Kandidatuppsats
Samhällsanalys och kommunikation, inriktning
statsvetenskap 180hp
Politiska aktivisters användande av sociala
medier
En fallstudie på demonstrationerna i Hong Kong
2019-2020
Statsvetenskap 15 hp
Halmstad 2020-05-25
Politiska aktivisters användande av sociala medier
En fallstudie på demonstrationerna i Hong Kong 2019-2020
Cornelia Rohlsson Högskolan i Halmstad Statsvetenskap 61-90 hp Kandidatuppsats 15 hp VT-20 Handledare: Sara Svensson Examinator: Petra Svensson
Abstract
The study examines the influence of social media during the demonstrations in Hong Kong 2019-2020, focusing on how young political activists make use of social media, what their attitudes are towards the forums and whether the increased use shows some positive and/or negative effects.
The study uses a qualitative method where the empirical material is obtained through semi-structured interviews. An interview guide was created and then nine interviews were conducted, eight of which were used in the study. The results are analyzed on the basis of an analytical framework developed from previous research and theories on how media is used. The study uses Jay G. Blumler, Michael Gurevitch and Elihu Katz’s theory Uses and Gratification, as well as Jan Van Dijk’s theory of network and information societies.
The results show that the political activists mainly use social media for the sake of information, as a means of communicating mobilization strategies, updating each other on events, and for encouragement and motivation around the importance of the movement. They all have great respect for what they share on social media, but the attitude is partly that they must spread political messages in order to reach a global audience. The study also shows that the increased use of social media brings both negative and positive effects.
Förord
Jag vill i första hand rikta mitt största tack till de respondenter som medverkat i min studie. Utan er hade detta inte varit möjligt.
Ett stort tack till min handledare Sara Svensson för att du vid alla dygnets timmar ställt upp. Du har givit mig inspiration och ny energi att alltid fortsätta framåt när det ibland känts väldigt tungt.
Jag vill även tacka min familj och pojkvän för underbar stöttning under dessa veckor. Med er vid min sida är jag alltid glad.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.3 Avgränsning ... 2
1.4 Disposition ... 2
2. Bakgrund ... 4
2.1 Hong Kongs politiska historia ... 4
2.2 Demonstrationerna i Hong Kong 2019-2020 ... 6
3. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk ... 8
3.1 Medierad mobilisering ... 8
3.2 Användningsteorin (Uses and Gratifications) ... 9
3.2.1 Instrumentell- och ritualiserad medieanvändning ... 9
3.3 Medieanvändning och dess effekter ... 10
4. Metod ... 12
4.1 Metodval ... 12
4.2 Kvalitativ intervju ... 13
4.3 Urval ... 14
4.4 Genomförande och etik ... 14
5. Analys och resultat ... 16
5.1 Tema 1: Användning av sociala medier ... 16
5.1.1 Instrumentell- och ritualiserad medieanvändning ... 18
5.1.2 Sociala medier och mobiliseringsstrategier ... 21
5.2 Tema 2: Attityder till användandet av till sociala medier ... 22
5.3 Tema 3: Konsekvenser och effekter av sociala medier ... 24
6. Sammanfattande slutsats ... 28
1. Inledning
Under det senaste decenniet har sociala medier blivit ett viktigt redskap för politiska aktivister. Människor kan utbyta både politiska åsikter och idéer i olika forum. Hong Kong har under årens lopp varit ett ställe för aktivism och demonstrationer. 2014 startades det som idag kallas för Paraplyrörelsen. Under 79 dagar demonstrerades det på Hong Kongs gator i hopp om att få välja egna politiska kandidater, utan Pekings godkännande av dem först (Hamidi-Nia, 2019). Våren 2019 påbörjades ytterligare en politisk demonstration, som vid skrivande stund fortfarande pågår (maj 2020). Enligt aktivisterna är regeringen i staden en docka i händerna på Kinas president Xi Jinping.
Sociala nätverkssajter har skapat möjligheter för den unga generationen i Hong Kong att kunna utbyta sina åsikter om olika tillvägagångssätt för att åstadkomma en politisk förändring. Sociala medier som cyberspace skapar en miljö som inte finns någon annanstans. Alla, anonymt eller ej, kan publicera filmer, bilder, tankar, opinioner och meddelanden. Genom användandet av sociala medier når budskap ut till så otroligt många fler människor, både nationellt och internationellt. Forum som Facebook, Twitter, Telegram, Youtube och Instagram har hela tiden fungerat som medel för kommunikation under demonstrationerna i Hong Kong 2019-2020. I en rapport sammanställd av Utrikesdepartementet i Sverige (2018:8) står följande skrivet: ”Internet och sociala medier är mycket utvecklade i Hongkong och utgör ett viktigt verktyg för allmänheten för delaktighet, information och kommunikation”. De menar att varken restriktioner, nedstängningar eller annan censur existerar. Även Jesper Strömbäck (2015:207, i SOU 2015:96) menar att medier utgör människors viktigaste källa till information om politik och samhälle. Dagens moderna politik utspelar sig i och via medier, vilket gör att både medborgare och politiska aktörer är beroende dem. Han pekar också på att medierna är en nyckelpunkt för politiska aktörer eftersom de kan nå ut till bredare grupper i samhället genom dem. Mot denna bakgrund är syftet med denna uppsats att undersöka sociala mediers inflytande under demonstrationerna i Hong Kong 2019-2020.
1.2 Syfte och frågeställningar
Uppsatsen syftar både till att undersöka sociala mediers inflytande under demonstrationerna i Hong Kong 2019-2020, men också vad de politiska aktivisterna har för attityd gällande användandet av detta. Jag ämnar också, genom att intervjua demonstrationsdeltagare, att undersöka om den ökade användningen av sociala medier har positiva och/eller negativa effekter för de politiska aktivisterna under demonstrationerna. Syftet uppnås genom följande frågeställningar:
1. Hur ofta, och på vilka sätt, används sociala medier av politiska aktivister för politiska ändamål under demonstrationerna i Hong Kong?
2. Vad har de politiska aktivisterna, under demonstrationerna i Hong Kong, för attityd gällande användandet av sociala medier?
3. Har den ökade användningen av sociala medier påvisat några positiva och/eller negativa effekter?
1.3 Avgränsning
Genomgående i uppsatsen nämns begreppet ”politisk aktivist”, med vilket i uppsatsen menas en person som aktivt deltar eller har deltagit i demonstrationerna i Hong Kong. Uppsatsen har avgränsats till att enbart fokusera på politiska aktivister som också är universitetsstudenter. Det föll naturligt att intervjua studenter då en majoritet av de politiska aktivisterna är just det, studenter. Jag har valt att intervjua åtta studenter, genom semistrukturerade intervjuer, i åldrarna 18-24 år. På grund av den begränsade tid som står till förfogande för uppsatsen har det inte varit möjligt att intervjua fler personer. Vilket eller vilka universitet studenterna går på kommer inte nämnas vid namn av säkerhetsskäl.
1.4 Disposition
Inledningsvis ger uppsatsen en översikt över vad som problematiseras. Därefter följer uppsatsens syfte och vilka frågeställningar som besvaras i studien. I kapitel två kommer en bakgrund redovisas för att förse läsaren med förkunskaper om både Hong Kongs politiska historia samt vad demonstrationerna 2019-2020 i Hong Kong handlar om. I kapitel tre presenteras den tidigare forskning och det teoretiska ramverk som uppsatsen bygger på. Efter detta kapitel följer en genomgång i kapitel fyra vad för metod och material som brukats. Utförligt beskrivs det hur jag gått tillväga genom användandet av metod och material för att analysera och tolka studiens empiriska data. I följande kapitel, det femte, redogörs för min
insamlade data och en sammanställning med olika utdrag och citat från de genomförda intervjuerna introduceras. Det empiriska materialet analyseras också utifrån tidigare forskning och teori. I kapitel sex genomförs en sammanfattande slutsats av resultatet och analysen, som sedermera följs av diskussion och framtida forskning i kapitel sju.
2. Bakgrund
Detta kapitel förser läsaren med en viktig bakgrund för att lättare förstå studien. Hong Kongs politiska historia samt varför senaste årets demonstrationer ägt rum är vitalt att kunna. Innehållet är endast till för en förförståelse inför studien och ska inte förväxlas med analysavsnittet.
2.1 Hong Kongs politiska historia
Folkrepubliken Kinas återupptagande av Hong Kong var unikt i Storbritanniens avkoloniseringshistoria. För första gången någonsin lämnades en brittisk koloni över till den tidigare suveräna makten utan att bli en oberoendestat. För Kina var detta inte något onaturligt eftersom de aldrig hade erkänt att Hong Kong var en brittisk koloni. Efter långa överläggningar mellan de två regeringarna, i slutet av 1970-talet, beslutades det därför att Hong Kong skulle tillbaka till Kina år 1981. I The Fifth National People’s Congress (NPC) meddelades idén om en Special Administrative Region (SAR) i november år 1982 (Wong, 2008:1).
Ända sedan 1980-talet har det existerat oroligheter i Hong Kong. År 1997 genomfördes övergången då Hong Kong skulle gå från brittisk koloni till kinesisk. Det internationella samfundet var oroliga redan då om huruvida Hong Kong kunde behålla sitt välstånd, sin frihet och sin stabilitet. Benämningen blev att Hong Kong numera är en del av Kina, men som en ”speciell administrativ region”. De får behålla sitt eget system, och blev därför ”ett land, två system” som ingår under konstitutionen som då trädde i kraft; Basic Law, som skapades vid samma tidpunkt. Detta har i sig skapat en möjlighet för Hong Kong att bli mer demokratiska med tanke på de politiska och civila rättigheter Storbritannien lämnat kvar från den koloniala tiden (Sing, 2005:1-2).
Hong Kongs Basic Law är den grundläggande lagen inom SAR. Lagen har en betydande roll i rättssystemet i Hong Kong då den föreskriver den institutionella ramen för alla regeringsgrenar och bestämmer giltigheten av alla lagar inom systemet (Yang, 2014:69, i Young & Ghai, 2014). Basic Law skapades för att Hong Kong skulle ha en självstyrande ställning med ett fristående politiskt och juridiskt system och grundläggande fri- och rättigheter. Överlag respekteras dessa rättigheter, men det märks mer och mer hur det demokratiska utrymmet minskar i Hong Kong. Inom civilsamhället är det många som har uttryckt en ökad oro över att Fastlandskina påverkar Hong Kong. Det kan bland annat handla om en viss begränsning av press- och yttrandefrihet. Exempelvis har utländska journalister och politiker antingen nekats att resa till Hong Kong,
eller inte fått förlängt arbetsvisum. Invånarna i Hong Kong har också varken allmän eller lika rösträtt. Det som gäller är en begränsad rösträttsreform. Ett annat exempel handlar om det oppositionella partiet Hong Kong National Party (HKNP). Partiet förespråkar Hong Kong som självständigt gentemot Kina. I september 2018 förbjöds de i framtiden benämna att skilja Hong Kong från det övriga Kina (Utrikesdepartementet, 2018:1).
En viktig händelse i Hong Kongs politiska historia, som inte får glömmas bort, är The Umbrella Movement, på svenska översatt till Paraplyrörelsen. Under hösten 2014 blockerade demonstranter motorvägar och genomfartsleder i 79 dagar. De hade krav på demokrati och rätten att få välja egna politiska kandidater, utan att Peking skulle godkänna dem innan. Enligt demonstranterna handlade inte protesterna om att frigöra sig från det kinesiska styret eller att demonstrera mot kommunistpartier i Hong Kong. Det primära kravet var att Hongkongborna själva skulle få välja sina ledare i det då stundande valet. Peking hade fortsatt krav på de som ställde upp skulle godkännas av dem (Hamidi-Nia, 2019).
Regeringen i Hong lämnade in ett beslut i juli 2014 till The Standing Committee of the National People’s Congress (NPCSC ), vilket är Kinas högsta lagstiftande organ. I slutet av augusti samma år beslutades det att sammansättningen, antalet medlemmar och metoden för bildandet av valberedningen för 2017 skulle fungera exakt likadant som inför valberedningen år 2012. Kandidaterna som ställde upp i valet skulle dock år 2017 också behöva godkännande från 50% av valberedningen, vilket var mycket högre än de 12,5% som antogs för nominering år 2012. Detta beslut från NPCSC var mer konservativt än vad samhället hade förväntat sig. Detta beslut uteslöt inte bara den möjlighet att en kandidat som gynnades av partiet Pandemokraterna nominerades, det lämnade också otroligt lite utrymme för andra alternativ att ställa upp (Chan, 2014:575-576).
Efter NPCSC-beslutet fortsatte missnöjet att byggas upp i Hong Kong. I slutet av september 2014 startade studenter en “skolstrejk”, eller bojkott. De började demonstrera utanför regeringens huvudkontor i Queensway i Hong Kong. När protesterna började få fart försökte polisen hindra fler människor från att gå med. Det räckte med de som redan närvarade vid bojkotten. Polisens åsikter ledde till att fler och fler personer ville vara den av demonstrationen, vilket gjorde det svårt för polisen att hantera. Polisen började då använda en omänsklig mängd tårgas som sprutades på demonstranterna för att skingra dem. Deras användning av paraplyer för att avleda tårgasen gav rörelsen dess populära namn, paraplyrörelsen (Chan, 2014:576).
2.2 Demonstrationerna i Hong Kong 2019-2020
Varför började då protesterna en vårdag i april 2019? Allt började med att ett lagförslag presenterades som skulle utöka möjligheterna att lämna ut brottsmisstänkta från Hong Kong till Kina. De Hong Kong-bor som var emot lagförslaget menade att lagförslaget skulle öka Kinas kontroll. Det skulle kunna leda till politiskt motiverade rättegångar och även att Kina skulle kunna nyttja lagen för att dra fördel över att tysta aktivister och journalister.
Young Post är en del i en av Kinas största tidningar South China Morning Post. Wong Tsui-kai (2019) skriver i artikeln Hong Kong protests: What are the ’five demands’? What do protesters want? om de fem kraven Hong Kong-borna har.
1. ”Full withdrawal of the extradition bill”
Det första kravet demonstranterna har handlar om att dra tillbaka det ovan nämnda lagförslaget. Det handlar om att exempelvis Kina och Taiwan kan be Hong Kong att överlämna brottslingar. Protesterna startade då många inte litar på det kinesiska rättssystemet. 4 september 2019 gick demonstranternas första krav i uppfyllelse. Lagen om utlämning lades officiellt ner.
2. ”A commission of inquiry into alleged police brutality”
Det andra kravet handlar om polisövervåld. Demonstranterna och andra kritiker menar att polisen är överdrivet våldsamma. Dessa tankar startade framförallt 12 juni 2019 när polisen avlägsnade demonstranter utanför det lagstiftande rådet i Hong Kong. Detta gjordes med vad dem menar är våldsbrutalitet. Kravet är att polisen inte ska utföra sådana handlingar och att en oberoende kommitté ska utreda polisens användande av våld under protesterna.
3. ”Retracting the classification of protesters as ”rioters””
Det tredje kravet har sin koppling till 12 juni 2019. Demonstranterna stod utanför det lagstiftande rådet för att hålla protester mot en andra överläggning om lagförslaget (se krav 1). De gjorde allt i sin makt för att stoppa lagförslaget att gå igenom. Verkställande direktör och poliskommissarie Stephen Lo Wai-chung använde ordet ”rioters” för att beskriva demonstranterna, alltså upprorsmakare. Skulle man som demonstrant bli gripen för att ha gjort uppror, under lagens mening, så kan man riskera upp till tio års fängelse. Kravet är att inte se demonstranterna som deltagare i uppror, utan helt enkelt som deltagare i protester – vilket ger ett betydligt mildare straff om man skulle bli gripen.
4. ”Amnesty for arrested protesters”
Det fjärde kravet handlar om benådning, sänkt straff eller frigivning av arresterade demonstranter. 20 augusti 2019 när artikeln i Young Post skrevs hade mer än 5800 demonstranter arresterats, anklagade för bland annat olaglig sammankomst, övergrepp på polis, upplopp och mordbrand. Svt Nyheter (2020) skrev, i en nyare artikel från 2 januari i år, att ytterligare cirka 400 demonstranter arresterats. Det var massgripanden under nyårsfirandet, där omkring en miljon personer deltog. Inte att förglömma att det bröt ut våldsamheter, och brandbomber från demonstranterna besvarades med tårgas från polisen. Fjärde kravet handlar om att alla demonstranter som gripits under protesterna ska släppas fria.
5. ”Dual universal suffrage, meaning for both the Legislative Council and the Chief Executive” I det lagstiftande rådet är bara hälften av platserna valda direkt av väljare. Resterande 35 platser kommer från ”funktionella” valkretsar. De är valda utifrån yrke eller bransch. Det demonstranterna inte samtycker till är att företag och utvalda väljare därmed får rösta för representanten i sin sektor. När det kommer till den verkställande direktören så väljs han/hon av en ledamotskommitté med 1200 medlemmar. 900 personer av dessa är företrädare för olika branscher, endast valda av väljare i den branschen. Av de resterande 300 medlemmarna är 70 stycken från det lagstiftande rådet, och de andra 230 personerna är företrädare för den kinesiska folkkongressen (Tsui-kai, 2019). Tycka vad man vill om detta, men demonstranternas femte krav handlar om att det nuvarande parlamentet ska avgå och allmän rösträtt ska införas. Den stora bakomliggande frågan och kraften till protesterna handlar om den 50-åriga överenskommelsen. År 2047 går systemet ”ett land, två system” ut, och Hong Kong blir därefter en del av Kina fullt ut. Eftersom systemet inte ens fungerar idag så protesterar man mot detta, och för att helt enkelt inte bli en del av Kina år 2047. Kina ser inte direkt ut att närma sig ett demokratiskt styrelseskick (Oredsson, 2019).
3. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk
I följande kapitel behandlas tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Tidigare forskning som kommer beröras är kunskap om medierad mobilisering och hur detta sett ut under tidigare sociala rörelser. För möjligheten att få svar på studiens frågeställningar finns det behov av att tidigare forskning diskuteras, men även redan utforskade teorier prövas. För att få svar på hur sociala medier haft inflytande under demonstrationerna utgår analysen från Användningsteorin (Uses and Gratification) och Jan Van Dijks teori om nätverk- och informationssamhällen.
3.1 Medierad mobilisering
Sedan 1990-talet har Internet använts som ett medel för kollektiv handling. Internetforum har gjort det enklare att organisera, samordna och mobilisera över geografiska avstånd och sociala- och kulturella gränser. Användningen av sociala medier, e-postlistor, webbloggar och mobiltelefoner minskar hastigt transaktionskostnader för att organisera, mobilisera och delta i kollektiva åtgärder. Till stor del är det forum på Internet som möjliggjort, och möjliggör fortfarande, samarbete och deltagande i sociala- och politiska rörelser. Internet har inga begränsningar när det kommer till utrymme, vilket skapar nya former av translokala och transnationella sociala rörelser. Exempel på detta är bland annat Zapatista motståndet i Mexico i början på 1990-talet (Chadwick, 2006, i Xu, 2016:31), Striden i Seattle år 1999 (Juris, 2005, i Xu, 2016:31), den Arabiska våren i Nordafrika och Mellanöstern i slutet av 2010 (Cottle, 2011, i Xu, 2015:31) och den globala ”Occupy Movement” år 2011 (Mirzoeff, 2011, i Xu, 2016:31).
År 1989 i Kina uppstod en rörelse som demonstrerade för demokrati, ”the pro-democracy movement”. Det var första gången internet användes civilt i politiskt syfte i Kina. Kinesiska studenter och utländska forskare använde e-post och nyhetsgrupper för att samla in pengar till demonstrationerna. Internet har sedan dess gradvis blivit mer och mer tillgängligt för civila användare, främst sedan år 1996. Det är tydligt att forum på nätet används i allt högre grad för att mobilisera och delta i kollektiva åtgärder, så som nationalistiska evenemang, evenemang för mänskliga rättigheter och pro-demokratiska demonstrationer. Det är till synes också en stor skillnad när det kommer till kollektiva åtgärder på internet, om man jämför Kina med västvärlden. Kina har en unik social, kulturell och politisk miljö. Särskilt regeringens begränsningar för föreningsfrihet. I väst används kollektiva åtgärder på internet vanligtvis av storskaliga masspolitiska kampanjer som har tydliga politiska mål. Jämfört med Kina består
liknande åtgärder på internet främst av aktiviteter som fokuserar på lösningen av en enskilt kontroversiell fråga (Yang, 2009:28, i Xu, 2016:31).
3.2 Användningsteorin (Uses and Gratifications)
En relevant teori för denna uppsats är Uses and Gratifications-teorin. Översatt till svenska blir det ofta ”användningsteorin”, vilket också är begreppet som kommer användas i uppsatsen. Teorin utvecklades av Jay G. Blumler, Michael Gurevitch och Elihu Katz på 1970-talet för att förklara nyttan av medier för individer, grupper och samhällen. Teorin är intressant för denna uppsats i syfte att ge vägledning för vilken tillfredsställelse internet och media har för användarna, och även hur de använder det (Blumler, Gurevitch & Katz, 1973-1974:509). Behovet av medier är olika för alla. Det kan handla om behov av information, avkoppling, underhållning eller att ha något att prata med andra om. Användningsteorin fokuserar på grund av detta på sociala och psykologiska förklaringar till olika människors behov, på vilka sätt människor använder sig av medier för att möta dessa och i vilken grad användandet av medier tillfredsställer dessa behov (Strömbäck, 2015:12, i SOU 2015:96).
3.2.1 Instrumentell- och ritualiserad medieanvändning
Den här uppsatsen använder sig av Jesper Strömbäcks (ibid., 12-13, i SOU 2015:96) syn på instrumentell- och ritualiserad medieanvändning, som är en del av användningsteorin. Det handlar om att alla människor är mer eller mindre aktiva medieanvändare. Instrumentell medieanvändning handlar om att en människa aktivt väljer sina medier och innehållet på dem för att uppnå olika mål. Ritualiserad användning handlar å andra sidan om att människor väljer sina medier och innehållet på dem passivt, av vana eller för att helt enkelt fördriva tid. Det förväntas vara så att den instrumentella och mer målinriktade medieanvändningen också präglas av mer selektiva val. Här menar den svenska forskaren Jesper Strömbäck att det är viktigt att skilja på fyra underkategorier.
a) Selektiv exponering. Vad en människa exponerar sig för.
b) Selektiv uppmärksamhet. Vad en människa uppmärksammar av det han/hon exponerar sig för
c) Selektiv perception. Hur en människa uppmärksammar och tolkar den information han/hon exponerar sig för och uppmärksammar.
d) Selektiv hågkomst. Vad en människa kommer ihåg av den information som han/hon har exponerat sig för.
Människors preferenser har stor betydelse när det kommer till dessa selektivitetsprocesser. Sannolikheten är större att någon som är mycket intresserad av exempelvis politik aktivt väljer att exponera sig för nyhetsmedier och uppmärksammar, samt kommer ihåg, de nyheter som handlar om politik, jämfört med någon som inte är politiskt intresserad. Det är viktigt att komma ihåg att det också handlar om sannolikhet. De som inte är intresserade av politik kan mycket väl exponera sig för politiska nyhetsmedier, men det är mindre sannolikt. Samtidigt som sannolikhet tas upp är det också viktigt att komma ihåg att människor alltid ingår i en kontext. Den kan vara präglad av olika kulturella, sociala, politiska, ekonomiska och tekniska förhållanden (ibid., 13).
3.3 Medieanvändning och dess effekter
I boken The Network Society skriver Jan Van Dijk (2012) om nätverkssamhällen och informationssamhällen. Han menar att den främsta användningen av sociala medier är för att vara just social. Genom sociala medier kan människor knyta kontakter trots stort geografiskt avstånd, om två personer inte har tid att ses i verkligheten eller om de är på resande fot. Resultatet av detta är att människor inte längre ses lika mycket offentligt, det blir mer online genom teknikens framgång. Detta betyder nödvändigtvis inte att man blir mindre social. Det är snarare ett socialt nätverk som inte tidigare funnits. Genom användandet av sociala medier existerar inte längre gränserna mellan masskommunikation och personliga kontakter eftersom en profilsida kan tillhöra antingen en organisation eller en enskild individ. Det är idag inte längre mycket som särskiljer de två. Kommunikation kan riktas till personer på individnivå eller till större grupper eftersom sociala medier nyttjas av både privatpersoner och företag i marknadsföringssyfte (2012:181-182).
Enligt Van Dijk finns olika sociala och personliga effekter som uppkommer genom användandet av sociala medier. Det kan handla om att det blir svårare att skilja mellan det privata och det allmänna, svårigheter när det kommer till hur mycket av sitt privatliv som bör exponeras för offentligheten och en överbelastning av information och kommunikation för en människa att hantera. Det kan också handla om möjligheter att skapa kontakter med människor och hålla dessa vid liv, orättvisor och ojämlikheter i samhället kan tas upp och diskuteras, men sociala medier kan också ge upphov till okända beteenden. Sociala medier kan också ge social press för människor som i sin tur leder till beroende.
En faktor av användandet av sociala medier är alltså att det kan vara svårt att skilja på vad som är privat och vad som bör visas allmänt. Van Dijk poängterar att detta nödvändigtvis inte måste generera något negativt. Ser vi till de positiva effekter som kan uppstå så handlar det om att människor nu har plattformar att kunna skapa en identitet där åsikter och tankar kan uttryckas. Det kan underlätta för vissa personer som har svårare att göra det utanför sociala medier. Hans forskning påvisar att sociala medier för tonåringar och unga har en identitetsskapande effekt som kan vara nyttiga för dem. Den negativa effekten av detta är dessvärre att unga bortser från risken att lämna ut privata uppgifter på sociala medier. Problemet är att sociala medier skulle helt fallera om människor inte gjorde detta, eftersom plattformarna tjänar på den typen av exponering då de kan använda vissa uppgifter för reklam (ibid., 185).
4. Metod
I detta avsnitt introduceras metoder som tillämpats i uppsatsen. Metoden är det verktyg som forskare använder för att få fram ett resultat, och valet av metod väljs utifrån vilken frågeställning uppsatsen baseras på. Knut Halvorsen (1992:13) menar att metod är den hantverksmässiga sidan av den vetenskapliga verksamheten. Det handlar om de instrument som kan användas för att samla in den information som krävs.
För att besvara mina forskningsfrågor kommer jag att använda mig av kvalitativa metoder. Det förklaras mer utförande i detta avsnitt varför.
4.1 Metodval
Kvalitativa metoder används i uppsatsen för att få fram ett resultat. Insamlingsmetoderna som nyttjats är intervjuer och analys av dokument. Det empiriska källmaterialet samlades in enligt deduktivt tillvägagångssätt, där tydliga intervjufrågor som följde studiens forskningsfrågor och teoretiska ramverk, användes. En kvalitativ metod som intervjuer används i syfte för att möjliggöra nya insikter om ämnet. Från start valdes kvantitativa insamlingsmetoder bort då det kan ta väldigt lång tid att sammanställa information om data är för stor. Eftersom det också är ett hinder att samla in tillräckligt med data att kunna arbeta med är det osäkert om resultatet blivit fullständigt sanningsenligt. En kombination av både kvalitativ- och kvantitativ metod uppfattades som ej genomförbart eftersom det också uppskattningsvis vore för tidskrävande. Uppsatsen har en interpretativistisk och en konstruktionistisk ansats. Det innebär dels att tyngden i forskningen ligger på en förståelse av den sociala verkligheten och hur deltagarna i en viss miljö då också tolkar denna verklighet, dels att sociala egenskaper är resultat av ett samspel mellan individer. Det handlar därmed inte om händelser och faktum som redan finns ute i världen och som är åtskilda från dessa människor (Bryman 2011:341).
Metoden bygger också på ett förhållande till det undersökta som har beskrivits som den ”hermeneutiska cirkeln” (Hartman, 2004:274). Forskare som använder sig av kvalitativa metoder rör sig ständigt mellan delarna och helheten av det som är undersökt. Cirkeln är då en ”metafor” för att förklara att man utifrån sin första tolkning av helheten sedan går vidare och tittar på delarna av det undersökta, för att senare återgå och se om delarna överensstämmer med den första tolkningen av helheten. Om delarna inte skulle överensstämma så reviderar man sin första tolkning av helheten, för att återigen titta på delarna och se om den nyskapta tolkningen
stämmer överens. Den hermeneutiska cirkeln kommer jag använda mig av eftersom jag kommer behöva röra mig fram och tillbaka, många gånger, mellan det insamlade intervjumaterialet och analysen av det.
4.2 Kvalitativ intervju
Huvudmaterialet för denna studie har samlats in i form av kvalitativa intervjuer. Denna typ av intervjumetod används då mitt intresse ligger riktat mot respondentens ståndpunkter. Jämfört med kvantitativa intervjuer så speglar frågorna forskarens intresse. I en kvantitativ intervju är frågorna väldigt strukturerade i syfte att maximera både reliabiliteten och validiteten, eftersom viktiga begrepp mäts. Forskarens syfte är då att komma fram till tydliga svar genom en väl strukturerad intervju. Genom en kvalitativ intervju, som används i denna uppsats, betonas istället det generella och tyngden ligger därför på intervjupersonernas egna uppfattningar och synsätt (Bryman, 2011:413).
I denna studie är typen av intervjuerna semistrukturerade. I enlighet med Bryman konstruerade jag en intervjuguide där olika teman berörs, men det var fortfarande upp till personen som blev intervjuad att svara på sitt sätt. I denna typ av intervju existerar inte hårt hållna regler, det är mer fritt. Det är inte heller viktigt att frågorna ställs i den ordning som de står i intervjuguiden. Även frågor som inte står med i intervjuguiden kan ställas, om jag som intervjuare anknyter till något som intervjurespondenten sagt (ibid., 415). Min plan med intervjuguiden och tankesättet bakom var att förhoppningsvis få svar på mina forskningsfrågor, men Bryman har en god poäng i att inte vara för besatt av sina frågeställningar under intervjuerna. Han menar att formuleringen av frågeställningar inte ska vara allt för specifika eftersom de då kan hindra alternativa idéer och synsätt att uppstå under insamlingen av data under fältarbetet. Skapandet av allt för specifika frågeställningar stämmer inte överens med det angreppssätt vid analysen av kvalitativa data som grounded theory står för. Det är en negativ faktor att inleda sin undersökning med för många förutfattade meningar. Enligt honom ska man som forskare ställa sig frågan: “Vad måste jag veta för att kunna besvara mina olika frågeställningar?” (ibid., 419). För att underlätta för mig själv delade jag upp intervjuguiden i tre teman: användning av sociala medier, attityder till sociala medier och konsekvenser och effekter av sociala medier. Jag följde frågorna till den mån som behövdes, men lät dem också tala fritt om de ville eftersom det många gånger passade väldigt bra ihop med valda teman.
4.3 Urval
Det föll bitvis naturligt att en del praktiska svårigheter uppkom när intervjuerna skulle genomföras. Sverige och Hong Kong är två länder tusentals mil från varandra, vilket innebär att klockan inte slår samma. Hong Kong är sex timmar före Sverige och detta innebar vid några tillfällen problem. Gemensamt försökte vi boka om och pussla med tiderna så att det kunde synkroniseras med allas scheman. Tillslut fann vi lösningar, men tre av intervjupersonerna valde dessvärre att hoppa av eftersom vi inte fann en tid som passade oss alla. 12 intervjuer skulle genomföras, men slutligen genomfördes nio intervjuer där åtta av dessa används som material i uppsatsen. Vid de tillfällen jag kontaktade intervjupersonerna skrev jag utförligt vad studien handlar om och att det krävs att man deltagit i demonstrationerna för att medverka. När den nionde intervjun påbörjades förstod jag att personen i fråga inte hade deltagit. Jag valde därför att inte analysera personens intervjusvar. Jag anser å andra sidan inte att de tre som hoppade av samt den intervjun som jag självmant valt att plocka bort kommer påverka studien negativt. De intervjuer som genomfördes och används innehar mycket bra svar som också hjälper studiens resultat.
4.4 Genomförande och etik
Jag kontaktade alla intervjupersoner via appen WhatsApp, där jag utförligt beskrev vad min uppsats syftar till. Vi bokade allt eftersom in tider som passade oss alla och genomförde sedan intervjuerna via Skype. På högskolan jag studerar på i Halmstad används oftast Zoom som onlineverktyg, något jag frågade om vi kunde använda. Detta svarade alla nej på då det var ett verktyg de inte litade på. Vissa av intervjupersonerna hade inte svar på varför, medan andra hade hört via ryktesvägar att det finns buggar på Zoom som gör att programmet inte är säkert. Skype användes därför som onlineverktyg där jag också uppmanade alla att använda videofunktionen under intervjuerna. Meningen med det var för att det är enklare att förstå och interagera med den andra personen om man ser varandra. Tre av nio personer ville inte använda video då de inte litade på säkerheten med kameraverktyg. Jag accepterade faktumet och genomförde tre intervjuer utan video.
Intervjudeltagarna kommer refereras som P1-P8 under uppsatsens gång för att skydda deltagarnas identiteter då de ämnen vi diskuterat är av känsligt innehåll. Bryman (2011:131-132) förklarar några av de etiska principer som gäller för bland annat svensk forskning på följande vis:
1. Informationskravet. Forskaren ska informera intervjudeltagarna om undersökningens syfte. Det ska tydligt framkomma att deltagandet är frivilligt och att de kan dra sig ur när de vill.
2. Samtyckeskravet. Deltagarna har rätt att bestämma över sin medverkan. Föräldrar eller vårdnadshavares godkännandes brukar krävas om deltagaren är minderårig.
3. Konfidentialitetskravet. Uppgifter om deltagarna ska behandlas med största möjliga konfidentialitet.
4. Nyttjandekravet. De uppgifter som samlats in om deltagarna får endast användas för forskningsändamålet.
Dessa fyra etiska principer har brukats. Innan intervjuerna började förklarade jag
undersökningens syfte, vilka steg vi gemensamt kommer gå igenom och om detta kändes okej för deltagarna. Jag förklarade också att de inte behövde svara på alla mina frågor om de inte ville, de kunde därmed avböja med svar eller medverkan under intervjuandets gång. Efter godkännande från samtliga intervjudeltagare påbörjades intervjuerna. Vid transkribering av intervjuerna användes endast deras första bokstav i deras förnamn för att skydda deras identiteter i största möjliga mån. Självklart används de insamlade uppgifterna endast till denna forskning och inget annat.
5. Analys och resultat
Under detta avsnitt kommer det empiriska materialet kopplat till tidigare forskning och teori att analyseras. Sista stycket i kapitel 4.2 förklarar att tre teman användes under intervjuerna. Dessa tre teman är kopplade till frågeställningarna och analysen kommer även baseras på dessa för att i slutändan få fram ett resultat och svar på uppsatsens frågeställningar. Tema 1 är “Användning av sociala medier”, tema 2 är “Attityder till sociala medier” och tema 3 är “Konsekvenser och effekter av sociala medier”.
5.1 Tema 1: Användning av sociala medier
Det råder inga tvivel om att internet och sociala medier skapat nya möjligheter för att interagera med andra människor. Sociala medier som relativt ny informationskanal har på kort tid fått stor spridning och konkurrerar med de andra kommunikationskanalerna som TV, webbtidningar och tidningar. I syfte att försöka förstå på vilket sätt de politiska aktivisterna använder sig av sociala medier under demonstrationerna blev de tillfrågade ett antal frågor.
Alla åtta personer som intervjuades förklarade att de gått från cirka två-tre timmars användning av sociala medier innan demonstrationerna, till mellan tio-elva timmars användning under demonstrationerna. Detta är en häpnadsväckande skillnad som klart påvisar att sociala medier är ett viktigt verktyg för dem. Blumler, Gurevicth och Katz (1973-1974) är grundarna av användningsteorin där syftet med teorin är att försöka förklara nyttan av medier för individer, grupper och samhällen. På vilka sätt använder sig egentligen de politiska aktivisterna av sociala medier?
Before the demonstrations I think I used social media less, because there where no need to listen to all the news or all the information. I usually used social media around two hours a day, but now I would say around five-six hours a day. Sometimes maybe more than that, because some protests ends at 3-4am and we have to check our social media during all the hours we are protesting. I think I can use my phone and social media up to eleven hours a day if I am being honest (P3).
Det är en stor skillnad vad gäller användandet av sociala medier före och efter demonstrationerna. Från två timmar till max elva timmar tyder på att sociala medier är en viktig informationskälla för P3. P4 svar på samma fråga blev väldigt lik. Personen sade att sedan juni förra året (2019) använder P4 sociala medier hela tiden. Detta måste göras för att kunna mottaga
meddelanden och uppdatera sig om information om demonstrationerna eller Hong Kong i övrigt.
I use them to keep me posted on what my friends are doing, or just to like chat with them or send them funny posts. It’s like a forum of communication, and also a way to get inspired. I use Pinterest a lot so I can get more inspiration of what I should draw or what should I sign (P1).
Användningen av sociala medier såg ut på detta vis för P1 innan demonstrationerna tog fart. Vid frågan hur P1 använder sociala medier idag och om P1 är öppen med sina åsikter och tankar kom följande svar:
I don’t really expose myself, like... that I attend the activities. Because we have to keep our privacy high. Otherwise they will know and they will accuse us for using the social media inappropriately. Previously demonstrators have been caught because they invented the groups, then the police force are saying that they are not delivering politically correct information. So we keep ourselves anonymously (P1).
Det ställs en följdfråga om det finns appar där de politiska aktivisterna kan vara anonyma. P1 svarar och säger att det används en app flitigt under demonstrationerna som heter Telegram. Appen används eftersom många demonstranter är rädda för att bli tagna av polisen. P1 påstår att polisen inte kan frihetsberöva dem om appar som Telegram används eftersom polisen inte kan se vem som skrivit vad. Intervjupersonen i fråga förklarar också utförligt att det finns något som kallas för “ghost phone”. Det är en telefon där inga känsliga uppgifter finns, utan bara en telefon som används i nödsituationer. En nödsituation skulle kunna vara om de är jagade av polis och behöver hjälp eller om de behöver en advokat om de blivit gripna. Det är vissa som använder sig av dessa “ghost phones”, men mestadels används Telegram.
P2 yttrar sig om liknande saker. Personen i fråga menar att Telegram används flitigt under pågående demonstrationer, medan sociala medier som Instagram och Twitter används i informations- och utbildningssyfte. En stor del av demonstrationerna är att bli hörda av omvärlden, vilket sociala medier hjälper till med. P2 säger också att Instagram också används som redskap för att skriva till lagstiftande personers Instagramkonton, men bara de som är på demonstranternas sida. Även P1 inflikar med samma tankar.
...Especially the social media own by legislators or some parties. Like... more democracy parties. They will tell us about what really happened. We share the same thoughts as them. They have to help us delivering messages to the police force or to other legislators that belong to different parties to be able to know what we are thinking… (P1).
Sett till användningsteorin så bevisar detta att behovet av medier är olika för alla. Som Blumer, Gurevitch och Katz (1973-1974) beskriver så kan medier handla om behov av bland annat information. Användningen av sociala medier för att förmedla just information har alla åtta intervjudeltagarna varit överens om är det viktigaste. P2 säger att all information och propaganda utbytes främst via Telegram. Det kan handla om allt från att bjuda in människor till olika protester till att supporta de som står längst fram i demonstrationerna, “front liners”, på olika sätt. De intervjuades uttalanden tyder på att sociala medier främst används till att utbyta information för att snabbt sprida olika budskap. Följande citat demonstrerar detta:
Almost every student in Hong Kong share a lot of promotion and information on Instagram stories and Instagram posts (P2).
Many of the protesters are making schedules, like this Thursday we are going to this shopping mall or this Friday we are going that place. They share all the information through the internet (P5).
We share a lot of information and other posts on social media that encourage people to know more about the extradition bill, or about Hong Kong and our democracy (P8).
Resterande fem intervjupersoner svarade på samma sätt. Främst används sociala medier till att sprida information, även fast de används till andra saker också.
5.1.1 Instrumentell- och ritualiserad medieanvändning
I kapitel 3.2.1 har uppsatsen tagit upp vad som kallas för instrumentell- och ritualiserad medieanvändning, vilket är en del i användningsteorin. Syftet med varför teorin om instrumentell- och ritualiserad medieanvändning används i uppsatsen är för att se om det finns ett mönster där intervjupersonerna aktivt väljer sina medier och innehållet på dem för att uppnå
olika mål, eller om de väljer medier av vana för att bara fördriva tid. Inom den instrumentella användningen, den mer selektiva och målinriktade, finns fyra underkategorier som ytterligare förklaras i kapitel 3.2.1: 1. Selektiv exponering, 2. Selektiv uppmärksamhet, 3. Selektiv perception och 4. Selektiv hågkomst.
I början av kapitel 5.1 kan vi utläsa att användningen av sociala medier av de politiska aktivisterna under demonstrationerna är ofantligt mycket större än innan. P1-P8 svarar alla att de aktivt väljer att exponera sig för vissa sociala medier, där exempel som Telegram, Instagram och Twitter uppmärksammats i uppsatsen. Aktivisterna väljer dessa forum för att få information om demonstrationerna, vad som hänt senaste dygnen och om vad som komma skall. Denna information från respondenterna skulle kunna fastställa svar på nummer 1 och 2 om instrumentell medieanvändning.
Selektiv perception handlar om hur en människa uppmärksammar och tolkar den information han/hon exponerar sig för och uppmärksammar. Just hur de uppmärksammar gör de flesta av P1-P8 på liknande sätt. En av intervjupersonerna sa följande:
I watch The Stand News, as a independent media in Hong Kong, and they will report each protest and have news on some cases that… ehm... you know, the number of people suiciding, which is not very logical. … Then we know more about the protests and we can bring out new things to present on new posters or to get the public's attention to what the police force is doing. They (The Stand News) are a source and we use it to inform and educate other people (P1).
Det P1 talar om här, självmord, är ett genomgående tema som tas upp under intervjuerna.1
(Självmord är ett stort diskussionsämne under demonstrationerna, men dessvärre inte något som uppsatsen analyserar. För vidare läsning refereras bifogad fotnot). Det P1 annars berättar är hur information snappas upp på olika sätt och hur de använder sig av detta. Vi talade en del om hur information från olika forum kan uppmärksammas och tolkas, och sedan möjligtvis göras “större” genom rykten. Detta sa P1 kan stämma, men att de oftast går på magkänsla. De antal självmordsförsök som framställs i media är exempelvis inte de siffrorna de får höra i verkliga
1 Rosie Perper. Protesters in Hong Kong are killing themselves in a disturbing turn in their
high-profile struggle against China. Business Insider, 2019.
livet. Jag frågade då om informationen de anser är felaktig kan trigga dem till att fortsätta demonstrationerna. Svaret blev: ja. Detta är också en del av selektiv hågkomst. Det finns information och nyheter de exponerar sig för som de sedan minns extra. Denna hågkomst tar de med sig till nästa protest.
Med en av intervjupersonerna gås det djupare in på selektiv hågkomst då vi pratar om historia. P6 menar att det är svårt, och kanske till och med farligt, att vara med i en stor politiskt demonstration om man inte vet varför. Det handlar inte bara om det som hänt det senaste året, det går längre bak än så.
People may not know what they actually are doing. So, I usually share both my political and historical feels on Instagram to get them to understand (P6).
Genom att tolka svaret kan det uppfattas som att kunskapen om Hong Kongs historia på något sätt gör att P6 vill fortsätta demonstrera. Det är något som etsat sig fast som P6 exponerat sig för och uppmärksammat. Vi för en dialog om historien och om hur viktigt det är att minnas. Strömbäck (2015:13, i SOU 2015:96) påstår att det handlar om sannolikhet. Är det en människa som är mycket intresserad av politik så kommer denna person aktivt välja att exponera sig för nyhetsmedier som tar upp politik. De uppmärksammar och kommer ihåg. Samma sak sker hos P6. Historien om Hong Kong är något som väckt ett intresse hos denne person. P6 har läst om det, uppmärksammat och kommit ihåg det. Tankarna har sedan utvecklats i samband med de politiska demonstrationerna, men historien är fortfarande något som alltid finns med i bakhuvudet.
P7 svarar lite annorlunda. Personen i fråga menar att politik är något som automatiskt blivit ett stort intresse det senaste året, speciellt genom sociala medier. P7 förklarar att det är som att man numera är oskiljaktig från sociala medier. För att hänga med under demonstrationerna är det ett måste att läsa informationen på olika forum och ta del av det som skrivs, å andra sidan måste all information dubbelkollas.
... I won’t just 100% believe or listen to others opinions. Even though they share the same political stands as me, it doesn’t mean that everything they say is right. Even if I see some useful opinion from others, I have to judge it at first. Is it right or wrong? Is it helpful? (P7).
Detta kan ses som ett bra exempel på selektiv perception, hur en människa uppmärksammar och tolkar den information han/hon exponerar sig för och uppmärksammar. P7 var den enda av de åtta intervjuade som svarade att det är viktigt att kolla upp ifall källorna stämmer. Efter det är gjort kan deras åsikter och tankar tas i beaktning och kommas ihåg.
5.1.2 Sociala medier och mobiliseringsstrategier
Om vi återgår till begreppet medierad mobilisering som introduceras i kapitel 3.1 så är det tydligt att många av intervjusvaren överensstämmer med den tidigare forskningen. Medierad mobilisering handlar om att forum på Internet har underlättat organisering, samordning och mobilisering av kollektiva handlingar även över geografiska avstånd. Hong Kong är en stor stad med flera miljoner invånare. Trots det har budskapet om demonstrationerna spridit sig fort och det har medverkat uppemot en miljon demonstranter under en protest. När frågan om hur de visste var alla demonstrationerna skulle äga rum frågades så svarade de flesta att det var på grund av sociala medier. Svaren de gett sammanfattar att sociala medier har underlättat organiseringen av mobiliseringsstrategier. P6 svarar exempelvis på frågan på följande sätt:
Because of the advance of the technology. If I just walk on the street I may just receive some photos from others through Air Drop, WhatsApp or other apps . People actually do promotions all the time through the Internet. … If you follow some of the Hong Kong people's Instagram, a lot of people share the same posts of when the demonstrations are coming up. This is so more people can receive details about the demonstrations. We basically share everything through social media or Air Drop (P6).
P3 svarar på följande, liknande, sätt:
There are some social media accounts, example on Instagram, Telegram and Facebook, where people share information about the demonstrations (P3)
Svaret P3 gav var ett av de kortare. Ytterligare en fråga ställdes till respondenten för att möjligtvis få fram lite mer detaljer om hur de mobiliserar sig, men personen småskrattade och menade att det bara är användandet av sociala medier som gäller. Det fanns inget vidare att diskutera, så vi valde att gå vidare till nästa fråga istället. Ett kort svar där detaljer inte behövs
kan vara ett svar i sig. Det finns inga “om”, eller “men”. Det är användandet av sociala medier som gör att alla demonstranter vet vart de ska infinna sig vid ett visst klockslag.
We know where all the demonstrations are supposed to take place due to social media or other online forums (P4).
P4 menar också att det är viktigt att förstå att det inte alltid finns en jättestor planering bakom demonstrationerna, därför måste man vara tillgängligt på sociala medier. Innan en demonstration genomförs säger P4 att de måste få ett godkännande från polisen innan. När vissa personer frågat om godkännande så skriver de ut detta på sociala medier, oftast på Telegram. Det kan då handla om att man ska infinna sig på en plats om knappt en timme. P4 menar att i det syftet är sociala medier väldigt bra eftersom man snabbt kan uppdatera varandra genom dem, eller ringa.
5.2 Tema 2: Attityder till användandet av sociala medier
Vid genomgång av alla intervjuer är svaren snarlika. De flesta har en relativt sund attityd och syn på sociala medier, medan vissa inte bryr sig lika mycket om till exempel säkerhetsaspekter. En fråga som ställdes till respondenterna var huruvida de har tänkt på att deras tankar och åsikter kan läsas av andra som inte är politiska aktivister? De flesta av svaren var att de inte brydde sig så mycket. De valde snarare att uttrycka sina åsikter med bland annat olika hashtags så att det kunde spridas internationellt. Frågan utvecklades där det togs upp om de sprider sina åsikter genom konton med deras egna namn eller om de håller sig anonyma?
1. ”The accounts that I am using I truly am saying what I feel. We are hashtagging everything so people who are not activists can see it”
2. “It’s like, we are free to run the accounts. We just help to post information. But yes, we use another name, not our real name”
3. “Uhm, some Instagram Stories. I will always repost things about the protest, like when will it be held and when there is news about the extradition bill. I am reposting, but I am not showing my true opinions and how I really feel” (P1).
I denna följd gick det vid intervjuandet av P1. Till en början berättades det om att P1 visade sina tankar och åsikter offentligt. När frågan om vad offentligt verkligen innebar ändrades det lite. På Instagram där det egna namnet används sprids oftast bara demonstrationsscheman. När
det handlar om politiska åsikter så används forum som exempelvis Telegram, där man är anonym.
Vi fortsatte intervjun där följande frågor innebar om P1 var rädd att Kinas makthavare kunde läsa dennes tankar och åsikter online? P1 började då tala om att det fanns en specifik sak som är läskigt. Det handlade om onlineverktyget Zoom, som liknar Skype. Där pratar man via video istället för vanliga samtal. P1 menade då att säkerhetsriskerna är stora inne på Zoom eftersom att Kina får information via forumet. Även telefoner som produceras i Kina är en säkerhetsrisk för intervjupersonen eftersom de har data från dem. P1 menar då att denna information skickas från Kina till CIA i USA där de övervakar demonstranterna. Inget ifrågasättande gjordes, istället ställdes följdfrågan om detta skrämde P1. Det gjorde det.
Yeah, of course. If you get out, you might get caught because of what you’ve said, but I believe that in Hong Kong there is still laws to protect us. It’s not like in China (P1).
Likt P1 svarar P7 på ett relativt likt sätt när det kommer till att Hong Kong fortfarande har andra rättigheter än vad Kina har. Dessa rättigheter måste utnyttjas. Det går att urskilja det faktum att P1 känner sig lite mer rädd över att bli gripen på grund av åsikter som kan spridas på internet, jämfört med P7. Attityderna till användandet av sociala medier är i det stora hela förhållandevis lika.
... not all of my friends or followers on social media share the same opinion as me. Not all of them know what’s happening. So, I think it might be important if I spread some basic information about what’s really happening. What the laws is about and also what the Hong Kong government is doing. This kind of information might help them to get a better understanding about the society nowadays (P7).
Det frågas därefter om P7 är rädd över att dela åsikter och tankar även om Kinas makthavare kan se vad som sägs via sociala medier?
Yes, I do discuss this with my friends but practically I don’t think they can follow us. I mean, in 10-20 years, who can track me? I don’t have to carry that kind of responsibility since I’m not significant for them to trace. Somehow, I also still believe that we still share the freedom of speech in Hong Kong. I know it is slowly dying, but maybe I just
don’t want to think about the worst scenario. Just enjoy the privilege while I still can. I don’t care about China’s rulers. We use to say *some word in cantonese*, which means they will still come back after the movement to seek for revenge. A lot of people think so but I don’t really concern about it (P7).
Likt P7 så är det många av de andra intervjupersonerna som säger liknande saker. En del är mer rädda än andra och har en annan attityd och inställning när det kommer till vad man delar via sociala medier. De flesta är trots allt överens om att den tid som finns kvar av “ett land, två system” är en viktig tid där budskap måste spridas. De menar att de måste använda tiden på rätt sätt för att utbilda människor om vad som händer, oavsett om Kina kommer hämnas efter dessa demonstrationer eller inte. Det märks att tankarna pendlar, för trots denna självsäkerhet bland vissa där de anser att deras budskap måste fram till vilket pris som helst så är andra väldigt rädda. P5 säger till exempel att det är viktigt att ha en sund relation till sociala medier och inte sprida exakt allt man tycker eller tänker. De vill inte att polisen ska få reda på allt, eftersom de är rädda för dem. På grund av detta menar P5 att de flesta av de politiska aktivisterna är väldigt försiktiga vid användandet av sociala medier, trots att polisen inte får lov att gripa dem för vad som helst. P5 menar dock att i vissa fall där människor diskuterar känslig information, och polisen anser att dessa personer är farliga, så kan de gripas. Det ligger en rädsla i det.
5.3 Tema 3: Konsekvenser och effekter av sociala medier
Den främsta positiva effekten som alla åtta respondenter nämnde som resultat av den ökade användningen av sociala medier handlade om hur fort allting går. Ett knapptryck senare så sprids information till flera tusentals personer. Detta ansåg alla vara en extrem fördel. P8 säger bland annat att de också bondar med varandra på ett djupare plan eftersom det går att diskutera så mycket på väldigt kort tid över sociala medier. P5 yttrar sig om liknande tankar där en fördel är sammanhållningen på sociala medier. Eftersom folk använder sig av samma forum så fortsätter peppning och uppskattning på nätet, även efter de fysiska demonstrationerna. Speciellt under tider som dessa med ett virus som sprids över hela världen. Sociala medier håller ihop grupper och tillbringar hopp, trots den tuffa tid som gör att de inte får demonstrera på gatorna i nuläget.
The protests has stopped for about 2-3 months, so the internet is a good way to exchange our feels and to talk about the government’s wrongdoings. We can still put an eye on
them, because we know it is a must to continue the protests after this virus outbreak is over (P5).
P5 menar dock att nackdelen med sociala medier är beroendet som framkallas. Det är nästan omöjligt att inte se eller höra något om protesterna eftersom informationen är överväldigande och överallt. Både P5 själv och vänner runt omkring kan känna sig deprimerade av det faktum att deras psyke aldrig får vila. Ibland laddas videos och bilder upp som är för horribla för en ung människa att titta på. Det kan i vissa fall handla om människor som faller från byggnader eller personer som blir skjutna. Hjälplösheten blir ibland övermäktig för en ung student. P1 står helt i linje med P5 yttranden om sociala mediers negativa effekter under demonstrationerna, där många ungdomar lider av enorm press.
Jan Van Dijk (2012:185) skriver om dessa saker som en faktor av sociala medier. Genom användandet av sociala medier kan det vara svårt att urskilja på vad som är privat och vad som kan delas med allmänheten. Han poängterar dock att det finns både positiva och negativa effekter med detta. En positiv effekt handlar om att plattformar på nätet hjälper till med identitetsskapandet där tankar och åsikter kan uttryckas öppet. En negativ effekt handlar om att unga tar mer lättsamt på att lämna ut privata uppgifter. Genom uppsatsens analyskapitel kan Van Dijks mening med negativ effekt inte riktigt sammankopplas med vad intervjupersonerna sagt. De anser sig använda sig mycket av anonyma forum om de vill uttrycka åsikter om demonstrationerna. Å andra sidan skriver Van Dijk (ibid., 181-182) också om press, beroende och överbelastning av information för en människa att hantera som negativa effekter. Dessa negativa effekter av användningen av sociala medier känner sig intervjupersonerna igen sig i. P1 har exempelvis en position som kallas “backup”. De förser “front liners” med stöd och är också de som sprider information. Eftersom de ansvarar över detta via sociala medier kan det ibland uppstå internetmobbning som kan leda till allvarliga konsekvenser.
There is some cyber bullying, especially in the position that I have. People kill themselves because they are handling too much information and negative comments that they can’t bare. They kill themselves. I guess it’s more like a norm when you use the social media. You care to much, and it’s just too much. We are just running accounts and hoping to make it public, then we/they have to suffer when they see mean comments that are intended to start fights. Like, debates on whether the police are doing right or
wrong. Then they start to have personal attacks, and they feel awful. I think that force negative emotions, and you know, we’re all very involved in this protest. That’s why people kill themselves. It’s getting to big for one young human to handle, and you can’t share it to others as you are afraid that they might also do something bad to you (P1).
Även fast många av intervjurespondenterna till viss del håller med både P1 och P5 så ser inte alla exakt likadant på saken. P3 påstår att användandet av sociala medier mest innehar positiva effekter. Det är ett bra hjälpmedel som inte går att klara sig utan. Det finns mer positiva effekter än negativa, trots att de negativa effekterna ibland visar sig. Ett exempel på en negativ effekt enligt P3 är att många användare är anonyma. Det finns en rädsla och ovisshet om vissa av dessa anonyma konton är från Kina. P3 menar att det kan vara kinesiska spioner som vill kontrollera demonstrationerna. Generellt finns det trots allt mer fördelar med användandet av sociala medier än nackdelar, enligt P3.
En annan fråga som ställdes till intervjupersonerna var om det vore svårare för någon utan internetuppkoppling och konton på sociala medier att vara en del av demonstrationerna? Det är ett solklart ja från allas håll. P3 menar att de ofta ser lite äldre personer på gatorna som tittar undrande på dem. De vet inte vad demonstranterna gör eftersom de inte är en del av plattformarna på internet. P3 säger att vissa av de äldre vill deltaga i demonstrationerna, men att det är svårt utan en delaktighet via sociala medier också. P8 håller med om att det blir svårare att vara delaktig i demonstrationerna utan sociala medier eftersom det är där diskussioner och planering sker.
People that use social media can know exactly which place the demonstrations are going to take place. … The use of social media is also a more effective way to communicate during the protests (P8).
P8 förklarar att det självklart går att vara delaktig i demonstrationerna utan att diskutera om det på sociala medier, men att det blir svårare för dessa människor att medverka. Dels för att de inte vet var demonstrationerna ska hållas, men också för att de inte är med i diskussionerna om varför de demonstrerar. Van Dijk (2012:181-182) tar upp i sin bok The Network Society att den främsta användningen av sociala medier är för att vara just social. Det är ett bra sätt att skapa kontakter på och hålla dessa vid liv. Han menar att forum på internet är ett bra ställe att diskutera orättvisor och ojämlikheter i samhället. Det är uttryckligen detta som intervjupersonerna också
gör, därför blir det en konsekvens och en negativ effekt att inte vara en del av forumen på sociala medier under demonstrationerna.
6. Sammanfattande slutsats
Syftet med studien är att undersöka sociala mediers inflytande under demonstrationerna i Hong Kong 2019-2020, samt vad de politiska aktivisterna har för attityd gällande användandet av detta. Genom intervjuer med demonstrationsdeltagare syftar studien också till att undersöka om den ökade användningen av sociala medier har positiva och/eller negativa effekter? Genom analysen av tidigare forskning, teorier och genomförda intervjuer kan en sammanfattande slutsats genomföras där studiens tre frågeställningar kan besvaras.
1. Hur ofta, och på vilka sätt, används sociala medier av politiska aktivister för politiska ändamål under demonstrationerna i Hong Kong?
De politiska aktivisterna har gått från cirka två-tre timmars användning av sociala medier innan demonstrationerna till tio-elva timmars användning under demonstrationerna. Det besvarar uppsatsens första del av första frågeställning om hur ofta de använder sociala medier. Användningsteorin används som stöd då syftet med teorin är att försöka förklara nyttan av medier för individer, grupper och samhällen. Alla intervjudeltagare är överens om att den främsta användningen av sociala medier är knutet till information, vilket också är ett av behoven förklarat i Användningsteorin. De väljer aktivt att exponera sig för appar som Telegram, Instagram, Twitter och Facebook för att sprida information och hålla kontakt med varandra. Information från sociala medier och nyheter på tv och tidningar minns vissa av respondenterna extra mycket, detta gör att de kan triggas att fortsätta demonstrera. Svaren kan kopplas samman med instrumentell- och ritualiserad medieanvändningen, som är en del av Användningsteorin. Syftet med den delen av teorin är att för att se om det finns ett mönster där de aktivt väljer sina medier och innehållet på dem. Genom intervjuerna förstår vi att de aktivt väljer olika forum. Sociala medier har för andra blivit extra viktigt det senaste året och intresset för politik har blivit större genom användning av de olika forumen. P7 känner sig oskiljaktig från sociala medier eftersom det krävs att man tar del av det som skrivs för att hänga med under demonstrationerna. Ett gemensamt svar de har om hur de använder sociala medier är också att forumens hastighet underlättar organiseringen av mobiliseringsstrategier. De vet var alla demonstrationer ska äga rum genom utbytet av information. Det besvarar den andra delen av den första frågeställningen.
2. Vad har de politiska aktivisterna, under demonstrationerna i Hong Kong, för attityd gällande användandet av sociala medier?
Vad gäller den andra frågan kan man konstatera att de har smått olika attityder vad gäller användandet av sociala medier. I det stora hela har de trots allt liknande syn. En del är mer rädda än andra och har därför naturligt en mer försiktig attityd och inställning när de delar saker via sociala medier. Många av intervjupersonerna har förklarat att de helst använder sig av forum som Telegram för att dela starka åsikter, eftersom de kan vara anonyma där. På appar som Instagram och Twitter delar information, men med mindre känsliga åsikter och tankar. De flesta är överens om att detta måste göras för att sprida viktiga budskap under tiden som finns kvar av “ett land, två system”. Majoriteten av respondenterna har liknande attityder gällande användandet av sociala medier. De menar att det är viktigt att ha en sund relation till sociala medier eftersom de är rädd att polisen ska se vad som skrivs. Samtidigt vill de sprida viktig information om vad som händer i Hong Kong. De väljer därför medvetet vad de delar på olika forum.
3. Har den ökade användningen av sociala medier påvisat några positiva och/eller negativa effekter?
När det kommer till om den ökade användningen av sociala medier tillfört några positiva och/eller negativa effekter svarar de flesta även likt på denna frågeställning. Alla åtta respondenter svarade genomgripande att den främsta positiva effekten handlar om internets snabba hastighet. På en sekund kan information spridas till flera tusentals personer. P5 menar att en positiv effekter är sammanhållningen på sociala medier. P8 påpekar att diskussionerna som kan föras på väldigt kort tid gör att de bondar djupare med varandra. Även efter de fysiska demonstrationerna peppar aktivister varandra på olika forum, vilket är en positiv effekt. Negativa effekter som framkommit av användandet av sociala medier är bland annat beroende, press och överväldigande information. Genom analyskapitlet kan svaren tolkas lite annorlunda i jämförelse med Jan Van Dijks teori om nätverk- och informationssamhällen. Teorins mening med positiva effekter går hand i hand med intervjusvaren, medan de negativa effekterna inte riktigt gör det. En av teorins tolkning av en negativ effekt kan vara att unga personer kan ha svårt att skilja på privat och allmänt på sociala medier. De tar mer lättsamt på att lämna ut privata uppgifter. Intervjupersonerna håller inte med då de anser använda sig mycket av anonyma forum om de vill uttrycka åsikter om demonstrationerna. Andra negativa effekter är hanteringen av allt som sprids på sociala medier, vilket leder till att deras psyken sällan får vila. Vid vissa tillfällen delas mycket hemska och starka bilder och videos vilket ibland kan leda till
depression och nedstämdhet. Detta är negativa effekter som också Van Dijk presenterar i sin teori, vilket vi förstår intervjupersonerna känner igen sig i. En annan negativ effekt handlar om hur svårt det är att vara delaktig i demonstrationerna om man inte har tillgång till sociala medier. Det kan därmed konstateras att den ökade användningen av sociala medier påvisar både positiva- och negativa effekter.
