Linköpings universitet | Institutionen för beteendevetenskap och lärande Examensarbete 1, Matematik, grundläggande nivå, 15 hp | Grundlärarprogrammet, inriktning F-3 Vårterminen 2019 | LIU-LÄR-G-MA-19/25-SE
Betydelsen av elevers
socioekonomiska status i
matematik.
– Hur elever presterar i matematik utifrån deras
socioekonomiska status i relation med olika centrala
faktorer.
The importance of students' socio-economic status in
mathematics.
- How pupils perform in mathematics based on their
socioeconomic status in relation to various key factors.
Simon Solaka Albina Mekic
Handledare: Pether Sundström Examinator: Joakim Samuelsson
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att utifrån tidigare forskning ta reda på huruvida elevernas socioekonomiska status spelar för roll hur eleverna presterar i matematik. Dessutom vill vi ta reda på hur socioekonomisk status i relation med self-efficacy, ångest och motivation
påverkar elevernas prestationer i matematik. Vi ville även ta reda på hur socioekonomisk status i relation till dessa tre faktorer påverkar prestationer i matematik. Vi valde att fördjupa oss mer i detta ämne på grund av att vi anser att det är viktigt för oss som blivande lärare att veta varför/varför inte elever har svårigheter i matematik och hur vi som lärare kan motverka dessa hinder. Vi samlade in vår data genom databaserna unisearch och ERIC. Resultatet gav oss att elever med hög socioekonomisk status visar även en hög självkänsla i matematik, vilket leder till att eleven får högre provresultat än elever med låg socioekonomisk status som oftast har en låg självkänsla. Elever med låg självkänsla kan i sin tur få ångest över
matematikämnet, vilket leder till lägre prestationer. Föräldrarnas stöd och engagemang minskar sina barns matematikångest samt bidrar till ökad motivation i matematik.
1. Inledning 2
2. Syfte och frågeställningar 4
3. Bakgrund 5 3.1 Sveriges samhälle 5 3.2 Matematik 6 3.3 Socioekonomisk status 6 3.4 Motivation i undervisningen 7 3.5 Ångest i matematik 8 3.6 Self-efficacy 8 3.6.1 Självkänsla 8 4. Metod 10 4.1 Litteratursökning 10
4.2 Avgränsningar och urval 10
4.3 Tabell över artiklarna 12
4.4 Metoddiskussion 13
5. Resultat 15
5.1 Socioekonomisk status och prestation 15
5.2 Socioekonomisk status och self-efficacy 16
5.3 Socioekonomisk status och ångest 18
5.4 Socioekonomisk status och motivation 20
6. Diskussion 22
6.1 Socioekonomisk status och prestation 22
6.2 Socioekonomisk status och self-efficacy 23
6.3 Socioekonomisk status och ångest 23
6.4 Socioekonomisk status och motivation 24
6.5 Avslutning 25
7. Referenslista 26
7.1 Bilaga 1 29
1. Inledning
Idag finns det elever vars föräldrar har olika socioekonomisk status, vilket i sin tur kan påverka elevernas prestationer i skolan. Svensson (2014) menar att den socioekonomiska statusen har stor inverkan på elevernas resultat i skolan. Även motivation spelar en stor roll för lärandet i skolan (Taube, 2011). När det kommer till elevernas prestation i matematik menar Bandura (1997) att self-efficacy är en viktig faktor, vilket är elevens tilltro på sig själv när det kommer till att t.ex. slutföra uppgifter. En annan faktor som påverkar elevers
prestation i matematik är matematikångest. Adimora, Nwokenna, Omeje och Eze (2015) menar att ångest är ett väldigt allvarligt hinder för bl.a. elevers prestation och kan komma att påverka exempelvis dessa elevers framtid.
Ämnet matematik kan uppfattas som ett svårt ämne överlag. Därför är det extra viktigt att läsa om tidigare forskning och sammanfatta resultaten för att som nybliven lärare bli medveten om faktorer som kan komma att spela stor roll för elevernas inlärning, förståelse och prestationer i skolan. Ibland hävdas det att matematik är ett internationellt språk, men detta stämmer bara delvis (Löwing och Kilborn, 2008). Författarna menar att additionstecknet har samma innebörd i alla länder, men att vi inte läser och uttrycker beräkningar på samma sätt inom skolans ram i de olika länderna.
TIMSS 2015 (Trends in International Mathematics and Science Study) är en studie som berör årskurs 4 samt årskurs 8 i skolämnena naturvetenskap och matematik. Studien presenterar kunskapsresultaten från prov, enkäter och kunskapstester som undersöker lärare och elever. TIMSS 2015 visar att det finns en koppling mellan elevernas resultat i kunskapstestet i matematikämnet och i vilken mån eleverna samtalar svenska i hemmets miljö. Det är därför viktigt att läraren har kännedom om hur och varför svårigheter och hinder uppstår för elever med olika socioekonomisk status i skolan. Studien är viktig med tanke på de skillnader som finns i samhället kring den socioekonomiska status som visar sig påverka elevernas
prestationer i skolan. Studien är även viktig för att förstå hur olika faktorer påverkar inlärningen av matematik. Några centrala faktorer som påverkar elevers prestationer i matematik och som även påverkas av den socioekonomiska statusen är self-efficacy, ångest och motivation. Dessa tre centrala faktorer framkom i artiklarna och är viktiga eftersom dom påverkar elevernas prestationer och resultat i matematik. Därför valde vi att ha med dessa tre
faktorer och studera vad forskning skriver om hur de står i relation till SES och matematik prestation.
2. Syfte och Frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att utifrån tidigare forskning ta reda på huruvida elevernas socioekonomiska status spelar för roll hur eleverna presterar i matematik. Dessutom vill vi ta reda på hur socioekonomisk status påverkar self-efficacy, ångest och motivation. Vi vill även ta reda på hur socioekonomisk status i relation till dessa tre faktorer påverkar prestationer i matematik. I figuren nedan går det att se kopplingen mellan socioekonomisk status i relation med self-efficacy, ångest och motivation och dess påverkan på prestationen. Även hur socioekonomisk status direkt har en påverkan på prestationen.
Frågor vi kommer att besvara är:
・Hur påverkar elevernas socioekonomiska status deras prestation i matematik? ・Vilken relation finns det mellan socioekonomisk status och self-efficacy i elevers matematikprestationer?
・Vilken relation finns det mellan socioekonomisk status och ångest i elevers matematikprestationer?
・Vilken relation finns det mellan socioekonomisk status och motivation i elevers matematikprestationer?
3. Bakgrund
Under bakgrund kommer vi att skriva om teorier och centrala begrepp som är relevanta för detta konsumtionsarbete. Vi kommer att redogöra för begreppet socioekonomisk status samt hur detta påverkar elevernas prestation i matematik. Centrala begrepp som beskrivs i vår studie är motivation, ångest och self-efficacy. Vi har även skrivit om matematik och dess språk i undervisningen. Begreppen vi redogör för anser vi är viktiga för att läsaren ska kunna förstå vår studie.
3.1 Sveriges samhälle
Vissa elever får stöd av föräldrar med t.ex. att göra läxorna medan andra elever inte har något stöd hemma. Statistik visar även att elevernas föräldrars utbildning och bakgrund är av stor betydelse för deras resultat i skolan. Det är föräldrarnas utbildning, inkomster samt deras engagemang i barnens skolgång som har en inverkan på deras barns prestationer i skolan (Woolfolk och Karlberg, 2015).
En del skolor i områden med hög segregation och social utsatthet, har ett resultat som innebär att ungefär hälften av eleverna slutar grundskolan utan betyg i matematikämnet (Svensson, 2014; Rönnberg och Rönnberg, 2001). Detta medför i sin tur till begränsningar för vidare studier. Vid dessa skolor har majoriteten av eleverna en annan etnisk bakgrundsamt bor i mångkulturella, segregerade områden som karaktäriserar låg socioekonomisk status, social utsatthet, fattigdom och hög arbetslöshet. Fortsättningsvis menar Svensson att dessa elever som inte fullföljer grundskolan utan betyg i matematik, inte får samma möjligheter i livet som elever från andra skolor runt om i Sverige som inte bor och går i dessa utsatta områden och skolor (Svensson, 2014).
Nationalencyklopedin (u.å) beskriver värdegrunden genom att det formar olika synsätt kring individens normer och beteenden. Värdegrunden arbetar med frågor kring bl.a. etik, normer, demokrati och relationer. I och med detta skriver Skolverket (2018) att skolan ska förmedla dessa värden genom att människor ska respekteras och att alla har lika mycket värde oavsett kön, klass, etnisk bakgrund etc. Woolfolk och Karlberg (2015) skriver att forskare menar att skillnader på prestationer i skolan beror på bl.a. en lång tid av diskriminering samt om individen är uppväxt i fattigdom. Vidare menar författarna att en större skillnad fanns i
elevernas prestation som berodde bl.a. på den socioekonomiska statusen.
3.2 Matematik
När vi talar om matematik kan det kopplas till tal och regler. Matematikämnet är brett och består av bl.a. de fyra räknesätten, geometriska former och problemlösningar som vi har en stor nytta av i det vardagliga livet. Matematik anses vara en mänsklig aktivitet och socialt inslag för att göra vår värld mer lättillgänglig. Därför anses matematik som en del av vår kultur (Boaler, 2011). Idag har svenskan och matematikämnet mer gemensamt än tidigare. Ämnena hänger ihop och kompletterar varandra, genom att eleverna avkodar och har begreppslig förståelse för att lösa uppgifter (Lundberg och Sterner, 2002).
3.3 Socioekonomisk status
Den samhällsställning som individen har som grundar sig på bl.a. individens inkomst, makt, utbildning och bakgrund omfattar socioekonomisk status (Woolfolk och Karlberg, 2015; Fritzell, 2012). Begreppet socioekonomisk status kan förkortas SES, vilket vi i fortsättningen kommer att använda oss av. SES omfattar dessutom individens konsumtion av olika slag (Stull, 2014). Begreppet kategoriserar människor i samhället utifrån deras ekonomiska eller sociala förutsättningar som de har gemensamt (Alordiah, Akpadaka och Oviogbodu, 2015). Dock kan i vissa fall individens SES skapa ojämlikheter och orättvisor (Takashiro, 2016).
Hög- och låg SES
SES har en stor inverkan på skolprestationer hos eleverna. Elever vars föräldrar har hög SES visar sig få högre provpoäng samt går längre tid i skolan än vad elever vars föräldrar har låg SES gör. Lärare i skolan kan även komma att undvika att fråga elever med låg SES öppna frågor i klassrummet, just för att inte riskera att den eleven ska svara fel. De elever som har föräldrar med låg SES läser böcker i mindre utsträckning och tillbringar mer tid till annat. De har dessutom mindre tillgångar till resurser i hemmet som bl.a. böcker och datorer (Woolfolk och Karlberg, 2015). Svensson (2014) hävdar att föräldrars engagemang i sina barns studier är väldigt viktigt för barnets skolprestationer då det ger positiva resultat. Föräldrarnas energi leder även till att barnet blir mer motiverad till att utföra ett bra arbete i skolan. Lindwall (2012) benämner att SES kan påverka individens självkänsla. En studie visade att människor med hög SES har även en hög självkänsla.
3.4 Motivation i undervisningen
Begreppet motivation förklarar Hein (2012) som en drivkraft som får individen att sträva efter att uppnå saker och ting. Fortsättningsvis menar Hein att motivation är nyckeln till lärande. Att eleverna i detta fall är motiverade till att lära sig matematik innebär att eleven tar vara på alla sina mentala resurser för att uppnå målen i matematik genom att fokusera,
koncentrera och anstränga sig till att vilja lära. Dock så kan eleverna välja att anstränga sig lika mycket till att inte vilja lära sig (Taube, 2011). Skolverket (2018) hävdar att skola och hemmet ska interagera tillsammans om hur eleven exempelvis utvecklar sina kunskaper och dess situation i skolan, vilket kan kopplas till elevens motivation att vilja lära sig. Som benämnt innan menar Svensson (2014) att föräldrars stöd spelar en stor roll för hur eleven är motiverad till utveckla sina kunskaper. Begreppet motivation kan delas upp i två former, inre- respektive yttre motivation.
Inre motivation
Svensson (2014) skriver att inre motivation innebär att eleverna drivs av en vilja till att lära sig eftersom att själva aktiviteten är lönsam och tillfredsställande. Det finns inga frestelser eller bestraffningar som tvingar på eleven att t.ex. vilja studera. Woolfolk och Karlberg (2015) menar att den inre motivationen härstammar bl.a. från elevernas drivkrafter, intressen och mål. Skaalvik och Skaalvik (2016) påstår att intresset till att vilja lära sig kunskaper är det viktigaste inom inre motivation.
Yttre motivation
Yttre motivation är då eleverna drivs av yttre faktorer t.ex. av belöning i olika slag, beröm och löften. Det kan både vara från att få en guldstjärna i boken till att endast få en klapp på axeln. Yttre motivation kan även förekomma i hemmet där föräldrarna har ett löfte om att barnet får en present om hen t.ex. klarar de nationella målen.
I dagens klassrum bör läraren använda sig av olika strategier för att just skapa båda typerna av motivation hos eleverna. Hade läraren bara använt sig av strategier som att ge belöningar till eleverna för utföra arbeten, hade det lett till att eleverna inte får tillräckligt med plats för att utveckla inre motivation (Woolfolk och Karlberg, 2015). Vidare menar Woolfolk att det inte går att se om elever har inre- eller yttre motivation genom uppmärksamt iakttagande,
utan elever utstrålar det själva genom sitt beteende. Läraren kan istället främja elevers lärande genom att den inre- samt yttre motivationen kompletterar varandra. Det som påverkar dessa faktorer är bl.a. behovet av kompetens samt tillhörighet, som beror på individens förmågor, sociala relationer och trygghet (Skaalvik och Skaalvik, 2016).
3.5 Ångest i matematik
Begreppet ångest definierar flera olika sjukdomar som leder till nervositet, rädsla eller oro hos individen, vilket bl.a. påverkar människans beteende och känsla. Matematikångest ger eleven negativa känslor som leder till att eleven inte kan lösa matematiska uppgifter som i sin tur leder till att eleven i flera fall undviker situationer som är kopplade till ämnet (Adimora m.fl., 2015). I och med detta leder ångesten till brister i skolprestationer, vilket blir ett problem som även kan påverka bl.a. elevens mål, karriär och framtid (Adimora m.fl., 2015; Vukovic, Roberts och Green Wright, 2013). Vidare kan eleven komma att känna bl.a. panik och hjälplöshet (Adimora m.fl., 2015). Matematikångest är ett allvarligt hinder för elever i alla åldrar (Adimora m.fl., 2015). För att motverka detta bör föräldrarna alltså vara
engagerade i deras barns studier (Vukovic m.fl., 2013).
3.6 Self efficacy
Bandura (1997) skriver att self-efficacy är en av de viktigaste faktorerna till elevens akademiska prestation. Vidare menar Bandura att self-efficacy förutspår engagemang, intresse samt bidrar till mindre stress. Att känna en hög self-efficacy leder till att eleven kan bedöma i vilken grad hen kommer att prestera i matematik, det vill säga att self-efficacy är individens tro på att hen kan slutföra uppgifter eller lösa olika problem som uppstår
(Bandura, 1997; Wiederkehr, Darnon, Chazal, Guimond och Martinot, 2015). Self-efficacy påverkar även synen på vår självkänsla, beroende på om den är hög eller låg.
3.6.1 Självkänsla
Lynard (2016) påstår att det inte finns ett specifikt svar på vad självkänsla innebär. I första hand skapas självkänsla genom relationer i familjen och att individen är med i bl.a.
familjediskussioner. Hur familjen bemöter barnet spelar stor roll för hur barnet skapar sin självkänsla. Bandura (1997) nämner att individens kultur påverkar hur de agerar och visar förmågor att kunna värdera sig själv, d.v.s. hur individen ser på sig själv. Fortsättningsvis
menar Bandura att när individer känner en självkänsla innebär att de kan bedöma sitt eget värde av kunskaper, förmågor och beteenden. Självkänsla går alltså hand i hand med affekter, det vill säga med sina egna känslor där individen t.ex. kan känna en stolthet över sig själv. Därför menar Woolfolk och Karlberg (2015) att självkänslan anses vara allsidig eftersom att det är en övergripande känsla av självvärde.
Hög självkänsla
Får individen tillräckligt med uppmärksamhet av familjen kommer hen att känna sig värdefull och bilda i sin tur en hög självkänsla. När individen har en hög självkänsla kan det relateras till att hen bl.a. är positiv och nöjd samt står på en stadig grund (Lynard, 2016). Individen är stark psykiskt och har en förmåga att hantera olika situationer. Individer som har en hög självkänsla upplever inte lika mycket negativitet som en individ med låg självkänsla gör (Lindwall, 2012).
Låg självkänsla
När individen har en låg självkänsla leder det till bl.a. ett aggressivt beteende och
ansträngning av prestation i skolan (Lindwall, 2012). Lynard (2016) skriver att när barnet inte känner sig som alla andra kan barnet då uppfatta sig själv som oduglig, vilket i sin tur
påverkar sin egna självbild. Det är alltså viktigt att barnet inte känner sig utanför, utan är accepterad av sin omvärld. Vidare menar Lynard att det finns forskning som visar att individer som har en låg självkänsla, beror på att de inte är aktiva i det sociala livet.
4. Metod
Under metoddelen kommer vi att tydliggöra vårt tillvägagångssätt kring vår sökning av vetenskapliga artiklar som även kommer att sammanställas i en tabell. En diskussion kommer även att finnas där vi skriver om hur vi gått tillväga.
4.1 Litteratursökning
Detta examensarbete omfattar en systematisk litteraturstudie, d.v.s. att man systematiskt söker och kritiskt granskar litteratur inom ett specifikt område, därefter utreder och resonerar resultat och slutsatser (Eriksson Barajas, Forsberg, Wengström, 2013).
Vi sökte litteratur både genom manuell sökning men även genom databassökning. När vi sökte litteratur manuellt, sökte vi på Linköpings universitets biblioteket efter relevant litteratur för vår studie. En kedjesökning gjordes även genom att vi kollade i referenslistan i litteraturen för att hitta fler referenser att komplettera med. Våra databassökningar gjordes via Unisearch och ERIC. I Unisearch går det att söka i flera databaser och detta görs elektroniskt på Linköpings universitets bibliotek. ERIC är såväl en elektronisk databas där alla artiklar är vetenskapliga samt som fokuserar bl.a. på pedagogik, vilket är relevant för vår studie. När vi sökte genom elektroniska databaser, avgränsade vi vår sökning genom att kryssa i rutan “akademiska peer review-tidskrifter”. Sökord vi använde oss av via den elektroniska
sökningen av vetenskapliga artiklar var bl.a. ‘’mathematics’’, “motivation’’, “socioeconomic status”, ‘’anxiety’’, ‘’mathematical performance’’ och “self efficacy”, som vi sedan satte ihop och gjorde sökningar på.
4.2 Avgränsningar och urval
Avgränsningar som gjordes vid sökning av de vetenskapliga artiklar som vi valt ut till denna studie är följande:
Vetenskapligt granskade
När vi sökte efter vetenskapliga artiklar i de elektroniska databaserna Unisearch och ERIC, avgränsade vi vår sökning genom att kryssa i “peer review” för att få fram de artiklar som är vetenskapligt granskade.
Artikelns ålder
Artiklarna som vi har med i vår studie är mellan 2010-2017. Varför vi valde dessa årtal är för att vi ville studera den nyare forskning som finns, med tanke på att en ny läroplan kom ut 2011.
Språk
Vi avgränsade även vår sökning genom att kryssa i “English” och “Swedish” för att vi skulle kunna förstå och tolka artiklarna.
Elevernas ålder
En avgränsning gjordes i början så att åldern på i eleverna var mellan 6-10 år i de
vetenskapliga artiklarna. Detta med tanke på att vi ville ha samma ålder på eleverna som vi kommer att undervisa för i framtiden. Dock lade vi märke till att det inte fanns ett stort utbud av artiklar som var relevanta för vår studie inom denna ålder. Därför valde vi att ha med artiklar som undersökte elever mellan 4-18 år, vilket gjorde det enklare för oss att hitta vetenskapliga artiklar som baserades på vår studie.
Område
När vi sökte efter vetenskapliga artiklar la vi mest fokus på SES och faktorer som påverkar prestationen i matematik. Vi letade även efter artiklar som inkluderade motivation och ångest i undervisningen samt elevers self-efficacy.
Elevperspektiv
Avgränsningar behövde göras för att vi skulle få fram vetenskapliga artiklar som skrevs utifrån ett elev perspektiv. Vi ville inte undersöka om hur läraren undervisar till sina elever utan att eleven skulle vara i största fokus.
Dessa avgränsningar hjälpte oss att få fram relevanta artiklar till vår studie. En sökning på Unisearch kunde gå till så att vi skrev in i sökfältet ett relevant sökord för vår studie, vilket gav flera tusentals träffar. Genom att vi avgränsade sökningen, exkluderades icke relevanta artiklar vilket i slutändan gav oss ungefär femtio vetenskapliga artiklar att välja bland. Vi
valde tio stycken artiklar som vi kände var mest relevanta för vår studie. Artiklarna kommer vi här nedan att presenteras i en tabell.
4.3 Tabell över artiklarna
Artiklarna vi använder i resultatredovisning, sorterade efter publiceringsår.
Författare Titel År Land Databas Sökord Metod
McConney, A., Perry, L.B.
Socioeconomic status, self-efficacy, and mathematics achievement in Australia: a secondary analysis
2010 Australien ERIC Socioeconomic status
self-efficacy in mathematic.
Test
Tucker-Drob, E.M., Harden, K.P.
Learning Motivation Mediates Gene-by-Socioeconomic Status Interaction on Mathematics Achievement in Early Childhood
2011 USA ERIC Socioeconomic status
motivation mathematics
Test
Vukovic, Rose K. Roberts, Steven O. Green Wright, Linnie
From Parental Involvement to Children's Mathematical Performance: The Role of Mathematics Anxiety
2013 USA ERIC Anxiety mathematical
performance.
Test
Stull, Judith C. Family Socioeconomic Status, Parent Expectations, and a Child's Achievement
2014 USA ERIC Socioeconomic status. Intervju/Enkät
Adimora, Dorothy Ebere. Nwokenna, Edith Nwakaego. Omeje, Joachim Chinweike. Eze, Uchenna Nichodemus. Influence of Socio-Economic Status and Classroom Climate on Mathematics Anxiety of Primary School Pupils.
2015 Nigeria Unisearch Socioeconomic status in mathematic primary school.
Alordiah, Caroline Ochuko. Akpadaka, Grace. Oviogbodu, Christy Oritseweyimi
The Influence of Gender, School Location and Socio-Economic Status on Students’ Academic Achievement in mathematics
2015 Nigeria ERIC Socioeconomic status in
mathematic. Enkät/Test Wiederkehr, V., Darnon, C., Chazal, S., Guimond, S., Martinot, D.
From Social Class to
Self-Efficacy: Internalization of Low Social Status Pupils' School Performance
2015 Frankrike ERIC Socioeconomic
background mathematical performance.
Enkät
Takashiro, N. A multilevel analysis of Japanese middle school student and school socioeconomic status influence
on mathematics achievement
2016 Japan ERIC Socioeconomic status in
mathematic. Resultat från TIMSS 2003 Del Río, M. F., Susperreguy, M.I., Strasser, K., Salinas, V.
Distinct Influences of Mothers and Fathers on Kindergartners’ Numeracy Performance: The Role of Math Anxiety, Home Numeracy Practices, and Numeracy Expectations
2017 Chile Unisearch Socioeconomic status
anxiety mathematical performance parents
Test/Enkät
Häfner, I., Flunger, B.; Dicke, A-L., Gaspard, H., Brisson, B M., Nagengast, B., Trautwein, U.
Robin Hood Effects on Motivation in Math: Family Interest Moderates the Effects of Relevance Interventions.
2017 Tyskland ERIC Socioeconomic status
motivation mathematics
Enkät
4.4 Metoddiskussion
Detta examensarbetet handlar om betydelsen av elevernas SES och hur andra faktorer
påverkar elevernas prestationer i matematik. Vi valde att inte ha med artiklar som var över tio år gamla och därför blev målet för oss att hitta nyare forskning för att besvara våra fyra frågeställningar. Problem som vi stötte på under arbetet var elevernas ålder i artiklarna. Vi hittade relevanta artiklar för vår studie men artiklarna undersökte elever i olika åldrar, d.v.s.
att våra artiklar som vi läste omfattades av elever mellan fyra till arton år. Detta ledde till att vi inte kunde avgränsa oss för elever i årskurs F-3, därför har vi med dessa artiklar i vår studie då de var relevanta och viktiga för vår studie. I artiklarna som vi valt, skrivs det om SES och faktorer som påverkar elevernas prestationer i matematik. Dock är artikeln skriven av Stull (2014) inte baserad på endast matematik, utan omfattar alla ämnen i skolan. Vi valde ändå att ha med denna artikel då vi anser att den passar in i vår studie. Vi valde även att fördela ungefär lika många artiklar under rubrikerna i resultatdelen. Det fanns däremot inte många artiklar som behandlade SES och motivation, vilket blev en utmaning för oss att hitta relevanta artiklar om.
5. Resultat
Under denna rubrik kommer vi att redogöra för hur eleverna presterar i matematik utifrån deras SES samt hur faktorer som self-efficacy, ångest och motivation påverkar elevernas prestationer i matematik. Påverkan på elevernas prestationer i matematiken beror delvis på föräldrarnas engagemang för sina barn, motiverande miljöer samt tillgång till resurser för en berikad inlärningsmiljö.
5.1 Socioekonomisk status och prestation
SES påverkar elevernas prestation genom att föräldrarna med låg SES inte ställer lika höga krav som föräldrar med hög SES gör. Ett exempel på hur föräldrars förväntningar påverkar är studien som är gjord av Stull (2014). Studien syftar till att undersöka hur en familjs SES påverkar deras barns utbildning. Denna studie är uppbyggd utifrån intervjuer och enkäter som gjorts på 22.000 elever i cirka 900 förskolor i USA. I studien deltog även lärare, föräldrar och skoladministratörer. Resultaten av denna studie visade att alla elevernas föräldrar hade höga förväntningar på sina barn samt att föräldrarnas SES påverkar elevernas prestationer i skolan. Föräldrar med hög SES ställer högre krav på sina barn och förväntar sig att deras barn minst ska ha en kandidatexamen, medan föräldrar med låg SES inte ställer så höga krav på sina barn. Stull (2014) påstår att läraren bör ha förståelse för dessa elever som kommer från en familj med låg SES för att utföra ett bra arbete.
En annan sak som påverkar elevernas prestationer är hemmiljöer där föräldrar med hög SES har tillgång till fler resurser som bl.a. böcker. Exempel på detta går att läsa i studien gjort av Alordiah m.fl. (2015) som undersökte hur kön, skolans plats och SES påverkar elevernas prestationer i matematik. Vi valde att lägga fokus på hur SES påverkar elevernas prestationer i matematik. Studien bestod av enkäter och tester där 1900 elever deltog. Resultatet visar att det finns ett stort samband i elevernas prestationer i matematik som grundas på föräldrarnas SES. Elever till föräldrar med hög SES presterade bättre och fick högre poäng än vad elever vars föräldrar med låg SES gjorde. Föräldrarnas SES påverkar bl.a. deras barns tidiga utbildning, uppmuntran och intresse. Eleverna vars föräldrar med en hög SES har presterat bättre med tanke på deras tillgång till resurser som t.ex. böcker. Föräldrars SES och tillgång till böcker är en faktor som påverkar elevernas skolgång, uppmuntran samt intresse i skolan. Vidare resulterar studien till att läraren måste ta hänsyn till och förstå elever med både hög-
och låg SES, för att i sin tur ta itu med problemet så tidigt som möjligt innan problemet ökar i senare ålder.
Även studien som är skriven av Takashiro (2016) framhävs det att familjens resurser är en positiv tillgång till elevernas prestationer i matematik. Studien gjordes på 4 856 slumpmässigt utvalda elever som går i mellanstadiet i Japan. Takashiro har använt resultat från
TIMSS-undersökningen som gjordes år 2003. Syftet med denna studie är att undersöka hur japanska elever presterar i matematik gentemot deras SES samt skolans SES och plats. Vi väljer att endast lyfta fram hur SES påverkar på elevernas prestationer i matematikämnet, då de andra undersökningarna inte är relevanta i vår studie. Resultatet som framkom i denna studie var att elevernas SES har en stor inverkan på deras prestationer i matematik. Det visar sig även att elever som kommer från familjer med tillgång till bl.a. datorer och böcker har en positiv påverkan på elevernas prestationer och resultat i matematik. Om elevernas föräldrar har en bra utbildning och god ekonomi, så framkom det i resultatet att eleverna presterar bättre i matematik testen. Takashiro (2016) påstår även att stöd och engagemang från staten är en lösning för att minska på ojämlikheter som framkommer i skolan.
Sammanfattningsvis spelar elevernas SES en stor roll för deras prestationer i matematik. Det framkommer även att föräldrarnas förväntningar på sina barn är en påverkande faktor på deras barns prestationer. Att ha tillgång till fler resurser i hemmet bidrar till att främja elevernas lärande.
5.2 Socioekonomisk status och self-efficacy
Som ovan skrivits i resultaten så visar det att ett samband finns i elevernas prestationer i matematik som påverkas av föräldrarnas SES. Under denna rubrik skrivs det istället om sambandet mellan SES och self-efficacy i förhållande till elevernas prestationer. Elever från gynnande miljöer visar sig ha högre self-efficacy samt presterar bättre i matematik än vad elever från missgynnade miljöer gör. Detta går att läsa i studien skriven av Wiederkehr, Darnon, Chazal, Guimond och Martinots (2015). Studien gjordes med hjälp av två enkäter, där studie 1 gjordes i årskurs 8-9 och studie 2 utfördes på elever i årskurs 4. Syftet med denna studie var att se hur SES och self-efficacy påverkar betygen i matematik och franska, men vi har granskat resultatet i endast matematik.
I studie 1 deltog 134 elever, 101 elever med låg SES och 33 med hög SES. Resultatet visade att elever som kommer från en familj med hög SES har även en hög self-efficacy vilket i sin tur leder till högre betyg i matematik. Elever med låg SES hade inte lika hög self-efficacy, vilket ledde till lägre prestation. Elever som har en hög SES bakgrund visar hög självkänsla i form av överlägsenhet i skolan, medan elever som har en låg SES bakgrund visar en låg självkänsla samt en underlägsenhet. Skolprestationer påverkar självkänslan, vilket kan leda till att elever med låg SES kan få svårigheter med att känna lärandets glädje och engagemang i skolarbeten. Studie 2 slutför studie 1 med en till enkät som omfattas av 67 elever, där 46 elever har hög SES och 21 elever har låg SES. Även i denna studie visade resultatet att elever med hög SES hade högre betyg än elever med låg SES. Därför menar Wiederkehr m.fl. (2015) att sambandet mellan SES och self-efficacy spelar stor roll för prestationen i matematik.
Utifrån dessa två studier gav det ett resultat på att elever med hög SES presterar bättre i matematik än elever med låg SES. Elever från gynnande miljöer visar sig ha högre self-efficacy och presterar bättre i matematik än vad elever från missgynnade miljöer. I resultatet framkommer även hur vi som lärare kan öka elevernas självkänsla genom ett behavioristiskt perspektiv där läraren bl.a. kan ge muntlig feedback eller utmaningar med kortsiktiga mål. Läraren bör även uppmärksamma elever med låg self-efficacy att inte få en dålig självkänsla över deras prestationer gentemot elever med hög self-efficacy.
Elevernas SES har en stor påverkan på deras prestationer i matematik. Dock skriver
McConney och Perry (2010) i deras studie även att skolans SES har en inverkan på deras prestation och resultat i matematik. McConney och Perry (2010) hämtade sin data från PISA 2003 i Australien, som omfattades av sammanlagt 230 skolor med över 12 500 femtonåriga elever som deltog i undersökningen. Resultatet samlades in genom ett test på eleverna. Syftet
med denna undersökning var att ta reda på kopplingen mellan SES och elevernas self-efficacy och dess inverkan på prestation och resultat i matematik.
Resultatet som framkom var att både elevernas och skolans SES har en inverkan på elevernas resultat i matematik. Elevernas prestation är bättre i skolor med hög SES än i skolor med låg
SES. McConney och Perry skriver även att faktorer som SES och hög self-efficacy utvecklar elevernas förståelse för matematik, vilket är positivt för elevernas prestationer. Sambandet mellan skolans SES och elevernas prestationer i matematik, visade sig vara starkare för elever med hög self-efficacy än för elever med låg self-efficacy. Om större delen av eleverna på skolan har hög SES så betraktas skolan också som en hög SES skola. En skola med hög SES har mer utmanande läroplan och mer stöd i inlärningsmiljön än vad skolor med låg SES har. Det finns fler tillgångar i skolor med hög SES där eleverna kan nyttja i lärande syfte för att maximera inlärningen, vilket ökar elevernas prestationer i matematik. Är större delen av eleverna på skolan istället från en låg SES bakgrund, så betraktas skolan som en låg SES skola, då en sådan skola har begränsade resurser vilket även begränsar elevernas tillgång till resurser för lärande. I studien framförs det även att skolor ska ha samma tillgångar till olika resurser för att få ett rättvist provresultat. Ett sätt att minska på denna orättvisa är att
minimera skillnaderna på föräldrarnas och skolans SES, som även i sin tur bidrar till att göra något åt de segregerade skolorna.
En summering av vad som framkommit är att elever med låg SES inte har hög self-efficacy, vilket leder till lägre prestationer i matematik. Gynnade hemmiljöer bidrar till att eleverna har en högre self-efficacy samt presterar bättre i matematik. Även skolans SES har en inverkan på elevernas prestationer i matematik, då det finns tillgång till fler resurser i skolor med hög SES.
5.3 Socioekonomisk status och ångest
I det här avsnittet presenteras det på vilket sätt ångest har en inverkan på elevernas prestation i matematik utifrån tre artiklar.
Föräldrarnas SES bakgrund och klassrumsmiljö bidrar till minskad matematikångest, vilket kan läsas i Adimora m.fl. (2015) studie om matematikångest. Studien gjordes med hjälp av en enkät på 103 grundskolor med 12 628 elever som medverkade, men ett urval gjordes
slumpmässigt som valde ut 432 elever som användes för studien. Syftet med studien var att undersöka påverkan av SES och klassrumsmiljöer på matematik ångest för elever i Nigeria. I resultatet framkommer det att elevernas SES och klassrumsmiljön är två viktiga faktorer som har en påverkan på ångesten i matematik samt dess provresultat. Adimora m.fl. skriver att
elever med låg SES tenderar att få mer ångest i matematik samt prestera sämre än elever med hög SES.
En påverkan på elevernas prestation i matematik är bl.a. föräldrarnas inkomstnivå, utbildning, yrkesstatus och klassrumsmiljö, som leder till minskad ångest. En rekommendation gavs som tyder på att elevernas föräldrar, lärare och skoladministratörer ska bl.a. skapa fysiska,
emotionella och sociala klassrumsmiljöer, dels för att öka på elevernas intresse i matematik samt även skapa en god undervisning och ett lärorikt lärande. Att läraren formar ett bra klimat i klassrummet är avgörande för elevernas inställning. Adimora m.fl. skriver att matematik bör ses positivt för att minska på matematikångest.
Föräldrarnas engagemang och stöd i deras barns studier resulterar i minskad
matematikångest, vilket går att läsas i Vukovic m.fl. (2013) studie som baserades på ett prov som gjordes i årskurs 2 på sammanlagt 78 elever i USA med låg SES bakgrund. I studien fick även föräldrarna svara på en enkät. Syftet med denna studie var att undersöka hur elevernas matematikångest fungerar som en bakomliggande faktor mellan elevernas prestation i matematikämnet och föräldrarnas engagemang. Resultatet visade att föräldrarnas stöd och förväntningar på sina barn minskade deras matematiska ångest. Vukovic m.fl. skriver att föräldrar bör få utbildning, ges resurser och stöd för att skapa en inlärningsmiljö i hemmet. Detta för att ställa höga krav och ha förväntningar på barnen för att prestera i matematik. Att eleverna får ångest är inte bra för deras hälsa och välmående, därför bör föräldrarna vara delaktiga och engagerade i deras barns studier för att kunna motverka ångesten. Vukovic m.fl. skriver att med tanke på att dessa elever är sju år gamla, behövs det mer forskning om så pass små elever egentligen känner någon ångest.
Hur föräldrarnas förväntningar på deras barn bidrar till minskad ångest, framkommer även i Del Río, Susperreguy, Strasser och Salinas (2017) studie som genomfördes på 178
förskoleelever tillsammans med deras föräldrar. Datan samlades in genom enkäter från föräldrar och matematiktester från elever. Studien genomfördes i åtta skolor i Chile, fyra skolor som var offentliga där majoriteten av eleverna hade föräldrar med låg SES och fyra privata skolor med elever vars föräldrar hade hög SES. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrarnas påverkan på elevernas prestation och elevernas matematikångest. I
studien skrivs det även ur ett genusperspektiv, d.v.s. moderns och faderns påverkan på barnets studier. Dock väljer vi att inte lägga fokus på genusperspektivet. Resultatet visar att föräldrar som har högre förväntningar på sina barn, synliggör även mindre oro och ångest hos eleverna samt bidrar till ökad matematiska resonemang kring uppgifter. Det framhävs även att föräldrarnas engagemang bidrar till att eleverna presterar bättre i matematik, precis som de andra forskarna har benämnt ovan. Skolor med hög SES tenderar ofta till att elever får högre prestanda än elever som går i en skola med låg SES.
Det går att konstatera att föräldrars SES bakgrund är en viktig faktor för elevernas
matematiska ångest, genom att de engagerar och stödjer sina barn i deras studier. Alltså är hemmiljön viktig för att inte känna matematikångest. Likaså är det viktigt att skapa en lärorik klassrumsmiljö som bidrar till en god undervisning samt ett ökat intresse för matematiken.
5.4 Socioekonomisk status och motivation
Som forskning visade tidigare i vår studie så är föräldrarnas engagemang viktigt för elevernas prestationer i matematik (Del Rio m.fl., 2017; Vukovic m.fl., 2013). Familjens intresse och engagemang bidrar även till att motivera sina barn i matematik, vilket även framkommer i Tucker-Drob och Hardens (2011) undersökning. Tucker-Drob och Harden (2011) undersökte 650 fyraåriga enäggstvillingar samt tvåäggstvillingar genom ett test som användes i studien, som syfta till att undersöka den genetiska påverkan på elevernas SES och motivation till att lära sig matematik i USA. Undersökningen resulterade till att en genetisk koppling spelar roll för elevernas motivation samt prestation som varierar utifrån föräldrarnas SES. Den genetiska påverkan bidrar till starkare prestationer samt ökad motivation i gynnande hem, d.v.s. i familjer med hög SES. Tucker-Drob och Harden skriver att hemmiljöer är väldigt viktiga för att elever ska kunna prestera samt vara motiverade till att vilja lära sig.
Motivationen grundas inte utifrån föräldrarnas SES menar Häfner, Flunger, Dicke, Gaspard, Brisson, Nagengast och Trautwein’s (2017) som gjorde en undersökning på 1 916 elever från 25 olika tyska skolor. I undersökningen deltog även föräldrar. Syftet med enkäten som Häfner m.fl. använde för att samla in data var att undersöka effekter kring hur elevernas motivation har en påverkan av familjens SES och intresse för matematik. Det framkom i resultatet att elevernas motivation baserades på föräldrarnas engagemang och matematiska
intressen, och inte utifrån föräldrarnas SES. Häfner m.fl. skriver att det inte bara är familjen som bidrar till elevens motivation, utan att syskon också är en faktor i detta sammanhang. Familjens intresse för matematikämnet är viktigt för elevernas motivation med tanke på att det bidrar till en motiverande miljö inom familjen. Hemmiljön bidrar även till att eleverna observerar familjemedlemmarna som kan visa en positiv inställning till matematikämnet, vilket i sin tur ger ökad stimulans i matematik. Dock resulterade även att elever med hög SES presterar bättre i matematik än elever med låg SES.
Även här framläggs det att hemmiljöer spelar roll för elevernas motivation till att vilja lära sig matematik. Men dessa forskare har delade meningar kring sambandet mellan hur SES och motivation påverkar varandra.
6. Diskussion
I diskussionsdelen kommer vi att diskutera kring resultaten som framkommit i de
vetenskapliga artiklarna och varför olika faktorer bidrar till att eleverna inte presterar bra ifrån sig i matematik. Vi kommer även att avsluta med en kort sammanfattning kring våra tankar om resultatet.
6.1 Socioekonomisk status och prestation
Stull (2014) skriver att SES samt föräldrarnas förväntningar på sina barn påverkar elevernas prestation i matematik. Även Alordiah m.fl. (2015) och Takashiro (2016) menar att
föräldrarnas SES har en stor inverkan på prestationen i matematik. Woolfolk och Karlberg (2015) tyder också på att föräldrarnas SES påverkar elevernas prestationer. Dock
understryker Del Río m.fl. (2017) att skolans SES påverkar elevernas prestationer, d.v.s. att en hög SES skola bidrar till högre prestationer hos elever än en skola med låg SES. Detta lyfter även McConney och Perry (2010) genom att förklara att skolans SES har en inverkan på elevernas prestation. Alordiah m.fl. (2015) skriver att elever med hög SES får även bättre resultat, vilket Takashiro (2016) också påstår samt förklarar att det beror på att höga SES familjer har tillgång till fler resurser som t.ex. böcker och datorer. Att ha tillgång till fler resurser är gynnande för elevens skolgång, vilket visar att fler resurser bidrar till ökad inlärning. Woolfolk och Karlberg (2015) skriver också att familjer med låg SES har mindre tillgångar till resurser. Alla dessa studier har gemensamt att SES har en stor påverkan på elevernas prestation i matematik.
För att motverka skillnader i SES skriver Stull (2014) att läraren bör utföra ett bra arbete och ha en förståelse för alla elevers SES bakgrunder, vilket är viktigt när läraren ska planera god undervisning. Alordiah m.fl. (2015) understryker att läraren bör ta hänsyn till dessa
ojämlikheter redan vid tidig ålder för att motverka dessa problem. Takashiro (2016) menar även att stöd och engagemang från staten hade varit en lösning till att minska på dessa
ojämlikheter som uppstår i skolan, vilket överensstämmer med Skolverket (2018) som skriver att skolans uppdrag är att alla ska behandlas lika oavsett kön, klass, etnisk bakgrund osv.
6.2 Socioekonomisk status och self-efficacy
McConney och Perry (2010) skriver att elevernas SES och skolans SES har har en påverkan på elevernas prestation. Vidare skriver McConney och Perry (2010) att elever som går i hög SES skolor presterar bättre än elever från låg SES skolor. Detta eftersom en hög SES skola har mer utmanade läroplan, mer stöd och tillgång till fler resurser än vad en skola med låg SES har. Wiederkehr m.fl. (2015) menar att elever som kommer från familjer med hög SES har även en hög self-efficacy och presterar bättre än elever med låg SES som har låg
self-efficacy. Därför menar McConney och Perry (2010) att elever med hög self-efficacy utvecklar förståelsen för matematik, vilket även överensstämmer med Bandura (1997) som menar att känna en self-efficacy är positivt för elevernas prestationer. Wiederkehr m.fl. (2015) påstår att elever med hög SES visar hög självkänsla och överlägsenhet i skolan, medan elever med låg SES visar låg självkänsla samt underlägsenhet i skolan. Det är viktigt som lärare att få med alla elever i undervisningen för att inte någon ska känna sig utanför, vilket även Lynard (2016) påstår är viktigt för att eleven inte ska känna sig oduglig.
Wiederkehr m.fl. (2015) menar att utifrån ett behavioristiskt perspektiv kan läraren öka på elevernas självkänsla genom att använda sig av t.ex. muntlig feedback. Som lärare kan man även använda sig av beröm i form av klistermärken som symboliserar att eleven gjort ett bra arbete. Fortsättningsvis menar Wiederkehr m.fl. att läraren bör vara uppmärksam till elever med låg self-efficacy att inte få en dålig självkänsla över deras prestationer i skolan.
McConny och Perry (2010) understryker att alla skolor bör ha tillgång till samma resurser för att skapa mer jämlikhet mellan elevernas provresultat. Ett sätt att motverka ojämlikheter i skolor är att inte blanda in föräldrarnas- och skolans SES, vilket även leder till att det inte blir skillnad på de segregerade skolorna.
6.3 Socioekonomisk status och ångest
Vukovic m.fl. (2013) skriver att föräldrarnas stöd samt förväntningar minskar på sina barns matematiska ångest. Även Del Río m.fl. (2017) skriver att föräldrar med högre förväntningar bidrar till mindre ångest och mer matematiska resonemang på sin barn. Därför anser Del Río m.fl. att föräldrar bör engagera sig i sina barns studier. Å andra sidan menar Adimora m.fl. (2015) att SES och klassrumsmiljön är faktorer som påverkar ångesten i matematik samt
elevernas resultat. Elever med låg SES får mer ångest och därför presterar sämre i ämnet matematik än elever med hög SES.
För att motverka ångest i allmänna skolämnen menar Adimora m.fl. (2015) att föräldrar, lärare och skoladministratörer ska skapa fysiska, emotionella och sociala klassrumsmiljöer för att väcka ett intresse i skolämnen. Vidare menar Adimora m.fl. att läraren bör ha bra undervisningar för ett lärorikt lärande i skolan, vilket även påverkar elevernas inställning till skolämnen. Däremot menar Vukovic m.fl. (2013) att det inte bara är skolans uppdrag att minska på elevernas ångest i matematik, utan att föräldrar också kan påverka för att motverka ångest. Därför menar Vukovic m.fl. att föräldrar bör få resurser och stöd för att skapa en god inlärningsmiljö i hemmet. Ett problem kan vara att föräldrarna känner sig osäkra i hur de ska stödja sina barn och för att öka på föräldraregegemanget kan en lösning vara att läraren ordnar föräldrakurser i hur de kan hjälpa sina barn med matematik. Adimora m.fl. (2013) skriver att genom att se positivt på ämnet matematik, leder det till minskad matematikångest hos eleverna. Vukovic m.fl. (2013) skriver att det behövs mer forskning om minderåriga elever egentligen känner någon ångest.
6.4 Socioekonomisk status och motivation
Häfner m.fl. (2017) skriver att elevernas motivation grundar sig på föräldrarnas engagemang och intresse för matematik och inte utifrån föräldrarnas SES. Däremot menar Tucker-Drob och Harden (2011) att elevernas motivation samt prestation beror på föräldrarnas SES. Vidare skriver Tucker-Drob och Harden att det finns en genetisk koppling som påverkar elevernas motivation och prestation som varierar utifrån familjens SES. Därför är hemmiljöer väldigt viktiga för elevernas prestationer, eftersom det bidrar till positiva inställningar för ämnet matematik och därmed ger ökad stimulans (Tucker-Drob och Harden, 2011; Häfner m.fl., 2017). Även Svensson (2014) tyder på att föräldrarnas engagemang i barnens studier spelar en stor roll för det skolprestationer och resultat. Detta överensstämmer med Skolverket (2018) som skriver att skolan och hemmet ska interagera tillsammans för att utveckla elevernas kunskaper. Detta leder i sin tur till att eleverna är motiverade till att vilja lära sig matematik.
6.5 Slutsats
Efter att ha studerat de olika studierna, kom vi fram till att elevernas SES och skolans SES påverkar elevers prestationer och därmed deras prestation i matematik. Vi kom även fram till att ha hög self-efficacy är en viktig faktor för elevernas prestation i matematik, vilket även bidrar till att eleverna inte känner ångest för ämnet. Även föräldrarnas stöd samt tillgångar till resurser bidrar till att deras barn presterar bättre samt känner mindre ångest. Föräldrarnas engagemang är också en viktig faktor för elevernas prestationer i matematik, vilket i sin tur bidrar till att deras barn blir mer motiverade till att vilja lära sig. Läraren kan även öka på elevernas självkänsla genom återkoppling i form av t.ex. muntlig feedback. Lika viktigt för elevernas prestationer i matematik är klassrumsmiljön och hemmiljön som bidrar till att eleverna får en mer motiverande och positiv inställning i matematik. Vi anser att det bör finnas mer forskning kring ångest hos minderåriga elever för att veta om dem verkligen känner ångest. Det bör även finnas mer forskning kring hur SES i relation till motivation påverkar elevernas prestationer.
7. Referenslista
* Adimora, D.E., Nwokenna, E.N., Omeje, J.C., Eze, U.N. (2015). Influence of
Socio-Economic Status and Classroom Climate on Mathematics Anxiety of Primary School Pupils. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 205. 693-701. doi:
10.1016/j.sbspro.2015.09.109.
* Alordiah, C.O., Akpadaka, G., Oviogbodu, C.O., (2015). The Influence of Gender, School Location and Socio-Economic Status on Students’ Academic Achievement in mathematics.
Journal of Education and Practice, 6(17). 130-136. Hämtad från databasen ERIC.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: the exercise of control. Basingstoke: W. H. Freeman.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
* Del Río, M.F., Susperreguy, M.I., Strasser, K., Salinas, V. (2017). Distinct Influences of Mothers and Fathers on Kindergartners’ Numeracy Performance: The Role of Math Anxiety, Home Numeracy Practices, and Numeracy Expectations. Early education and development,
28(8). 939-955. doi:10,1080/10409289.2017.1331662
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.)
Stockholm: Natur & Kultur.
Fritzell, J. Kapitel 2. i Rostila, M. & Toivanen, S. (red.) (2012). Den orättvisa hälsan: om
socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (1. utg.) Stockholm: Liber.
Hein, H.H. (2012). Motivation: motivationsteorier & praktisk tillämpning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
* Häfner, I., Flunger, B.; Dicke, A-L., Gaspard, H., Brisson, B M., Nagengast, B., Trautwein, U. (2017). Robin Hood Effects on Motivation in Math: Family Interest Moderates the Effects
of Relevance Interventions. Developmental Psychology, 53(8). 1522–1539. doi: 10.1037/dev0000337
Lynard, M. (2016). Självkänsla: när introverta och extroverta möts. (1. uppl.) Vetlanda: Bima.
Löwing, M. & Kilborn, W. (2008). Språk, kultur och matematikundervisning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
* McConney, A., Perry, L.B. (2010). Socioeconomic status, self-efficacy, and mathematics achievement in Australia: a secondary analysis. Educational research for policy and practice,
9(2). 77-91. doi: 10.1007/s10671-010-9083-4.
Nationalencyklopedin. (u.å.). Värdegrund. Hämtad 2019-01-28 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/värdegrund
Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning: en
litteraturöversikt. Stockholm: Skolverket.
Skaalvik, E.M. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. (Andra, rev. utgåvan, första tryckningen). Stockholm: Natur & Kultur.
Skolverket (2016). TIMSS 2015: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
* Stull, J.C. (2014). Family Socioeconomic Status, Parent Expectations, and a Child's Achievement. Research in Education, 90. 53-67. doi:10.7227/RIE.90.1.4
Svensson, P. (2014). Elever med utländsk bakgrund berättar: möjligheter att lära matematik. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2014. Malmö.
* Takashiro, N. (2016). A multilevel analysis of Japanese middle school student and school socioeconomic status influence on mathematics achievement. Educational assessment
evaluation and accountability, 29(3). 247–267. doi: 10.1007/s11092-016-9255-8.
Taube, K. (2011). Barns tidiga skrivande. Stockholm: Norstedt.1.
* Tucker-Drob, E.M., Harden, K.P. (2011). Learning Motivation Mediates
Gene-by-Socioeconomic Status Interaction on Mathematics Achievement in Early Childhood. Learning and Individual Differences 22(1), 37-45. doi:
10.1016/j.lindif.2011.11.015
* Vukovic, R.K., Roberts, S.O., Green Wright, L. (2013). From Parental Involvement to Children's Mathematical Performance: The Role of Mathematics Anxiety. Early Education
and Development, 24(4). 446-467. doi:10.1080/10409289.2012.693430.
* Wiederkehr, V., Darnon, C., Chazal, S., Guimond, S., Martinot, D. (2015). From Social Class to Self-Efficacy: Internalization of Low Social Status Pupils' School Performance.
Social psychology of education, 18(4). 769–784. doi: 10.1007/s11218-015-9308-8
Woolfolk, A. (2015). Pedagogisk psykologi. Harlow: Pearson. * artiklarna vi använder oss av i resultatet.
Bilaga 1
När vi diskuterade kring vad vi ville fördjupa oss i så hade vi båda samma tankar kring ämnet. Vi var intresserade av elevernas SES och dess påverkan på prestationer i matematik. När vi arbetat med studien har vi båda diskuterat, sökt och kommit fram till resultat som vi vill ha med i vår studie. Vi har alltså inte fördelat arbetet mellan oss två, utan gått igenom varje del tillsammans. Vi läste alla artiklar tillsammans och markerade det vi ansåg var relevant för vår studie. Vi sammanfattade även artiklarna tillsammans och kom fram till en gemensam slutsats. I början var det lite segt att komma igång med arbetet och få allt att falla på plats, men sedan har det gått som rinnande vatten. Samarbetet har funkat bra med tanke på att vi var intresserade och enade kring resultatet av varje artikel.
/Simon Solaka
Bilaga 2
I början när vi skulle välja vilket ämne vi ville fördjupa oss i, så hade vi båda liknande tankar eftersom intresset hos oss båda fanns för elevernas SES och dess påverkan på elevernas prestation i matematikämnet. Hela arbete har gått ut på att vi tillsammans suttit och sökt artiklar, diskuterat och jobbat ihop. Vi läste artiklarna gemensamt, gulmarkerade det viktigaste för att sedan gemensamt skriva om det i ett dokument. Det var segt att komma igång med studien men efter ett antal träffar med handledaren så föll allting på plats. Samarbetet har varit utmärkt med tanke på det delade intresset.
