UPSALA UNIVERSITETS
B I H A N G
v
H A N D L I N G A R 1 7 7 7 - 1 7 9 2
E N L IG T U PPD R A G U TG IFN A A FC31w
A
.3ilS ANNERBTEDÉ
UPPSALA & STOCKHOLM
AT..MQVIST & W IK SK L L S B O K TR Y C K ER I-A .-1!. ( i D ISTR IB U TIO N )
■
i . " ' . V C • - A A •- » v ■ * *■• • > '■ .--•<<-• r . A U A - V > • ■ ' ' Z ' - »■ ' i/ ; :
/
; ■
■
I
' '
■ U ; A f : : ' ■■
r \ \
v A ^ - . . v . ..: m m * ' **&s
■• ■"
t m . r .. n > .-v • r - ' /•; ‘i-’ ••■.’ • A ■<.. .-«••:. * ■. ,' '• < . V A ,, ;••>■• - ■■;
-
a ■
■
:
■■
• • . • . • ■ . ■ . ■ - ■ . , ■ ■ • • • ' .. • ■ -• ' . r ‘> i , -• > *>.v .* •• v . ' . t * /- i . v 1' ’ V ' A ' - * • • • «-.v* V .* tV \» -' Å - V- y Y* • > - . v . , ‘ # å £ M É å m m Z É å z m § t $ É;.-i:
å.3,
a vv' '^ ^ V ^aH.:-',
■
i
.■• /
.. h . . ' ■ ■år/’ S i # 1 p-A,- 'Q - . • I # : ' A :" ' | | :i é %■ -V* V' - ■ A '- \ y . y , ' ■'t?;; ■ f p | I f i v ■ 1 7 --.V/ a ' * . . v ••••>. :j* P 4 '-AAA-.Mv^.: *A '-Å-< '1'.*,'::0 k
...r4rA;v■
- .
.
p
-: ■ k ■ ' ' : ' . ■ - ! ■ . . . . - , . ► •■ • - . . - > . . , ■ . ■' .•? t ■ : - ■ ^ 'A
-
... ■■ |
'
t •v s \ f v ^ A s
.v A
.' A V ?
% ‘' . A j .
-\ - • : ? .;■ . . : - » « ■ v . . • ' “ ■ *, -' . . .'-Aj-v...■':'’ ' a -■■■’,f r u . ■ .,;;T-•' - ".•-; .\;?r'.• - /■ ■'■vv-, ■ r ' -'. - A , : •,a a a’' • •■ / - i :■ . . - A . " ' > . V :/ a ’ v j a ‘ < V , ; v k - — • • V s . f f i i >. •• v - - - . - V i ■ • ■ . ■ , - • ' • v ' . ••'■ • ■ t 'a P
m - - ■ A - - C X ;a - ' ' , - p A • ' ■ ■ / ■ A ' ■ -' . ! A ' s f i - A - ... ' - A ■v * ? h
a a : : ; : : - a
. ■; .
■
. - ■.,■
- v
'i A': .' ,f V-P;A P H ,: k;>- P>'.-.Ai.sx;H'SVA.*; i. a'; • f p S i I f e S A.A,;^; ' A A 'f Pl. vJa? Ä : Tli*.',äfe
■ -Å l ■' . % ' ' . ■ ■ ■ 23 ■ • . •.. m w ■ ■ : i ' , , : ■ m m *s
-5- .
s
■ A » . ; ■ . - v I - V - ' V . V ' • ■ - • . > A , A * A a S 'i- x J ' I - A i . - ‘ • ' " • " A .1 x i V : V : .. . . ' v>;
'
•
'* ' '’'..A' Av; ■ -P? y *-■ *» . • j i * . • T.^ .v . * v » t » i *■• % xr* / r . . »,*• a. </> -iv i v *»■ f e'-'"A *^-2®»■ \ ■’v-'-y t - ■ Vs* « r ‘ L '■ *s ' j , A t - ^ ?;i-,-. V iif -Y '*(A \ ^ : V’ * ^ * z j s P f S J %-v -l-Y \ 7 V .' * v .. > ' - ;aCv? V .a ; a ;. ■•■ -. v - . - . •' -• - ' A - -a . • a -, .
A iv -A f ■:•■■
A:-• - ■ . ; . ; s A . . . . . A ' . - - A ^ ' ■ . r > H 7 #7 'il i; 7' ■i i l
i #
>vv i ;I
':V 1 ,1..AT Hfxi AA,a4£ov A-■ v.A • ' -A p f f :• , •T' H f t Ä H ,v• • .
■
. " '
^ ■ ■ , > *f x . • - . . • ■ ■ ■ ,\eiLV'
a--V,*>
a' '
a■
-•V.-*UPSALA UNIVERSITETS
B I H A N G
v
H A N D L I N G A R 1 7 7 7 - 1 7 9 2
E N L IG T U P P D R A G U T G IF N A A FCLAES ANNERSTEDT
UPPSALA & STOCKHOLM
ALM Q VIST & W IK S E L L S BO K T R Y C K E R I-A .-E . ( i D IST R IB U T IO N )
b i d . 1 2 6 7 8 11 18 21 22 2G 27 29 32 33 34 38 39 40 41 42 43 45 49 50 62 63 65 66 75 76 80 81 F ö r t e c k n i n g p å h a n d lin g a r n a .
1777 24 Ja n . K . M aj:ts bref om kad av er för d is s e k tio n e rn a ... — 10 Mars K onsistoriet till Ju stitie k a n sle rn om sm äd eartik larn a i
D agligt A lle h a n d a ... — 21 Mars K onsistoriet till U psala M agistrat om beskyllningarna m ot u n g d o m e n ... — 11 A pril T. B ergm an till W argentin om an b u d e t a t t fly tta till B erlin — 5 Maj Ivinm arks b erättelse om förloppet vid C hristiernins dispu ta tio n ... — 16 J u n i Ju rid . fakultetens protokoll om e x a m i n a ... — 23 Aug. K an slern till K. M aj:t om förloppet vid C hristiernins dispu ta tio n ... 1778 3 Ja n . K onsist:s protokoll om nosocom ium och la z a re tt . . . .
— 6 Mars K anslern till K. M aj:t om behofvet a f löneförhöjning . . — 10 M ars K . M aj:ts bref om u n iv ersitetets au k tio n sk am m ares r ä t tig h e te r ... — 13 M ars D :o om lö n efö rh ö jn in g en ... — 17 Sept. K anslern till K. M a j:t om s k o g s h y g g e t... 1779 8 April D :o till filosof, fa k u lte te n om docentutnäm ningar . . . . — 22 A pril K. M aj:ts bref om sk o g s h y g g e t... — 7 och 11 Ju n i K onsistoriets protokoll vid kanslerns besök . . . . — 12 Ju n i K . M aj.ts bref om indragning a f en professur i teologi och
e n i e l o q u e n t i a ... — 17 Ju n i K anslersbref om b ib lio te k s b y g g n a d e n ... — 8 J u li D:o om b o s tä lls v å n in g a r n a ... — 4 O kt. K. M aj:ts bref om sam m anslagning a f professurerna i elo q u e n tia och p o e s i s ... 1780 18. Jan . D :o om s tip e n d ie r n a ... — 25 Ja n . L ostbom till kanslern om s i tt b e t r y c k ... — 26 Febr. Kons. protokoll om C hristiernins angrepp på F rondin . . — 3 Mars C hristiernins varningsbref till F r o n d i n ... — 6 Maj F rondins sv ar p å a n g r e p p e t ... — [6 Maj] O känd professors sv ar å d : o ... 1781 6 Mars M allet till kanslern om b ib lio tek sb y g g n ad en ... — 17 A pril K anslern till K. M aj:t om lönernas a m b u l e r i n g ... — (Sept.) K anslerns »D escription de 1’a c a d é m i e » ... — 1 O kt. Ivanslersbrof om exam ina och la tin s k t stilp ro f för medici — 26 O kt. M allet till kanslern om dennes » D e s c r ip tio n » ... 1782 26 A pril D :o till d:o om prom ovendis a n t a l ... — 24 Maj K . M a j:t afslår ö kandet af d e tta a n t a l ...
33 1783 (odateradt) M elanderhjelm s u p p sats om u n iv e r s ite te t... 82 34 — 24 A pril In k o m st- och utgiftsförslag a f a k a d e m ik a m r e r n ...148 35 — 18 Aug. K anslern grefve C reutz’ sv ar p å u n iv ersitetets kallelse . . 149 36 — 6 Sept. K onsistorium till k anslern om förbud för k o m ed ian ttru p p er 150 37 1784 25 Mars K anslersbref med föreskrift om föreläsningarnas innehåll . 152 38 — 26 O kt. N eik ter till kanslern om biblioteket och m ed program för
sina tilltä n k ta f ö r e l ä s n i n g a r ... 153 39 — 1 Nov. K anslersbref om fö re lä sn in g sre d o g ö re lse rn a ...157 40 1785 21 F ebr. K anslern till K. M aj:t om N eikters föreläsningar i v itte rh e t 160 41 — 8 M ars K. M aj:ts bref om dessa f ö r e l ä s n i n g a r ... 162 42 — 5 M ars K onsistorium till kanslern om s itt tills k o tt för täckande
a f rän tk am m aren s b r i s t ...163 43 — 26 Maj S. ö d m a n till kan slern om frih et från g rad u ald isp u tatio n en 165 44 — (odateradt) Redogörelse för C reutz’ k a n s l e r i a t ... 167 45 — 21 N ov. K . M aj:ts förordnande för R osenstein a t t föredraga
kans-l e r s ä r e n d e r n a ... 171 46 1786 6 F ebr. K anslern till kons. om oegentligheter vid förslaget till
m edicine a d j u n k t u r e n ... 171 47 — 7 Mars M. Floderus till G jörwell om konungens b e s ö k ...173 48 — 9 M ars K an slern till kons. om konungens belåten h et m ed s itt
b e s ö k ...174 49 — 14 o. 17 Nov. Silfverhjelm till G jörwell om konungens höstbesök . 175 50 — 20 Nov. K . Maj :t afslår H älsinge-socknarnas p ro ject till
kyrkotionde-s ä t t n i n g ... 178 51 — 22 N ov. D:o sk rap ar k o n sisto riet för lå n e t till R udenscliöld . . . 180 52 1787 16 Nov- Troil till Lidén om förhållandena v id u n iv ersitetet . . . 180 53 1788 11 Febr. K. M aj:ts bref om m edicinska professurernas ordnande . 182 54 — 9 A pril D:o om ex am in a till h o fr ä tt och k o lle g ie r...184 55 — 16 J u n i K anslersbref m ed förklaring af K. M aj:ts gunstbevis m ot
s t a l l m ä s t a r n e ... 185 56 — 23 J u n i G u staf I I I :s don atio n a f sina h a n d sk rifter . . i . . . . 186 57 — 11 Dec. A. Bobergs och O. K n ö s’ k o n tra k t om
vicebibliotekarie-l ö n e n ...188 58 1789 28 Maj K anslersbref om re k to ru ts v ä x lin g e n ... 188 59 — — K anslern till K. M aj:t om T ingstadii u p p fly ttn in g u ta n
vidare till orientaliska p r o f e s s u r e n ...190 60 — 8 J u li K. M aj:t u tv id g ar n y a b o tan isk a träd g ård en s to m t . . . 191 61 — 11 J u li K onsistorium till k an slern om sina h an d tv e rk a re . . . . 192 62 — 31 O kt. D :o till d:o om rektoratsväxlingen, m ed b i l a g a ...193 63 1790 11 Jan . K anslersbref om villkoren för teologie d o c e n tu r ... 198 64 — 29 J a n . Medic, fa k u lteten till k anslern om k iru rg er till arm én . . 199 65 — 15 M ars K. M aj:ts b ref om fy llan d et a f de teologiska läro sto larn a 200 66 — 6 A pril Medic, fa k u lte te n till kanslern om k iru rg er till arm én . . 202 67 — 20 Sept. K. M aj:ts b ref om de teologiska fö re lä sn in g a rn a ...203 68 1791 30 Mars D :o om u n iv ersitetets r ä t t till egna h an d tv erk are . . . . 205 69 — 4 A pril K anslern till K . M aj:t om oeconom iska h u s e t ... 206 70 [1792 u ta n dato ] C hristiernin till kan slern om ändring i k o n stitu tio n ern a 210 71 — 26 Maj K. M aj:ts b ref om re k to ra ts v ä x lin g e n ... 213 72 — 8 och 9 J u n i K ons. p rotokoll v id hertigen-kanslerns besök . . . . 213 73 — 9 J u n i K onsistorium till kanslern om tv å n g e t vid undervisningen 222 74 — 15 J u n i T ingstadius till R osenstein om d : o ... 228
75 1792 14 J u li K anslersbref m ed afslag å kons:s b ref a f 9 j u n i ... 232 76 — — K . M ajrts bref om ad ju n k tern as v ik ariatssk y ld ig h et . . . 233 77 — — D :o om s tu d e n tin s k rifn in g e n ... 234 78 — 24 Aug. D :o om n y s ta t för J t i d s t a l l e t ... 235 79 — 21 Sept. K . M a j:t m edger rifning a f H a d o rp h sk a h u s e t ... 237 80 — 29 Dec. D :o m edger A v en t’s medic, doktorsprom otion u ta n y tte r
K. M aj:ts b re f om anskaffande a f k ad a v er för dissek
tio n ern a , Stockholm d. 24 jan u ari 1777.
G ustaf m ed Guds nåde etc.
W år synnerliga y n n est och nådiga benägenhet m ed G ud Allsmägtig. T rom an, W år och R ik ets R åd , H err Grefwe, Acad. Canceller etc. U ti u n d er d ånig skrifwelse af d. 18 i denne m ån ad förm ålen I, d e t m edicinska faculteten w id W å r academ ie i U psala hos E d er an m ält, a t t ehuruw äl igenom flere Kongl. förordnanden blifw it stad g ad t, d e t b ö ra till anatom iens och chirurgiens lä ran d e och tilh v ä x t arre sta n te r och tiggare sa m t döda och o äk ta barn, och de som aflida p å h o sp italet och u ti Nosocomio Academico, öfwerlemnas till U p sala anatom ie sal, skall dock anatom iske föreläsningarne, i b rist a f tillräcke- lig t a n ta l slike subjecter, icke p å s ä t t som w ederbordt h ittills k u n n a t till ung dom ens behöriga n y tta och förkofran idkas. I anseende hw artill I u nderdå nigst anhållen om W år nådiga befallning så wäl till W åre Befallningsliafwan- d e i Stockholm s, U psala och W esteråhs höfdingedöm en, som consistorierne u p p å de tw änne sidstnäm nde ställen, de förre a t t alfw arligen tillhålla krono- betj eningen u ti de dem anförtrodde län, a t t u p p å p rästersk ap ets i orten an- gifwande till anatom ie salen i U psala ofördröjeligen lå ta upsän d a alla hospi- tals-lik, arrestan ter, döde tiggare, de som för begångne b ro tt blifw it hängde eller sig sjelfwa förgordt, o ä k ta döda b a rn i frå n 1j 2 till 8 års ålder, och så- dane hw ilka af fattig h u sen n ju tit underhåll och icke lem nat efter sig nödig begrafningshjelp, sa m t d e sednare eller consistorierne a t t gifw a p rästersk a p e t i stifte n tillkänna, d e t W år nådiga w ilje är, a t t de h ä ru tin n a n lem na kro- nobetjeningen tidig uplysning, p å d e t alle innom sju mils d is tric t om kring U psala, hw arunder denne W år residence s ta d likw äl ej inbegripes, i förberör de m å tto m ed döden afledne personer igenom deras å tg ä rd och fö ra n sta lta n d e till anatom ie salen i U psala w arda fortskaffade u p p å de tid e r af året, d å anatom iske föreläsningar k unna idkas, nem ligen ifrån O ctober m ånads bör ja n till A pril m ånads slu t. N u som W i i nåder g o d tfu n n it a t t bifalla, d e t alla förenäm nde afledne personer måge tillfalla anatom ie salen i U psala, undan-
tagandes hospitalslik och deras som af fattig h u sen n ju ta u nderhåll sam t o ä k ta b arn, och derom W åre nådige skrifwelser afgå lå te till ofw annäm nde landshöfdingar och consistorier, p å s ä tt I föreslagit; så gifwe W i E d er s å d a n t härm ed till sw ar och w ederbörandes efterrättelse i n åder tillk än n a. H w ar- med W i befalle E d er G ud A llsm ägtig synnerligen nådeligen. Stockholm s S lo tt d. 24 J a n u a rii 1777.
G ustaf.
Jo h . v. H eland.
(O rig in a l i K ons. A rkiv.)
2
.K onsisto riet till Ju stitie k a n sle rn om de för u n iv e rsite te t
sm ädliga a rtik la rn a i D ag lig t A llehanda, U psala d. 10 m ars
1777.
T il h e rr justitii» cancelleren och rid d aren L iljestråle angå ende en sk rift kallad en B orgersm an ifrån U psala.
H e rr ju stitiie cancelleren täck tes g u n stig ast lå ta sig föredragas, huru- ledes u ti d e t i Stockholm utkom m ande så kallade D agligt A llehanda n :o 18 för innew arande å r en o känd fö rfattare, u n d e r nam n af en B orgersm an ifrån U psala, in fö rt e t bref, u ti h w ilk et Consistorium Acad, anser sig w ara p å d e t öm aste angripit.
D en beskyller rector a t hafw a b e m ö tt m ag istraten m ed fö rak t, a t w arit n ö d sak ad t an h ålla om häg n och beskydd em ot de tiltagsenheter, som å te r nu göras em ot stadens privilegier och rä ttig h e te r, a t den af [o: å] S teinertske egen dom en lagde sequester blifw it af academ iske sysslom annen b ru ten , och hw ar- igenom liksom wil y ppas den ta n k a , som hade s å d a n t af recto r eller Consisto riu m Acad, dem blifw it u p d rag it, af hw ilket a lt w idare göres den slu tsats, a t lagen w åldsw erkas, folks säk erh et och privilegier sköflas, konungens högsta m a n i o rten föraktas, och en hel m a g istra t f r itt försm ädas, hw arefter kom m er denna angifw ares p åstående om straff, som projecteras d e t sam m a, som öfw erst G yllensvan u n d erg ått, och som, d å curatorerne i concoursen icke m ed egendomens försäljande b e fa tta t sig som äm betsm än u ta n som sam telige cre- ditorernes om bud, icke synes k unna w ara stäld em ot någon an n an ä n rectur och Consistorium Acad. Sluteligen angifwes åtskillige ohyggelige b ro tt, som h är i U psala skola föröfwas, hw ilka alla, d å olägenheterna en d ast d ra b b a
bor-gerskapet, synas w ilja skrifw as p å den k är studerande ungdom ens räkning sa m t tillik a innebär den förewitelsen, som skulle Consistorium Academicum, hw ars äm b ete d e t tilb ö r a t häm m a oskick och oordningar ib la n d ungdomen, icke därw id lägga den h a n d som w ederbör, u ta n m ed sådana oseder se igenom fingren.
H w ad nu fö rst angår d e t förakt, hw arm ed rector skal hafw a bem ött m agistraten, så ä r förloppet derm ed korteligen följande. Sedan curatorer i S tein ertsk a concoursen lagligen blifw it walde, och de om egendomens försäl ja n d e p å d e t s ä t t fö ran staltat, a t academ iens a u ctio n ato r derom blifw it a n m odad, sa m t denne u tly s t auction p å lösa egendom en til den 28 sidstledne N ov., så ankom den 20 i sam m a m ån ad e t bref til rector ifrån stadsm agi- s tra te n m ed begäran, d e t m å tte academ ie auctionskam m aren, såsom endast ägande r ä t t a t t försälja böcker, förbjudas a t sig m ed auctionen befatta. D en n a begäran föredrog rector, som, d å frågan om hela au ctio n srättig h eten i ge m en blifw it inblandad, icke tiltro d d e sig a t ensam afgöra d e tta m ål, L örda gen d erp å eller den 23, och följakteligen så s n a rt som någonsin ske kunde, i Consistorio Academico, som härw id erinrade sig, h u ru slike frågor flere gånger förew arit, dels hos konungens befallningskafvande i länet, d å academ iens auctionskam m are w arit klagande, dels hos recto rsäm b etet eller Consistorium A cad., d å stadsauctionskam m aren tr o d t sig w ara lidande, m en a ltid ansets som en p riv a t sak bägge auctions kam rar ne em ellan angående provisionen af den försålde egendomen, den d e blifw it förw iste a t wid dom stolen utföra. Och så i anledning häraf, som i syn n erh et af kongl. M ay:ts nådiga stadga d. 26 Aug. 1773, hw arest i 10 §., 1. mom. dom aren uttryckeligen förbjudes a t b e fa tta sig mod d e m ål, som rö ra hushållningen och förvaltningen af gäldenärs bo, fan n Consistorium Acad, d e t hw arken tilh ö ra sig eller rectors ä m b e te t a t sig öfwer så beskaffadt m ål [y ttra], u ta n borde stadsm agistra- te n s an m älte begäran m ed de lagligen tilförordnade curatorerne communi- ceras. F jerd e dagen derefter se n t om aftonen eller d en 27 i sam m a m å n a d ankom h e rr öfw erståthållarens och com m endeurens högwälborne baron R udbecks skrifwelse, likaledes m ed begäran, d e t m å tte i anledning af lofl. m agistratens anförde klagom ål öfwer den u tly ste auctionen academ iens au c tio n a to r förbjudas a t m ed auctionens fö rrä tta n d e sig b efatta. D å tiden ej wille tillå ta a t genast besw ara denna h err baron och öfw erståthållarens skrifwelse, steg recto r sjelf up til w älbem älte herre och gaf honom m unte- ligen wid handen de skäl, som hindrade så wäl Consistorium Acad, som rectors ä m b e te t a t wid d e tta m ål lem na den begärda handräckning, och ut- fäste sig tillik a p å h err barons och öfw erståthållarens begäran a t m ed om stän- deligare swar skrifteligen inkom m a. I anledning hw araf så häröfw er, som p å en h e rr barons och öfw erståthållarens y tterlig are skrifwelse af d. 30 i sam m a m ånad, jem te e t derw id fogadt stadsfiscalens m em orial innehållande klago m ål öfwer någon olaglighet, som curatorerne wid d å redan fulländad auction
4
skola b e g ått, ocli hwaröfw er h e rr baron och öfw erståthållaren äfwen begärde rectors y ttra n d e , afgick rectors utförliga sw ar af den 9 D ecem ber, h w aru tin n an äfw en infördes de skäl, som fö ran låta recto r och Consistorium a t icke bewil- ja d e t a f lofl. m ag istraten begärde förbud em ot auetionen.
D å förloppet m ed denna sak ä r s å d a n t som Consistorium Acad, d e t nu i ödm iukhet upgifw it, så hem ställer C onsistorium Acad, til h e rr ju s titie cancel- lerens gunstiga om pröfvande, om icke, d å hw arcken recto r eller Consistorium Acad, m öjeligen kunde döm a curatorerne i S tein ertsk a concoursen ifrån den i kungl. stad g an af d. 26 Aug. 1773 dem tillagde r ä t t a t f r i t t disponera, boets egendom, u ta n a t åtm instone först h ö ra dem deröfwer, och enär äfwen hela m ålet gen ast i början a f m ag istraten sjelf til h err baron och öfw erståthållaren blef h ä n sk u tit, hw ilken ärliöll behörigt sw ar och d e t m ed den skyndsam het, a t d å tid en ej tillä t göra det* skrifteligen skedde d e t än d å m unteligen, den t i l lå te ls e a t recto r bem ö tt m ag istraten m ed fö ra k t ä r ohem ul och aldeles oför- tje n t.
H w ad d ern äst b eträffar de så kallade academ iske sysslom ännens eller curatorernes upförande w id auetionens fö rrättan d e, så ä r d et, så länge dom a re n wid d e tta m ål icke lagt handen, ow ist, huruw ida d e fe la t eller ej, och så m ycket obilligare ä r d e t derföre w ilja beskylla en hel societet och derom n y ttja u ttry c k , som icke a n n a t k u n n a än lem na den m isstanka, som skulle s å d a n t sk e d t åtm in sto n e m ed rectors och Consistorii Academici goda m inne, om icke p å dess befallning, och i anledning hw araf göres en m ålning af w åldsw erkan och flere d e grofw aste b ro tt, sam t änteligen upgifwes e t derem ot sw arande straff, d å likwäl tw e rt om kunde w ara anledning a t fråga, h u ru U psala stads m ag istrat eller några dess ledam öter k u n n a t b e fa tta sig m ed en egendom, som o strid ig t hörde u n d er academ iens jurisdiction, och hw ilket de erkänt, d å de fö rst sjelfwe och sedan genom h e rr öfw erståthållaren landshöfdingen och com m endeuren baron R udbeck begärt, d e t wille recto r hindra den u tly ste auetionen, i hw ilket m ål den lofl. m ag istraten å dess egen auctions kam m ares och stadens cassas w ägnar, hw ilken provisionen til godo kom m er, således icke w ar a n n a t än p a rt, som b o rd t r ä t ta sig efter d e t m eddelta utslaget, eller den d e rå t ej nögdts igenom besw är å w ederbörlig o rt d eru tin n an söka ändring, hw arigenom icke n åg o t w a rit förloradt, em edan hela frågan en d ast angick auetionsprovision för den försålde egendomen.
Sluteligen hw ad angår den delen af d e tta bref, som egenteligen synes w ara s tä llt em ot den stu d eran d e ungdom en, så em edan d e t ä r obilligt a t be skylla en hel corps för n ågra oordningar, som någon gång fa s t m ycket sällan, i jem förelse em ot förra tid e r och a n d ra o rte r sam t de studerandes a n ta l, af någre få k u n n a t begås, och Consistorium Acad, a ltid wid slika m ål la g t så alf- w arsam hand, a t dess utslager aldrig blifw it sk ärp te m en o fta både af acad e miens h errar cancellerer och kongl. h o frätte n m ildrade, ty lärer h err justitias
cancelleren täckas g u n stig t finna, d e t denna upgift ä r både i anseende til ung dom en och Consistorium Acad, ganska förgripelig.
Sederm era h a r å te r en fö rfa tta re u n d er nam n af B orgersm anna w än u ti n :ris 51, 52. upgifw it åtskillige w åldsam heter, hw ilka h är i U psala u ta f de s tu ran d e skola blifw it föröfwade, sa m t derjem te y tt r a t den tan k a, a t academ ien ä r i e t betydeligt aftagande, hw ilket skal härleda sig derifrån, [a tt] sm aken hos någrom m era faller sig för a t regera och döm a än educera och föreläsa m.m.
D å de i d e tta blad den stu d eran d e ungdom en tillagde b ro tt til stö rsta delen äro Consistorio Academico okunnige, m en angeläget w ara wil, a t slike w åldsw erkare blifw a behörigen straffade, hw ilket icke kan ske u ta n a t angif- welsen ledes i bewis, och d e tta å te r åligger angifwaren, som h är ä r ingen annan ä n denna okända fö rfattaren , hw ilken i fall angifwelsen ä r falsk bö r derföre stå n d a den studerande ungdom en til answ ar, hw ilkas r ä t t Consistorium A- cad. såsom w arande i föräldrars och förm yndares ställe för de h är studerande b arn och ynglingar ä r skyldig a t bew aka och ia k tta g a ; D å äfwen den Consi sto rii Academici ledam öter tillag d e beskyllning, a t af regeringslystnad efte r s ä tta sina hufw udsakeliga görom ål, tydeligen in n eb är e t angifw ande och en förebråelse, som skulle de p å d e t straffb araste s ä t t w anw årda och m issbruka de dem anförtrodde äm beten, äfwensom de in rä ttn in g a r och d e t s ä tt, som höga öfw erheten til academ iens styrelse och d e t m ed densam m a påsyftade ändam åls w innande w idtagit, p å e t stra ffb a rt s ä tt sm ädas derigenom, a t den Consistorium Acad, förundte jurisdiction beskrifwes såsom m edförande ska- deliga fölgder, och academ iens recto rer kallas police-m ästare, som tw änne gånger om å re t om bytas, så gör Consistorium Acad, sig i ödm iukhet försäk- ra d t, d e t lärer h e rr ju stitia; cancelleren täck a s u p ly st finna, a t denne au cto rn g jo rt sig skyldig til d e t i 3 §. i kongl. M ay:ts nådiga tryckfrihetsförordning af d. 26 april 1774 näm nde b ro tt, a t hafw a skrifw it d e t skym feligt ä r om m ed borgare, den stu d eran d e ungdom en, i fall h an angifwelserna icke g itte r bewisa, sam t i d e t som rörer recto r och professorerne u tg ifw it en sm ädeskrift om ri kets äm betsm än, för hw ilket a lt Consistorium Acad, önskar a t au cto rn lagli gen m å tiltalas och straffas.
D å höga öfw erheten i h e rr ju sti tim cancellerens h änder n edlagt w ården öfwer lagarne och deras skipning i lan d et sa m t i följe deraf lem nat h err justi- tise cancelleren r ä t t a t efterse, h u ru Consistorium Acad, förw altar dess do m are äm bete, hw ilket n u i syn n erh et blifw it angripit, så h a r Consistorium Acad, å ena sidan tr o d t sig böra göra h e rr justitice cancelleren redo för dessa sin a görom ål, m en d å d e t å an d ra sidan ä r dom ares rä ttig h e t lika m ed an d ra m edborgares a t icke blifw a sm ädade, enär de icke felat, så gör Consistorium Acad, sig i ö dm jukhet derom försäkradt, d e t lärer h err justitias cancelleren i anledning af 4. § i högst åberopade kongl. try ck frih ets förordning, som up- drager h err justitias cancelleren inseende öfwer denna förordnings efterlef- w ande sam t a t befordra den derem ot b ry te r til laga n äp st, genom sin gällan
de äm betes å tg ä rd täckas s ä tta Consistorium Acad, i tilstå n d a t för sådane grofw a tilm älen få fö rfattaren lagligen [tilltalad] och straffad, til hw ilken ä n d a Consistorium Acad, i ö d m ju k h et anhåller, d e t wille h err justitias eancel- leren tilliålla utgifw aren af D agligt A llehanda a t upgifw a, hw ilken fö rfa tta t eller lå tit try c k a de i m era näm nde tid n in g ar N :o 18, 51. och 52. införde sm äde- skrifter. F ram liärde etc.
H e rr justitias cancellerens U p sala d. 10 M artii 1777. D ur asus. R ector. »Allmän underskrift». Gust. Flygare. (K ons. a rk iv , a fg å n g n a brof.)
3
.K o nsistoriet till U psala M ag istrat rörande b esk y lln in
g a rn a m ot ungdom en, U psala d. 21 m ars 1777.
Til m agistraten i Upsala.
M agistratens tw änne skrifwelser, den ena af d. 12 sidstledne M artii och en annan sine d a to , h ar Consistorium Acad, u n d fått.
Je m te d e t förra behagar m agistraten öfvversända d e t protocoll, som blif- w it h ållit, d å stadens borgerskap h ö rts öfwer de u ti dag b lad et D agligt A lle h an d a N :o 18 för innew arande å r af en anonym e införde angifwelser em ot de studerande. Consistorium h ar m ed nöje deraf in h äm tat, huruledes de fläste af borgerskapet förklarat, a t de icke hade d e t ringaste a t klaga öfwer de s t u derandes upförande i senare tid e r såsom i allm änhet sedigt och ä rb a rt, m en som derem ot någre af borgerskapet y ttr a t, a t förberörde i D agligt A llehanda införde b erättelse icke wore så aldeles ogrundadt, til b estyrkande hw araf de upgifw it åtskillige oordentligheter, hw ilka h är i stad en skola passera, så em e d a n Consistorii Academici ändam ål m ed borgerskapets begärda hörande i före näm nde äm ne w arit, a t blifw a s a tt i tils tå n d a t t skaffa rä tte lse p å de så i D ag lig t A llehanda som n u a f desse borgersm än gjorde angifwelser, m en s å d a n t icke kan ske, u ta n a t angifwaren upgiften i bewis leder, ty finner Consistori um sig fö ra n lå te t w änligen begära a t u n d få underrättelse, hw ilka af d e t lofl. borgerskapet de i protocollet af d. 26 F e b ru arii intagne angifwelser fram b rag t.
B eträffande d ern äst d e t sednare brefw et, hvvaruti m ag istraten begärt, det wille Consistorium Acad, lå ta sam m ankalla den h är stu d eran d e ungdom en a t undersöka och efterfråga, h uruw ida någon af dem fö rfa tta d t eller lå t it anslå 2:ne i berörde bref in tag n e in tim a tio n e r, hw arigenom d e stu d eran d e d. 16 sidstledne M artii blifw it sam m ankallade, som förmenes til någon w åldsam hets utöfw ande, och huruw ida någon af dem k an äga anledning och skäl a t klaga öfwer politie borgm ästaren Yckenbergs upförande eller hw ad de eljest em ot honom k unna hafw a a t påm inna, och af hw ilket a lt m ag istraten begärt få del, så em edan ingen anledning gifves d ertil, a t någon af de stu d eran d e fö rfa tta t eller lå tit an slå berörde intim ationer, i synnerhet som d e t ä r a llm än t bekant, huruledes de stu d eran d e u tfä s t en belöning fö r den som k an u p tä c k a uphofs- m annen til d e tta anslag, de stu d eran d e icke eller lära w ara de, som hafw a a t y ttr a sig öfwer politie borgm ästaren Y ckenbergs upförande eller deröfwer lem- n a honom betyg, ty h a r Consistorium af bägge dessa om ständigheter icke k u n n a t finna anledning til ungdom ens sam m ankallande för a t ib lan d dem efter fråga d et, hw arföre de skäligen icke k unna m isstänkas, eller s å d a n t hw aruti deras u tlå ta n d e wore af ingen n y tta .
U psala d. 21 M artii 1777.
Durams. R ector.
Bergström .
(K o n ststo rii A rkiv. “A fg ån g n a b r e f 1777 — 1782“ sid. 48.)
4 .
T orbern B ergm an till W a rg e n tin om d e t anbud lian
m o tta g it a tt fly tta till B erlin, U psala d. 11 april 1777.
Min H erre!
D e t ä r visserligen icke a n b u d ets sto ra vil kor, som egenteligen a rb e ta r p å a t t sk ilja m ig från fäderneslandet, u ta n p å ena sidan fru ck tan a t sn art hem m a blifw a on y ttig , och p å den an d ra hopp a t i blidare clim at vinna någon fö rb ätrin g p å hälsan. Vissa precautioner, som jag redan v id Ju ltid e n bö rja de ta g a i ackt, hafva i å r g jo rd t m ina vanliga v årk räm p o r drägeliga, och om jag så lin d rig t slipper til den term inus perem torius, som jag förelagt m ig sjelf, ser jag nog fö ru t h v ad d e t v ärk ar v id decision, eh u ru m öjligt v ara kan, a t h uad i å r h u lp it blifver nästkom m ande kraftlöst. Im edlertid om jag blifver quar,
m åner. J a g v e t a t m ången s k r a tta r å t en så enfaldig delicatesse, men som d e t i m in ta n k a vore otilbörligt a t u ta n trän g an d e nödvändighet öfvergifva fäderneslandet, så vore d e t likaledes lå n g t nedan m itt tä n k s ä tt a t n y tja n ä r v aran d e tilfälle p å d y lik t s ä tt. A t fin n a en i förslag varan d e fly ttn in g oroa ifrån konungen til och m ed en del af m ina ovänner, d e t b ite r lå n g t m er p å mig ä n de stö rsta vilkor, och gör decision för m ig högst su år och bekym m ersam . G ud hjelpe mig a t ta g a d e t b ästa beslutet! J a g fick d e tta an b u d e t i fjol vid d en n a tid e n och ju s t u n d er e tt s u å rt anfall af m ina plågor, som varad e n ästan e tt h a lft år, u n d er h v ilk et jag n ä sta n ingen tin g af v ärde kunde företaga. J a g hade tilräcklig tid a t g rubla derpå, och h o p p et a t i lindrigare clim at vinna någon fö rb ätrin g gjorde d å en m o t m ina plågor suarande liflig im pression, som a lt sedan fö ljt mig. Im ed lertid h a r d en n a frästelse red an o rsak at m ig så m ycket bryderi, a t jag flere gånger ö n sk at a t den aldrig kom m it. H u ru m an gör, undgås aldrig tadel. Än ä r m an otacksam m o t fädernesland; ä n n y tja r m an a n b u d et a t skaffa sig förm åner, och så vidare. Men m in vanliga trö s t h a r a ltid v arit:
Conscia mens recti fam ae m endacia ridet.
E h u ru d e t g år h a r ja g ä ra n a t m ed fullkom ligaste högacktning fram h ärd a till grafven
M in H erres ödm juke tjen are U psala d. 11 Apr. 1777.
T. Bergm an.
(O rig in a l i K. Y et. A kad. b ib lio te k . W a rg e n tin s b refv ä x lin g .)
5
.Teol. professor E . K inm arks b e rättelse till konsisto riet
om förloppet a f clet h etsig a u p p trä d e t m ellan e. o. professor
P alm b erg och professor C hristiernin, då den sen are d. 5
april ventilerad e s itt specim en för en ledig teologisk p ro
fessur, U psala d. 5 maj 1777.
Å eder magnificences och am plissim i Consistorii Academici befalning h ar jag ä ran läm na b erättelse om förloppet af d isp u tatio n s acten d. 5 sidst- ledne April, d å h err professor C hristiernin försw arade dissertationem theo logicam de operationibus Spiritus S ancti supernatural ibus in reconciliatione hom inis peccatoris cum Deo.
E n och an n an om ständighet h ar un d fallit mig, m en, så m ycket jag k an ä rin ra mig, tilgick som följer:
L ectorn w id Gefle gym nasium h e rr m agister L ars H allencreutz w ar o rdi n arius opponens. A lt gick d å ordenteligen til, och hedrade sig så p ra se s m ed ty d elig a sw ar, som opponens m ed w ackra argum enter.
S edan ordinarius opponens s lu ta t, stiger h e rr professor Palm berg fram a t opponera, och d e rtil inviterades m ed anständiga ord, hw arpå h err profes sor Palm berg m ed all beskedlighet sw arade och i anledning af orden u ti dis p u tatio n em Melius sane e st e t in fin ita sapientia dignius, m ala ad optim os et gloriosissimos fines dirigere m ultaque bona ab iis elicere, qvam eadem violen te r im pedire & m ox eradicare», form erade qvaastion: »An Deo convenientius fu e rit perm ittere m alum , qvam illud prohibere, qvia v id it gloriam suam m a gis illu strari in m undo peccatis obnoxio qvam integro»? Praeses sw arade m ed all an stän d ig h et p å de argum enter som anfördes, m en h err Palm berg begynte w isa nog häftighet a t förfäk ta sin mening: »Qvod m undus in p rim a su a inno cen tia recens conditus fu e rit m ulto p ra s ta n tio r nostro e t millies perfectior, ta m respectu ipsius Dei quam reru m creatarum ». H w arföre jag befarade oskick å ena eller a n d ra sidan och trodde, d e t jag såsom decanus borde stiga fram så d a n t a t h in d ra. H w ad jag frugtade h än d e ock. T y d å h e rr professor P alm b erg in stan tierad e: »Observo per to ta m hanc §. m u lta m inus apposite d icta, plurim as locutiones ac placet? incom m odas, im m o citationes p artim superfluas, p a rtim incongruas, u t non p ro b en t probanda»: ty ck te h err pro fessor C hristiernin sig ske för n är och u tb r a s t o fta i stickande ord til exempel, d å h e rr professor P alm berg sade: »dictum D an. IV :to, 33. 34. non p ro b at, qvod e ra t probandum »; sw arade h err professor C hristiernin: »Si non tib i pro b at, tam en in tellig en tib u s.» H ä ra f yppades discours, an opponens esset in tel ligens. D å h e rr professor Palm berg å te r in stan tierad e: »minus recte citasti dictu m Luc: V I:, 47, nam v erb a S alv ato ris non alio te n d u n t, qvam u t osten d eret fidem peccatricis declaratam p er caritatem m ulto esse p ra s ta n tio re m qvam pharisseorum, q v i nulla vel exigua c a rita tis opera praestiterunt», be g y n te h err professor C hristiernin s i tt sw ar p å sw änska: P hariséerne woro så- d an e som h e rr professorn. Och om ja g m innes r ä tt, u prepade h a n orden sä gande: D u ä r pharisée.
H e rr professor Palm berg ty ck te, a t d e tta sw ar rörde hans heder och be klagade sig först fö r auditores och sed an för mig såsom decanus. H e rr pro fessor C hristiernin klagade likaledes öfwer ofog em ot sig. U ti dessa o m stän d igheter w ar jag nödsakad tilta la dem b åd a m ed dessa orden: »Celeberrimi dom ini professores observetis, rogo, vices loqvendi e t ab stin eatis a scomma- tibus. T u celeberrime dom ine p ra se s respondeas a d singula m om enta in argu m ento ja m in m edium prolato», m en h err professor P alm berg lem nade ej tid til sw ar u ta n
Begaf sig til n y tt a rg u m en t em ot §. 11, pag. 5, w id hw ilkets proponerande och besw arande a lt gick, så wid a jag kan p åm inna mig, ordentligen til.
H w arefter h e rr professor Palm berg fram stälte argum ent em ot orden i §. 111, p. 8 : »Etsi justificatio s it actu s forensis in judicio D ei de hom ine in C hristum credente, fit tam en sim ul in hom ine fideli apprehensive e t sensi tive.» H e rr professorn w ar så h äftig a t ogilla orden: »»justificatio fit appre hensive e t sensitive», a t h a n icke kunde tå la sw ar eller läm na tid dertil. H w ar- före jag fan n m ig nödsakad a t å te r p åm in n a honom, d e t h a n borde observe r a vices loqvendi, och d å d e t icke skedde, m åste ja g im ponera honom silen tium . Dock som h e rr professoren begärde veniam u lteriu s proponendi arg u m enta, fick h a n tils tå n d d ertil, ad d ito m onito u t decenter suas ag eret partes. Sist jäm förde h err professor Palm berg orden pag. 20: »Paulus per g ra tia m prim o excitatus deinde ad inform ationem Ananias recipiendam ablega tu s est, A ct. IX : 6. . . Q vare haec D ivina excitatio seu evigilatio illum inatio nem a verbo prascedere videtur» etc. m ed de som s tå pag. 41: »ideoque sanio res aliam g ratiam e t efficacem operationem S p iritu s S ancti ad verbi divini intelligentiam , gustum e t am orem , expetendam e t accipiendam docuerunt, J o h . X IV : 16. 26». E x hisce locis collatis it a arg u m en tab atu r: Celeberrim us dom inus praeses d istin g v it S p iritu m S anctum a verbo, qvasi ille anteceden- te r se h ab eret in ex citan d a g ra tia d is tin c ta a verbo, eoque recedere v id e tu r ab o rthodoxa Theologorum sen ten tia, qvi in salutis negotio operationem t r i b u u n t verbo, ta n q v a m unico S p iritu s S ancti organo. H err professor Chris- tie rn in sade d å i b ö rjan af s i tt sw ar p å d e t fra m stä lta argum ent: »Man skall in te t k a sta perlor för swin»: Om m an få r slu ta af d et, hos m enniskan utwer-te s synes, til hennes ta n k a r, så u p to g h e rr professor P alm berg orden såsom n ä ra rö ran d e sin person. H w arföre han, som lilförene w ar nog hetsig, blef af d e studerandes åtlö je liksom slagen och continuerade sedan icke länge, u ta n slö t m ed e tt w ackert ta l til h err p rases, som ock d erpå sw arade; jag w et icke a n n a t än, a t d e t skedde m ed anständighet.
S edan opponerade 2:ne u ta f auditores och sidst secundus opponens o r dinarius, d å a lt å den ena och an d ra sidan til hela a u d ito rii nöje skickeligen tilgick, och u td ro g s m ed d isp u tatio n sacten til kl. 2 e. m.
U nder d e t h err professor C hristiernin och h e rr professor Palm berg sins em ellan disputerade, w ar o fta qvsestion de orthodoxia doctrinas de q v a dis p u ta b a tu r, derföre finner jag m in skyldighet w ara a t äfwen derom m ed några ord y ttr a m ina ta n k a r: nemligen: Qvaestion de m undo optim o h örer icke til articulos fundam entales, u ta n af somlige doctoribus ecclesias L u t her anas ja- k as och af an d re nekas, dock to rd e h än d a a t någre skriftenes sp råk icke äro r ä t t n y ttja d e til d e t bewis, h w artil au c to r dem anfört.
A ngående qvasstion: a n justificatio fia t apprehensive e t sensitive, hade h e rr professor Palm berg r ä t t, och hans a rg u m en t k unna ej nekas, m en i min ta n k a h ad e h a n ej anledning a t fö rk asta h err professor Christiernins mening
såsom heterodox, u ta n hade b o rd t h ö ra dess swar, hw ilken förm odeligen för k la ra t sine ord p å d e t s ä tt, som salig docto r H ulsem an de auxiliis gratiae dis se rt, l:m o cap., §. X IV , pag. 23, 24, som af honom citeras, och andre theolo gi, som ta g it vocabulum justificationis in la tio ri significatu, (Cfr. Apol. Aug. Conf.) d e t gjort, i hw ilken mening orden äro sanne, ehuru theologi orthodoxi n u enhälligt kom m a d eru ti öfwerens, a t m an post m otas controversias bör a fh å lla sig från slika talesätt.
S idst hw ad qvacstion, som w ar em ellan h err professor C hristiernin och h e rr professor Palm berg, angår: an ex citatu s sensus e t vo lu n tas a d D eum re deundi s it a S p iritu Sancto sine verbo? m åste en hw ar medgifwa, a t sen ten tia affirm ans longe re ced at ab o rthodoxa Theologorum sen ten tia, qvi omnem in salutis negotio operationem trib u u n t verbo, ta n q v am unico ejus organo, hw ilket h err professor Palm berg ock m ed flere skäl af d en H eliga S krift, L ib ris sym bolicis sam t consensu theologorum bewiste, dock hade h err professorn b o rd t lem na h e rr p ra se s tid a t tydeligen sig derw id förklara, hw ilken synes äfw en w ara af sam m a mening, d å h a n pag. 41 m ed tydeliga ord säger: »Absit u t verbi D ivini doctrinam aspernem ur a u t ejus in sitam vim ulla ratio n e n e gemus, dum necessitatem gratias p r a venientis, p ra p a ra n tis e t conservantis a d n atu ralem in subjecto recipiente in ep titu d in em e t infirm itatem successive rem ovendam copiose ad stru ere studuim us.» J a g m åste likwäl bekänna, a t herr p ra s e s b rukade u ti sina sw ar p å de argum ent, som h err professor P alm berg anförde, e tt och a n n a t ta le sä tt, som förekom mig anstöteliget. Önske- ligit hade w arit, om h err opponens lä m n a t honom tid och tilfälle a t tydeligen fö rk lara sin mening. Til äfw entyrs hade denna disp u te s ta d n a t i logomachie.
U p sala d. 5 Maii 1777.
E ric K inm ark.
Enligheten med originalet intygar
Anders Lundström.
(K opia i Ivons. A rk iv : A cta 1777.)
6
.Ju rid isk a fa k u lteten s protokoll rörande exam ina och
stip en d ier, U psala d. 16 ju n i 1777.
Å r 1777 den 16 Ju n ii kl. 4 efterm iddagen i ju rid isk a faculte- ten, närw arande decanus, professoren doctor Solander, och
pro-fessorerne doctor Risell och Berch. — W id protocollet notarien Lundström .
§• I
-Ju s te ra d e s protocollet för den 4:de i denna m ånad.
§• 2.
F öretog sig facu lteten å nyo d et, i anledning af am plissim i Consistorii Academici u n d er den 28:de J a n u a rii 1774 m eddelte protocolls u td rag , under den 4:de i d en n a m ån ad i facu lteten förehafde ärende, rörande så wäl publi- que exam ina h ä r w id kongl. academ ien som de kongl. stipendiernes b ä ttre in rä tta n d e m . m ., hwaröfw er facultetens u tlå ta n d e äskas, d å professoren
Berch ingaf dess skrifteligen fö rfattad e ta n k a så lydande:
D å jag n u till följe af am plissim i Consistorii Academici ex tractu m pro- tocolli af den 28:de Ja n u a rii 1774, som till den juridiske facultetens u tlå ta n d e blifw it re m itte ra t, skall y tt r a mig så w äl angående de academ iske exam ina som ock om de kongl. stipendiernes b ä ttre anw ändande, så kan jag för m in del icke a n n a t än, hw ad fö rst inform ationsw ärket angår, conform era m ig m ed d e h e rra r Consistorii ledam öter, som u n d er öfwerläggningen den 13:de O ctobr. 1768 u ti th e tta äm ne fu n n it de academ iske constitutionerne innehålla n ästan a lt, h w ad som till underw isningsw erkets d rift och n y tta sam t ungdom ens tillhållande till goda seder erfordras kan, i fall denne academ iske lag m ed no g aste omsorg till alla sine delar följes:
B eträffande å te r för d e t an d ra de utw ägar, som skulle k u n n a w idtagas till de kongl. stipendiernes b ä ttre anw ändande och tillräckelighet för inne- hafw arena, så ä r jag till alla d elar instäm m ande m ed deras ta n k a , som hålla före, a t in rä ttn in g e n af e tt com m unitet w ore den som n ä rm a st uppfyllde d e t p åsy ftad e ändam ål, och d e t så m ycket säk rare som de hinder, hw ilka fordom k u n n a t sägas ligga denna goda in rä ttn in g u ti wägen, i anseende till sedelm yn t e t och deraf följande obeständige w ah ru w ärden, nu m era igenom m y n tre a lisation al deles äro u tu r w ägen röijde.
Professoren do cto r R isell inlem nade s i tt y ttra n d e skrifteligen förfat- t a d t så lydande:
S edan hans Excellence illustrissim us cancellarius, lik m ätig t e tt deröf- wer m ig tills tä ld t u td ra g af am plissim i Consistorii Academici protocoil, under den 13:de J u n ii 1774 höggunstigt tä c k ts förordna, d e t bör ja g i den ju rid isk a facu lteten äga sä te och stäm m a, så o fta någon af facultetens ledam öter fin ner m itt b iträd e nödigt, och facu lteten p å såd an g rund b eh ag at m ed m ig com- m unicera e t t u td ra g af Consistorii Academici protocoll under den 28:de J a n u arii 1774, hw aruti facu lteten anm odas a t m eddela Consistorium A cade m icum sine ta n k a r, angående så wäl de academ iske exam ina som äfwen de kongl. stipendiernes b ä ttre anw ändande, em edan högbem älte h ans Excellence
den 20:de O ctober 1773 u ti Consistorio Academico sjelf närw arande täck ts h öggunstigast anbefalla Consistorium Academ icum a t s itt b etänkande öfwer b å d a dessa äm nen afgifva; S å för a t å ena sidan å tly d a högbem älte hans E x cellences förordnande och å den a n d ra , så godt jag kan uppfylla consultissi m a fa c u lta tis juridicas för m ig betygade förtroende, få r jag den ä ra n a t m ed d ela någre reflexioner, hw ilka jag påm inner mig hafw a red an under m in tjen- ste tid flere gånger förekom m it m ig i anseende till förenäm nde h w a rt och e tt p å s i tt s ä t t bety d an d e ärender.
B eträffande således d e t fö rra eller de academ iske exam ina, så äro ibland desse d e så kallade exam ina rigorosa eller candidatexam ina u ti facu ltate p h i losophica och exam ina publica u ti Consistorio Academico m ed dem , som wid rik e ts civile tjen steg ren ar äm n a söka befordran, de 2:ne slags exam ina, hw il k a i sy n n erh et an tin g en hedra eller w anhedra academ ien, a lt efter som de ynglingar, hw ilka m ed w ederbörandes ap p ro b atio n passerat desse förhören, sederm era finnas äga den kunskap hw arom w ittnesbörd dem blifw it med- delte.
Men ald en stu n d de förstnäm nde exam ina sam t den n y tta eller skada, de sam m a m edföra för lite ra tu re n och rik ets tje n st, egenteligen ankom m a p å d en philosophiske facultetens besörjande och answ ar, jag ock u to m dess af Consistorii Academici protocoll under den 20:de O ctober 1773 h a ft tillfälle a t in h ä m ta , huruledes hans Excellence illustrissim us Cancellarius d å n ä r w arande sjelf behagat u tm ä rk a d e t w äsenteliga felet, hw arm ed s ä tte t a t a n stä lla desse exam ina ä n n u ä r b eh äftad t, och hw ilket derföre lios lians E xcel lence le m n a t d e t twifwelsm ål, h uruw ida de som w ilja an ta g a m agister-graden k u n n a m öijeligen i n åg o t blifw a solide, så ehuruw äl h e rra r professorer i all m än h et wid d e t tillfället, som protocollet lyder, e n d ast beklagat, a t m ed exa m ina till collegierne aldrig w unnits den af lagstiftaren p åsyftade w erkan, m en dock derföre icke bör tw iflas, d e t lärer ju Consistorium Academ icum lå ta d en n a h ans Excellences erinran w äcka hos sig o m tan k an a t förekom m a, d e t m å tte icke allm änheten få anledning a t i anseende till de förstnäm nde exa m ina föra sam m a klagan, blifw er d e t e n d ast angående de sednare eller de u ti höga kongl. förordningarne af den 10:de M artii 1749 och den 9:de M artii 1750 i nåder anbefallde förhören med dem , som wid rättegångs-w erken sam t kongl. M ay:ts och riksens collegier tä n k a söka befordran, som m ig nu åligger a t lem- n a m itt y ttra n d e .
S å lite t som jag å ena sidan kan för m in del widgå, a t m ed desse exa m ina aldrig w unnits den af höga lagstiftaren p åsy ftad e w erkan, em edan jag d å to rd e nödgas tillstå, a t de m ångfalldiga w ittnesbörder om god, m ycket god ja ock beröm lig insigt u ti de till hw ars och ens ändam ål hörande lärdom s stycken, hw arm ed tid efter an n a n flere studerande blifw it af Consistorium Academicum ifrån academ ien affärdade, blifw it p å sanningens bekostnad med- delte, äfw en så lite t w ågar jag å den an d ra p åstå, a t de derföre i allm änhet
w a rit m era n y tlig e än skadelige för rik e ts tjen st, academ iens heder och de exam inerades egen fram tid.
A t de icke så woro u n d er den tiden, d å fö rfattn in g arn e till äfw entyrs icke a ltid sam m anstäm de till det sto ra än d am ålets befordrande, och d å anci- ennité m era ä n skickelighet kunde decidera både om tjen sten och tjenstem an- nens öde, w ar för m ig åtm instone så m ycket m indre underligt, som efter m in öfw ertygelse, af den erfarenhet jag i d e tta äm ne hade u n d er m in tje n ste tid , d e t i alla tidehw arf to rd e få anses som e tt lyckskott, a t genom denna in r ä tt ning något dugeligt äm ne till någondera a f de civile tje n ste w erken beredes w id academ ien, åtm in sto n e så länge n a tio n i allm änhet och den till kronans tje n s t d estinerade ungdom en i syn n erh et icke hysa sam m a ack tn in g för s tu dier och öfwertygelse om n y tta n och nödw ändigheten af en grundelig k u n skap, som längre tillb a k a äfw en u ti d e tta seculo gjorde b åd a så u tm ä rk t heder. T y n ä r jag besinner å ena sidan, a t d e flä sta studerande, hw ilka äro äm nade a t antingen w id rättegångs-w erken eller andre d e t civile tjenste-w erkets grenar söka befordran, fö rst kom m a till academ ien m ed k n ap p a w ilkor och m ed den ännu k nappare kunskap, som d e hem m a få d t af en föga skickeligare in fo rm ato r: a t dem af fö räldrarne blifw it a n ty d t fordersam m ast an m äla sig till exam en publicum eller ock d isputera antingen p å e t t s ä tt eller a n n a t: a t de till den än d an , så o fta a n d ra occupationer d e t tillå ta , afhöra wisse profes sorers föreläsningar och deraf, dels genom egne dels ock andras så kallade anno- tatio n er, form era sig en stundom b ä ttre stundom säm re sam m anhängande u tan läx a, m ed d en de wid allm änna förhöret b ä ttre eller säm re sig behjelpa: a t hela denna cursus stu d io ru m afgöres o fta p å en eller tw å, m era sällan på 3 högst fy ra term iner: a t ynglingen således h ö rd t kan h än d a 1/ i del m en icke f a tta d t i/8 del af hw ad h a n b o rd t h ö ra och lära, i syn n erh et som p lu raliteten g år ifrån academ ien, in n a n d en ä n n u rättelig en kan sägas tä n k a om eller u ti w etenskaperne: a t h an m ed denna klena m atsäck blifw er p å e tt eller a n n a t s ä t t förpassad ifrån academ ien, m en lik afu llt till ausculterande p å n åg o t ställe antagen: N är jag ock å d en a n d ra besinner, d e t k u n n a w ederbörande h errar professorer, om de ock woro aldrig så n itiske och sam w etsgranna i sine skyll- digheters fullgörande, aldrig hjelpa desse o m ständigheter eller längre qwar- hålla en yngling wid academ ien, ä n fö rä ld ra r och anhörige så för g o d t finna, u ta n a t b lo tts tä lla sig för d e t skym feliga tillm äle, a t de derm ed b lo tt syfta p å egen w inning af de så kallade collegii penningarne: N är säger jag d e tta a lt i öfwerw ägande tages, och jag tillik a icke ser någon m öijelighet, h u ru förenäm n de om ständigheter genom någre y tterlig are fö rfattn in g ar skulle k u n n a huf- wudsakeligen r ä tta s och b ä ttra s , k a n jag aldrig få an n an öfwertygelse, än den jag tillförene h aft, a t nemligen oftan äm n d e exam ina b lo tt tillsk y n d a w eder börande h e rra r professorer en o fta st frucktlös m öda och icke sällan w idriga omdöm en, sa m t a t således n y ttig a s t wore, d e t exam inations och pröfnings rä ttig h e te n hel och hållen öfwerlemnades till de kongl. collegierne sjelfwe.
Skulle d å hända, a t oskickelige äm nen till au scu ltan ter antogos, kunde så d a n t icke skrifw as p å academ iens och professorernes räkning. Blefwo åter, som ja g snarare bör supponera, sådanne ynglingar, som för b ittid a och omogne g å t t ifrån academ ien, till ausculterande icke a d m itterad e u ta n i d e t stä lle t till academ ien å te r förw iste, skulle o felb art b lo tt e t t eller a n n a t så d a n t exempel blifw a tillräck elig t a t icke allenast w arn a ungdom en ifrån e t t d y lik t förhas ta n d e , u ta n ock i och m ed d etsam m a å te r fö rsä tta kongl. academ ien i sam m a lyckliga belägenhet a t m ed dugeliga äm nens beredande till rik ets tje n st kunna både h ed ra sig och gagna d e t allm änna, som den w ar, förr än oftanäm nde e x a m ina publica in rä tta d e s, och d å i allm änhet ungdom en w ar m era bekym rad, h u ru lä rd än h u ru tid ig t den m å tte kom m a i kronans tjenst.
H w ad an g år d e t sednare äm n et, hw aröfw er h ans Excellence tä c k ts in fo rd ra Consistorii Academ ici u tlå ta n d e , nem ligen om de kongl. stipendiernes b ä ttr e anw ändande, så ehuruw äl h ans kongl. M aij:t såsom d en n a dess aca dem ies d å w arande höga canceller u n d er den 13:de O ctober 17G8 till Consis to rii Academici protocoll n åd ig ast täck tes förklara, hw ad hans kongl. M aij:ts n ådigste in ten tio n wore m ed thesse m edel i fram tid en , likwäl och som ow ist to rd e w ara, h u ru s n a rt de flere sw årigheter, hw ilka därw id finnas ä n n u m öta, k u n n a till äfw entyrs blifwa u tu r w ägen röijde, så wore wisserligen a t önska, d e t m å tte em edlertid m ed hans kongl. M ay:ts allernådigste tillstå n d någon såd an in terim s fö rfattn in g w idtagas, hw arigenom dessa stipendii-m edel, hw il ka, som hans kongl. M ay:t u n d er nyssnäm nde d a to täck tes sjelf i n åder a n m ärka, genom tid ern as förändring blifw it för d en stu d eran d e ungdom en e tt otillräckeligt och besw ärligt understöd, kunde någorlunda tje n a till d e t af höga in stick taren m ed dem p åsyftade ändam ål.
D e tta kunde dock efter m in oförgripeliga ta n k a icke skje, åtm instone s å länge w aruprisen så som n u sig förhåller, så fra m t icke h w arje stip en d iat finge för hw arje å r n ju ta om kring sexton riksdaler eller 300 daler kopparm ynt. Och eh u ru således hände, a t desse stip en d iaters an ta l n åg o t förm inskades em ot hw ad d e t efter fö rsta in rättn in g en borde w ara, m in n es dock derm ed d et, a t å tm in sto n e någre blefwo d å belåtne m ed de kongl. stipendierne, i stä lle t för a t t ingen n u så är.
J a g tw iflar ock uto m dess, d e t skulle genom en såd an fö rb ä ttrin g a n ta le t af de kongl. stip en d iatern e särdeles förm inskas em ot hw ad d e t n u ä r och sn art i 30 å r w arit, sedan u n d er sam m a tid hw arje å r så ansenligen af sam m a fond m edtagits å t de så kallade n o tarii facu ltatu m och professorum am anuenser.
H w ad n y ttig t m ed desse am anuenser blifw it u tr ä tta d t under nyssnäm n de tid , och hw ilka de egregia opera äro, w id hw ilkas u tarb e ta n d e de sam m a b lifw it n y ttja d e , dem k jän n er jag icke ej heller h ö rd t näm nas u to m d e t förträf- träffeliga h e rr cancellierådet och rid d aren Ih res G lossarium swio-gothicum. Men d e t k jän n er jag, a t m ed desse n o tarier och am anuenser icke h ittills blif w it så hushållat, som höga lagstiftaren d e t befallt.
T y d å kongl. academ iske constitutionerne u ti 17:de cap., 6 m em br., 4 §. förm år; a t t 12 studiosi, nemligen 4 theologise, 1 juris, 1 medicinae och 4 p h i losophiae, sådane som först i hw arje facu ltets och sedan i Consistorii A cade m ici omdöm e äro de bäste befundne, skola i tren n e å r h w ard era få n ju ta d u b b e lt kongl. stipendium i öfw ersta classen, sa m t a t af desse en i hw arje facul- t e t skall föra protocollet och i öfrigt troligen fullgöra de flere en n o ta rii sk y l digheter, k an jag deraf icke d rag a den mening, som hade höga lagstiftaren härw id h a ft afseendet p å faculteternes n o ta ria te r såsom ordentelige och m ed ordentelig lön in rä tta d e sysslor, u ta n fa s t m era och egenteligen derpå, h uru desse näm n d e tolf stu d eran d e m å tte till sine studiers desto lyckeligare och skyndesam m are fo rtsä tta n d e n ju ta af de kongl. stipendii m edlen e tt tillräc- keligare u n derstöd, än eljest af d en fonden både d å och nu kunde och k a n de stu d eran d e i allm änhet tilldelas, sam t a t desse, u n d er d e t en del af dem be- tje n te faculteterne, de öfrige å te r wisse professorer wid desses till tryckning utgifw ande lärde arb eten , m å tte äga en både för dem sjelfwe och publicum n y ttig öfning.
U ti denna m in oförgripeliga m ening tro r ja g ock mig så m ycket m indre fela, som icke allenast d e t näm nde u n d erstö d et u ti högst åberopade lagens ru m kallas stipendium , u ta n ock uttryckeligen derom stadgas, a t d e t skall tilldelas studiosis, sa m t a t ingen få r n ju ta d e t längre ä n i 3:ne år, och d e tta u ta n twifwel af den g rund endels, a t d e t icke ä r någon lön u ta n b lo tt e t t s ti pendium , hw ilket innehafw aren, om [han], n ä r han d e t först erhölt, w ar r e d an in te r pares probatissim us, som kongl. constitutionerne fordra, skäligen förm odats k unna efter tr y års förlopp um bära, endels ock p å th e t oftare to rf tig a och lika skickelige studerande m å tte kunna successive deraf blifw a del- aktige än eljest m öijeligen k u n n a t skje, i fall d e t w a rit ä m n a t till n åg o t en ständig syssla åtföljande salarium .
Men som icke dess m indre u n d er de 30 åren, som i de theologiska och philosophiska faculteterne sam t stundom i den juridiske sådane am anuenser n ju tit såsom n o tarier underhåll, icke allenast d ertill m erendels blifw it u tse d de m agistrar, u ta n ock saken ta g its p å d en foten, a t den som kom m it till e tt s å d a n t n o ta ria t derw id förblifw it opåtald, till dess h an f å t t någon ordinarie syssla och ibland i flere å r längre, hw arigenom h ä n d t, a t desse d u b b la kongl. stipendier som desse n o tarier u p p b u rit icke allenast rä c k t för en hw ar af dem dubbelt, och deröfwer, längre ä n kongl. constitutionerne tillåta, u ta n ock så ofö rm ärk t ik lä d t sig anseende af ordentelige löner, dem faculteterne efter be hag bortgifw it: T y önskar jag för m in del, d e t m å tte en såd an i sednare tid e r tagen p raxis nu återw än d a, och d e t så m ycket m era, som icke allenast, enligt hw ad höga kongl. reglem entet af den 8:de J u n ii 1699 23 §. i bokstafw en lyder, de kongl. stipendierne wid fö rsta förordningen äro anslagne till deras u n d er håll af den stu d eran d e ungdom en, som för deras stu d ier skull wid academ ien sig uppehålla, och hans kongl. M ay:t derföre icke will tillå ta , a t sådane stip en
dier distraheras eller utdelas till andre ä n de, som äro N B. stu d e n te r och da- geligen w istas i U psala d ä r a t id k a sine stu d ier, u ta n ock faculteternes pro- tocoller så lite t sysselsätta, a t d e af decanis sjelfwe wigligen k unna fö rfattas, u ta n a t till en så betydelig sum m a, som sedan 1748 m en aldrig tillförene skedt, d e rtill behöfwes m ed tag a d en stipendii fond, som en d ast till fattige stu d en te rs u nderhåll allernådigst blifw it anslagen.
H w ad d ern äst beträffar, a t i högst åberopade kongl. constitutionernes capitel tillätes de professorer, hw ilka, som orden d ä r lyda, hafw a något för- träffelig t w erk, egregium opus, under u tarb etan d e, a t få till hjelp n y ttja de öf- rige d ä r näm nde stip en d iater, så eh u ru icke nekas, a t i förra seculo, d å flere sådane arb e te n från academ ien utkom m o, och d å så w äl professorerne sjelf we som äfwen w etenskaperne i allm än h et woro i en h e lt a n n an belägenhet än nu, så d a n t kunde w ara både nödigt och n y ttig t, likw äl och d å jag tillik a be sinnar:
1:0 A t m erendels alla w etenskaper sedan den tid en blifw it så u p p arb e ta d e och utw idgade, a t den professor to rd e k u n n a m ed fog sägas göra fu llt skjäl för sig, som fö rstå r och hin n er r ä t t bibringa sina lärjungar, inom den tid en en hw ar af dem n u anw änder w id academ ien, d e t fö rn äm sta af hw ad i d e till h ans profession hörande lärdom sdelar af an d ra blifw it u p p fu n n it och skrifw it.
2:o A t i anseende till de i sednare tid e r m ultiplicerade consistorielle gjörom ålen, de facu ltativ e sam m ankom sterne, de så kallade m unera am bula- torife, nationernes och an d re inspectioner m. m. en professor ä r så sysselsatt, a t om h a n m ed den flit som wederbör sk jö ter sin egenteliga syssla, för honom blifw er föga m öijeligt redigera sine arb eten i d e t skick och ordning, a t de för en u p p ly st allm änhets ögon skulle k u n n a i try c k e t fram läggas, så fra m t h an icke an tin g en w a rit i m ånga å r professor eller ock em ot w anligheten tid ig t h u n n it få en profession, till hw ilken både h ans n atu rlig a lynne så wäl som an- w ände a rb etsam h et w a rit red an från yngre åren m ä s t läm pade.
3:o A t en professor, som will och för öfrigt h ar tillfälle a t skrifw a n y tti- ge böcker, a ltid finner flera u tw äg ar till b iträ d e och lindring i kostnaden, så wid renskrifningen som äfw en w id tryckningen, u ta n a t m ed någon am anuen sis d ertill gravera stipendiifonden: till e tt öfw ertygande bewis hw arpå jag kan åberopa mig arch iatern och rid d aren Carl von L innés m ångfaldiga både honom sjelf och h ela academ ien hedrande try c k te arbeten, till hw ilka h a n dock icke ens b eg ärd t en så d a n am anuensis.
4:o A t som i d e t förr åberopade den academ iske lagens ru m in te t finnes u ts ta k a t, h u ru lång tid hw arje professor som sig dertill anm äler m å af en slik am anuensis få sig betjena: icke eller om den honom bör bewiljas, så s n a r t han b lo tt säger sig w ilja af try c k e t utgifw a n åg o t arbete, u ta n a t k u n n a u p p te ma- n u sc rip te t färdigt, icke eller om en och sam m a professor m å p å sam m a tid få an ta g a flere; Så skulle k unna h än d a, a t om en professor behöfde eller funne
sin räk n in g w id a t i tio , to lf eller flere å r d rag a u t m ed d e t an m älte a rb etets utgifw ande från try c k e t, han, u n d er fav eu r af lagens stillatigande i den d e len, dock wille p å stå a t u n d er all d en tid e n likafullt få behålla sig tillh an d a en om icke tw än n e sådane h andtlangare, i hw ilken händelse dess colleger skulle kom m a i d en ledsam m a belägenhet, a t antingen lå ta o p å ta lt passera e t t d y lik t p åtag e lig t m issbruk, eller ock för gjorda billiga påm innelser derem ot åd rag a sig h ans obilliga missnöije.
D å n u , säger jag, a lt s å d a n t af m ig wederbörligen öfwerwägas, kan jag fö r m in del icke a n n a t finna, ä n a t äfw en desse am anuenses äro n u m era al- deles um bärlige, och a t således äfw en den ansenliga del af stipendiis regiis, hw ilka desse annars årligen skulle ä n y tterlig are p å s ä t t som h ittills sk e d t a b sorbera, blefwe till stipendiernes upphjelpande b ä ttre sa m t m ed höga instick- ta re n s w isa afsigt och m ed allm änhetens önskan m era enligt anw ände, om de enligt p rim itive in rättn in g en återfölle till medellöse stu d en ters hjelp och u n derstöd.
Decanus professoren docto r Solander förenade sig till alla d elar m ed den af professoren Risell y ttra d e mening.
Och som w id denna öfwerläggning p lu raliteten blifw it w id d en a f p ro fessoren Risell y ttra d e ta n k a , så resolverades, d e t kom m er den sam m a såsom facultetens beslut, jem te hw ad professoren B erch särsk ild t y ttra d t, a t genom u td ra g af protocollet till am plissim um Consistorium A cademicum öfwerlemnas.
(Ur ju r id is k a fa k u lte te n s o rig in a lp ro to k o ll.)
7
.K anslern till K . M aj:t om förloppet vid sam m anstöt
ningen m ellan C h ristiernin och P alm berg, då den fö rre d.
5 ap ril specim inerade för teologisk professur, Stockholm d.
23 aug. 1777 (med bilaga).
S torm ägtigste A llernådigste Konung!
A n m ä lt hos Kongl. M ay:t på Gripsholms slott d. 9 September 1777 och lades ad acta.
E d er K ongl. M aij:t h a r b eh ag at lå ta gifwa mig tillk än n a dess nådiga willja, d e t jag inkom m e m ed underdånig b erättelse om sam m anhanget a f en disp u tatio n s a c t, d är professorerne C hristjernin och Palm berg skulle hafw a förfallit i en ow änlig och oanständig ordw äxling. D enna E d er K ongl. M aij:ts