• No results found

Det avlastande bärsystemets påverkan på att bära en sjukbår : en studie baserad på prov och försök

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Det avlastande bärsystemets påverkan på att bära en sjukbår : en studie baserad på prov och försök"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Rapport självständigt arbete

Kurs: Påbyggnadskurs Militärteknik: Självständigt arbete C-nivå

Kurskod: 1OP482 Poäng: 15 hp

Handledare: Jens Lindh Datum: 2021-04-06

Examinator: Hans Liwång Antal ord: 8048

Det avlastande bärsystemets påverkan på att bära en sjukbår En studie baserad på prov och försök.

Sammanfattning

För att en sårad soldat ska ha så goda chanser till överlevnad som möjligt är en viktig variabel under omhändertagandet tiden det tar för den sårade att komma till en högkvalitativ

sjukvårdsinrättning, där det finns expertis inom kirurgi. Om den skadade ska transporteras med sjukbår som bärs av andra soldater, är hastigheten för vilket detta kan göras begränsad av de bärandes styrka i händer och underarmar.

Denna studie syftar till att utforska hur hastigheten samt den upplevda ergonomin för de som bär en sjukbår kan förändras för en grupp om den tillförs ett avlastande bärsystem som omfördelar lasten till höfter, rygg och benen. Studien baseras till stor del på en studie av Knapik med flera (2000) där liknande tester gjordes i en kontrollerad inomhusmiljö, men där denna studie är gjord i en fältmiljö med grupper om 2 eller 4 personer som bär en sjukbår.

Studien är gjord i form av prov och försök med värnpliktiga ur Skaraborgs Flygflottilj, F 7, som bär en bår i en fältliknande miljö där hastigheten, komforten och användbarheten stod i fokus. Studien är även gjord med en enkätundersökning tillhörande försöken i syfte att skatta

upplevelsen.

Studien resulterade i att ett avlastande bärsystem integrerat i Försvarsmaktens stridsväst 2000 medförde en ökad snitthastighet, med medianen 30,7%, vid bärande av en sjukbår 2 lastad med 100 kg. Analysen påvisar att det framför allt är kvinnor som har stor nytta av att inte bära en sjukbår med händerna, något de statistiskt sett är sämre på än män. Studien visar även att det finns tendenser för att komforten förbättras för en soldat men användbarheten är oförändrad.

(2)

2

Thesis report

Course: Advanced Course Military Technology, Independent Project

Course code: 1OP482 Credits: 15 ECTS

Supervisor: Jens Lindh Date: 2021-04-06

Examiner: Hans Liwång Number of words: 8048

The releiving carrying systems effect on stretcher carriage A study based on trials and tests

Abstract

For a wounded soldier to have as good a chance of survival as possible, an important variable during care is the time it takes for the wounded to get to a high-quality medical facility where there is expertise in surgery. If the injured person is to be transported with a stretcher carried by other soldiers, the speed for which this can be done is limited by the strength of the bearer in the hands and forearms.

This study aims to explore how the speed and perceived ergonomics of those who carry a stretcher can change for a group if it is issued a relieving carrying system that redistributes the load of the stretcher to the hips, back and legs. The study is largely based on a study by Knapik et al (2000) where similar tests were done in a controlled indoor environment but where this study was done in a field environment with groups of 2 or 4 people carrying a stretcher.

The study is done in the form of tests and experiments with conscripts from Skaraborg Wing, F 7. The conscripts carried a stretcher in a field-like environment where speed, comfort and usability were in focus. The study was also done with a questionnaire belonging to the experiments to value the experience.

The study resulted in a relieving carrying system integrated in the Swedish Armed Forces' combat vest 2000 having an increased average speed with the median 30.7% when carrying a stretcher loaded with 100 kg. The analysis shows that it is above all women who benefit greatly from not carrying a stretcher with their hands. Something they are statistically worse at than men. The study also shows that there are tendencies that the comfort is improved for a soldier.1

(3)

3

Innehåll

1 Inledning ... 5

1.1 Bakgrund ... 5

1.2 Problematisering ... 5

1.3 Syfte och frågeställning ... 5

1.3.1 Syfte ... 5

1.3.2 Frågeställningar ... 5

1.4 Vetenskapligt bidrag ... 6

1.5 Tidigare forskning ... 6

1.6 Avgränsningar ... 6

2 Litteratur och teori ... 7

2.1 Försvarsmaktens målsättning för medicinskt omhändertagande ... 7

2.2 Death on the battlefield (2001-2011): Implications for the future of combat casualty care ... 8

2.3 Maximal manual stretcher carriage: performance and recovery of male and female ambulance workers ... 8

2.4 Standard and alternative methods of stretcher carriage: performance, human factors, and cardiorespiratory responses ... 9

2.5 Hand- grip of young men, women, and highly trained female athletes ... 11

3 Bärsystemet Bärett ... 12 3.1 Ingående delar ... 12 3.2 Metoder för bärande ... 13 3.3 Ekonomi ... 14 4 Metod ... 15 4.1 Deltagare ... 15 4.2 Bårbärningstest ... 15 4.2.1 4 Personers-test ... 15 4.2.2 2 Personers-test ... 16 4.3 Mätvärden ... 16 4.3.1 Tid (hastighet) ... 16 4.3.2 Borgskalan ... 16 4.3.3 Antal stopp ... 17 4.3.4 Enkätundersökning ... 17

4.4 Reflektion och diskussion av metodval ... 17

(4)

4 6 Resultat ... 21 6.0.1 Testgrupp 1 ... 21 6.0.2 Testgrupp 2 ... 21 6.0.3 Testgrupp 3 ... 22 6.0.4 Testgrupp 4 ... 23 6.0.5 Testgrupp 5* ... 23 6.0.6 Testgrupp 6 ... 23 6.1 Enkätresultat ... 24 6.1.1 Kvantitativa data ... 24 6.1.2 Kvalitativa data ... 25 7 Analys ... 26 7.1 Kvantitativa data ... 26 7.1.1 Snitthastighet ... 26 7.1.2 Stopp ... 26 7.1.3 Enkätsvar ... 27 7.2 Diskussion av analys ... 27 8 Slutsatser ... 28 9 Diskussion ... 29 9.1 Svar på frågeställning ... 29

9.2 Förslag på förbättringar av Bärett ... 29

9.3 Förslag till vidare forskning ... 30

10 Litteraturförteckning ... 31

11. Bilagor ... 33

Bilaga 1 – Ekonomiuträkning Bärett ... 33

(5)

5

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Att bära en bår har varit del av krigsföring sedan 1300-talet och utvecklingen av den har bland annat lett till ett nobelpris för Röda Korsets grundare Henri Dunant.1 Att bära en bår har dock varit förknippat med vissa svårigheter under alla tider, då den ofta är tung och otymplig, något som består än idag.

Krig och väpnade konflikter medför en stor mängd skadade. Av de som skadats i USA:s insats i Afghanistan överlever dock 90%, vilket kan härledas till utvecklingen av metoder för omhändertagande av skadad personal tillsammans med en hela tiden ökande kompetens. Av de som inte överlever hade chansen för överlevnad varit större om de hade kommit till en sjukvårdsinstans där kvalificerade kirurger finns. Hela 24% av de som avlider ses som potentiellt överlevande om de fått tidigare eller bättre vård.2

Bärsystemet Bärett är ett bärsystem för sjukbårar som är framtaget av författaren. Denna studie undersöker Bäretts effektivitet i fältlika förhållanden för att underlätta bårbärningen.

1.2 Problematisering

En metod för att transportera skadade mellan skadeplatsen och andra sjukvårdsinstanser är att de blir burna med bår. Att bära en bår belastar framför allt händer och underarmar, delar av kroppen som människan är relativt sett svag i jämfört med hur mycket benen kan bära. Framför allt är kvinnor begränsade i sin kapacitet vad gäller att bära en bår på grund av statistiskt sämre greppstyrka än män.

För att öka chansen för att en skadad ska överleva kan en metod vara att sänka tiden det tar att transportera den skadade, det vill säga öka hastigheten för transporten.

För att förbättra förutsättningarna för att bära en sjukbår behövs alltså antingen greppstyrkan öka eller belastningen på händer och underarmar minska.

1.3 Syfte och frågeställning

1.3.1 Syfte

Syftet med studien har varit att ha skapat och genomfört ett utforskande test i fältmiljö kring hur effekterna av ett avlastande bärsystem till en sjukbår påverkar hastigheten för hur snabbt en bår kan bäras. Samt hur upplevelsen påverkas av att flytta belastningen från händer och underarmar till rygg, ben och höfter.

1.3.2 Frågeställningar

Hur påverkar ett avlastande bärsystem till sjukbår avseende tid (snitthastighet), belastning och ergonomi under en transport av skadad, till fots, på bår?

1 Frédéric Passy, ‘The Nobel Peace Prize 1901’ (The Nobel Price)

<https://www.nobelprize.org/prizes/peace/1901/dunant/biographical/> accessed 28 March 2021.

2 Brian J Eastridge and others, ‘Death on the Battlefield (2001–2011): Implications for the Future of Combat Casualty Care’ (2012) 73 Journal of Trauma and Acute Care Surgery S431 <http://journals.lww.com/01586154-201212005-00010> accessed 18 February 2021.

(6)

6

1.4 Vetenskapligt bidrag

Syftet med studien har varit att ha skapat ett ökat empiriskt underlag för hur hastigheten och den ergonomiska uppfattningen förändras med ett avlastande bärsystem. Studien kan ses som en enklare förstudie och kan ligga till grund för ett förslagsärende till Försvarsmakten.

1.5 Tidigare forskning

Tidigare forskning på området för sjukbårar handlar främst om hur en skadad kan bli mer stabilt placerad på båren. Detta i syfte att undvika nya eller förvärra eventuella befintliga skador. Forskning som görs på ämnet för sjukbårar handlar även om att förbättra

sjukvårdarnas ergonomi vid lyft och således undvika följdskador.3 Totalförsvarets

forskningsinstitut, FOI, har gjort en studie på sjukbårar men denna rörde endast ergonomin för den som låg på båren under en längre tid, inte för de som bar.4

Den tidigare forskning som denna studie baseras på är ett antal artiklar om ergonomi och effekt för den som bär en sjukbår samt artiklar om studier på individers greppstyrka och inverkan den har på att bära en bår. Denna forskning är endast gjord i en inomhusmiljö på löpband och tar inte i beaktning hur miljön är i fält samt inte hur det appliceras på en grupp som bär. Samtlig litteratur som behandlas i studien är publicerad senare än år 2000 och kan därför betraktas som modern forskning.

1.6 Avgränsningar

Studien avgränsar sig till att endast omfatta en transport på land och till fots. Det innefattar därmed inte hur det påverkas att lasta i eller ur fordon och farkoster. Studien tar ej heller i beaktning skademekanismer som kräver en stabiliserad patient i form av nack- och ryggstabilisering.

Studien är avgränsad till att endast omfatta bårbärning av soldater med annan huvudtjänst än sjukvård och som saknar tillgång till avancerad sjukvårdsutrustning. Detta innebär att ingen hänsyn tas till exempel slangar för infusion- eller oxygenbehandling som annars kan vara anslutna till en skadad under transport.

Testet gjordes under förhållanden där det inte finns någon stress i form av verkligt skadad person på båren. Samtliga i testpopulationen var inför testtillfället vid god vigör vad gäller sömn och mat samt hade inte befunnit sig i fält inför testet.

3 Daniel P Armstrong and others, ‘Implementing Powered Stretcher and Load Systems Was a Cost Effective Intervention to Reduce the Incidence Rates of Stretcher Related Injuries in a Paramedic Service’ (2017) 62 Applied Ergonomics 34 <https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0003687017300352> accessed 28 March 2021.

4 Thomas Kjellström and Dan Drobin, ‘Bårstuide 2000 - Jämförelse mellan svenska försvarsmaktens Sjukbår 2 MT och NATO:s standardbår STANAG 2000.’

(7)

7

2 Litteratur och teori

Detta avsnitt om litteratur och teori inleds med Försvarsmaktens målsättning för medicinskt omhändertagande (2.1), där tiden är en viktig faktor i omhändertagande av en skadad.

Försvarsmaktens målsättning är att den skadade ska vara på en sjukvårdsinstans där kirurgisk expertis finns, två timmar efter tiden för skadan. Detta förstärks vidare av en artikel om en studie gjord på omkomna i USA:s insats i Afghanistan under 2001–2011, där det ytterligare trycks på att tiden till dess att en skadad hamnar under kniven hos en kirurg kan vara en avgörande faktor för den skadades chans till överlevnad.

Vidare i 2.2 redogörs för en studie där det testades hur människor presterar vad gäller tiden för hur länge de kan bära en bår som belastas med ca 25kg per handtag. Studien visade att män generellt sett presterar bättre på uppgiften men har betydligt längre återhämtningstid för att återfå sin maximala greppstyrka.

Under 2.5 presenteras resultaten för en studie där kvinnor och mäns greppstyrka jämförs. Denna studie påvisar att för att ha en hög greppstyrka är det mest förmånligt att vara en man med en hög fettlös kroppsmassa. Studien visar även att kvinnor som tränar idrotter där greppstyrkan är viktig, exempelvis handboll, har fördelar jämfört mot de kvinnor som inte tränar en sådan sport.

Tillsammans med ovan nämna studier och artiklar är det artikeln som redogörs för i 2.4 som är denna studies kärna. Studien påvisar att det finns mycket att hämta vad gäller effektivitet för att bära en bår om man flyttar belastningen till andra delar än händerna. Främst kan detta vara till axlar, rygg och höfter. Slutsatserna ur denna studie är applicerbara på svenska förhållanden.

Tillsammans kan litteraturen sammanfattas till att det, främst för kvinnor, finns mycket att förbättra vad gäller ergonomin för att bära en bår. Genom att göra detta bör det även gå att vinna en hel del tid under transport av skadad med bår. Då personen som bär kan med ett bärsystem som avlastar händerna gå mycket längre före det att greppstyrkan begränsar möjligheten till att fortsätta.

Det dessa studier har gemensamt är att de bara genomför tester av hur långt en person kan bära en bår med konstant hastighet tills den inte kan hålla fast längre. Inversen av hur lång tid det tar för en person att bära en bår en förbestämd sträcka, och där personen får ta hur många pauser som helst, är det som är mer troligt i en verklig situation med en skadad person som ska transporteras till nästa instans i sjukvårdskedjan.

2.1 Försvarsmaktens målsättning för medicinskt

omhändertagande

5

Försvarsmaktens princip för sjukvårskedjan är grundad på 10-1-2 modellen. Detta betyder att en soldat som blivit skadad ska inom 10 minuter få stabiliserande sjukvård, även kallad första

hjälpen. Denna hjälp ges oftast av en soldat i den skadades närhet eller av en stridssjukvårdare om denna finns tillgänglig. Syftet med detta steg är att stabilisera den skadade så att den kan transporteras vidare bakåt i sjukvårdskedjan till en mer kvalificerad och välutrustad instans

(8)

8

för att där på ett mer långvarigt sätt kunna ge sjukvård till den skadade. Inom en timme (1) ska MEDEVAC, sjuktransport med legitimerad sjukvårdspersonal, sjuksköterska eller läkare, påbörjas. Inom två timmar från skadetillfället ska kirurgi påbörjas. Kirurgin kan äga rum på ett av Försvarsmaktens fältsjukhus eller hos den civila sjukvården.6

Denna studie syftar till att se om det går att förkorta tiden mellan det första steget, (10),

genom att höja hastigheten för vilket det går att bära en bår med en skadad soldat. Detta för att förkorta tiden till en MEDEVAC, (1), eller tiden till att soldaten kan behandlas med kirurgi, (2). För vilken tid det är som förkortas är inte relevant utan desto kortare totaltid tills att den skadade kommer under vård med kirurgi, desto bättre.

2.2 Death on the battlefield (2001-2011): Implications for

the future of combat casualty care

7

I denna artikel av Brian J. Eastridge med flera (2012) redovisas resultaten efter att ha analyserat dödsfallen under USA:s insats i Afghanistan under 2001–2011. Dödsfallen

analyserades efter hemkomst till USA genom forensisk analys. Resultaten visade att 87,7% av dödsfallen inträffade före den skadade nått till MTF, Medical Treatment Facility, där kirurger finns tillgängliga. Totalt skedde 52,1% av dödsfallen inom någon minut till några timmar efter skadan och 35,2% av de skadade dog direkt.

Av de som dött ”pre-MTF” klassades 75,7% som utan chans till överlevnad, NS, och 24,3% som potentiell chans för överlevnad, PS. Av de som var sedda som PS dog ca 90% av blödningar där den största delen, två tredjedelar, var blödning i torson. 13,5% var från blödningar i extremiteter, armar och ben, och 19,2% var ”junctional” blödningar. Det sistnämnda innefattar blödningar i infästningar till armarna och benen.

Artikeln sammanfattas till att för att öka chansen för PS att faktiskt överleva så kan det göras en rad förbättringar vad gäller omhändertagandet pre-MTF. Dessa är att mildra effekten av blödningar, optimera hur man hanterar luftvägar hos en skadad och minska tiden från skada tills dess att den skadade kommer till en sjukvårdsinstans med kirurgi.

2.3 Maximal manual stretcher carriage: performance and

recovery of male and female ambulance workers

8

I denna studie av Dieter Leyk med flera från 2007 gjordes ett test där män och kvinnor fick bära en bår med en belastning om 25kg (245 N) per handtag. Båren bars på ett löpband i en hastighet om 4.5km/h till dess att testpersonerna inte kunde hålla kvar i den längre. Före testerna hade deras maximala greppstyrka uppmätts, vilken var i 422–793 N för män (snitt

6 ibid.s.55

7 Eastridge and others (n 2).

8 D Leyk and others, ‘Maximal Manual Stretcher Carriage: Performance and Recovery of Male and Female Ambulance Workers’ (2007) 50 Ergonomics 752

(9)

9

592 N) och 288–442 N för kvinnor (snitt 357 N). Detta innebar att belastningen för att bära båren, 250 N, var 69% av kvinnornas och 41% av männens maximala greppstyrka.

Belastningen under bårbärandet uppmättes till 311 ± 10 N på grund av att båren ”oscillerar” uppåt och nedåt vid gång. Belastningstoppar uppmättes upp till 400–470 N.

Resultatet för testet var att det skiljer sig avsevärt i kapaciteten mellan män och kvinnor. För män var tiden i snitt 184 s med en standardavvikelse på ± 51 s och för kvinnor 98 ± 34 s. Detta resulterade i att män tog sig 226 ± 64m och kvinnor 117 ± 42m.

Studien visade även att återhämtningstiden för greppstyrkan är kritisk vid ett längre test. Både män ock kvinnor hade kraftigt reducerad greppstyrka vid första mätningen tre minuter efter testet. Kvinnor uppnår i princip maximal greppstyrka inom 24h medan män inte uppnår maximal greppstyrka förrän efter 24-72h efter testet.

2.4 Standard and alternative methods of stretcher

carriage: performance, human factors, and

cardiorespiratory responses

9

Denna studie av Joseph J. Knapik med flera (2000) gjordes för att se effekterna av att flytta belastningen vid bärande av bår till olika kroppsdelar. Detta för att se hur länge testpersonerna kunde bära båren och hur det upplevdes att göra det.

Testet genomfördes som en klinisk studie där testpersonerna gick på ett löpband med en ställning som gjorde att de kunde bära en bår i de främre handtagen. På båren fanns det en docka som vägde 80kg belastningen per hand var 22,5kg. Löpbandet var inställt så att gången genomfördes i 4,8km/h. Testpersonerna fick i uppgift att gå så länge de bara kunde med båren.

9 JJ Knapik and others, ‘Standard and Alternative Methods of Stretcher Carriage: Performance, Human Factors, and Cardiorespiratory Responses’ (2000) 43 Ergonomics 639

<https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/001401300184305> accessed 18 February 2021.

Figur 1- Maximal greppstyrka före och efter bårbärningstest för män och kvinnor. - D. Leyk , U. Rohde , O. Erley , W. Gorges , D. Essfeld , T. C. Erren & C. Piekarski (2007)

(10)

10

De olika metoderna för belastning var A- Händer. B-” Cross-shoulder”. C- “hip-shoulder” och D- Load carriage equipment.

Resultaten för testerna: Snittid (minuter) med standardavvikelsen (±) A – 2,7 ± 1,4

B – 14,5 ± 8,3 C – 25,4 ± 8,1 D – 21,7 ± 9,9

För 30-minuterstestet klarade ingen att gå hela med att endast bära med händerna (A). Det bästa resultatet var 6,4 minuter medan för B var det två som klarade hela testtiden och för C och D var det åtta respektive sex testpersoner som klarade det.

För testen mättes även hjärtfrekvensen för testpersonerna samt deras uppskattade ansträngning efterfrågades med jämna mellanrum enligt borgskalan (6–20). För

pulsparametern var hjärtfrekvensen hög vad gällde lyftsätt A. Något lägre gällde för lyftsätt B för de testpersoner som klarade hela 30 minuter. Hjärtfrekvensen var hela tiden linjärt

stigande. För lyftsätt C och D var hjärtfrekvensen betydligt lägre och relativt stabil under hela testet. För parametern med borg-skalan var det även här tydligt att det krävdes stor

ansträngning. Maximal ansträngning (16–20) uppmättes hos flera testpersoner efter 5 minuter. För lyftsätt B krävdes även här hög ansträngning (14–20) för att klara av testet. För lyftsätt C och D var den uppskattade belastningen på överkroppen endast 9–12 på Borg-skalan.

Efter testet drogs det slutsatser att lyftsätt D är det bästa för militär personal då det passar in i den redan tilldelade utrustningen medan lyftsätt C passar applikationer bättre där man tar på sig ett avlastande bärsystem då personalen ska utsättas för belastningar så som att bära bår eller liknande. Det drogs även slutsatser att det behövdes vidare utveckling av systemen med tester i fältmiljö samt att lasta en skadad, plocka upp båren, bära båren och sedan lasta in den i en ambulans.

Figur 2 – Olika avlastande metoder för att bära en sjukbår. - J. J. Knapik , W. Harper , H. P. Crowell , K. Leiter & B. Mull (2000)

(11)

11

Det drogs även en slutsats kring att det finns en korrelation mellan bättre greppstyrka och ökad förmåga att bära en bår en längre tid.

2.5 Hand- grip of young men, women, and highly trained

female athletes

10

Denna studie, gjord av Dieter Leyk med flera (2007) jämför skillnader i vanliga, ej särskilt vältränade, män och kvinnor i åldersspannet 20–25 år samt vältränade kvinnor vilka sysslar med idrotter som kräver en högre greppstyrka så som judo och handboll.

Studien som helhet visar att män generellt sett har en bättre greppstyrka än kvinnor där 90% av kvinnorna producerade mindre kraft än 95% av männen. De vältränade kvinnorna var bättre än de otränade, men endast bättre än ca 25% av männen. Framför allt går det att se att vältränade kvinnor har en betydligt högre lägstanivå än sin otränade motsvarighet, endast marginellt högre högstanivå.

10 D Leyk and others, ‘Hand-Grip Strength of Young Men, Women and Highly Trained Female Athletes’ (2007) 99 European Journal of Applied Physiology 415 <http://link.springer.com/10.1007/s00421-006-0351-1> accessed 28 February 2021.

Figur 3 – Boxdiagram för maximal greppstyrka - Men, Woman, and female athletes grip strengths - D. Leyk Æ W. Gorges Æ D. Ridder Æ M. Wunderlich Æ T. Ruther Æ A. Sievert Æ D. Essfeld (2007)

(12)

12

Det fanns en tydlig distinktion i kraft i relation till fettlös kroppsmassa, Lean Body Mass (LBM), en högre fettlös kroppsmassa ger en högre greppstyrka vad gäller både män och kvinnor.

3 Bärsystemet Bärett

Bärsystemet Bärett är ett bärsystem för sjukbårar i prototypstadiet. Bärsystemet består av sex delar som tillsammans skapar ett modulärt system som kan användas till att bära sjukbårar samt andra föremål, vilka kan bäras i deras handtag. Bärett är utvecklat av författaren och har före denna studie inte prövats i ett militärt sammanhang.

Bärett är till största del influerad av försöken Knapik med flera (2000) där det fastslogs att ett bärsystem som är integrerat i ordinarie stridsutrustning är det som är mest tillämpbart för militär personal. (se figur 2 under avsnitt 2.4)

3.1 Ingående delar

Bärett består av sex delar indelade i tre par. Bärremmarna är av märket C.P Sports och är huvudsakligen avsedda för styrketräning. Remmarna är av bomull och är förstärkta/vadderade i handledslindan för komfort och stöd.

Figur 4 – Maximal greppstyrka relativt till Lean body mass (LBM) och kön. - D. Leyk Æ W. Gorges Æ D. Ridder Æ M. Wunderlich Æ T. Ruther Æ A. Sievert Æ D. Essfeld (2007)

(13)

13

Karbinhaken och panikhaken är av galvaniserad stål och är inhandlade vid Harald Nyborg. Karbinhaken är 70mm lång och har en maxbelastning av 180kg vilket är en säkerhetsfaktor av 3–6 beroende på belastning (30-60kg maximal belastning. Panikhaken är 100mm lång och har en maxbelastning om ca 344kg vilket gör att delen inte är den svagaste länken i bärsystemet. Panikhakens funktion är att kunna ha en snabblossning i systemet där soldater snabbt kan släppa på belastningen vid behov utan att sätta ner båren på marken, exempelvis vid strid.

3.2 Metoder för bärande

För systemet finns flera metoder för dess bärande och kan anpassas efter soldatens komfort och situationens behov. Panikhaken och karbinhaken är avsedd för att sitta fast i soldatens stridsväst (Stridsväst 2000 alternativt Kroppsskydd 12). Karbinhaken är avsedd att sitta fast i

Figur 5- Bäretts beståndsdelar. Fr V. Karbinhake, Panikhake och Lyftrem

(14)

14

stridsvästens hällor och panikhaken i karbinhaken. Panikhakens fasta hål skall användas. Bärremmarna kan med fördel sitta fast på stridsvästen för att kunna fästa båren vid behov. Om endast två personer skall bära båren kan bärsystemet nyttjas till fullo genom att fästa bärremmarna i panikhakens nedre ögla och båren bärs då jämnt fördelad mellan höger och vänster sida.

Om fyra personer skall bära båren kan soldaten välja att endast använda bärremmen och trä handen genom denna för att avlasta greppet. Om soldater med lika längd fram/bak skall bära båren kan soldaten med fördel sätta fast bärremmen i panikhaken. Om soldaterna är av för olika längd kan bärandet bli snett och belastningen läggs på huvudsakligen den kortare personen och den skadade på båren riskerar att trilla av.

Om bärremmarna är fastsatta i panikhaken kan soldaten med fördel avlasta axlar/höfter genom att bära upp båren med händerna i syfte att fördela belastningen jämnt på kroppen. Soldaten kan även använda händerna till annat, exempelvis att vidmakthålla en högre stridsberedskap med händerna på vapnet.

3.3 Ekonomi

Under bilaga 1 finns en uträkning för hur produktionskostnaden för Bärett kan se ut och jämför denna med anskaffningskostnaden för butikspris för detta test. Produktionskostnaden som räknats ut bör endast ses i syfte att det inte är särskilt dyrt. Denna uträkning bör inte ses som helt representativ för den faktiska kostnaden.

(15)

15

4 Metod

Metoden som valts för studien är kvalitativa och kvantitativa datainsamlingar på ämnet i form av praktiska försök på att bära en bår med och utan bärsystemet Bärett, samt en

enkätundersökning. De kvantitativa data används för att dels analyseras för sig själva i en univariat analys11, dels för att bekräfta de kvalitativa data som fås av enkätunderlaget. De metoder som använts i studien är litteraturstudier, provförberedelser inför

provverksamheten av att bära en bår i fältmiljö, genomförande av prov, enkätstudie samt analys av kvalitativa och kvantitativa data.

Metoden för att bära bår i en fältliknande miljö valdes på grund av att i studien av Knapik med flera (2000) identifierades det att det var en stor skillnad på resultaten på hur länge en person kunde bära en bår. Testet gjordes dock i en kontrollerad inomhusmiljö på löpband och med endast en person som bar vilket inte tog vara på eventuella friktioner som kan uppstå mellan individer som tillsammans ska bära en bår.

Metoden enkätstudie användes i syfte att kunna härleda resultaten till de mänskliga faktorer som spelade roll under studien. Enkätundersökningen bidrog till att kunna diskutera resultatet av testet samt analyserna.

4.1 Deltagare

Deltagarna i testet var för att vara representativt av en situation där en skadad person kan uppstå, vilket innefattade värnpliktiga under grundutbildning i åldern 19–25 år.

4.2 Bårbärningstest

Bårbärningstesten genomfördes uppdelade i två olika tester med två alternativt fyra personer som bar båren. Testerna genomfördes två gånger där den ena gången var med, och den andra utan Bärett. Hälften av grupperna hade Bärett vid första testtillfället och andra halvan hade Bärett vid andra tillfället.

4.2.1 4 Personers-test

Testet med fyra personer gick till som så att de fyra personerna fick en sjukbår lastad med 100 kg. Deras uppgift var att ta sig en slinga om 1km på så kort tid som möjligt, med en maxtid om 25 minuter. Vid varje jämnt 100 metersintervall (samt efter första 50) tillfrågades de om den upplevda RPE:n samt tiden för den 100 m antecknades. Testet genomfördes i fältliknande förhållanden där terrängen bestod av blandat underlag med grusväg och asfaltsväg. Slingan bestod av höjdskillnader och lutningar i alla lederna. Testet startades och avslutades på samma plats. Under testet byttes det plats minst två gånger så att samtliga belastade både höger och vänster hand, samt var både fram och bak.

Testet genomfördes vid två tillfällen där Bärett endast användes vid ena tillfället i syfte att kunna mäta skillnader vid de båda genomförandena.

Mellan testtillfällena var det 24 h.

11 Pär Blomkvist and Anette Hallin, Metod För Teknologer - Examensarbete Enligt 4-Fasmodellen (1st edn, Studentlitteratur AB, Lund). S112

(16)

16

4.2.2 2 Personers-test

Testet med två personer gick till som så att de två personerna fick en sjukbår lastad med 100 kg. Deras uppgift var att ta sig en slinga om 1km på så kort tid som möjligt, med en maxtid om 25 minuter. Vid varje jämnt 100 metersintervall (samt efter första 50) tillfrågades de om den upplevda RPE:n samt tiden för den 100 m antecknades. Testet genomfördes i fältliknande förhållanden där terrängen bestod av blandat underlag med grusväg och asfaltsväg. Slingan bestod av höjdskillnader och lutningar i alla lederna. Testet startades och avslutades på samma plats. Under testet byttes plats mellan individerna fram/bak minst en gång.

Testet genomfördes vid två tillfällen där Bärett endast användes vid ena tillfället i syfte att kunna mäta skillnader vid de båda genomförandena.

Mellan testtillfällena var det 24 h.

4.3 Mätvärden

Mätvärden för tid, avstånd och höjdskillnad mättes under testerna med en Apple Watch series 5. Apple Watch har stöd för samtliga satellitnavigeringssystem (GNSS, Global Navigating Satelite Systems) som har täckning i norra Europa (GPS, Galileo, GLONASS).12

4.3.1 Tid (hastighet)

Under testerna genomfördes tidmätningar för att avgöra skillnader med respektive utan Bärett. Tid togs vid 50 m samt vid varje jämnt 100 m intervall. (100, 200, 300 osv.)

4.3.2 Borgskalan

1314

Under testerna frågades testpopulationen om den upplevda belastningen, RPE (rate of perceived exertion), efter 50 m samt vid varje jämnt 100m intervall. Borgskalan är graderad från 6–20 och är ämnad för att på ett enkelt sätt kunna värdera den upplevda belastningen. Belastningen skulle förmedlas spontant och som en bedömning i detta fall där det upplevdes som mest ansträngande. Det vill säga att om en testperson var på väg att tappa båren på grund av smärta/utmattning i händerna var RPE närmre 16–20 trots att pulsen endast motsvarar RPE 12–14.

För att kunna jämföra tester som inte genomfördes som helhet, dvs gick i mål, analyserades tiderna som hastighet beroende på hur långt de avbrutna testerna kom.

12 ‘Apple Watch Series 5 Review - GPS & Heart Rate Accuracy’ (Navigation-Professionell, 23 December 2019) <https://www.navigation-professionell.de/en/apple-watch-series-5-review-gps-heart-rate-accuracy/> accessed 28 March 2021.

13 ‘Borgskalan’, , Wikipedia (2021) <https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Borgskalan&oldid=48979534> accessed 28 March 2021.

14 GUNNAR AV BORG, ‘Psychophysical Bases of Perceived Exertion’ (1982) 14 Medicine & Science in Sports & Exercise

(17)

17

4.3.3 Antal stopp

Under testerna fördes protokoll för antal stopp som grupperna behövde ta för att vila. Antal stopp antecknades under testet för varje 100m intervall, vilket innebar antal stopp mellan 0-100m 0-100m-200m och så vidare. Antal stopp presenteras endast som det totala antalet stopp som gjordes.

4.3.4 Enkätundersökning

För att kunna tyda de kvantitativa data som fås av tid och antal stopp nyttjades kvalitativa data för att förklara resultaten.

Efter var deltest genomfördes en enkätundersökning där deltagarna fyllde i och skattade upplevelsen i en skala om 1–6 där de skattade komfort, användbarhet, lyftbarhet, stabilitet, ansträngning och fältmässighet.

Enkäten finns som helhet i Bilaga 2 – Enkät.

4.4 Reflektion och diskussion av metodval

För att uppnå en population i testerna som representerar Försvarsmaktens personal hade det behövts fler olika personalkategorier representerade under testerna. De värnpliktiga från F 7 går endast att likställa med personal med liknande tjänster och uttagningskrav. För att öka reliabiliteten hos studien hade även testerna kunnat göras flera gånger med samma personal.

(18)

18

Enkätstudien som genomfördes syftar till del att kunna likställas med testerna i studien av Knapik med flera (2000). Enkätfrågorna som ställdes var en översättning av de mätvärden som användes i den studien vilket gjorde att det finns variationer i den empiriska validiteten. Denna studie bör därför inte jämföras rakt av med den av Knapik med flera. Med mer öppna frågor hade resultatet eventuellt varierat i högre grad och gett fler perspektiv.

Styrkan i metoden som använts i denna studie är dels att minst fem resultat finns för varje kvantitativt resultat, vilket enligt Douglas Hubbards teori, the rule of 5” i ”How to Measure Anything” medför att medianen av dessa resultat är över 93,75% sannolikhet representativt för resultatet av hela befolkningen. I detta fall bör befolkningen ses som värnpliktiga uttagna med samma krav och utbildning som testpopulationen.15

Ytterligare en styrka i metoden som valts är urvalet av testbefolkningen som valts ut med ett bekvämlighetsurval men där testpersonerna inte hade möjlighet att tacka nej vid skada. Testpopulationen var fördelad så nära 50/50 som möjligt vad gäller kvinnor och män. Ett alternativt tillvägagångsätt hade varit intervjuer i stället för en enkätstudie. Det skulle troligen ökat tillförlitligheten av undersökningens kvantitativa data samt öppnat upp för följdfrågor, viket skulle kunnat ge resultatet fler perspektiv. Samtidigt hade det troligen inneburit ett mer svåranalyserat underlag samt tagit mer tid i anspråk av testpersonerna, vilka redan hade ett pressat schema.

15 Douglas W Hubbard, How to Measure Anything Workbook: Finding the Value of Intangibles in Business (new ed, John Wiley & Sons 2014).

(19)

19

5 Testens genomförande

Testen för prov och försöksverksamheten genomfördes på Skaraborgs Flygflottilj, F 7. Testet genomfördes på en slinga om 1 km. Underlaget var blandat mellan asfalt och grusväg där ca 65% bestod av asfalt och 35% av grusväg. Testen startade och avslutades på en plats 64 m.ö.h och dess lägsta punkt var 51 m.ö.h. Under slingan var det en större och längre uppförsbacke samt en större och längre nedförsbacke. Dessa var ca 150 m långa med en höjdskillnad om ca 12 m. På testslingan fanns även en mindre uppförsbacke samt en mindre nedförsbacke. Dessa var ca 50 m långa och med en höjdskillnad om ca 4 m.

Testen genomfördes totalt två gånger där en gång var med, och en utan Bärett för samtliga testgrupper. Totalt tolv test genomfördes.

Vädret var vid första testdagen 3–6 grader och uppehåll. Vid andra testdagen var temperaturen 2–5 grader med lätt till medelintensivt regn.

(20)

20

Populationen för studien utgörs av dels värnpliktiga under utbildning. De värnpliktiga hade legat inne ca 5 månader sedan inryck vid testtillfället och utbildades mot olika

logistikbefattningar. Samtliga värnpliktiga genomförde sin grundutbildning vid Skaraborgs Flygflottilj F 7.

Antal män = 9 Antal kvinnor = 10

Totalt = 19. (En kvinna avstod andra testtillfället på grund av skada. Byttes ut mot man.) Populationen bestod av män i intervallet 171–190 cm och 70–100 kg samt kvinnor i intervallet 160–175 cm och 55–70 kg.

Tabell 1 – Längd och vikt för försökspersoner.

Män Snitt Män SD Kvinnor Snitt Kvinnor SD Gruppen Snitt Gruppen SD Längd (cm) 178,3 5,9 167 4,7 172,1 11,5 Vikt (kg) 79,2 8,8 61,7 6,0 69,7 7,7 SD = Standarddeviation (standardavvikelse)

(21)

21

6 Resultat

Testen genomfördes med positiva resultat sett till inverkan av Bärett i fyra av fem fall. För testgrupp 6 renderades resultaten vad gäller tid, stopp och ansträngning omöjliga att jämföra på grund av byte av en person.

För resultaten som presenteras i graferna är detta den upplevda belastningen på borgskalan. X-axeln är avstånd (m) och y-axeln den upplevda ansträngningen. För de test som avbröts är endast grafen presenterad så långt som testet genomfördes

6.0.1 Testgrupp 1

Testgrupp 1 bestod av fyra män som genomförde 4-personerstest. Tid med Bärett: 814 s

Tid utan Bärett: 791 s Antal stopp med Bärett: 2 Antal stopp utan Bärett: 16 Jämförelse Borgskalan:

Figur 10 - Borgskalan Testgrupp 1

6.0.2 Testgrupp 2

Testgrupp 1 bestod av fyra kvinnor som genomförde 4-personerstest. Tid med Bärett: 1348 s

Tid utan Bärett: 338 s – Avbröt vid 380 m pga. smärtor i bröstet Antal stopp med Bärett: 7 (snitt 0,7/100 m)

Antal stopp utan Bärett: 6 (snitt 1,57/100 m) Jämförelse Borgskalan: 6 8 10 12 14 16 18 20 50 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 RPE Avstånd (m)

Borg 1

(22)

22

Figur 11 - Borgskalan Testgrupp 2

6.0.3 Testgrupp 3

Testgrupp 3 bestod av en man och tre kvinnor som genomförde 4-personerstest. Tid med Bärett: 966 s

Tid utan Bärett: 333 s – Avbröt 200 m pga. smärtande benhinnor Antal stopp med Bärett: 3 (snitt 0,3/100 m)

Antal stopp utan Bärett: 3 (snitt 1,5/100 m) Jämförelse Borgskalan:

Figur 12-Borgskalan Testgrupp 3

6 8 10 12 14 16 18 20 50 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 RPE Avstånd (m)

Borg 2

Snitt Utan Snitt Med

6 8 10 12 14 16 18 20 50 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 RPE Avstånd (m)

Borg 3

(23)

23

6.0.4 Testgrupp 4

Testgrupp 4 bestod av två män som genomförde 2-personerstest Tid med Bärett: 758 s

Tid utan Bärett: 950 s Antal stopp med Bärett: 2 Antal stopp utan Bärett: 16 Jämförelse Borgskalan:

Figur 13 - Borgskalan Testgrupp 4

6.0.5 Testgrupp 5*

* Testgrupp 5 bestod av vid testtillfälle 1 av en man och en kvinna. Vid testtillfälle 2 bestod testgruppen av två män. Bytet genomfördes på grund av skada i annan grupp. Testgrupp 5s resultat kommer därför inte att jämföras med varandra

Tid med Bärett: 530 s – Avbröts vid 300 m på grund av stabilitetsproblem Tid utan Bärett: 1090 s

Antal stopp med Bärett: 3 (snitt 1/100 m) Antal stopp utan Bärett: 16

Jämförelse Borgskalan: Utgår

6.0.6 Testgrupp 6

Testgrupp 6 bestod av två kvinnor som genomförde 2-personerstest Tid med Bärett: 580 s – Avbröts vid 300 m pga. skaderisk

Tid utan Bärett: 566 s – Avbröts vid 200 m pga. skaderisk och för låg hastighet

6 8 10 12 14 16 18 20 50 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 RPE Avstånd (m)

Borg 4

(24)

24 Antal stopp med Bärett: 2 (snitt 0,67/100m) Antal stopp utan Bärett: 15 (snitt 7,5/100m) Jämförelse Borgskalan:

Figur 14 - Borgskalan Testgrupp 6

6.1 Enkätresultat

6.1.1 Kvantitativa data

Dessa data presenteras som medelvärde med standardavvikelse, SD. För punkten

fältmässighet svarades endast frågan på efter testpersonerna genomfört båda testomgångar, i syfte att endast kunna se hur mycket systemet kan antas tillföra om det jämförs för med/utan bärsystemet. Tabell 2 – Enkätresultat Med Bärett medelvärde Utan Bärett Medelvärde Med Bärett SD Utan Bärett SD Komfort 3,88 2,83 1,27 1,54 Användbarhet 3,66 3,61 1,57 1,71 Lyftbarhet 4,19 2,00 0,80 1,13 Stabilitet 3,41 3,27 0,94 1,74 Ansträngning 3,19 1,91 1,31 1,00 Fältmässighet 4,52 - 1,00 - 6 8 10 12 14 16 18 20 50 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 RPE Avstånd (m)

Borg 6

(25)

25

6.1.2 Kvalitativa data

De kvalitativa data ur enkätundersökningen presenteras som kortare stycken sammanfattade ur fritextsvaren. Svar som var avvikande, bedömdes irrelevanta eller bedömdes insignifikanta har sorterats bort.

Smärta med Bärett:

62,5% upplevde störst smärta i ländryggen.

Enstaka upplevde störst smärta i höften på motsatt sida där de inte bar bår. (4 personers-test) Enstaka upplevde störst smärta i axlarna.

Enstaka upplevde störst smärta i benen (lår och benhinnor) Stabilitet med Bärett:

83% upplevde att det största problemet med att bära båren var att de hamnade i otakt inom gruppen så att det var svårt att hålla kontrollen i sidled. Båren upplevdes gunga och oscillera under gång på ett sådant sätt att balansen påverkades.

Enstaka upplevde att det var en svårighet att gå först (2 personers-test) på grund av att det var svårt att kontrollera steglängden.

Fritext fältmässighet med Bärett:

Nedan presenteras de största nackdelarna efter att de genomfört test med och utan Bärett. 35% upplevde att den största nackdelen med Bärett var svårigheten att få båren på plats i öglorna.

21% upplevde att den största nackdelen med Bärett var svårigheten att fästa bärsystemet i stridsvästen, detta krävde flera minuter och var omständligt.

27% upplevde att bärsystemets placering på stridsvästen var det största problemet,

placeringen var för långt ner på stridsvästen vilket gjorde att båren slog i låren och skapade obehag vid gång.

Enstaka upplevde att det fanns en risk för att fastna med grenar och liknande i bärsystemet då det inte användes.

Fritext smärta utan Bärett:

För dessa resultat uppgav flera mer än ett svar på frågan: ”Var vart smärtan som värst” därav överstiger procentsatsen 100%

88% uppgav att smärtan var som värst i antingen händer eller underarmar. 35% uppgav att smärtan var som värst i ryggen.

Fritext stabilitet utan Bärett:

För svaren för stabilitet utan det avlastande bärsystemet var det i huvudsak två svar som svarades.

(26)

26

Det första svaret var att greppstyrkan var för låg, vilket för individen medförde att det var svårt att hålla kvar i båren. Det upplevdes av flera att det förelåg risk för att tappa båren under bärandet. Detta svar uppgavs av 67%.

Det andra svaret som uppgavs var att båren ”vinglade” eller oscillerade under gång. Den oscillerande effekten gjorde det än svårare att hålla vid i greppet. Den vinglande effekten upplevdes då testpersonerna hamnade i otakt.

7 Analys

Analysen av de kvantitativa data är gjord med univariat analys för variablerna stopp och snitthastighet. De kvalitativa data användes för att bekräfta skillnaden och påverkan Bärett haft på testpersonerna.

7.1 Kvantitativa data

7.1.1 Snitthastighet

Tabell 3 – Snitthastighet och antal stopp

Grupp Hastighet med Bärett Hastighet utan Bärett Stopp med Bärett Stopp utan Bärett Hastighetsskillnad med Bärett 1 1,23 1,26 2 16 -2,4% 2 0,79 (380 m) 0,74 6 7 +9,7% 3 1,03 0,60 (200 m) 3 2 +71,7% 4 1,32 1,05 3 16 +25,7% 6 0,52 (300 m) 0,35 (200 m) 2 15 +48,6%

För tester som ej slutfördes markeras dessa i gult med avståndet vid vilket testet avbröts i parentes.

Hastighet = m/s

7.1.2 Stopp

För att kunna jämföra test som avbröts med dem som genomfördes som helhet har antal stopp presenterats i stopp/100 m

Tabell 4 – Stopp per 100 m.

Grupp Stopp/100 m med Bärett Stopp/100 m utan Bärett Skillnad utan/med

1 0,2 1,6 +800%

2 0,7 1,6 +224%

3 0,3 1,5 +500%

4 0,2 1,6 +800%

(27)

27

7.1.3 Enkätsvar

Svar i intervallet 1–6 där 1 är sämsta utfall och 6 är bästa utfall. SD=Standarddeviation

Med Bärett Utan Bärett

Komfort 3,88 2,83 SD 1,27 1,71 Användbarhet 3,66 3,61 SD 1,57 1,71 Lyftbarhet 4,19 2,0 SD 0,80 1,13 Stabilitet 3,41 3,27 SD 0,94 1,74 Ansträngning 3,19 1,91 SD 1,31 1,00

7.2 Diskussion av analys

Sett till teorierna i avsnitt 2 bekräftar analysen flera saker. Ett avlastande bärsystem gör att en person kan bära en bår längre innan den behövs sättas ned. Detta går att se då antal stopp är reducerade vid testet med Bärett samtidigt som hastigheten är densamma eller bättre. De grupper med enbart män hade en högre hastighet och färre antal stopp än de grupper som endast bestod av kvinnor. Detta antyder att teorier om att vara en man generellt sett är fördelaktigt jämfört med att vara en kvinna, vilket också är i linje med tidigare forskning. I studien från Leyk med flera var den oscillerande effekten av att bära en bår en begränsande faktor då belastningen är mycket hög i bårens nedre läge i oscillationen. Detta fenomen iakttogs även i denna studie.

För det test där resultatet inte var gynnsamt var detta det första testet med Bärett. Detta resultat må ha blivit gynnsamt om det skett senare i ordningen på grund av att mindre justeringar gjordes vad gäller Bäretts infästning i stridsvästen. Denna justerades till att placeras högre för personer som bar stridsväst 2000 i syfte att båren skulle hamna i en mer bekväm höjd.

(28)

28

8 Slutsatser

Gynnsamma slutsatser

Ur denna studie kan följande slutsatser dras kring Bäretts inverkan vid bärande av bår för grupper om två eller fyra personer:

Studien visar en tendens till hastighetsökning sett till både medianen och medelsnittet. Median +25,7% och medelsnitt +30,7%.

Tendens till ökad upplevd komfort med Bärett. 3,88 ± 1,27 med jämfört med 2,83 ± 1,71 utan. Detta i intervallet 1–6 där 1 är mycket hög smärta och 6 är ingen smärta.

Reducerad upplevd ansträngning för transport av båren för samtliga grupper i studien. Studien visar tendenser för att Bärett framför allt har en positiv påverkan för vilken hastighet kvinnor kan bära en bår.

Med Bärett flyttas den största belastningen från händer och underarmar till höfter och nedre ländrygg i de flesta fall.

Den oscillerande effekten är kraftigt begränsande för de flesta vad gäller att bära en bår på grund av den höga belastningen i bårens nedersta läge i oscillationen. Här är Bärett en fördel att använda då händerna ej alls behöver belastas.

Låg tillverkningskostnad för ett system.

Bärett går att integrera i Försvarsmaktens nuvarande stridsvästsystem på ett enkelt sätt Nackdelar

Det uppfattas i ca 50% av fallen för omständligt att nyttja Bärett vad gäller att sätta fast systemet i stridsvästen samt att sätta in båren i öglorna för att det ska vara värt

ansträngningen.

Användandet av Bärett tillför endast en sänkt tid för förflyttningar med bår över 300m. Dessförinnan går det snabbare att endast bära med händerna för de flesta grupper. Det krävs en god styrka för att kunna få upp sjukbåren tillräckligt högt för att få i båren i öglorna på Bärett.

Att kunna justera höjden för vilken båren bärs är en viktig faktor för att uppnå en adekvat komfortnivå för bärande soldat. Detta innebär vissa begränsningar för stridsväst 2000.

(29)

29

9 Diskussion

En situation där det handlar om att transportera en skadad soldat långt, dvs sträckor över ett par hundra meter, kan nyttorna med Bärett innebära en mycket stor skillnad. Exempelvis kan jägarförband i svårframkomlig terräng eller platser dit fordon inte kan komma fram ha stor nytta av ett avlastande bärsystem.

Bärett har som helhet en inverkan där samtliga grupper i studien upplever reducerad

ansträngning. Det finns dock situationer där Bärett inte har någon större nytta. Detta kan vara situationer där sträckan som båren ska bäras är kort, under ca 200–300 m. Situationer där belastningen är låg kan också vara ett tillfälle då det inte blir någon tidsvinst att använda sig av Bärett.

För att uppnå ännu bättre resultat kan det dock vara värt att endast bära 2 personer samtidigt trots att fler finns att tillgå. Genom att endast bära båren med två personer minskar man den ojämna belastningen avsevärt men ökar i stället den totala belastningen. Det kan därför vara bättre att turas om 2 och 2 för att belasta jämnt till dess att den upplevda belastningen är för hög och sedan byta med ett annat par, i syfte att hålla hastigheten hög och återhämta under tiden det andra paret bär. Om soldater endast bär 2 och 2 kan de andra två hjälpa till vid uppkoppling av båren, vilket eliminerar detta problem.

Där Bärett har som störst påverkan är vid långa transporter till fots och i grupper där det är kvinnor som bär sjukbåren. Detta medför att om endast enstaka grupper ska tilldelas ett avlastande bärsystem så är det kvinnor samt exempelvis jägarsoldater eller motsvarande. Bristerna som uppdagades av testerna kan på olika sätt elimineras. För problemet med svår uppkoppling kan kamrathjälp nyttjas. För problem med sned belastning kan två i stället för fyra personer nyttjas för att bära. För problem med hög belastning kan stridsutrustningen anpassas till att sitta mer spänt runt kroppen och ovanför höfterna samt med fördel ha stridsväst 2000 i ok-utförande.

9.1 Svar på frågeställning

Frågeställningen löd: Hur påverkar ett avlastande bärsystem till sjukbår avseende tid (hastighet), belastning och ergonomi under en transport av skadad, till fots, på bår?

För de testerna som genomfördes ökades medelhastigheten för fyra av fem grupper med i snitt ca 30% och medianen 25,7% då de använde ett avlastande bärsystem. Belastningen upplevdes lägre för samtliga grupper under hela testet. Den mest belastade kroppsdelen flyttades från händerna och underarmarna till ländrygg och höfterna. Samtliga testpersoner upplevde en lägre smärtnivå då de hade tillgång till det avlastande bärsystemet.

9.2 Förslag på förbättringar av Bärett

För att öka effekten av Bärett behövs det en metod som gör det enklare vidupplockningen av båren och för att föra in handtagen i öglorna. Detta hade kunnat göras med antingen en förenkling av öglorna till att endast vara en cirkel i stället för lyftremmar och således vara större för en enklare metod att pricka öglorna.

(30)

30

Ett annat sätt att förbättra Bärett är att ha en kombinerad karbin- och panikhake och gör hela konstruktionen något kortare och således placeras båren högre upp. Det hade även minskat mängden metalljud från infästningen mellan de två hakarna.

9.3 Förslag till vidare forskning

För att kunna dra större slutsatser kring Bärett eller liknande systems effekt på ledtider, ergonomi eller belastning krävs vidare forskning och tester på mer diversifierad personal och på flera olika situationer och typfall i fler miljöer. För att motsvara fler delar av

Försvarsmakten hade till exempel allt från hemvärnssoldater där åldern är högre och det saknas fastställda fysiska krav, till jägarsoldater i fjällmiljö där de fysiska kraven är desto högre och avstånden är längre behövs testas i situationer som liknar dem där dessa soldater kan skadas.

Tester där belastningen är varierande i form av att bära på en tyngre/lättare belastning på båren samt med mer utrustning i form av vapen och packning hade behövt göras för att ytterligare efterlikna reella miljöer som soldater verkar i.

Tester på fartyg samt tester som inkluderar i och urlastning av fordon och andra farkoster hade behövts göras för att bredda användningsområdet för avlastande bärsystem och validera hur tider kopplade till dessa plattformar ändras med ett avlastande bärsystem.

(31)

31

10

Litteraturförteckning

‘Apple Watch Series 5 Review - GPS & Heart Rate Accuracy’ (Navigation-Professionell, 23 December 2019) <https://www.navigation-professionell.de/en/apple-watch-series-5-review-gps-heart-rate-accuracy/> accessed 28 March 2021.

Armstrong DP and others, ‘Implementing Powered Stretcher and Load Systems Was a Cost-Effective Intervention to Reduce the Incidence Rates of Stretcher Related Injuries in a Paramedic Service’ (2017) 62 Applied Ergonomics 34

<https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0003687017300352> accessed 28 March 2021. Blomkvist P and Hallin A, Metod För Teknologer - Examensarbete Enligt 4-Fasmodellen (1st edn, Studentlitteratur AB, Lund)

BORG GAV, ‘Psychophysical Bases of Perceived Exertion’ (1982) 14 Medicine & Science in Sports & Exercise

<https://journals.lww.com/acsm-msse/Fulltext/1982/05000/Psychophysical_bases_of_perceived_exertion.12.aspx> ‘Borgskalan’, Wikipedia (2021)

<https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Borgskalan&oldid=48979534> accessed 28 March 2021.

Eastridge BJ and others, ‘Death on the Battlefield (2001–2011): Implications for the Future of Combat Casualty Care’ (2012) 73 Journal of Trauma and Acute Care Surgery S431

<http://journals.lww.com/01586154-201212005-00010> accessed 18 February 2021. Försvarsmaktsreglemente Försvarsmedicin Grunder, vol 2014 (Försvarsmakten)

Hubbard DW, How to Measure Anything Workbook: Finding the Value of Intangibles in Business (new ed, John Wiley & Sons 2014)

Kjellström T and Drobin D, ‘Bårstuide 2000 - Jämförelse mellan svenska Försvarsmaktens Sjukbår 2 MT och NATO:s standardbår STANAG 2000.’

Knapik JJ and others, ‘Standard and Alternative Methods of Stretcher Carriage: Performance, Human Factors, and Cardiorespiratory Responses’ (2000) 43 Ergonomics 639

<https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/001401300184305> accessed 18 February 2021.

Leyk D and others, ‘Hand-Grip Strength of Young Men, Women and Highly Trained Female Athletes’ (2007) 99 European Journal of Applied Physiology 415

<http://link.springer.com/10.1007/s00421-006-0351-1> accessed 28 February 2021.

——, ‘Maximal Manual Stretcher Carriage: Performance and Recovery of Male and Female Ambulance Workers’ (2007) 50 Ergonomics 752

<http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00140130701195063> accessed 18 February 2021

Magnusson P-H, ‘Kostnader Produktion’ (24 February 2021) <www.snigel.se> accessed 24 February 2021.

(32)

32

Passy F, ‘The Nobel Peace Prize 1901’ (The Nobel Price)

<https://www.nobelprize.org/prizes/peace/1901/dunant/biographical/> accessed 28 March 2021.

(33)

33

11. Bilagor

Bilaga 1 – Ekonomiuträkning Bärett

Kostnad 1 uppsättning Bärett: (ett par remmar samt 2 karbin- och panikhakar) Inköpspris: 169 kr + 60 + 60 = 290 kr

Uppskattad tillverkningskostnad för massproduktion:16

Denna uträkning tar ej hänsyn till utbildningskostnader, lagerhållningskostnader, administrativa avgifter eller avgifter för dokumentation.

1 bärrem Band för bärrem 4 kr Sömnad 7 kr Etikettering 1 kr Förpackning 1 kr Totalt 13 kr

Minsta antal för massproduktion = 500st dvs 250 par. 13*500 = 6500 kr

500 karbinhakar + 500 panikhakar = 5000 kr17

Transportkostnad från Asien = 10% av den totala kostnaden. Täckningsbidrag = 10–35%

Kostnadsberäkning 250 bärsystem

Bärremmar 6500 kr

Karbin- och panikhakar 5000 kr Transportkostnad X 1,1

Täckningsbidrag X 1,25

Totalt 13 375 kr

Kostnad per bärsystem 13 375/250 = 53,5 kr

Kostnad 1 uppsättning massproducerad bärsystem: (1 par remmar samt 2 uppsättningar karbin- och panikhakar). = 53,5 kr

Prisskillnad 290 – 53,5 = 236,5 kr. Dvs 18,4% av butikskostnaden.

16 Per-Henrik Magnusson, ‘Kostnader Produktion’ (24 February 2021) <www.snigel.se> accessed 24 February 2021.

(34)

34

Bilaga 2 – Enkät

Namn: ______________ Längd: _______________ Vikt: _______________ Hur upplevdes smärtan vid provtillfället?

Komfort 1-Mycket ont. 6 - Ej smärtsamt alls) Var vart smärtan som värst?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Hur upplevdes det att använda båren med avseende på uppkoppling, plocka upp båren och sätta ned båren?

Användbarhet (1-Mycket otympligt. 6 – Mycket behändigt)

Hur upplevdes det att bära båren?

Lyftbarhet (1-Mycket svårt. 6 – Mycket enkelt)

Hur stabilt upplevdes det att bära båren? I sida samt framåt/bakåt. Fanns det tillfällen då du var nära på att trilla eller tappa båren?

Stabilitet (1-Mycket instabilt. 6 – Mycket stabilt) Vad upplevdes som instabilt?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Vilken ansträngning krävdes för att genomföra testet? Ansträngning (1 – Maximal ansträngning. 6-normal ansträngning)

OBS, Sista frågan besvaras endast efter genomfört test MED Bärett

Hur hade utrustningen upplevts att bära med sig och använda i fält? Detta avser vikt, ljudnivå, placering på stridsväst med mera.

Fältmässighet (1-Mycket otymplig. 6 – tillför mycket )

Varför är Bärett INTE fältmässig?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

References

Related documents

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Nielsen och Kvales synsätt (2000, 2003) får illustrera att det finns ett hot mot skolans existensberättigande, och särskilt i förhållande till yrkes- utbildning, när olika

För att kunna göra detta på ett sätt som gör det möjligt för eleverna att urskilja de kritiska aspekterna och därmed utveckla kunnandet krävs dock att lärare

En av förskolans väsentliga uppgifter är att ta tillvara utvecklingsmöjligheter och anlag hos barn från alla slags miljöer och låta dem komma till fullt uttryck i

Jag undrade varför det inte var lika naturligt för operationssjuksköterskan, till skillnad från andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvård, att få möta patienten och

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ

Denna avhandling har bidragit till kunskap om den intraoperativa omvårdnaden när patienten är vaken och vilka aspekter som påverkar upplevelsen utifrån

Men public service skiljer sig från de kommersiella kanalerna när det gäller tittarsiffror som en variabel för utbudet på så sätt att det inte behöver vara styrande