Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
Sound and Play
I samarbete med
Lisa Jonsson
Examinator: Lars Eriksson Handledare: Dag Holmgren
Tekniska Högskolan i Jönköping
Teknologie Magisterexamen inom huvudområdet Produktutveckling med inriktning
Industridesign
Examensarbete 30hp
Sound and Play
In collaboration with
Lisa Jonsson
This degree project is performed at the School of Engineering in Jönköping in the subject field Industrialdesign. The project is a result of the master program Industrialdesign. The writer is responsible for the result, conclusions and reflections.
Tutor: Dag Holmgren
Extent: 30 points (D-level)
Date: 2010-05-26
Abstract
Abstract
The project "Sound and Play" have been implemented in collaboration with the toy company BRIO in Malmo. The purpose of the project was to examine whether and how BRIO in the future could develop toys around sound for Toddlers. The problem formulations that would be answered after completion of the project was "How could BRIO broaden its product range with the help of audio toys?", "How can you combine toys and sounds in an interesting way for
children?", "How do you create a toy with sound that is fun for the child, but not annoying for parents?”. Currently BRIO only has two toys with sound in this age group.
The expression of the toy was going to be a mix of classic and cool and the overall feeling of the toy was going to be explorative and arouse curiosity in the child. This feeling would be communicated through simplicity and joy.
The project began with an extensive research, including a visit to one of the world's largest toy fair in Nürnberg, Germany, and a comprehensive survey of parents' attitude to sound toys.
Based on the first sketching phase three concepts where chosen; Module Cars, Beat Box and Record Player.
Module Cars was a concept where you could replace parts of the car and in that way get different sounds. Beat Box was a box of three cylindrical blocks which consisted of various surfaces and materials. While they were spinning in the box they would hit different materials and in that way create different sound and rhythms. The construction of the idea meant that over a thousand different sounds and rhythms could be created. Record Player was a similar concept in which the child could change the discs and in that way create different rhythms and sounds.
Together with the product development department, I decided to keep working with the Modul Car concept. Within this concept, I chose to work on two different tracks, different fronts and figures. By changing the front of the car it would get a new sound or by changing the driver in the car it would also get a new sound. After several weeks of shaping digital 3D models and many ideas and thoughts later I finally reached a solution that was built as a prototype.
The result is a vehicle where the front can be replaced by two other fronts. Depending on which, the system will give you different sounds. This is because each front has a plastic flap placed underneath that hits a piece of plastic stuck to the wheel axle.
Nine children play tested the toy and their parents were responding to questions about the outcome.
The play tests went well and it turned out to be a suitable toy from one year and up to about five years. The play takes various forms in different ages which is good since this means that the toy may last longer. The response among the parents was also very positive.
I am very pleased with the outcome and hope to see it in store shelves one day and also that it becomes played with in homes.
Sammanfattning
Sammanfattning
Projektet ”Sound and Play” har genomförts i samarbete med leksaksföretaget BRIO i Malmö. Syftet med projektet var att undersöka hur BRIO i framtiden skulle kunna utveckla leksaker kring ljud i ålderskategorin 12-36 månader. De problemformuleringar som skulle besvaras efter slutfört projekt var ”På vilket sätt skulle BRIO kunna bredda sitt sortiment med hjälp av ljudleksaker?”, ”Hur kan man kombinera leksaker och ljud på ett intressant sätt för barn?”, ”Hur skapar man en leksak med ljud som är rolig för barnet, men samtidigt inte är irriterande för föräldrar?”. BRIO har i dagsläget endast två leksaker med ljud i denna ålderskategori.
Leksakens uttryck skulle vara en mix av klassiskt och coolt och den övergripande känslan skulle vara upptäckande samt väcka nyfikenhet. Känslan skulle
förmedlas genom enkelhet och glädje.
Projektet inleddes med en omfattande research med bland annat ett besök på en av världens största leksaksmässor i Nürnberg, Tyskland samt en omfattande enkätundersökning av föräldrars attityd till ljudleksaker.
Utifrån en första idégenereringsfas valdes tre koncept ut; Modul Cars, Beat Box och Record Player. Modul Cars byggde på att man skulle kunna byta ut en del på bilen och på så sätt få olika ljud, t.ex. att man skulle kunna byta hjul eller
underrede. Beat Box var en låda med tre cylinderformade klossar i. Dessa bestod av olika ytor och material som i lådan slog emot tre olika material.
Konstruktionen av idé innebar att över tusen olika ljud och rytmer skulle kunna skapas. Record Player var ett liknande koncept där barnet skulle kunna byta ”skivor” och på så sätt skapa olika rytmer och ljud.
Tillsammans med produktutvecklingsavdelningen bestämde jag mig för att arbete vidare med modul cars. Inom detta koncept valde jag att arbeta vidare med två olika spår; olika fronter och gubbar. Antingen skulle man genom att byta
fronten på bilen få olika ljud eller att man istället hade en bil med gubbar och där
den som var föraren bestämde ljudet.
Efter flera veckors caddande och många idéer och tankar senare så hade jag till slut tagit fram ett koncept med tre fordon som jag skulle bygga modell på. Resultatet är ett fordon som är bussliknande och där fronten går att byta ut. Beroende på vilken front man använder så låter leksaken olika. Detta beror på att varje front har en plastflärp undertill som träffar var sin plastbit som sitter fast på hjulaxeln. Modellen lektestades på nio barn och deras föräldrar fick även vara med och svara på frågor kring resultatet.
Lektesterna gick bra och det visar sig vara en passande leksak från ett år och upp till cirka fem år. Leken tar sig olika uttryck i de olika åldrarna vilket är positivt då detta gör att leksaken får en längre livslängd. Mottagandet av leksaken bland föräldrarna var också mycket positivt.
Jag är mycket nöjd över resultatet och hoppas att den någon dag i framtiden står i butikshyllor runt om i Sverige och även att den blir nött och vällekt med i hemmen.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Abstract ...1 Sammanfattning ...2 Innehållsförteckning ...3 1 Inledning ...51.1 BAKGRUND OCH PROBLEMFORMULERING ... 5
1.2 SYFTE OCH MÅL ... 5 1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 5 1.4 FOKUSERING ... 5 1.5 DISPOSITION ... 5 2 Bakgrundsfakta ...6 2.1 BRIO’S HISTORIA ... 6 2.2 BRIO IDAG ... 8 2.3 BRIO’S DESIGNPROCESS ... 9 2.4 LEKSAKER ... 14 2.5 LEKSAKSMÄSSAN I NÜRNBERG ... 14 2.6 MARKNADSUNDERSÖKNING ... 15 2.6.1 Tillvägagångssätt... 15 2.6.2 Summering ... 15 2.7 FAKTA OM BARN ... 16 2.7.1 1 till 2 år ... 16 2.7.2 2 till 3 år ... 17 2.8 LJUD ... 18 2.9 INTRESSENTER ... 19 3 Metod ... 20
3.1 DESIGNPROCESSEN SOM HELHET ... 20
3.2 FAKTAINSAMLING ... 20
3.3 KRAV OCH ÖNSKEMÅL ... 21
3.4 IDÉGENERERING ... 22 3.5 UTVÄRDERING ... 22 3.6 AVSTÄMNING ... 23 4 Genomförande ... 24 4.1 UPPSTART ... 24 4.2 D1–ANALYS ... 26
4.2.1 Benchmarking och Konkurrentanalys ... 26
4.2.2 Attityd till Ljudleksaker ... 27
4.2.3 Presentation av D1... 27 4.2.4 Verbal Brief ... 29 4.2.5 Funktionsanalys ... 29 4.3 D2-KONCEPT ... 29 4.3.1 Ljudmodeller ... 29 4.3.2 Skissning ... 30 4.3.3 3 Koncept ... 31
4.3.4 Kontakt med Leksaksforskare ... 35
4.3.5 Presentation för produktutvecklingsavdelningen ... 35
4.3.6 Funktionsmodeller koncept 1 ... 36
4.4 D3–UTVECKLING ... 38
4.4.1 3D-modellering ... 38
Innehållsförteckning
4.4.3 Vidareutveckling av de olika fronterna ... 41
4.4.4 Presentationsmodell ... 43 4.4.5 Lektester ... 46 4.4.6 Slutgiltig cadmodell ... 49 5 Resultat ... 51 5.1 CHANGEABLE ROBYN ... 51 5.2 FORM ... 52 5.3 FÄRG ... 53 5.4 KONSTRUKTION ... 54 5.5 SÄKERHET ... 56
6 Slutsats och diskussion ... 58
6.1 SLUTSATS... 58 6.2 DISKUSSION ... 58 6.3 FRAMTID ... 59 7 Referenser ... 61 7.1 PERSONER ... 61 7.2 INTERNET ... 61 7.3 LITTERATUR ... 62 8 Bilagor ... 63
Inledning
1 Inledning
Examensprojektet, Sound and Play, har bedrivits självständigt, men med ett stort stöd ifrån BRIO Toy’s produktutvecklingsavdelning. I följande kapitel beskrivs bakgrunden till projektet samt dess syfte och mål.
1.1 Bakgrund och Problemformulering
BRIO Toy utvecklar och säljer leksaker som, till stor del, är gjorda av trä. I många av de konkurrerande företagens sortiment finns en rad olika musikinstrument. I dagsläget har BRIO ett begränsat antal leksaker som relaterar till ljud och här finns en möjlighet, värd att utforska.
På vilket sätt skulle BRIO kunna bredda sitt sortiment med hjälp av ljudleksaker?
Hur kan man kombinera leksaker och ljud på ett intressant sätt för barn? Hur skapar man en leksak med ljud som är rolig för barnet, men samtidigt inte är irriterande för föräldrar?
1.2 Syfte och mål
Syftet med projektet var att skapa en leksak som undersökte om och hur BRIO i framtiden skulle kunna utveckla leksaker kring ljud i ålderskategorin 12-36 månader på ett BRIO-mässigt sätt.
Målet var att ta fram ett stort antal idéer i skissformat samt en fungerande prototyp som vid ett senare tillfälle skulle kunna fungera som en bra grundstomme för en eventuell framtagning och serietillverkning.
1.3 Avgränsningar
Projektet var begränsat till att gälla ålderskategorin 12-36 månader (Toddler-sortimentet).
1.4 Fokusering
Projektet har bedrivits utifrån den designprocess som BRIO använder sig utav. Stor del av projektets tid las på att ta fram skissmodeller för att undersöka olika ljud och former samt en modell som lektestades.
1.5 Disposition
Rapporten är uppdelad i olika kapitel, där till exempel Metodkapitlet beskriver alla de olika metoder som har använts och i Genomförandet beskrivs
tillvägagångssättet under hela designprocessen. I Bakgrundsfakta beskrivs olika faktabitar som främst har framkommit under researchdelen av projektet.
Bakgrundsfakta
2 Bakgrundsfakta
För att genomföra projektet samt för att uppnå ett så bra resultat som möjligt krävdes en omfattande faktainsamling. Framförallt var det viktigt att sätta sig in i företaget samt varumärket BRIO. Med ett stort stöd från BRIO, många lästa artiklar och med hjälp från engagerade föräldrar så lyckades en bra grund tas fram. Denna presenteras i följande kapitel.
2.1 BRIO’s historia
1860 föddes en pojke vid namn Ivar Bengtsson. När Ivar var tio år dog hans far. Mamman gifte snart om sig och Ivars styvfar krävde att Ivar skulle bidra till försörjningen av familjen. Ivar fick jobb som skjutsdräng och lämnade nästan hela sin lön till familjen. Det lilla som blev över sparade han för att någon gång kunna förverkliga sin dröm om att bli snickare.
I mars 1878 kom Ivars vän Olof Persson från Bosahult. Olof sålde spånkorgar (bild 1) i Danmark, men saknade nu kapital för att påbörja en ny resa. Ivar blev lovad halva vinsten om han bidrog med de 77 kronor han sparat och om han deltog i försäljningen. Ivar slog till.
Bild 1 ”Spånkorg” Källa: BRINFO 2010
Resan till Danmark tog tre dagar. Pojkarna sålde två tusen korgar på två månader och tjänade hundra riksdaler var.
1884 gifte sig Ivar med Sissa Persdotter och de flyttade till Boalt, en liten by utanför Osby. De bodde på en liten gård, men det viktigaste var att det fanns en liten verkstad för korgtillverkning. Ivar breddade sitt sortiment genom att köpa upp andra varor som tillverkades i trakten; smide från Loshult och köksslöjd från Visselfjärda. Allt detta sålde han i Danmark och den viktigaste produkten var en spånkorg i egen modell.
1890 gav Ivar Bengtsson ut sin första priskurant (katalog). Ivar hade börjat sälja allt mer i trakterna norr om Skåne och nu var inte Danmark viktigast längre. Hustrun Sissa och barnen, tre söner och en dotter, arbetade i hemmet med att förstärka inköpta korgar med ett extra spån i grepen. Detta förlängde korgarnas livslängd och Ivar myntade en slogan ”Greppen säljer korgen”. BRIO:s inriktning på kvalitetsvaror var inledd.
Bakgrundsfakta
1902 flyttade Ivar och hans familj till Osby. Det var Sissas idé. Hon insåg att Ivar kunde komma närmare sina kunder genom järnvägen i Osby stationssamhälle. Ivars företag expanderade och sortimentet i priskuranten växte. 1907 innehöll den 170 varor och Ivar började även sälja leksaker. Populäraste leksaken var Osbyhästen (bild 2).
Bild 2 ”Osbyhästen” Källa: BRINFO 2010
Mellan 1840 och 1930 utvandrade mer än en miljon svenskar huvudsakligen till Nordamerika. För det största flertalet var det fattigdomen som gjorde att man sökte lyckan på andra sidan Atlanten. Ivar och Sissas två äldsta söner, Viktor och Anton, avslöjade för föräldrarna att de planerade att utvandra till Amerika men Sissa fann då ett sätt att behålla sönerna i Sverige. Hennes idé var att sönerna skulle överta firman. 1908 skrev Ivar och Sissa över företaget på de tre sönerna Viktor, Anton och Emil, och året därpå registrerades den nya firman som
Bröderna Ivarsson Osby.
I sönernas regi utvecklades företaget starkt. Ivars motto hade varit: Först tjäna pengarna, sedan spendera. Sönerna valde en annan väg. De lånade pengar, begav sig på inköpsresa till Tyskland och BRIO expanderade snabbt. Sortimentet växte också kraftigt. 1909 innehöll priskuranten 999 varor. 1912 hade det vuxit till 2700 artiklar. BRIO hade detta år flera fast anställda personer och en omsättning på 155 000 kronor.
Även om leksaker fanns med hela tiden i BRIO:s sortiment sålde företaget många olika varor; glas, keramik, textilvaror, tandborstar m m.
Redan 1920 importerade BRIO barnvagnar från Tyskland vilket snabbt blev en bristvara och Tyskarna kunde inte längre exportera. BRIO började då producera barnvagnar i egen regi i Osby 1935.
1937 ombildades BRIO till aktiebolag. Företaget hade då 150 anställda och en omsättning på 4,3 miljoner kronor.
Ivar tog ett stort ansvar för företagets byggnader, både nybyggnation och renoveringar och fanns på så sätt kvar i företaget i stort sett till sin död 1948. BRIO drevs vidare av bröderna Viktor, Anton och Emil. Antons son Lennart, som var VD för BRIO mellan 1952 och 1978, utvecklade BRIO till att bli en
Bakgrundsfakta
internationella expansionen och framförallt för utvecklingen av BRIO:s populära leksaker.
Sönerna Dag och Bengt Ivarsson, söner till Lennart och Inger Ivarsson och barnbarnsbarn till Ivar, var huvudägare i BRIO fram till halvårsskiftet 2004 då Proventus AB blev det.
Idag är BRIO ett modernt företag med rötterna i gammal, gedigen tradition. BRIO ser framåt och möter den moderna föräldern i nutid, men med sig i bagaget finns 126 års erfarenhet. Något som BRIO värnar om och är mycket stolta över.
(BRINFO, 2010)
2.2 BRIO idag
BRIO grundades 1884 och är idag en internationell koncern med varumärkena BRIO, Alga, Simo och Carena. Sedan 1 januari 2009 är koncernen uppdelad i två divisioner; BRIO Toy och BRIO Baby. Därutöver finns franchiseverksamheten BRIO Partner som verkar som ett fristående dotterföretag i Koncernen, främst i Norge.
Division BRIO Toy
o BRIO Toy är en distributör av leksaker på de nordiska och nordeuropeiska marknaderna och består bl a av Scanditoy. Produkter köps in från andra leverantörer, varefter leksakerna distribueras via detaljister till konsumenter. Egen
produktutveckling av leksaker och spel bedrivs även inom varumärkena BRIO och Alga som ingår i den här divisionen. BRIO Vision
o För BRIO Toy är visionen ”Our vision is to inspire and support modern parenthood” och den snarlika visionen för BRIO i stort är ”Att vara det mest omtyckta varumärket för barnfamiljer i
världen.” BRIO Mission
o Brio Toy’s mission är “Create products that inspire and support modern parenthood” och för BRIO I stort är den “Our mission is to provide on-the-go parents with superior tools for developing the next generation - as well as meeting their desire for mobility, style and fun.”
Bra leksaker
o BRIO anser att en av deras uppgifter är att bidra till barnets utveckling genom att erbjuda bra leksaker som stimulerar barnet genom lek. Tack vare deras djupa kunskaper, utvecklas leksaker som alltid kommer att vara en källa till glädje för barnen. Samtidigt som barnets behov i dess olika utvecklingssteg tillgodoses.
Bakgrundsfakta
2.3 BRIO’s designprocess
BRIO har en väl formulerad designprocess (bild 3) som de i största möjliga mån arbetar efter. Tack vare att det finns en så tydlig struktur har detta projekt anpassats och planerats utefter BRIO’s designprocess som beskrivs i ord och bild nedan. BRIO’s designprocess är väldigt lik ”Designprocessen” som SVID
beskriver (3.1). Den största skillnaden är att BRIO’s designprocess är anpassad och framtagen till det arbetssätt och de produkter som BRIO arbetar med. Nedan beskrivna process är alltså i detalj unik för BRIO, men i sin helhet väldigt lik designprocessen (3.1).
Bild 3 ”BRIO’s designprocess” Källa: BRIO 2010 Innan D1 startar får utvecklingsavdelningen en specifikation av kategorichefen Michael Heun innehållande en kravlista på de produkter som skall tas fram eller förnyas i just det projektet.
I detta fall är projektet inte en ren beställning utan har formulerats utifrån dagens sortiment och vad som skulle kunna vara intressant för BRIO i framtiden. Projektet fyller alltså inte något akut behov utan undersöker snarare
Bakgrundsfakta
D1 – Design Analyze
Projektet har alltså inte försetts med någon kravlista och inte heller någon research från kategorichefen. D1 (bild 4) har i detta projekt därför innehållit både en omfattande research-fas och själva D1-fasen. I D1 skapas bland annat imageboards över den känsla man vill att produkten skall skapa och vilka material som skall användas .
Bild 4 ”Design Analyze” Källa: BRIO 2010
Mellan D1 och D2 ligger Gate 1. Där redovisas det som har gjorts i D1 och det är endast i gaterna som personer utanför produktutvecklingsavdelningen får vara med och tycka. Om det skulle visa sig att kategorichefen eller någon anna ansvarig inte tycker att fasen är tillräckligt genomarbetad eller inte stämmer överens med den specifikation som gavs som input så arbetar man igenom D1 igen. Passerar projektet Gate 1 så startar D2.
Bakgrundsfakta
D2 – Design Concept
I D2 (bild 5) ligger fokus på att ta fram ett stort antal skisser samt att försöka strukturera en del av dessa till tre koncept. Om funktioner eller former behöver testas med mockups så är det i denna fas som det sker.
Bakgrundsfakta
D3 – Design Development
I D3(bild 6) utvecklas det eller de koncept som valts ut och presentationsskisser, digitala modeller samt fysiska modeller tas fram. Beroende på projektets art så skiljer sig det man levererar från projekt till projekt.
Bakgrundsfakta
D4 – Design Finalize
I D4 (bild 7) jobbar designteamet tätt med konstruktörerna för att skapa
tillverkningsunderlag och för att göra utvärderingar på de första modellerna som fås från tillverkarna i Kina.
Bild 7 ”Design Finalize” Källa: BRIO 2010 I detta projekt kommer fas ett till tre att genomarbetas av studenten. Fas fyra kommer att genomföras av BRIO om projektet visar sig vara av så stort intresse att det skall tas in i sortimentet.
Bakgrundsfakta
2.4 Leksaker
Ordet leksak betyder, enligt Nationalencyklopedin, ett ”föremål som barn använder vid lek; används även i pedagogiskt syfte” (Nationalencyklopedin, 2010)
En bra leksak ska alltid vara en utmaning för barnet, menar Newson, men de fysiska färdigheterna som krävs för att använda leksaken bör inte vara för stora för barnet (Newson, 1982).
Begreppet pedagogiska leksaker är något man hör ofta i förskolan. På vilket sätt skiljer de sig från ”vanliga” leksaker? Engdahl skriver att det oftast är leksaker gjorda i trä och som är tillverkade för att träna en bestämd funktion hos barnet. Vuxna underskattar barnens egen aktivitet och förmåga att använda leksaken på ett för dem utvecklande sätt. Leksaker i sig själv är inte det viktiga utan det har större betydelse hur de används och tyngdpunkten skall ligga på om de kan lära sig någonting av dem(Engdahl, 2005).
Även Almqvist håller med om detta resonemang och menar att det inte spelar någon roll vilken etikett som vi vuxna sätter på leksaken, det är barnet själv som bestämmer om leksaken får en pedagogisk effekt eller inte. Hon skriver också att det inte finns någon forskning som säger att vissa typer av leksaker är mer
pedagogiska än andra men att däremot ”vanliga” leksaker t.ex. bilar kan vara mer användbara som redskap när man arbetar med mindre barn (Almqvist, 1991). BRIO har i produktutvecklingen lagt stort fokus på att göra leksakerna ”open-ended”. Detta för att barnen inte ska styras alltför mycket in i leken, utan på egen hand få upptäcka och utforska då fri lek är en viktig del i barns utveckling och lärande (BRIO Newsroom, 2008).
2.5 Leksaksmässan i Nürnberg
Nürnbergmässan är världsledande för leksaker, hobby och fritid. Alla marknadsledande tillverkare, däribland BRIO, fanns på plats när leksaksproffs från hela världen möttes i Nürnberg i februari 2010. BRIO’s monter (Bild 8) var både stor och välfylld under hela mässan.“Denna renodlade
fackhandelsmässa erbjuder en unik blandning av ett enormt produktutbud, målinriktad branschinformation och talrika tillfällen att skapa
nätverk.“(Spielwarenmesse, 2010)
Bakgrundsfakta
För produktuvecklingsavdelningen är mässan väldigt värdefull då mycket inspiration finns att hämta här. Varje år visas runt 70 000 nyheter upp. Feedback som säljarna får under mässan, framförallt från tyska kunder,
förmedlas till produktutvecklingsavdelningen som då får en möjlighet att justera saker inför kommande års lanseringar. På mässan visade BRIO upp vår- och höstnyheterna i form av nya järnvägspaket. (BRIO, 2010)
På bild 9 visas en översikt på mässan som är 160 000 kvm stor. Mässan har cirka 2 700 utställare från 59 länder och besökarna är cirka 75 000 stycken och kommer ifrån 115 olika länder. Med tanke på mässans omfattning så är den viktig för många aktörer inom leksaksbranschen.
(Spielwarenmesse, 2010)
Bild 9 ”Översiktsbild av leksaksmässan” Källa: Spielwarenmesse, 2010
2.6 Marknadsundersökning
När det gäller leksaker till barn i åldern 12-36 månader så är det framförallt föräldrar och mor- och farföräldrar som är själva köparen till produkten. Därför är denna målgrupp väldigt viktig att tänka på när leksaker utvecklas. Om
föräldern inte blir övertygad om leksakens fördelar så köps den inte och blir heller inte lekt med. Viktigt i detta projekt var därför att göra en
marknadsundersökning som undersöker föräldrars och mor- och farföräldrars attityd till leksaker med ljud.
2.6.1 Tillvägagångssätt
Ett omfattande frågeformulär (se bilaga 1) skapades med hjälp av google documents och skickades sedan ut till familj och vänner som i sin tur skickade vidare formuläret. Efter en vecka sammanställdes de 37 svaren som inkommit. Resultatet från undersökningen fick verka som en bra fingervisning angående föräldrars attityd till ljudleksaker och stor hänsyn har tagits till detta i
utvecklingsprocessen.
2.6.2 Summering
Föräldrars uppfattning om leksaker med ljud skiljer sig åt, men generellt sett så tycker de flesta att det finns många fördelar med ljudleksaker. Vissa anser att många leksaker har allt för höga och enformig ljud medan andra anser att ljudleksaker är utvecklande och ofta övar barnets motorik.
Bakgrundsfakta
Fördelarna med ljudleksaker uppges vara att de ofta är pedagogiska och
stimulerar inlärning, ibland genereras till exempel ljudet som en slags belöning. De flesta är överens om att ljudleksaker fångar barnets intresse en längre stund än leksaker utan ljud eftersom ytterligare en dimension har lagts till. När barnet börjar leka mera självständigt ger ljudet en slags indikation på att barnet leker och vart det leker. Denna aspekt uppger många föräldrar som lugnande då de befinner sig i ett annat rum eller om de pysslar med något annat medan barnet leker.
Nackdelarna och de egenskaper som föräldrarna minst tycker om i ljudleksaker är att de ibland har väldigt höga ljud som dessutom upplevs ännu högre för barnet som har sitt öra precis vid leksaken. Många ljud upplevs också som enformigt och monotont och kan dessutom enkelt upprepas genom att barnet trycker på en knapp eller liknande. En del leksaker kan gå igång av sig själv i leksakslådan på natten vilket såklart är väldigt irriterande.
De ljudleksaker som är populärast bland föräldrar är allt ifrån instrument till skallror. Genomgående verkar vara att de ljudleksaker som är populärast är de där barnet är med och påverkar ljudet själv, t.ex. dragleksaker som låter när man drar, men som är tysta när de är stilla eller ljudböcker som låter när man trycker på ett djur eller bokstav och på så sätt blir pedagogiska.
Föräldrarna tycker oftast att det är ok med ljud i en leksak och framförallt när det ger ett mervärde till leksaken och när ljudet uppstår som svar på en interaktion från barnet.
Enligt undersökningen så är en avstängningsknapp ett absolut måste om leksaken är elektronisk och önskvärd om leksaken har ett mekaniskt ljud. Föräldrarna uppger att deras barn har många olika leksaker med ljud, bland annat skallror, böcker med ljud och olika instrument.
2.7 Fakta om barn
Här beskrivs barnets förmågor och utveckling i de olika åldrarna samt vilka leksaker som lämpar sig för respektive ålder.
2.7.1 1 till 2 år
I denna ålder börjar barnet att lämna bebisstadiet och blir allt mer ett litet barn. Barnet har fått många nya färdigheter och har en hög energinivå. Föräldrarnas huvudsakliga roll i denna ålder är att hjälpa barnet att njuta av sin nyfunna självständighet.
Efter barnets första födelsedag har barnet genomgått en stor fysisk förändring. Det kan förflytta sig fort och älskar att utforska sin omgivning. Eftersom barnet saknar förmåga att tänka framåt och minns väldigt lite från tidigare händelser så är det väldigt viktigt att hemmet är anpassat säkerhetsmässigt. Barnet älskar att testa ny mat och se nya platser i den här åldern.
I denna ålder snappar barnet upp många ord. Från att kunna cirka tio i ettårsåldern kommer barnet att kunna cirka tvåhundra vid två år. Även om
Bakgrundsfakta
många barn inte kan uttrycka orden så förstår de vad vuxna säger. De första trevande försöken att forma meningar kommer oftast i tvåårsåldern och här använder också barnet olika gester för att få fram sitt budskap. Många påhittade ord används också.
Barnet är väldigt observant och lär sig genom att titta och härma. Det tycker om att låtsas utföra en syssla som mamma eller pappa gör och rollspel är något som följer med barnet genom hela barndomen som en kreativ och fantasifull form av lek.
I tvåårsåldern tenderar barnet att vara väldigt självcentrerat och alltför säkert. De är inte riktigt redo att samsas i grupp och dela med sig. Förmågan att tänka på andras känslor och behov utvecklas under hela barndomen. Föräldrarna kan hjälpa till att utveckla denna förmåga genom att uppträda på ett sätt som visar att dela med sig är något positivt.
Lämpliga leksaker i denna ålder är:
Drag- och puttleksaker som ökar muskelstyrka, koordination och balans. Ljudleksaker som till exempel en xylofon eller trummor som hjälper dem att lära sig skillnaden mellan olika ljud och som övar finmotoriken och förmågan att koordinera hand och öga.
Enkla byggleksaker med klossar i olika färger och former. Bultbräda där barnet bankar på pinnar som sitter fast i en ram. (Plantoys, 2010)
2.7.2 2 till 3 år
Tvåårsåldern brukar vara en frustrerande ålder för föräldrarna. Barnet är inte längre en bebis men inte heller ett moget barn. Barnet är inte villigt att acceptera de vuxnas kontroll samtidigt som de är djupt beroende av de vuxnas kärlek och acceptans. Det lilla barnet har svårt att kontrollera sina känslor och glädje kan på ett ögonblick förvandlas till frustration. Det bästa sättet att handskas med ett barn i trotsåldern är att låta barnet agera ut sina känslor när det passar sig, men samtidigt ge konsekventa riktlinjer för hur man uppför sig. Barnets förståelse för rätt och fel och bra och dåligt utvecklas med tiden.
Det lilla barnets armar och ben har blivit starka och snabba och det kan springa, hoppa, klättra och cykla trehjuling. Ju mer barnet leker aktivt desto mer utvecklas hälsosamma vanor för ett balanserat liv. I denna fas lär sig det lilla barnet hur man socialiserar med andra barn vilket skapar nya möjligheter för gemensam lek.
Vid tre års ålder kan barnet hålla i en sked eller penna och kan klippa i papper med en rundad sax. Barnet blir allt duktigare på att klä på sig själv och får bra träning av finmotoriken när det använder knappar, dragkedjor och kardborrband.
Det lilla barnet älskar att tala om för sin omgivning vad det ser, hör och vet. Föräldrarnas samtal snappas upp och kopieras snabbt av barnet. I denna fas kan barnet säga meningar med fyra eller fler ord och barnet kan också säga sitt för-
Bakgrundsfakta
och efternamn. Barnet kan uttrycka sina behov och viljor allt tydligare för föräldrarna och andra människor i omgivningen.
Barnets minne blir allt bättre och det kan uttrycka sig mer precist. Detta bidrar till att barnet tycker om att leka rolllekar med olika teman som till exempel, bondgård, byggnadsarbete, matlagning, dockhus etc. Låtsas-lekar hjälper barnet i dess utveckling av tal, logiskt tänkande och beslutsfattande.
Lämpliga leksaker i denna ålder är:
Gunghäst och trehjuling för att öka styrkan i större muskelgrupper, utveckla balansen och den rumsliga uppfattningen.
Trä pärlor för att öka handfärdigheten och koordinationen.
Geometrisk sorteringsbräda för att lära sig former och kategorisering genom att stapla geometriska delar på rätt plats.
Leksaker som inbjuder till rollspel, till exempel spis och kökstillbehör. (Plantoys, 2010)
2.8 Ljud
Hörseln är det första sinnet som når fullständig utveckling hos bebisar. Inom några minuters lopp efter födseln kommer en nyfödd bebis att hoppa till och skrämmas av höga ljud. Det möjliggörs tack vare att en stor del av den fysiska utvecklingen sker innan barnet föds. Forskning har visat, att innerörat är det enda sinnesorganet som är fullt utvecklat innan födseln. Faktum är, att det når sin fulla storlek redan i mitten av graviditeten.
Barn tar in mängder av information om världen runtomkring med hörseln, vilket stimulerar hjärnans utveckling och bidrar till fysisk utveckling som att sitta, rulla runt, krypa och gå.
Barnets hörsel är fullt utvecklad mot slutet av den första månaden, medan full förståelse och tolkningsförmåga av hörselintrycken tar längre tid.
I början lyssnar barnet särskilt noga på röster och speciellt ljusa sådana och reagerar på välbekanta ljud, t.ex. föräldrarnas röster. Bebisen rycker förmodligen också till vid höga eller oväntade ljud.
Tinningloben, som sitter nära tinningen, styr hörsel, vissa aspekter av språk-, ljud- och doftuppfattning och vissa delar av minnet och känslolivet, särskilt rädsla. Vid tre månaders ålder har tinningloben blivit mer aktiv och mottaglig. Detta gör att bebisen kanske tittar på sin mamma när den hör hennes röst och eventuellt "pratar" tillbaks genom att jollra eller göra andra ljud.
Vid fem månader hör barnet varifrån ljud kommer och vänder sig snabbt mot nya ljud. Femmånadersbebisar kan också känna igen sitt eget namn.
Förutom sång, läsning och musik så roar även olika ljud, som tickande klockor eller mobiler som gör ljud- ju mer variation, desto rikare sinnesintryck. Så
småningom kan föräldrarna se vad barnet föredrar och få en känsla för hans eller hennes "smak".
Bakgrundsfakta
2.9 Intressenter
Intressenter är de som har intresse av projektet eller som berörs av det. Primära intressenter är de som berörs direkt, till exempel Lisa Jonsson och handledare Erik Söderlind. Sekundära intressenter är de som vid någon tidpunkt kommer att beröras, till exempel tillverkare och barn. För att identifiera projektets
intressenter gjordes en intressentanalys (Bild 10).
Metod
3 Metod
Under de olika faser som projektet går igenom används olika verktyg och man kan med fördel blanda olika verktyg eftersom det finns för- och nackdelar med alla. Designprocessen, en modell för att arbeta med design inom produktutveckling, varierar mellan olika projekt, olika företag och mellan olika designområden. De flesta designorganisationer har sin egen beskrivning av designprocessen, men de liknar för det mesta varandra (SVID 2010). Jag har till exempel valt att arbeta efter BRIO’s designprocess som beskrivs i avsnitt 2.3. I följande kapitel beskrivs de olika metoder som använts i designprocessen.
3.1 Designprocessen som helhet
Designprocessen (bild 11) ingår som en del i företagets hela utvecklingsprocess och används för att nå ett framgångsrikt och kreativt resultat med hjälp av designkompetens. Nedan visas en förenklad bild av processen, så som SVID beskriver den.
Bild 11 ”Designprocessen som metod” Källa: SVID, 2010
3.2 Faktainsamling
Benchmarking
Benchmarking innebär att man jämför nya idéer med befintliga lösningar på marknaden. Det kan vara lösningar både inom samma område men även angränsande områden. (Nordin 2005).
Metod
Internet
Internet är ett bra hjälpmedel om man snabbt vill få information om produkter som redan finns på marknaden, samt tips och idéer om hur saker kan lösas och designas.
Mässa
Världen över finns det många olika fackhandelsmässor. Att besöka en eller flera kan ge viktig och för branschen helt ny information. Ofta
använder företag mässor som ett viktigt tillfälle att lansera nyheter innan de börjar säljas i butik.
Intervjuer
Intervjuer kan ske på olika sätt, till exempel telefonintervjuer och
personliga intervjuer. Personliga intervjuer är bra om man vill få en nära kontakt med användaren och metoden ger en tydlig bild över kundens krav och önskemål (Ericsson& Wiedersheim- Paul 1999). I detta fall utfördes en enkätundersökning i ett tidigt skede och personliga intervjuer i slutet då produkten skulle utvärderas.
3.3 Krav och önskemål
Funktionsanalys
En funktionsanalys är en kort beskrivning av produkten och vilka egenskaper som den ska ha(bilaga 2). Funktionsanalysen visar
produktens huvudsakliga, nödvändiga samt önskvärda funktioner. Man kan med fördel dela in de olika funktionerna i kategorier för att skapa en tydligare struktur. (Nordin 2005)
Verbal Brief
Den verbala briefen eller designbriefen, som den ofta kallas, är ett stöd för produktutvecklingsprocessen. Briefen skall bland annat beskriva
användarens önskemål och behov samt marknadens krav utan att föreslå en lösning på uppgiften. Det är uppdragsgivaren själv som skall skriva briefen vilket bidrar till att denna måste tänka igenom projektet ur ett helhetsperspektiv. Designbriefen ligger ofta till grund för designföretagets skriftliga offerter och det kommande arbetet.
Visuell Brief
Med utgångspunkt från den skrivna design briefen utarbetas ofta en visuell brief. Detta är ett kollage med bilder som beskriver den verbala briefens syfte. Dessa bilder kan vara till exempel vara för att visa en känsla eller på färger, material och andra produkter med passande formspråk.
Metod
3.4 Idégenerering
Brainstorming
Brainstorming är en idégenereringsmetod som ofta tillämpas i grupp för att skapa nya, användbara idéer. Vid brainstorming genereras nya lösningsförslag genom utbyte av idéer mellan deltagarna, både skriftligt och muntligt. Metoden går med fördel att nyttja vid skapandet av nya idéer, men är också användbar vid utveckling av redan existerande lösningsförslag (Wright 1998). Det viktigaste man skall tänka på vid en brainstorming är att inga idéer är för konstiga eller för svåra – alltså, ingen kritik är tillåten här. Kritiken hämmar kreativiteten (Ottosson 2006).
PAD – Pencil Aided Design
PAD innebär att man använder penna och papper för att skissa ner sina nya kreativa lösningar. När man arbetar med PAD arbetar man successivt från en abstrakt och grov nivå till en alltmer konkret och finstämd nivå som lämpar sig väl för datorisering (Ottosson 2006). Skissning används som ett verktyg under hela designprocessen.
Skissmodeller/funktionsmodeller
För att snabbt skaffa sig en känsla för form och storlek kan det vara bra att tillverka enkla modeller i ett snabbarbetat material. Dessa modeller kallas för skissmodeller eller mockups och är modeller som beskriver formen, men som oftast inte har några fungerande komponenter eller detaljer. De modeller som skapades i ett tidigt skede i detta projekt var ljudmodeller för att undersöka vilka ljud som skulle kunna gå att använda.
3.5 Utvärdering
Observationer
Observation innebär att man sätter sig bredvid en testperson och
observerar och noterar dennes beteende när personen testar produkten. Denna metod ger en förståelse för hur en produkt används och fungerar samt eventuella svagheter eller andra oväntade händelser som sker. I detta fall har ett lektest utförts samt tester av funktionsmodellerna. Test
Under projektets gång är det viktigt att testa produkten. Om möjlighet finns kan man göra användartester där de viktigaste intressenterna, primär- och sekundäranvändarna, snabbt kan ge feedback angående form, storlek och utseende på produkten. I detta fall har feedback ifrån BRIO’s produktutvecklingsavdelning samt föräldrar varit oerhört viktig. Flera lektest där barn i olika åldrar lekte med produkten har också varit en viktig del i processen.
Metod
Delpresentationer
Projektet består ofta av olika etapper. Mellan varje etapp är det därför viktigt att stämma av så att allt i respektive etapp är utfört och det kan ibland lämpa sig med en delpresentation för uppdragsgivaren och/eller övriga projektmedlemmar. Ibland kan ny fakta komma till projektets kännedom och man måste då ta ett beslut för hur detta skall hanteras. Feedback från uppdragsgivaren förs sedan in i nästföljande etapp för att effektivisera och rikta in det fortsatta designarbetet mot målet.
3.6 Avstämning
Tidplan
Tidplanen är en planeringsmetod där allt som ska göras i projektet skrivs upp, för att projektmedlemmarna ska veta vad som ska göras och när det ska göras. En vanligt förekommande metod är Ganttschema där block i olika eller samma färger beskriver under vilken tidsperiod varje moment skall ligga (Bilaga 3).
Veckorapport
Veckorapport är en fortlöpande rapportering som sker en gång varje vecka, lämpligen i slutet av veckan, till handledare och uppdragsgivare om så önskas. I veckorapporten rapporteras skriftligt vad som har gjorts under veckan samt vad som skall göras nästkommande vecka. Denna metod håller alla parter uppdaterade om vad som händer i projektet samtidigt som projektgruppen också måste planera.
Genomförande
4 Genomförande
Projektet har behandlat tre frågeställningar som nämndes i Inledningskapitlet. I följande kapitel beskrivs tillvägagångssättet för att ta reda på svaren på dessa frågor samt för att leverera ett resultat som uppfyller syftet och målet med projektet .
4.1 Uppstart
Den 25 januari 2010 startade examensprojektet på BRIO i Malmö. För att snabbt få en känsla för företaget BRIO och för att på ett effektivt sätt kunna driva
designprocessen föreslog Michael Heun att jag skulle sitta på
produktutvecklingsavdelningen (bild 12) i Malmö och arbeta. Denna möjlighet till inblick i mitt framtida yrkesliv tackade jag självklart ja till.
Michael Heun är kategorichef samt ansvarig för BRIO’s
produktutvecklingsavdelning och därför även ansvarig för mig. Erik Söderlind, BRIO’s designer, har varit min handledare och hjälpt mig mycket under de olika faserna. Lars Olsson är projektledare på produktutvecklingsavdelningen och har lång erfarenhet av både BRIO och tillverkningsprocessen av leksaker. Lars har hjälpt mig med frågor kring tillverkning, säkerhet och pris.
Bild 12 ”Michael, Erik och Lasse”
Den första veckan ägnades åt att titta igenom gamla projekt, företagets riktlinjer och vision samt försöka få en klar bild av hur produktutvecklingen och
designprocessen hanteras på BRIO. Erik Söderlind hade också en grundlig
genomgång av BRIO’s ”My Very First”- och ”Toddler”-sortimentet för mig. För att få en inblick i BRIO’s historia besöktes även Lekoseum som är ett
leksaksmuseum i Osby där det mesta av BRIO’s historia finns samlad.
Jag strukturerade också upp projekttiden med hjälp av ett Ganttschema (bilaga 3).
Produktutvecklingsavdelningen hade väldigt mycket att förbereda inför leksaksmässan i Nürnberg den kommande veckan så för min del fanns det mycket tid över för att sätta mig in i leksaksbranschen.
Under den första vecka på BRIO var det ännu inte bestämt vad jag skulle jobba med för projekt. Michael gav mig total valfrihet, men tillsammans med
produktutvecklingsavdelningen bestämde vi tillslut att jag skulle arbeta med ett projekt som fokuserade på ljud. Området ljud är väldigt brett och gav därför stort utrymme för tolkning och inriktning på projektet.
Genomförande
Projektet är helt och hållet mitt och är därför inte heller ett rent beställningsjobb ifrån BRIO’s sida. Med fokus på att utvecklas och få stor inblick i verkligheten har projektet i största möjliga mån ändå anpassats efter BRIO’s formspråk,
Genomförande
4.2 D1 – Analys
Eftersom BRIO har en begränsad erfarenhet av utveckling av leksaker där fokus har legat på ljud, var Designanalysen en väldigt viktig del i detta projekt. De moment som ingick i analysen var bland annat benchmarking, konkurrentanalys och marknadsundersökning vilka beskrivs i följande avsnitt.
4.2.1 Benchmarking och Konkurrentanalys
Det tänkta produktkonceptet skulle vara riktat till ålderskategorin 12-36 månader och med fokus på ljud. För att undersöka hur BRIO i framtiden skulle kunna jobba med ljudleksaker var det viktigt att sätta sig in i leksaksbranschen sam hur konkurrenterna jobbar med detta område.
Ett stort antal butiksbesök gjordes tidigt samt sökning på internet. Dock var två dagar på leksaksmässan i Nürnberg (se avsnitt 2.4) det som gav mest värdefull information och inblick i området. Mässan gjorde det möjligt att på kort tid testa, känna, se och upptäcka ett mycket stort antal ljudleksaker samt leksaker utan ljud.
För att få en uppfattning om BRIO’s historia besöktes, som nämnts tidigare, Lekoseum i Osby. Där finns de flesta av BRIO’s leksaker genom tiderna samlade samt även ett arkiv som man tillsammans med Solveig Nordh kan få titta i. Mitt besök på Lekoseum fick mig att inse att BRIO har en otroligt bred historia med väldigt många olika sorters produkter och leksaker. Att få se alla dessa olika leksaker var en viktig del i processen då många av mina förutfattade meningar om BRIO raserades. Om man till exempel tittar på BRIO’s toddler-sortiment idag så innehåller det inga andra vägfordon än en racerbil och en brandbil. Historiskt sett har brio haft jättemånga olika lastbilar och byggfordon, men det är inget man ser skymten av idag.
När det gäller BRIO’s produkter i ålderskategorin 12-36 månader så används i huvudsak materialet trä och endast mekaniska funktioner (ingen el). Detta innebar alltså att de ljud som jag skulle komma att arbeta med skulle skapas mekaniskt och produkten skulle i stort bestå av trä med eventuellt accenter av olika material såsom plast och metall.
Konkurrentanalysen har innefattat leksaker med elektroniska ljud, mekaniska ljud samt leksaker helt utan ljud. Detta just för att alla leksaker konkurrerar med varandra på ett eller annat sätt.
Det är väldigt sällan som endast funktionen avgör valet av leksak. Oftast är det en kombination av design, funktion och varumärke. De kunder som är ute efter att köpa en leksak gör oftast ingen research innan utan det är i affären som valet sker. Denna aspekt innebär att det är extremt viktigt att förmedla leksakens fördelar på ett sådant sätt att kunden snabbt uppfattar dem när produkten står på hyllan i affären. Därför är förpackningen en väldigt viktig del i produktkedjan. BRIO’s största konkurrent, i Sverige, generellt sett är Micki. När det gäller tåg så är the RC2 som är licenstagare av ”Thomas the tank” som är största
konkurrenten. BRIO var ett av de första företagen med träskenor som räls, men de flesta skenor som finns på marknaden idag är kompatibla med BRIO’s. Detta
Genomförande
gör att företag som Biltema och IKEA blir stora konkurrenter. Självklart är det stora skillnader i kvalitet och finish, men många kunder prioriterar priset före kvaliteten. Andra exempel på konkurrenter är Eichhorn, Plantoys och Kids Wood. Exempel på befintliga
ljudleksaker med mekaniskt ljud är drag- och puttleksaker med ljudfunktion på hjulaxeln och olika instrument (xylofon, trummor, gitarr, kastanjetter, maraccas, tamburin osv.). Till höger (bild 13) visas en
sammanställning av några av dessa.
Bild 13 ”Sammanställning av befintliga ljudleksaker”
4.2.2 Attityd till Ljudleksaker
För att i ett tidigt skede ta reda på föräldrars attityd till ljudleksaker utfördes en webbaserad enkätundersökning. Hur denna gick till samt resultatet av den går att läsa om i avsnitt 2.5. Resultatet av enkätundersökning var en viktig del då funktionsanalysen (bilaga 2) skulle tas fram, men också som hjälp för att senare kunna besvara de tre problemformuleringarna som sattes upp i början av projektet (kapitel 1).
4.2.3 Presentation av D1
Under D1 jobbade jag med att strukturera upp projektet och definiera vad jag ville uppnå med det. Vid presentationen av D1, som hölls för Erik Söderlind och Michael Heun, redovisades bland annat den känsla som leksaken skulle förmedla, tänkta material, forminriktning och inspiration. Presentationen i sitt fullständiga utförande finns i bilaga 4 och nedan (bild 14) presenteras en sammanfattning.
Genomförande
Genomförande
4.2.4 Verbal Brief
Den verbala briefen beskriver samma sak som den visuella briefen (D1 i detta fall), men i ord istället och lyder såhär:
4.2.5 Funktionsanalys
När D1 var väl genomarbetad avslutades fasen med att en funktionsanalys togs fram. I funktionsanalysen listas alla funktioner som leksaken skulle ha samt om det är en huvudfunktion, en nödvändig funktion eller en önskvärd funktion. I vissa fall kan även onödiga funktioner tas med, se bilaga 2.
4.3 D2 - Koncept
Konceptfasen överlappade Analysfasen vilket innebar att skissarbete och bygge av funktionsmodeller varvades med dokumenterande och sökande av fakta.
4.3.1 Ljudmodeller
Eftersom projektets fokus har legat på ljud (mekaniskt) var detta en viktig del att börja med. Parallellt med skissningen utfördes därför en hel rad ljudtester i verkstan i Osby, bild 15. Ljud är dock ett väldigt svårt område om man aldrig har sysslat med det innan. Många teorier om hur ljudet skulle kunna framställas slopades på grund av att ljudet blev för svagt, skapade motstånd i den mekaniska funktionen eller skulle bli alldeles för dyrt i serietillverkningen. I verkstan
testade hur ljud skulle kunna framställas genom att trä slog mot trä, metall mot trä, plast mot trä osv. Jag gick också igenom hur ljud hade framställs i tidigare BRIO-produkter.
Genomförande
Bild 15 ”Ljudmodeller i verkstan” 4.3.2 Skissning
Skissning, eller PAD som är ett mer ingenjörsmässigt sätt att uttrycka det på, är ett moment som pågår parallellt med alla andra metoder under hela
designprocessen. Verktyget är snabbt och enkelt att använda, både för
anspråkslösa idéer men även för att skapa presentationsskisser som beskriver form, färg och materialval.
I detta projekt har skissning använts både som en form av brainstorming, men också som ett verktyg vid personliga resonemang där nya lösningar testats. I början av projektet fokuserades skissningen på att få ner alla idéer på pappret. Alla idéer skissades därför ner som ”thumnails” för att inte falla bort i glömska, se bild 16. De idéer som är markerade med en grön bock är de tre koncept som jag senare valde att arbeta vidare med.
Genomförande
Bild 16 ”Idésammanställning”
4.3.3 3 Koncept
Utifrån alla mina idéer valde jag, tillsammans med Erik Söderlind, ut tre koncept som jag skulle skissa ut lite mer. Dessa koncept skulle senare presenteras för Michael Heun och Lars Olsson. Anledningen till att dessa tre koncept valdes ut var att de hade en hög grad av unicitet. Min personliga favorit var ”radion” just tack vare känslan av oändlig lekkapacitet och högt pedagogiskt värde.
Skivspelaren byggde på lite samma idé och kändes också därför som ett
självklart val. Bilidén valdes ut för att få in lite mer lekfullhet och för att fokusera på något som skiljde sig lite mer åt ifrån radion och skivspelaren. Nedan
presenteras de tre koncepten samt de för- och nackdelar som jag personligen såg med varje koncept.
Koncept 1 – Modul Cars
I det första stadiet byggde bilidén på att man antingen skulle byta ut hjulen på bilen och på så sätt få olika ljud eller att man hade olika underreden som gav olika ljud. Hjulidén kändes svår att lösa säkerhetsmässigt och det fanns en stor risk för att få smådelar och även många delar. Att ha olika underreden skulle kräva ganska mycket materialåtgång och idé krävde därför vidare arbete. Konceptet utvecklades till en bil där man skulle kunna byta ”motor” eller
egentligen front på bilen. Beroende på vilken front man hade så skulle ljudet bli olika. Detta skulle kräva mindre materialåtgång och en lek som skulle bli en kombination av byggklossar och en traditionell bil, fast med ljud (Bild 17).
Genomförande
Bild 17 ”Koncept 1” Jag såg också en stor utvecklingsmöjlighet av detta koncept. Istället för att byta front på bilen skulle man till exempel kunna ha tre olika gubbar och där ”föraren” skulle bestämma vilket ljud som bilen fick. Det skulle också kunna vara en lastbil med tre olika laster eller ett fordon som kunde förvandlas till tre olika typer av fordon.
Fördelar: Pedagogisk
Övar barnets motorik Övar barnets koordination Uppmanar till en kreativ lek Har en naturlig koppling till ljud Kostnadseffektiv
Nackdelar:
Begränsad variation
Svår att kommunicera till kunden Koncept 2 – Beat Box
Grundprincipen med detta koncept var att erbjuda en produkt med ”oändliga” variationsmöjligheter med ljudet. Ljudet skulle också helt och hållet bero på barnets placering av klossar. Idén var därför att man skulle ha en låda med tre stycken fyrkantsstavar. Dessa skulle vara placerade på var sitt kugghjul. På fyrkantsstaven kunde en cylinderformad kloss placeras. Det fanns alltså tre olika placeringsalternativ och samtidigt kunde man välja om ovansidan skulle vara uppåt eller undersidan uppåt.
Genomförande
Beroende på hur barnet placerade klossarna så skulle olika ljud och rytmer skapas. Trä mot trä, trä mot metall, metall mot metall, plast mot metall osv. Se bild 18.
Bild 18 ”Koncept 2” Denna idé skulle kunna ”förpackas” på många olika sätt. Till exempel som ett fordon eller som en radio. Jag gillade radiotanken och skissade därför ut detta koncept lite mer.
Fördelar:
Open-ended play (icke styrd lek) Pedagogisk
Övar barnets finmotorik Övar barnets koordination Uppmanar till en kreativ lek Har en logisk koppling till ljud Klossarna går att leka med separat Nostalgi för föräldrarna
Högt lekvärde Nackdelar:
Troligen dyr att tillverka -> dyr till kund Många delar
Svår att kommunicera till kunden Vet barn vad en radio är?
Genomförande
Koncept 3 – Record Player
Detta koncept bygger på koncept 2. Istället för att förpacka det som en radio kan man förpacka det som en skivspelare. Därför bygger idén istället på att man har olika ”skivor” som man kan byta. ”Nålen” på skivspelaren skulle då slå emot de olika materialen och bilda olika ljud och rytmer (bild 19).
Tanken var också att skivorna skulle kunna placeras i en låda i själva leksaken då de inte användes.
Bild 19 ”Koncept 3” Fördelar:
Open-ended play (icke styrd lek) Pedagogisk
Övar barnets finmotorik Övar barnets koordination Uppmanar till en kreativ lek Har en logisk koppling till ljud Nostalgi för föräldrarna
Förvaring av lösa delar i själva leksaken. Nackdelar:
Begränsat antal variationer.
Troligen dyr att tillverka -> dyr till kund Vet barn vad en skivspelare är?
Risk för klämda fingrar!? Ganska stor
Genomförande
4.3.4 Kontakt med Leksaksforskare
BRIO har tidigare samarbetat med leksaksforskaren Krister Svensson på Sitrec. Med anledning av detta kontaktade jag honom i början av projektet. På grund av privata händelser så hade han endast möjlighet att hjälpa mig i mitten av
projektet. Nedan visas hans feedback på de tre koncepten. Krister Svensson, Leksaksforskare:
”Mina första kommentarer är att ditt val med mekaniskt framställt ljud är mycket spännande. Jag har själv jobbat med det en hel del.
Jag har också tittat på dina konceptidéer. Du har själv föreslagit koncept 2, "Radioapparaten". Som jag ser det är detta det mest omgjorda konceptet relativt verkligheten. En radio framställer inte ljud mekaniskt, det gör däremot både vevgrammofonen och bilen.
Dvs mina tips är att jobba vidare med ett av dessa. Jag skulle dessutom föreslå att satsa på grammofonen om du vill erbjuda barn en möjlighet att laborera med ljudbilder och rytmer. Om mekaniskt ljud och rytmer ligger i fokus kan detta iscensättas utan att använda nostalgi
(vevgrammofonen).
För barnet betyder inte vevgrammofonen något i sig, de har inga referenser
tillbaka dit. Det har inte heller deras föräldrar, däremot mor-, och farföräldrar kan ha vissa minnen tillbaka.
Alltså kan du med fördel bygga "ljudmaskinen" med helt andra skal. Jag tycker du skall fokusera på ljudkvalitet och vad man faktiskt kan göra med ljudet. Därefter välja scenario.”
Via mailkontakt, Krister Svensson, Leksaksforskare, Sitrec, http://www.sitrec.kth.se/
4.3.5 Presentation för produktutvecklingsavdelningen Den 25 mars presenterade jag de tre koncepten för
produktutvecklingsavdelningen (bilaga 5). Deras feedback på de olika förslagen ser ni nedan. Utifrån deras feedback, feedback ifrån Krister Svensson samt mina egna tankar kring koncepten valdes ett utav dessa ut.
Synpunkter koncept 1: Kommersiell produkt
Ligger ganska nära BRIO idag Enkel att ta in i sortimentet Lagom storlek
Bra koppling till ljud Synpunkter koncept 2:
Ligger ganska långt ifrån BRIO idag, men kan mycket väl vara något för BRIO i framtiden. Just nu är den nog mer något för Lek och Lar.
Stor pjäs
Genomförande
Ganska seriös och inte så lekfull Troligen väldigt dyr
Avancerad tillverkning Synpunkter koncept 3:
Ligger ganska långt ifrån BRIO idag, Stor
Pedagogiskt värde
Bra med förvaring i leksaken Troligen väldigt dyr
Avancerad tillverkning Gillar inte direkt konceptet
Åsikterna skiljde sig såklart en del åt, men jag har sammanfattat det
övergripande intrycket. Enkelt kan man säga att produktutvecklingsavdelningen tyckte att jag skulle gå vidare med koncept 1 eller 2. Valet var mitt.
Efter presentationen och feedback ifrån Krister Svensson så började jag känna mer för koncept 1. Dels var tiden för knapp för att få fram många bra ljud till koncept 2 och dessutom utforma utsidan utav den och dels så kändes den lite väl seriös. Lekfullheten och glädjen hade fallit bort på vägen. Jag beslutade därför att titta vidare på koncept 1 – modul cars.
Eftersom mitt fokus fortfarande låg på ljud så var det viktigt att undersöka hur denna idé fungerade i praktiken. Dagen därpå åkte jag till verkstan i Osby och byggde en funktionsmodell för att undersöka ljuden samt funktionen för hopsättning av front och bil.
4.3.6 Funktionsmodeller koncept 1
Funktionsmodellerna för koncept 1 (Bild 20) tillverkades i verkstan i Osby. Tillsammans med Kjell byggde jag fyra olika fronter och en bakdel. Vi testade några olika plastbitar på hjulaxeln samt en klocka i en av fronterna.
Fastsättningen bestod av fyra små trätappar. Vi testade även en annan lösning med en hona och en hane i plast.
Genomförande
Bild 20 ”Funktionsmodeller koncept 1” Ljuden blev roliga och samtidigt behagliga att lyssna på. Detta kontrollerade jag även med vänner som har barn och de godkände ljuden. Dock så blev ljudet för tyst i den med en klocka. Funktionen att klockan dinglade ut och in ifrån fronten hade ett visuellt värde, men med tanke på det tysta ljudet bestämde jag mig för att skippa den till nästa modell. Jag gjorde även ett litet lektest där mina
systerdöttrar (bild 21) fick leka lite med modellerna. Det visade sig då att modellen var en aning svår att greppa om. Möjligen skulle den bli lagom med radier. Honan och hanen i plast satt alldeles för hårt för att en fyraåring skulle kunna ta isär dem. De var lite väl svårt att passa in klossen på de fyra
trätapparna. Med vetskapen att jag hade hittat bra ljud och ett roligt koncept gav jag mig in i nästa fas – utvecklingsfasen.
Genomförande
4.4 D3 – Utveckling
Eftersom funktionsmodellerna för koncept 1 fungerade bra inleddes D3. I denna fas pågick ett omfattande arbete i Rhino för att skapa många olika digitala
3D-modeller. En av dessa skulle också fungera som underlag för att kunna tillverka en presentationsmodell som även skulle lektestas. D3 var också den sista fasen i BRIO’s designprocess som jag skulle slutföra. Fasen D4 innebär bland annat att man reviderar designen utifrån tester som har gjorts och den omfattningen skulle mitt examensprojekt inte ha.
4.4.1 3D-modellering
Som nämnts tidigare så valde jag att arbeta vidare med modul cars – koncept 1. Eftersom jag såg stora utvecklingsmöjligheter med detta koncept valde jag att arbeta vidare med två spår inom samma koncept. Det ena spåret innebar en bil med gubbar och där den gubbe som var förare också bestämde vilket ljud som bilen fick (bild 22). Det andra spåret innebar en bil med tre olika tillhörande fronter (bild 23). Beroende på vilken front som barnet valde att använda så fick bilen olika ljud. Under denna fas hade jag dagliga genomgångar med min
handledare Erik (BRIO’s designer).
Något som har varit genomgående och präglat processen till stor del är tillverkningsanpassning. Vid varje designförslag har jag tänkt igenom hur tillverkningen skall ske. I denna bransch är det viktigt att tillverkningen är effektiv och kostnadssnål. Även säkerhet är en stor del.
Genomförande
Gubbar
Bild 22 ”Bil med tre olika gubbar”
Olika fronter
Genomförande
Av alla idéer hade jag valt ut den kombination från varje spår som jag själv förespråkade (bild 24). Tanken med konceptet var att leksaken skulle säljas i ett paket med tre tillhörande ljud alltså antingen tre gubbar eller tre olika fronter.
Bild 24 ”De varianter som jag föredrog mest” 4.4.2 Val av spår
Den 19 april, efter tre veckors caddande, presenterade jag alla mina olika varianter av bilar för Michael Heun. Tillsammans diskuterade vi för- och
nackdelar och jag fick feedback utifrån hans sett att se på produkten. Bland annat ”Hur kommunicerar vi detta till kunden?”,”Vad är unikt?”, ”Vilken är lättast att sälja?”, ”Passar den in i BRIO’s sortiment?”.
Michael tyckte att koncepten var häftiga och nytänkande, dock inte mitt i prick mässigt. Båda spåren hade många av de element som gör en produkt BRIO-mässig, men fortfarande saknades något som han hade svårt att sätta fingret på. Jag har sammanfattat hans feedback för de olika spåren nedan:
Gubbar
Extra svår att kommunicera funktionen till kund i butik
Genomförande
Fördel att gubbarna ständigt sitter samlade i själva leksaken. Minskar risken att tappa bort delar.
Gubbarna i sig blir en egen lek.
Blir en annan sorts lek jämfört med olika fronter. I denna blir leken antagligen mer karaktärs-orienterad. Som en historia kring gubbarna.
Uttrycket blir lekfullt.
Svårt att hålla i bilen när gubbarna sticker upp.
Olika fronter
Unik och nytänkande leksak
Svår att kommunicera funktionen till kunden i butik Kan vara en nackdel med lösa delar som kan komma bort De olika grillarna tar för stort fokus – ej BRIO-mässigt. Svårt att se vilka olika sorters fordon de skall föreställa. För mycket exponerat trä
Känns avhugget i formen. Vill ha ett mer mjukt uttryck.
Jag håller till stor del med Michael i hans feedback. Den största fördelen som jag såg med gubbar var att alla delar skulle kunna samlas i leksaken. Detta skulle minska risken för att någon del kom bort. Gubbarna skulle antagligen också vidga själva leken.
Idén med att ha olika fronter kändes mer unik och spännande. Varken jag eller Michael har sett någon liknande leksak och därför skulle den antagligen väcka större uppmärksamhet på hyllan i leksaksbutiken än en bil med gubbar. Idén med att gubbarna skulle påverka ljudet kändes fortfarande unik, men utan att veta leksakens funktion skulle den inte sticka ut på marknaden.
Med risk för ett lägre lekvärde, men med större nytänk valde jag att arbeta vidare med de olika fronterna. Nu låg fokus på att hitta detaljerna som skulle ge den ett BRIO-mässigt utseende.
4.4.3 Vidareutveckling av de olika fronterna
Först och främst så skalade jag ner på det exponerade träet. Jag la också till lyktor av metall, något som BRIO ofta använder som accent. Istället för att försöka skapa större skillnader i de olika fordonen så gjorde jag skillnaderna mindre. Eftersom bakdelen hade en så pass neutral form så blev det svårt att skapa tre helt olika fordon. Jag testade dock en idé med att försöka skapa en lastbil och en racerbil med samma bakdel (bild 25). Resultatet av det blev enligt mig väldigt dåligt och jag la därför ner den tanken ganska snabbt.
Genomförande
Bild 25 ”Lastbil och racerbil med samma bakdel” De tre fordon som jag istället skapade var tre liknande fordon som man själv får bestämma vad det är – buss, lastbil eller personbil – eller kanske något helt annat?
Bakdelen kändes på den förra ganska ”tung” och massiv. Detta lättade jag upp genom att ge den tre hål som också skulle kunna symbolisera fönster om man vill. Hålen var också tänkta att göra leksaken mer greppvänlig för ett litet barn med små händer. De tre fronterna fick också var sitt hål av samma anledning men också för att skapa en helhet tillsammans med bakdelen.
Istället för att ha en stor logga på sidan valde jag att sätta en logga fram och en bak som skulle kunna symbolisera en registreringsskylt. Tanken med denna placering innebar också att varje enskild lös del skulle vara BRIO-märkt. Många av BRIO’s toddler-produkter har en logga på ett av hjulparen, något som jag hade kunnat använda mig av istället för att sätta en logga baktill. Detta valde jag dock bort då det skulle skapa en dubbelexponering av loggor vid fotografering av produkten.
Efter en veckas finslipning i Rhino visade jag Michael mitt resultat (bild 26). Tillsammans bestämde vi nu att jag skulle bygga en modell av konceptet för att kunna utvärdera det ytterligare samt göra lektester.
Genomförande
Bild 26 ”Förändringar”
4.4.4 Presentationsmodell
Presentationsmodellen tillverkades i Osby tillsammans med BRIO’s
modellsnickare Kjell Bertilsson som driver snickeriet KjeBe. Det första vi gjorde var att gå igenom mina tankar och idéer. Tillsammans tittade vi igenom mina
Genomförande
ritningar och bestämde då att vi skulle göra en ändring direkt. Bredden på modellen gjordes 50mm istället för 60mm som jag hade tänkt ifrån början. Fastsättningen av fronterna var fortfarande inte helt bestämt. Vi testade lite olika varianter och kom fram till att en magnet i framkanten och en tapp i bakkanten fungerade bra. Magneten gjorde att leksaken gick att hålla uppochned utan att fronten trillade av samtidigt som det var väldigt enkelt att dra loss den för att byta front. Tappen styrde in fronten på rätt placering mycket enkelt och ihop med magneten kändes det som ett snäpp-fäste.
I detta stadiet var inte heller de slutgiltiga färgerna bestämda och vi tillverkade därför tre basdelar och fem fronter för att kunna testa olika färgkombinationer (bild 27).
