• No results found

Upsala universitets historia: Bihang. 5, Handlingar 1777-1792

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Upsala universitets historia: Bihang. 5, Handlingar 1777-1792"

Copied!
252
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UPSALA UNIVERSITETS

B I H A N G

v

H A N D L I N G A R 1 7 7 7 - 1 7 9 2

E N L IG T U PPD R A G U TG IFN A A F

C31w

A

.3ilS ANNERBTEDÉ

UPPSALA & STOCKHOLM

AT..MQVIST & W IK SK L L S B O K TR Y C K ER I-A .-1!. ( i D ISTR IB U TIO N )

(2)

i . " ' . V C • - A A •- » v ■ * *■• • > '■ .--•<<-• r . A U A - V > • ■ ' ' Z ' - »■ ' i

/ ; :

/

; ■

I

' '

U ; A f : : ' ■

r \ \

v A ^ - . . v . ..: m m * ' *

*&s

• ■"

t m . r .. n > .-v • r - ' /•; ‘i-’ ••■.’ • A ■<.. .-«••:. * ■. ,' '• < . V A ,, ;••>■• - ■

■;

-

a ■

:

• • . • . • ■ . ■ . ■ - ■ . , ■ ■ • • • ' .. • ■ -• ' . r ‘> i , -• > *>.v .* •• v . ' . t * /- i . v 1' ’ V ' A ' - * • • • «-.v* V .* tV \» -' Å - V- y Y* • > - . v . , # å £ M É å m m Z É å z m § t $ É

;.-i:

å

.3,

a vv' '^ ^ V ^aH.:-'

,

i

.

■• /

.. h . . ' ■ ■år/’ S i # 1 p-A,- 'Q - . • I # : ' A :" ' | | :i é %■ -V* V' - ■ A '- \ y . y , ' ■'t?;; ■ f p | I f i v ■ 1 7 --.V/ a ' * . . v ••••>. :j* P 4 '-AAA-.Mv^.: *A '-Å-< '1'.*,':

:0 k

...r4rA;v

- .

.

p

-: ■ k ' ' : ' . ■ - ! ■ . . . . - , . ► •■ • - . . - > . . , ■ . ■' .•? t ■ : - ■ ^ '

A

-

... ■■ |

'

t

v s \ f v ^ A s

.

v A

.' A V ?

% ‘' . A j .

-\ - • : ? .;■ . . : - » « ■ v . . • ' “ ■ *, -' . . .'-Aj-v...■':'’ ' a -■■■’,f r u . .,;;T-•' - ".•-; .\;?r'.• - /■ ■'■vv-, ■ r ' -'. - A , : •,a a a’' • •■ / - i :■ . . - A . " ' > . V :/ a ’ v j a ‘ < V , ; v k - — • • V s . f f i i >. •• v - - - . - V i ■ • ■ . ■ , - • ' • v ' . ••'■ • ■ t '

a P

m - - ■ A - - C X ;a - ' ' , - p A • ' ■ ■ / ■ A ' ■ -' . ! A ' s f i - A - ... ' - A ■

v * ? h

a a : : ; : : - a

. ■; .

. - ■.,■

- v

'i A': .' ,f V-P;A P H ,: k;>- P>'.-.Ai.sx;H'SVA.*; i. a'; • f p S i I f e S A.A,;^; ' A A 'f Pl. vJa? Ä : Tli*.',

äfe

l ■' . % ' ' . ■ ■ ■ 23 ■ • . •.. m w ■ ■ : i ' , , : ■ m m *

s

-5- .

s

■ A » . ; ■ . - v I - V - ' V . V ' • ■ - • . > A , A * A a S 'i- x J ' I - A i . - ‘ • ' " • " A .1 x i V : V : .. . . ' v>

;

'

'* ' '’'..A' Av; ■ -P? y *-■ *» . • j i * . • T.^ .v . * v » t » i *■• % xr* / r . . »,*• a. </> -iv i v *»

■ f e'-'"A *^-2®»■ \ ■’v-'-y t - ■ Vs* « r ‘ L '■ *s ' j , A t - ^ ?;i-,-. V iif -Y '*(A \ ^ : V’ * ^ * z j s P f S J %-v -l-Y \ 7 V .' * v .. > ' - ;aCv? V .a ; a ;. ■•■ -. v - . - . •' -• - ' A - -a . • a -, .

A iv -A f ■:•■■

A:-• - ■ . ; . ; s A . . . . . A ' . - - A ^ ' ■ . r > H 7 #7 'il i; 7' ■

i i l

i #

>vv i ;

I

':V 1 ,1..AT Hfxi AA,a4£ov A-■ v.A • ' -A p f f :• , •T' H f t Ä H ,v

• • .

. " '

^ ■ ■ , > *f x . • - . . • ■ ■ ■ ,\eiL

V'

a

--V,*>

a

' '

a

-•V.-*

(3)
(4)
(5)

UPSALA UNIVERSITETS

B I H A N G

v

H A N D L I N G A R 1 7 7 7 - 1 7 9 2

E N L IG T U P P D R A G U T G IF N A A F

CLAES ANNERSTEDT

UPPSALA & STOCKHOLM

ALM Q VIST & W IK S E L L S BO K T R Y C K E R I-A .-E . ( i D IST R IB U T IO N )

(6)
(7)

b i d . 1 2 6 7 8 11 18 21 22 2G 27 29 32 33 34 38 39 40 41 42 43 45 49 50 62 63 65 66 75 76 80 81 F ö r t e c k n i n g p å h a n d lin g a r n a .

1777 24 Ja n . K . M aj:ts bref om kad av er för d is s e k tio n e rn a ... — 10 Mars K onsistoriet till Ju stitie k a n sle rn om sm äd eartik larn a i

D agligt A lle h a n d a ... — 21 Mars K onsistoriet till U psala M agistrat om beskyllningarna m ot u n g d o m e n ... — 11 A pril T. B ergm an till W argentin om an b u d e t a t t fly tta till B erlin — 5 Maj Ivinm arks b erättelse om förloppet vid C hristiernins dispu­ ta tio n ... — 16 J u n i Ju rid . fakultetens protokoll om e x a m i n a ... — 23 Aug. K an slern till K. M aj:t om förloppet vid C hristiernins dispu­ ta tio n ... 1778 3 Ja n . K onsist:s protokoll om nosocom ium och la z a re tt . . . .

— 6 Mars K anslern till K. M aj:t om behofvet a f löneförhöjning . . — 10 M ars K . M aj:ts bref om u n iv ersitetets au k tio n sk am m ares r ä t­ tig h e te r ... — 13 M ars D :o om lö n efö rh ö jn in g en ... — 17 Sept. K anslern till K. M a j:t om s k o g s h y g g e t... 1779 8 April D :o till filosof, fa k u lte te n om docentutnäm ningar . . . . — 22 A pril K. M aj:ts bref om sk o g s h y g g e t... — 7 och 11 Ju n i K onsistoriets protokoll vid kanslerns besök . . . . — 12 Ju n i K . M aj.ts bref om indragning a f en professur i teologi och

e n i e l o q u e n t i a ... — 17 Ju n i K anslersbref om b ib lio te k s b y g g n a d e n ... — 8 J u li D:o om b o s tä lls v å n in g a r n a ... — 4 O kt. K. M aj:ts bref om sam m anslagning a f professurerna i elo­ q u e n tia och p o e s i s ... 1780 18. Jan . D :o om s tip e n d ie r n a ... — 25 Ja n . L ostbom till kanslern om s i tt b e t r y c k ... — 26 Febr. Kons. protokoll om C hristiernins angrepp på F rondin . . — 3 Mars C hristiernins varningsbref till F r o n d i n ... — 6 Maj F rondins sv ar p å a n g r e p p e t ... — [6 Maj] O känd professors sv ar å d : o ... 1781 6 Mars M allet till kanslern om b ib lio tek sb y g g n ad en ... — 17 A pril K anslern till K. M aj:t om lönernas a m b u l e r i n g ... — (Sept.) K anslerns »D escription de 1’a c a d é m i e » ... — 1 O kt. Ivanslersbrof om exam ina och la tin s k t stilp ro f för medici — 26 O kt. M allet till kanslern om dennes » D e s c r ip tio n » ... 1782 26 A pril D :o till d:o om prom ovendis a n t a l ... — 24 Maj K . M a j:t afslår ö kandet af d e tta a n t a l ...

(8)

33 1783 (odateradt) M elanderhjelm s u p p sats om u n iv e r s ite te t... 82 34 — 24 A pril In k o m st- och utgiftsförslag a f a k a d e m ik a m r e r n ...148 35 — 18 Aug. K anslern grefve C reutz’ sv ar p å u n iv ersitetets kallelse . . 149 36 — 6 Sept. K onsistorium till k anslern om förbud för k o m ed ian ttru p p er 150 37 1784 25 Mars K anslersbref med föreskrift om föreläsningarnas innehåll . 152 38 — 26 O kt. N eik ter till kanslern om biblioteket och m ed program för

sina tilltä n k ta f ö r e l ä s n i n g a r ... 153 39 — 1 Nov. K anslersbref om fö re lä sn in g sre d o g ö re lse rn a ...157 40 1785 21 F ebr. K anslern till K. M aj:t om N eikters föreläsningar i v itte rh e t 160 41 — 8 M ars K. M aj:ts bref om dessa f ö r e l ä s n i n g a r ... 162 42 — 5 M ars K onsistorium till kanslern om s itt tills k o tt för täckande

a f rän tk am m aren s b r i s t ...163 43 — 26 Maj S. ö d m a n till kan slern om frih et från g rad u ald isp u tatio n en 165 44 — (odateradt) Redogörelse för C reutz’ k a n s l e r i a t ... 167 45 — 21 N ov. K . M aj:ts förordnande för R osenstein a t t föredraga

kans-l e r s ä r e n d e r n a ... 171 46 1786 6 F ebr. K anslern till kons. om oegentligheter vid förslaget till

m edicine a d j u n k t u r e n ... 171 47 — 7 Mars M. Floderus till G jörwell om konungens b e s ö k ...173 48 — 9 M ars K an slern till kons. om konungens belåten h et m ed s itt

b e s ö k ...174 49 — 14 o. 17 Nov. Silfverhjelm till G jörwell om konungens höstbesök . 175 50 — 20 Nov. K . Maj :t afslår H älsinge-socknarnas p ro ject till

kyrkotionde-s ä t t n i n g ... 178 51 — 22 N ov. D:o sk rap ar k o n sisto riet för lå n e t till R udenscliöld . . . 180 52 1787 16 Nov- Troil till Lidén om förhållandena v id u n iv ersitetet . . . 180 53 1788 11 Febr. K. M aj:ts bref om m edicinska professurernas ordnande . 182 54 — 9 A pril D:o om ex am in a till h o fr ä tt och k o lle g ie r...184 55 — 16 J u n i K anslersbref m ed förklaring af K. M aj:ts gunstbevis m ot

s t a l l m ä s t a r n e ... 185 56 — 23 J u n i G u staf I I I :s don atio n a f sina h a n d sk rifter . . i . . . . 186 57 — 11 Dec. A. Bobergs och O. K n ö s’ k o n tra k t om

vicebibliotekarie-l ö n e n ...188 58 1789 28 Maj K anslersbref om re k to ru ts v ä x lin g e n ... 188 59 — — K anslern till K. M aj:t om T ingstadii u p p fly ttn in g u ta n

vidare till orientaliska p r o f e s s u r e n ...190 60 — 8 J u li K. M aj:t u tv id g ar n y a b o tan isk a träd g ård en s to m t . . . 191 61 — 11 J u li K onsistorium till k an slern om sina h an d tv e rk a re . . . . 192 62 — 31 O kt. D :o till d:o om rektoratsväxlingen, m ed b i l a g a ...193 63 1790 11 Jan . K anslersbref om villkoren för teologie d o c e n tu r ... 198 64 — 29 J a n . Medic, fa k u lteten till k anslern om k iru rg er till arm én . . 199 65 — 15 M ars K. M aj:ts b ref om fy llan d et a f de teologiska läro sto larn a 200 66 — 6 A pril Medic, fa k u lte te n till kanslern om k iru rg er till arm én . . 202 67 — 20 Sept. K. M aj:ts b ref om de teologiska fö re lä sn in g a rn a ...203 68 1791 30 Mars D :o om u n iv ersitetets r ä t t till egna h an d tv erk are . . . . 205 69 — 4 A pril K anslern till K . M aj:t om oeconom iska h u s e t ... 206 70 [1792 u ta n dato ] C hristiernin till kan slern om ändring i k o n stitu tio n ern a 210 71 — 26 Maj K. M aj:ts b ref om re k to ra ts v ä x lin g e n ... 213 72 — 8 och 9 J u n i K ons. p rotokoll v id hertigen-kanslerns besök . . . . 213 73 — 9 J u n i K onsistorium till kanslern om tv å n g e t vid undervisningen 222 74 — 15 J u n i T ingstadius till R osenstein om d : o ... 228

(9)

75 1792 14 J u li K anslersbref m ed afslag å kons:s b ref a f 9 j u n i ... 232 76 — — K . M ajrts bref om ad ju n k tern as v ik ariatssk y ld ig h et . . . 233 77 — — D :o om s tu d e n tin s k rifn in g e n ... 234 78 — 24 Aug. D :o om n y s ta t för J t i d s t a l l e t ... 235 79 — 21 Sept. K . M a j:t m edger rifning a f H a d o rp h sk a h u s e t ... 237 80 — 29 Dec. D :o m edger A v en t’s medic, doktorsprom otion u ta n y tte r ­

(10)
(11)

K. M aj:ts b re f om anskaffande a f k ad a v er för dissek­

tio n ern a , Stockholm d. 24 jan u ari 1777.

G ustaf m ed Guds nåde etc.

W år synnerliga y n n est och nådiga benägenhet m ed G ud Allsmägtig. T rom an, W år och R ik ets R åd , H err Grefwe, Acad. Canceller etc. U ti u n d er­ d ånig skrifwelse af d. 18 i denne m ån ad förm ålen I, d e t m edicinska faculteten w id W å r academ ie i U psala hos E d er an m ält, a t t ehuruw äl igenom flere Kongl. förordnanden blifw it stad g ad t, d e t b ö ra till anatom iens och chirurgiens lä­ ran d e och tilh v ä x t arre sta n te r och tiggare sa m t döda och o äk ta barn, och de som aflida p å h o sp italet och u ti Nosocomio Academico, öfwerlemnas till U p­ sala anatom ie sal, skall dock anatom iske föreläsningarne, i b rist a f tillräcke- lig t a n ta l slike subjecter, icke p å s ä t t som w ederbordt h ittills k u n n a t till ung­ dom ens behöriga n y tta och förkofran idkas. I anseende hw artill I u nderdå­ nigst anhållen om W år nådiga befallning så wäl till W åre Befallningsliafwan- d e i Stockholm s, U psala och W esteråhs höfdingedöm en, som consistorierne u p p å de tw änne sidstnäm nde ställen, de förre a t t alfw arligen tillhålla krono- betj eningen u ti de dem anförtrodde län, a t t u p p å p rästersk ap ets i orten an- gifwande till anatom ie salen i U psala ofördröjeligen lå ta upsän d a alla hospi- tals-lik, arrestan ter, döde tiggare, de som för begångne b ro tt blifw it hängde eller sig sjelfwa förgordt, o ä k ta döda b a rn i frå n 1j 2 till 8 års ålder, och så- dane hw ilka af fattig h u sen n ju tit underhåll och icke lem nat efter sig nödig begrafningshjelp, sa m t d e sednare eller consistorierne a t t gifw a p rästersk a­ p e t i stifte n tillkänna, d e t W år nådiga w ilje är, a t t de h ä ru tin n a n lem na kro- nobetjeningen tidig uplysning, p å d e t alle innom sju mils d is tric t om kring U psala, hw arunder denne W år residence s ta d likw äl ej inbegripes, i förberör­ de m å tto m ed döden afledne personer igenom deras å tg ä rd och fö ra n sta lta n ­ d e till anatom ie salen i U psala w arda fortskaffade u p p å de tid e r af året, d å anatom iske föreläsningar k unna idkas, nem ligen ifrån O ctober m ånads bör­ ja n till A pril m ånads slu t. N u som W i i nåder g o d tfu n n it a t t bifalla, d e t alla förenäm nde afledne personer måge tillfalla anatom ie salen i U psala, undan-

(12)

tagandes hospitalslik och deras som af fattig h u sen n ju ta u nderhåll sam t o ä k ta b arn, och derom W åre nådige skrifwelser afgå lå te till ofw annäm nde landshöfdingar och consistorier, p å s ä tt I föreslagit; så gifwe W i E d er s å d a n t härm ed till sw ar och w ederbörandes efterrättelse i n åder tillk än n a. H w ar- med W i befalle E d er G ud A llsm ägtig synnerligen nådeligen. Stockholm s S lo tt d. 24 J a n u a rii 1777.

G ustaf.

Jo h . v. H eland.

(O rig in a l i K ons. A rkiv.)

2

.

K onsisto riet till Ju stitie k a n sle rn om de för u n iv e rsite te t

sm ädliga a rtik la rn a i D ag lig t A llehanda, U psala d. 10 m ars

1777.

T il h e rr justitii» cancelleren och rid d aren L iljestråle angå­ ende en sk rift kallad en B orgersm an ifrån U psala.

H e rr ju stitiie cancelleren täck tes g u n stig ast lå ta sig föredragas, huru- ledes u ti d e t i Stockholm utkom m ande så kallade D agligt A llehanda n :o 18 för innew arande å r en o känd fö rfattare, u n d e r nam n af en B orgersm an ifrån U psala, in fö rt e t bref, u ti h w ilk et Consistorium Acad, anser sig w ara p å d e t öm aste angripit.

D en beskyller rector a t hafw a b e m ö tt m ag istraten m ed fö rak t, a t w arit n ö d sak ad t an h ålla om häg n och beskydd em ot de tiltagsenheter, som å te r nu göras em ot stadens privilegier och rä ttig h e te r, a t den af [o: å] S teinertske egen­ dom en lagde sequester blifw it af academ iske sysslom annen b ru ten , och hw ar- igenom liksom wil y ppas den ta n k a , som hade s å d a n t af recto r eller Consisto­ riu m Acad, dem blifw it u p d rag it, af hw ilket a lt w idare göres den slu tsats, a t lagen w åldsw erkas, folks säk erh et och privilegier sköflas, konungens högsta m a n i o rten föraktas, och en hel m a g istra t f r itt försm ädas, hw arefter kom ­ m er denna angifw ares p åstående om straff, som projecteras d e t sam m a, som öfw erst G yllensvan u n d erg ått, och som, d å curatorerne i concoursen icke m ed egendomens försäljande b e fa tta t sig som äm betsm än u ta n som sam telige cre- ditorernes om bud, icke synes k unna w ara stäld em ot någon an n an ä n rectur och Consistorium Acad. Sluteligen angifwes åtskillige ohyggelige b ro tt, som h är i U psala skola föröfwas, hw ilka alla, d å olägenheterna en d ast d ra b b a

(13)

bor-gerskapet, synas w ilja skrifw as p å den k är studerande ungdom ens räkning sa m t tillik a innebär den förewitelsen, som skulle Consistorium Academicum, hw ars äm b ete d e t tilb ö r a t häm m a oskick och oordningar ib la n d ungdomen, icke därw id lägga den h a n d som w ederbör, u ta n m ed sådana oseder se igenom fingren.

H w ad nu fö rst angår d e t förakt, hw arm ed rector skal hafw a bem ött m agistraten, så ä r förloppet derm ed korteligen följande. Sedan curatorer i S tein ertsk a concoursen lagligen blifw it walde, och de om egendomens försäl­ ja n d e p å d e t s ä t t fö ran staltat, a t academ iens a u ctio n ato r derom blifw it a n ­ m odad, sa m t denne u tly s t auction p å lösa egendom en til den 28 sidstledne N ov., så ankom den 20 i sam m a m ån ad e t bref til rector ifrån stadsm agi- s tra te n m ed begäran, d e t m å tte academ ie auctionskam m aren, såsom endast ägande r ä t t a t t försälja böcker, förbjudas a t sig m ed auctionen befatta. D en­ n a begäran föredrog rector, som, d å frågan om hela au ctio n srättig h eten i ge­ m en blifw it inblandad, icke tiltro d d e sig a t ensam afgöra d e tta m ål, L örda­ gen d erp å eller den 23, och följakteligen så s n a rt som någonsin ske kunde, i Consistorio Academico, som härw id erinrade sig, h u ru slike frågor flere gånger förew arit, dels hos konungens befallningskafvande i länet, d å academ iens auctionskam m are w arit klagande, dels hos recto rsäm b etet eller Consistorium A cad., d å stadsauctionskam m aren tr o d t sig w ara lidande, m en a ltid ansets som en p riv a t sak bägge auctions kam rar ne em ellan angående provisionen af den försålde egendomen, den d e blifw it förw iste a t wid dom stolen utföra. Och så i anledning häraf, som i syn n erh et af kongl. M ay:ts nådiga stadga d. 26 Aug. 1773, hw arest i 10 §., 1. mom. dom aren uttryckeligen förbjudes a t b e fa tta sig mod d e m ål, som rö ra hushållningen och förvaltningen af gäldenärs bo, fan n Consistorium Acad, d e t hw arken tilh ö ra sig eller rectors­ ä m b e te t a t sig öfwer så beskaffadt m ål [y ttra], u ta n borde stadsm agistra- te n s an m älte begäran m ed de lagligen tilförordnade curatorerne communi- ceras. F jerd e dagen derefter se n t om aftonen eller d en 27 i sam m a m å­ n a d ankom h e rr öfw erståthållarens och com m endeurens högwälborne baron R udbecks skrifwelse, likaledes m ed begäran, d e t m å tte i anledning af lofl. m agistratens anförde klagom ål öfwer den u tly ste auctionen academ iens au c tio n a to r förbjudas a t m ed auctionens fö rrä tta n d e sig b efatta. D å tiden ej wille tillå ta a t genast besw ara denna h err baron och öfw erståthållarens skrifwelse, steg recto r sjelf up til w älbem älte herre och gaf honom m unte- ligen wid handen de skäl, som hindrade så wäl Consistorium Acad, som rectors ä m b e te t a t wid d e tta m ål lem na den begärda handräckning, och ut- fäste sig tillik a p å h err barons och öfw erståthållarens begäran a t m ed om stän- deligare swar skrifteligen inkom m a. I anledning hw araf så häröfw er, som p å en h e rr barons och öfw erståthållarens y tterlig are skrifwelse af d. 30 i sam m a m ånad, jem te e t derw id fogadt stadsfiscalens m em orial innehållande klago­ m ål öfwer någon olaglighet, som curatorerne wid d å redan fulländad auction

(14)

4

skola b e g ått, ocli hwaröfw er h e rr baron och öfw erståthållaren äfwen begärde rectors y ttra n d e , afgick rectors utförliga sw ar af den 9 D ecem ber, h w aru tin n an äfw en infördes de skäl, som fö ran låta recto r och Consistorium a t icke bewil- ja d e t a f lofl. m ag istraten begärde förbud em ot auetionen.

D å förloppet m ed denna sak ä r s å d a n t som Consistorium Acad, d e t nu i ödm iukhet upgifw it, så hem ställer C onsistorium Acad, til h e rr ju s titie cancel- lerens gunstiga om pröfvande, om icke, d å hw arcken recto r eller Consistorium Acad, m öjeligen kunde döm a curatorerne i S tein ertsk a concoursen ifrån den i kungl. stad g an af d. 26 Aug. 1773 dem tillagde r ä t t a t f r i t t disponera, boets egendom, u ta n a t åtm instone först h ö ra dem deröfwer, och enär äfwen hela m ålet gen ast i början a f m ag istraten sjelf til h err baron och öfw erståthållaren blef h ä n sk u tit, hw ilken ärliöll behörigt sw ar och d e t m ed den skyndsam het, a t d å tid en ej tillä t göra det* skrifteligen skedde d e t än d å m unteligen, den t i l ­ lå te ls e a t recto r bem ö tt m ag istraten m ed fö ra k t ä r ohem ul och aldeles oför- tje n t.

H w ad d ern äst b eträffar de så kallade academ iske sysslom ännens eller curatorernes upförande w id auetionens fö rrättan d e, så ä r d et, så länge dom a­ re n wid d e tta m ål icke lagt handen, ow ist, huruw ida d e fe la t eller ej, och så m ycket obilligare ä r d e t derföre w ilja beskylla en hel societet och derom n y ttja u ttry c k , som icke a n n a t k u n n a än lem na den m isstanka, som skulle s å d a n t sk e d t åtm in sto n e m ed rectors och Consistorii Academici goda m inne, om icke p å dess befallning, och i anledning hw araf göres en m ålning af w åldsw erkan och flere d e grofw aste b ro tt, sam t änteligen upgifwes e t derem ot sw arande straff, d å likwäl tw e rt om kunde w ara anledning a t fråga, h u ru U psala stads m ag istrat eller några dess ledam öter k u n n a t b e fa tta sig m ed en egendom, som o strid ig t hörde u n d er academ iens jurisdiction, och hw ilket de erkänt, d å de fö rst sjelfwe och sedan genom h e rr öfw erståthållaren landshöfdingen och com m endeuren baron R udbeck begärt, d e t wille recto r hindra den u tly ste auetionen, i hw ilket m ål den lofl. m ag istraten å dess egen auctions kam m ares och stadens cassas w ägnar, hw ilken provisionen til godo kom m er, således icke w ar a n n a t än p a rt, som b o rd t r ä t ta sig efter d e t m eddelta utslaget, eller den d e rå t ej nögdts igenom besw är å w ederbörlig o rt d eru tin n an söka ändring, hw arigenom icke n åg o t w a rit förloradt, em edan hela frågan en d ast angick auetionsprovision för den försålde egendomen.

Sluteligen hw ad angår den delen af d e tta bref, som egenteligen synes w ara s tä llt em ot den stu d eran d e ungdom en, så em edan d e t ä r obilligt a t be­ skylla en hel corps för n ågra oordningar, som någon gång fa s t m ycket sällan, i jem förelse em ot förra tid e r och a n d ra o rte r sam t de studerandes a n ta l, af någre få k u n n a t begås, och Consistorium Acad, a ltid wid slika m ål la g t så alf- w arsam hand, a t dess utslager aldrig blifw it sk ärp te m en o fta både af acad e­ miens h errar cancellerer och kongl. h o frätte n m ildrade, ty lärer h err justitias

(15)

cancelleren täckas g u n stig t finna, d e t denna upgift ä r både i anseende til ung­ dom en och Consistorium Acad, ganska förgripelig.

Sederm era h a r å te r en fö rfa tta re u n d er nam n af B orgersm anna w än u ti n :ris 51, 52. upgifw it åtskillige w åldsam heter, hw ilka h är i U psala u ta f de s tu ­ ran d e skola blifw it föröfwade, sa m t derjem te y tt r a t den tan k a, a t academ ien ä r i e t betydeligt aftagande, hw ilket skal härleda sig derifrån, [a tt] sm aken hos någrom m era faller sig för a t regera och döm a än educera och föreläsa m.m.

D å de i d e tta blad den stu d eran d e ungdom en tillagde b ro tt til stö rsta delen äro Consistorio Academico okunnige, m en angeläget w ara wil, a t slike w åldsw erkare blifw a behörigen straffade, hw ilket icke kan ske u ta n a t angif- welsen ledes i bewis, och d e tta å te r åligger angifwaren, som h är ä r ingen annan ä n denna okända fö rfattaren , hw ilken i fall angifwelsen ä r falsk bö r derföre stå n d a den studerande ungdom en til answ ar, hw ilkas r ä t t Consistorium A- cad. såsom w arande i föräldrars och förm yndares ställe för de h är studerande b arn och ynglingar ä r skyldig a t bew aka och ia k tta g a ; D å äfwen den Consi­ sto rii Academici ledam öter tillag d e beskyllning, a t af regeringslystnad efte r­ s ä tta sina hufw udsakeliga görom ål, tydeligen in n eb är e t angifw ande och en förebråelse, som skulle de p å d e t straffb araste s ä t t w anw årda och m issbruka de dem anförtrodde äm beten, äfwensom de in rä ttn in g a r och d e t s ä tt, som höga öfw erheten til academ iens styrelse och d e t m ed densam m a påsyftade ändam åls w innande w idtagit, p å e t stra ffb a rt s ä tt sm ädas derigenom, a t den Consistorium Acad, förundte jurisdiction beskrifwes såsom m edförande ska- deliga fölgder, och academ iens recto rer kallas police-m ästare, som tw änne gånger om å re t om bytas, så gör Consistorium Acad, sig i ödm iukhet försäk- ra d t, d e t lärer h e rr ju stitia; cancelleren täck a s u p ly st finna, a t denne au cto rn g jo rt sig skyldig til d e t i 3 §. i kongl. M ay:ts nådiga tryckfrihetsförordning af d. 26 april 1774 näm nde b ro tt, a t hafw a skrifw it d e t skym feligt ä r om m ed­ borgare, den stu d eran d e ungdom en, i fall h an angifwelserna icke g itte r bewisa, sam t i d e t som rörer recto r och professorerne u tg ifw it en sm ädeskrift om ri­ kets äm betsm än, för hw ilket a lt Consistorium Acad, önskar a t au cto rn lagli­ gen m å tiltalas och straffas.

D å höga öfw erheten i h e rr ju sti tim cancellerens h änder n edlagt w ården öfwer lagarne och deras skipning i lan d et sa m t i följe deraf lem nat h err justi- tise cancelleren r ä t t a t efterse, h u ru Consistorium Acad, förw altar dess do­ m are äm bete, hw ilket n u i syn n erh et blifw it angripit, så h a r Consistorium Acad, å ena sidan tr o d t sig böra göra h e rr justitice cancelleren redo för dessa sin a görom ål, m en d å d e t å an d ra sidan ä r dom ares rä ttig h e t lika m ed an d ra m edborgares a t icke blifw a sm ädade, enär de icke felat, så gör Consistorium Acad, sig i ö dm jukhet derom försäkradt, d e t lärer h err justitias cancelleren i anledning af 4. § i högst åberopade kongl. try ck frih ets förordning, som up- drager h err justitias cancelleren inseende öfwer denna förordnings efterlef- w ande sam t a t befordra den derem ot b ry te r til laga n äp st, genom sin gällan­

(16)

de äm betes å tg ä rd täckas s ä tta Consistorium Acad, i tilstå n d a t för sådane grofw a tilm älen få fö rfattaren lagligen [tilltalad] och straffad, til hw ilken ä n ­ d a Consistorium Acad, i ö d m ju k h et anhåller, d e t wille h err justitias eancel- leren tilliålla utgifw aren af D agligt A llehanda a t upgifw a, hw ilken fö rfa tta t eller lå tit try c k a de i m era näm nde tid n in g ar N :o 18, 51. och 52. införde sm äde- skrifter. F ram liärde etc.

H e rr justitias cancellerens U p sala d. 10 M artii 1777. D ur asus. R ector. »Allmän underskrift». Gust. Flygare. (K ons. a rk iv , a fg å n g n a brof.)

3

.

K o nsistoriet till U psala M ag istrat rörande b esk y lln in ­

g a rn a m ot ungdom en, U psala d. 21 m ars 1777.

Til m agistraten i Upsala.

M agistratens tw änne skrifwelser, den ena af d. 12 sidstledne M artii och en annan sine d a to , h ar Consistorium Acad, u n d fått.

Je m te d e t förra behagar m agistraten öfvversända d e t protocoll, som blif- w it h ållit, d å stadens borgerskap h ö rts öfwer de u ti dag b lad et D agligt A lle­ h an d a N :o 18 för innew arande å r af en anonym e införde angifwelser em ot de studerande. Consistorium h ar m ed nöje deraf in h äm tat, huruledes de fläste af borgerskapet förklarat, a t de icke hade d e t ringaste a t klaga öfwer de s t u ­ derandes upförande i senare tid e r såsom i allm änhet sedigt och ä rb a rt, m en som derem ot någre af borgerskapet y ttr a t, a t förberörde i D agligt A llehanda införde b erättelse icke wore så aldeles ogrundadt, til b estyrkande hw araf de upgifw it åtskillige oordentligheter, hw ilka h är i stad en skola passera, så em e­ d a n Consistorii Academici ändam ål m ed borgerskapets begärda hörande i före­ näm nde äm ne w arit, a t blifw a s a tt i tils tå n d a t t skaffa rä tte lse p å de så i D ag ­ lig t A llehanda som n u a f desse borgersm än gjorde angifwelser, m en s å d a n t icke kan ske, u ta n a t angifwaren upgiften i bewis leder, ty finner Consistori­ um sig fö ra n lå te t w änligen begära a t u n d få underrättelse, hw ilka af d e t lofl. borgerskapet de i protocollet af d. 26 F e b ru arii intagne angifwelser fram b rag t.

(17)

B eträffande d ern äst d e t sednare brefw et, hvvaruti m ag istraten begärt, det wille Consistorium Acad, lå ta sam m ankalla den h är stu d eran d e ungdom en a t undersöka och efterfråga, h uruw ida någon af dem fö rfa tta d t eller lå t it anslå 2:ne i berörde bref in tag n e in tim a tio n e r, hw arigenom d e stu d eran d e d. 16 sidstledne M artii blifw it sam m ankallade, som förmenes til någon w åldsam hets utöfw ande, och huruw ida någon af dem k an äga anledning och skäl a t klaga öfwer politie borgm ästaren Yckenbergs upförande eller hw ad de eljest em ot honom k unna hafw a a t påm inna, och af hw ilket a lt m ag istraten begärt få del, så em edan ingen anledning gifves d ertil, a t någon af de stu d eran d e fö rfa tta t eller lå tit an slå berörde intim ationer, i synnerhet som d e t ä r a llm än t bekant, huruledes de stu d eran d e u tfä s t en belöning fö r den som k an u p tä c k a uphofs- m annen til d e tta anslag, de stu d eran d e icke eller lära w ara de, som hafw a a t y ttr a sig öfwer politie borgm ästaren Y ckenbergs upförande eller deröfwer lem- n a honom betyg, ty h a r Consistorium af bägge dessa om ständigheter icke k u n ­ n a t finna anledning til ungdom ens sam m ankallande för a t ib lan d dem efter­ fråga d et, hw arföre de skäligen icke k unna m isstänkas, eller s å d a n t hw aruti deras u tlå ta n d e wore af ingen n y tta .

U psala d. 21 M artii 1777.

Durams. R ector.

Bergström .

(K o n ststo rii A rkiv. “A fg ån g n a b r e f 1777 — 1782“ sid. 48.)

4 .

T orbern B ergm an till W a rg e n tin om d e t anbud lian

m o tta g it a tt fly tta till B erlin, U psala d. 11 april 1777.

Min H erre!

D e t ä r visserligen icke a n b u d ets sto ra vil kor, som egenteligen a rb e ta r p å a t t sk ilja m ig från fäderneslandet, u ta n p å ena sidan fru ck tan a t sn art hem m a blifw a on y ttig , och p å den an d ra hopp a t i blidare clim at vinna någon fö rb ätrin g p å hälsan. Vissa precautioner, som jag redan v id Ju ltid e n bö rja­ de ta g a i ackt, hafva i å r g jo rd t m ina vanliga v årk räm p o r drägeliga, och om jag så lin d rig t slipper til den term inus perem torius, som jag förelagt m ig sjelf, ser jag nog fö ru t h v ad d e t v ärk ar v id decision, eh u ru m öjligt v ara kan, a t h uad i å r h u lp it blifver nästkom m ande kraftlöst. Im edlertid om jag blifver quar,

(18)

m åner. J a g v e t a t m ången s k r a tta r å t en så enfaldig delicatesse, men som d e t i m in ta n k a vore otilbörligt a t u ta n trän g an d e nödvändighet öfvergifva fäderneslandet, så vore d e t likaledes lå n g t nedan m itt tä n k s ä tt a t n y tja n ä r­ v aran d e tilfälle p å d y lik t s ä tt. A t fin n a en i förslag varan d e fly ttn in g oroa ifrån konungen til och m ed en del af m ina ovänner, d e t b ite r lå n g t m er p å mig ä n de stö rsta vilkor, och gör decision för m ig högst su år och bekym m ersam . G ud hjelpe mig a t ta g a d e t b ästa beslutet! J a g fick d e tta an b u d e t i fjol vid d en n a tid e n och ju s t u n d er e tt s u å rt anfall af m ina plågor, som varad e n ästan e tt h a lft år, u n d er h v ilk et jag n ä sta n ingen tin g af v ärde kunde företaga. J a g hade tilräcklig tid a t g rubla derpå, och h o p p et a t i lindrigare clim at vinna någon fö rb ätrin g gjorde d å en m o t m ina plågor suarande liflig im pression, som a lt sedan fö ljt mig. Im ed lertid h a r d en n a frästelse red an o rsak at m ig så m ycket bryderi, a t jag flere gånger ö n sk at a t den aldrig kom m it. H u ru m an gör, undgås aldrig tadel. Än ä r m an otacksam m o t fädernesland; ä n n y tja r m an a n b u d et a t skaffa sig förm åner, och så vidare. Men m in vanliga trö s t h a r a ltid v arit:

Conscia mens recti fam ae m endacia ridet.

E h u ru d e t g år h a r ja g ä ra n a t m ed fullkom ligaste högacktning fram ­ h ärd a till grafven

M in H erres ödm juke tjen are U psala d. 11 Apr. 1777.

T. Bergm an.

(O rig in a l i K. Y et. A kad. b ib lio te k . W a rg e n tin s b refv ä x lin g .)

5

.

Teol. professor E . K inm arks b e rättelse till konsisto riet

om förloppet a f clet h etsig a u p p trä d e t m ellan e. o. professor

P alm b erg och professor C hristiernin, då den sen are d. 5

april ventilerad e s itt specim en för en ledig teologisk p ro ­

fessur, U psala d. 5 maj 1777.

Å eder magnificences och am plissim i Consistorii Academici befalning h ar jag ä ran läm na b erättelse om förloppet af d isp u tatio n s acten d. 5 sidst- ledne April, d å h err professor C hristiernin försw arade dissertationem theo­ logicam de operationibus Spiritus S ancti supernatural ibus in reconciliatione hom inis peccatoris cum Deo.

(19)

E n och an n an om ständighet h ar un d fallit mig, m en, så m ycket jag k an ä rin ra mig, tilgick som följer:

L ectorn w id Gefle gym nasium h e rr m agister L ars H allencreutz w ar o rdi­ n arius opponens. A lt gick d å ordenteligen til, och hedrade sig så p ra se s m ed ty d elig a sw ar, som opponens m ed w ackra argum enter.

S edan ordinarius opponens s lu ta t, stiger h e rr professor Palm berg fram a t opponera, och d e rtil inviterades m ed anständiga ord, hw arpå h err profes­ sor Palm berg m ed all beskedlighet sw arade och i anledning af orden u ti dis­ p u tatio n em Melius sane e st e t in fin ita sapientia dignius, m ala ad optim os et gloriosissimos fines dirigere m ultaque bona ab iis elicere, qvam eadem violen­ te r im pedire & m ox eradicare», form erade qvaastion: »An Deo convenientius fu e rit perm ittere m alum , qvam illud prohibere, qvia v id it gloriam suam m a ­ gis illu strari in m undo peccatis obnoxio qvam integro»? Praeses sw arade m ed all an stän d ig h et p å de argum enter som anfördes, m en h err Palm berg begynte w isa nog häftighet a t förfäk ta sin mening: »Qvod m undus in p rim a su a inno­ cen tia recens conditus fu e rit m ulto p ra s ta n tio r nostro e t millies perfectior, ta m respectu ipsius Dei quam reru m creatarum ». H w arföre jag befarade oskick å ena eller a n d ra sidan och trodde, d e t jag såsom decanus borde stiga fram så d a n t a t h in d ra. H w ad jag frugtade h än d e ock. T y d å h e rr professor P alm b erg in stan tierad e: »Observo per to ta m hanc §. m u lta m inus apposite d icta, plurim as locutiones ac placet? incom m odas, im m o citationes p artim superfluas, p a rtim incongruas, u t non p ro b en t probanda»: ty ck te h err pro ­ fessor C hristiernin sig ske för n är och u tb r a s t o fta i stickande ord til exempel, d å h e rr professor P alm berg sade: »dictum D an. IV :to, 33. 34. non p ro b at, qvod e ra t probandum »; sw arade h err professor C hristiernin: »Si non tib i pro ­ b at, tam en in tellig en tib u s.» H ä ra f yppades discours, an opponens esset in tel­ ligens. D å h e rr professor Palm berg å te r in stan tierad e: »minus recte citasti dictu m Luc: V I:, 47, nam v erb a S alv ato ris non alio te n d u n t, qvam u t osten­ d eret fidem peccatricis declaratam p er caritatem m ulto esse p ra s ta n tio re m qvam pharisseorum, q v i nulla vel exigua c a rita tis opera praestiterunt», be­ g y n te h err professor C hristiernin s i tt sw ar p å sw änska: P hariséerne woro så- d an e som h e rr professorn. Och om ja g m innes r ä tt, u prepade h a n orden sä­ gande: D u ä r pharisée.

H e rr professor Palm berg ty ck te, a t d e tta sw ar rörde hans heder och be­ klagade sig först fö r auditores och sed an för mig såsom decanus. H e rr pro ­ fessor C hristiernin klagade likaledes öfwer ofog em ot sig. U ti dessa o m stän ­ d igheter w ar jag nödsakad tilta la dem b åd a m ed dessa orden: »Celeberrimi dom ini professores observetis, rogo, vices loqvendi e t ab stin eatis a scomma- tibus. T u celeberrime dom ine p ra se s respondeas a d singula m om enta in argu­ m ento ja m in m edium prolato», m en h err professor P alm berg lem nade ej tid til sw ar u ta n

(20)

Begaf sig til n y tt a rg u m en t em ot §. 11, pag. 5, w id hw ilkets proponerande och besw arande a lt gick, så wid a jag kan p åm inna mig, ordentligen til.

H w arefter h e rr professor Palm berg fram stälte argum ent em ot orden i §. 111, p. 8 : »Etsi justificatio s it actu s forensis in judicio D ei de hom ine in C hristum credente, fit tam en sim ul in hom ine fideli apprehensive e t sensi­ tive.» H e rr professorn w ar så h äftig a t ogilla orden: »»justificatio fit appre­ hensive e t sensitive», a t h a n icke kunde tå la sw ar eller läm na tid dertil. H w ar- före jag fan n m ig nödsakad a t å te r p åm in n a honom, d e t h a n borde observe­ r a vices loqvendi, och d å d e t icke skedde, m åste ja g im ponera honom silen­ tium . Dock som h e rr professoren begärde veniam u lteriu s proponendi arg u ­ m enta, fick h a n tils tå n d d ertil, ad d ito m onito u t decenter suas ag eret partes. Sist jäm förde h err professor Palm berg orden pag. 20: »Paulus per g ra ­ tia m prim o excitatus deinde ad inform ationem Ananias recipiendam ablega­ tu s est, A ct. IX : 6. . . Q vare haec D ivina excitatio seu evigilatio illum inatio­ nem a verbo prascedere videtur» etc. m ed de som s tå pag. 41: »ideoque sanio­ res aliam g ratiam e t efficacem operationem S p iritu s S ancti ad verbi divini intelligentiam , gustum e t am orem , expetendam e t accipiendam docuerunt, J o h . X IV : 16. 26». E x hisce locis collatis it a arg u m en tab atu r: Celeberrim us dom inus praeses d istin g v it S p iritu m S anctum a verbo, qvasi ille anteceden- te r se h ab eret in ex citan d a g ra tia d is tin c ta a verbo, eoque recedere v id e tu r ab o rthodoxa Theologorum sen ten tia, qvi in salutis negotio operationem t r i­ b u u n t verbo, ta n q v a m unico S p iritu s S ancti organo. H err professor Chris- tie rn in sade d å i b ö rjan af s i tt sw ar p å d e t fra m stä lta argum ent: »Man skall in te t k a sta perlor för swin»: Om m an få r slu ta af d et, hos m enniskan utwer-te s synes, til hennes ta n k a r, så u p to g h e rr professor P alm berg orden såsom n ä ra rö ran d e sin person. H w arföre han, som lilförene w ar nog hetsig, blef af d e studerandes åtlö je liksom slagen och continuerade sedan icke länge, u ta n slö t m ed e tt w ackert ta l til h err p rases, som ock d erpå sw arade; jag w et icke a n n a t än, a t d e t skedde m ed anständighet.

S edan opponerade 2:ne u ta f auditores och sidst secundus opponens o r­ dinarius, d å a lt å den ena och an d ra sidan til hela a u d ito rii nöje skickeligen tilgick, och u td ro g s m ed d isp u tatio n sacten til kl. 2 e. m.

U nder d e t h err professor C hristiernin och h e rr professor Palm berg sins em ellan disputerade, w ar o fta qvsestion de orthodoxia doctrinas de q v a dis­ p u ta b a tu r, derföre finner jag m in skyldighet w ara a t äfwen derom m ed några ord y ttr a m ina ta n k a r: nemligen: Qvaestion de m undo optim o h örer icke til articulos fundam entales, u ta n af somlige doctoribus ecclesias L u t her anas ja- k as och af an d re nekas, dock to rd e h än d a a t någre skriftenes sp råk icke äro r ä t t n y ttja d e til d e t bewis, h w artil au c to r dem anfört.

A ngående qvasstion: a n justificatio fia t apprehensive e t sensitive, hade h e rr professor Palm berg r ä t t, och hans a rg u m en t k unna ej nekas, m en i min ta n k a h ad e h a n ej anledning a t fö rk asta h err professor Christiernins mening

(21)

såsom heterodox, u ta n hade b o rd t h ö ra dess swar, hw ilken förm odeligen för­ k la ra t sine ord p å d e t s ä tt, som salig docto r H ulsem an de auxiliis gratiae dis­ se rt, l:m o cap., §. X IV , pag. 23, 24, som af honom citeras, och andre theolo­ gi, som ta g it vocabulum justificationis in la tio ri significatu, (Cfr. Apol. Aug. Conf.) d e t gjort, i hw ilken mening orden äro sanne, ehuru theologi orthodoxi n u enhälligt kom m a d eru ti öfwerens, a t m an post m otas controversias bör a fh å lla sig från slika talesätt.

S idst hw ad qvacstion, som w ar em ellan h err professor C hristiernin och h e rr professor Palm berg, angår: an ex citatu s sensus e t vo lu n tas a d D eum re ­ deundi s it a S p iritu Sancto sine verbo? m åste en hw ar medgifwa, a t sen ten tia affirm ans longe re ced at ab o rthodoxa Theologorum sen ten tia, qvi omnem in salutis negotio operationem trib u u n t verbo, ta n q v am unico ejus organo, hw ilket h err professor Palm berg ock m ed flere skäl af d en H eliga S krift, L ib ­ ris sym bolicis sam t consensu theologorum bewiste, dock hade h err professorn b o rd t lem na h e rr p ra se s tid a t tydeligen sig derw id förklara, hw ilken synes äfw en w ara af sam m a mening, d å h a n pag. 41 m ed tydeliga ord säger: »Absit u t verbi D ivini doctrinam aspernem ur a u t ejus in sitam vim ulla ratio n e n e­ gemus, dum necessitatem gratias p r a venientis, p ra p a ra n tis e t conservantis a d n atu ralem in subjecto recipiente in ep titu d in em e t infirm itatem successive rem ovendam copiose ad stru ere studuim us.» J a g m åste likwäl bekänna, a t herr p ra s e s b rukade u ti sina sw ar p å de argum ent, som h err professor P alm ­ berg anförde, e tt och a n n a t ta le sä tt, som förekom mig anstöteliget. Önske- ligit hade w arit, om h err opponens lä m n a t honom tid och tilfälle a t tydeligen fö rk lara sin mening. Til äfw entyrs hade denna disp u te s ta d n a t i logomachie.

U p sala d. 5 Maii 1777.

E ric K inm ark.

Enligheten med originalet intygar

Anders Lundström.

(K opia i Ivons. A rk iv : A cta 1777.)

6

.

Ju rid isk a fa k u lteten s protokoll rörande exam ina och

stip en d ier, U psala d. 16 ju n i 1777.

Å r 1777 den 16 Ju n ii kl. 4 efterm iddagen i ju rid isk a faculte- ten, närw arande decanus, professoren doctor Solander, och

(22)

pro-fessorerne doctor Risell och Berch. — W id protocollet notarien Lundström .

§• I

-Ju s te ra d e s protocollet för den 4:de i denna m ånad.

§• 2.

F öretog sig facu lteten å nyo d et, i anledning af am plissim i Consistorii Academici u n d er den 28:de J a n u a rii 1774 m eddelte protocolls u td rag , under den 4:de i d en n a m ån ad i facu lteten förehafde ärende, rörande så wäl publi- que exam ina h ä r w id kongl. academ ien som de kongl. stipendiernes b ä ttre in rä tta n d e m . m ., hwaröfw er facultetens u tlå ta n d e äskas, d å professoren

Berch ingaf dess skrifteligen fö rfattad e ta n k a så lydande:

D å jag n u till följe af am plissim i Consistorii Academici ex tractu m pro- tocolli af den 28:de Ja n u a rii 1774, som till den juridiske facultetens u tlå ta n d e blifw it re m itte ra t, skall y tt r a mig så w äl angående de academ iske exam ina som ock om de kongl. stipendiernes b ä ttre anw ändande, så kan jag för m in del icke a n n a t än, hw ad fö rst inform ationsw ärket angår, conform era m ig m ed d e h e rra r Consistorii ledam öter, som u n d er öfwerläggningen den 13:de O ctobr. 1768 u ti th e tta äm ne fu n n it de academ iske constitutionerne innehålla n ästan a lt, h w ad som till underw isningsw erkets d rift och n y tta sam t ungdom ens tillhållande till goda seder erfordras kan, i fall denne academ iske lag m ed no­ g aste omsorg till alla sine delar följes:

B eträffande å te r för d e t an d ra de utw ägar, som skulle k u n n a w idtagas till de kongl. stipendiernes b ä ttre anw ändande och tillräckelighet för inne- hafw arena, så ä r jag till alla d elar instäm m ande m ed deras ta n k a , som hålla före, a t in rä ttn in g e n af e tt com m unitet w ore den som n ä rm a st uppfyllde d e t p åsy ftad e ändam ål, och d e t så m ycket säk rare som de hinder, hw ilka fordom k u n n a t sägas ligga denna goda in rä ttn in g u ti wägen, i anseende till sedelm yn­ t e t och deraf följande obeständige w ah ru w ärden, nu m era igenom m y n tre a ­ lisation al deles äro u tu r w ägen röijde.

Professoren do cto r R isell inlem nade s i tt y ttra n d e skrifteligen förfat- t a d t så lydande:

S edan hans Excellence illustrissim us cancellarius, lik m ätig t e tt deröf- wer m ig tills tä ld t u td ra g af am plissim i Consistorii Academici protocoil, under den 13:de J u n ii 1774 höggunstigt tä c k ts förordna, d e t bör ja g i den ju rid isk a facu lteten äga sä te och stäm m a, så o fta någon af facultetens ledam öter fin­ ner m itt b iträd e nödigt, och facu lteten p å såd an g rund b eh ag at m ed m ig com- m unicera e t t u td ra g af Consistorii Academici protocoll under den 28:de J a ­ n u arii 1774, hw aruti facu lteten anm odas a t m eddela Consistorium A cade­ m icum sine ta n k a r, angående så wäl de academ iske exam ina som äfwen de kongl. stipendiernes b ä ttre anw ändande, em edan högbem älte h ans Excellence

(23)

den 20:de O ctober 1773 u ti Consistorio Academico sjelf närw arande täck ts h öggunstigast anbefalla Consistorium Academ icum a t s itt b etänkande öfwer b å d a dessa äm nen afgifva; S å för a t å ena sidan å tly d a högbem älte hans E x ­ cellences förordnande och å den a n d ra , så godt jag kan uppfylla consultissi­ m a fa c u lta tis juridicas för m ig betygade förtroende, få r jag den ä ra n a t m ed­ d ela någre reflexioner, hw ilka jag påm inner mig hafw a red an under m in tjen- ste tid flere gånger förekom m it m ig i anseende till förenäm nde h w a rt och e tt p å s i tt s ä t t bety d an d e ärender.

B eträffande således d e t fö rra eller de academ iske exam ina, så äro ibland desse d e så kallade exam ina rigorosa eller candidatexam ina u ti facu ltate p h i­ losophica och exam ina publica u ti Consistorio Academico m ed dem , som wid rik e ts civile tjen steg ren ar äm n a söka befordran, de 2:ne slags exam ina, hw il­ k a i sy n n erh et an tin g en hedra eller w anhedra academ ien, a lt efter som de ynglingar, hw ilka m ed w ederbörandes ap p ro b atio n passerat desse förhören, sederm era finnas äga den kunskap hw arom w ittnesbörd dem blifw it med- delte.

Men ald en stu n d de förstnäm nde exam ina sam t den n y tta eller skada, de sam m a m edföra för lite ra tu re n och rik ets tje n st, egenteligen ankom m a p å d en philosophiske facultetens besörjande och answ ar, jag ock u to m dess af Consistorii Academici protocoll under den 20:de O ctober 1773 h a ft tillfälle a t in h ä m ta , huruledes hans Excellence illustrissim us Cancellarius d å n ä r­ w arande sjelf behagat u tm ä rk a d e t w äsenteliga felet, hw arm ed s ä tte t a t a n ­ stä lla desse exam ina ä n n u ä r b eh äftad t, och hw ilket derföre lios lians E xcel­ lence le m n a t d e t twifwelsm ål, h uruw ida de som w ilja an ta g a m agister-graden k u n n a m öijeligen i n åg o t blifw a solide, så ehuruw äl h e rra r professorer i all­ m än h et wid d e t tillfället, som protocollet lyder, e n d ast beklagat, a t m ed exa­ m ina till collegierne aldrig w unnits den af lagstiftaren p åsyftade w erkan, m en dock derföre icke bör tw iflas, d e t lärer ju Consistorium Academ icum lå ta d en n a h ans Excellences erinran w äcka hos sig o m tan k an a t förekom m a, d e t m å tte icke allm änheten få anledning a t i anseende till de förstnäm nde exa­ m ina föra sam m a klagan, blifw er d e t e n d ast angående de sednare eller de u ti höga kongl. förordningarne af den 10:de M artii 1749 och den 9:de M artii 1750 i nåder anbefallde förhören med dem , som wid rättegångs-w erken sam t kongl. M ay:ts och riksens collegier tä n k a söka befordran, som m ig nu åligger a t lem- n a m itt y ttra n d e .

S å lite t som jag å ena sidan kan för m in del widgå, a t m ed desse exa­ m ina aldrig w unnits den af höga lagstiftaren p åsy ftad e w erkan, em edan jag d å to rd e nödgas tillstå, a t de m ångfalldiga w ittnesbörder om god, m ycket god ja ock beröm lig insigt u ti de till hw ars och ens ändam ål hörande lärdom s stycken, hw arm ed tid efter an n a n flere studerande blifw it af Consistorium Academicum ifrån academ ien affärdade, blifw it p å sanningens bekostnad med- delte, äfw en så lite t w ågar jag å den an d ra p åstå, a t de derföre i allm änhet

(24)

w a rit m era n y tlig e än skadelige för rik e ts tjen st, academ iens heder och de exam inerades egen fram tid.

A t de icke så woro u n d er den tiden, d å fö rfattn in g arn e till äfw entyrs icke a ltid sam m anstäm de till det sto ra än d am ålets befordrande, och d å anci- ennité m era ä n skickelighet kunde decidera både om tjen sten och tjenstem an- nens öde, w ar för m ig åtm instone så m ycket m indre underligt, som efter m in öfw ertygelse, af den erfarenhet jag i d e tta äm ne hade u n d er m in tje n ste tid , d e t i alla tidehw arf to rd e få anses som e tt lyckskott, a t genom denna in r ä tt­ ning något dugeligt äm ne till någondera a f de civile tje n ste w erken beredes w id academ ien, åtm in sto n e så länge n a tio n i allm änhet och den till kronans tje n s t d estinerade ungdom en i syn n erh et icke hysa sam m a ack tn in g för s tu ­ dier och öfwertygelse om n y tta n och nödw ändigheten af en grundelig k u n ­ skap, som längre tillb a k a äfw en u ti d e tta seculo gjorde b åd a så u tm ä rk t heder. T y n ä r jag besinner å ena sidan, a t d e flä sta studerande, hw ilka äro äm ­ nade a t antingen w id rättegångs-w erken eller andre d e t civile tjenste-w erkets grenar söka befordran, fö rst kom m a till academ ien m ed k n ap p a w ilkor och m ed den ännu k nappare kunskap, som d e hem m a få d t af en föga skickeligare in fo rm ato r: a t dem af fö räldrarne blifw it a n ty d t fordersam m ast an m äla sig till exam en publicum eller ock d isputera antingen p å e t t s ä tt eller a n n a t: a t de till den än d an , så o fta a n d ra occupationer d e t tillå ta , afhöra wisse profes­ sorers föreläsningar och deraf, dels genom egne dels ock andras så kallade anno- tatio n er, form era sig en stundom b ä ttre stundom säm re sam m anhängande u tan läx a, m ed d en de wid allm änna förhöret b ä ttre eller säm re sig behjelpa: a t hela denna cursus stu d io ru m afgöres o fta p å en eller tw å, m era sällan på 3 högst fy ra term iner: a t ynglingen således h ö rd t kan h än d a 1/ i del m en icke f a tta d t i/8 del af hw ad h a n b o rd t h ö ra och lära, i syn n erh et som p lu raliteten g år ifrån academ ien, in n a n d en ä n n u rättelig en kan sägas tä n k a om eller u ti w etenskaperne: a t h an m ed denna klena m atsäck blifw er p å e tt eller a n n a t s ä t t förpassad ifrån academ ien, m en lik afu llt till ausculterande p å n åg o t ställe antagen: N är jag ock å d en a n d ra besinner, d e t k u n n a w ederbörande h errar professorer, om de ock woro aldrig så n itiske och sam w etsgranna i sine skyll- digheters fullgörande, aldrig hjelpa desse o m ständigheter eller längre qwar- hålla en yngling wid academ ien, ä n fö rä ld ra r och anhörige så för g o d t finna, u ta n a t b lo tts tä lla sig för d e t skym feliga tillm äle, a t de derm ed b lo tt syfta p å egen w inning af de så kallade collegii penningarne: N är säger jag d e tta a lt i öfwerw ägande tages, och jag tillik a icke ser någon m öijelighet, h u ru förenäm n­ de om ständigheter genom någre y tterlig are fö rfattn in g ar skulle k u n n a huf- wudsakeligen r ä tta s och b ä ttra s , k a n jag aldrig få an n an öfwertygelse, än den jag tillförene h aft, a t nemligen oftan äm n d e exam ina b lo tt tillsk y n d a w eder­ börande h e rra r professorer en o fta st frucktlös m öda och icke sällan w idriga omdöm en, sa m t a t således n y ttig a s t wore, d e t exam inations och pröfnings rä ttig h e te n hel och hållen öfwerlemnades till de kongl. collegierne sjelfwe.

(25)

Skulle d å hända, a t oskickelige äm nen till au scu ltan ter antogos, kunde så d a n t icke skrifw as p å academ iens och professorernes räkning. Blefwo åter, som ja g snarare bör supponera, sådanne ynglingar, som för b ittid a och omogne g å t t ifrån academ ien, till ausculterande icke a d m itterad e u ta n i d e t stä lle t till academ ien å te r förw iste, skulle o felb art b lo tt e t t eller a n n a t så d a n t exempel blifw a tillräck elig t a t icke allenast w arn a ungdom en ifrån e t t d y lik t förhas­ ta n d e , u ta n ock i och m ed d etsam m a å te r fö rsä tta kongl. academ ien i sam m a lyckliga belägenhet a t m ed dugeliga äm nens beredande till rik ets tje n st kunna både h ed ra sig och gagna d e t allm änna, som den w ar, förr än oftanäm nde e x a­ m ina publica in rä tta d e s, och d å i allm änhet ungdom en w ar m era bekym rad, h u ru lä rd än h u ru tid ig t den m å tte kom m a i kronans tjenst.

H w ad an g år d e t sednare äm n et, hw aröfw er h ans Excellence tä c k ts in ­ fo rd ra Consistorii Academ ici u tlå ta n d e , nem ligen om de kongl. stipendiernes b ä ttr e anw ändande, så ehuruw äl h ans kongl. M aij:t såsom d en n a dess aca­ dem ies d å w arande höga canceller u n d er den 13:de O ctober 17G8 till Consis­ to rii Academici protocoll n åd ig ast täck tes förklara, hw ad hans kongl. M aij:ts n ådigste in ten tio n wore m ed thesse m edel i fram tid en , likwäl och som ow ist to rd e w ara, h u ru s n a rt de flere sw årigheter, hw ilka därw id finnas ä n n u m öta, k u n n a till äfw entyrs blifwa u tu r w ägen röijde, så wore wisserligen a t önska, d e t m å tte em edlertid m ed hans kongl. M ay:ts allernådigste tillstå n d någon såd an in terim s fö rfattn in g w idtagas, hw arigenom dessa stipendii-m edel, hw il­ ka, som hans kongl. M ay:t u n d er nyssnäm nde d a to täck tes sjelf i n åder a n ­ m ärka, genom tid ern as förändring blifw it för d en stu d eran d e ungdom en e tt otillräckeligt och besw ärligt understöd, kunde någorlunda tje n a till d e t af höga in stick taren m ed dem p åsyftade ändam ål.

D e tta kunde dock efter m in oförgripeliga ta n k a icke skje, åtm instone s å länge w aruprisen så som n u sig förhåller, så fra m t icke h w arje stip en d iat finge för hw arje å r n ju ta om kring sexton riksdaler eller 300 daler kopparm ynt. Och eh u ru således hände, a t desse stip en d iaters an ta l n åg o t förm inskades em ot hw ad d e t efter fö rsta in rättn in g en borde w ara, m in n es dock derm ed d et, a t å tm in sto n e någre blefwo d å belåtne m ed de kongl. stipendierne, i stä lle t för a t t ingen n u så är.

J a g tw iflar ock uto m dess, d e t skulle genom en såd an fö rb ä ttrin g a n ta le t af de kongl. stip en d iatern e särdeles förm inskas em ot hw ad d e t n u ä r och sn art i 30 å r w arit, sedan u n d er sam m a tid hw arje å r så ansenligen af sam m a fond m edtagits å t de så kallade n o tarii facu ltatu m och professorum am anuenser.

H w ad n y ttig t m ed desse am anuenser blifw it u tr ä tta d t under nyssnäm n­ de tid , och hw ilka de egregia opera äro, w id hw ilkas u tarb e ta n d e de sam m a b lifw it n y ttja d e , dem k jän n er jag icke ej heller h ö rd t näm nas u to m d e t förträf- träffeliga h e rr cancellierådet och rid d aren Ih res G lossarium swio-gothicum. Men d e t k jän n er jag, a t m ed desse n o tarier och am anuenser icke h ittills blif­ w it så hushållat, som höga lagstiftaren d e t befallt.

(26)

T y d å kongl. academ iske constitutionerne u ti 17:de cap., 6 m em br., 4 §. förm år; a t t 12 studiosi, nemligen 4 theologise, 1 juris, 1 medicinae och 4 p h i­ losophiae, sådane som först i hw arje facu ltets och sedan i Consistorii A cade­ m ici omdöm e äro de bäste befundne, skola i tren n e å r h w ard era få n ju ta d u b ­ b e lt kongl. stipendium i öfw ersta classen, sa m t a t af desse en i hw arje facul- t e t skall föra protocollet och i öfrigt troligen fullgöra de flere en n o ta rii sk y l­ digheter, k an jag deraf icke d rag a den mening, som hade höga lagstiftaren härw id h a ft afseendet p å faculteternes n o ta ria te r såsom ordentelige och m ed ordentelig lön in rä tta d e sysslor, u ta n fa s t m era och egenteligen derpå, h uru desse näm n d e tolf stu d eran d e m å tte till sine studiers desto lyckeligare och skyndesam m are fo rtsä tta n d e n ju ta af de kongl. stipendii m edlen e tt tillräc- keligare u n derstöd, än eljest af d en fonden både d å och nu kunde och k a n de stu d eran d e i allm änhet tilldelas, sam t a t desse, u n d er d e t en del af dem be- tje n te faculteterne, de öfrige å te r wisse professorer wid desses till tryckning utgifw ande lärde arb eten , m å tte äga en både för dem sjelfwe och publicum n y ttig öfning.

U ti denna m in oförgripeliga m ening tro r ja g ock mig så m ycket m indre fela, som icke allenast d e t näm nde u n d erstö d et u ti högst åberopade lagens ru m kallas stipendium , u ta n ock uttryckeligen derom stadgas, a t d e t skall tilldelas studiosis, sa m t a t ingen få r n ju ta d e t längre ä n i 3:ne år, och d e tta u ta n twifwel af den g rund endels, a t d e t icke ä r någon lön u ta n b lo tt e t t s ti­ pendium , hw ilket innehafw aren, om [han], n ä r han d e t först erhölt, w ar r e ­ d an in te r pares probatissim us, som kongl. constitutionerne fordra, skäligen förm odats k unna efter tr y års förlopp um bära, endels ock p å th e t oftare to rf­ tig a och lika skickelige studerande m å tte kunna successive deraf blifw a del- aktige än eljest m öijeligen k u n n a t skje, i fall d e t w a rit ä m n a t till n åg o t en ständig syssla åtföljande salarium .

Men som icke dess m indre u n d er de 30 åren, som i de theologiska och philosophiska faculteterne sam t stundom i den juridiske sådane am anuenser n ju tit såsom n o tarier underhåll, icke allenast d ertill m erendels blifw it u tse d ­ de m agistrar, u ta n ock saken ta g its p å d en foten, a t den som kom m it till e tt s å d a n t n o ta ria t derw id förblifw it opåtald, till dess h an f å t t någon ordinarie syssla och ibland i flere å r längre, hw arigenom h ä n d t, a t desse d u b b la kongl. stipendier som desse n o tarier u p p b u rit icke allenast rä c k t för en hw ar af dem dubbelt, och deröfwer, längre ä n kongl. constitutionerne tillåta, u ta n ock så ofö rm ärk t ik lä d t sig anseende af ordentelige löner, dem faculteterne efter be­ hag bortgifw it: T y önskar jag för m in del, d e t m å tte en såd an i sednare tid e r tagen p raxis nu återw än d a, och d e t så m ycket m era, som icke allenast, enligt hw ad höga kongl. reglem entet af den 8:de J u n ii 1699 23 §. i bokstafw en lyder, de kongl. stipendierne wid fö rsta förordningen äro anslagne till deras u n d er­ håll af den stu d eran d e ungdom en, som för deras stu d ier skull wid academ ien sig uppehålla, och hans kongl. M ay:t derföre icke will tillå ta , a t sådane stip en ­

(27)

dier distraheras eller utdelas till andre ä n de, som äro N B. stu d e n te r och da- geligen w istas i U psala d ä r a t id k a sine stu d ier, u ta n ock faculteternes pro- tocoller så lite t sysselsätta, a t d e af decanis sjelfwe wigligen k unna fö rfattas, u ta n a t till en så betydelig sum m a, som sedan 1748 m en aldrig tillförene skedt, d e rtill behöfwes m ed tag a d en stipendii fond, som en d ast till fattige stu d en ­ te rs u nderhåll allernådigst blifw it anslagen.

H w ad d ern äst beträffar, a t i högst åberopade kongl. constitutionernes capitel tillätes de professorer, hw ilka, som orden d ä r lyda, hafw a något för- träffelig t w erk, egregium opus, under u tarb etan d e, a t få till hjelp n y ttja de öf- rige d ä r näm nde stip en d iater, så eh u ru icke nekas, a t i förra seculo, d å flere sådane arb e te n från academ ien utkom m o, och d å så w äl professorerne sjelf­ we som äfwen w etenskaperne i allm än h et woro i en h e lt a n n an belägenhet än nu, så d a n t kunde w ara både nödigt och n y ttig t, likw äl och d å jag tillik a be­ sinnar:

1:0 A t m erendels alla w etenskaper sedan den tid en blifw it så u p p arb e­ ta d e och utw idgade, a t den professor to rd e k u n n a m ed fog sägas göra fu llt skjäl för sig, som fö rstå r och hin n er r ä t t bibringa sina lärjungar, inom den tid en en hw ar af dem n u anw änder w id academ ien, d e t fö rn äm sta af hw ad i d e till h ans profession hörande lärdom sdelar af an d ra blifw it u p p fu n n it och skrifw it.

2:o A t i anseende till de i sednare tid e r m ultiplicerade consistorielle gjörom ålen, de facu ltativ e sam m ankom sterne, de så kallade m unera am bula- torife, nationernes och an d re inspectioner m. m. en professor ä r så sysselsatt, a t om h a n m ed den flit som wederbör sk jö ter sin egenteliga syssla, för honom blifw er föga m öijeligt redigera sine arb eten i d e t skick och ordning, a t de för en u p p ly st allm änhets ögon skulle k u n n a i try c k e t fram läggas, så fra m t h an icke an tin g en w a rit i m ånga å r professor eller ock em ot w anligheten tid ig t h u n n it få en profession, till hw ilken både h ans n atu rlig a lynne så wäl som an- w ände a rb etsam h et w a rit red an från yngre åren m ä s t läm pade.

3:o A t en professor, som will och för öfrigt h ar tillfälle a t skrifw a n y tti- ge böcker, a ltid finner flera u tw äg ar till b iträ d e och lindring i kostnaden, så wid renskrifningen som äfw en w id tryckningen, u ta n a t m ed någon am anuen­ sis d ertill gravera stipendiifonden: till e tt öfw ertygande bewis hw arpå jag kan åberopa mig arch iatern och rid d aren Carl von L innés m ångfaldiga både honom sjelf och h ela academ ien hedrande try c k te arbeten, till hw ilka h a n dock icke ens b eg ärd t en så d a n am anuensis.

4:o A t som i d e t förr åberopade den academ iske lagens ru m in te t finnes u ts ta k a t, h u ru lång tid hw arje professor som sig dertill anm äler m å af en slik am anuensis få sig betjena: icke eller om den honom bör bewiljas, så s n a r t han b lo tt säger sig w ilja af try c k e t utgifw a n åg o t arbete, u ta n a t k u n n a u p p te ma- n u sc rip te t färdigt, icke eller om en och sam m a professor m å p å sam m a tid få an ta g a flere; Så skulle k unna h än d a, a t om en professor behöfde eller funne

(28)

sin räk n in g w id a t i tio , to lf eller flere å r d rag a u t m ed d e t an m älte a rb etets utgifw ande från try c k e t, han, u n d er fav eu r af lagens stillatigande i den d e­ len, dock wille p å stå a t u n d er all d en tid e n likafullt få behålla sig tillh an d a en om icke tw än n e sådane h andtlangare, i hw ilken händelse dess colleger skulle kom m a i d en ledsam m a belägenhet, a t antingen lå ta o p å ta lt passera e t t d y ­ lik t p åtag e lig t m issbruk, eller ock för gjorda billiga påm innelser derem ot åd rag a sig h ans obilliga missnöije.

D å n u , säger jag, a lt s å d a n t af m ig wederbörligen öfwerwägas, kan jag fö r m in del icke a n n a t finna, ä n a t äfw en desse am anuenses äro n u m era al- deles um bärlige, och a t således äfw en den ansenliga del af stipendiis regiis, hw ilka desse annars årligen skulle ä n y tterlig are p å s ä t t som h ittills sk e d t a b ­ sorbera, blefwe till stipendiernes upphjelpande b ä ttre sa m t m ed höga instick- ta re n s w isa afsigt och m ed allm änhetens önskan m era enligt anw ände, om de enligt p rim itive in rättn in g en återfölle till medellöse stu d en ters hjelp och u n ­ derstöd.

Decanus professoren docto r Solander förenade sig till alla d elar m ed den af professoren Risell y ttra d e mening.

Och som w id denna öfwerläggning p lu raliteten blifw it w id d en a f p ro ­ fessoren Risell y ttra d e ta n k a , så resolverades, d e t kom m er den sam m a såsom facultetens beslut, jem te hw ad professoren B erch särsk ild t y ttra d t, a t genom u td ra g af protocollet till am plissim um Consistorium A cademicum öfwerlemnas.

(Ur ju r id is k a fa k u lte te n s o rig in a lp ro to k o ll.)

7

.

K anslern till K . M aj:t om förloppet vid sam m anstöt­

ningen m ellan C h ristiernin och P alm berg, då den fö rre d.

5 ap ril specim inerade för teologisk professur, Stockholm d.

23 aug. 1777 (med bilaga).

S torm ägtigste A llernådigste Konung!

A n m ä lt hos Kongl. M ay:t på Gripsholms slott d. 9 September 1777 och lades ad acta.

E d er K ongl. M aij:t h a r b eh ag at lå ta gifwa mig tillk än n a dess nådiga willja, d e t jag inkom m e m ed underdånig b erättelse om sam m anhanget a f en disp u tatio n s a c t, d är professorerne C hristjernin och Palm berg skulle hafw a förfallit i en ow änlig och oanständig ordw äxling. D enna E d er K ongl. M aij:ts

References

Related documents

[r]

Š Subjektiv tolkning kan ge upphov till olika inringningar. Š Quine-McCluskey löser

Låt oss göra vårt bästa för dem och bedja vår mäktige Fader att understödja oss i vår sträfvan, ty han kan återföra på rätta vägen dem, hvilka vi icke kunna böja,

De skolor, för hvilka boken ä r skrifven, ha i allmänhet ett mindre antal lärjungar i hvarje klass och kunna således medhinna en större kurs än de med folk- skolorna

Inom delområde 7 i norr framkom inga lämningar som säkert kan sägas utgöra rester efter de gravar som är markerade på storskifteskartan över Kvissle från 1779.. Större ytor

Enbart en uppgift om att försök gjorts att driva in en fordran utan att det samtidigt lämnas någon upplysning om anledningen till att dessa försök misslyckats kan, enligt

[r]

Sundsvalls gymnasi Timplan för: BA11 Timplan: 21LÅ Utskriftsdatum: 21-09-09.. Bygg- och anläggningsprogrammet,