Industrins avfall 2002
Industrins avfall 2002
Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620-5371-X.pdf
ISSN 0282-7298
© Naturvårdsverket 2004 Elektronisk publikation
1 Förord
Denna avfallsstatistik om industrins avfall har framställts av konsortiet Svenska Miljö Emmissions Data (SMED) på uppdrag av Naturvårdsverket som är ansvarig för officiell statistik inom avfallsområdet.
Per Edborg (SMED) var projektledare och Jan-Olof Sundqvist (SMED) deltog som avfallsexpert.
Ansvariga för avfallsstatistik på Naturvårdsverket var Annmari Blom och Helena Looström Urban.
Projektet har pågått ett år som varit fullt med arbete. Under denna tid har många medarbetare varit med i arbetet. Ett projekt av denna karaktär fordrar ju
arbetsinsatser av en rad specialister inom olika områden. Det har gällt bl.a.
blankettkonstruktion, tryck, utsändning, statistiskt metodarbete, databaskonstruktion och dataregistrering. Därför vill vi härmed tacka för all den professionella hjälp inom dessa områden som ställts till vårt förfogande vid genomförandet av projektet. Vi vill också tacka alla de företag som ställt upp och svarat på enkäten. Det har varit frivilligt att svara på enkäten och ändå har ungefär 75 % svarat.
Innehållsförteckning 1 Förord ...3 2 Sammanfattning av resultatet...6 Summary of results ...9 2 Bakgrund...13 3 Syfte/mål ...14 4 Metodik/arbetsdokumentation ...15 4.1 Planering...15 4.2 Population/urval ...15 4.3 Variabler...18 4.4 Registrering, granskning ...19 4.5 Imputering ...20 4.6 Uppräkning...20 4.7 Övrigt ...21
5 Resultat med tabeller ...22
6 Diskussion...30
6.1 Möjliga felkällor ...30
6.1.1 Fel i lämnade uppgifter ...30
6.1.2 Fel vid överföring av uppgifter från enkät till databas ...33
6.1.3 Fel vid uppräkning ...33
6.2 Skillnader mellan undersökningarna för år 1998 och år 2002 ...33
7 Kvalitetsdeklaration av Industrins avfall och returråvaror 2002 ...36
Bilaga 1. Missivbrev ...42
6
2 Sammanfattning av resultatet
I denna undersökning har vi kommit fram till följande resultat. Totalt har det inom
branscherna utvinnings- och tillverkningsindustri uppkommit drygt 73 miljoner ton avfall under år 2002. Klart mest avfall har uppkommit inom utvinningsindustrin, drygt 54 miljoner ton, vilket motsvarar ca 74 % av den totala mängden för branscherna. Motsvarande värden för den förra undersökningen avseende år 1998 var drygt 83 miljoner ton totalt, varav knappt 64 miljoner ton för utvinning. Utvinningen stod då för ca 77 % av de totala mängderna. Minskningen av avfall från utvinningsindustrin beror på att produktionen minskat. Tillverkningsindustrins avfallsmängder minskade något, från nästan 20 miljoner ton år 1998 till knappt 19 miljoner ton år 2002. Denna ändring ligger inom felgränserna.
Inom tillverkningsindustrin uppkom mest avfall inom Massa-, pappers- och
pappersvaruindustrin, följt av Trä- och trävaruindustrin och Stål- och metallverk. År 1998 var ordningen Trä- och trävaruindustrin följt av Massa-, pappers- och
pappersvaruindustrin och Stål- och metallverk, se Tabell nedan.
Farligt avfall uppgick inom utvinning och tillverkning år 2002 till 676 000 ton, vilket är mindre än 1 % av det totala avfallet. 1998 var mängden farligt avfall något större, 801 000 ton. Skillnaderna ligger inom felmarginalerna och är inte statistisk signifikant. Vad gäller behandling av avfallet inom tillverkningsindustrin märks minskad deponering och ökad förbränning med energiutnyttjande år 2002 jämfört med undersökningen för år 1998. Nu är andelen deponerat avfall 10,5 %, medan förbränning med
energiutnyttjande är 39 %. Materialåtervinning ligger fortfarande på en hög nivå, 44 %, se diagrammet nedan.
Inom utvinningsindustrin dominerar, liksom tidigare år, den interna deponeringen, som står för 95 % av behandlingen.
Tabell. Uppkommen mängd avfall per näringsgren 1998 och 2002, 1 000 ton Näringsgren Totalt därav farligt avfall
1998 2002 1998 2002
1) 1) 1) 1)
Utvinning av mineral 63 818 B 54 432 A 2 _ 2 _
Tillverkning 19 779 B 18690 B 799 D 674 E
därav
Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri
1 814 E 934 D 17 F 11 E
Textil-, beklädnads- och pälsindustri, garverier
35 G 32 E 4 _ 0 _
Industri för trä och trävaror, möbler 7 718 E 5 752 F 69 G 5 E Massa-, pappers- och
pappersvaruindustri, grafisk industri
4 097 B 6 464 D 82 G 16 D
Kemisk, gummi- och plastvaruindustri 571 D 399 D 130 C 135 D Jord- och stenvaruindustri 583 E 349 E 13 F 1 _ Stål- och metallverk 3 691 A 2 735 E 299 D 298 E
Verkstadsindustri 1 245 D 2 016 F 185 D 208 F
Annan tillverkningsindustri, exkl möbler
25 F 9 E 0 _ 0 _
Totalt 83 598 B 73 122 B 801 D 676 E
1
Anger relativ felmarginal för det angivna värdet. Närmare beskrivning finns i avsnitt 8.2.3. Siffrorna står för följande felmarginaler A: 0 - 2 %; B: 2 - 5 %; C: 5 - 10 %; D: 10 - 20 %; E: 20 - 50 %; F: 50 - 100 %; G: >100 % Deponering 11% Förbränning med energiutnyttjande 39% Kompostering och rötning 3% Övrig återvinning 43% Annat 4%
Diagram. Behandling av avfall från tillverkningsindustri år 2002, fördelning i % av mängd.
8
Totalmängderna avfall inom utvinning och tillverkningsindustri har relativt låg felmarginal, vilket indikerar att dessa siffror är tillförlitliga.
För några av delbranscherna inom tillverkningsindustri har stora ändringar skett mellan år 1998 och år 2002:
• För livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri har den beräknade mängden
ungefär halverats. Vid granskning av enkäterna för båda åren har vi upptäckt att flera mejerier redovisade gränsmjölk eller fodermjölk som avfall år 1998 men inte år 2002.
• Industri för trä och trävaror, samt möbeltillverkning redovisar en minskning.
Minskningen är dock inte statistisk säkerställd. Både 1998 och 2002 är det många av arbetsställena som inte redovisat träavfall, men uppskattningsvis är det lika mycket som har missats båda åren.
• Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning samt grafisk industri redovisar en
ökning. Ökningen beror på att vi för år 2002 räknat med bark som förbränns internt, och som de flesta bruk inte rapporterat som avfall i enkäten, varken år 2002 eller år 1998. Produktionsvolymen inom skogsindustrin har också ökat mellan 1998 och 2002, vilket också kan bidra till en viss ökning. Skillnaderna mellan 1998 och 2002 kan sägas mest bero på ett systematiskt fel, beroende på att ett speciellt avfallsslag (bark som förbränns internt) inte var med år 1998.
• Kemisk-, gummi- och plastvaruindustri redovisar en minskning. Minskningen ligger
inom felmarginalerna. Produktionsvolymen har ökat mellan 1998 och 2002.
• Jord- och stenvaruindustri redovisar en minskning som ligger inom felmarginalerna.
• Stål- och metallverk redovisar en minskning av avfallsmängderna, samtidigt som
produktionsvolymen ökat. Skillnaden ligger egentligen inom felmarginalerna, men torde till största delen bero på att man vid 1998 års undersökning påförde 1,1 Mton stålskrot som inte hänfördes till något särskilt arbetsställe. Vi har för år 2002 inte räknat med stålskrot som avfall.
• Verkstadsindustrin redovisar en kraftig ökning som dock inte är statistisk säker. Flera delbranscher har haft en stor produktionsuppgång mellan 1998 och 2002. • Övrig industri redovisar en minskning, som dock ligger inom felmarginalerna. Som nämnts ovan, har den beräknade mängden farligt avfall minskat från ca 800 000 ton år 1998 till ca 675 000 ton år 2002. Skillnaden ligger inom felmarginalerna och är egentligen inte statistisk signifikant. Vi har vid närmare analys av både 1998 års resultat och 2002 års resultat funnit några troliga fel i 1998 år siffror. Sammantaget bedömer vi 2002 års resultat som mer tillförlitligt än 1998 års resultat för farligt avfall.
Summary of results
In this survey, we have reached the following conclusions. In 2002, the total amount of waste produced by the industries for manufacturing and extraction of minerals
amounted to just over 73 million tonnes. It is clear that most of the waste has been produced by the industry for extraction of minerals, or about 54 million tonnes. This corresponds to about 74% of the total amount from all industries. The comparative figures from the previous survey in 1998 were just over 83 million tonnes total, of which about 64 million tonnes were from extraction of minerals. At that time, extraction of minerals accounted for 77% of the total waste amount. The reduction of waste from the industry for extraction of minerals is because production has decreased. The amount of waste from the manufacturing industry has declined somewhat, from nearly 20 million tonnes in 1998 to slightly less than 19 million tonnes in 2002. This change is within the margin of error.
Within the manufacturing industry, most of the waste was generated from the pulp and paper industry, followed by the wood and wood products industry and the steel and metal works industry. See the following table for more details.
In 2002, hazardous waste from the mining and quarrying industry and the
manufacturing industry amounted to 676 000 tonnes, or less than 1% of the total
volume of waste. In 1998, the amount of hazardous waste was somewhat more, or 801 000 tonnes. The differences lie within the margins of error and are not statistically significant.
Concerning treatment of waste in the manufacturing industry, there is somewhat less landfilling while incineration for energy recovery has increased in 2002, compared to the previous survey in 1998. Now the percentage of landfill waste is 10.5%, while
incineration for energy recovery is 39%. Recycling of materials is still at a high level, 44% (see the following diagram).
As in previous years, internal depositing is dominant in the mining and quarrying industry, which takes care of 95% of the waste treatment.
10
Table. Generated amounts of waste by industry, 1998 and 2002, 1 000 tonnes
Industry Total of which hazardous waste
1998 2002 1998 2002
1) 1) 1) 1)
Extraction of minerals 63 818 B 54 432 A 2 _ 2 _
Manufacturing 19 779 B 18690 B 799 D 674 E
of which
Food, beverage and tobacco industry 1 814 E 934 D 17 F 11 E
Textile, clothing, fur and leather tanning industries
35 G 32 E 4 _ 0 _
Industry for wood and wood products, furniture
7 718 E 5 752 F 69 G 5 E
Pulp, paper and paper products, publishing and printing
4 097 B 6 464 D 82 G 16 D
Chemicals, rubber and plastics industries
571 D 399 D 130 C 135 D
Industry for other non-metallic mineral products
583 E 349 E 13 F 1 _
Steel and metal works industry 3 691 A 2 735 E 299 D 298 E
Engineering industry 1 245 D 2 016 F 185 D 208 F
Other manufacturing industry, excl. furniture
25 F 9 E 0 _ 0 _
Total 83 598 B 73 122 B 801 D 676 E
1
Relative margin of error is given for the stated value. For further information, see section 8.2.3. Margins of error are as follows A: 0 - 2 %; B: 2 - 5 %; C: 5 - 10 %; D: 10 - 20 %; E: 20 - 50 %; F: 50 - 100 %; G: >100 %
Composting or anaerobic digestion 3% Incineration with energy recovery 39% Other recovery 43% Landfilling 11% Other 4%
Figure. Treatment of waste in manufacturing industry, 2002, breakdown by % of amount.
The total amounts of waste from extraction of minerals and the manufacturing industry have relatively low error margins, indicating that these figures are reliable.
Some of the sub-industries in the manufacturing industry have undergone considerable changes between 1998 and 2002:
• Waste amounts for the food, beverage and tobacco industry have been reduced by
about 50 per cent. When studying the questionnaires for both 1998 and 2002, we discovered that more and more dairies reported waste of milk for animal feed as waste in 1998 but not in 2002.
• The wood and wood products industry together with furniture manufacturing report a
reduction. However, this reduction has not been statistically confirmed. Both in 1998 and 2002, many establishments did not report wood waste, but roughly, the amounts have been the same for both years.
• The pulp, paper and paper goods industry as well as the publishing and printing
industry report an increase. This increase is because in 2002, we have included bark that has been incinerated internally. In 1998 as well as in 2002, most of the
industries did not report bark as waste in the questionnaire. Production volumes in the forestry industry have also increased between 1998 and 2002, thus contributing
12
to a certain increase. The differences between 1998 and 2002 may likely be due to a systematic error, because a special type of waste (bark that is incinerated internally) was not included in 1998.
• The industry for chemicals, rubber and plastics report a reduction. This reduction is within the error margin. Production volume has increased between 1998 and 2002. • The industry for other non-metallic mineral products reports a reduction that lies
within the error margin.
• The steel and metal works industry reports a reduction of waste amounts, while
production volume has increased. The difference is actually within the error margin, but by and large, this ought to be because in 1998, 1.1 million tonnes of steel scrap was added without being referred to any specific establishment. In 2002, we have not included steel scrap as waste.
• The engineering industry has reported a significant increase, but this increase is not statistically reliable. Several sub-industries have a considerable production increase between 1998 and 2002.
• Other industries have reported a reduction that lies within the error margins.
As mentioned above, the calculated amount of hazardous waste has decreased from about 800 000 tonnes in 1998 to about 675 000 tonnes in 2002. The difference lies within the error margins and is actually not statistically significant. Upon closer analysis of results from both 1998 and 2002, we have found some probable errors in the figures for 1998. On the whole, we assess results for hazardous waste from 2002 to be more reliable than in 1998.
2 Bakgrund
Det finns ett stort behov av regelbunden och jämförbar avfallsstatistik av god kvalitet för alla samhällssektorer, inte minst för industrin där mycket stora mängder avfall alstras. De senaste undersökningarna för denna sektor avser referensåren 1993 och 1998. Avfallsstatistik behövs för att följa upp och planera avfalls- och miljöpolitiken, och för olika internationella rapporteringar. Vartannat år, nu närmast maj 2004, behövs data för rapportering till OECD/ Eurostat Joint Questionnaire Waste. Föreliggande undersökning avser att ta fram statistik för denna rapportering.
Kraven på avfallsstatistik kommer att öka. Under slutet av 2002 togs en ny
EU-förordning om avfallsstatistik (Europaparlamentets och Rådets Förordning nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik ). Enligt denna ska en mängd uppgifter om generering och behandling av avfall lämnas för referensår 2004, däribland för sektorn industri, inkl. utvinning. De uppgifter som då behöver lämnas är betydligt mer ingående och detaljerade än vad som behöver rapporteras till bl.a. OECD/Eurostat Joint
14
3 Syfte/mål
Detta projekt har syftat till att genom en enkätundersökning ta fram statistik om uppkommen mängd avfall avseende år 2002 inom industrisektorn, och hur detta återvinns och bortskaffas. Med industrisektorn menas här utvinning av mineral (SNI C exklusive SNI 10 –12 utvinning av energimaterial) och tillverkningsindustrin (SNI D exklusive delbransch SNI 37 återvinning). Dessa exkluderingar har gjorts för att göra statistiken jämförbar med motsvarande tidigare undersökningar avseende år 1993 och 1998.
Det huvudsakliga målet med detta projekt har varit att förse OECD/ Eurostat Joint Questionnaire Waste med data om 2002 års industriavfall. Det är tabellerna 1, 3 och 4 i denna rapportering som berörs. Tidigare har industriavfallsundersökningen avseende år 1998 legat till grund för de rapporteringar som gjordes under år 2000 och år 2002. Enkäten har utformats så enkel som möjligt för att i huvudsak endast samla in sådana uppgifter som är nödvändiga för denna rapportering. Det innebär samtidigt att de insamlade uppgifterna inte har sådan noggrannhet och upplösning i olika avfallstyper som kommer att krävas i framtiden enligt EU:s nya avfallsstatistikförordning.
4 Metodik/arbetsdokumentation
I detta kapitel redogörs i stora drag hur undersökningen om industrins avfall har genomförts från den tidpunkt igångsättningstillståndet meddelades från
Naturvårdsverket 2003-02-18.
Undersökningen har genomförts i form av en postenkät till ett urval av arbetsställen inom utvinning och tillverkningsindustri. I enkäten efterfrågades mängd uppkommet avfall av olika slag (industriavfall, allmänt avfall och farligt avfall), och hur detta avfall återvunnits eller bortskaffats internt eller externt.
Efter registrering, påminnelser och granskning av uppgifterna gjordes bortfalls- och urvalsuppräkningar, varefter resultatet i form av statistiktabeller togs fram. Slutligen redovisades resultatet tillsammans med bl.a. en kvalitetsredovisning enligt MIS 2001:1 (se Kapitel 7 Kvalitetsdeklaration i denna rapport).
4.1 Planering
Slutgiltig beställning av undersökningen kom relativt sent (senare hälften av februari 2002) från Naturvårdsverket. Detaljplaneringen av projektet startade därför ca tre månader senare än vad som skulle ha varit önskvärt, t.ex. för att kunna informera uppgiftslämnarna i god tid före själva undersökningen.
Enkätundersökningen genomfördes på likartat sätt som den undersökning som gjordes avseende år 1998, för att kunna utnyttja samma rutiner. Statistiken för de olika åren är därför i stora delar jämförbar med varandra. Förutom jämförbarhet är en annan fördel att uppgiftslämnare i stort kunde känna igen de uppgifter som efterfrågades, en del av undersökningsmetodiken från tidigare undersökning kunde återutnyttjas m.m. för att spara tid.
4.2 Population/urval
Enligt SCB:s Företagsdatabas 2002 fanns drygt 600 arbetsställen inom utvinning av mineral och nästan 57 000 arbetsställen inom tillverkningsindustri exkl. återvinning. Av dessa var det 36 arbetsställen inom utvinning och ca 5 200 arbetsställen inom
tillverkning som hade minst 20 anställda. Totalt drygt 5 200 arbetsställen i denna undersökning utgjorde därför den population varifrån ett stratifierat urval av ca 1 900 arbetsställen drogs. Gränsen 20 anställda sattes för att begränsa populationen till arbetsställen med störst betydelse, medan urvalsstorleken 1 900 arbetsställen ansågs behövas för att uppnå en tillfredsställande kvalitet i undersökningen. Stratifieringen av urvalet innebar att en större andel av de stora arbetsställena kom att ingå i urvalet, bl.a. kom samtliga arbetsställen med minst ca 200 anställda att ingå. För några delbranscher med få arbetsställen med minst 20 anställda gjordes en totalundersökning av dessa, se nedan.
16
Antalet arbetsställen i populationen togs ur SCB:s Basfakta 2002 (december 2001). Antalet arbetsställen i urvalet beräknades enligt Tabell 5.1 och Tabell 5.2. Population och urvalsstorlekar motsvarade i stort de som användes vid de tidigare
undersökningarna avseende år 1993 och 1998.
Tabell 5.1. Antal arbetsställen efter storleksklass i urvalet, översikt Anställda Urval (%)
20-49 15 50-99 33 100-199 67 200- 100
Tabell 5.2. Antal arbetsställen efter storleksklass för varje bransch i urvalet
Antal arbetsställen med antal anställda
20-49 50-99 100-199 200+ Samtliga SNI Totala antal arbets ställen Urval, antal arbets ställen Totala antal arbets ställen Urval, antal arbets ställen Totala antal arbets ställen Urval, antal arbets ställen Totala antal arbets ställen Urval, antal arbets ställen Totala antal arbets ställen Urval, antal arbets ställen
13-14 Utvinning av malmer och mineral utom energimineral
22 22 3 3 7 7 4 4 36 36
15-16 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruframställning
248 37 94 31 63 42 57 57 462 167
17-19 Textil- och beklädnadsvarutillverkning samt tillverkning av läder och lädervaror
74 11 32 11 8 5 10 10 124 37
20 Trävarutillverkning 224 34 110 36 48 32 14 14 396 116
21 Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning 52 8 35 12 25 17 60 60 172 97
22 Förlagsverksamhet och grafisk produktion 265 40 105 35 60 40 26 26 456 141
23 Tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle
5 5 3 3 1 1 4 4 13 13
24 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 72 11 54 18 43 29 31 31 200 89
25 Tillverkning av gummi- och plastvaror 154 23 56 18 43 29 18 18 271 88
26 Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter
86 13 40 13 22 15 14 14 162 55
27 Metallframställning 34 5 30 10 24 16 30 30 118 61
28 Metallvarutillverkning 602 90 214 71 66 44 32 32 914 237
29 Tillverkning av maskiner som ej ingår i annan underavdelning
387 58 162 53 97 65 85 85 731 261
30-33 Tillverkning av el- och optikprodukter 284 43 116 38 63 42 87 87 550 208
34-35 Tillverkning av transportmedel 139 21 82 27 65 44 73 73 359 165
361 Tillverkning av möbler 124 19 57 19 30 20 14 14 225 72
362-366 Övrig tillverkning 27 27 13 13 7 7 1 1 48 48
18 4.3 Variabler
I undersökningen gjordes en uppdelning av avfallet i tre kategorier:
• Industriavfall (branschspecifikt avfall). Andra benämningar är produktionsavfall eller verksamhetsavfall och utgörs av det avfall som uppstår som en direkt följd av en viss verksamhet, t.ex. processavfall, spill och kassationer.
• Allmänt avfall, exempel är bygg- och rivningsavfall, jord- och sten (schaktmassor från byggverksamhet), blandat hushållsavfall, utsorterade förpackningar, kasserad utrustning och fragmenteringsrester.
• Farligt avfall, enligt definitionen i avfallsförordningen.
Vid undersökningen avseende år 1998 hade en mer detaljerad indelning använts, men resultatet sammanfattades i ovanstående tre kategorier. Motiven för att bara fråga efter industriavfall, allmänt avfall och farligt avfall var:
• Skogsindustrierna genomför årligen en undersökning om massa- och
pappersbrukens avfall, baserad på uppgifter i miljörapporterna, där man redovisar avfallet i ovanstående tre kategorier.
• Tidsaspekterna: en mer detaljerad indelning skulle ha krävt längre planeringstid. Med kort planeringstid skulle risken annars ha varit att enkäten kunde bli svår att besvara, vilket skulle ha lett till ökat bortfall och större antal felaktiga ifyllda svarsblanketter.
• OECD/ Eurostat Joint Questionnaire Waste kräver inte avfallsuppdelning på mer än
icke-farligt och farligt avfall (utom tabell 4b som kräver en särskild uppdelning enligt Basel-konventionen; Sverige har inte tidigare redovisat data i denna tabell).
• Endast en blankett behövde användas istället för olika blanketter för olika delbranscher (8 olika i föregående undersökning avseende år 1998).
En nackdel med denna enkla uppdelning av avfallet var att vi missade möjligheten att vänja uppgiftslämnarna vid uppdelning av avfallstyper enligt avfallsförteckningen eller EWC-Stat (en aggregering av avfallsförteckningen) för att möta de krav som den nya EU-förordningen om avfallsstatistik ställer från referensåret 2004. Denna nackdel är särskilt märkbar om en enkätundersökning liknande denna undersökning ska
genomföras för referensåret.
Dessutom ges heller inte möjligheten att utnyttja resultatet av denna undersökning tillsammans med 1998 års undersökning för att genom senare studier försöka hitta avfallsfaktorer som skulle kunna användas för att uppdatera industriavfallsstatistiken till den första rapporteringen till EU enligt avfallsstatistikförordningen avseende år 2004. När det gäller hur avfallet behandlades, gjordes en uppdelning på likartat sätt som för undersökningen för år 1998. Detta innebär att avfallsmängderna skulle redovisas på intern respektive extern behandling, inklusive export, uppdelat på olika behandlingssätt. Dessutom skulle, som tidigare, mottagen mängd avfall från andra arbetsställen
Efter att variabelinnehållet bestämts skapades ett enkätutkast innehållande en del allmänna frågor om arbetsstället och kontaktperson samt anvisningar om enkätens ifyllande och definitioner m.m., förutom tabeller med de variabler som önskades uppgifter om. Ett utkast till missiv utformades, varefter detta tillsammans med
enkätutkast och urvalsdesign skickades till Naturvårdsverket och Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR) för synpunkter. NNR besöktes därefter för noggrann genomgång av den planerade undersökningen. Besöket resulterade i ett
samrådsprotokoll.
Efter ändringar genom olika synpunkter på utformningen av enkät och missiv skickades dessa till tryck, där också adresser påfördes enkäterna genom samkörning med
urvalsfilen. Det tryckta materialet sändes därefter tillsammans med svarskuvert ut till uppgiftslämnarna 2003-04-02. Missivbrevet redovisas i Bilaga 1, och enkäten i Bilaga 2.
4.4 Registrering, granskning
För att kunna registrera inkomna enkäter och lagra primärdata från dessa, utarbetades ett system för detta, en s.k. ASQL-databas. Vartefter enkäter inkommit har de
registrerats, ibland med en särskild kod om det varit något speciellt med arbetsstället ifråga. Det har gällt t.ex. nedlagda arbetsställen, arbetsställen som anger att de inte bedriver industriell verksamhet, arbetsställen som anger att uppgifterna inte är tillgängliga, arbetsställen som vägrar svara eller arbetsställen som skickat in
miljörapport i stället för enkätsvar. Vissa av dessa arbetsställen har ej skickat in enkät, endast meddelat sig via telefon eller e-post. Vissa har kommit oöppnade som
postreturer med okänd (fel) adress, vilket har medfört omständlig sökning i olika register och telefonkataloger eller huvudkontor eller liknande för företaget.
Primärdata som bedömts vara riktigt ifyllda registrerades och lagrades direkt i
databasen, medan alla enkäter som innehöll uppenbara fel eller tveksamheter, togs ut särskilt för vidare noggrann granskning. Denna granskning ledde ofta till rättningar efter omfattande uppgiftslämnarkontakter eller jämförelser med miljörapport där sådan medskickats, eller 1998 års enkät där sådan funnits. Granskningsarbetet har varit ingående. För varenda inkommen enkät gjordes en granskning avseende bl.a.:
• Är samtliga uppgifter ifyllda? Vanligt förekommande var att summeringen i tabellerna
inte var gjorda. Många har inte heller angivit mängderna allmänt avfall.
• Är mängderna angivna i ton? I många blanketter angavs exempelvis m3 av vissa
avfallsslag. Vi utnyttjade då olika omräkningsfaktorer. För exempelvis lysrör angavs ofta bara antal lysrör – vi gjorde då omräkning till mängd.
• Är ifyllda uppgifter rimliga. Av storleksordningen kunde man ibland se att ifyllda uppgifter avsåg kg eller kton. På några enkäter förekom att relativt små företag angivit att de behandlat det uppkomna avfallet inom arbetsstället – där det varit uppenbart att det varit fel ifyllt har vi fört över uppgifterna till behandlat utom arbetsstället.
Ofullständiga och upptäckta felaktiga svar har korrigerats på olika sätt. I viktigare fall har vi haft återkontakt med uppgiftslämnaren. I andra fall har vi jämfört med de svar som samma arbetsställe i förekommande fall lämnat vid förra industriavfallsundersökningen avseende år 1998 eller med miljörapporter.
20
Påminnelsearbetet har bedrivits på olika sätt. Undersökningen har ju varit frivillig att besvara, så bortfallet var ganska stort (drygt 50%) efter ca 4 veckor. En skriftlig påminnelse sändes då ut, vilket resulterade i att bortfallet efter ytterligare ca 4 veckor sjunkit till knappt 30%. Inflödet därefter minskade drastiskt, vilket fick till följd att en analys av bortfallet per delbransch gjordes, både när det gällde antal arbetsställen och antal anställda. För de delbranscher som hade störst bortfall samt en del mycket stora arbetsställen inom andra delbranscher gjordes en extra insats med en del
telefonpåminnelser och efter sommaren en skriftlig påminnelse till 160 arbetsställen. När insamling/registrering avbröts i slutet av oktober hade bortfallet krymt till totalt ca 25% i antal.
4.5 Imputering
Ett tidsödande arbete har varit att för större arbetsställen som inte skickat in enkäten eller i enkäten förklarat att de inte kan/har tid/vill fylla i enkäten, försöka få in uppgifterna på annat sätt för att minska bortfallet, s.k. imputering. När det gäller massa- och
pappersbruk har, som ovan nämnts, Skogsindustriernas databas avseende data för 2002 kunnat användas 1. Dessa uppgifter har i de flesta fall kunnat användas dels för avstämning mot de uppgifter som även lämnats i enkäten om industriavfall, dels för att i flera fall direkt föra in uppgifterna i enkäten för industriavfall, antingen som
komplettering till uppgifter lämnade i enkäten eller samtliga uppgifter om enkätuppgifter helt saknades.
I vissa fall har, som nämnts ovan, miljörapport bifogats ifyllda uppgifter i enkäten, vilket har möjliggjort avstämning av en del av de lämnade enkätuppgifterna. I andra fall har inga uppgifter fyllts i, utan en bilagd miljörapport har ersatt detta. Vi har då själva fyllt i enkäten. I vissa andra fall när det gällt mycket stora arbetsställen har vi begärt in miljörapport direkt från arbetsstället eller genom tillsynsmyndighet (län eller kommun) där sådan funnits. Uppgifterna i miljörapporterna är ofta svårtolkade och vissa
uppskattningar, mer eller mindre riktiga, är nödvändiga vid överföring till enkäten. Farligt avfall finns oftast i textdelen i miljörapporten, medan de frivilliga uppgifterna om
industriavfall och allmänt avfall kan redovisas på olika sätt och på olika ställen i miljörapporten.
4.6 Uppräkning
När granskning/rättning var avslutad och imputeringarna gjorda så långt som möjligt, vidtog det statistiska uppräkningsarbetet. Både uppräkning för bortfall och uppräkning från urval till total populationsnivå ingår i detta arbete. Kortfattat går uppräkningen till på följande sätt: För varje bransch och storleksklass i tabell 5.2, Kapitel 5, beräknas en kvot mellan totalt antal arbetsställen och antalet inkomna arbetsställen. Denna kvot, större eller lika med 1, används för att multiplicera alla avfallsdata, hopräknade för de inkomna arbetsställena i denna bransch/storleksklass.
1
Skogsindustriernas miljödatabas finns på http://www.vemendo.se/Si/main/xreport/xreport.aspx?id=5 . Den kan även nås via skogsindustriernas hemsida http://www.skogsindustrierna.se
Därefter togs olika tabeller för analys fram, innan statistiktabeller för redovisning sammanställdes. Dessa tabelldata kompletterades därefter med osäkerhetsmått, beskrivna i Kvalitetsdeklaration, Kapitel 7.2.3.
4.7 Övrigt
När föreliggande rapport är godkänd av Naturvårdsverket sammanställs materialet anpassat för lagring i temporär databas och publicering på SMEDs webbplats. Eftersom tabellerna i föreliggande rapport inte är exakt avpassade efter den rapportering som ska göras enligt OECD/ Eurostat Joint Questionnaire Waste 2004, kommer data dessutom att levereras till Naturvårdsverket, sammanställt för direkt användning till denna
rapportering.
22
5 Resultat
med
tabeller
I detta kapitel redovisas resultatet av undersökningen i form av tabeller. De första tabellerna redovisar antal arbetsställen i population och urval samt totalmängder uppdelade på avfallsslag. Därefter redovisas tabeller med dels icke-farligt avfall uppdelat på olika behandlingssätt, inom respektive utanför arbetsstället, dels
motsvarande uppgifter för farligt avfall. Slutligen redovisas en tabell med jämförande uppgifter för 1998 och 2002 på aggregerade nivåer.
Efter tabellmaterialet görs en genomgång av alla brister och frågetecken vi upptäckt i de enkätdata som statistiken grundas på, både allmängiltiga problem och speciella
problem för enskilda branscher och arbetsställen. För problem som kan hänföras till tekniska problem inklusive metodproblem i samband med urval och bortfall, hänvisas till Beskrivning av undersökningen (Kapitel 4) och Kvalitetsdeklaration (Kapitel 7).
Resultatet visas i följande tabeller:
• Antal arbetsställen i population och urval (totalt och antal som svarat) visas i tabell 6.1.
• Totalt uppkommen mängd avfall uppdelat på Industriavfall, allmänt avfall och farligt avfall visas i tabell 6.2.
• Mängder icke-farligt avfall per behandlingssätt inom arbetsstället visas tabell 6.3a. • Mängder icke-farligt avfall per behandlingssätt utanför arbetsstället visas i tabell
6.3b.
• Mängder farligt avfall per behandlingssätt inom arbetsstället visas i tabell 6.4a. • Mängder farligt avfall per behandlingssätt utanför arbetsstället visas i tabell 6.4b. • Mängden avfall per bransch år 1998 och år 2002 visas i tabell 6.5.
Tabell 6.1. Antal arbetsställen i populationen och i urvalet (totalt och antal som svarat) per näringsgren 2002
SNI- Näringsgren Population Urval (n)
kod (N) Totalt % Svar % 13-14 Utvinning av mineral 36 36 100,0 20 55,6 15-16 Livsmedels-, dryckesvaru- och
tobaksindustri
462 167 36,1 134 80,2 17-19 Textil-, beklädnads- och pälsindustri,
garverier
124 37 29,8 29 78,4 20,361 Industri för trä och trävaror, möbler 621 188 30,3 129 68,6 21-22 Massa-, pappers- och
pappersvaruindustri, grafisk industri
628 238 37,9 174 73,1 23-25 Kemisk, gummi- och plastvaruindustri 484 190 39,3 157 82,6 26 Jord- och stenvaruindustri 162 55 34,0 39 70,9 27 Stål- och metallverk 118 61 51,7 55 90,2 28-35 Verkstadsindustri 2 554 871 34,1 636 73,0 36
exkl.361
Annan tillverkningsindustri, exkl möbler 48 48 100,0 35 72,9
24 Tabell 6.2. Mängd avfall per behandlingssätt och avfallsslag 2002, 1 000 ton
Behandlingssätt Totalt 2002 därav
Industriavfall Allmänt avfall Farligt avfall
1) 1) 1) 1)
Total behandling inom arbetsstället 62 473 A 62 016 A 106 E 351 E
därav
Deponering 52 886 A 52 722 A 20 E 125 E Förbränning med energiutnyttjande 5 157 D 5 101 D 45 E 11 F Förbränning utan energiutnyttjande 35 E 7 F 0 _ 28 E Kompostering/rötning 30 E 29 E 0 _ 1 _
Övrig återvinning 3 050 E 2 865 E 41 E 144 E Tillfällig lagring 1 334 G 1 291 G 0 _ 42 F
Total behandling utanför arbetsstället 10 649 E 9 809 E 515 D 325 E
därav
Deponering 887 D 680 D 148 E 59 E Förbränning med energiutnyttjande 2 157 E 1 903 E 133 C 122 G Förbränning utan energiutnyttjande 18 D 6 E 4 _ 8 E Kompostering/rötning 399 D 394 D 4 _ 1 _ Övrig återvinning 6 734 E 6 470 E 188 C 76 E Borttransport utan specificerad
behandling
421 F 326 G 38 E 57 C Export 33 E 31 E 0 _ 2 _
Totalt uppkommen mängd 73 122 B 71 825 B 621 D 676 E 1
Anger relativ felmarginal för det angivna värdet, se tabell 6.6. Siffrorna står för följande felmarginaler A: 0 - 2 %; B: 2 - 5 %; C: 5 - 10 %; D: 10 - 20 %; E: 20 - 50 %; F: 50 - 100 %; G: >100 %
Tabell 6.3a. Uppkommen mängd ej farligt avfall totalt och efter behandlingssätt inom arbetsstället per näringsgren 2002, 1 000 ton
därav Förbränning
SNI-kod Näringsgren Totalt upp- kommen mängd Behandlat inom arbets- stället Depone- ring med energi- utnyttjande utan energi- utnyttjande Kompos- tering/ rötning Övrig åter- vinning Tillfällig lagring 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 13-14 Utvinning av mineral 54 431 B 53 919 A 51 785 A 0 _ 0 _ 0 _ 1 016 F 1 118 G 15-16 Livsmedels-, dryckesvaru- och
tobaksindustri
923 D 97 F 43 G 3 _ 0 _ 4 _ 41 E 6 G 17-19 Textil-, beklädnads- och pälsindustri,
garverier
32 E 6 D 0 _ 1 _ 0 _ 0 _ 5 A 0 _ 20,361 Industri för trä och trävaror, möbler 5 747 F 1 421 F 4 _ 1 002 F 2 _ 0 _ 408 G 5 F 21-22 Massa-, pappers- och pappersvaruind.,
grafisk industri
6 448 D 4 735 D 379 D 4 131 D 4 _ 25 E 185 E 11 G 23-25 Kemisk, gummi- och plastvaruindustri 264 D 28 E 8 F 5 F 0 _ 0 _ 15 E 0 _ 26 Jord- och stenvaruindustri 348 E 152 F 32 F 0 _ 0 _ 0 _ 105 F 15 G 27 Stål- och metallverk 2 437 E 1 650 E 432 E 0 _ 0 _ 0 _ 1 087 E 131 E 28-35 Verkstadsindustri 1 808 F 112 F 58 G 3 _ 0 _ 0 _ 44 E 6 F 36
exkl.361
Annan tillverkningsindustri, exkl möbler 8 E 2 _ 0 _ 1 _ 1 _ 0 _ 0 _ 0 _
Totalt 72 446 B 62 123 A 52 742 A 5 146 D 8 G 29 E 2 906 E 1291 G 1
Anger relativ felmarginal för det angivna värdet, se tabell 6.6. Siffrorna står för följande felmarginaler A: 0 - 2 %; B: 2 - 5 %; C: 5 - 10 %; D: 10 - 20 %; E: 20 - 50 %; F: 50 - 100 %; G: >100 %
26
Tabell 6.3b. Uppkommen mängd ej farligt avfall totalt och efter behandlingssätt utanför arbetsstället per näringsgren 2002, 1 000 ton
därav
Förbränning SNI-kod Näringsgren, storleksklass uppkommen Totalt
mängd Behandlat utanför arbets- stället Deponering med energi-utnyttjande utan energi-utnytttjande Kompos- tering/ rötning Övrig åter-vinning Borttrans- bort utan specifiserad behandling Export 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 13-14 Utvinning av mineral 54 431 B 511 A 1 _ 1 _ 0 _ 0 _ 505 A 4 _ 0 _ 15-16 Livsmedels-, dryckesvaru- och
tobaksindustri
923 D 826 D 103 F 49 D 2 _ 179 E 441 E 46 F 7 G 17-19 Textil-, beklädnads- och pälsindustri,
garverier
32 E 26 E 4 _ 10 F 0 _ 5 B 6 B 1 _ 0 _ 20,361 Industri för trä och trävaror, möbler 5 747 F 4 326 F 41 G 1 213 F 1 _ 3 _ 3 063 F 5 E 0 _ 21-22 Massa-, pappers- och pappersvaruind.,
grafisk industri
6 448 D 1 713 D 204 D 601 E 0 _ 167 E 720 E 20 F 0 _ 23-25 Kemisk, gummi- och plastvaruindustri 264 D 236 D 84 E 64 E 1 _ 17 E 63 E 5 E 1 _ 26 Jord- och stenvaruindustri 348 E 196 F 77 F 6 E 0 _ 0 _ 105 G 4 _ 5 A 27 Stål- och metallverk 2 437 E 787 E 176 F 9 E 0 _ 0 _ 587 E 11 E 4 _ 28-35 Verkstadsindustri 1 808 F 1 696 F 136 E 78 E 6 E 26 F 1 167 F 270 G 14 F 36
exkl.361
Annan tillverkningsindustri, exkl möbler 8 E 6 E 0 _ 4 _ 0 _ 0 _ 1 _ 0 _ 0 _ Totalt 72 446 B 10 324 E 828 D 2 036 E 10 E 397 D 6 658 E 364 G 31 E 1
Tabell 6.4a. Uppkommen mängd farligt avfall totalt och efter behandlingssätt inom arbetsstället per näringsgren 2002, ton
därav Förbränning SNI-kod Näringsgren Totalt
upp-kommen mängd Behandlat inom arbetsstället Deponering med energi-utnyttjande utan energi-utnyttjande Kompos- tering/ rötning Övrig återvinning Tillfällig lagring 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 13-14 Utvinning av mineral 1 542 C 102 A 0 _ 0 _ 0 _ 0 _ 0 _ 102 A 15-16 Livsmedels-, dryckesvaru- och
tobaksindustri
10 619 E 67 G 0 _ 0 _ 40 G 0 _ 21 G 6 E 17-19 Textil-, beklädnads- och pälsindustri,
garverier
235 E 6 G 0 _ 0 _ 0 _ 0 _ 0 _ 6 G 20,361 Industri för trä och trävaror, möbler 4 880 E 207 F 24 G 120 G 0 _ 0 _ 14 G 49 F 21-22 Massa-, pappers- och pappersvaruind.,
grafisk industri
16 076 D 2 361 E 128 G 689 E 87 F 0 E 1 359 F 98 G 23-25 Kemisk, gummi- och plastvaruindustri 134 844 D 92 883 E 3 _ 9 986 G 27 154 _ 19 G 55 318 E 403 F 26 Jord- och stenvaruindustri 1 409 E 90 G 5 G 84 G 0 _ 0 _ 0 _ 0 _ 27 Stål- och metallverk 297 812 E 213 245 E 124 288 E 0 _ 0 _ 699 E 48 012 G 40 246 F 28-35 Verkstadsindustri 208 105 F 41 546 E 232 G 458 G 0 _ 69 F 39 035 E 1 508 G 36
exkl.361
Annan tillverkningsindustri, exkl möbler 389 C 120 A 4 _ 0 _ 1 _ 0 _ 114 A 2 _
Totalt 675 951 E 350 628 E 124 683 E 11 337 F 8 G 787 E 143 873 E 42421 F 1
28
Tabell 6.4b. Uppkommen mängd farligt avfall totalt och efter behandlingssätt utanför arbetsstället per näringsgren 2002, ton
därav Förbränning SNI- kod Näringsgren Totalt uppkommen mängd Behandlat utanför arbetsstället Deponering med energi-utnyttjande utan energi-utnyttnande Kompos- tering/rötning Övrig återvinning Borttrans- bort utan specifiserad behandling Export 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 1) 13-14 Utvinning av mineral 1 542 C 1 440 D 117 A 976 D 4 _ 0 _ 23 F 319 E 0 - 15-16 Livsmedels-, dryckesvaru- och
tobaksindustri
10 619 E 10 552 E 924 E 122 F 14 E 0 _ 592 F 8 900 E 0 - 17-19 Textil-, beklädnads- och pälsindustri,
garverier
235 E 229 E 1 _ 68 F 22 A 0 _ 30 G 108 A 0 - 20,361 Industri för trä och trävaror, möbler 4 880 E 4 673 E 392 E 791 F 642 F 0 _ 646 F 2 203 E 0 - 21-22 Massa-, pappers- och pappersvaruind.,
grafisk industri
16 076 D 13 715 E 1 490 F 2 958 D 258 F 141 G 3 746 F 5 121 D 0 - 23-25 Kemisk, gummi- och plastvaruindustri 134 844 D 41 960 D 4 910 E 28 299 E 479 F 492 E 3 710 E 3 550 D 521 E 26 Jord- och stenvaruindustri 1 409 E 1 317 D 133 E 42 G 0 _ 0 _ 299 E 842 E 0 - 27 Stål- och metallverk 297 812 E 84 568 E 39 544 F 5 050 G 739 F 419 F 29 231 F 8 609 E 977 F 28-35 Verkstadsindustri 208 105 F 166 598 F 11 224 E 83 213 G 5 948 E 278 E 37 601 D 27 358 D 976 F 36
exkl.361
Annan tillverkningsindustri, exkl möbler 389 C 268 C 73 E 37 E 115 A 0 _ 16 F 15 E 12 F
Totalt 675 951 E 325 319 E 58 807 E 121 558 G 8 220 E 1 329 E 75 894 E 57 025 C 2 486 E 1
Tabell 6.5. Uppkommen mängd avfall per näringsgren 1998 och 2002, 1 000 ton
Näringsgren Totalt därav farligt avfall
1998 2002 1998 2002
1) 1) 1) 1)
Utvinning av mineral 63 818 B 54 432 A 2 _ 2 _
Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri
1 814 E 934 D 17 F 11 E
Textil-, beklädnads- och pälsindustri, garverier
35 G 32 E 4 _ 0 _
Industri för trä och trävaror, möbler 7 718 E 5 752 F 69 G 5 E Massa-, pappers- och
pappersvaruindustri, grafisk industri
4 097 B 6 464 D 82 G 16 D
Kemisk, gummi- och plastvaruindustri 571 D 399 D 130 C 135 D
Jord- och stenvaruindustri 583 E 349 E 13 F 1 _
Stål- och metallverk 3 691 A 2 735 E 299 D 298 E
Verkstadsindustri 1 245 D 2 016 F 185 D 208 F
Annan tillverkningsindustri, exkl möbler 25 F 9 E 0 _ 0 _
Totalt 83 598 B 73 122 B 801 D 676 E
1
Anger relativ felmarginal för det angivna värdet, se tabell 6.6. Siffrorna står för följande felmarginaler A: 0 - 2 %; B: 2 -- 5%; C: 5 - 10 %; D: 10 - 20 %; E: 20 - 50 %; F: 50 - 100 %; G: >100 %
Tabell 6.6. Relativa felmarginaler (närmare beskrivning finns i avsnitt 8.2.3. Redovisning av osäkerhetsmått) Bokstavs-beteckning Relativ felmarginal A 0 - 2 % B 2 – 5 % C 5 – 10 % D 10 – 20 % E 20 – 50 % F 50 - 100 % G >100 %
30
6 Diskussion
6.1 Möjliga felkällor
Det finns flera olika typer av fel som påverkar osäkerheten i resultatet: • Fel i lämnade uppgifter
• Fel vid överföring mellan enkätblankett och databas
• Statistiska fel vid uppräkningen
Dessa olika felkällor diskuteras i det följande.
6.1.1 Fel i lämnade uppgifter
Det finns flera saker som gör att de lämnade uppgifterna kan vara felaktiga. Några faktorer som vi identifierat och i de flesta fall också kunnat verifiera i realiteten är följande.
1. Oklarheter i avfallsdefinitionerna. Det finns flera oklarheter i tolkningen av
avfallsdefinitionen och definitionen av farligt avfall. Det stora problemet är att olika uppgiftslämnare kan ha olika uppfattningar om vad som ingår i begreppet avfall, vilket medför att tolkningen inte är konsekvent. Om olika uppgiftslämnare tolkar ett och samma avfallsslag olika blir resultatet osäkert. Några exempel är:
- Uppgifter om mottaget avfall från andra för behandling på egna arbetsstället: Få har svarat, och flera av dessa har missuppfattat och redovisat de begagnade råvaror man köpt in och använt för produktionen.
- Det finns flera restprodukter och biprodukter som utgör avfall i juridisk mening men för vilka olika uppgiftslämnare har olika uppfattning om det är avfall eller inte. Några exempel på sådana avfallsslag är fodermjölk eller gränsmjölk från mejerier, träavfall från sågverk, metallspån, m.m.
- Det är 567 000 ton spolvatten från järn- och stålverk som två arbetsställen redovisat som farligt avfall. Detta spolvatten behandlas inom anläggningen. Dessa mängder har inte tagits med i resultatredovisningen. Det kan ha funnits andra anläggningar i samma bransch som också räknat in motsvarande spolvatten men som vi inte kunnat se. Motsvarande redovisning av förorenade vatten som klassas som farligt avfall kan också förekomma inom andra branscher. Vid undersökningen avseende 1998 var dessa avfallsslag inte klassificerade som farligt avfall.
- Vad som ska räknas som farligt avfall är inte alltid självklart. Ibland kan felaktig redovisning ske på kategorierna industriavfall eller allmänt avfall. Ofta har ”nya” farliga avfall (d.v.s. de nya poster som togs upp i avfallsförteckningen som farligt avfall från 1 januari 2002) såsom batterier, elektronikskrot, impregnerat virke, m.m. inte har redovisats som farligt avfall. När uppgiftslämnaren redovisat utdrag ur miljörapport eller annan miljöredovisning har vi kunna rätta sådana fel. I de fall där
uppgiftslämnaren bara fyllt i industriavfall, allmänt avfall och farligt avfall utan att precisera har vi inte kunna upptäcka sådana fel.
- Spol- och ballastvatten är farligt avfall. Däremot gäller inte avfallsförordningen för spol- och ballastvatten. Detta kan ha lett till att allt avfall inte redovisats.
- Frågeställningen ”när upphör ett avfall att vara avfall” är gammal. Denna
frågeställnings tillämpning i avfallsstatistiken påverkar resultatet i mycket hög grad. Frågan har också fått något annorlunda tillämpning sedan EU-domstolens mål C-444/00, det s.k. Mayer Perry-målet. Domen, som kom i april 2003, innebar specifikt att förpackningsavfall upphör att vara avfall först då det blir en ny produkt med egenskaper som liknar det material det härrör ifrån. Domen kan (enligt domstolen) generaliseras till att gälla även annat avfall än förpackningsavfall. Vi har i
undersökningen utgått från den tidigare praxisen att ”sekundära råvaror” inte är avfall. Denna tolkning användes i industriavfallsundersökningarna avseende år 1993 och år 1998. I några fall där vi uppenbart sett att det varit sekundära råvaror som redovisats, t.ex. ca 100.000 ton returpapper till ett pappersbruk, har vi räknat bort detta från ”mottaget och behandlat avfall”.
2. Oklarheter hur avfallet behandlas. Många vet inte hur det ivägskickade avfallet behandlas. Detta gäller för både farligt och icke-farligt avfall. Därför har vi i enkäten använt posten ”Borttransport utan specificerad behandling”. Detta medför också att många kan ha fyllt i fel om behandlingen. På flera ställen har man angivit förbränning utan energiutvinning som behandlingsmetod, där det rimligtvis i de flesta fall borde vara förbränning med energiutvinning.
3. Ifyllda uppgifter om allmänt avfall. Många uppgiftslämnare har inte fyllt i uppgifter om allmänt avfall. Vår uppfattning är att de flesta arbetsställen borde ha allmänt avfall. Det är då svårt att veta om uppgiftslämnarna har inkluderat uppgifterna om allmänt avfall i uppgifterna om industriavfall, eller om man bara utelämnat för att man inte känt till. Exempelvis kan hushållsavfall från industrin hämtas genom abonnemang, d.v.s. att kommunen eller kommunens entreprenör kommer vid schemalagda tillfällen och hämtar hushållsavfallet. Normalt noteras då inte mängden, i synnerhet om flera andra hämtställen finns på samma insamlingsrunda. Det uppgiftslämnaren normalt känner till är hämtningsintervall, antal kärl och storleken på dessa samt total kostnad.
4. Gränsdragning mellan behandling inom och utanför arbetsstället. Gränsen mellan behandling inom och utanför arbetsstället kan vara svår att dra för uppgiftslämnaren, t.ex. en egen deponi som ligger utanför det egentliga industriområdet. Om i detta exempel industriverksamheten och deponin har skilda arbetsställenummer (enligt CFAR) ska det klassas som behandling utanför arbetsstället (detta även om tillståndet enligt Miljöbalken för deponin ingår i hela verksamhetens tillstånd).
5. Använda enheter. I enkäten anges att mängder ska anges i ton. Trots detta
förekommer i många fall att man angivit i andra enheter:
- I ett relativt stort antal fall har avfallsmängder redovisats i andra enheter än ton, t.ex. m3, liter, stycken, antal containrar. Omräkning har då skett med en lista som
32
Renhållningsverksföreningen (RVF) använder för omräkningar i sina undersökningar2.
- Någon gång kan de lämnade uppgifterna, som ska anges i ton, ha angivits i 1000
ton eller, troligen oftare, i kg. Detta är i många fall svårt att upptäcka vid granskningen.
- Våtvikter ska anges, ej torrvikt. Detta kan vid missförstånd medföra stora fel, särskilt för farligt avfall med hög vattenhalt (se t.ex. spolvattnet ovan).
6. Övrigt. Några andra fall som kan ge upphov till fel i statistiken är:
- Totalmängder utan uppdelning på avfallsslag och/eller behandlingssätt har lämnats
ibland. Vi har då gjort egna uppskattningar om inte uppgiftslämnaren har
kunnat/velat komplettera, ibland med hjälp av 1998 års statistik eller miljörapport där det har varit möjligt.
- Delmängder har inte stämt med redovisade totalmängder. Vi har då gjort egna
uppskattningar om inte uppgiftslämnaren har kunnat/velat komplettera, ibland med hjälp av 1998 års statistik eller miljörapport där det har varit möjligt.
- I första hand har vi ansett att uppgiftslämnaren har rätt, men denne kan naturligtvis ibland råkat lämna uppgifter i fel kolumn eller fel rad, eller utelämnat vissa uppgifter av olika anledningar. Detta kan vara omöjligt att upptäcka vid granskning.
- Vid registrering kan felinmatningar inträffa, vilket är svårt att upptäcka.
- Uppgifterna är inte alltid mätta, utan uppskattningar har gjorts. Gäller särskilt allmänt avfall där entreprenör bara fakturerar i pengar utan att ange
avfallsmängder.
- Svårigheter för uppgiftslämnarna att skilja på industriavfallet och visst allmänt avfall. - Risken finns att en del uppgiftslämnare inte tagit med den interna återvinningen, då
de inte anser det ingå i definitionen av avfall. Andra kan ha det med trots att återvinningen sker för tillverkning av likadana produkter som avfallet uppstod från, vilket ska undantas.
- Förlag (SNI 22.1) utan eget tryckeri, har sällan fyllt i uppgifter över huvud taget, inte ens allmänt avfall, fastän de borde ha en del.
- I samband med påminnelserna har det förekommit att ett och samma arbetsställe
skickat in två svar som inte varit lika.
- Arbetsställeindelningen stämmer inte alltid med hur avfallshanteringen är organiserad på en industri. Det förekommer på flera ställen att ett och samma moderföretag har flera skilda arbetsställen (kan ibland vara olika dotterbolag) men har gemensam avfallshantering. De kan då bara ange avfallshanteringen för hela företaget eller hela industriområdet, men inte för de skilda arbetsställena. Vi har då försökt att fördela de totala avfallsmängderna på de enskilda arbetsställena genom
2
att fördela efter 1998 års undersökning eller fördela enligt antal anställda. När de olika arbetsställena har olika verksamhet kan det leda till fel på branschnivå. 6.1.2 Fel vid överföring av uppgifter från enkät till databas
I föregående avsnitt 6.1.1 har nämndes att vi i flera fall ändrat på de uppgifter som lämnats, när det är uppenbart att uppgifterna varit fel. Vi kan i vissa fall ha gjort felaktiga tolkningar och felaktiga ändringar.
Det är också möjligt att skrivfel förekommit då uppgifterna överfördes från blankett till databas.
6.1.3 Fel vid uppräkning
Uppräkning har skett linjärt efter antal arbetsställen inom varje storleksklass och varje delbransch (se tabell 5.2). De som inte svarade och de som inte ingick i urvalet antas därmed ha samma avfallsmängd som genomsnitten inom storleksklassen och
delbranschen. Om detta antagande inte stämmer uppkommer ett fel vid uppräkningen. 6.2 Skillnader mellan undersökningarna för år 1998 och år 2002
Resultaten för år 1998 och år 2002 skiljer sig åt i flera fall, se tabell 6.5 i det föregående. Totalmängderna avfall inom utvinning och tillverkningsindustri har relativt låg felmarginal, vilket indikerar att dessa siffror är tillförlitliga.
Mängden avfall från utvinning har minskat från 63,8 Mton år 1998 till 54,4 Mton år 2002. Båda siffrorna är angivna med låg felmarginal. Vi har också jämfört enkäterna för flera arbetsställen för båda åren, och sett att en övervägande andel av arbetsställena har redovisat mindre mängder år 2002. Produktionsstatistiken visar också en nedgång av produktionsvolymen mellan 1998 och 2002. Det är därför troligt att den minskade mängden beror på minskad produktion.
Mängden avfall från tillverkningsindustri minskade från 19,8 Mton år 1998 till 18,7 Mton år 2002. Avvikelsen ligger egentligen inom felmarginalen, d.v.s. avvikelsen är inte statistisk signifikant.
För några av delbranscherna inom tillverkningsindustri har stora ändringar skett mellan år 1998 och år 2002:
• För livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri har den beräknade mängden ungefär
halverats. Vid granskning av enkäterna för båda åren har vi upptäckt att flera mejerier redovisade gränsmjölk eller fodermjölk år 1998 men inte år 2002.
• Industri för trä och trävaror, samt möbeltillverkning redovisar en minskning. Minskningen är dock inte statistisk säkerställd. Vid båda åren är det många av arbetsställena som inte redovisat träavfall, men uppskattningsvis är det lika mycket som har missats båda åren.
• Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning samt grafisk industri redovisar en
34
och som de flesta bruk inte rapporterat som avfall i enkäten, varken år 2002 eller år 1998. Mängden bark som förbränns har beräknats ur Skogsindustriernas
miljödatabas3, se även avsnitt 4.5. Produktionsvolymen inom skogsindustrin har också ökat mellan 1998 och 2002, vilket också kan bidra till en viss ökning. Skillnaderna mellan 1998 och 2002 kan sägas mest bero på ett systematiskt fel, beroende på att ett speciellt avfallsslag (bark som förbränns internt) inte var med år 1998.
• Kemisk-, gummi- och plastvaruindustri redovisar en minskning. Minskningen ligger
inom felmarginalerna. Produktionsvolymen har ökat mellan 1998 och 2002.
• Jord- och stenvaruindustri redovisar en minskning som ligger inom felmarginalerna.
• Stål- och metallverk redovisar en minskning av avfallsmängderna, samtidigt som
produktionsvolymen ökat. Skillnaden ligger egentligen inom felmarginalerna, men torde till största delen bero på att man vid 1998 års undersökning påförde 1,1 Mton stålskrot som inte hänfördes till något särskilt arbetsställe. Vi har för år 2002 inte räknat med stålskrot som avfall.
• Verkstadsindustrin redovisar en kraftig ökning som dock inte är statistisk säker. Flera delbranscher har haft en stor produktionsuppgång mellan 1998 och 2002.
• Övrig industri redovisar en minskning, som dock ligger inom felmarginalerna.
Den beräknade mängden farligt avfall har minskat från ca 800 000 ton till ca 675 000 ton. Skillnaden ligger inom felmarginalerna och är egentligen inte statistisk signifikant. Vi har vid närmare analys av både 1998 års resultat och 2002 års resultat funnit några troliga fel i 1998 år siffror:
• Inom industri för trä och trävaror samt möbeltillverkning är det ett arbetsställe som år 1998 redovisade 68 000 ton och år 2002 redovisade 5000 ton men hade ungefär samma produktion och samma antal anställda. Det kan ha varit något avfallsslag som redovisades med 1000-potens fel.
• För massa-, pappers- och pappersvarutillverkning och grafisk industri har vi upptäckt att det för år 1998 sannolikt fördes in några uppgifter med enhetsfel. Ett pappersbruk redovisade 2000 ton lysrör för år 1998, sannolikt skulle det vara 2000 stycken. En tidning redovisade 1146 ton silverhaltigt avfall, vilket skulle kunna ha varit 1146 kg. Flera förlag redovisade stora mängder framkallningsvätska vilket sannolikt var angivet i liter eller kg, men tolkades som ton.
• Jord- och stenvarutillverkning redovisar en kraftig minskning, även om totalmängden är
liten. Vi har vid jämförelser mellan år 1998 och 2002 funnit att det var ett arbetsställe som år 1998 väsentligt avvek från övriga arbetsställen och år 1998 redovisade 8000 ton oljeavfall, men bara 3 ton farligt avfall totalt för år 2002. Det skulle sannolikt ha varit 8 ton år 1998. Den höga felmarginalen år 1998 bestyrker att det var ett eller ett fåtal arbetsställen som väsentligt avvek från övriga i branschen.
3
Sammantaget bedömer vi 2002 års resultat som mer tillförlitligt än 1998 års resultat för farligt avfall. Vi kan dock inte utesluta att även vi gjort fel som kommer att uppdagas vid nästa undersökning och då våra bearbetningar och tolkningar granskas med nya ögon.
36
7 Kvalitetsdeklaration av Industrins avfall och returråvaror 2002
Syftet med undersökningen är att ta fram data om industrins uppkomna avfallsmängder samt uppgifter om hur dessa omhändertas.
Resultatredovisningen har i första hand utformats för att den så långt som möjligt ska kunna användas för redovisning till OECD/Eurostat Joint Questionnaire Waste under våren 2004. I möjligaste mån är en
jämförelse med 1998 års undersökning dessutom önskvärd.
Avfallsslagen har i 2002 års undersökning redovisats på tre aggregerade avfallsslag: Farligt avfall samt icke-farligt avfall uppdelat på industriavfall respektive allmänt avfall. Avfallsslagen i 1998 års undersökning
redovisades enligt uppdelning som bygger på EU:s EWC-katalog (European Waste Catalogue), till skillnad från den dessförinnan
genomförda undersökningen avseende år 1993, där en annan indelning av avfallsslagen använts. De olika indelningarna av avfallsslag är inte alltid jämförbara.
Uppgifterna för år 2002 är som ovan beskrivits i första hand avsedda för OECD/Eurostat Joint Questionnaire Waste men kan i viss mån som tidigare användas som underlag för annan internationell rapportering, uppföljning av miljömål, materialflödesstatistik, gröna nyckeltal och miljöräkenskaper.
1 Innehåll
1.1 Statistiska målstorheter
Undersökningen mäter uppkommen mängd avfall totalt och hur det omhändertas, uppdelat på tre olika avfallsslag, per näringsgren samt olika behandlingssätt.
1.1.1 Objekt och population
Populationen består av 5217 industriarbetsställen med fler än 20 anställda inom näringsgrenarna utvinning av mineral (Avdelning C) och tillverkningsindustri (Avdelning D) enligt SNI 92.
1.1.2 Variabler
Uppkommen mängd avfall, uppdelat på tre avfallsslag.
Behandlad mängd avfall enligt olika behandlingssätt, inom respektive utanför arbetsstället.
Mottagen mängd avfall från andra företag och hur denna behandlas (redovisas ej).
1.1.3 Statistiska mått
Som statistiska mått används totala mängder avfall.
1.1.4 Redovisningsgrupper
Uppkomna mängder redovisas i form av summeringar av 17 grupper av näringsgrenar (se nedan). Dessutom redovisas mängderna på olika behandlingssätt.
Tabell : Branschredovisningsgrupper och SNI-koder
Redovisningsgrupp SNI-kod
Utvinning av mineral C 13-14
Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri D 15-16
Textil-, beklädnads- och pälsindustri, garverier D 17-19
Industri för trä och trävaror D 20
Massa-, pappers- och pappersvaruindustri D 21
Förlagsverksamhet och grafisk industri D 22 Industri för stenkolsprodukter D 23
Kemisk industri D 24
Gummi- och plastvaruindustri D 25 Industri för icke-metalliska mineraliska produkter D 26
Stål- och metallverk D 27
Metallvaruindustri D 28
Maskinindustri D 29 El- och optikindustri D 30-33
Transportmedelsindustri D 34-35 Möbelindustri D 361
Annan tillverkningsindustri, exkl. möbler D 36, exkl
361
1.1.5 Referenstider
Referenstiden avser kalenderåret 2002.
1.2 Fullständighet
Undersökningen täcker efter bortfalls- och urvalsuppräkningar in summan av allt avfall som uppkommit inom tillverkningsindustri och utvinning av mineraler med minst 20 anställda. Detta är två av de
38 2 Tillförlitlighet
2.1 Tillförlitlighet totalt
Tillförlitligheten i uppgifterna i denna undersökning påverkas både av slumpmässiga fel och av mätproblem i olika utsträckning.
De systematiska fel som främst påverkar undersökningen är svårigheten att uppskatta avfallsmängderna vid de arbetsställen som saknar rutiner för mätning och omhändertagande av avfallet. Generellt gäller att företagen har bättre grepp om det farliga avfallet än om övrigt avfall. Hushållsavfall är en avfallskategori som man har haft svårt att svara på, då det brukar hämtas av entreprenör, som oftast lämnar en faktura på ett belopp, ej avfallsmängder. De slumpmässiga felen beror främst på
urvalsfelen och på att svarsfrekvensen är relativt låg. Dessa fel blir inte så stora på riksnivå, men kan påverka finare redovisningsindelningar mycket, t.ex. branschindelning, då svarsfrekvensen varierar mellan delbranscher.
I övrigt se Kommentarer till olika felkällor i kapitel 6.7.1. 2.2 Osäkerhetskällor
Allmänt talar man om felkällorna urval, ramtäckning, mätning,
svarsbortfall, bearbetning och modellantaganden, vilka alla behandlas i det följande.
2.2.1 Urval
Undersökningen har genomförts som en urvalsundersökning med postenkät till varje arbetsställe som ingår i urvalet. I urvalet ingår 1958 arbetsställen. Urvalsmetoden är stratifierat urval med strata efter 17 branscher enligt SNI-tillhörighet och 4 storleksgrupper enligt antal anställda. I strata med 200+ anställda har totalundersökning gjorts. 2.2.2 Ramtäckning
Övertäckning förekommer t.ex. när arbetsställen lags ner under
undersökningsperioden och inte finns med i resultatredovisningen. Även arbetsställen som har fel näringsgren förekommer.
Undertäckning förekommer när rampopulationen inte innehåller de
arbetsställen som ingår i målpopulationen. I SCB:s Företagsdatabas (FDB) som använts som rampopulation förekommer undertäckning. 2.2.3 Mätning
Undersökningen har skett via postenkät, där uppgifter om avfall efterfrågas i ton. Många av arbetsställena gör inga mätningar (vägningar) av mängderna. Detta innebär att många av uppgifterna bygger på uppskattningar.
En annan felkälla är att mängderna anges i kubikmeter, liter, m.m. i stället för ton. Omräkningstal har då använts men eftersom dessa tal är generella kan fel förekomma vid omräkning.
För att minska svarsbortfallet har miljörapporter använts i en del fall där det varit möjligt. Miljörapporterna har -erhållits antingen direkt från arbetsställena eller på begäran från länsstyrelser/kommuner. Till en del (varierar mellan olika miljörapporter) motsvarar de uppgifter om avfall som förekommer i miljörapporten de uppgifter som efterfrågas i enkäten. Både 1993 och 1998 utnyttjades miljörapporter av samma anledning, dessa år i betydligt högre grad än 2002.
2.2.4 Svarsbortfall
Bortfallsfrekvensen ligger antalsmässigt på ca 25%. Vid jämförelse genom en sammanvägning av arbetsställenas storlek (antal anställda) är bortfallet under 20%.
Uppräkningsförfarandet innebär att bortfallet inom ett stratum antas svara för i genomsnitt samma mängder som de svarande. Bortfallet antas således vara "slumpmässigt".
Partiellt bortfall förekommer först och främst för att vissa företag inte har redovisat uppgift om mängden. I andra fall har svar lämnats endast för de mängder som uppgiftslämnaren har uppgifter för. I vissa fall har endast uppskattningar av totala avfallsmängder kunnat erhållas. Dessa uppgifter har då använts i undersökningen även om uppgiftslämnaren inte har kunnat ge någon detaljerad fördelning på olika avfallsslag, vilket istället har skattats, t.ex. genom uppgifter från tidigare år eller
miljörapporter, där det varit möjligt. Storleken på det partiella bortfallet är svårt att uppskatta.
2.2.5 Bearbetning
Omfattande granskning och rättning av primärmaterialet har gjorts, ofta genom återkontakter med uppgiftslämnarna via e-post eller telefon. Skattningarna enligt 2.3 nedan har beräknats i SAS.
2.2.6 Modellantaganden
Inga modellantaganden har gjorts i undersökningen, med undantag av de sortomräkningstal som i vissa fall använts vid bearbetning av uppgifterna, se avsnitt 2.2.3.
2.3 Redovisning av osäkerhetsmått
Eftersom undersökningen har genomförts genom ett urval av
arbetsställen så är de mängder som anges för hela redovisningsgrupper skattningar. De måste därför omges av en felmarginal, t.ex.
konfidensintervall, vars storlek i första hand beror på urvalets storlek. De sammanslagna mängduppgifterna för de olika redovisningsgrupperna har räknats upp på sådant sätt att mängden motsvarar svar från samtliga arbetsställen i populationen. Uppräkningsförfarandet innebär att bortfallet
40
antas svara för i genomsnitt samma mängder som de svarande. Bortfallet antas således vara ”slumpmässigt”.
För varje skattning har en relativ felmarginal tagits fram:
Relativ felmarginal = 2 x variationskoefficienten.
Variationskoefficienten = estimatorns (skattade) standardavvikelse / skattningen.
I tabellerna anges den relativa felmarginalen i procent med en bokstav från A - G enligt följande: Bokstavs- Relativ betecknig felmarginal A 0% -2% B 2% -5% C 5% -10% D 10% -20% E 20% -50% F 50% -100% G 100%
Skattningen (de uppgifter som återfinns i tabellerna) ± Relativ felmarginal x Skattningen, ger ett konfidensintervall med cirka 95% konfidensnivå för den statistiska storhet som skattas.
3 Statistikens aktualitet 3.1 Frekvens
Hittills har undersökningarna genomförts avseende år 1993, 1998 och nu 2002.
3.2 Framställningstid
Undersökningstiden är denna gång drygt 12 månader från undersökningsårets slut.
3.3 Punktlighet
Leverans av sammanställd data till uppdragsgivaren har skett inom avtalad tid.
4 Jämförbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämförbarhet över tiden
