Utvärdering av ICC-profiler och profil-inställningar för HP Indigo Press 1000

(1)

(2)

Grafisk Teknologi, 120p

E2712GT Månad/År

10-04

Examinator

Emmi Enoksson

Handledare vid företaget/institutionen

Jannes Dahlgren

10 poäng

Namn

Johanna Astrén

Företag

Digaloo

Titel

Utvärdering av ICC-profiler och profil-inställningar för HP Indigo Press 1000

Nyckelord

Color Management, digitaltryck, GCR/UCR, HP Indigo Press 1000, ICC, ICC-profil, MeasureTool 4.1.1., ProfileMaker 4.1.1.

Högskolan Dalarna 781 88 Borlänge

Telefon: 023-77 80 00 Telefax: 023-77 80 50

Sammanfattning

Det nystartade digitaltryckeriet Digaloo planerar att inom en snar framtid införa ICC-hantering i sitt arbetsflöde. Med anledning av detta har en studie utförts där antalet erfordrade ICC-profiler under-sökts samt vilka akromatiska inställningar som bäst lämpar sig för tryckeriets HP Indigo Press 1000. Testtryckning utfördes på sex av Digaloos mest använda papperskvaliteter. Genom inläsning av test-kartor har de olika papperskvaliteternas reproducerbara färgrymder åskådliggjorts. Grundat på resul-tatet från denna testtryckning framställdes ICC-profiler för valda papperskvaliteter. Dessa genere-rades med olika inställningar för akromatisk repro och TIC (Total Ink Coverage). Vid en andra test-tryckning användes dessa ICC-profiler för konvertering av mellanton-, natt- och snöbilder, vilka tryck-tes på olika papperskvaliteter.

Resultatet från den första testtryckningen visar att HP Indigo Press 1000 återger störst förgrymd på papperskvaliteten Silverblade Silk, tätt följd av Silverblade Art. De minsta färgrymderna reproduceras på Lessebo Linné Gultonat och Lessebo Linné Naturvit.

Vid perceptuell bedömning av de olika bilderna blev resultatet att bäst tryckresultat uppnås med pappersspecifika ICC-profiler. Detta gäller dock endast i två av tre fall. Vid bedömning av bäst lämpad TIC ansågs den idag på Digaloo använda nivån som mycket dålig. Genom att antingen sänka eller höja denna nivå bedömdes tryckresultatet öka i kvalitet.

Slutligen visar studien även att akromatik i form av UCR ger bäst bildåtergivning i mellanton- och nattbilder på de valda papperskvaliteterna. De olika graderna av GCR i snöbilder anses dock passa olika bra beroende på vilken papperskvalitet som används.

(3)

Graphic Art Technology, 120p

E2712GT Year-Month-Day

04-10-24

Examiner

Emmi Enoksson

Supervisor at the Company/Department

Jannes Dahlgren

15 ECTS

Names

Johanna Astrén

Company/Department

Digaloo

Title

An evaluation of ICC-profiles and profile settings for HP Indigo Press 1000

Keywords

Color Management, digital printing, GCR/UCR, HP Indigo Press 1000, ICC, ICC-profile, MeasureTool 4.1.1., ProfileMaker 4.1.1.

Summary

Digaloo, a digital printing office located in Stockholm, will soon introduce an ICC based workflow in their production. This report describes the study that has been done determining how many ICC profi-les Digaloo needs and what kind of acromatic reproduction that is best suited for their HP Indigo Press 1000.

After test printing on the paper qualities frequently used by Digaloo, the test charts have been mea-sured and compared. Based on the reproduced colour ranges, ICC profiles were generated. The ICC pro-files were created with different acromatic settings and varying TIC (Total Ink Coverage) levels. For the second test printing, these ICC profiles were used for converting midtone, shadow and highlight images. These were then printed on different paper qualities.

The study shows that the HP Indigo Press 1000 reproduces the largest colour range on Silverblade Silk and Silverblade Art. The smallest colour ranges are reproduced on Lessebo Linné Gultonat and Lessebo Linné Naturvit.

The visual assessment of the images showed that, in two out of three cases, the best printing results are achieved with paper specific ICC profiles. The comparision of the different TIC levels showed that the TIC level currently used by Digaloo gives a very bad printing result. Eather by decreasing or incre-asing this TIC level the printing results were improved in the study.

Additionally, the study also showed that using UCR (Under Color Removal) in midtone and shadow images gives the best appearances on the selected paper qualities. However, the different levels of GCR in highlight images are differently suited depending on the paper qualities used.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning

8

1.1 Syfte

8

1.2 Mål

9

1.3 Metod

9

1.4 Avgränsningar

(5)

34

Bilaga K

(3)

Testark 2

Bilaga L

(5)

Densitet, testtryckning 2

(7)

Bilaga M

(4)

Formulär bildtest 1

Bilaga N

(12)

Sammanställning, bildtest 1

Bilaga O

(1)

Sammanställning profilbedömning, bildtest 1

Bilaga P

(5)

Formulär bildtest 2

Bilaga Q

(10)

(8)

1 Inledning

Digitaltryckeriet Digaloo trycker idag på flera olika papperskvaliteter vars egenskaper varierar gällande optiska egenskaper, bestrykning, ytstruktur etc. Då tryckeriet är relativt nystartat har ännu ingen ICC-profil tagits fram för den digitala pressen. Ett ICC-baserat färghante-ringssystem vid trycksaksproduktion är ett verktyg för att säkerställa att färger omvandlas på ett fullgott sätt mellan olika in- och utenheter. En ICC-profil för en utenhet innehåller information om den aktuella tryck-pressens karaktär och hur denna reproducerar färger. Profilen hjälper Adobe Photoshop att göra färgomvandlingar från bildskärmens färgsys-tem till det tryckbara färgsysfärgsys-temet. En avsaknad av ICC-profil i Digaloos arbetsflöde innebär att inkommande jobb från kunder konverteras olika eller ibland inte alls.

Digaloo planerar att inom en snar framtid införa ICC-hantering i sitt arbetsflöde. Förutom att detta ska generera en säkrare färgomvandling i företagets produktion hoppas Digaloo kunna sänka färgkostnaderna. Med anledning av detta ska en förstudie göras där följande undersöks: • Hur många olika ICC-profiler erfordras för tryckeriets HP Indigo Press 1000 och deras mest frekvent använda papperskvaliteter?

• Vilka möjligheter finns att med akromatisk repro minska färgförbruk-ningen i tryck och därmed sänka Digaloos färgkostnader?

Resultatet av studien ska ligga till grund för Digaloos framtagning av en framtida ICC-profil/profiler.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att utvärdera och jämföra skillnader/likheter i reproducerbart färgomfång på Digaloos mest frekvent använda pap-perskvaliteter. Andra för HP Indigo Press 1000 relevanta tryckparame-trar ska även beaktas och ingå i utvärderingen.

Slutligen ska olika akromatiska tekniker testas och utvärderas med syftet att hitta den för Digaloo mest lämpade metoden att i tryckproces-sen minska den totala färgmängden (TIC – Total Ink Coverage).

1.2 Mål

Målet med studien är att utifrån ett framarbetat underlag bedöma hur många ICC-profiler Digaloo behöver i ett för deras kunder avsett färg-hanteringssystem. Studieunderlaget ska även ge svar på hur företaget kan använda akromatisk repro för att minska förbrukningen av tryckfärg och därmed göra en viss ekonomisk besparing.

Resultatet av studien ska ligga till grund för den eller de ICC-profiler som Digaloo inom en snar framtid kommer att ta fram.

(9)

1.3 Metod

Gemensamt med ansvariga på Digaloo och konsultfirman ICC Color Consult diskuteras vilka möjligheter och förutsättningar som finns för studien. Där efter sätts mål för studien upp.

En testkarta (se Bilaga B) avsedd att undersöka punktförstoring, den-sitet, trappning och reproducerbart färgomfång utformas. Testkartan trycks på Digaloo i en upplaga på femtio ark på sex av företaget utvalda papperskvaliteter. Av en papperskvalitet trycks dessutom hundra exem-plar av testkartan för att få en större spridning i visst mätunderlag.

I varje papperskvalitets upplaga används tre stycken testark för inläs-ning av reproducerad färgrymd med Spectrolino samt för mätinläs-ningar av de olika tryckparametrarna med densitometern Techkon 410e. Den först-nämnda möjliggör att en två- respektive tredimensionell graf över respektive papperskvalitets återgivna färgrymd kan betraktas i pro-grammen ProfileMaker och CHROMiX ColorThink. Graferna ska visa hur många pappersspecifika ICC-profiler som erfordras för Digaloos tryckpress, med avseende på reproducerbart färgomfång. De uppmätta färgrymdsvärdena ska ligga till grund för studiens fortsättning där ICC-profiler genereras.

De för HP Indigo Press 1000 avsedda profilerna ska genereras med olika inställningar för akromatisk repro. De inställningar som testas är GCR4, GCR3, GCR2 och UCR. Dessa kombineras dessutom med olika TIC-nivåer (CMYK Max), olika ICC-profiler samt trycks på utvalda pap-perskvaliteter. De olika profilvarianterna kommer därefter att användas för färgrymdskonvertering från RGB till CMYK på natt-, mellanton- och snöbilder. Dessa bilder placeras på en för studien framtagen testkarta och lämnas till Digaloo för en andra och sista tryckning.

Slutligen utförs perceptuell bedömning av bilderna från testtryckning 2. En testgrupp betraktar och poängsätter de olika bilderna genom pavis jämförelse.

Under studiens gång tas personlig-, telefon- och mailkontakt med rele-vanta källor inom området färgstyrning på digitala tryckpressar. Arbetet innefattar även litteratur- och projektrapportstudier och sökningar efter information på Internet.

1.3.1 Utrustning

I studien har följande verktyg använts:

Hårdvara

Mac Power G4 från Apple HP Indigo Press 1000

(10)

Mjukvara

Mac OS 9.2 Sun E-RIP

Adobe Photoshop 7.0 QuarkXPress Passport 4.11

GretagMacbeth ProfileMaker Pro 4.1 GretagMacbeth MeasureTool

CHROMiX ColorThink 1.1

1.4 Avgränsningar

Studien avgränsas till att gälla Digaloos specifika HP Indigo Press 1000. Testtryckningar och utvärdering kommer att göras på följande pappersk-valiteter: Silverblade Silk, Silverblade Art, Invercote Creato Matt, Lessebo Linné Naturvit, Lessebo Linné Gultonat och Stora Fine.

ICC-profiler kommer endast att skapas för utenheten HP Indigo Press 1000. De profilinställningar som testas begränsas till UCR, GCR2, GCR3, GCR4 samt olika TIC-nivåer (CMYK Max) mellan 260 procent och 400 procent.

(11)

2 Bakgrund

2.1 Digaloo

2.1.1 Företaget

Digitaltryckeriet Digaloo grundades i november 2002 och är beläget i Stockholm. Verksamheten uppstod då Elanders Stockholm AB i septem-ber samma år lade ner verksamheten inom digitalt färgtryck. Elanders Stockholms huvudsakliga inriktning hade varit framställning av visit-kort, produktblad, foldrar, broschyrer, affischer och skyltar – det vill säga trycksaker i fyrfärg i små upplagor och med korta leveranstider. Då beho-vet och efterfrågan fortfarande var stor inom detta område togs initiati-vet av fyra personer att starta upp en liknande verksamhet under nam-net Digaloo.

Digaloos affärsidé är att arbeta i nära samarbete med sina uppdrags-givare och leverera kundanpassade kommunikationslösningar med stort engagemang och högsta kvalitet. Visionen är att kunder och samarbets-partners ska uppfatta Digaloo som det ledande digitaltryckeriet i mellan-sverige och att tryckeriets varumärke och tjänster förknippas med stort engagemang, hög kompetens och nytänkande.

Digaloo består idag av fyra anställda och tillika ägare. Samtliga har ett förflutet inom den grafiska branschen och har tillsammans ett brett kon-taktnät och kompletterar varandra med kompetens inom olika områden. (Affärsplan Digaloo, 2003)

2.2.2 Produktion

Digaloo trycker idag med en HP Indigo Press 1000. Tryckpressen har ett brett användningsområde och tryckuppdragen handlar om det mesta från visitkort till 120-sidiga A4 böcker i fyrfärg. Digaloo erbjuder tryck på papper, OH-film, plast och självhäftande material. Gällande efterbe-handling kan tryckeriet tillgodose önskemål som bigning, falsning, klam-ring, renskärning, wire-o-bindning, paketering och distribution. I vissa fall kan även laminering och lackering utföras. Då Digaloo trycker digi-talt kan företaget arbeta mycket flexibelt mot kunder och även erbjuda personifierade trycksaker.

Exempel på kunder som idag anlitar Digaloo för trycksaksframställ-ning är reklambyråer som Sprida AB, Mcbride AB och SJWE, direkt-kunder som Universal Music AB, Banverket produktion AB och Nordea Market Support AB. (Affärsplan Digaloo, 2003)

(12)

2.2 Digitaltryck

Den digitala trycktekniken kännetecknas av att tryckinformationen över-förs digitalt och direkt till utskriftsenheten, utan att film och plåt behöver framställas. Metoden möjliggör att informationen kan ändras på varje tryckark, så kallad variabeldata, vilket inte är möjligt vid traditio-nell tryckteknik där film- och plåtframställning är kostsamt och tidskrä-vande.

Tekniken i en digital tryckpress påminner om funktionen och upp-byggnaden i en färgskrivare. En färgskrivare kan indelas enligt olika tryckmetoder exempelvis inkjet-, elektrofotografisk- och termisk tryck-teknik. HP Indigo Press 1000 trycker enligt den elektrofotografiska prin-cipen vilken beskrivs i avsnittet nedan.

2.2.1 Elektrofotografi

Den elektrofotografiska processen börjar med att en ljuskänslig trumma, fotokonduktor, laddas med en positiv eller negativ laddning, beroende på tillverkare. De områden som ska tryckas, alternativt inte tryckas, laddas ur med hjälp av en laserstråle som sveper över fotokonduktorns bredd. För att få laserstrålen att vandra över hela ytan riktas den mot en snur-rande oktagonal spegel samtidigt som konduktorn matas fram stegvis. Laddningsbilden som bildas vid ljusexponeringen är spegelvänd för att så småningom ge en rättvänd bild på pappersarket.

I nästa steg tar fotokonduktorn upp toner som attraheras av ladd-ningsbilden. Därefter passerar fotokonduktorn ett pappersark som getts en än högre statisk laddningsnivå vilket leder till att tonerpartiklarna överförs till arket. Med hjälp av värme och ett lätt fysiskt tryck fixeras slutligen tonern på papperet, se Fig. 1. (Astrén J., 2003)

1 Fixeringsvals

2 High Temp. Fusing Toner

3 Papper

4 Mottryckscylinder

2 3

1 4

(13)

2.2.2 HP Indigo Press 1000

HP Indigo Press 1000 är en digital tryckpress vilket innebär att tryckin-formationen överförs digitalt till utskriftsenheten och någon film och plåt behöver därför ej framställas. Trycktekniken i HP Indigo Press 1000 avser simulera offsettryck. Tekniken i pressen bygger på den elektrofoto-grafiska principen och tryckfärg i form av våttoner används. Enligt till-verkaren HP Indigo möjliggör tekniken ett högkvalitativt tryckresultat jämförbart med 175 lpi offsetkvalitet.

HP Indigo Press 1000 är arkmatad och kan hantera format upp till 320x464 millimeter och en tryckyta av maximalt 308x437 millimeter. Pressens är avsedd att producera små upplagor till ett för kunden rimligt pris samt anpassa jobben efter dennes önskemål. Ett sätt att tillmötesgå kundens behov kan vara tryck med variabeldata vilket möjliggörs med mjukvaran HP Indigo Yours Truly. Pressens användningsområde är brett och exempel på trycksaker kan vara visitkort och upp till 120-sidi-ga broschyrer i A4-format. (www.visutech.se, 2003-04-11)

HP Indigo 1000 har kapaciteten att producera 2000 enkelsidiga fyr-färgstryck per timme och fyra gånger mer vid enkelsidigt enfyr-färgstryck. På Digaloo används ej den automatiska duplexenheten då denna ej anses fungerar tillfredställande. Detta innebär istället manuell matning vid dubbelsidiga tryckjobb.

HP Indigo Press 1000 klarar att trycka på de flesta standardoffsetpap-per med ytvikter från 80 g/m2_{upp till 300 g/m}2_{. Pressen trycker även på} OH-film, självhäftande papper och olika plastmaterial. (Olsson T.; Vendel P., 2002)

HP Indigo Press 1000 kan trycka med upp till sex processfärger. Standardfärgerna cyan (C), magenta (M), gul (Y) och svart (K) kan kom-pletteras med antingen en ljus cyan och en ljus magenta eller två hexa-chrome-kulörer för en bättre färgrymd.

2.2.2.1 ElectroInk

HP Indigo Press 1000 trycker med en flytande toner som heter ElectroInk. Den flytande tonern ger bättre färgåtergivning, högre glans och en bättre bildskärpa än tryck med konventionell torrtoner. Detta eftersom vätskan möjliggör att en avsevärt mindre partikelstorlek används än vad som annars är brukligt i torrtoner.

I jämförelse med offsettryck genererar HP Indigo Press 1000 tryck med hög kantskärpa. Anledningen till detta är att färgen lägger sig som en mycket tunn färgfilm på pappersytan. Resultatet blir en betydligt högre kantskärpa hos punkterna och en mindre punktförstoring än i traditio-nell offset.

(14)

2.2.2.2 Tryckcykeln i HP Indigo Press 1000

I HP Indigo Press 1000 finns endast en tryckenhet vilket innebär att en och samma plåt respektive gummiduk används till att trycka alla fyra, ibland sex, processfärger. För att reproducera ett fyrfärgstryck matas pappersarket in i tryckenheten fyra gånger, en gång för varje processfärg. Den traditionellta plåten är i HP Indigo Press 1000 en ljuskänslig foto-konduktor – PIP (Photo Imaging Plate).

I Fig. 2 visas en funktionsskiss över HP Indigo Press 1000. Följande sker när tryckjobbet placerats i jobbkön och tryckprocessen startar:

1. Start tryckjobb

2. Uppladdning och urladdning av PIP 3. Färg tillförs till PIP

4. Överskottsfärg avlägsnas 5. Bilden överförs till gummiduken 6. Bilden trycks PIP BID ITM Pappersiläggare Laserexponering Rengöring Operatör-terminal Spill Tryckolja/ separator Pappersavläggare Uppladdning 1 3 2 7 4 5 6

1 Färgpumpar 2 Uppsamlingskärl 3 BID (Binary Ink Development) – framkallningstrumma 4 PIP (Photo Image Plate) – fotokonduktor 5 ITM (Image Transfer Media) – gummiduk 6 Mottryckscylinder 7 Färgtank

(15)

1-2. Genom att trycka ”Print” startas pressens tryckcykel och trummorna

börjar rotera. Uppladdningsenheten, den så kallade scorotron-enheten, är placerad ovanför PIP:en och tillför elektrisk laddning, - 800 V, till den roterande PIP-trummans yta. PIP-trumman belyses där efter av upp till tolv stycken laserdioder vilka selektivt urladdar de tryckande ytorna från - 800 V till -100 V. Detta ger upphov till en laddningsbild på PIP:en.

3. Insprutningspumpar sprayar den första processfärgen i

mellanrum-met mellan PIP-trumman och BID (Binary Ink Developer), framkall-ningstrumman, vilken har en laddning av - 400 V. Färgpartiklarna i ElectroInk har en lätt negativ laddning och kommer därför att attraheras mer till de delar som är laddade till -100 V, dvs. tryckbilden, än till BID. Samtidigt kommer ingen färg att överföras till de icke tryckande ytorna eftersom dessa har en för ElectroInk mindre attraherande laddning än BID. (E. Botström, 2003)

4. Under tiden som PIP-trumman roterar åt ett håll roterar den

elek-triskt laddade framkallningstrumman i motsatt riktning och samlar upp överflödig färg i mellanrummet mellan de båda trummorna. Så kallade Wiper Blades av gummi skrapar av färg från framkallningstrumman och samlar denna i ett uppsamlingskärl där den filtreras och återförs till den aktuella färgtanken. Den åt motsatt håll roterande trumman tvättar av eventuella färgpartiklar som kan ha fäst på de icke tryckande ytorna på PIP:en. Under tiden blir bilden klar att överföras till gummiduken.

5. PIP:en kommer i kontakt med den mellanliggande

överföringsmedi-etrumman (Image Transfer Media), vilken är täckt av en gummiduk. Gummiduken är positivt laddad till 500 V, vilket attraherar den negativt laddade färgbilden som då överförs från PIP till gummiduk. Gummiduken håller en temperatur på cirka 140 ºC och smälter färgpar-tiklarna till en tunn färgfilm.

6. En mottryckscylinder pressas mot ITM samtidigt som papperet

pas-serar. Detta får den smälta färgen att stelna och bilda en mycket tunn film på den avsevärt svalare pappersytan.

Ovan nämnda process upprepas för varje processfärg för att generera en flerfärgsbild. En rotation i trumsystemet genererar en stycken färg-överföring på papperet.

Slutligen transporterar pappersbanan det tryckta arket till utvalsen och matar antingen in ett nytt tryckark eller, vid duplextryck, på nytt matar papperet för tryckning på arkets baksida. (Bruksmanual HP Indigo Press 1000, 2002)

(16)

2.2.3 Papper för tryck med HP Indigo Press 1000

En Indigo-press ställer ungefär samma krav på papperets kvalitet som papper för tryck med vanlig offset-teknik. På grund av detta fungerar de flesta av de vanligaste papperskvaliteterna från pappersleverantörer som exempelvis Svenskt Papper för tryck med HP Indigo Press 1000. (www.svensktpapper.se, 2003-05-08)

I studien används följande papperskvaliteter: Invercote Creato Matt, Lessebo Linné Gultonat, Lessebo Linné Naturvit, Silverblade Art, Silverblade Silk och Stora Fine Vit.

2.2.3.1 Invercote Creato Matt

Invercote Creato Matt är ett offset-, flexo-, screen och djuptryckspapper. Papperskvaliteten är en homogenkartong uppbyggd av flera skikt kemisk massa. Pappersytan är liksidigt dubbelbestruken. Styrkan i kartongen kombineras med fördel med högkvalitativa tryck på arkets båda sidor. Papperskvaliteten lämpar sig väl för foldrar, kort, menyer och omslag.

Invercote Creato Matt klarar tryck med både lätta och tunga bilder samtidigt som den matta ytan ger en god läsbarhet av texter. Rastertätheten bör sättas till 150 lpi. (www.svensktpapper.se, 2003-05-08)

2.2.3.2 Lessebo Linné Gultonat och Lessebo Linné Naturvit

Offsetpapperet Lessebo Linné Gultonat och Lessebo Linné Naturvit är en obestruken och ytlimmad kvalitet, uppbyggd av åldersbeständig kemisk massa. Ytstrukturen har en slät och behaglig gravyryta vars naturfärg väl lämpar sig för trycksaker där text och streck prioriteras. Papperskvaliteten är mycket läsvänlig och passar därför bra till böcker men även till skyddsomslag, broschyrer och andra text- och bildproduk-tioner där en känsla av kvalitet ska förmedlas.

På Lessebo Linné Gultonat och Lessebo Linné Naturvit erhålls bäst bildåtergivning i trycksaker med lätta färg- eller svartvita bilder. Leverantören avråder från att trycka mättade färgytor. Rekommenderad rastertäthet är 133 lpi och att UCR används för bästa resultat. (www.svensktpapper.se, 2003-05-08)

2.2.3.3 Silverblade Art

Offset- och screentryckspapperet Silverblade Art är en högbestruken kva-litet med glättad och högglansig yta. Papperet är träfritt, det vill säga till-verkat av blekt kemisk massa, och åldersbeständigt. Den fina ytfinnishen är särskilt lämpad för bildtryck i fyrfärg och passar därför bra som tryck-medie i direktreklam, foldrar, broschyrer, omslag och affischer.

Leverantören Svenskt Papper rekommenderar att Silverblade Art trycks med en rastertäthet på upp till 175 lpi och råder till UCR- och GCR-inställningar för bilder med hög färgmättnad. Rekommenderad total färgmängd är cirka 320 procent. (www.svensktpapper.se, 2003-05-08)

(17)

2.2.3.4 Silverblade Silk

Offset- och screentryckspapperet Silverblade Silk är en högbestruken kvalitet med semimatt och silkeslen yta. I likhet med Silverblade Art är papperet träfritt och åldersbeständigt. Kombinationen matt och silkeslen yta ger en god läslighet, fin tryckglans och djup i bilder. Papperet lämpar sig därför bra i produktioner som kombinerar text och bild, exempelvis årsredovisningar, kataloger, broschyrer, illustrerade böcker och direktre-klam.

Rekommenderad rastertäthet är upp till 175 lpi. UCR- och GCR-inställningar förordas för bilder med hög färgmättnad. Total färgmängd bör ställas till cirka 310 procent. (www.svensktpapper.se, 2003-05-08)

2.2.3.5 StoraFine Vit

Stora Fine Vit är uppbyggt av kemisk massa och har hög bulk. Papperets användningsområde är i reklamtrycksaker, broschyrer, kataloger, böck-er, designprogram och blanketter. Pappersytan är reflexfri och lämpar sig därför för text samtidigt som bildåtergivningen är god. Leverantören råder att tunga bilder reproanpassas och att rastertätheten ställs till 133 lpi. (www.papyrus.se, 2003-05-09)

(18)

2.3 Color Management

Målet med Color Management är att skapa ett noggrant och repeterbart system för färgreproduktion mellan olika medier och enheter. Problemet med färghantering idag är att skannrar, digitalkameror, skärmar, skri-vare, förprovtryckssystem och tryckpressar hanterar färger enligt olika principer. Inenheter som skannrar och digitalkameror, och likaså skär-mar, återger färger enligt RGB-färgrymden medan utenheter som skri-vare, förprovtryckssystem och tryckpressar arbetar i CMYK. CMYK-färg-rymden kan inte återge lika många färger som RGB-färgCMYK-färg-rymden vilket resulterar i att en bilds återgivning på skärm inte blir det samma i tryck. (Amnéus K., Astrén J., 2003)

2.3.1 ICC – The International Color Consortium

1993 grundades organisationen ICC, The International Color Consortium, av Adobe Systems Inc., Agfa Gevaert N.V., Apple Computer Inc., Eastman Kodak Company, FOGRA-institute, Microsoft Corporation, Silicon Graphics Inc., Sun Microsystems och Taligent Inc.

Organisationens mål var vid starten att ta fram en standard för hur färger ska beskrivas och konverteras mellan olika färgrymder och sys-tem. Planen var också att standarden skulle fungera som ett pålitligt färghanteringsverktyg som kan antas och användas inom alla kommuni-kationsmedier och vara tillverkarneutral, det vill säga plattformsobero-ende.

Idag finns ICC:s standard inbakad i operativsystemen på Mac OS och Microsoft Windows. Organisationen uppmuntrar leverantörer inom den grafiska industrin att använda standarden, vilken finns tillgänglig för allmänheten på organisationens hemsida. (www.color.org, 2003-04-14)

2.3.2 CMS – Color Management System

Genom att arbeta enligt ett färghanteringssystem, Color Management System (CMS), kan färgavvikelser i de olika enheterna korrigeras och en förutsägbarhet i färgåtergivning kan erhållas genom hela produktionen. ICC Color Management består av följande delar: programvara och test-kartor för ICC-profilering, applikationsprogram för färghantering, mät-utrustning, enhetsoberoende färgrymd (PCS – Profile Connection Space), färghanteringsmodul (CMM – Color Management Module) samt ICC-pro-filer för de olika enheterna.

Color Management erfordrar att arbetet utförs i tre grundläggande steg för att möjliggöra och upprätthålla riktigt och konsekvent färghåll-ning genom hela färgreproduktionsprocessen. Dessa tre steg brukar kal-las färgstyrningens tre K, se Fig. 3.

Att kalibrera en enhet innebär att denna apassas efter givna specifika-tioner från leverantören eller angivelser i en standard. Det kan handla om exempelvis gammakompensation vid bildninläsning, skärmens färg-temperatur eller densitet i CMYK för en specifik tryckpress.

Karaktärisering är ett sätt att i ett system bestämma en utenhets vär-den i förhållande till en given inenhets värvär-den. Värvär-dena är definierade färgvärden, exempelvis angivna i CIELab. Förutsatt att enheten är

kali-Konvertering

Karaktärisering

Kallibrering

(19)

brerad kan karaktäriseringen tala om hur denna definierar och reprodu-cerar färger.

Vid konvertering översätts en färgbild från en enhetsfärgsrymd till en annan, under givna förhållanden. Färgkonvertering kan göras manuellt genom korrigering av bilden eller automatiskt med hjälp av en färgsyr-ningsmjukvara, exempelvis ColorSync. (Grafisk Assistans AB, 2002)

För att uppnå korrekt färgtolkning med Color Management måste ovanstående tre steg uföras i nämnd ordning. Kalibrering är grunden för karaktärisering och konvertering medan en enhet måste karaktäriseras innan färgdatakonvertering kan utföras. (Green P., 1999)

2.3.2.1 Verktyg för Color Management

För profilering av en utenhet används verktyg som programvara och test-karta, applikationsprogram för färghantering samt mätutrustning.

Idag finns ett flertal programvaror för enhetsprofilering på markna-den. Agfa ColorTune, Fuji ColourKit, GretagMacbeth ProfileMaker Pro, Heidelberg PrintOpen, Kodak ColorFlow Profile Editor och MonacoPROFILER är exempel på program som samtliga tillverkas av medlemmar i ICC-organisationen. I studien används ProfileMaker Pro från GretagMacbeth.

För att skapa en ICC-profil avsedd för skrivare eller tryckpress måste en testkarta innehållande ett stort antal färgrutor tryckas på den aktu-ella utenheten. ISO 12642 är en framtagen standard som beskriver hur en testkarta för ICC-profilering av utenheter ska utformas. Då ICC-stan-darden bygger på denna rekommenderar organsiationen ICC alla leve-rantörer av programvaror för ICC-profilering att stödja ISO 12642. Antalet erfordrade testrutor kan dock variera mellan de olika programle-verantörerna. I studien har en testkarta vid namn IT8.7/3 (se Bilaga B) använts, vilken är identisk med standarden för ISO 12642.

Efter att en testkarta tryckts läses dess färgrutor in i programvaran för ICC-profilering med hjälp av en colorimeter eller spektrofotometer.

För att få de olika programmen och enheterna att kommunicera med varandra – och utföra färgomvandlingar korrekt – används ett färghan-teringssystem kallat ColorSync. ColorSync är idag standardverktyget för färghantering och finns inbyggt i datorernas operativsystem.

(Adams R., Weisberg J., 2000)

2.3.2.2 PCS – Profile Connection Space

PCS – Profile Connection Space – utgör gränssnittet mellan olika enhe-ters ICC-profiler. Denna skapas då enhetskalibrering, karaktärisering och färgomvandlingar är utförda.

(20)

2.3.2.3 CMM – Color Management Module

Kärnan i ICC-profilgenereringen är Color Management Module, CMM, vilken sköter omvandlingen mellan de olika enheternas färgrymder. Vid en konvertering skickas bildens färg, inprofil och utprofil till CMM som med hjälp av denna information gör en omräkning av färgvärdena. CMM använder enhetsprofilerna för att optimera och anpassa färgerna mellan de olika enheterna – med andra ord, färger som ligger utanför färgomfå-get konverteras till färger som är möjliga att reproducera på destina-tionsenheten.

I den framtagna ICC-standarden finns det ej någon specifikation för hur en färgkonvertering ska gå till, endast hur färghanteringsmodulen ska läsa och skriva resultatet. De flesta ICC-programtillverkare har idag egna utvecklade CMM som beskriver hur steget där emellan ska gå till. Detta är ett problem då resultaten av en färgomvandling kan skilja sig från en och samma ICC-profil, beroende på vilken CMM som används.

2.3.2.4 Mätutrustning

Genom noggranna färgmätningar med densitometer och spektrofotome-ter kan färgens beteende i tryckprocessen förutsees. En densitomespektrofotome-ter kontrollerar hur tryckpressen överför färg till tryckmediet, exempelvis genom parametrar som punktförstoring och fulltonsdensitet. Dock kan dessa värden endast ge information om färgens mörkhet eller tonvärde och därför ej säga något om färgens egenskaper.

En spektrofotometer däremot mäter färgernas reflektans över hela det visuella spektrat, spektral färgmätning, och räknar utifrån detta fram dess CIE-värden. Mätningen ger information om ytans färgegenskaper.

(21)

2.4 Färgstyrning i HP Indigo Press 1000

2.4.1 Aktuella begrepp vid testtryckning och karaktärisering

2.4.1.1 Densitet

Densitet är ett mått på ett tryckt färgskikts tjocklek. Ett för tunt färg-skikt, låg densitet, ger ett matt tryck med dålig svärta i bild och text. Ett tjockt färgskikt däremot, det vill säga hög densitet, kan göra att de mörka tonernas raster slår igen och blir heltäckande. Resultatet av detta blir dålig kontrast i trycket samtidigt som risken för smetning ökar med den förlängda torktiden. Ett felaktigt densitetsvärde kan även påverka grå-balansen i tryck.

Genom att mäta med en densitometer avläses hur mörk eller opak en yta är, alltså mängden ljus som denna absorberar. Vid mätning av ett testark registrerar densitometern skillnaden mellan mängden ljus som projiceras på en yta och mängden ljus som reflekteras tillbaka eller absor-beras av ytan. Densitet mäts i mätstrippar med fulltonsytor och anges i densitetsenheter enligt en logaritmisk skala. (Green P., 1999)

Densitetsmätningar används för att fastställa en densitetsstandard vid tryckstart samt för att ge tryckaren information om färghållningen i pressen är jämn över arket och genom upplagan.

Referensvärden för densitet, CMYK:

HP Indigo Press 1000 1,45 1,45 1,10 1,75 (175 lpi) Arkoffset 1,50 1,45 1,25 1,80 (150 lpi)

Rulloffset 1,40 1,35 1,15 1,70 (133 lpi) Dagspress 0,95 0,95 0,90 1,15 (85 lpi)

(Grafisk Assistans, 2002; HP Indigo, 2002)

Ovanstående densitetsvärden för HP Indigo Press 1000 är angivna i tryckpressens kallibreringsinställningar samt i bruksmanualen. Tryckpressen använder sig av en inbyggd densitometer kallad X-Rite DTP24 Built-in. Då studien bygger på mätningar med ett mätverktyg från en annan leverantör bör dock dessa värden betraktas med viss reser-vation.

Som referensvärde för HP Indigo Press 1000 kan nedanstående värden användas. Dessa uppmättes den 25/4 med Techkon 410e på ett kallibre-ringsark från Digaloos tryckpress.

Referensvärden för densitet uppmätta med Techkon 410e, CMYK:

(22)

2.4.1.2 Trappning

Trappning är ett mått på hur väl tryckfärger fäster på varandra. Generellt gäller att ju senare i ordningen en färg trycks desto svårare får färgen att fästa. Graden av trappning mäts med en densitometer i strippar där fulltonsfält av två tryckfärger lagts på varandra. Vid mät-ningen jämförs dessa färgers densitet med de enskilda iblandade färger-nas densitet. Densitometern utför beräkningen enligt följande formel:

TR = (D1 +2- D1) /D2

D1 +2 = Densiteten hos de två färger som tryckts ovanpå varandra.

D1 = Fulltonsdensiteten hos den första tryckfärgen.

D2 = Fulltonsdensiteten hos den andra tryckfärgen.

Några referensvärden för trappning i HP Indigo Press 1000 har ej gått att finna trots telefonkontakt med HP Indigos svenska återförsäljare Visutech. En hundraprocentig färgöverföring är dock det som eftersträ-vas. Som riktlinje kan istället trappningsvärden för arkoffsettryck betraktas:

C+ M = 75% C+ Y = 80% M+ Y = 70%

2.4.1.3 Punktförstoring

Punktförstoring är ett mått på en rasterpunkts storleksförändring under tryckprocessen. I första hand uppstår rasterpunktens dimensionsförän-dring vid tryckplåtsframställning och i tryckpressens valsnyp då färgen manglas ut. Det talas även om optisk punktförstoring, vilket uppstår då ljuset reflekteras och sprids i papperet. Det sammantagna värdet av dessa tre faktorer utgör den totala punktförstoringen då trycket överförts till papperet. (Johansson, K.; Lindberg, P.; Ryberg, R., 2001)

HP Indigo Press 1000 är en tryckpress med ett digitalt produktionsflö-de vilket innebär att varken film eller plåt framställs. Då pressen simu-lerar raster är det endast i tryckögonblicket, och vid den optiska ljus-spridningen, som någon egentlig punktförstoring uppstår.

För en offsettryckare är det viktigt att uppnå en jämn punktförstoring i alla processfärger, om inte kan störningar i tryckets gråbalans upp-komma.

För att uppnå optimal bildkvalitet i tryck måste bilden kompenseras för punktförstoringen vid separation till CMYK. Om detta inte görs kan punktförstoringen ge upphov till ett mörkare tryckresultat än avsett. För att kompenseringen ska bli rätt bör punktförstoringen vara känd för den aktuella tryckprocessen liksom för papperet och rastret.

Den digitala tryckprocessen anses generellt sett ge upphov till en mycket liten punktförstoring jämfört med rulloffset och arkoffset (Lundholm, K-O., 2003). Däremot har olika papperskvaliteter skiftande egenskaper vilket gör att separationen måste anpassas efter den

(23)

aktuel-la papperstypens punktförstoring. Ett obestruket papper ger oftast en högre punktförstoring än bestrukna papperskvaliteter. En hög rastertät-het ger alltid en något högre punktförstoring än en lägre. Samtliga av ovanstående parametrar gäller under förutsättning att trycket görs på samma papperskvalitet och genom regelbundna kontrollmätningar kan tryckeriet förse sina kunder med gällande värden.

Då HP Indigo Press 1000 avser simulera offsettryck läggs en punktför-storingskurva till i pressens tryckninställningar.

Referensvärden för punktförstoring i 50%-ton, CMYK:

HP Indigo Press 1000 25% 25% 25% 25 % (175 lpi)

(HP Indigo, 2002)

Referensvärden för punktförstoring i 40%-ton, CMYK:

Arkoffset 24% 22% 22% 20% (150 lpi) Rulloffset 26% 24% 24% 22% (153lpi) Dagspress 30% 28% 28% 26% (85 lpi)

(Grafisk Assistans, 2002)

2.4.1.4 ∆E – Total färgavvikelse

∆E, eller Delta E, är beteckningen för den färgavvikelse eller färgskillnad som råder i en färgton som reproducerats på två jämförande tryck. Metoden grundar sig på den visuella färgdifferens som det mänskliga ögat upplever mellan två färger och anges i CIELab-färgrymden. I meto-den tas likvärdig hänsyn till parametrarna nyans, mättnad och inten-sitet. Ett lågt ∆E-värde indikerar på en liten färgskillnad. Ett tränat öga klarar att upptäcka en färgskillnad motsvarande ∆E>3. (GA, 2002)

Det finns flera olika instrument som kan beräkna färgavvikelse. Mätinstrumentet Spectrolino och programmet MeasureTool, båda från Gretag Macbeth, är exempel på några och är de som använts i projektet. Beräkning av ∆E utförs enligt följande formel:

∆E = √(L2 - L1)2+ (a2- a1)2+ (b2- b1)2

L1, a1, b1 = CIELab-koordinater för referrensfärgen

L2, a2, b2 = CIELab-koordinater för jämförelsefärgen 2.4.2 Akromatisk repro

För att reproducera svart i en bild används primärfärgerna cyan (C), magenta (M) och gul (Y). Vid fullton antar varje delfärg ett värde av 100 procent vilket i teorin betyder att en mycket mörk ton skulle kunna ha en total färgmängd (TIC – Total Ink Coverage) av 300 procent. I praktiken

(24)

som brunaktigt och platt. Risken för färgstick är också stor då färgbilder lätt kan påverkas av densitetsvariationer i processfärgerna under tryck-processen.

Genom att ersätta den gemensamma gråkomponenten hos cyan, magenta och gul med med en motsvarande mängd svart (K), kan gråba-lans lättare uppnås i tryckningen. Den svarta färgen, K, står för ”Key color”, det vill säga nyckelfärg. Svart tar fram detaljer i en bild och mör-kare färger blir renare än om en färgkomponenterna cyan, magenta och gul endast används. Nedan följer ett exempel på hur metoden kan till-ämpas:

Ex. I en färgblandning bestående av C = 80 %, M = 30 % och Y = 50 %

utgörs den gemensamma gråkomponenten av C = 30 %, M = 30 % och Y = 30 %. Genom att ersätta denna gråkomponent med 30 pro-cent svart (K) och en inblandning av resterande mängd cyan (C = 50 %) och gul (Y = 20 %), kan färgblandningen få samma kulör men med en lägre total färgmängd (90% jämf. 160%).

Förutom att metoden underlättar för en bra gråbalans och en jämnare tryckkvalitet, ger akromatik även ett mindre smetkänsligt tryck samt möjliggör spektralt mer rena kulörer vid en låg maximal färgmängd. För ett digitaltryckeri som Digaloo som trycker med ElectroInk, är en min-skad färgmängd även fördelaktigt ur en ekonomisk synvinkel, då denna tryckfärg är relativt dyr.

Metoden att ersätta en färgblandnings gråkomponent med svart kallas akromatisk repro och finns i två varianter: UCR och GCR. (Green, P., 1999)

2.4.2.1 UCR – Under Color Removal

Under Color Removal, eller underfärgsborttagning, tillämpas traditio-nellt främst i neutrala gråtoner i bildens skuggtoner, där den totala färg-mängden är stor . Eftersom UCR endast verkar i en del av bilden är meto-den dock ganska känslig för variationer i pressens färghållning.

I studien har UCR endast använts vid provtryck av mellantonsbild och nattbild. Snöbilden har uteslutits eftersom metoden endast arbetar i mörka neutrala toner vilket skulle innebära en försumbar inverkan på denna bildtyp.

2.4.2.2 GCR – Grey Component Replacement

Grey Component Replacement, GCR, ersätter en färgblandnings gemen-samma gråkomponent med svart i hela bilden. Skillnaden mellan UCR och GCR är alltså att GCR är en mer generell ersättning där svart ersätts i ett större färgomfång. Resultatet blir att GCR är mindre känsligt för variationer i pressens färghållning vilket underlättar för en bra grå-balans i trycket. Av denna anledning är metoden väl lämpad för bilder där gråbalansen är extra viktig, exempelvis för svartvita bilder som trycks i 4-färg.

Graden av GCR kan väljas till olika nivåer mellan ett och fyra, där olika stora delar av den gemensamma gråkomponenten ersätts med

(25)

svart. GCR1 ger lägst effekt medan GCR4 är mest kraftfull.

Graden av GCR bör ökas ju högre ytråhet tryckpapperet har, detta med anledning av att risken för smetning är överhängande. En allt för stark GCR kan dock göra fina toningar i ljusa partier för hårda medan svärtan i skuggpartierna blir för svag. Detta på grund av att processfärg ersätts med den mer distinkta svarta färgen. Fenomenet gäller främst tryckning i arkpressar med hög precision och färger av hög kvalitet. Vid kraftig GCR finns även en risk att densitetsvärdena i de mörka skuggpartierna inte uppnår acceptabel nivå.

(26)

3 Genomförande

3.1 Karaktärisering av HP Indigo Press 1000

3.1.1 Testtryckning 1

Den 22 april 2003 utförs studiens första testtryckning på Digaloos HP Indigo Press 1000.

3.1.1.1 Utformning av testark 1

Vid trycktillfället används ett testark i A3-format (se Bilaga B), vilket utformas som underlag för uppmätning av färgomfångsvariationer på olika papperskvaliteter. Testarket innehåller följande:

•IT8.7/3 för uppmätning av reproducerbart färgomfång med GretagMacbeths mätinstrument Spectrolino på mätbordet SpectroScan. Mätresultaten ska visa på hur små eller stora färgva-riationerna är mellan de olika papperskvaliteterna och där med ge besked om Digaloo behöver fler än en ICC-profil.

•Tonplatta i C20 M20 Y20 K20 som placeras i bakgrunden över hela pappersarket för att få pressen att jobba med alla fyra proces-särger över hela tryckytan.

•Tonskalor i CMYK från 0,5 procent till 100 procent. Detta för att mäta den punktförstoring som simuleras i HP Indigo Press 1000 och att den stämmer med angivna värden i tryckpressen.

•Trappningsfält för att undersöka hur pressen klarar att trycka färger på varandra.

•Stripp för mätning av densitet i respektive processfärgs hun-draprocentston. Av intresse för att kunna jämföra det faktiska upp-mätta värdet med angivet värde i HP Indigo Press 1000.

3.1.1.2 Papperskvaliteter

Första testtryckningen utförs på följande papperskvaliteter: Invercote Creato Matt 200 g/m2

Lessebo Linné Gultonat 250 g/m2

Lessebo Linné Naturvit 150 g/m2

Silverblade Art 170 g/m2

Silverblade Silk 200 g/m2

Stora Fine 150 g/m2

Ovan nämnda papperskvaliteter väljs med anledning av att de är de mest frekvent använda vid tryckning på Digaloo. Att ytvikterna varierar är ej avsiktligt. Vid trycktillfället är det dessa pappersytvikter som fanns att tillgå ur tryckeriets papperslager.

(27)

3.1.1.3 Tryckförhållanden

Vid första trycktillfället är luftfuktigheten 50 procent i tryckhallen och temperaturen ligger kring 25°C. Då det ej finns någon termometer att tillgå går det ej att ange den exakta lufttemperaturen. Tryckaren Peter Shaw påpekar dock att temperaturen varierar mycket i förhållande till hur mycket tryckpressen används. Detta på grund av den varmluft som tryckpressen genererar.

PIP och gummiduk har vid första trycktillfället producerat cirka 40 000 tryck. På Digaloo byter man i snitt PIP och gummiduk efter cirka 50 000 A3-formattryck.

Temperaturen på gummiduken är 136°C. Detta är värt att notera efter-som Peter Shaw upplever att pressens prestation, vad det gäller återgiv-ning av låga tonvärden, kan påverkas manuellt genom att reglera tem-peraturen i pressen. HP Indigo Press 1000 löser själv problemet med återgivning av låga tonvärden genom att trycka högre tonvärden fast med färre punkter.

3.1.1.4 Utskriftsupplösning

Vid det första trycktillfället används linjeraster HDI 175 lpi. Digaloo trycker normalt med HDI 145 lpi eller HDI 175 lpi. Eftersom HDI 175 lpi anses vara det linjeraster som ska användas på tryckeriet i framtiden väljs detta för studiens testtryckningar.

3.1.1.5 Kallibrering

Color Adjust utförs på Silverblade Silk eftersom det är den papperskva-litet som Digaloo trycker mest på idag. Funktionen Color Adjust är till för att säkerställa att färger reproduceras på rätt sätt och likvärdigt mellan tryckningar. Metoden möjliggör för tryckaren att sätta densiteten till önskat värde.

3.1.1.6 Upplaga testtryckning 1

Av samtliga papperskvaliteter, utom Silverblade Silk, trycks 50 stycken testark. Silverblade Silk trycks i 100 stycken testark för att kunna mäta om det inträffar några tryckvariationer i det hundrade arket jämfört med det femtionde. Tryckupplagan är vald på inrådan av Jan Suhr, konsult på ICC Color Consult, och grundar sig på att ett vanligt förekommande tryckjobb på Digaloo ofta ligger från 50 ark upp till 300 ark.

Ark tre, tjugofem och femtio av samtliga papperskvaliteter plockas ut för mätning av olika tryckparametrar. Vid ett normalt tryckjobb makule-rar Digaloo de två första tryckta arken eftersom pressen på dessa har svårt att komma i rätt färgbalans, främst i färgen gult (Y).

(28)

3.1.2 Testtryckning 1 – mätningar och mätresultat

Efter den första testtryckningen på HP Indigo Press 1000 görs mätning-ar av olika tryckpmätning-arametrmätning-ar på testmätning-ark 3, 25 och 50. På papperskvalite-ten Silverblade Silk mäts även ark 100. Mätstripparna på testarken läses av med densitometer och testkartorna lästes in med Spectrolino på mät-bordet SpectroScan med programvaran GretagMacbeth MeasureTool 4.1.1. Tillvägagångssättet för mätningar med detta program står att läsa i Bilaga C.

Vid tidpunkten för inläsning av testkartor visar det sig att ∆E på pap-perskvaliteterna Stora Fine, Lessebo Linné Naturvit, Lessebo Linné Gultonat och Invercote Creato Matt uppnår höga och i vissa fall mycket höga och oacceptabla värden. Lösningen på problemet blir till slut att helt nya ark användes för mätningar på dessa papperskvaliteter nämligen ark 4, 28 och 49.

3.1.2.1 Densitet

Densiteten uppmäts med Techkon 410e. De erhållna värdena, se Bilaga D, visar på att HP Indigo trycker mycket jämnt. Densitetsvariationerna är mycket små och kan därför bortses från. Anmärkningsvärt är dock att densiteten i svart (K), uppmätt i zon D, i samtliga fall är lägre än svart i övriga zoner på papperskvaliteterna Lessebo Linné Gultonat, Lessebo Linné Naturvit och Stora Fine Vit.

3.1.2.2 Trappning

Trappning mäts i det vänstra och högra mätfältet, se Bilaga B, på testark 3, 25 och 50. På papperskvaliteten Silverblade Silk mäts även ark 100. Mätvärdena, se Bilaga E, visar sig ligga långt över vad som kan antas vara rimligt. I större delen av fallen överstiger värdena 100 procent vil-ket teoretiskt sett borde vara omöjligt. Då någon förklaring av detta feno-men ej har gått att få, varken genom kontakt med HP Indigos svenska återförsäljare eller genom Per Aviander på Grafisk Assistans, har pres-sens trappning ej vidare analyserats inom studiens ramar.

3.1.2.3 Punktförstoring

För att få en bild av hur tryckkurvan för HP Indigo Press 1000 ser ut mäts punktförstoring i den vänstra tonstrippen på testark 25 i respekti-ve papperskvalitet. Resultatet återges som grafer i Bilaga F. Generellt kan sägas att pressens simulering av punktförstoring är likvärdig på alla sex papperskvaliteter.

3.1.2.4 ∆E – Total färgavvikelse

För att säkerställa att inga stora färgavvikelser, ∆E, uppkommit inom någon av papperskvaliteterna kontrolleras detta i GretagMacbeth MeasureTool 4.1.1. Resultaten återges i Bilaga G. Mätningarna på Silverblade Silk och Silverblade Art resulterar i låga och fullt acceptabla värden medan färgavvikelserna på Lessebo Linné och Gultonat, Invercote Creato Matt och Stora Fine är mycket stora. På Stora Fine och Invercote Creato Matt är värdena så pass avvikande att felaktigheter vid

(29)

mättillfället kan misstänkas. Dessa testkartor läses in på nytt, dock utan att något förbättrat resultat uppnås.

Med förhoppning om bättre och godtagbara ∆E-värden utförs istället nya mätningar på andra ark ur tryckupplagan från alla papperskvalite-ter utom Silverblade Art och Silverblade Silk. Resultatet blir i detta fall mycket bättre och värdena acceptabla, dvs inom ramarna för ∆E>3 (se Bilaga H).

3.1.2.5 Färgrymd

För att åskådliggöra vilken färgrymd HP Indigo Press 1000 klarar att återge på de olika papperskvaliteterna, läses testkartan IT8/7.3 in med hjälp av Spectrolino på mätbordet SpectroScan med programvaran GretagMacbeth MeasureTool 4.1.1. Medelvärdet av mätvärden från test-kartor på ark 3 eller 4, 25 eller 28 och 49 eller 50, från respektive pap-perskvalitet, används som underlag. För tillvägagångssätt vid samman-slagning av mätfiler, se Bilaga C.

Värdena betraktas i två- och tredimensionella färgrymder i ProfileEditor och ColorThink. Resultatet blev att Silverblade Silk, tätt följt av Silverblade Art, klarar att återge störst färgrymd. På Lessebo Linné Gultonat reproduceras den minsta färgrymden, se Bilaga I.

3.1.3 Skapande av ICC-profiler

Utifrån erhållna värden från inläsning av testkartan IT8/7.3 från den för-sta testtryckningen, genereras ICC-profiler för papperskvaliteterna Silverblade Silk, Lessebo Linné Naturvit och Lessebo Linné Gultonat (för tillvägagångssätt, se Bilaga C). Papperskvaliteterna är valda utifrån ytterligheterna vad det gäller möjlig reproducerbar färgrymd på HP Indigo Press 1000 (se Bilaga I).

På Lessebo Linné Naturvit återgs den näst minsta färgrymden. Viss osäkerhet råder dock gällande hur stor påverkan den gula tonen i Lessebo Linné Gultonat har på en ICC-profil. Av denna anledning gene-reras även profiler för den naturvita kvaliteten, vilket i ett senare skede möjliggör att denna eventuella påverkan kan åskådliggöras.

För att undersöka hur UCR och GCR påverkar det visuella intrycket av en bild skapas ICC-profiler med olika akromatikinställningar. Dessa inställningar kombineras även med varierande inställningar för total färgmängd, CMYK Max. Detta för att perceptuellt kunna bedömma bästa möjliga färgmängd i HP Indigo Press 1000. Idag trycker Digaloo vanligt-vis med CMYK Max 320%. De olika profilinställningarna står att läsa i Bilaga J.

(30)

3.1.4 Testtryckning 2

Den sista veckan i juli 2003 utförs studiens andra och sista testtryckning på Digaloos HP Indigo Press 1000.

3.1.4.1 Utformning av testark 2

Inför den andra tryckningen utformas testark innehållande bilder ur kategorierna snöbild, mellantonsbild och nattbild. Snöbilden och mellan-tonsbild är inlästa professionellt av Knappen AB på Hell 3000 trumscan-ner och sparade i arbetsfärgrymden Adobe RGB (1998). Bildmaterialet hämtas ur Grafisk Assistans kvalitetspärm. Även nattbilden är sparad i Adobe RGB (1998) men kommer från Emmi Enoksson på Grafisk tekno-logi vid Högskolan Dalarna.

Mellantonsbilden innehåller objekt som avser återge en stor färgrymd från mättade rena färger till mörka nyanser. Bilden återger så kallade minnesfärger som är extra känsliga för ögat, då människan har ett bra färgminne. I snöbilden dominerar ljusa pastellfärger och vita nyanser. Denna bild är känslig för akromatisk repro då de ljusa nyanserna inte ska neutraliseras. Nattbilden är mörk och har mycket detaljer i de mörka partierna. I denna bildtyp måste därför de mörka delarna av tonomfång-et prioriteras.

På testarken placeras även mätstrippar för mätning av fulltonsdensitet och punktförstoring samt en tonad stripp från 0,5 procent till 100 procent i respektive processfärg. Strippen avser visa om HP Indigo Press 1000 har problem med färgåtergivning i låga tonvärden. Exempel på några av testarkens utformning visas i Bilaga K.

3.1.4.2 Papperskvaliteter

Testtryckning 2 utförs på papperskvaliteterna Silverblade Silk 150 g/m2_,

Lessebo Linné Gultonat 200 g/m2_{och Lessebo Linné Naturvit 150 g/m}2_. 3.1.4.3 Tryckförhållanden

Förhållandena i tryckhallen vid testtryckning 2 är ej kända då under-tecknad ej medverkade vid detta trycktillfälle. Luftfuktighet och tempe-ratur i tryckhallen kan antas vara det samma som vid testtryckning 1, alltså 50 procent respektive 25°C.

Följande uppgift från tryckeriet talar om antalet producerade tryck för PIP och gummiduk vid trycktillfället för de olika papperskvaliteterna:

Silverblade Silk: PIP 72401, gummiduk 6030

Lessebo Linné Naturvit: PIP 74149, gummiduk 7700 Lessebo Linné Gultonat: PIP 75673, gummiduk 9147

Temperaturen på gummiduken är för samtliga papperskvaliteter 133 ºC. Tryckare vid testtryckning 2 är Tommy Svensson. Genom Jannes Dahlgren meddelas att det vid trycktillfället varit problem med proces-sfärgen cyan (C).

(31)

3.1.4.4 Utskriftsupplösning

Se avsnitt 3.1.1.4.

3.1.4.5 Kallibrering

Se avsnitt 3.1.1.5.

3.1.4.6 Upplaga testtryckning 2

Vid den andra testtryckningen trycks en upplaga på cirka 250 ark av respektive papperskvalitet.

3.1.5 Testtryckning 2 – mätningar och mätresultat

3.1.5.1 Densitetsmätning

Efter den andra testtryckningen på HP Indigo Press 1000, med de fram-tagna ICC-profilerna, gjordes densitetsmätningar på ett testark för varje variant av profilinställning. Detta för att kunna plocka ut godkända ark till den kommande bildutvärderingen. I större delen av fallen varierade densiteten inom en processfärg med +/-0,10 enheter, vilket är godkänt. I

några enstaka fall var skillnaden något hög, +/- 0,13. Då detta var ett

fenomen som var genomgående för den aktuella bildserien fanns inget alternativt tryckark utan värdena accepterades.

Densitetsvärdena för respektive valt tryckark står att läsa i Bilaga L. Var på arken mätningarna gjordes illustreras i Bilaga K.

(32)

3.2 Utvärdering av profilinställningar

3.2.1 Perceptuell bildbedömning

Den perceptuella bildbedömningen görs i två steg. Då antalet bilder är mycket stort, totalt 810 stycken, måste en första grovgallring göras. Bilderna bedöms därför i två omgångar av studenter och lärare på utbild-ningen Grafisk teknologi vid Högskolan Dalarna.

3.2.1.1 Bedömningsmiljö

Bildbedömning 1 och 2 görs i ett betraktningsskåp, Color-Match 5000 från JustNORMLICHT, där färgtemperaturen är 5000 K.

3.2.1.2 Bildbedömning 1

Då bildunderlaget är mycket stort finns ingen rimlig möjlighet att sätta samman en testgrupp på mer än tre personer för parvis bildbedömning av samtliga bilder. Uppskattningsvis tar detta cirka 12-16 timmar för en person att genomföra.

Avsikten med den första bildbedömningen är att få fram följande: • bäst lämpad CMYK Max för respektive bildkategori (mellanton-,

natt- och snöbild)

• vilken av de tre pappersspecifika ICC-profilerna som fungerar bäst på respektive papperskvalitet (Silverblade Silk, Lessebo Linné Naturvit och Lessebo Linné Gultonat).

En testgrupp om tre presoner, oberoende av varandra, betraktar bilderna parvis och poängsätter enligt följande: 1 = bäst, 0 = sämst och 0,5 om bil-derna är lika bra/dåliga. Som ett exempel återfinns formuläret för bilder tryckta på Silverblade Silk i Bilaga M. Lika dana formulär används för bilder tryckta på papperskvaliteterna Lessebo Linné Naturvit och Lessebo Linné Gultonat. Skillnaden mellan de tre bokstavsgrupperna är att bilderna tryckts med olika pappersspecifika ICC-profiler.

Genom att lägga samman de tre testpersonernas poängbedömningar kan tre bilder från varje kategori akromatik, på respektive papperskva-litet, plockas ut för vidare bedömning av en större testgrupp. Eftersom ytterligare gallring är nödvändig kommer endast de bilder där minst två av tre testpersoner bedömt lika gällande bäst lämpad ICC-profil, att användas i bildbedömning 2. I de fall då testpersonerna bedömt helt olika har den pappersspecifika ICC-profilen valts.

Det sammanställda resultatet från bildbedömning 1 står att läsa i Bilaga N. De bilder som går vidare till bildbedömning 2 är markerade i formuläret.

Kommentar till bildbedömning 1

Vid den första urgallringen av bilder blev den genomgående tendensen att bilderna D-L med CMYK Max 320% och CMYK Max 380% fick myck-et låga poäng, se Bilaga M. Dmyck-et samma gällde för bilderna A-C med CMYK Max 300% och CMYK Max 360%. Kommentaren från testgruppen

(33)

var att dessa bilder var alldeles för mörka och murriga och slog igen i de mörka partierna. Då Digaloo oftast trycker med CMYK Max 320% är detta värt att notera.

Att bilderna D-L med CMYK Max 380% genomgående fått låga poäng känns inte så förvånande eftersom detta är en relativt hög total färg-mägd. Anmärkningsvärt är dock att bilderna A-C med CMYK Max 380% och CMYK Max 400% i många fall fått mycket höga poäng. Kommentaren från testgruppen var att dessa gav ett rent och klart intryck, trots den höga färgmängden.

Att bilderna D-L med CMYK Max 320% genomgående fått låga poäng är värt att notera eftersom Digaloo vanligtvis trycker med denna färg-mängd. Dock har bilderna A-C med samma totala färgmängd fått bland de högsta poängen vilket då förvånar. För bilderna A-C är det istället de med CMYK Max 300% och CMYK Max 360% som fått lägst poäng.

Gällande hur bra/dåliga de olika pappersspecifika ICC-profilerna ansetts vara kan konstateras att på papperskvaliteterna Silverblade Silk och Lessebo Linné Naturvit har de pappersspecifika profilerna fått högst poäng. På papperskvaliteten Lessebo Linné Gultonat har dock profilen Silverblade Silk bedömts som bäst. En sammanställning av profilbedöm-ningen i bildtest 1 återges i Bilaga O.

3.2.1.3 Bildbedömning 2

Till denna bildbedömning har de 810 bilderna gallrats till 108 bilder. Bildtestet utförs individuellt av en testgrupp sammansatt av nio perso-ner. Syftet med bildtest 2 är att undersöka följande:

• bäst lämpad CMYK Max för respektive bildkategori (mellanton-, natt- och snöbild)

• bäst lämpad akromatik (GCR4, GCR3, GCR2 eller UCR) för respek-tive bildkategori (mellanton-, natt- och snöbild) och papperskvalitet. Testpersonerna bedömmer bilderna enligt formuläret i Bilaga P. Den högst poängsatta bilden, det vill säga den bild med bäst lämpad CMYK Max för den aktuella akromatiken, går vidare till bedömning av bäst akromatik. Det sammanställda resultatet står att läsa i Bilaga Q. Kommentar till bildbedömning 2

Den genomgående åsikten vid bildbedömningen var att mellantonsbil-den, med varierande CMYK Max, var mycket svår att se skillnader i. Många gånger var testpersonerna tvungna att chansartat poängsätta dessa bilder.

(34)

4 Slutsats

4.1 Reproducerbar färgrymd

Digaloos HP Indigo Press 1000 återger den största färgrymden vid tryck på papperskvaliteten Silverblade Silk tätt följd av Silverblade Art. Den minsta färgrymden genereras på papperskvaliten Lessebo Linné Gultonat. Mellan dessa ytterligheter befinner sig, i nämnd ordning, pap-perskvaliteterna Invercote Creato Matt, Stora Fine Vit och Lessebo Linné Naturvit. Samtliga papperskvaliteters färgåtergivning ryms innanför den i studien största möjliga reproducerade färgrymden.

Rangordning av papperskvaliteternas reproducerbara färgom-fång (1 = störst, 6 = minst):

1. Silverblade Silk 2. Silverblade Art 3. Invercote Creato Matt 4. Stora Fine Vit

5. Lessebo Linné Naturvit

6. Lessebo Linné Gultonat

4.2 ICC-profil

Studien visar att bäst tryckresultat med HP Indigo Press 1000 på pap-perskvaliteterna Silverblade Silk och Lessebo Linné Naturvit uppnås med pappersspecifika ICC-profiler för dessa kvaliteter. På papperskva-liteten Lessebo Linne Gultonat trycker dock ICC-profilen avsedd för Silverblade Silk bättre än den pappersspecifika ICC-profilen (Lessebo Linné Gultonat).

Trots detta bör Digaloo ej förenkla till att använda ICC-profilen Silverblade Silk till samtliga papperskvaliteter. Detta då studien visar att denna ICC-profil inte lämpar sig för papperskvaliteten Lessebo Linné Naturvit. Digaloo rekomenderas att utföra vidare testtryckning med ICC-profilen Silverblade Silk på tryckeriets övriga papperskvaliteter. Detta för att bekräfta, alternativt utesluta, ICC-profilens oduglighet på dessa papper.

Resultat ICC-profiltest:

Papperskvalitet Bäst lämpad ICC-profil

Silverblade Silk Silverblade Silk

Lessebo Linné Naturvit Lessebo Linné Naturvit

(35)

TIC – Total Ink Coverage

Idag trycker Digaloo vanligtvis med en total färgmängd (TIC – Total Ink Coverage) på 320%. Studien visar dock att vid perceptuell bedömning av mellanton-, natt- och snöbilder tryckta med och TIC 320% anses bild-återgivningen bli för mörk samtidigt som bilden förlorar detaljer. Detta gäller för ICC-profiler med GCR4, GCR3 och GCR2. Dock anser testgrup-pen att tryckresultatet bli relativt bra om TIC 320% används i en bild med UCR.

I studiens bildutvärdering har bilder från alla tre bildkategorier bedömts som optimala vid TIC 340% och TIC 360%. Då Digaloos önskan var att sänka TIC kan dock konstateras att bilder satta till TIC 300% är det tredje bästa alternativet av de sex utvärderade nivåerna.

Mellantonsbild Nattbild Snöbild

TIC 340%, TIC 360% TIC 340%, TIC 360% TIC 340%, TIC 360%

Akromatiska inställningar

Vid tryckning av mellanton- och nattbilder har bilder med UCR tilldelats högst poäng, d.v.s dessa har tilltalat betraktarna mest. För snöbilder varierar den högst poängsatta graden av GCR beroende på vilken pap-perskvalitet de tryckts på. På Silverblade Silk anses snöbilder med GCR3 tilltala testgruppen mest, på Lessebo Linné Naturvit GCR2 och på Lessebo Linné Gultonat GCR4.

Bildkategori Bäst lämpad akromatik Papperskvalitet

Mellanton UCR Samtliga kvaliteter

Natt UCR Samtliga kvaliteter

Snö GCR4 Lessebo Linné Gultonat

GCR3 Silverblade Silk

(36)

5 Diskussion

Studien har varit intressant men alldeles för stor och omfattande för att kunna slutföras inom examensarbetes tidsram. De uppsatta avgräns-ningarna har inte varit tillräckliga för en rimlig omfattning av studien. En mycket stor del av tiden har gått åt till att göra mätningar på testark, skapa tabeller, föra in mätdata, skära ut och sortera bilder, ta fram underlag och formulär för bildbedömning samt sammanställa bedöm-ningsdata. När detta varit slutfört har mycket lite tid, och ork, återstått till analys och reflektion gällande de genererade resultaten.

Förslagsvis borde studien begränsats till att gälla ett färre antal TIC-nivåer och endast en GCR-variant samt UCR. Att studien inneburit test-tryckningar med olika pappersspecifika ICC-profiler på olika pappersk-valiteter har ytterligare förstorat och försvårat genomförandet. Med facit i hand är det dock svårt att säga att en eller flera papperskvaliteter borde ha uteslutits. Inom studiens tidsramar hade det dock varit fullt tillräck-ligt att testa olika pappersspecifika ICC-profiler på den papperskvalitet där HP Indigo Press 1000 trycker bäst – Silverblade Silk.

Något som eventuellt borde ha funnits med i bildutvärderingen är bil-der tryckta på det sätt som Digaloo vanligtvis gör, det vill säga utan ICC-profiler och endast med de inställningar som tryckaren gör direkt i pres-sen. Dessa bilder hade varit intressanta att jämföra mot bilder tryckta med de i studien framtagna ICC-profilerna. Möjligtvis hade detta varit till hjälp vid avgörande om Digaloo kan sänka TIC (Total Ink Coverage) vid tryckning.

Något som kommit fram under studiens gång är att den snöbild som använts inte varit ändamålsenlig. Då bilden innehåller hudtoner är det stor risk att betraktaren fäller sitt avgörande endast grundat på återgiv-ningen av denna. Detta på grund av att om en bild innehåller en män-niska är detta det första som bildbetraktare lägger märke till. Problemet ligger även i att om hudtonen är dålig finns en risk att testpersonen bedö-mer hela bilden som dålig, trots att övrig detalj- och färgåtergivning kan vara bra.

Vissa funderingar har även gjorts gällande om de personer som ingått i bildbedömningsarbetet varit de bäst lämpade för studiens syfte. De som i slutändan betalar för Digaloos tryckta material är ju kunder med vari-erande kunskap och krav gällande tryckt bildmaterial. I studien har bil-derna bedömts av studenter med vana och tränade ögon. Detta har lett till att små, och för en potentiell kund troligtvis oväsentliga, bildvariatio-ner poängsats felaktigt. Sammanfattningsvis borde antagligen bildbe-dömningen även ha gjorts av personal på Digaloo samt ett antal utvalda kunder.

Avslutningsvis råder jag framtida examensarbetande studenter att arbeta två och två. Detta är en stor fördel då idéer och tankar kan bollas fram och tillbaka samtidigt som exempelvis mätningar och inskrivning av diverse mätdata går något snabbare.