovisar att samverkan inte ökat som de hoppats på, förekommer det ändå att de myndigheter som utvecklat samarbete parallellt har lärt sig betydligt mer kring hedersrelaterat våld. Det visade sig att kunskap om hedersrelaterat våld är grundnyckeln till att bygga ett partnerskap och framgångsrika kopplingar mellan myndigheter för att motverka hedersrelaterat våld och påbörja en samverkan.

Bellini, Forest, Westmarland och Smeddinck (2020) presenterar liknande slutsatser i sin forskning som genomfördes i England kring förebyggande vid hedersrelaterat våld. Studien belyser de utmaningar som organisationer och individer har för att förhindra hedersrelaterat våld. Det som försvårar samverkansarbetet är den dåliga kunskapen och komplexiteten av definitionen av hedersrelaterat våld. Bellini m.fl. (2020) menar att det är en utmaning för individer att vara engagerade i en samverkan för att motverka hedersrelaterat våld. Utmaningen i att vara engagerad handlar om att individer som arbetar för att motverka hedersrelaterat våld tar ansvar för att bidra till en förändring i arbetet, brinner för att göra skillnad för de utsatta barnen och inte ger upp vid utmaningar och hinder under arbetets gång. Om inte individer är engagerade för att förebygga hedersrelaterat våld, kan det skapa längre handlingsprocesser, individerna ger upp vid hinder och svårigheter samt tar inte lika mycket ansvar till en förändring för de utsatta barnen.

Ytterligare en utmaning som anställda stöter på är att förstå varför förövaren utöver våldet, vilket Bellini m.fl. (2020) betonar förknippas med definitionen av ordet heder. Heder är ett positivt ord som handlar om ärlighet och moral, vilket inte ska brytas eller äventyras av familjemedlemmar. Därför utövar förövare våldet enligt Bellini m.fl. (2020) för att bevara familjens heder och sociala status.

Studien tyder på att hedersrelaterat våld är mer komplext än det ser ut och att det kräver engagemang från anställda i det ämnet. Detta är vad Haas m.fl. (2011) antyder i sin forskning när de presenterar den dåliga attityden gentemot hedersrelaterat våld. Utmaningarna blir att få myndigheterna att gå utbildningar kring vad hedersrelaterat våld är och sedan sprida den kunskapen för att bilda en god samverkan. Bellini m.fl. (2020) och Haas m.fl. (2011)

uppmärksammar att det även behövs en förändring bland organisationerna från grunden innan de kan bilda en samverkan. Detta så att samarbetet kring hedersrelaterat våld inte försvåras.

2.3 Sammanfattning av tidigare forskning

Forskarna uppmärksammar grundläggande problemområden vid en samverkan för att motverka hedersrelaterat våld. Tidigare forskning tyder på att samverkansproblematiken kring hedersproblematiken är omfattande. Det som förhindrar en god samverkan beror på: 1. Den bristande kunskapen hos personal som jobbar med hedersproblematiken.

2. Den bristande kommunikationen bland myndigheter vid en samverkan. 3. Den otydliga strukturen kring tillvägagångssättet när en flicka utsatts för hedersrelaterat våld.

(16)

4. Okunskapen kring definitionen av hedersrelaterat våld skapar en negativ attityd och inställning i arbetet mot hedersrelaterat våld som påverkar personalens bemötande och fördomar gentemot utsatta.

En utav utmaningarna som professionella stöter på är att förstå varför en förövare använder sig av ursäkter i hederns namn för att utöva våldet på de utsatta familjemedlemmarna.

3 TEORI

Studien fokuserar på att undersöka personalens upplevelser från socialtjänsten, skola och HVB av hinder och förutsättningar för samverkan kring hedersrelaterat våld. För att kunna förstå detta med samverkan måste personalens upplevelser kring samverkan i och mellan organisationer analyseras gentemot organisationsteori. I nedanstående kapitel redogörs organisationsteorin och källor hämtats från Danermark och Kullberg (1999), Grape, Bloom och Johansson (2011), och Lindkvist (2014)

3.1 Organisationsteori

Organisationsteorin benämns numera som ”nyinstitutionalismen” eller den nya

institutialismen” och berörs av organisatoriska interaktioner med omvärlden (Danermark och Kullberg, 1999). Organisationer syftar till att behandla, påverka eller omforma individer. Danermark och Kullberg (1999) skriver att målen inom en organisation inte alltid är både tvetydliga och motstridiga. Det människobehandlande arbete som utförs inom organisationer är oftast svåra att mäta och svåra att förutsäga. Organisationer har nämligen svårt att på egen hand driva en egen utvecklingslinje, därför är organisationer beroende av de förändringar som sker i samhället samt förändringar i de organisatoriska omgivningarna och nätverk. Sunesson (1974,1981, 1989) nämner att det är meningsfullt att skilja och bryta på tre analytiska verksamhetsdomäner. Den överordnade domänen (som kretsar kring statens givna normer), den sociala domänen (samspelet mellan organisationer) och en konkret praktisk domän (de konkreta aktiviteterna som sker i en organisation). Den första domänen berör förhållandena inom samhälleliga sektioner och verksamhetsdomäner. Inom denna politiska analysnivån kan det göras en åtskillnad mellan sociala och medicinska sektor samt lagar och regler. Den andra domänen reglerar kring yrkesgrupper och professioner, det vill säga de unika kunskaperna kring ett aktuellt samhällsproblem. Den tredje domänen berör organisationer och organisationens nätverk. Denna domän innefattar analyser av

organisationen som tydliga enheter och dess nätverk, det vill säga organisationens relationer till andra verksamheter i dess omgivning.

Sunesson (1974,1981, 1989) nämner att det är relevant inom en organisationsteoretisk analys att särskilja anspråken på professionell eller unik kunskap om ett aktuellt samhällsproblem som huvudmän inom exempelvis socialtjänsten, sjukvård och försäkringskassan har. Det är dessutom relevant att genomföra en analys av samverkansprojekt med en utgångspunkt för organisationens nätverk, det vill säga utifrån de relationer som organisationerna har till varandra och i sin omgivning. Kozes och Mico, 1979; Olsson 1988 nämner liknande domäner som Sunesson (1974,1981, 1989) men redogör för en fjärde domän som har en betydelse för analysnivån av samverkansprojekt. Den fjärde domänen heter brukarnas domän och reglerar kring klienternas inflytande över den behandling som erhålls i den aktuella organisationen. Grape, Bloom och Johansson (2011) redogör för nödvändiga aspekter inom samverkan som ska skapa enighet och ömsesidighet. De nödvändiga aspekterna som aktörer i organisationer

(17)

stöter på inom samverkan är gemensam kännedom om aktuella samhällsproblem, gemensam konsensus om mål bland organisationer och ett beroende mellan arbetare för att öka

integrationen mellan organisationer. Vid en samverkan blir flera aktörer från flera

organisationer inblandade och varje aktör utgår grundligen från sina organisatoriska fält. Grape m.fl. (2011) menar att socialtjänsten drivs exempelvis av socialrättslig juridik medan hälso- och sjukvården bedrivs av medicinsk professionell logik. Genom att aktörer utgår från sina organisatoriska fält, kan det skapa praktiska konflikter vid en samverkan om inte organisationerna är överens och eftertraktar domänkonsensus. Därför redogör Sunesson (1974,1981, 1989) och Kozes och Mico, 1979; Olsson 1988 om de 3 till 4 domäner som bör särskiljas för att det inte ska skapas domänkonflikter.

Inom en organisation finns det en integration mellan ledare och personal där barriärer kan uppstå. Barriärerna som finns är om aktörerna leder ett arbete ifrån organisationens mål eller om organisationens mål följs av ledningen men skapar en distinktion från verksamheten som arbetar gränsöverstigande (Grape m.fl. 2011). Forskarna nämner dock att barriärerna kan även vara lösningar som kan utveckla organisationen mer effektivt. Inom en samverkan mellan organisationer är integrering nödvändigt när verksamheter ska arbeta parallellt med varandra. En gemensam enhet skapas mellan organisationer genom att flera element binds ihop vid integration. Grape m.fl. (2011) beskriver att förutsättningen för att uppnå den gemensamma enheten så krävs det domänkonsensus bland samtliga organisationer kring val av gemensamma mål och tillvägagångsätt. Utöver det skapas en påtryckning att samtliga organisationer talar liknande domänspråk för att bibehålla en konsensus. Grape m.fl. (2011) nämner att det kan uppstå en så kallad gråzonsproblematik om integrationsarbeten mellan organisationer blir för detaljerade och planerade. Det kan bland annat leda till att

handlingsutrymmen minskar samt att arbetet inte blir lika tidseffektivt. Å andra sidan kan en för gränsbefriad integration resultera till ett misslyckande.

4

METOD

I nedanstående kapitel redogörs för val av metod, urvalet av intervjupersonerna för arbetet, hur vi bearbetat all information, hur vi gått tillväga med att välja intervjupersoner och intervjuernas gång samt en metodologisk reflektion av fyra kriterier för att skapa tillförlitlighet för denna studie.

4.1 Val av metod

Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer som är kvalitativ forskningsmetod. I Bryman (2015) beskrivs det att en kvalitativ intervju är ett tänkbart metodologiskt

tillvägagångssätt om intresset ligger på respondenternas värderingar och upplevelser. Det framkommer även att kvalitativa intervjuers flexibilitet ger en inblick i respondenternas synpunkter på ett nyanserat sätt då tillvägagångssättet ger utrymme för intervjupersonen att uttala sig helt fritt. Vi valde denna metod för att en semistrukturerad intervju formas av forskaren till olika teman som ska beröra ämnet som undersöks. Detta kallas oftast för ”intervjuguide” som vägleder intervjupersonen att besvara teman lite som den vill. (Bryman, 2018).

(18)

4.2 Datainsamling och genomförande

Urvalet är baserat på personal som jobbar inom HVB, socialtjänst och skola. Valet av

intervjupersonerna är personal inom HVB, socialtjänst och skola i Östergötland som dagligen kommer i kontakt med barn. Vi valde behandlare från HVB, handläggare från socialtjänsten och lärare från skolan. Anledningen till varför ovannämnd personal valdes är för att vi ville säkerhetsställa att utvalda intervjupersoner har utbildning, erfarenheter i form av en anställning i några år och kommer i kontakt med barn. Vi anser därför att intervjuer med personalen från HVB, socialtjänst och skola borde kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I resultatdelen har vi döpt intervjupersonerna till 1 och 2 från respektive myndighet eftersom att vi intervjuade 2 personal från varje ovannämnd myndighet. Det är också för att förenkla för läsaren om vem som säger vad i resultatet. Dels även för att beakta konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (som förklaras mer djupgående i avsnittet etiska ställningstaganden) och inte röja personalens identitet. Barnet spenderar sin mesta del på en skola på grund av skolplikt enligt 7 kap 2§ skollag (Skollag, 2010,800), därför är det viktigt att belysa hur personalen där beaktar frågor som hedersvåld. Personalen får även vara med under barnets utveckling och bemöter barnet dagligen i olika situationer. Vi valde personal från HVB hem eftersom att barn som omhändertagits av socialtjänsten, placeras på ett boende enligt 6 kap. 1§ Socialtjänstlagen (Socialtjänstlagen, 2001:453). Sist valde vi

Socialtjänsten eftersom att myndigheten har det yttersta ansvaret gällande barns bästa. Det är alltid först och främst socialtjänsten som involveras vid ärenden som berör barn. Det framkommer i 5 kap. 1§ och 1a§ Socialtjänstlagen om bestämmelser gällande barn och unga (Socialtjänstlagen, 2001:453). Bryman (2018) nämner att formen för urval kopplas till de forskningsfrågor som formulerats, det vill säga att forskningsfrågorna är en vägledning till de valda respondenterna. Det gjordes mer specifikt ett bekvämlighetsurval av intervjupersoner som hade möjlighet och var tillgängliga från ovannämnda myndigheter. Bekvämlighetsurval avser att forskare intervjuar individer som dyker upp på grund av tillgänglighet eller

tillfällighet (Bryman, 2018). Respondenterna som var tillgängliga för att medverka i undersökningen svarade på vårt missivbrev (se bilaga a).

Efter att vi kommit fram till vilka aktörer vi ville intervjua skickades ett missivbrev (se bilaga a) via mail till personal på HVB, socialtjänst och skola för en intervjuplanering. Missivbrevet förklarade vem vi är som genomför studien, vilket program vi läser och att undersökningen avser att undersöka personalens upplever av hinder och förutsättningar för samverkan mellan HVB, skola och socialtjänst vid hedersrelaterat våld. Frågeställningarna i intervjuguiden (se bilaga b) formades utifrån vårt intresse för att belysa personalens

perspektiv på samverkan vid hedersrelaterat våld. Frågorna baseras på att få en översikt över hur personalen arbetar, vilka arbetsuppgifter personalen har, hur personalen bemöter utsatta med hedersproblematik samt hur samverkan fungerar enligt personalen. Frågorna som formades var även inspirerade av tidigare forskning som redogjorde för ämnet

hedersrelaterat våld. Den semistrukturerade intervjun gav oss information som var relevant för arbetet, det gav oss även utrymme att få fram våra frågeställningar. Med hjälp av

intervjuerna fick alla aktörer berätta hur det upplever att samverkan funkar kring

hedersrelaterat våld. Alla respondenter blev informerade om att en ljudinspelning skulle ske och de medgav sitt samtycke muntligt.

I början var ambitionen att ha intervjuerna fysisk på plats detta för att kunna ha en mer öppen dialog med personalen. Dock på grund av Covid19 fick vi tänka om kring hur

(19)

intervjuerna skulle gå till. Efter att vi skickade ut ett missivbrev (se bilaga a) till personalen, fick de välja att bli intervjuade under ett fysiskt möte eller genom telefonsamtal. Med HVB hemmet och skolan hade vi fysiskt möte på deras arbetsplats och med socialtjänsten hade vi telefonintervju. Intervjuerna spelades in och vidare transkriberades. Varje intervju tog mellan 30–45 minuter.

Bryman (2018) och Justesen (2011) nämner att en inspelning under en intervju kan öka kvalitetssäkring vid kvalitativ forskning. Dessutom ökar det fokusen på respondenten, vara mer uppmärksam och skapa en bra dialog. Det hjälper även för att kunna gå tillbaka och lyssna på viktig information som tagits upp under en intervju.

4.3 Databearbetning och analys

Det transkriberade materialet strukturerades i tre olika teman som vi anser besvara vårt syfte och frågeställningar. De tre teman är Myndigheternas handlingsplan av hantering av

hedersrelaterat våld, Personalens upplevelser kring samverkan av hedersrelaterat våld samt Personalens förslag på förbättringar till en god samverkan. För att kunna strukturera informationen tilldelades varje tema en specifik färg som vi färgmarkerade när vi gick igenom transkriberingen. Enligt Bryman (2013) anses detta tillvägagångssätt som en tematisk analys. När vi gick igenom all transkribering och tematiserade färgmarkeringarna efter relevant tematillhörighet så läste vi igenom varje tema för att hitta likheter och

skillnader i respondenternas synvinklar. Det möjliggjorde för oss att välja relevant citat som frambringar det som besvarar vårt syfte och frågeställningar.

Bryman (2018) nämner fyra kriterier som ska skapa tillförlitlighet för en kvalitativ studie. De fyra kriterierna motsvarar intern validitet, extern validitet, reliabilitet och objektivitet som har en motsvarighet i den kvantitativa forskningsmetoden. Syftet var att genomföra

intervjuer för att kunna belysa personalens empiriska kunskaper och upplevelser samt deras olika åsikter gentemot samverkan bland myndigheter kring hedersrelaterat våld. För att få fram deras empiriska kunskaper, upplevelser och åsikter beaktade vi de fyra kriterierna. Det första kriteriet är tillförlitlighet som uppnås genom transkribering av intervjuerna vi

genomfört ordagrant. Transkriberingen får med varje ord som sagts som förklarar den sociala verkligheten med målet att uppnå respondentvalidering. Respondentvalidering menas med att respondenterna får transkriberingen för att ta del av materialet och framföra sina åsikter (Bryman, 2018). Vi erbjöd våra respondenter att ta del av transkriberingen som genomfördes, dock ville ingen av respondenterna ta del av materialet eftersom att personalen uppgav att de förlitar sig på att all information som delgivits skulle enbart användas för studiens syfte. Det andra kravet består av trovärdighet i resultatet som är i enighet med forskningsregler och återspegling av forskarens uppfattning av den sociala verkligheten. Vi gjorde detta genom att lägga direkta citat i resultatet för att framkalla trovärdighet för vår undersökning. Överförbarhet är det tredje kravet som betyder att en studie ska kunna genomföras igen och få samma resultat. Det som försvårar det tredje kravet är att empiriska intervjuer alltid kan ändras även om samma frågor ställs under ett annat tillfälle.

Dels beror det på att människor är subjektiva och kan påverka sina svar utifrån hur samhället ser ut i dagsläget. Bryman (2018) tyder på att det är svårt att replikera en kvalitativ

undersökning på grund av att undersökningen styrs och är beroende av forskarens intressen. Om inte två forskare delar liknande intressen kommer inte den kvalitativa studien få samma

(20)

resultat. Det sista kravet är pålitlighet som betyder att forskaren har insyn i

forskningsprocessen och för varje del som skrivs så inte personliga värderingar påverkar studien som exempelvis metod och etiska ställningstaganden, vilket vi har tänkt på under vår studies gång.

4.4 Etiska ställningstaganden

Inom denna studie har etiska ställningstaganden beaktats under forskningens gång. Studien har utifrån etiska principer, baserat på intervjuer från myndighets aktörer som jobbar inom fältet hedersrelaterat våld. Bryman (2018) skriver att individens integritet inom en forskning ska ytterst beaktas. Individen som deltar i en undersökning ska ha rätt till de etiska

principerna. De etiska principerna betonar anonymitet, människans frivillighet samt konfidentialiteten. De grundläggande forskningsetiska ställningstagandena är till för att skydda individens uppgifter från att röjas eller behandlas på ett felaktigt sätt.

Inför en intervjuplanering med respondenterna skickades ett missivbrev (Bilaga) via mail. Missivbrevet förklarade vem vi är som genomför studien, vilket program vi läser och att undersökningen avser att undersöka hur samverkan mellan HVB, skola och socialtjänst ser ut vid hedersrelaterat våld. Denna information avser till att uppfylla informationskravet (Bryman, 2018). Vidare har det informerats i missivbrevet att vi hoppas på att respektive aktör kan ställa upp för en intervju men betonar att deltagandet är valfritt och att de kan när de önskar att avbryta dess medverkan. Detta främjar alltså samtyckeskravet som betyder att studien beaktar människans samtycke (Bryman, 2018). Avslutningsvis framgår det all information av respektive intervju enbart ska användas i forskningssyfte samt att privata uppgifter ska vaksamt skyddas i studien. Detta för att uppfylla konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2018. All intervju ljudinspelades och transkriberades. Materialet förvarades säkert och har dessutom redan förstörts för att konfidentaliteten skall beskyddas

5 RESULTAT

Nedan presenteras det som framkommit via genomförda intervjuer om samverkan och kring hedersrelaterat våld i tre olika teman. Dessa teman är myndigheternas handlingsplan av hantering av hedersrelaterat våld, personalens upplevelser av kring samverkan av hedersrelaterat våld och personalens förslag på förbättringar till en god samverkan. Personalen är döpta till 1 och 2 från respektive myndighet vid citat och benämns som ”respondent”, ”informant” och ”intervjuperson” i texten.

5.1 Myndigheternas handlingsplan av hantering av hedersrelaterat våld.

Enligt personalen från myndigheterna är handlingsplaner viktiga dokument som styr

personalens hantering av frågor och utgångspunkter för samverkan aspekter. Därför börjar vi avsnittet genom att presentera personalens upplevelser och insyn på deras handlingsplan av stöd, bemötande och arbete som utsatts för hedersrelaterat våld i HVB, Skola och

socialtjänst.

Personal 1 från socialtjänsten delger sin syn på handlingsplanen kring hedersproblematiken och dess betydelse och menar att handlingsplanen är mycket vag eller i det närmaste

(21)

ärende som har med hedersrelaterat våld att göra så det är svårt att hantera dessa ärenden på likartat sätt.

Personal 1 från socialtjänsten delger sin syn på handlingsplanen kring hedersproblematiken och dess betydelse:

- Jaa, den är mycket svag skulle jag säga, jag skulle påstå att den knappt finns. Jag skulle säga såhär, den känns som varje gång man får ett hedersrelaterat ärende så är det nya frågor som uppstår, man kan säga att det haltar lite, i hur vi hanterar det.

Personal 2 från socialtjänsten delger liknande synpunkter på handlingsplanen som personal 1. Personal 2 uttrycker att det är svårt att besvara frågan kring hur handlingsplanen ser ut i socialtjänsten och tycker att handlingsplanen är svag. Personal 2 nämner att personalen i socialtjänsten bemöter alla barn likvärdigt oavsett vilket ärenden som inkommer och menar att hedersproblematiken inte upptäcks när ett barn far illa förs efter en undersökning genomförts.

Personal 2 från socialtjänsten delar liknande upplevelser på handlingsplanen kring hedersproblematiken:

- Lite svårt för mig att svara på hur handlingsplanen ser ut, men om jag får prata utifrån mitt tycke så är den svag. Vi bemöter alla barn

likvärdigt när ett ärende inkommer och oftast när vi får ett ärende som handlar om att ett barn far illa så upptäcks det inte handla om heder förs efter en undersökning.

Båda personalen från socialtjänsten belyser att handlingsplanen är en bristande faktor hos socialtjänsten. Det förekommer att en handlingsplan kring hedersrelaterat våld inte är lika strukturerat och tydligt som andra handlingsplaner. Personalen upplever att det är svårt att forma en handlingsplan för hedersrelaterat våld eftersom att barn som far illa kan ha

drabbats av andra skäl än just heder. Det förekommer i intervjun att det är svårt som anställd på socialtjänsten att kunna urskilja vad problematiken grundar sig på när de får in ärenden som berör barn. Därför är handlingsplanen, enligt respondenterna, svag och svår att utgå efter när ett ärende inte avser hedersproblematik förs efter en utredning/undersökning. Personal 1 från skolan uppger en osäkerhet om det finns en formad handlingsplan på skolan och nämner att det finns en diskrimineringsplan. Personal 1 ville ta upp frågan om en handlingsplan kring hedersrelaterat våld finns med sina kollegor på jobbet och problematisera detta.

Personal 1 från skolan delar med sig av sin syn och upplevelser av handlingsplanen kring hedersrelaterat våld:

- Jag pratade just med en kollega här för att jag tror inte vi har en handlingsplan på just hedersproblematik, det vi har är en

diskrimineringsplan. Jag måste nog problematisera detta och ta reda på varför vi inte har en specifik handlingsplan om heder.

(22)

Personal 2 uttrycker också en oro om en handlingsplan kring hedersproblematik existerar i skolan och nämner en svårighet att upptäcka hedersproblematik trots en läraranställning i 20 år. Personal 2 uppmärksammar istället små varningstecken som lärare kan hålla koll på, nämligen om ett barn är väldigt frånvarande från skolan. Personal 2 ifrågasatte då om

skolans handlingsplan är formad till att lärare orosanmäler vid misstanke av att barn far illa. Personal 2 från skolan nämner sin oro kring handlingsplanen kring hedersrelaterat våld:

- Jag vet inte om vi har en handlingsplan. Jag har jobbat som lärare i 20 år och har nog ingen aning om hur jag skulle upptäcka

hedersproblematiken. Det jag kan tänka på lite spontant är om ett barn skulle vara mycket frånvarande från skolan så hade jag gjort en

orosanmälan. Det är kanske den handlingsplanen vi har, att anmäla vid misstanke.

Personalen från skolan nämnde i intervjuerna att det är svårt som lärare att upptäcka hedersrelaterat våld, dels för att det inte finns någon handlingsplan kring hur det kan upptäckas och hur personalen i skolan ska gå tillväga när det upptäcks. Respondenterna menar att alla lärare vet hur de ska göra en orosanmälan, vem som ska kontaktas vid

misstanke när ett barn far illa och även vad som ska göras när barnet far illa. Det om är svårt är att definiera orsaken till varför barnet far illa när lärarna väl gör en anmälan. På så sätt nämnde personalen att skolan har svårt att forma en handlingsplan som enbart gäller hedersrelaterat våld.

Till skillnad från personalen från socialtjänsten och skolan så upplever personalen från HVB att deras handlingsplan funkar bra. Personalen belyser att handlingsplanen har utvecklats och formats med tiden utifrån kunskap om hur anställda ska jobba med

hedersproblematiken.

Personal 1 från HVB delger sin syn på handlingsplanen kring hedersproblematiken och nämner en stor skillnad på att ha en tydlig och strukturerad handlingsplan gentemot ingen alls. Personal 1 menar att HVB hemmet stötte på svårigheter när verksamheten fick in placeringsförfrågningar som berörde flickor med hedersproblematik och personalen insåg inte förs 2 år sen att det saknades en handlingsplan. De åtgärder som vidtogs var att personalen från HVB hemmet fick genomgå utbildningar för att öka kunskaperna om hedersrelaterat våld och vad hedersproblematik innebär. Personal 1 nämner att det inte var förs då som verksamheten kunde forma en handlingsplan.

Personal 1 HVB belyser sina upplevelser och insyn på handlingsplanen för hedersproblematiken:

- När jag började här 2016 så fanns det ingen handlingsplan, jag hade ingen tjej som tydligt blev placerad på grund av hedersproblematik. Med tiden fick vi alltmer placeringsförfrågningar och det var inte förs två år sen vi insåg att vi inte har någon handlingsplan. Det ville vi reda ut genom att personal fick gå på utbildningar om hedersproblematik. Det var inte förens då vi arbetade fram en handlingsplan om hur man ska jobba med hedersproblematik och vad hedersproblematik är.

(23)

Personal 2 från HVB delger att personalen från HVB hemmet får undersöka om en placerad flickas ärende berör hedersproblematik och menar att HVB hemmet inte får så mycket information från socialtjänsten gällande en flickas ärende. Personal 2 nämner även att arbetet genomförs genom att personalen utgår från deras handlingsplan.

Personal 2 från HVB delger liknande upplevelser och insyn på handlingsplanen: - Oj, nej vi får uppdrag från handläggare att undersöka om det

förekommer hedersproblematik. Handläggare har oftast inte så mycket information utan vi får jobba med tjejerna här med vår handlingsplan.

Det framkom i intervjuerna att behandlare på HVB hem skapar en närmre relation med de unga flickorna som placeras på boendet, vilket gör att behandlarna behöver en handlingsplan att följa för att kunna hjälpa den utsatta flickan. Skillnaden när HVB hemmet inte hade någon handlingsplan så resulterade det i en längre behandlingsprocess, det fanns ingen struktur kring hur personalen skulle arbeta specifikt kring hedersproblematiken samt vad hedersproblematik är. När handlingsplanen formades resulterade det till att behandlarna på HVB hemmet hade mer kunskaper kring hedersrelaterat våld, det bildades en tydlig struktur för hur behandlarna ska gå tillväga med arbetet och framförallt hur behandlarna kan

upptäcka om den placerade unga flickan drabbas av hedersrelaterat våld.

5.2 Personalens upplevelser kring samverkan av hedersrelaterat våld.

I detta avsnitt presenteras personalens upplevelser på begränsningar, hinder och erfarenheter kring samverkan och hur det funkar kring arbetet med utsatta för hedersrelaterat våld.

Personalens upplevelser kring samverkan avseende hedersrelaterat våld skiljer sig åt inom HVB, socialtjänst och skola. Informanterna från socialtjänsten anser att samverkan inte fungerar som den borde då myndigheter och även kommuner inte har kunskaper kring hedersproblematiken, då problemområdet ökat under de senaste åren. Problemet med samverkan kring hedersrelaterat våld har även att göra med att myndigheter inte riktigt talar samma språk och har höga förväntningar på varandra.

Personal 1 från socialtjänsten delger sin upplevelse av samverkan kring hedersrelaterat våld och menar att samverkan haltar eftersom att det inte känns som att kommuner och

myndigheter riktigt greppat om vad heder är för något, trots att det är ett aktuellt

samhällsproblem sedan några år tillbaka. Personal 2 uttrycker sina åsikter och nämner att bristen på definitionen av heder kan bero på att myndigheter inte har samma tempo i arbetet eller liknande tidsplaner. Det menar personal 2 att det leder till att vissa myndigheter arbetar fortare och vissa långsammare vid deras samverkan av hedersrelaterat våld. Personal 2 uttrycker att alla myndigheter är i behov av en god kommunikation för att forma gemensamma mål.

Personal 1 från socialtjänsten beskriver samverkan kring hedersrelaterat våld utifrån sina upplevelser:

References

Related documents

vt..  Kostnaden för GRs insats är ca. 4,8% av kommunernas satsningar på vuxnas lärande)..  Avtalsperioden innebär ett

Trots satsningen på att skapa alternativ på hemmaplan utmärkte sig Kungsbacka inte på något sätt vare sig i satsade medel för öppna insatser utslaget per individ i

Utveckling kan också leda till nya risker för individens hälsa och välbefinnande, vilket ställer krav på att förändringen följs noga av både forskare, ansvariga för skolans

När det gäller samverkan mellan elevhälsa och lärare/mentorsgrupp uttrycker E1 att samverkan finns i olika aspekter, där den formella samverkan sker på EHM samt att elevhälsans

37 Troligtvis skulle inte ett generellt styrkort för banker fungera för Sveriges storbanker idag, i varje fall inte på alla olika nivåer i organisationerna i och med

Till exempel att pedagogerna ska kunna ringa och rådfråga med socialsekreterare, att det finns en specifik socialsekreterare till ett visst skolområde,

Dessa ambitioner kommer att följas upp bland alla aktörer som deltagit i arbetet, även de som inte står bakom själva inriktningen..

På grund av detta är det extra viktigt att det skrivs avtal mellan landsting och kommuner i hela landet med tydliga riktlinjer gällande kommunernas stora ansvar kring just