Sida 1 av 60
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Daniel Malmsten Gren OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 11 860
Kristin Ljungkvist Beteckning Kurskod
1OP415 JÄMSTÄLLD REKRYTERING?
EN JÄMFÖRELSE AV HUR MÄN OCH KVINNOR SKILDRAS I FÖRSVARMAKTENS REKRYTERINGSMATERIAL
ABSTRACT:
In recent times one of the focal points for the Swedish armed forces has been the equality of its work-force. There has for a long time existed an expressed desire both from political representatives and armed forces officials to recruit more women. In spite of this only about ten percent of the officers and soldiers are female based on the latest published figures.
A large focus of the effort to recruit more women is the advertising material that the agency publishes both in traditional media and on their social media channels. Studies in other countries have shown that advertisement for armed forces tend to portray women and men differently, thereby reinforcing a mas-culine view of the profession. It is therefore purpose of this thesis to investigate whether the material that the Swedish armed forces publishes on its official Instagram page portrays women and men differ-ently.
The results of the analysis show that in the material that was chosen women and men are portrayed in more or less the same way. No major differences could be found which means that largely the material contributes to broadening female roles in the military profession.
Nyckelord:
Sida 2 av 60
Innehåll
1. INLEDNING ... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 PROBLEMFORMULERING ... 4 1.3 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 6 1.3SYFTE ... 9 1.4 FRÅGESTÄLLNING ... 10 1.5AVGRÄNSNINGAR ... 10 1.6DISPOSITION ... 10 2. TEORI ... 112.1MOTIVERING FÖR VALD TEORI ... 11
2.2TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH CENTRALA BEGREPP ... 12
2.2.1 Teoretiska utgångspunkter ... 12
2.2.2. Definitioner av centrala begrepp ... 13
2.3TEORETISKT RAMVERK ... 15
2.3.1 Hur kvinnor framställs ... 15
3. METOD ... 17
3.1FORSKNINGSDESIGN ... 17
3.2.1 Validitet och reliabilitet ... 19
3.3FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN SAMT FORSKNINGSETIK ... 20
3.4MATERIALDISKUSSION ... 21
3.5OPERATIONALISERING ... 22
3.5.1 Analysverktyg ... 22
4. ANALYS ... 24
4.1URVAL AV MATERIAL ... 24
4.2EXEMPEL PÅ HUR ANALYSVERKTYGET APPLICERATS... 25
4.3RESULTAT... 33
5. AVSLUTNING ... 36
5.1BESVARANDE AV FRÅGESTÄLLNING ... 36
5.2ÅTERKOPPLING TILL SYFTE OCH PROBLEMOMRÅDE ... 36
5.3DISKUSSION ... 37
5.3.1 Teori... 37
5.3.2 Metod ... 37
5.4BETYDELSE FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 38
5.5FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 38
LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 40
VETENSKAPLIGA ARTIKLAR ... 40
BÖCKER ... 40
HEMSIDOR ... 41
DOKUMENT ... 41
Sida 3 av 60
1. Inledning
1.1 Bakgrund
”Vi måste öka antalet kvinnor i Försvarsmakten, inte minst på högre befattningar.
För-svarsmakten behöver de bästa medarbetarna, både kvinnor och män. Vinsterna med en jämnare könsfördelning är många men jag vill särskilt lyfta fram den operativa verksam-heten. Insikten att en jämställd försvarsmakt är en starkare försvarsmakt ska genomsyra all vår verksamhet.”1
Citatet ovan är från överbefälhavare Michael Bydéns tal på konferensen folk och försvar i bör-jan av 2018. Detta är alltså en klar signal från den högsta företrädaren för Försvarsmakten att ökad jämställdhet är en av de viktigaste uppgifterna för myndigheten. Men det är inte bara inom myndigheten som ökad jämställdhet ses som en viktig fråga, även politiska företrädare ser frå-gan som viktig och prioriterad. Under en debatt i riksdagen konstaterar försvarsminister Peter Hultqvist att Försvarsmakten ska verka för att andelen kvinnor inom myndigheten ska öka i syfte att få en större rekryteringsbas samt öka kompetensen inom myndigheten. Han konstaterar även att detta ses som en viktig fråga för regeringen.2
Anledningen till att både myndigheten själv och politiska företrädare ser jämställdhetsarbetet som viktigt utgår ifrån två huvudsakliga inriktningar. Den ena inriktningen utgår från bland annat lagar, förordningar och FN-resolutioner. Exempel på denna typen av politiska styrningar är diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen, Försvarsmakten är alltså skyldig som myndighet att följa dessa.3 En annan viktig styrning är FN-resolution 1325, i resolutionen uppmanas med-lemsstaterna att bland annat se till att kvinnor i ökad utsträckning deltar i fredsbevarande insat-ser. Resolutionen uppmanar även medlemsstaterna att inkorporera ett jämställdshetsperspektiv i fredsbevarande insatser.4
1 Bydén, Michael, Ett stärkt militärt försvar, Rikskonferensen Folk och Försvar, 2018,
https://www.forsvars- makten.se/siteassets/3-organisation-forband/overbefalhavaren/tal-och-debattartiklar/nuvarande-obs-tal-och-de-battartiklar/180115_ob_salen.pdf (hämtat 2020-03-23) S. 7
2 Hultqvist Peter, Kvinnor i Försvarsmakten, Interpellationsdebatt riksdagen, 2017,
https://www.riksda-gen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/kvinnor-i-forsvarsmakten_H510205 (hämtat 2020-03-26)
3 Försvarsmakten, Jämställdhet och jämlikhet,
https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/varde-ringar-och-vision/jamstalldhet-och-jamlikhet/ (hämtat 2020-03-26)
4 Försvarsmakten, Resolution 1325 “Kvinnor, fred och säkerhet”,
Sida 4 av 60 Den andra huvudsakliga inriktningen är att Försvarsmakten anser att en jämnare könsfördelning leder till ökad operativ effekt, myndigheten ser alltså att organisationen blir starkare med ökad jämställdhet. Detta sker genom att man når en högre del av rekryteringsbasen samt får fler perspektiv och minskar risken för ett förutsägbart beslutsfattande.5
1.2 Problemformulering
Trots att Försvarsmakten både från eget håll men även politiskt håll har en tydlig målsättning att bli en mer jämställd myndighet går arbetet med detta långsamt, speciellt inom personalka-tegorierna officerare samt soldater. År 2012 var 5,3% av alla officerare kvinnor och 10,8% av alla gruppchefer, soldater och sjömän var kvinnor.6 Tittar vi på motsvarande siffror från årsre-dovisningen 2019 så var 8,5% av alla officerare kvinnor och 11% av alla gruppchefer, soldater och sjömän.7 Bland värnpliktiga födda år 2000 var motsvarande siffra 16%.8 Så det verkar som att Försvarsmakten genom värnplikten lyckas få in lite mer kvinnor men arbetet verkar gå lång-samt. När dessa siffror dessutom jämförs med andra länder i västvärlden står det klart att Sve-rige ligger efter. I till exempel USA så utgörs 18,5% av officerskåren av kvinnor och 16,8% av soldaterna är kvinnor.9
Dessa siffror kan sedan ställas mot bakgrunden att Sverige enligt många undersökningar är ett av världen mest jämställda länder. I det senaste jämställdhetsindexet från världsbanken fick Sverige som ett av sex länder perfekt poäng på de parametrar som undersöktes. USA låg däre-mot en bra bit bakom på 83/100 poäng medan Sverige alltså fick 100/100.10 Så även om Sverige ses som ett jämställt land överlag verkar vi har svårare att locka kvinnor till Försvarsmakten än länder som är mindre jämställda.
5 Försvarsmakten, Mångfaldsbegreppet,
https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/varderingar-och-vision/jamstalldhet-och-jamlikhet/mangfaldsbegreppet/ (hämtat 2020-03-26)
6 Försvarsmakten, Försvarsmaktens årsredovisning 2012,
https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myn- digheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2012/hkv-2013-02-22-23-386-50878-fm-arsredovis-ning-2012-bilaga-2.pdf (hämtat 2020-03-26) S. 4
7 Försvarsmakten, Försvarsmaktens årsredovisning 2019 Bilagor 1-3,
https://www.forsvarsmakten.se/siteas- sets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2019/fm2018-20355.12-forsvarsmak-tens-ar-2019_bilaga-1-3.pdf (hämtat 2020-03-26) S. 22
8 Rekryteringsmyndigheten, Antal inskrivna födda 2000, 2019,
https://www.rekryteringsmyndigheten.se/global-assets/service-och-e-tjanster/statistik/monstringsstatistik/antal-inskrivna-fodda-2000.pdf (hämtat 2020-03-26)
9 Defense Manpower Data Center, Table of Active Duty Females by Rank/Grade and Service, 2020,
https://www.dmdc.osd.mil/appj/dwp/dwp_reports.jsp (hämtat 2020-03-26)
10 World bank group, Women, business and the law 2019,
Sida 5 av 60 Myndighetens arbete och mål har sammanfattats i dokumentet Försvarsmaktens Jämställdhets-
och jämlikhetsplan 2016–2019. I dokumentet konstateras det att två åtgärder kommer
genom-föras för att öka andelen kvinnor. Det kommer dels genomgenom-föras ett särskilt rekryteringsprojekt för att öka andelen kvinnor. Den andra åtgärden är att en handlingsplan ska tas fram i syfte att öka andelen kvinnor på chefsbefattningar.11 Enligt slutrapporten för rekryteringsprojektet var målet att öka andelen kvinnor som tog anställning efter genomförd grundutbildning och den fokuserades till stor del på att locka personer som redan var intresserade av Försvarsmakten som arbetsgivare.12
Myndigheten har de senaste åren bedrivit en lång rad olika reklamkampanjer och de skriver själva på sin hemsida att målet är att attrahera fler att bli en del av Försvarsmakten. De påpekar även att ett starkt försvar behöver både män och kvinnor samt att man vill ha personal från alla delar av samhället.13 Dessa kampanjer och andra delar av informationen som finns angående Försvarsmakten verkar alltså vara en del av arbetet mot en mer jämställd försvarsmakt. Trots detta existerar det väldigt lite forskning där svenskt rekryteringsmaterial har undersökts ur en vetenskaplig synvinkel.
Utifrån denna problemformulering kan vi alltså se att Försvarsmakten trots en tydligt uttalad vilja att bli mer jämställda i syfte att uppnå politiska mål och ökad operativ effekt inte verkar lyckas med detta. Utvecklingen går långsamt speciellt bland den anställda personalen och offi-cerare i synnerhet. Försvarsmakten verkar se rekryteringsprojekt som en viktig del då det var en av de två åtgärder som genomfördes under perioden 2016–2019 men det verkar inte finnas någon utvärdering av rekryteringsmaterialet som finns i stort. Med grund i detta skall forsk-ningsöversikten titta vidare på frågan om hur man kan uppnå jämställdhet inom mansdomine-rade områden i allmänhet och just inom den militära professionen i synnerhet. Forskningsöver-sikten kommer även titta vidare på vilken roll rekryteringsmaterial kan spela när det handlar om rekrytering av kvinnor i mansdominerade yrken överlag och militära yrken i synnerhet.
11 Försvarsmakten, Försvarsmaktens Jämställdhets- och jämlikshetsplan 2016–2019,
https://www.forsvarsmak-ten.se/contentassets/cb7752160cc144cd8c3dcf0b1a251b27/fm2018-15180.9-underbilaga-3.1-fmvp-19.pdf (häm-tat 2020-03-26) S. 4
12 Österberg, J., Jonsson, E., Brandow, C., Klockare, E., & Eriksson, B. (2017). Metodutveckling för effektivare
rekrytering av särskilda målgrupper (MER): Slutrappport (ILM Serie I.). Karlstad.
http://urn.kb.se/re-solve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6651 (hämtat 2020-03-26)
13 Försvarsmakten, Kampanjer, https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/press/kampanjer/ (hämtat
Sida 6 av 60
1.3 Forskningsöversikt
Med grund i problemformuleringen ovan skall denna forskningsöversikt att titta på hur forskare ser på frågan kring jämställdhet inom väpnade styrkor överlag, forskningsöversikten kommer även ta upp frågor om genus inom väpnade styrkor. Slutligen berörs frågan om rekrytering av kvinnor till den militära professionen.
I artikeln Regendering the military: Theorizing women’s military participation från 2016 så diskuteras det övergripande teoretiserandet kring kvinnors deltagande i militära operationer. Författarna argumenterar för att det historiskt sett funnits två strategier när det kommer till att försöka uppnå jämställdhet i olika delar av samhället, integration och omkastning. Integration innebär att man genom rent kvinnligt deltagande ökar jämställdheten successivt, detta innebär dock ofta att den traditionellt maskulina kultur som råder inom yrket lever kvar. Omkastning innebär att man försöker förändra de värden som förknippas med någonting till mer feminint laddade värden. På senare år har dessa två strategier till stor del övergivits till fördel för det som kallas gender mainstreaming. Denna strategi handlar om att identifiera vilka existerande struk-turer som skapar och vidmakthåller olikheter för att sedan förändra just dessa strukstruk-turer. Genom detta kan man lägga fokus på att olikheter mellan människor handlar om individuella skillnader och flytta fokuset från maskulina och feminina egenskaper, författarna kallar detta för ett trans-formativt synsätt.14 Artikeln menar att om man ska kunna förändra militära styrkor så behöver alla tre strategier nyttjas, en soldat behöver bestå av både maskulina och feminina egenskaper men dessa behöver vara värderade lika. Fler kvinnor behövs även i militära styrkor för det är endast på det sättet man kan börja förändra synen på militärer som ett i grunden maskulint yrke. Genom att göra detta kan man uppnå den förändring som är målet med det transformativa syn-sättet. Författarna avslutar med att konstatera att det behövs mer forskning kring hur ett ökat antal kvinnor påverkar förändring samt vilka faktorer som påverkar kvinnors deltagande och hur detta kopplas till rekrytering samt behållande av kvinnor.15
Precis som tas upp i artikeln ovan så försöker många försvarsmakter världen över att transfor-mera sig själva för att kunna bli mer attraktiva och kunna behålla fler kvinnor. En stor del i att kunna behålla kvinnlig personal är deras upplevelser av att verka inom organisationen. I artikeln
14 Duncanson, C., & Woodward, R. (2016). Regendering the military: Theorizing women’s military
participa-tion. Security Dialogue, 47(1), S. 6–7
Sida 7 av 60
Not a Woman, but a Soldier: Exploring Identity through Translocational Positionality
behand-las kvinnors upplevelser av hur deras kön påverkat under insats. Kvinnorna själva såg sig i första hand som soldater eller amerikaner medan männen i undersökningen i högre grad iden-tifierade både sig själva och kvinnorna enligt kön. Kvinnorna upplevde ofta att deras kön var en positiv egenskap vid möten med lokalbefolkning men männen ansåg att kvinnor i många länder inte skulle kunna samverka med vissa män på grund av deras kön. Författarna menar att sättet som de manliga kollegorna agerade mot kvinnorna i undersökningen bidrar till att upp-rätthålla en könsmaktsordning inom organisationen.16 Inom ramen för denna undersökningen kan vi alltså tecken på det som togs upp i föregående artikel, alltså att professionen fortfarande ses som ett i grunden maskulint yrke, vilket bidrar till att hålla kvinnor ute.
En annan undersökning som utreder kvinnors upplevelser i det militära är Gender, Emotions
Management, and Power in Organizations: The Case of Israeli Women Junior Military Offi-cers. I denna undersökning så intervjuades 25 kvinnliga officerare i den israeliska armén. Syftet
med undersökningen var att försöka förstå hur genus samspelade med kvinnornas upplevelser av att utöva ledarskap över andra. Författarna menar precis som föregående artiklar att trots att det under de senaste årtiondena gjorts stora framsteg bland annat genom FN-resolution 1325 och NATO:s anammande av gender mainstreaming så kvarstår det faktum att det militären är vad man kallar en ”hyper-maskulin” organisation. Detta gör att i en militär kontext så samman-kopplas maktutövande i huvudsak med maskulina egenskaper. Det som framkom under inter-vjuerna var att många av kvinnorna hade positiva minnen kopplade till sin utövning av makt, men också känslor av skam och skuld. Författarna menar att dessa negativa känslor är en följd av att ha brutit mot sociala normer om hur du ska agera som kvinna. Denna typ av agerande ses alltså som maskulint och reserverat för män i denna typ av kontext.17
Så för att kunna förändra synen på ett maskulint dominerat yrke anser många att det behövs fler kvinnor och när detta väl skett kommer ökningen vara exponentiell. Två studier genomförda vid university of Washington visar dock att så inte behöver vara fallet. I studierna undersökte man kvinnliga chefer i mansdominerade yrken. Forskarna ville se om det fanns en koppling mellan hur starkt deltagarna identifierade sig med sitt kön och i vilken grad de särbehandlade
16 Doan, A., & Portillo, S. (2017). Not a Woman, but a Soldier: Exploring Identity through Translocational
Posi-tionality. Sex Roles: A Journal of Research, 76(3–4), S. 236–249.
17 Karazi-Presler, T., Sasson-Levy, O., & Lomsky-Feder, E. (2018). Gender, Emotions Management, and Power
Sida 8 av 60 underställda beroende på kön. Båda undersökningarna som genomfördes visade att det fanns en korrelation mellan hur starkt deltagarna identifierade sig som kvinnor och hur de behandlade underställda. Om man i mindre utsträckning identifierade sig som kvinna var man mer benägen att favorisera manliga underställda i högre utsträckning. Detta fenomen gör enligt författarna alltså att kvinnor i många fall kan hindra andra kvinnor ifrån att stiga inom organisationer. Så för att bryta denna trenden behöver organisationer precis som tagits upp tidigare transformera sig själva och förändra de strukturer som finns på plats. Först då kommer fler kvinnor få chan-sen.18
Så hur ska Försvarsmakten kunna locka kvinnor mot en karriär inom organisationen för att kunna uppnå denna transformering? I en studie från 2015 undersökte forskare just varför kvin-nor väljer att ta värvning i den amerikanska militären. Det undersökningen fann var att det fanns två övergripande teman som beskrev varför kvinnor tog värvning, ”Opportunity” och ”Calling”. Opportunity handlar om att personerna inte var säkra på vad de skulle göra i framtiden och inte kände sig redo för vidare utbildning. Personerna ville även göra något annat och komma iväg från sin nuvarande miljö. Calling handlade om att de kände en vilja att tjäna sitt land och vara en del av någonting större än sig själv. Ofta hade även personerna familjemedlemmar som varit i militären.19 Genom forskning som denna kan vi se vilka värden som är viktiga att kommuni-cera i rekryteringsmaterial för att locka fler kvinnor.
Men hur utformas rekryteringsmaterial för militära organisationer idag? Det kan konstateras utifrån den tidigare forskningen att det är viktigt att försöka bryta de strukturer som existerar idag och detta börjar redan innan kvinnor kommer in i organisationen. I en undersökning gjord på den amerikanska militären tittade Melissa Brown på rekryteringsmaterial från alla fyra för-svarsgrenar. Syftet med undersökningen var att se hur den amerikanska militären framställde kvinnor för att försöka rekrytera och även vilka idéer kring soldatyrket som reflekteras kopplat till genus. Det som framkom i undersökningen var att förutom i rekryteringsmaterialet till ma-rinkåren där kvinnor helt saknades så fanns det rutinmässigt kvinnor i materialet. De framställ-des ofta i samma situationer som män och med samma utrustning men tilläts även att vara
18 Kaiser, C., & Spalding, K. (2015). Do women who succeed in male‐dominated domains help other women?
The moderating role of gender identification. European Journal of Social Psychology, 45(5), S. 599–608.
19 Mankowski, M., Tower, L., Brandt, C., & Mattocks, K. (2015). Why women join the military: Enlistment
Sida 9 av 60 kvinnor och deras femininet lyftes fram. Något som dock aldrig förekom var att framställa kvinnor i stridssituationer eller med vapen. Detta bidrar enligt författaren till den marginali-sering av kvinnor som redan finns inom militären. Kvinnor kan vara med men krigaridealet behålls reserverat för män och ses som en maskulin syssla.20
Genom denna forskningsöversikt kan vi se att det är viktigt att bryta de strukturer som finns kring maskulinitet i syfte att kunna transformera militära organisationer och därigenom uppnå ökad jämställdhet som leder till ökad operativ effekt. Delvis kan detta endast göras genom att få in fler kvinnor och rekryteringsmaterialet verkar vara en viktig del av detta. Med bakgrund av detta faktum och det faktum att den svenska Försvarsmakten har en tydligt uttalad bild av ökad jämställdhet som mål så finns det väldigt lite forskning på just det svenska rekryterings-materialet. Hur är det utformats och vad sänder det för signaler kopplat till att upprätthålla de maskulina strukturer som verkar finnas inom militära organisationer?
Ett sätt att bryta de strukturer som finns kopplat till det militära yrket är enligt Melissa Brown att framställa kvinnor i samma situationer som män i rekryteringsmaterial. Detta kan enligt Brown leda till att man skapar nya ideal kopplat till militär kvinnlighet och kan bredda kvinnors roll.21 Om man däremot framställer kvinnor på ett annat sätt än män kan detta bidra till att förstärka de starka genusskillnader som redan finns inom den militära sfären.22 Med bakgrund i detta anses det därför intressant att undersöka det svenska rekryteringsmaterialet kopplat till hur kvinnor framställs jämfört med män. Finns det även i det materialet skillnader och i sådana fall vilka?
1.3 Syfte
Utifrån problemområdet och forskningsöversikten som presenterats är syftet med denna uppsats att öka förståelsen kring hur rekryteringsmaterial framställer män och kvinnor jämfört med varandra och kopplat till förståelser om maskulina och feminina egenskaper. Genom att göra detta hoppas denna undersökningen bidra med kunskap kring om rekryteringsmaterialet kan ha en del i att kommunicera och upprätthålla maskulina strukturer inom den militära professionen eller om materialet bidrar till att bredda kvinnors roll i den militära professionen.
20 Brown, M. (2012). "A Woman in the Army Is Still a Woman": Representations of Women in US Military
Re-cruiting Advertisements for the All-Volunteer Force. Journal of Women, Politics & Policy, 33(2), S. 151–175.
21 Brown, "A Woman in the Army Is Still a Woman": Representations of Women in US Military Recruiting
Ad-vertisements for the All-Volunteer Force. S. 155
Sida 10 av 60
1.4 Frågeställning
➢ Hur framställs kvinnor jämfört med män i rekryteringsmaterial på Försvarsmaktens
instagramsida kopplat till föreställningar om maskulinitet och femininitet? 1.5 Avgränsningar
Uppsatsen avgränsar sig till bildinlägg upplagda på Försvarsmaktens instagramsida mellan den 26 september 2019 och den 26 mars 2020. Anledningen till att filmmaterial på sidan väljs bort är med hänsyn till omfattningen på denna uppsats, det blir ett för omfattande material. Avgräns-ningen i tid är gjord för att uppsatsen önskar undersöka ett aktuellt material, därav är materialet taget från de senaste sex månaderna. Begränsningen till sex månader är gjort med hänsyn tagen till omfattningen av denna undersökning, ett större material anses inte vara praktiskt att analy-sera med hänsyn till tidsaspekten.
1.6 Disposition
Uppsatsen består av fem olika delar. Del ett presenterar det huvudsakliga problemområdet och redogör för det nuvarande forskningsläget inom området, detta i syfte att läsaren skall få en övergripande bild av området i stort. Del ett innehåller även uppsatsens syfte, frågeställning och avgränsningar. Efterföljande del innehåller den teoretiska grund som sedan används för att genomföra analysen. Del två innehåller även argument för varför teorin är vald. I del tre kom-mer den metod som är vald i syfte att kunna analysera materialet att presenteras. Detta kapitel innehåller den övergripande forskningsdesignen som är vald, diskussion kring reliabilitet och validitet inom ramen för denna undersökning, forskningsetiska överväganden samt diskussion kring materialet. Del tre innehåller även operationaliseringen av den tidigare valda teorin. Del fyra omfattar exempel på hur materialet har analyserats samt en del med resultatet av analysen. Den sista delen av uppsatsen omfattar svar på uppsatsens frågeställning och syfte samt diskuss-ion kring resultatet av dessa. I den sista delen diskuteras även uppsatsens teoretiska samt meto-dologiska val. Slutligen kommer betydelsen för yrkesutövningen att diskuteras samt förslag på vidare forskning ges.
Sida 11 av 60
2. Teori
I detta kapitel presenteras den teori som valts i syfte att kunna analysera materialet. Inlednings-vis presenteras grundläggande teoretiska utgångspunkter då detta ses som basen som behövs för att förstå de teoretiska koncept som följer. Därefter kommer olika teoretiska synsätt på ge-nus att presenteras och gås igenom. Slutligen läggs teorin kring vad som kan anses vara före-ställningar om maskulinitet och femininitet fram, denna teori kommer även ligga till grund för det analytiska instrument som utformats i syfte att kunna analysera materialet i denna under-sökning.
2.1 Motivering för vald teori
Det teoretiska ramverk som är valt för att kunna analysera materialet i denna undersökning är baserat till stor del på artikeln av Melissa Brown som togs upp i den tidigare forskningen samt boken Enlisting masculinity av samma författare även om många andra teoretiker används för att förklara till exempel centrala begrepp. I artikeln så undersöker Melissa Brown rekryterings-material till den amerikanska försvarsmakten och hon ställer sig dels frågan om rekryterings-materialet ba-serar sig på maskulinitet samt hur kvinnor integreras i materialet.23 Brown undersöker sedan detta genom att definiera vad maskulinitet och militär maskulinitet innebär. Detta ramverk ap-pliceras sedan på rekryteringsmaterial från de fyra olika försvarsgrenarna i den amerikanska försvarsmakten. Anledningen till att just denna teori valts för att kunna undersöka det svenska rekryteringsmaterialet är att den tidigare använts till att undersöka militärt rekryteringsmaterial. Detta gör att den är lämplig då den hanterar just maskulinitet ur en militär kontext och inte bara ur en allmän samhällelig kontext. Detta faktum gör alltså att den är mer specialiserad mot just det denna uppsats vill undersöka. En möjlig svaghet med teorin är att undersökningen den är baserad på genomfördes i USA, vilket gör att den inte blir applicerbar på en svensk kontext då våra kulturer skiljer sig åt. Detta är visserligen sant vilket uppmärksammats tidigare i denna text genom bland annat världsbankens jämställdhetsindex där Sverige och USA skiljer sig åt mycket. Men när det gäller just den militära maskuliniteten argumenterar bland annat den fram-stående forskaren Raewyn Connell för att ingen annan arena har varit lika viktig för att bygga upp de nuvarande maskulina idealen som militären.24 Så medan den övergripande kulturella kontexten är annorlunda så är den militära kontexten en väldigt stark gemensam nämnare som gör att teorin fortfarande passar för undersökningen.
23 Brown, Melissa T., Enlisting masculinity: the construction of gender in U.S. military recruiting advertising
during the all-volunteer force, Oxford University Press, Oxford, 2012 S. 1
Sida 12 av 60 Förutom just den specifika teorin av Melissa Brown som används som ramverk för att genom-föra undersökningen kommer även centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter att förkla-ras. Anledningen till detta är att dessa behövs som bas i syfte att kunna förstå de koncept som det teoretiska ramverket består av. En kritik mot detta är att många av de koncept som finns inom genusforskningen idag är relativt omdiskuterade, det finns flera olika sätt att se på olika begrepp. Därför kommer flera olika källor användas i syfte att undvika att begrepp används på fel sätt.
2.2 Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp
I denna del förklaras de teoretiska utgångspunkter som det teoretiska ramverket vilar på utifrån rådande forskningsläge. Centrala begrepp så som genus och maskulinitet kommer även gås igenom och definieras.
2.2.1 Teoretiska utgångspunkter
Inom samhällsvetenskapen finns ett antal teoretiska perspektiv som används för att kunna förstå och förklara skillnader mellan kön och hur vi ser på genus. Det finns till exempel funktionalism som ser att skillnaderna mellan könen och vilka roller vi har baserat på detta upprätthåller en social jämvikt. Familjer mår till exempel bra av att föräldrarna har olika roller baserat på vilket kön de har. Denna teori ses som utdaterad och har fått mycket kritik då den ses som bakåtsträ-vande och inte tar hänsyn till de stora förändringar som skett i samhället i modern tid. Det finns också det marxistiska synsättet där den sociala ordningen styrs av makt, detta gör att om man lever i ett patriarkalt samhälle där män har makt så upprätthålls könsskillnaderna genom att männen vill behålla makten. Men denna teori har också fått kritik för att dels vara föråldrad samt lägga för stor vikt på denna maktskillnad som skapare av könsordningen.25
Det teoretiska perspektiv som verkar vara det dominerande inom forskningen på detta område idag är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. I detta perspektivet sägs det att den sociala inter-aktionen mellan människor är styrd av normer som formas av kultur. Detta kallas i sin tur den sociala konstruktionen av verkligheten, vi som människor skapar alltså vår egen bild av sam-hället utifrån vår interaktion med andra. Dessa sociala konstruktioner kommer från ett brett antal källor men familjer, skolan och media som vi i samhället konsumerar har en stor del i att skapa de normer som finns. Det är också viktigt att påpeka att dessa konstruktioner inte är fasta
Sida 13 av 60 utan varierar väldigt mycket över tid, normer och definitioner som finns i samhället förändras hela tiden.26
Tittar vi specifikt hur detta perspektiv ser på de föreställningar och konstruktioner som finns kring genus och kön så talas det ofta om att ”göra kön”. Föreställningar om kön skapas alltså både av oss själva och samhället i interaktion.27 Det är sedan detta skapande av olika föreställ-ningar som enligt socialkonstruktivismen leder till de sociala skillnader som finns mellan män och kvinnor. Det är alltså dessa sociala konstruktioner som i förlängningen kan leda till att vissa yrken är dominerade av ett visst kön.28
2.2.2. Definitioner av centrala begrepp
2.2.2.1 Genus
”Gender29 är de socialt och kulturellt konstruerade föreställningarna om vad det
inne-bär att vara man eller kvinna och som avgör mäns respektive kvinnors position och värde i samhället. Detta förändras över tid och är beroende av sociala, kulturella och historiska sammanhang.”30
Citatet ovan är från Försvarsmaktens egen publikation Handbok – Gender och representerar därför vad myndigheten menar när de använder begreppet genus/gender. Tittar vi på hur andra publikationer inom genusforskningen beskriver begreppet är det ofta snarlikt Försvarsmaktens definition. Begreppet uppkom som ett sätt att försöka skilja på de biologiska skillnaderna mel-lan män och kvinnor och de socialt konstruerade skillnaderna.31 Det finns dock nutida forskare som vänder sig bort från denna ”enkla” användningen av begreppet. De menar att mänskligt liv inte kan delas upp i två sfärer, människor existerar på ett spektrum mellan det som kan sägas vara maskulint och feminint och en enkel tudelning ger inte utrymme för denna individuella varians. Den definitionen som istället ges genus är att det är en ”struktur av sociala relationer
26 Lindsey, Gender roles: a sociological perspective, S. 11
27 Elvin-Nowak, Ylva & Thomsson, Heléne, Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och
män, Bonnier, Stockholm, 2003 S. 17
28 Lindsey, Gender roles: a sociological perspective, S. 11–13
29 Gender är den engelska översättningen av begreppet genus, Försvarsmakten har valt att nyttja sig av det
eng-elska begreppet. Dessa två begrepp har samma betydelse.
30 Handbok gender: teoretiska grunder och ledarskap, Försvarsmakten, Stockholm, 2016 S. 15
31 Pilcher, Jane & Whelehan, Imelda, Key concepts in gender studies, 2nd edition., SAGE Ltd., Thousand Oaks,
Sida 14 av 60 som fokuserar på den reproduktiva arenan, och den uppsättning praktiker som drar in reproduk-tiva skillnader mellan kroppar i sociala processer.”32 Sammanfattningsvis kan vi säga att genus alltså är ett samlingsbegrepp på de sociala skillnader som görs mellan människor baserat på deras biologiska skillnader.
2.2.2.2 Maskulinitet och femininitet
Maskulinitet kan enkelt sägas vara den struktur av sociala praktiker som associeras med att vara en man. Begreppet maskuliniteter används även för att belysa att det finns flera olika sätt detta kan manifesteras på. Dessa egenskaper behöver inte tillhöra ett visst kön utan en man kan ha vad som kan kallas feminina egenskaper.33 Maskulinitet och femininitet definieras ofta inom västerländsk filosofi som motsatser till varandra. Dessa definieras alltså mot varandra och detta motsatsförhållande kopplas ofta samman med egenskaper som befinner sig i motsatsförhål-lande. Exempel på sådana egenskaper kan vara aktiv-passiv, rationell-känslomässig eller stark-svag.34 En viktig del av forskningen kring maskulinitet är lärdomen att trots den stora sociala förändring som skett så ses ofta maskulina egenskaper som överlägsna feminina och det finns en maktbalans som föredrar maskulina egenskaper.35 Det finns även vissa former av maskuli-nitet som ses som överlägsna andra och detta begreppet kallas hegemonisk maskulimaskuli-nitet. Det finns alltså vissa former av maskulinitet som beroende på de sociala strukturerna som råder ses som överlägsna andra.36
Tittar vi sedan mer specifikt på det som denna undersökning hanterar så finns det ett begrepp som kallas militär maskulinitet. Precis som tagits upp tidigare så har krig och militär verksam-het alltid haft en stor del i att bygga upp de maskulina ideal som har varit dominerande vid olika tidpunkter. Förklaringen till detta kan vara att krigföring under lång tid dominerats av män och kvinnor har mest haft understödjande roller. Några av de karaktärsdrag som kan sägas vara en del av den militära maskuliniteten är bland andra våld, risktagning, självständighet samt hjälte-mod och trots att fler kvinnor idag är en del av militära styrkor så kvarstår dessa ideal.37 Men
32 Connell, Raewyn & Pearse, Rebecca, Om genus, 3., [omarb. och uppdaterade] uppl., Daidalos, Göteborg, 2015
S. 24–26
33 Pilcher, & Whelehan, Key concepts in gender studies, S. 90–91
34 Brown, Enlisting masculinity: the construction of gender in U.S. military recruiting advertising during the
all-volunteer force, kapitel 2 S. 2
35 Lindsey, Gender roles: a sociological perspective, S. 279–280 36 Ibid, S. 285
Sida 15 av 60 det finns även de som argumenterar för att bilden av den militära maskuliniteten är mer kom-plex i dagsläget. I takt med att fler kvinnor blir en del av dessa organisationerna så förändras bilden och konstruktionerna kring yrket. Den militära maskuliniteten förändras också eftersom både vilka uppgifter som löses och hur de löses har förändrats. I en tid när militära förband ofta har till exempel en fredsbevarande uppgift så fungerar det inte med de gamla normerna där våld och aggressivitet värderas högt, utan dessa normer måste förändras. Sättet väpnade styrkor löser uppgifter på förändras också, de är idag mer beroende av tekniska hjälpmedel vilket betyder att de gamla fysiska idealen inte längre tar lika stor plats. Men forskarna menar att detta inte gör att professionen blir mindre maskulin utan att de maskulina idealen förändras och man väljer att lyfta fram andra maskulina egenskaper än de traditionella.38 Vi kan alltså säga att oavsett vilket synsätt som avses så är militär maskulinitet de maskulina ideal som vid en viss tidpunkt lyfts fram i syfte att stärka den maskulina bilden av yrket.
2.3 Teoretiskt ramverk
I denna del kommer vi titta närmare på teorin som Melissa Brown konstruerat i sin artikel "A
Woman in the Army Is Still a Woman": Representations of Women in US Military Recruiting Advertisements for the All-Volunteer Force. Denna teorin kommer sedan ligga till grund för
den analys som görs på det svenska rekryteringsmaterialet.
2.3.1 Hur kvinnor framställs
Melissa Brown jämför i sin undersökning hur kvinnor och män framställs i rekryteringskam-panjer och om det finns några skillnader. Detta gör hon utifrån ett antal visuella och verbala faktorer som analyseras. Hon delar in dessa i tre huvudsakliga grupper, utseende, aktivitet och språk. Dessa har sedan ett antal underfrågor som gås igenom nedan.
Utseende – Hur ser personerna ut?
• Användning av smink – Har kvinnor smink medan män har kamoflagefärg eller är smutsiga?
• Klädsel – Har personen uniform, i så fall vilken typ? Har personen civila kläder i så fall vilken typ?
• Frisyr – Har personen långt eller kort hår, vilken typ av frisyr har personen?
• Ansiktsuttryck – Har personen ett allvarligt eller mer avslappnat/glatt ansiktsuttryck?
38 Brown, Enlisting masculinity: the construction of gender in U.S. military recruiting advertising during the
Sida 16 av 60
Aktivitet - Vad gör personerna?
• Stridsorienterade situationer.
• Tekniska situationer, användande av teknisk utrustning. • Fysiska situationer, till exempel träning.
• Fritidsorienterade situationer
• Vart sker aktiviteten? Inomhus, utomhus, i en militär eller civil situation. • Har personerna militär utrustning eller vapen?
• Vilket förhållande finns mellan personerna? Har vissa personer mer aktiva eller pas-siva roller, leder dem eller blir instruerade?
När det gäller dessa aktiviteter säger Brown att om personerna befinner sig inomhus, i en civil kontext med civila kläder, om de utför fritidsaktiviteter eller är i en passiv roll kan detta ha en feminiserande funktion. Om kvinnor däremot uppvisar mer aktivt, fysiskt beteende, samt har på sig uniform och militär utrustning kan detta bredda soldatrollen till att inkludera kvinnor.
Språk – Vilka värdeord kan användas för att sammanfatta hur personerna/situationen beskrivs?
Brown har i denna kategori identifierat ett antal ord som har en maskulin framtoning, används dessa då kontexten innefattar kvinnor kan detta arbeta mot att bredda kvinnors roller inom det militära. Dessa ord är äventyr, självständighet, utmaningar, prövningar, styrka och tuffhet/ihär-dighet. Brown använder sedan alla dessa indikatorer för att analysera ifall de kvinnor som fö-rekommer i det undersökta rekryteringsmaterialet framställs på ett annorlunda sätt än män.39
39 Brown, "A Woman in the Army Is Still a Woman": Representations of Women in US Military Recruiting
Sida 17 av 60
3. Metod
I detta kapitel kommer inledningsvis den övergripande forskningsdesignen som nyttjas i syfte att kunna svara på frågan att presenteras tillsammans med en mer ingående beskrivning av me-toden. Därefter diskuteras de forskningsetiska överväganden som gjorts och materialet som är valts. Slutligen skall begrepp från teorin att operationaliseras i syfte att kunna analysera materi-alet.
3.1 Forskningsdesign
Forskningsdesign innebär att forskaren redogör för hur undersökningen har formgivits från bör-jan till slut samt ger skäl för varför dessa val har gjorts.40 Denna undersökningen genomförs som en beskrivande fallstudie, fallstudier kännetecknas av en tydlig gränsdragning om vad som ingår i fallet och vad som inte gör det samt att forskaren samlar mycket information om det specifika fallet. 41 Inom ramen för denna uppsats betyder det att jag kommer avgränsa mig till det specifika rekryteringsmaterialet som Försvarsmakten publicerat på sin instagram inom den givna perioden. Detta är alltså den tydliga gränsdragningen angående vad som ingår i fallet och inte. Vidare så kommer studien använda sig av en teorikonsumerande ansats, detta betyder att det enskilda fallet står i centrum för undersökningen och teorierna som används är ett verktyg i syfte att kunna förklara fallet.42 För just denna undersökningen betyder detta att förhoppningen är att kunna uttala mig om Försvarsmaktens rekryteringsmaterial på instagram under den givna perioden utifrån min valda teori. Undersökningen har alltså begränsade ambitioner att tillföra generaliserbara resultat eller att utveckla teorin kring ämnet. Just detta är typiskt när det handlar om teorikonsumerande undersökningar.43
I syfte att kunna genomföra undersökningen av materialet kommer en kvalitativ metod att till-lämpas på rekryteringsmaterialet. Anledningen till att denna metod valdes framför en kvantita-tiv metod är att de indikatorer som undersökningen önskar finna tros ligga dolda i materialet. Därför måste en intensiv analys av materialet göras med hjälp av analytiska verktyg, detta är
40 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber,
Malmö, 2003 S. 50
41 Johannessen & Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, S. 56
42 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017 S. 42
Sida 18 av 60 något som den kvalitativa metoden är väl lämpad för.44 Vidare så är ambitionen i denna under-sökning att lyfta fram mening från materialet och sedan logiskt ordna detta för att kunna svara på forskningsfrågan. Analysen vill alltså lyfta fram aspekter i materialet som inte är uppenbara vid en första anblicka och systematisera dessa. Denna undersökning kan alltså sägas ha vad litteraturen kallar en systematiserande ansats.45 Tittar vi vad detta betyder specifikt för just denna uppsats så är alltså ambitionen att utifrån Melissa Brown teoretiska ramverk logiskt och systematiserande lyfta fram hur kvinnor framställs samt jämföra detta med hur män framställs. Genom detta kan en helhetsbild framställas utifrån det valda materialet.
För att kunna genomföra analysen av materialet krävs även analytiska redskap, ofta när det gäller kvalitativa analyser så utgörs dessa verktyg ofta av frågor som ställs till materialet. Det är sedan svaret på dessa frågor som tillsammans utgör svaret på forskningsfrågan.46 I denna undersökning kommer dessa frågor att utgöras av det analysverktyg som utformas under oper-ationaliseringen, där operationaliseras det teoretiska ramverket så att det kan appliceras på materialet i syfte att kunna svara på frågan. För att vidare precisera detta analytiska verktyg är det viktigt att formulera frågorna man ställer kring centrala analytiska begrepp. I denna under-sökning är begreppet representation det centrala, begreppet framhäver att vi använder bland annat ord och symboler för att förstå världen omkring oss. Detta skapar sedan den bild som kommuniceras till oss, denna bild kan variera över tid och rum.47 De frågorna som sedan ställs kring representation i denna uppsats handlar främst om hur subjekten, alltså aktörerna i materi-alet, representeras utifrån mitt teoretiska ramverk.
Många av de metodologiska ansatser som används i denna undersökning är tänkta att appliceras på textmaterial. Då materialet som ska analyseras både består av text och bilder är det därför av vikt att nyttja sig av ett bredare begrepp av vad som kan uppfattas som text. I många vetenskap-liga undersökningar som innefattar bilder nyttjas därför vad som kan kallas ett multimodalt textbegrepp eller visuella texter. Denna vidgade förståelse av text innefattar även bilder, språk
44 Esaiasson, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, S. 211 45 Ibid, S. 213–214
46 Ibid, S. 216 47 Ibid, S. 216–217
Sida 19 av 60 och illustrationer.48 Genom att i denna undersökning nyttja sig av detta bredare textbegrepp kan vi applicera tidigare nämnda metodologiska ansatser även på bildmaterial.
3.2.1 Validitet och reliabilitet
Validitet handlar om datas relevans eller giltighet, frågan man ställer sig är alltså hur väl data representerar fenomenet man försöker komma åt. Begreppet validitet brukar delas in i tre sepa-rata kategorier, begreppsvaliditet, yttre validitet samt intern validitet.49 Begreppsvaliditet samt yttre validitet ses som de relevanta begreppen för denna undersökning och kommer beskrivas närmare. Begreppsvaliditet handlar om kopplingen mellan det generella fenomen som skall un-dersökas och det som framkommer i analysen.50 Tittar vi konkret på just denna uppsats så öns-kar den enligt tidigare att se hur kvinnor framställs i materialet jämfört med män. För att då ha en hög begreppsvaliditet måste teorin och främst operationaliseringen av teorin vara lämplig för att undersöka just detta. Genom att använda en teori som tidigare använts för att undersöka just rekryteringsmaterial och sedan tydligt koppla denna teori till indikatorer genom operation-aliseringen ökar begreppsvaliditeten i denna studie. Detta leder sedan till att vi kan vara säkrare på att vi verkligen undersöker det vi vill undersöka.
Yttre validitet rör främst frågor kring generalisering, alltså hur väl ditt undersökningsresultat kan överföras till annat material vid andra tidpunkter. Är urvalet alltså representativt för popu-lationen i stort?51 För denna uppsats blir frågan hur väl kan det materialet som valts ut repre-sentera Försvarsmaktens rekryteringsmaterial i stort, kan resultatet överföras på till exempel de reklamfilmer myndigheten publicerar? När det gäller denna frågan så har denna undersök-ningen ingen ambition att kunna appliceras på samtliga delar av rekryteringsmaterialet utan ämnar endast med precision kunna uttala sig om det specifika materialet som undersöks. Dock så är materialet utvalt på grund av att det anses representera samtligt rekryteringsmaterial på ett bra sätt. Försvarsmakten har i skrivande stund den 19 april 2020 123 000 följare på sin instag-ramsida och är relativt aktiva med 107 inlägg det senaste året. Filmklipp som läggs ut har ofta över 30 000 visningar.52 Med bakgrund i detta kan det konstateras att detta är en viktig plattform där Försvarsmakten kan göra reklam för sig. Lägg därtill att många av bilderna och filmerna
48 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-
och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012 S. 310
49 Johannessen & Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. S. 47 50 Ibid, S. 47–48
51 Ibid, S. 240–241
52 Försvarsmakten, Försvarsmakten (@forsvarsmakten) Instagram photos and videos, Instagram,
Sida 20 av 60 har en stark koppling till de reklamkampanjer myndigheten publicerar och liknar det materialet så anses det representera populationen på ett bra sätt.
Reliabilitet brukar förklaras som frånvaron av slumpmässiga eller osystematiska fel. Detta har ofta att göra med appliceringen av analysverktyget i undersökningen, även om du har ett ana-lysverktyg med god validitet måste forskaren applicera detta på rätt sätt.53 Ett sätt att testa detta på är att genomföra samma undersökning flera gånger med samma verktyg, kommer du fram till samma resultat så är reliabiliteten god.54 Detta uppnås här genom att bygga ett analysverktyg som bygger på en klassindelande princip, detta betyder att de olika fenomen som syns i materi-alet ska kunna delas in i olika tydliga klasser. Analysverktyget kommer bygga på fyra tekniska principer.55 Dessa gås igenom mer ingående under rubriken operationalisering då analysverk-tyget skapas.
3.3 Forskningsetiska överväganden samt forskningsetik
Forskningsetiska överväganden uppstår främst när insamlandet av data direkt rör människor i samband med observation, experiment eller intervjuer. Forskare bör även inom ramen för etik fundera över vilka ämnen som är lämpliga att studera och inte med hänsyn tagen till etiska förhållningssätt.56 Denna undersökning kommer ha med bilder och omfatta beskrivning av per-soner som är med i rekryteringsmaterialet. Detta anses dock inte innebära ett direkt samband med dessa personer då allt material som studeras finns inför allmän åsyn. Det finns även ett krav på att om forskning hanterar personuppgifter så har forskaren en skyldighet att anmäla detta.57 Denna uppsats skall som sagt att hantera bilder och beskrivningar av människor men kommer vara noggrann med att inte publicera personuppgifter varken i text eller bild.
All forskning skall i möjligaste mån vara oberoende av den som genomför undersökningen. Andra personer skall kunna genomföra samma undersökning och fortfarande komma fram till samma resultat, resultatet måste kunna stå för sig självt oberoende av forskaren. Detta kan ofta kopplas till att vara transparent i sitt arbetssätt och hålla sina egna värderingar utanför under-sökningen.58 I denna undersökning kommer detta uppnås genom att ha en tydlig koppling till
53 Esaiasson, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad S. 64 54 Johannessen & Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. S. 28–29
55Esaiasson, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad S. 137–139 56 Johannessen & Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod S. 59–61
57 Ibid, S. 63–64
Sida 21 av 60 det teoretiska ramverket i operationaliseringen. Analysverktyget skall även appliceras på ett transparent sätt för att hålla egna tolkningar utanför.
3.4 Materialdiskussion
När det gäller material i samhällsvetenskapliga undersökningar så talas det ofta om fyra käll-kritiska kriterier. Äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. Dessa används sedan som stöd i syfte att bedöma en källas trovärdighet kopplat till det forskaren vill undersöka.59 Dock så an-vänds dessa oftast när det handlar om att beskriva ett händelseförlopp i till exempel ett historiskt fall. Materialet som står i centrum i denna undersökningen behöver därför inte bedömas på samma sätt enligt dessa kriterier. Detta då det är materialet i sig som är intressant och detta redan är ett exempel på Försvarsmaktens rekryteringsmaterial.
När det gäller valet av material så har denna uppsats nyttjat sig av ett strategiskt urval för att komma fram till vilket material som skall analyseras. Precis som tagits upp tidigare så handlar urvalet av material mycket om frågan kring generalisering, att välja ett fall som väl represente-rar hela fenomenet du vill undersöka.60 Detta är även viktigt i fall som det denna uppsats ämnar undersöka trots att generaliseringsambitionerna i detta fallet är låga. Det är fortfarande viktigt att ha ett fall som väl representerar fenomenet. Det man först skall göra är att identifiera vilken population undersökningen vill uttala sig om för att sedan göra ett urval.61 I detta fallet så är populationen hela Försvarsmaktens rekryteringsmaterial. Jag har därefter valt att göra ett stra-tegiskt urval, alltså titta på en speciellt utvald del av populationen. Fallet är valt efter principen att försöka hitta ett typiskt fall. Alltså fallet är utvalt för att det inte anses skilja sig särskilt mycket från resten av populationen och därför är det lättare att generalisera resultatet till andra fall inom populationen.62 Anledningen till att det valda materialet i denna uppsats ses som re-presentativt för populationen i stort är som tagits upp tidigare att det i stora delar liknar annat rekryteringsmaterial i populationen. Många av de kampanjerna som Försvarsmakten spridit som till exempel tv-reklam återkommer på instagram. Det är också material som publicerats det senaste året och ses därför som en bra beskrivning av det nuvarande läget.
59 Esaiasson, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad S. 288–289 60 Ibid, S. 155–156
61 Ibid, S. 156–157 62 Ibid, S. 161–165
Sida 22 av 60
3.5 Operationalisering
I denna del skall det teoretiska ramverket som togs upp i teoridelen att operationaliseras i syfte att kunna appliceras på materialet. Operationaliseringen kommer i detta fall att mynna ut i ett verktyg i form av en tabell med frågor som skall ställas till materialet. Analysen i denna uppsats är en så kallad klassindelande analys, undersökningen vill alltså avgöra huruvida ett fenomen tillhör eller inte tillhör en given klass.63 Analysverktyget utformas därför genom att innehålla ett antal frågor som kan besvaras med ett av två olika svar alternativt med ja/nej. Därigenom kan alla fenomen delas upp i olika klasser.
När målet med en undersökning är att göra en klassindelande analys finns ett antal tekniska krav som metodlitteraturen förespråkar vid konstruerandet av ett analysverktyg. De ska gå att operationalisera på ett rimligt sätt.64 Detta uppnås här genom att använda sig av ett teoretiskt ramverk som går att operationalisera till frågor som passar för att kunna analysera bild och text. Ett annat krav är att analysschemat skall vara baserat på entydiga principer och det skall framgå på vilka grunder indelningen har gjorts.65 Genom att behålla de tre kategorierna samt direkt koppla de frågor som finns i analysschemat till teorin uppnås detta krav. Det tredje kravet hand-lar om att kategorierna skall vara ömsesidigt uteslutande. Det måste finnas tydliga skillnader mellan sakerna som finns med i analysschemat.66 Detta krav uppnås genom att utforma frågorna på ett sätt som gör att det bara finns ett svar alternativt att frågan inte kan svaras på utifrån den specifika delen av materialet. Sista kravet är att variablerna skall vara uttömmande eller täck-ande. Med detta menas att de skall täcka in samtliga delar av det fenomenet som undersök-ningen handlar om.67 Utifrån den teori som denna undersökning använder ses detta kravet som uppnått då analysverktyget täcker in samtliga kategorier i teorin. Dock finns det många andra teorier kring vad som är maskulint och feminint och dessa täcks ej in. Men då undersökningen endast vill uttala sig utifrån det specifika ramverket så ses kravet som uppnått.
3.5.1 Analysverktyg
I analysverktyget så ligger det som enligt Browns teori ses som maskulint i den vänstra kolum-nen och används dessa i situationer där kvinnor deltar kan det bidra till att bredda kvinnors roll
63 Esaiasson, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, S. 137–138 64 Ibid, S. 138
65 Ibid, S. 138 66 Ibid, S. 139 67 Ibid, S. 139
Sida 23 av 60 inom det militära. Kategorierna från Browns teori är samma men i kategorin utseende har del-frågorna om frisyr samt ansiktsuttryck valts bort med hänsyn att det anses svårt att definiera dessa på ett lämpligt sätt och det lämnar för stort utrymme för tolkning.
Tabell 1: Analysverktyg
Utseende
Har personen kamoflagefärg eller smuts i ansiktet?
Ja Nej
Har personen uniform eller civila klä-der?
Uniform Civila
Aktivitet
Befinner sig personen i en stridsorien-terad situation?
Ja Nej
Använder personen antingen teknisk eller militär utrustning?
Ja Nej
Har personen vapen? Ja Nej
Befinner sig personen i en fysisk situ-ation, till exempel träning eller andra fysiskt krävande situationer?
Ja Nej
Är personen i en aktiv roll? Ja Nej
Befinner sig personen i en militär kon-text?
Ja Nej
Språk
Kan något av orden äventyr, själv-ständighet, utmaningar, prövningar, styrka eller tuffhet användas för att beskriva språket som används?
Ja Nej
Med uniform menas i denna undersökning militära uniformer av både fältmässig och ceremo-niell karaktär. Stridsorienterad situation innebär att personen till exempel ser ut att använda vapenmateriel eller använder farkoster ämnade för strid som stridsvagnar eller stridsflygplan. Med att använda teknisk utrustning avses att till exempel sitta vid en kontrollpanel eller att handha kommunikationsutrustning. Att använda militär utrustning innebär att personen utöver sin uniform använder tilläggsutrustning som stridsväst eller i övrigt har kontakt med militär
Sida 24 av 60 utrustning. Med aktiv roll menas att personen ser ut att vara i färd med att göra något när bilden tas, aktiv roll när flera subjekt finns med i bilden betyder att personen är en av de i bilden som agerar snarare än befinner sig i bakgrunden. Militär kontext innebär att andra saker av militär karaktär syns i bilden, till exempel andra personer med uniform eller militär materiel.
4. Analys
Detta avsnitt omfattar analysen av det valda materialet samt presentation av resultatet från den genomförda analysen. Analysen genomförs på det sättet att exempel på material ges och däref-ter förklaras det hur analysverktyget har applicerats utifrån det givna exemplet. I slutet kommer sedan det övergripande resultatet att sammanställas och presenteras.
4.1 Urval av material
Det första som görs med materialet i denna analys är att sortera vilka bilder som är lämpliga att undersöka och inte. Precis som tagits upp tidigare är målet med denna undersökning att titta på hur subjekt representeras i det valda materialet. Om det då inte finns något subjekt i bilden eller fokuset i bilden tydligt inte ligger på subjekten blir dessa svåra att analysera. Ett till mål med undersökningen är att jämföra hur män och kvinnor framställs i materialet. Om det då inte på rimliga grunder kan fastställas om subjekten är män eller kvinnor beroende på till exempel vilken vinkel bilden är tagen ur eller avståndet från kameran så anses dessa bilder ej lämpliga för denna undersökning. Nedan följer ett exempel på den typ av bild som valts bort.
Sida 25 av 60 I detta exempel kan vi dels se att subjekten ej är fokuset i bilden samt att könen på personerna ej på ett rimligt sätt går att fastställa, detta gör att just denna typ av bild har valts bort för analys i undersökningen.68
4.2 Exempel på hur analysverktyget applicerats.
När urvalet av det valda materialet som alltså består av bildinlägg på Försvarsmaktens officiella instagramsida mellan 26 september 2019 och 26 mars 2020 gjorts återstod 35 bilder som ana-lyserades utifrån analysverktyget som presenterades i föregående del. Sammanlagt så fanns det 28 kvinnor som subjekt i bilderna och 33 män. I denna del kommer ett urval av dessa bilder och förklaring till hur analysverktyget att presenteras. Det sammantagna resultatet presenteras se-dan under rubriken resultat. Samtliga av de 35 bilder som analyserats presenteras i en bilaga till uppsatsen.
68Försvarsmakten, Försvarsmakten on Instagram, Instagram, 2019-05-20,
Sida 26 av 60 Denna bild lades ut den 8 mars 2020 i samband med försvarsmaktens uppmärksammande av den internationella kvinnodagen.69 Enligt analysverktyget kan vi se att personen inte har någon form av kamoflagefärg eller smuts i ansiktet. Vi kan från det som syns på bilden rimligen anta att personen bär uniform och inte civila kläder. Bedömningen görs att personen inte befinner sig i en stridsorienterad situation då inga vapen eller farkoster med stridsförmåga syns agera på bilden. Vi kan inte se att personen använder någon form av militär utrustning eller teknisk ut-rustning. Situationen på bilden bedöms inte som fysiskt krävande eller som en träningssituation. Personen kan inte sägas ha en aktiv roll då ingen form av aktion genomförs på bilden. Och förutom den egna uniformen kan vi inte anta att personen befinner sig i en militär kontext.
Det språket som används i texten på bilden anses inte förmedla något av de orden som finns med i analysverktyget. Texten som medföljer inlägget beskriver att det idag finns för lite
kvin-69 Försvarsmakten, Försvarsmakten on Instagram, Instagram, 2020-03-08,
Sida 27 av 60 nor i Försvarsmakten, inlägget beskriver även hur myndigheten uppmärksammar internation-ella kvinnodagen och på vilka platser.70 Inte heller detta språk anses förmedla något av de ord som finns i analysverktyget. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att i detta fall så förutom att personen kan antas ha uniform så hamnade alla svar i den högra kolumnen enligt analysverk-tyget.
71
I detta exempel från 14 oktober 2019 kan vi se att personen inte har smuts eller kamoflagefärg i ansiktet. Personen har inte heller någon militär uniform. Bedömningen görs även att detta inte
70 Försvarsmakten, Försvarsmakten on Instagram, Instagram, 2020-03-08,
https://www.instag-ram.com/p/B9dqeQAocdb/ (hämtat 2020-04-23)
71 Försvarsmakten, Försvarsmakten on Instagram, Instagram, 2019-10-14,
Sida 28 av 60 är en stridsorienterad situation då även om personen riktar sitt vapen mot något så kan vi genom klädseln och texten deducera att detta handlar om tävlingsskytte. Utrustningen personen använ-der anses inte heller som militär eller teknisk då det handlar om ett tävlingsgevär. Personen har dock vapen och befinner sig i en fysisk situation, i detta fall träning. Mannen bedöms ha en aktiv roll då bilden är tagen medan personen är i färd att göra något. Han befinner sig dock inte i en militär kontext då det inte finns andra saker av militär karaktär i närheten.
”– Jag skulle ganska enkelt kunna visa dig hur man skjuter en tia och du skulle kunna
klara det vid första försöket. Men tävlingen handlar om det mentala, då måste man be-mästra tävlingssituationen och all press och stress den medför. Det påminner lite om en stridssituation, du måste kunna samla dig, prestera och kunna ta direkt feedback.” 72
Både orden prövningar och utmaningar bedöms kunna användas för att beskriva det språket som används i bilden och texten som medföljer inlägget. Detta då det talas om en tävlingssitu-ation samt press och stress.
72 Försvarsmakten, Försvarsmakten on Instagram, Instagram, 2019-10-14
Sida 29 av 60 73
Detta exempel är taget ifrån den 8 januari 2020. På bilden kan vi se en person som identifieras som kvinna. Personen har ingen kamoflagefärg eller synlig smuts i ansiktet men bär militär uniform. Bedömningen görs att det inte handlar om en stridsorienterad situation då personerna inte ser ut att använda eller rikta sina vapen mot något när bilden tas. Personen bär militär utrustning i detta fall i form av stridsväst samt ryggsäck, hon bär även vapen synligt. Personen befinner sig i en fysiskt krävande situation, detta ses både genom aktionen personen utför samt till del ansiktsuttrycket. Hon befinner sig i en aktiv roll då en aktion genomförs när bilden tas och personen befinner sig även i en militär kontext då det finns andra personer med militär utrustning samt uniform i omgivningen.
73 Försvarsmakten, Försvarsmakten on Instagram, Instagram, 2020-01-08,
Sida 30 av 60
”Som officer kommer du utveckla din egen förmåga att utveckla och leda andra. Samtidigt som du bygger på din egen spetskompetens och tar din karriär framåt.”74 Varken denna text som medföljer inlägget eller texten på bilden anses signalera några av de orden analysverktyget letar efter.
75
På denna bild kan vi se fyra personer, person 1 bedöms vara kvinna och person 2–4 bedöms vara män. Samtliga har kamoflagefärg i ansiktet och bär uniform. De bedöms inte befinna sig i en stridssituation då ingen håller i sitt vapen. Samtliga förutom person 4 har militär utrustning i form av stridsväst. Vapnet som står på marken bedöms tillhöra person 2 då han sitter närmast, person 2 är således den enda i bilden som enligt analysverktyget har ett vapen. Personerna bedöms inte befinna sig i en fysiskt krävande situation då de alla sitter ner. Ingen av personerna på bilden bedöms ha en aktiv roll då inget faktiskt utförs. Samtliga personer befinner sig i en militär kontext då de övriga har uniform och ett militärt fordon syns i bakgrunden.
74 Försvarsmakten, Försvarsmakten on Instagram, Instagram, 2020-01-08,
https://www.instag-ram.com/p/B7D0pdcoRkP/ (hämtat 2020-04-23)
75 Försvarsmakten, Försvarsmakten on Instagram, Instagram, 2019-09-26,
Sida 31 av 60
”Vad pratar de om? Bilden togs mellan olika stridsmoment under arméövningen Våreld19.”76 Denna text som medföljer inlägget anses inte signalera något av de ord som analysverktyget letar efter.
77
På bilden syns två personer, person 1 bedöms vara av kvinnligt kön och person 2 bedöms vara man. Ingen av personerna har någon form av smuts eller kamoflagefärg i ansiktet. Båda perso-nerna bär militär utrustning i from av stridsväst, person 1 bedöms även använda teknisk utrust-ning baserat på att hon verkar skruva i någonting i ett flygplan. De befinner sig inte i en strids-orienterad situation och bär inte några vapen synligt, de är inte heller i en fysisk situation enligt analysverktyget. Av de två personerna så bedöms person 1 ha en aktiv roll då hon enligt tidigare skruvar i någonting i flygplanet, person 2 bedöms inte ha en aktiv roll då han inte ser ut att göra något aktivt när bilden tas. Båda personerna befinner sig i vad som kan kallas en militär kontext.
76 Försvarsmakten, Försvarsmakten on Instagram, Instagram, 2019-09-26,
https://www.instag-ram.com/p/B23k74yIejL/ (hämtat 2020-04-23)
77 Försvarsmakten, Försvarsmakten on Instagram, Instagram, 2020-03-05,
Sida 32 av 60 Texten som medföljer inlägget är en beskrivning av Försvarsmaktens värdegrund och bedöms inte signalera något av det som eftersöks i analysverktyget.
78
Denna bild är en del av ett inlägg med 9 bilder från den 23 oktober från 2019. Subjektet på bilden bedöms vara en man. Personen har uniform men ingen smuts eller kamoflagefärg i an-siktet. Personen använder militär utrustning i form av stridsväst och har även vapen synligt. Personen befinner sig inte i en stridsorienterad situation enligt analysverktyget. Personen be-finner sig inte i en fysisk situation och kan inte sägas ha en aktiv roll. Han bebe-finner sig dock i en militär kontext då militära fordon kan ses vid sidan om och bakom personen. Texten som medföljer inlägget har i detta fallet inte kunnat bedömas då bilden är en del av en bildserie som tillhör ett och samma inlägg. De olika bilderna innehåller skilda personer och texten kan därför inte tillskrivas någon av bilderna individuellt.
78 Försvarsmakten, Försvarsmakten on Instagram, Instagram, 2019-10-23,
Sida 33 av 60
4.3 Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet från analysen av samtliga 35 bilder samt inläggen. Detta görs genom att presentera resultaten för kvinnor och män för att sedan jämföra dessa två mot varandra för att se om det finns några skillnader.
Tabell 2: Resultat Kvinnor
Kvinnor Antal: 28 Ja Nej Ej tillämpligt Har personen kamoflagefärg eller
smuts i ansiktet?
3st 11%
25st 89%
Har personen uniform eller civila klä-der? 24st har uni-form 86% 4st har an-nan klädsel 14%
Befinner sig personen i en stridsorien-terad situation?
1st 4%
27st 96%
Använder personen antingen teknisk eller militär utrustning?
11st 39%
17st 61%
Har personen vapen? 6st 21%
22st 79%
Befinner sig personen i en fysisk situ-ation, till exempel träning eller andra fysiskt krävande situationer?
5st 18%
23st 82%
Är personen i en aktiv roll? 10st 36%
18st 64%
Befinner sig personen i en militär kontext
22st 79%
6st 21%
Kan något av orden äventyr, själv-ständighet, utmaningar, prövningar, styrka eller tuffhet användas för att beskriva språket som används?
3st 11% 19st 68% 6st 21%
