Utvärdering av stödet till hållbara städer

(1)

Utvärdering av stödet

till hållbara städer

(2)

(3)

Utvärdering av stödet

till hållbara städer

(4)

Titel: Utvärdering av stödet till hållbara städer Utgivare: Boverket juni 2014

Upplaga: 1 Antal ex: 50

Tryck: Boverket internt

ISBN tryck: 978-91-7563-160-8 ISBN PDF: 978-91-7563-161-5

Sökord: ekonomiskt stöd, hållbara städer, stadsutvecklingsprojekt, investeringsprojekt, planeringsprojekt, utvärdering, slutsatser, energieffekter, klimateffekter, sociala effekter

Dnr: 20120-2397/2014

Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

Rapporten finns som PDF på Boverkets webbplats.

Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran.

(5)

3

Förord

Bakgrunden till rapporten är ett regeringsuppdrag som Boverket tilldelades i regleringsbrevet för 2013 (M2012/3408/S). Boverket har i enlighet med detta uppdrag låtit genomföra två externa utvärderingar rörande det ekonomiska stödet till hållbara städer.

Rapporten är sammanställd av Karin Hermansson och Helena Klintström, utredare på Boverket. De externa utvärderingarna har tagits fram av konsultfirman Projektengagemang Energi & Klimatanalys respektive av forskare vid Örebro universitet. Författarna till underlagsrapporterna ansvarar själva för innehållet. Utvärderarnas slutsatser kan därmed inte åberopas som Boverkets ståndpunkt.

Karlskrona juni 2014

Janna Valik generaldirektör

(6)

(7)

5

Innehåll

Förord ... 3

Inledning och läsanvisningar ... 7

Sammanfattning ... 9

Bakgrund ... 11

Uppdraget ... 11

Stödet till hållbara städer ... 11

Beviljade stödprojekt ... 11

Avgränsningar ... 13

Boverkets val av utvärderingar ... 13

Förstudier ... 13

Utvärderingar ... 13

Svårigheter i utvärderingen ... 14

Projekten är inte avslutade ... 14

Svårigheter att följa upp komplexa och flerdimensionella projekt ... 14

Konsekvenser ... 14

Urval av projekt att utvärdera ... 15

Bortvalda projekt ... 15 Projektbeskrivningar ... 17 Investeringsprojekt ... 17 Fokus Rosengård ... 17 Fullriggaren ... 17 Hållbara Järva ... 18 Hållbara Ålidhem ... 18

Hållbar kunskapsstad Lund NE ... 19

Kongahälla ... 19

Krokslätts Fabriker ... 20

Kvillebäcken ... 20

Mitt Gröna Kvarter ... 21

Planeringsprojekt... 21

Dialogmodell 3.0 för DrottningH, med ungdomar i fokus ... 21

Stadsdelsförnyelse Östra Sätra ... 22

Storsjö Strand - den kreativa stadsdelen med närområde ... 22

Bilagor ... 23

Bilaga 1: Tabell över samtliga beviljade stödprojekt Bilaga 2: Utvärdering Energi- och klimateffekter Bilaga 3: Utvärdering Sociala effekter

Bilaga 4: Delegationen för hållbara städers slutrapport till regeringen, avsnitt 2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer, sid 8-18

(8)

(9)

7

Inledning och läsanvisningar

I regleringsbrev för 2013 tilldelas Boverket högst 500 000 kronor för en utvärdering av det ekonomiska stödet till hållbara städer. Utvärderingen ska, enligt regleringsbrevet, genomföras av en extern utvärderare och redovisas för regeringen (Miljödepartementet och Socialdepartementet) senast den 30 juni 2014.

Avrapporteringen av regeringsuppdraget utgörs av två

utvärderingsrapporter som Boverket har beställt av konsultföretaget Projektengagemang Energi & Klimatanalys, respektive av forskare vid Örebro universitet. Utvärderingsrapporterna utgår från uppföljningsplaner som Boverket låtit ta fram inför genomförandet av utvärderingen.

Uppföljningsplanen för stödets energi- och klimateffekter togs fram av Umeå universitet och uppföljningsplanen för stödets sociala effekter togs fram av Örebro universitet.

Rapporten inleds med en kort bakgrund som beskriver utvärderingen av stödet till hållbara städer. En förteckning över samtliga projekt som har beviljats stöd bifogas. Se bilaga 1. Rapporterna biläggs i sin helhet. Se bilaga 2 och 3.

I Delegationen för hållbara städers slutrapport till regeringen redovisas statistik som rör de beviljade stödprojekten. Se bilaga 4, sid 8-18.

(10)

(11)

9

Sammanfattning

Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen under åren 2008-2012 med uppdraget att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Inom sitt uppdrag ansvarade delegationen för att fördela ett ekonomiskt stöd till stadsutvecklingsprojekt. Totalt delades sammanlagt 357 miljoner kronor ut till 98 projekt, varav 297 miljoner kronor till nio stora, flerdimensionella investeringsprojekt och 60 miljoner kronor till 89 mindre planeringsprojekt.

I Boverkets regleringsbrev för 2013 avsattes medel för att genomföra en extern utvärdering av det ekonomiska stödet till hållbara städer. Boverket har därför beställt två utvärderingsrapporter; en rapport gällande stödets energi- och klimateffekter samt en rapport gällande stödets sociala effekter.

Utvärderingsrapporterna utgår från uppföljningsplaner som Boverket lät ta fram inför genomförandet av utvärderingen. Uppföljningsplanen för stödets energi- och klimateffekter togs fram av Umeå universitet och uppföljningsplanen för stödets sociala effekter togs fram av Örebro universitet.

Utifrån uppföljningsplanernas föreslagna upplägg beställde Boverket två utvärderingar. Utvärderingen av energi- och klimateffekter har genomförts av konsultföretaget Projektengagemang Energi & Klimatanalys. Utvärderingen av sociala effekter har genomförts av forskare vid Örebro universitet.

Boverket har valt att avgränsa utvärderingarna till att i huvudsak omfatta investeringsprojekten, då dessa står för den dominerande delen av det ekonomiska stödet. I utvärderingen av stödets sociala effekter ingår även tre planeringsprojekt.

Det är svårt att dra slutsatser om projektens effekter och resultat medan projekten fortfarande pågår. Projekten har många och

överlappande mål, där en del kan vara kvantifierings- och mätbara medan andra handlar mer om kvaliteter och svårmätbara värden. Utvärdering av breda och fleråriga projekt är komplicerad, i synnerhet gällande projekt som syftar till att nå långsiktiga effekter.

En framtida utvärdering, som inväntar resultat och tar hänsyn till projektens komplexitet, skulle möjliggöra en mer fullständig utvärdering av åtgärdernas effekter, inklusive deras kostnadseffektivitet. De ovan nämnda svårigheterna medför dock att en sådan utvärdering är både resurs- och tidskrävande.

(12)

(13)

11

Bakgrund

Uppdraget

I Boverkets regleringsbrev för 2013 (M2012/3408/S) anges att 500 000 kronor av anslag 1:15 Hållbara städer får användas för utvärdering av stödet.

Enligt villkor i regleringsbrevet ska utvärderingen ”genomföras av en extern utvärderare och inriktas på stödets direkta samt långsiktiga och dynamiska effekter på kommuners och andra aktörers arbete med klimat och hållbar stadsutveckling, inklusive miljö, sociala och ekonomiska aspekter samt stödets kostnadseffektivitet. Utvärderingen ska redovisas för regeringen (Miljödepartementet och Socialdepartementet) senast den 30 juni 2014.”

Stödet till hållbara städer

Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen under åren 2008-2012 med uppdraget att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Delegationen skulle i samarbete med kommunerna, marknadens aktörer och andra parter underlätta och stimulera arbetet med att skapa välfungerande och attraktiva stadsmiljöer, där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minimerad klimatpåverkan. Detta skulle åstadkommas bland annat genom integrerad, sektorsövergripande planering, höjda ambitionsnivåer och användande av ny teknik.

Delegationen skulle även ansvara för att fördela ett ekonomiskt stöd till stadsutvecklingsprojekt. Stödprojekten skulle fungera som förebilder för hållbart stadsbyggande och tillämpad miljöteknik. De skulle också bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, samtidigt som ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer skapades.

Beviljade stödprojekt

Totalt under åren 2009-2012 delade Delegationen för hållbara städer ut sammanlagt 357 miljoner kronor i statligt stöd till totalt 98 projekt, varav 297 miljoner kronor till nio stora, flerdimensionella investeringsprojekt

(14)

12 Utvärdering av stödet till hållbara städer

och 60 miljoner kronor till 89 mindre planeringsprojekt.

Investeringsprojekten omfattar i huvudsak investeringar i byggande av nya stadsdelar och ombyggnad av befintliga stadsdelar.

Planeringsprojekten omfattar bland annat förstudier och

programskrivning inför kommande fysiska investeringar, men även fristående projekt som rör till exempel processutveckling och informationsinsatser.

De nio investeringsprojekten listas nedan. De projekt som ingår i utvärderingarna beskrivs närmare nedan i avsnittet Projektbeskrivningar. En utförlig statistiksammanställning av de beviljade projekten

presenterades i Delegationen för hållbara städers slutrapport till regeringen (se utdrag, bilaga 4).

Tabell: Beviljade investeringsprojekt

Projekt Stödmottagare Beviljat stöd (kr)

Fokus Rosengård Malmö stad 53 140 000 kr

Fullriggaren Malmö stad 29 740 000 kr

Hållbara Järva Stockholms stad 55 290 000 kr

Hållbara Ålidhem Umeå kommun 33 970 000 kr

Hållbar kunskapsstad Lund NE Lunds kommun 48 088 800 kr

Kongahälla Kungälvs kommun 14 257 350 kr

Krokslätts Fabriker KB Kreativiteten 17 990 750 kr

Kvillebäcken Göteborgs stad 35 450 100 kr

Mitt Gröna Kvarter (Vivalla) ÖrebroBostäder AB 9 235 000 kr

Summa 297 162 000 kr

Delegationen gjorde ett urval bland ansökningarna och beviljade dem som bäst uppfyllde syftet med stödet, som var att projekten skulle: • ge väsentliga klimateffekter,

• ha ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna (miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet),

• omfatta flera åtgärdsområden,

• kunna bli goda skyltfönster för att visa upp svensk miljöteknik och kunnande,

• utveckla och tillvarata synergier mellan olika tekniska system, • planera för nära samverkan och deltagande från berörda aktörer inom

projekten (kommuner, näringsliv, boende etc).

Totalt 42 av landets kommuner fick del av stödet, inberäknat både kommunala och privata projekt. Detta motsvarar 14 procent av landets 290 kommuner. Om man istället ser till antal berörda personer kan man konstatera att hela 47 procent av landets invånare är bosatta i kommuner som fått del av stödet. Omkring hälften av investeringsstödet har gått till upprustning av befintliga områden byggda under miljonprogrammet.

Projekten löper under flera år där de sista kommer att avslutas den 31 december 2016. De nio stora investeringsprojekten avslutas den 31 december 2014.

(15)

13

Avgränsningar

Boverkets val av utvärderingar

Förstudier

I en förberedande del av arbetet med regeringsuppdraget beställde Boverket två förstudier/uppföljningsplaner. Den ena uppföljningsplanen berörde hur en utvärdering av energi- och klimateffekter skulle kunna läggas upp. Den andra uppföljningsplanen berörde hur en utvärdering av sociala effekter skulle kunna läggas upp.

För energi- och klimatuppföljningsplanen anlitade Boverket docent Staffan Andersson vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet. Staffan Andersson valdes på grund av att han tidigare medverkat i framtagandet av den matris som används av

investeringsstödprojekten för att följa upp energi- och klimateffekter. För uppföljningsplanen rörande sociala effekter anlitades Eva Gustavsson och Ingemar Elander, båda forskare vid Centrum för urbana och regionala studier vid Örebro universitet. Gustavsson och Elander valdes på grund av att de tidigare, med ekonomiskt stöd från

Delegationen för hållbara städer, har tagit fram en modell för analys och uppföljning av social hållbarhet i de beviljade investeringsstödprojekten.

Uppföljningsplanerna levererades i slutet av 2013.

Utvärderingar

I början av 2014 beställde Boverket två utvärderingar utifrån uppföljningsplanernas föreslagna upplägg. För energi- och

klimatutvärderingen upphandlades konsultföretaget Projektengagemang Energi & Klimatanalys med docent Per Levin som uppdragsansvarig. För utvärderingen av sociala effekter anlitades Eva Gustavsson och Ingemar Elander, forskare vid Örebro universitet.

Utvärderarna av energi- och klimateffekter utgick från skriftlig dokumentation från projekten, samt genomförde enkäter och intervjuer med projektledare. Utvärderarna av sociala effekter utgick från skriftlig dokumentation från projekten, samt genomförde enkäter och samtal vid platsbesök. Dessutom gjorde forskarna egna observationer vid olika möten och seminarier i projektnätverket.

(16)

Svårigheter i utvärderingen

Projekten är inte avslutade

Boverket kan konstatera att det är svårt att dra slutsatser om projektens effekter och resultat medan de fortfarande pågår. Vid den här tidpunkten är det möjligt att dra slutsatser kring hur planeringen och en viss del av genomförandet gått till, men det är för tidig för att kunna se påtagliga effekter. Även i de fallen där utvärderingsperioden har påbörjats kan det krävas mer tid för intrimning av system och mätutrustning för man ska kunna redovisa pålitliga resultat.

Svårigheter att följa upp komplexa och flerdimensionella projekt Utvärdering av breda och fleråriga projekt är komplicerad. Det är en känd erfarenhet, bland annat från arbetet med att följa upp resultaten av EU:s regionalfondsprogram, att långsiktiga effekter av projekt och program är svåra att hitta belägg för. Projekten har ofta många och överlappande mål, där en del kan vara kvantifierings- och mätbara medan andra handlar mer om kvaliteter och värden som är svårare att sätta siffror på.

Konjunkturinstitutet har hävdat att ett enskilt styrmedel inte bör peka på fler än ett mål, eftersom det annars blir svårt att följa upp styrmedlets effekter.1 Ett sådant synsätt bortser dock helt från de synergieffekter som kan nås genom flerdimensionella projekt, liknande delegationens

stödprojekt.

En del forskare lyfter istället fram betydelsen av en lärande utvärdering. En lärande utvärdering står i motsats till den traditionella planeringsstyrda utvärderingen, där projekten redan på förhand ska kunna ange vad som ska uppnås.2 Gustavsson och Elander, de forskare som genomfört utvärderingen av sociala aspekter, förespråkar denna lärande modell och kommenterar i sin utvärdering att de, i sin utvärderarroll ”inte nöjt oss med att bara lyssna utan också bidragit med synpunkter baserade på vår kunskap om rön från annan forskning och om sociala aspekter på hållbarhet.”

Konsekvenser

Konsekvenserna av de nämnda svårigheterna med att mäta projektens effekter i absoluta tal är att vi i denna utvärdering inte i tillfredsställande grad kan redovisa åtgärdernas kostnadseffektivitet. Detta kan bli en uppgift för eventuella kommande utvärderingar, där man hunnit invänta resultat och även tar hänsyn till projektens komplexitet.

De ovan nämnda svårigheterna medför dock att en sådan utvärdering är både resurs- och tidskrävande.

1

Uppföljning av statens satsning på hållbara städer, Rapporter från riksdagen 2010/11:RFR2, sid 119

2

Svensson, Brulin, Jansson och Sjöberg: Att fånga effekter av program och projekt, Studentlitteratur 2013, sid 234 ff

(17)

Avgränsningar 15

Urval av projekt att utvärdera

Delegationen för hållbara städers ekonomiska stöd tilldelades närmare hundra olika projekt runt om i landet. Boverket har valt att avgränsa utvärderingarna till att i huvudsak omfatta de stora investeringsprojekten då dessa står för den absolut dominerande delen av stödet (297 miljoner kronor, av totalt utdelade 357 miljoner). Ett annat skäl till att fokusera på investeringsprojekten är att de är flerdimensionella och pågår under lång tid. De kan därmed förväntas få tydligare effekter än de mindre och oftast kortvarigare planeringsprojekten.

I utvärderingen av sociala effekter ingår även tre av

planeringsprojekten. Syftet med detta är att bättre belysa olika typer av projekt samt att få en större geografisk spridning. De planeringsprojekt som valdes ut kännetecknas av att de är avslutade eller nära att avslutas, samt att de innehållsmässigt har en koppling till framtida eller pågående stadsomvandlingsprojekt, liknande investeringsprojekten. Det slutliga valet av vilka tre planeringsprojekt som skulle ingå i utvärderingen gjordes av forskarna, utifrån tio förslag som Boverket tog fram. Även de utvalda planeringsprojekten är alltså breda och komplexa satsningar, men där stödet har gått till ett tidigare skede, inte till investeringsfasen.

De planeringsprojekt som valdes ut är förstudierna Sköna Gröna Sätra i Gävle och Storsjö Strand i Östersund samt processutvecklingsåtgärden Dialog 3.0 i Helsingborg.

Bortvalda projekt

Investeringsprojektet Kongahälla ingår inte i någon av utvärderingarna eftersom projektet blivit kraftigt försenat på grund av överklaganden.

Investeringsprojektet Fullriggaren ingår inte i utvärderingen av sociala effekter. Huvudskälet till detta är att utvärderingen utgår från ett tidigare genomfört projekt (Modell för analys och uppföljning av social hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt) där indikatorer för social hållbarhet togs fram och där samtliga investeringsprojekt utom Fullriggaren medverkade.

(18)

(19)

17

Projektbeskrivningar

Investeringsprojekt

Fokus Rosengård

I projektet Fokus Rosengård i Malmö sker startskottet för att bryta miljonprogrammets funktionssegregering och låta hållbara, blandade, levande stadsdelar växa fram. Syftet är att skapa ett världsledande demonstrationsområde med fokus på klimat och miljöteknik som kan stå modell för kommande stadsförnyelseprojekt i Sverige och utlandet, samt att skapa en dynamisk innovationsmiljö där kommun och näringsliv samverkar. Fokus ligger på klimatområdet, men projektet syftar även till ökad social och ekonomisk integration.

Åtgärder som rör främst energi, transporter, stadsodling och ökad delaktighet hos de boende kring energiförsörjning är utmärkande för projektet. Andra insatser som planerades var en stadsnära vindkraftspark, förtätning med radhus i lågenergistandard, ekologisk renovering av en ishall och skola, klimatsmart mat genom odling, miljö- och

tillgänglighetsförbättrande åtgärder i anslutning till Rosengårds station samt åtgärder för minskad vattenförbrukning.

Gång- och cykelstråket mellan Rosengård och Möllevången - Rosengårdsstråket - binder samman östra och västra Malmö, både geografiskt och sociokulturellt. Genom att höja statusen på stråket och utveckla det till en trygg, social mötesplats ska fler välja att gå och cykla. Bland annat testas nya lösningar för framtidens cykelbanor

(democykelstråk), belysningen byts till lågenergilampor, två nya mötesplatser skapas i anslutning till stråket och träd planteras.

Fullriggaren

Efter Bo01-området och Kv Flagghusen är kvarteret Fullriggaren nästa nybyggnadsområde i Västra Hamnen i Malmö. Elva byggherrar har där gått samman i en Bygga Bo-dialog som ska resultera i Sveriges största samling av lågenergi- och passivhus. Området rymmer bostäder, förskola och kontorslokaler samt ett energisnålt parkeringshus som till 50 procent är självförsörjande på energi. Totalt omfattar området cirka 72 000 kvm

(20)

nyproduktion. Minst hälften av de knappt 600 bostäderna ska vara hyresrätter.

Området blir även det första i Sverige där alla boende får tillgång till bilpool från start. Detta sker genom att byggherrarna garanterar

medlemskapet de första fem åren. Upplägget väntas leda till lägre bilinnehav och parkeringsbehov och att ändrade vanor därmed grundläggs.

Fullriggaren kommer också att visa upp innovativa gröna lösningar. Flera byggnader i området förses med gröna väggar. På parkeringshuset installeras en stor grön vägg på 490 kvadratmeter. För att minska andelen hårdgjorda ytor får området i övrigt ca 14 500 kvadratmeter gröna tak. Organiskt avfall tas omhand och används till områdets biogasbilpool.

Med stöd av erfarenheterna av lokal förnybar energiproduktion från Bo01 ska staden tillsammans med andra aktörer ta fram

beräkningsverktyg för lokal klimatpåverkan samt utveckla

systemlösningar och beskrivningar som visar hur Rosengård och Västra Hamnen kan utvecklas till klimatneutrala stadsdelar, försörjda med vindkrafts- och biogasproduktion inom stadens gränser.

Hållbara Järva

Projektet Hållbara Järva är en del i det mer övergripande arbetet Järvalyftet i stadsdelarna kring Järvafältet i Stockholm. Hälften av det beviljade stödet går till energieffektivisering av befintlig bebyggelse (Svenska Bostäder) i samspel med de boende, vilket beräknas halvera energianvändningen.

Två olika metoder för energieffektivisering av fasader prövas. Den metod som är bäst vid en sammanvägning av ekonomi, teknik, miljö och kulturhistoriska aspekter väljs för det fortsatta renoveringsarbetet. Under projekttiden renoveras 1 500 lägenheter och därefter ska samma koncept tillämpas på hela Svenska Bostäders bestånd på Järva (5 600 lägenheter).

Idrotts- och skollokaler samt bostäder förses med solceller och solfångare för el- och varmvattenproduktion. Värme till bostäder lagras i borrhålslager och tas upp med värmepump. I övrigt ska fossilfri

fjärrvärme användas i området.

För att uppmuntra ett mer hållbart resande ska Stockholms stad bland annat höja standarden på befintligt cykelvägnät, öka separeringen mellan gående och cyklister, skapa bättre cykelparkeringar och erbjuda

cykelpumpar i området. Staden ska även förbättra kommunikationerna för gående och cyklister som ska ta sig till eller mellan stadsdelarna på Järva. Informationsinsatser och cykelkurser för vuxna ska öka cyklandets status. Svenska Bostäder ska uppmuntra bilpooler att etablera sig i området. Vid renoveringsarbete ska byggtransporterna samordnas för att minska transportarbetet och krav ställs på miljövänliga bränslen.

Hållbara Ålidhem

I samband med att ett kvarter på Geografigränd i Umeå brann ned julen 2008 föddes idén att återbygga och förtäta stadsdelen Ålidhem med Norrlands största lågenergihusbygge och samtidigt rusta upp befintliga miljonprogramsbyggnader med fokus på energi, klimat och attraktiv boendemiljö.

(21)

Projektbeskrivningar 19

Strategin Hållbart byggande med energisystemsyn i kallt klimat sätter fokus både på energitillförsel och minskad total energianvändning. Grundidén är att utnyttja den förnybara fjärrvärme som finns i Ålidhem och minska/ersätta användningen av el och fossil energi. Vid

upprustningen av 405 lägenheter ska det kommunala bostadsbolaget Bostaden installera värmeåtervinning och använda sig av innovativa tätningsmaterial vid tilläggsisolering. De platta taken byggs om till sadeltak med integrerade solceller för elproduktion och två stadsdelsnära vindkraftverk planeras, varav ett väl synligt i Ålidhem.

I anslutning till de nya lågenergihusen (som inte beviljades stöd) uppförs en inglasad vinterträdgård som värms upp av fjärrvärmens returvatten. Vinterträdgården blir en social mötesplats året runt och kan även användas vid studiebesök som projektet förväntas generera.

Genom att omvandla den tungt trafikerade Studentvägen till stadsgata minskar barriäreffekterna mellan Ålidhem och grannstadsdelen Sofiehem, vilket skapar en tryggare och trivsammare livsmiljö. Dessutom skapas utrymme för kompletteringsbebyggelse med varierade upplåtelseformer.

Hållbar kunskapsstad Lund NE

Lunds kommun ska tillsammans med ett stort antal aktörer, bland andra Lunds Universitet, Statens Fastighetsverk och Akademiska Hus, genomföra åtgärder inom ett stråk som sträcker sig från de centrala delarna av staden till Brunnshög för att visa på hur en arbetsintensiv blandad stadsdel kan utvecklas på ett hållbart sätt.

Förtätnings-, nybyggnads- och ombyggnadsprojekt binds samman av en stadsintegrerad spårväg som planerades stå klar 2014. Investeringarna i ansökan var kopplade till det utvecklingsprogram som Lund beviljades stöd för från Delegationen för hållbara städer 2009 i planeringsprojektet Den hållbara kunskapsstaden Brunnshög.

Investeringsprojektet Hållbar kunskapsstad Lund NE sträcker sig i ett stråk från centrala Lund i nordöstlig riktning genom universitetsområdet, inkubatorparken Ideon, förbi Sony Ericsson , genom den nya stadsdelen Brunnshög och ut till de båda europeiska forskningsanläggningarna ESS och Max IV. Inom det fyra kilometer långa stråket arbetar idag cirka 25 000 människor, och på sikt uppskattas antalet arbetsplatser till 40 000-50 000.

Åtgärder som planeras är bland annat förtätnings-, nybyggnads och ombyggnadsåtgärder av stråket från Lunds centrala delar till de nya forskningsområdena i stadens utkant. Andra satsningar görs på spårväg, cykel och gång längs stråket, klimatplantering av träd och stadsodling.

Kongahälla

Projektet Kongahälla kommer inte att hinna genomföras under den tid som står till förfogande för delegationens stödprojekt, på grund av överklagad detaljplan. Det ingår därför inte bland de utvärderade projekten.

Kongahälla är en ny stadsdel som planeras i Kungälv, där 900 bostäder och verksamheter ska utvecklas med målet att Kongahälla ska bli en miljömässigt, socialt och ekonomiskt aktiv stadsdel. Projektet initierades av Kungälvs kommun och Kungälv Energi och genomförs i samarbete med Riksbyggen, Förbo AB, Kungälvsbostäder och KF

(22)

Fastigheter. Projektet följs inom ramen för ett forskningsprojekt där SP-Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Göteborgs Universitet och Mistra Urban Futures ingår.

Den nya stadsdelen ska knytas ihop med den gamla stadskärnan och länka samman staden över motorvägen. Här kommer att finnas bostäder med olika upplåtelseformer, handel, service, torg och park. Strövgator där de gående dominerar ges hög prioritet. Målet om ett aktivt stadsliv med mötesplatser, aktiviteter, rörelse och evenemang bottnar i Kungälvs kommuns folkhälsoarbete och jämställdhetsintegrerade

samhällsplanering.

Energianvändningen i området ska vara låg och endast förnybar energi ska användas. Energilevererande byggnader är ännu ovanliga men

Kongahällaprojektet har som mål att överbrygga de hinder som nu finns, såväl juridiska som ekonomiska.

Krokslätts Fabriker

Visionen för projektet Krokslätts Fabriker i Mölndal, som drivs av fastighetsägaren Husvärden AB, är att inom ett tydligt avgränsat område åstadkomma en internationell förebild för ett historiskt fabriksområde som stödjer en klimatsmart livsstil för boende och verksamma. Ambitionen är att utveckla ett "samhälle i miniatyr" med bostäder, service och arbetsplatser på kort pendlingsavstånd till Göteborg, byggt på värderingar som individuell frihet, flexibilitet och inslag av

klimatanpassad arkitektur, biologiska system och IT-teknik. Samtidigt ska den kulturhistoriska miljön i området tas tillvara.

I planerna ingår att bygga 250 lägenheter, kontor och servicefunktioner, som integreras och samordnas med befintlig

bebyggelse. Målen för energianvändningen i området är höga. Trots att byggnadsarealen ökar med 65 procent är målet att mängden köpt energi till området ska minska med 10 procent. Värmesystem för nya och befintliga byggnader byggs samman och systemen integreras. Överskottsvärme från kontor och verksamheter ska användas till att värma upp bostäder i området. Solceller, solpaneler och en stirlingmotor producerar el.

För att minska översvämningsrisken i området fördröjs dagvatten från hårdgjorda ytor och från det närliggande naturreservatet Safjället i småskaliga magasin och terrassodlingar. Taken bekläs med växter, och vatten från fördröjningsmagasin används för bevattning av gemensamma planteringar och i privata odlingar och uterum. Utemiljön utformas så att den uppmuntrar till rekreation och möten.

Kvillebäcken

I Göteborg pågår ett aktivt arbete med det så kallade Älvstadsprojektet som ska knyta samman staden över Göta älv. Kvillebäcken ligger inom Älvstaden och var tidigare ett nedgånget industriområde som nu omvandlas till en levande blandstad med 2 000 nya lägenheter, drygt en fjärdedel hyresrätter och resten bostadsrätter.

Utvecklingen av Kvillebäcken genomförs av ett konsortium som leds av Älvstranden Utveckling AB, ett av Göteborgs kommunala bolag. Målet är att skapa en trivsam och levande stadsdel redan från start. Mellan husen blandas små gårdsgator med breda avenyer, pocketparker,

(23)

Projektbeskrivningar 21

torg och grönområden. Gatustrukturen är byggd för gångtrafikanter och cyklister. Inom projektet görs även många cykelsatsningar, bland annat cykelpooler, säkra och bekväma cykelgarderober, Sveriges första Bike-in-café och cykelstråk som ligger på den soliga sidan av gatan.

Fokus i projektet är det sociala livet i staden. Efter en

uppmärksammad arkitekttävling byggs en saluhall med internationell touch som kan attrahera göteborgare från olika stadsdelar. Området får även många lokaler med utåtriktad verksamhet i bottenvåningarna såsom butiker, restauranger och annan service.

Redan idag befolkas Kvillebäcken av engagerade odlare från hela Göteborg. På en av rivningstomterna i området finns Kvartersodlat, ett initiativ för att öka kunskap och medvetenhet om stadsnära odling och för att underlätta möte mellan människor. När rivningstomten bebyggs ska odlingslotterna flyttas till förgårdsmark och refuger i området.

Mitt Gröna Kvarter

I stadsdelen och miljonprogramsområdet Vivalla i Örebro, omvandlar hyresvärden Örebrobostäder (ÖBO) ett av sina bostadskvarter. Projektet Mitt Gröna Kvarter omfattar 123 lägenheter i 1-2 planshus, tvättstugor och kvarterslokal. Genom att börja med ett avgränsat kvarter skapar Örebrobostäder ett pilotprojekt för sitt förnyelsearbete. De lyckade åtgärderna kan sedan komma att tillämpas i hela Vivalla med totalt 2 400 lägenheter.

Åtgärder som ingår är bland annat solpaneler och solceller för förnybar energi, energieffektiva tvättstugor, tilläggsisolering av tak och fasader samt byte av dörrar och fönster. Hyresgästerna ska ges möjlighet att medverka och minska sin egen miljöpåverkan, bland annat genom individuell mätning av vattenförbrukningen.

Ett mobilt "miljöhus" ska finnas i området där möten kan hållas och olika tekniklösningar kan visas upp. En annan viktig del är den

konstnärliga utformningen av området. Konst i boendemiljön skapar delaktighet och engagemang. Det är även ett bra sätt att förmedla

kunskap, eftersom det är lättare att förstå något som man kan se med egna ögon.

Ett annat initiativ i projektet är Boendebyggarna, ett samarbete med Arbetsförmedlingen, där arbetssökande i kvarteret ges möjlighet att arbeta i projektet och därmed delta i förändringsarbetet i sin egen boendemiljö.

Planeringsprojekt

Dialogmodell 3.0 för DrottningH, med ungdomar i fokus

Drottninghög är ett fysiskt slitet miljonprogramsområde där Helsingborgs stad och AB Helsingborgshem tillsammans driver projektet DrottningH för att lyfta området genom renovering, förtätning och nybyggnation. Planeringsprojektet Dialogmodell 3.0 är ett fristående delprojekt med fokus på dialog med ungdomar i stadsdelen. Erfarenheter från de tidigare dialogprojekten Arkitekter i skolan och Mina kvarter används.

(24)

Stadsdelsförnyelse Östra Sätra

Det kommunala bostadsbolaget AB Gavlegårdarna har drivit ett stadsförnyelseprojekt i miljonprogramsområdet Östra Sätra i Gävle. Projektet, som nu är avslutat, syftade till att stärka de boendes delaktighet och utveckla en hållbar stadsdel.

Det beviljade stödbeloppet är 600 000 kr.

Storsjö Strand - den kreativa stadsdelen med närområde

Östersunds kommun driver projektet Storsjö Strand, som avser fördjupat programskrivningsarbete där kommunen och privata fastighetsägare gemensamt avser att etablera en unik och hållbar stadsdel centralt i Östersund.

(25)

23

Bilagor

Bilaga 1: Tabell över samtliga beviljade stödprojekt Bilaga 2: Utvärdering Energi- och klimateffekter Bilaga 3: Utvärdering Sociala effekter

Bilaga 4: Delegationen för hållbara städers slutrapport till

regeringen, avsnitt 2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer, sid 8-18

(26)

(27)

roj e k tb e näm ning S öka nde Bev il ja t stöd S tatus juni 2 0 1 4 ve steri n gs p ro je kt åll b ar stadsu tv eck lin g i Västra Ham n en (K v. Fu llrig garen ) M almö st ad 2 9 7 4 0 0 0 0 k r P åg åend e ålb ara J ärva Sto ckho lm s st ad 5 5 2 9 0 0 0 0 k r P åg åend e id h em - den hå llb ara stadsd elen i k all t klim at Um eå ko m m u n 3 3 6 7 0 0 0 0 k r P åg åend e mm a i n ve steri n gs p ro je kt 2 0 0 9 1 1 8 7 0 0 0 0 0 kr an er in gs p ro je kt åll b ar stadsu tv eck lin g Alb yb erg H an in ge ko m m u n 5 4 0 0 0 0 k r P åg åend e iljö u p p fö ljn in g i L o m m a hamn Lo m m a k o m m u n 1 2 0 0 0 0 0 k r P åg åend e en Hå llb ara Kun skapsstad en Bru n n shög Lu n d s k o m m u n 1 8 0 0 0 0 0 k r P åg åend e o rra D ju rg ård sstaden - en m iljö p ro fil erad st ad sdel i v ärl d sklass Sto ckho lm s st ad 1 5 6 0 0 0 0 k r P åg åend e y sjö stad - e n ny m iljö riktig st ad sdel v id M äla ren Up p lan d s Väsby k o m m u n 6 0 0 0 0 0 k r P åg åend e ate rin g L ib ro b äck AB Upp sala Ko m m u n s Ind u strih u s 8 0 0 0 0 0 k r P åg åend e rsjö strand - den kreat iva stadsd elen Öst ersun d s k o m m u n 2 7 0 0 0 0 0 k r P åg åend e d ra Vi m p elto rp et Kalm ar ko m m u n 1 2 0 0 0 0 k r N edl ag t ya hål lb ara Gäl liv are Gäl liv are k o m m u n 9 0 0 0 0 0 k r Avslu tat sdelsf ö rn yelse Öst ra Sätra AB Gav leg ård arn a 6 0 0 0 0 0 k r Avslu tat so d lin g so m dri vkraft fö r hål lb ar stadsu tv eck lin g SLU Al n arp 1 5 0 0 0 0 k r Avslu tat K än gu ru n 2 1 KB Kreat ivit et en, c/ o Hu sv ärd en AB 2 0 5 0 0 0 0 k r Avslu tat kite kt - o ch p lan erin gstjänster in o m hål lb ar stadsu tv eck lin g Sve rig es Ar kite kt er 2 4 0 0 0 0 k r Avslu tat gram fö r o m van d lin g av Väste rås stat io n so m råd e m ed nä ro m råd e Västerås st ad 5 4 0 0 0 0 k r Avslu tat mm a pla n er in gs p ro je kt 2 0 0 9 1 3 8 0 0 0 0 0 kr ta lt b ev ilj at stö d 2 0 0 9 1 3 2 5 0 0 0 0 0 kr

ev

il

jat

stö

d

2009-2012

B ila ga 1 . B ev ilj at stö d 2 0 0 9 -20 1 2

(28)

ve steri n gs p ro je kt itt Grö n a K varter Örebro b o städer AB 9 2 3 5 0 0 0 k r P åg åend e en hå llb ara kun skapsstad en L u n d NE-B ru n n shög Lu n d s k o m m u n 4 8 0 8 8 8 0 0 k r P åg åend e åll b ar stadso m van d lin g M almö , Fo kus Ro seng ård M almö st ad 5 2 7 3 5 0 0 0 k r P åg åend e åll b ar stadsu tv eck lin g i K vil leb äcke n Gö te b o rg s st ad 3 5 4 5 0 1 0 0 k r P åg åend e n gah äll a - e n ak tiv st ad sdel i Kun gälv Kun gälvs ko m m u n 1 4 2 5 7 3 5 0 k r P åg åend e ya K ro kslätt H u sv ärd en AB 1 7 6 5 4 7 5 0 k r P åg åend e mm a i n ve steri n gs p ro je kt 2 0 1 0 1 7 7 4 2 1 0 0 0 kr an er in gs p ro je kt 2 0 1 0 åll b ara tran sport er - rygg rad en i den h åll b ara staden Jö n kö p in gs k o m m u n 2 6 0 0 0 0 0 k r P åg åend e erin gsv erkt yg fö r beräkn in g av k o ld io xid u tsläp p i blan d stad Län ssty relsen i Skån e 1 1 4 0 0 0 k r P åg åend e flä ta sam m an so cial t o ch ek o lo giskt i fram tid ens st äd er KT H , av d fö r Urb an a o ch Regional a Stud ier 1 3 0 0 0 0 0 k r P åg åend e n skans ro ll i e n k lim atsm art st ad Ram b ö ll Sv erig e AB 3 8 5 0 0 0 k r P åg åend e lsåd er i den hål lb ara staden Örebro k o m m u n 6 0 0 0 0 0 k r P åg åend e am tid ens ko llek tiv trafik i K arl stad Karlstad s k o m m u n /Karlstad sbu ss 2 1 0 0 0 0 0 k r P åg åend e p sala - energ i i den hål lb ara staden Up p sala ko m m u n , Fastig h et sko n to ret 1 7 0 0 0 0 0 k r P åg åend e m verkansp lattfo rm fö r e ko -i n n o vatio n er fö r hål lb ara stadsd elar IV L Sv enska M iljö in stitute t AB 1 5 0 0 0 0 k r Avslu tat sk lån gtid spl an fö r utv eck lin gen av c yke lp arkerin g i Bo rås Bo rås stad 2 0 0 0 0 0 k r Avslu tat ån lo ftgå n gslän ga t ill fram tid ens gr ö n a so cial a bo end e Sp rid d AB 7 8 0 0 0 0 k r Avslu tat a Äl vstaden - v isi o n o ch strate gi Gö te b o rg s st ad 1 9 5 0 0 0 0 k r Avslu tat tago n v ertical farm in g, Bo tk yrka P lan tago n In te rn atio n al A B 1 5 0 0 0 0 k r Avslu tat tago n v ertical farm in g H+ H elsin gb o rg P lan tago n In te rn atio n al A B 1 5 0 0 0 0 k r Avslu tat rtal till d en hå llb ara staden Ar kite kt u rm u see t 9 0 0 0 0 0 k r Avslu tat mm a pla n er in gs p ro je kt 2 0 1 0 1 3 0 7 9 0 0 0 kr ta lt b ev ilj at stö d 2 0 1 0 1 9 0 5 0 0 0 0 0 kr

(29)

an er in gs p ro je kt b y st ad sbyg gn ad sid é Bo tk yrka k o m m u n 1 2 0 0 0 0 0 k r P åg åend e ru p p er - nya bo stadsfo rm er fö r e n bla n d ad o ch m iljö sm art st ad Sp rid d AB 9 4 0 8 0 0 k r P åg åend e o rra D ju rg ård sstaden - en m iljö p ro fil erad st ad sdel i v ärl d sklass Sto ckho lm s st ad , e xpl o ate rin gsko n to ret 6 0 0 0 0 0 k r P åg åend e an Fu tures Kun gl. K o n sthö gsko lan 2 7 6 0 0 0 k r P åg åend e n skanp assn in g av c ertifierin gsy ste m fö r st ad sdela r N CC AB o ch sam arb et spa rtners 1 5 0 0 0 0 0 k r P åg åend e w.ha llp latsen. n u - e n m ö te spl ats fö r hål lb ar stadsu tv eck lin g WSP Sv erig e AB sam t sam arb et spa rtner 3 9 0 0 0 0 k r P åg åend e åll b arh et sce rtifi erin g av befin tlig a o m råd en IV L Sv enska M iljö in stitute t sam t sam 4 1 2 5 0 0 k r P åg åend e b an o -so cial -eko lo gisk st ad sbyg gn ad , delp ro jek te t In te grerad sm åskali g e n ergi p ro d u kt io n Akad em iska Hu s Sto ckho lm AB 6 0 0 0 0 0 k r P åg åend e d ie av k reativ a lö sni n gar fö r m in skat parkerin gsbeh o v H åb o K o m m u n 1 5 0 0 0 0 k r P åg åend e lan s ro ll i " H åll b arh et sce rtifi erin g av st ad sdela r" WSP Sv erig e AB 2 3 7 0 0 0 k r P åg åend e åll b arh et sce rtifi erin g i praktiken av e n st ad sdel i M almö M almö st ad 2 2 5 0 0 0 k r P åg åend e a o m D ial o gen M almö st ad , M iljö fö rv altn in gen 8 2 7 8 4 2 k r P åg åend e en skånska m o d ellen fö r e xpo rt av hål lb ar stadsu tv eck lin g" Su stain ab le Busin ess H u b Scan d in av ia 9 0 0 0 0 0 k r P åg åend e ens lju d -- sam ex istens o ch m et o d u tv eck lin g fö r ö kad stadskv ali te t H elsin gb o rg s st ad m .fl 7 5 0 0 0 0 k r P åg åend e d e o ch d elaktigh et fö r P artil le o ch p lan et en P artil le K o m m u n 4 4 7 8 2 5 k r P åg åend e sjö n 2 0 2 1 - P lan erin g fö r fö rn yelse av st ad sdelen Be rg sjö n . Berg sjö n 2 0 2 1 3 0 0 0 0 0 k r P åg åend e ke lstad fö r all a Örebro k o m m u n 3 6 0 0 0 0 k r P åg åend e itt Grö n a K varter Örebro Bo städer AB (ÖBO ) 1 5 0 0 0 0 k r P åg åend e id erin g, läran d e o utv ärd erin g av hål lb arh et sm ål i H åll b ara Å lid h em Bo staden i Um eå AB 4 0 8 9 0 0 k r P åg åend e fö r e n lev an d e stad Ulr icehamns k o m m u n 2 4 0 0 0 0 k r N edl ag t rd ju p at h åll b arh et spr o gram fö r Västra Ro slag s-N äsb y, Statio n ssam h äll e 3 .0 Täby ko m m u n 1 5 3 0 0 0 k r Avslu tat lan n in g and sustain ab le urb an dev elo p m ent in Sweden Fö reni n gen fö r Sam h äll spl an erin g ( FF S) 2 6 9 4 0 0 k r Avslu tat ro ces sutv eck lin g fö r go d a cy ke lp arkerin gar v id bef. ko llek tiv trafikn o d er. TUB Trafiku tredn in gsbyrån 2 8 5 0 0 0 k r Avslu tat m m ission fö r e tt so cial t h åll b art M almö M almö st ad 2 4 0 0 0 0 k r Avslu tat A - In te grerad sy ste m lö sni n g inom E n ergi -V A-Avfall ; t ek n isk fö rstud ie P ro jek t H + H elsin gb o rg s Stad, m . N SR 1 0 2 0 0 0 0 k r Avslu tat rstud ie o m at t få m ed av fal lsh an te rin gen i sam h äll spl an erin gen Gö te b o rg s st ad , K rets lo p p sko n to ret 2 5 0 0 0 0 k r Avslu tat eck lin gspl an fö r Öst ra sjukh u set Västfastig h et er, Västra Gö talan d sregi o n en 1 8 0 0 0 0 0 k r Avslu tat mm a pla n er in gs p ro je kt 2 0 1 1 1 4 9 3 3 2 6 7 kr

(30)

ve steri n gs åtg är d er sua liserin g av st ad ens/ stadsd elens sy ste m sy n - Hål lb ara Å lid h em Um eå ko m m u n 3 0 0 0 0 0 k r P åg åend e mm a i n ve steri n gs åtg är d e r 2 0 1 1 3 0 0 0 0 0 kr ta lt b ev ilj at stö d 2 0 1 1 1 5 2 3 3 2 6 7 kr an er in gs p ro je kt ån gru va t ill g rö n sak - pr o gram fö r st ad so d lin g i Falu n Fa lu k o m m u n , T rafi k- o ch Fr itid sfö rv altn . 1 3 5 0 0 0 k r P åg åend e lan erin gsun d erlag fö r hål lb ara o rter Län ssty relsen i Jönkö p in gs län 2 9 6 1 3 6 k r P åg åend e atsm art un gd o m Vet lan d a Vetlan d a k o m m u n , T ek n iska k o n to ret 1 0 2 0 0 0 k r P åg åend e kla! Cy ke lp lan fö r Vet lan d a k o m m u n Vetlan d a k o m m u n , T ek n iska k o n to ret 1 5 0 0 0 0 k r P åg åend e åll b ar stadsu tv eck lin g - P ro stsjö o m råd et Vär n am o k o m m u n 4 8 0 0 0 0 k r P åg åend e ial o gm o d ell 3 .0 fö r D ro tt n in gH , m ed un gd o m ar i fo kus H elsin gb o rg s st ad 8 1 0 0 0 0 k r P åg åend e Ö Vi lan - v itali serand e stadsu tv eck lin g i K ristia n stad Vatte n rike Kristian stads ko m m u n 3 0 0 0 0 0 k r P åg åend e åll b ara Karlsl u n d - e n v iktig pu sselbi t i en e xpan siv re gio n Lan d skro n a st ad 2 2 5 0 0 0 k r P åg åend e m m a hamn - hål lb ar stadsd el .3 Lo m m a k o m m u n 6 0 0 0 0 0 k r P åg åend e iljo n p ro gram so m råd et Ho lm a Riksbygg en e ko n o m isk fö reni n g 6 0 0 0 0 k r P åg åend e åll b arh et sce rtifi erin g av st ad sdela r i m in d re ko m m u n er - et t p ilo tpro jek t Än gelh o lm s k o m m u n 8 1 0 0 0 k r P åg åend e r m o t d et grö n a, hål lb ara g rän ssni tt m ellan st ad o lan d Järfä lla k o m m u n 1 4 8 0 0 0 0 k r P åg åend e sua lisera o ch v ärd era e ko sy ste m tjänster i ko m m u n al sam h äll spl an erin g N acka ko m m u n , P ark- o ch N atur enh et en 2 0 1 0 0 0 k r P åg åend e lan erin gspl att fo m o ch p ro jek tpo rtal fö r By gg em enskap er Fö reni n gen fö r By gg em enskap er 1 4 9 4 3 0 k r P åg åend e in skade utsläp p av v äxt h u sg aser geno m fö rtätni n g av st atio n snä ra läg en Jernh u sen AB 2 5 9 5 0 0 k r P åg åend e rn ya e n ny stad - v ad k an v i lär a av m edb o rg ari n itiative t i Ha m m arb y Sjö stad? KT H M iljö strate gisk anal ys - fm s 5 0 0 0 0 0 k r P åg åend e n n a - den h åll b ara stadsd elen i den h åll b ara ko m m u n en Sö d ertälje ko m m u n 1 9 2 0 0 0 0 k r P åg åend e n ceptpl att fo rm fö r Re sil ien skv arter In o b i AB 2 4 0 0 0 0 k r P åg åend e kni kutv eck lin g, k u n o ch kapa cite tsbygg an d e fö r st ad snä ra m atpr o d u kt io n M istra Urb an Fu tures, Chal m ers 9 0 0 0 0 0 k r P åg åend e ärd erin g av t vå in n o vativ a arb et sm arkn ad ssatsnin gar m ed m ån gfal d sin riktni n g Örebro k o m m u n 4 0 0 0 0 0 k r P åg åend e atfakt o rer o ch klim atrev isi o n so m v erkt yg v id bygg gan d et av Vall astaden Lin kö p in gs k o m m u n 1 2 0 0 0 0 0 k r P åg åend e ra Val la Sa n kt K o rs Fastig h et s AB 7 3 5 0 0 0 k r P åg åend e o tala Cy ke lstad 2 0 1 5 M o tala ko m m u n 8 5 8 0 0 0 k r P åg åend e n tSp el fö r ur b an o m ställn in g M almö H ö gsko la 3 8 1 3 0 0 k r P åg åend e åll b ara h an d elset ab lerin gar, strate gier, in citam ent, s ty rm edel o ch p raktiska lö sni n gar Stad sli v AB 3 6 0 0 0 0 k r P åg åend e

(31)

arter 1 5 , 1 6 o ch 1 7 Ekst a Bo stads AB 7 5 0 0 0 k r Avslu tat el i Lu leå Lu leå k o m m u n , Stadsb yg gn ad sko n to ret 1 5 1 0 0 0 k r Avslu tat ssleho lm - K äll so rterin g i O ffentli ga M iljö er till Hässl eho lm H ässleh o lm M iljö AB 3 1 5 0 0 0 k r Avslu tat lo p p san p assad e växt h u set so m bo stadsko m p lem ent KT H , Ce n trum fö r Hä lsa o ch Bygg an d e 1 6 2 0 0 0 0 k r Avslu tat 2 0 2 0 - et t in d u strio m råd e i v ärl d sklass Sto ckho lm Busin ess Region D ev elo p m ent 2 7 0 0 0 0 k r Avslu tat la till so m m arvärm e Vär m d ö k o m m u n 1 8 0 0 0 0 k r Avslu tat erad k raftsam lin g - Att raktiv a pl atse r P artn erskap In lan d - Akadem i N o rr 5 2 4 7 0 0 k r Avslu tat o rd en Um eå ko m m u n 3 0 0 0 0 0 k r Avslu tat r ana lys o ch u p p fö ljn in g av so cial hål lb arh et i s tadsb yg gn ad spr o jek t (M AS ST) Örebro Bo städer AB (ÖBO ) 2 9 2 8 0 0 k r Avslu tat n er in gs p ro je kt 2 0 1 2 1 6 5 5 1 8 6 6 kr n gs åtg är d er c yke lp arkerin g so m e tt sk alb art sät t att utv eck la cy ke lp arkerin g Bo rås stad 1 5 0 0 0 0 0 k r P åg åend e n 2 1 - Stirli n gm o to r Fa stig h et s AB K u llen Kro kslätt Sö d er 3 3 6 0 0 0 k r P åg åend e r m ö te n m ellan t ek n ik o ch m än n iska M almö st ad 4 0 5 0 0 0 k r N edl ag t n ve steri n gs åtg är d e r 2 0 1 2 2 2 4 1 0 0 0 kr ev ilj at stö d 2 0 1 2 1 8 7 9 2 8 6 6 kr n gs p ro je kt ev ilj at stö d t ill in ve steri n gs p ro je kt 2 0 0 9 -20 1 2 2 9 8 6 6 2 0 0 0 kr gs p ro je kt ev ilj at stö d t ill pla n e ri n gs p ro je kt 2 0 0 9 -20 1 2 5 8 3 6 4 1 3 3 kr vi lj at stö d , a lla år 2 0 0 9 -20 1 2 3 5 7 0 2 6 1 3 3 kr

(32)

(33)

R \U pp dr ag \3 51 88 3\ 05 _U tr ed ni ng \DH S u tvä rd er in gs ra pp or t s lu tl ev 2 01 40 60 9 .docx

Utvärdering av energi och klimatpåverkan

för stödet till hållbara städer

Innehåll

1 Inledning 3

1.1 Bakgrund 3

1.2 Metodik 3

1.3 Tillgängligt underlag och begränsningar 3

2 Deltagande projekt 4

3 Åtgärder och resultat inom ramen för DHS-projekten 5

3.1 Energianvändning 5

3.2 Minskade CO2-utsläpp 9

3.3 Förnyelsebar energi 10

3.4 Nybyggnadsprojekt 12

3.5 Om- och tillbyggnadsprojekt 13

3.6 Andra energiåtgärder för verksamhet och hushåll 14

3.7 Växtlighet och markanvändning 14

3.8 Vatten- och dagvatten 16

3.9 Transporter 18

3.10 Andra miljöåtgärder 20

4 Utvärdering av processaspekter och arbetsmetodik 22

4.1 Samverkan i projekt 22

4.2 Kunskap och kompetensutveckling 23

4.3 Rutiner och arbetssätt 24

Handläggare Per Levin Sabina Jonestrand Johanna Snygg Uppdrag Boverket utvärdering DHS Uppdragsnummer 351883 Datum 2014-05-28 rev. 2014-06-09

(34)

5 Diskussion och slutsatser 26

5.1 Energianvändning och CO2-reduktion 26

5.2 DHS-stödets påverkan 26

5.3 Ny teknik 27

5.4 Erfarenhetsåterföring 28

(35)

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utva rdera effekter av det ekonomiska sto det som betalats ut via Delegationen fo r ha llbara sta der. Som en del av utva rderingen har Boverket givit Projektengagemang i uppdrag att fo lja upp resultat avseende energianva ndning och klimatpa verkan fo r a tta av de nio investeringsprojekten som fa tt sto d.

1.2 Metodik

Utva rderingen har skett genom granskning, sammansta llning och analys av inkomna delredovisningar fo r 2013, kompletterat med telefonintervjuer med kontaktpersoner fo r de olika projekten. Fo r intervjuerna togs en fra gelista fram.

Utva rderingen har fo ljt det fo rslag till uppfo ljningsplan samt det utva rderingsblad i excel som utarbetats av Umea Universitet och KTH.

Resultatet redovisas i fo religgande rapport.

1.3 Tillgängligt underlag och begränsningar

Denna rapport baseras pa projektens a rsrapporter fo r 2013. Ma nga av projekten pa ga r fortfarande och det la mnar luckor i utva rderingen. Na gra a tga rder har redovisats tidigare och inte varit med i delredovisningarna fo r 2013 och inga r da rfo r inte i sammansta llningen. Redovisningarna fra n delprojekten inneha ller a ven andra a tga rder a n de sto dbera ttigade. Dessa har i huvudsak inte tagits med i utva rderingen.

Intervjuresultaten baseras pa samtal med kontaktpersoner fo r 5 av 8 projekt.

Redovisningarna fra n projekten varierar stort i omfa ng och detaljeringsgrad. Vissa har redovisat endast a tga rder utfo rda 2013, medan andra har redovisat hittills uppna dda resultat. Det medfo r att a tga rder fo r tidigare a r till viss del inga r i denna rapport. Fo r na gra av projekten finns ett stort antal bilagor, och dessa har inte i detalj kunnat omfattas av denna utva rdering. Fokus har legat pa delrapporterna fo r 2013 och tillho rande sammansta llningsblad i excel.

(36)

2 Deltagande projekt

Fo ljande a tta projekt har la mnat in delredovisning fo r 2013 och inga r i utva rderingen:

1 Fullriggaren, Malmö

2 Järva, Stockholm

3 Krokslätt, Mölndal

4 Kvillebäcken, Göteborg

5 Hållbar kunskapsstad, Lund

6 Rosengård, Malmö

7 Ålidhem, Umeå

(37)

3 Åtgärder och resultat inom ramen för DHS-projekten

3.1 Energianvändning

I tabell 1 visas en sammansta llning av inrapporterad specifik energianva ndning (uppva rmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi) fo r olika byggnader eller medelva rden av byggnader. Informationen har i huvudsak tagits fra n de inla mnade redovisningsbladen i excel. I vissa fall har dessa kompletterats med egna redovisningar i projekten. Dock saknas en hel del va rden och vissa motsa gelsefulla va rden fo r samma hus samt orimliga va rden finns, vilket delvis kan bero pa att projekten har haft sva rt att fylla i redovisningsmallarna pa ett korrekt sa tt. Sa kerligen finns en del felaktigheter kvar i de redovisade va rdena, a ven om de orimliga va rdena tagits bort. Na gra projekt har endast redovisat medelva rden pa grund av att pa litliga va rden fo r enskilda byggnader saknas. Ofta oklart ocksa vilka byggnader som inga r i medelva rdena.

Referensva rden a r i ma nga fall otydliga eller saknas. Med referensva rden menas ha r energianva ndning fo re a tga rd fo r de befintliga byggnaderna och bera knade fo rva ntade va rden fo r de nybyggda husen. Ibland framga r det inte om uppgett va rde avser bera knat eller uppma tt energianva ndning.

Underlaget medger inte att se besparing av enskilda a tga rder, med na got undantag. Ma nga har ocksa inte hunnit ma ta efter a tga rder, eftersom a tga rderna inte a r till fullo genomfo rda. Na gra redovisar prelimina ra va rden.

Sammantaget medfo r ovansta ende att en sammanra kning av uppna dda energibesparingar fo r projekten inte la ter sig go ras i detta skede.

(38)

Tabell 1. Projektens redovisning av uppmätt specifik energianvändning före åtgärd samt beräknad och uppmätt efter åtgärd. Redovisningen kommer främst från inlämnade excelblad, men är ofullständig och i vissa fall motsägelsefull med olika redovisade energianvändningar för samma byggnad.

Ate mp (m 2) Up p mä tt en er gi -anv änd ni ng för e åt gä rd (kWh /m 2,A te mp ) Ber äkn ad en er gi -anv änd ni ng (kWh /m 2,A te mp ) Up p mä tt en er gi -anv änd ni ng eft er åt gä rd (kWh /m 2,A te mp ) K ommen ta r

Fullriggaren 65 252 61 63 Redovisar uppmätta värden efter åtgärd för 17 nybyggda hus, ev. drar ett hus med 0-värde ner medel0-värdet.

Järva KTH excel

37 376 153 55 Redovisar tre versioner av

energistatistik för 6 ombyggda hus. Uppmätt energi före får samma medelvärde i två av dokumenten, men från helt olika byggnadsvisa energianvändningar. Järva SB pdf 37 376 161 101 120 Järva SB excel 37 376 153 72 118

Krokslätt 89 200 53,6 39,4 Ombyggd q-märkt byggnad och eventuellt nybyggd

kontorsbyggnad hopslagna. Oklart vad som är beräknade respektive uppmätta värden.

Kvillebäcken Har inte redovisat statistik för

energianvändning.

Lund Har inte redovisat statistik för

energianvändning.

Rosengårds ishall

2 329 139,3 96,7 Verksamhetselen har ökat från

357 till 390 kWh/m2_A_temp_. Rosengård Värner Rydenskolan 12 035 124,7 143,2 Ökad energianvändning redovisas i excelbladet, benämns som konstant i rapporteringen och att åtgärder ej givit resultat ännu.

Ålidhem Redovisar i år endast

energistatistik för ej stödberättigade nybyggnadsprojekt.

(39)

Fullriggaren redovisar uppmätta värden efter åtgärd för 17 nybyggda byggnader, dock bara ett medelvärde för beräknade värden. Det går inte att utläsa ur redovisningen vilka

satsningar som gjorts i vilken byggnad eller om det är bostad eller lokal. Kontaktpersonen hänvisar till redovisat medelvärde för utvärdering, eftersom de byggnadsspecifika värdena bedöms som osäkra i form av tolkning av areabegrepp och mätperioder.

Järva redovisar energianvändning för 6 st. 70-talsbyggnader i tre olika dokument med lite olika resultat. Uppmätt före åtgärd, beräknad respektive uppmätt efter åtgärder redovisas, se tabell 2 nedan och figur 1. En byggnad saknas dock ännu (sent färdigställd). Flera

byggnader har uppmätt hög tappvarmvattenanvändning, över 40 kWh/m2_,A_temp_{och i vissa}

beräkningar är detta korrigerat i enlighet med Sveby (till 25 kWh/m2_{). Det verkar dock inte}

vara tappvarmvattnet som står för hela differensen mellan redovisningarna. Om ett redovisningsverktyg är svårt att fylla i och öppnar för tolkningar så blir det också svårt att följa upp resultaten.

Tabell 2. Olika resultat för Järvas byggnader i olika dokument. Information för att förklara skillnaderna har inte varit tillgänglig.

Uppmätt före: KTH excel SB pdf SB excel

Kvarnseglet 2 _93,4 ₁₄₅ ₁₃₈ Nystad 7 ₉₆ ₁₃₇ ₁₃₇ Nystad 8 _92,1 ₁₃₄ ₁₃₄ Storkvarnen _86,6 ₁₃₅ ₁₃₅ Trondheim 4 28 _114,1 ₂₁₀ ₁₉₂ Trondheim 4 30 _433,2 ₂₀₄ ₁₈₁ Beräknat: Kvarnseglet 2 ₀ _106,4 _76,4 Nystad 7 ₀ ₉₅ _78,7 Nystad 8 ₀ _70,3 _73,3 Storkvarnen ₀ ₀ ₄₂ Trondheim 4 28 ₀ _128,8 _75,4 Trondheim 4 30 ₀ _105,4 _88,8 Uppmätt efter: Kvarnseglet 2 _43,9 ₁₁₈ ₁₁₈ Nystad 7 _55,6 ₉₄ ₉₆ Nystad 8 ₀ ₀ ₀ Storkvarnen ₀ ₀ ₀ Trondheim 4 28 ₆₅ ₁₄₁ ₁₂₆ Trondheim 4 30 ₅₄ ₁₂₆ ₁₃₁

Örebro 12 112 146,2 Åtgärder är ännu i

planeringsstadiet, uppmätta värden finns inte och beräknade värden redovisas inte.

(40)

Figur 1. Olika redovisade specifik energianvändning före och efter åtgärd för Järva.

0 100 200 300 400 500 kWh /m 2, Ate m p

Järva: Uppmätt energi före

åtgärder

KTH excel SB pdf SB excel 0 20 40 60 80 100 120 140 kWh /m 2, Ate m p

Järva: Beräknad energi efter

åtgärder

KTH excel SB pdf SB excel 0 50 100 150 kWh /m 2, Ate m p

Järva: Uppmätt energi efter

åtgärder

KTH excel SB pdf SB excel

(41)

Krokslätt redovisar statistik för en ombyggd q-märkt byggnad och eventuellt nybyggd kontorsbyggnad i hopslagen i redovisningen i KTH-excel. Det är otydligt vad som är beräknade respektive uppmätta värden i den kompletterade redovisningen och det är inte

helt klart om 53,6 kWh/m2_,A_temp_{som anges som B-indata är uppmätt eller beräknat värde.}

Atemp skiljer sig något åt i olika redovisningar.

Projektet Rosengård har redovisat en omfattande energistatistik för en ej stödberättigad ombyggnad av ett antal flerbostadshus. Relativt genomgående minskning från ca 130 till ca

105 kWh/m2_,A_temp_{för de flesta husen, men två hus visar istället en ökning. Det kan bero på}

felskrivningar i redovisningsmallen men har inte utvärderats vidare då de ej använt stödpengar.

Ålidhem redovisar endast energistatistik för de nybyggda husen, vilka inte inkluderas i stödet. De hänvisar vid intervjun till 2012 årsredovisning för statistik för de ombyggnader och energiåtgärder som utförts och utvärderats stegvis i pilothus för att kunna se effekter av enskilda åtgärder.

I O rebro beskrivs energianva ndningen fo r husen i omra det som 212 kWh/m2_,A_temp_{, vilket a r}

betydligt ho gre a n genomsnittet fo r O rebrobosta der (142 kWh/m2_,A_temp_{). Dock a r det hus}

som valts ut som basniva fo r redovisningen snarare i storleksordningen som

O rebrobosta ders snitt a n representativt fo r omra det. Bera knad energianva ndning redovisas ej och uppma tta va rden a r a nnu ej tillga ngliga.

3.2 Minskade CO2-utsläpp

Flera projekt anger nyanlagda grönytor, installerade solenergianläggningar,

transportåtgärder och minskad energianvändning. Det är dock få som omvandlat värdena till

CO2-reduktion i redovisningsmallen. Ett fel i redovisningsmallen åtgärdades och skickades ut

under sommaren 2013, men det är oklart om projekten bytt till den nya mallen. För installationsåtgärder anges oftast förväntad besparing men inte uppmätt eller verifierad.

Järva anger minskade CO2-utsläpp med 330 ton/år för 2013 och en förväntad fortsatt

minskning i takt med fortsatta ombyggnadssatsningar. I redovisningsmallen i excel anges

bara CO2-reduktion för de hus som ännu inte har energistatistik för uppmätta värden, vilket

snarare tyder på något fel i mallen än verifierad minskning.

Krokslätt redovisar en CO2-reduktion på ca 1 kg/m2Atemp, beroende på vilket energislag som

anges i redovisningsmallen.

Kvillebäcken har utvärderat satsningen på alternativa bränslen och redovisar att de MD-fordon som ingår i projektet har en reduktion av växthusgaser per körd km med ca 85 %.

(42)

Rosengårds ishall har redovisad CO2-reduktion i redovisningsmallen och även

kommenterade resultat om hur resultaten följts upp. Justeringar vidtogs när de såg att elanvändningen och utsläppen ökade under en period.

Värner Rydenskolan i Rosengård anger en CO2-reduktion i redovisningsmallen trots en ökad

energianvändning. Detta har troligen att göra med att den gamla redovisningsmallen använts. I kompletterande dokumentation redovisas också ökade utsläpp till följd av ökad energianvändning.

3.3 Förnyelsebar energi

Inom 7 av 8 delprojekt har a tga rder med fo rnyelsebar energi varit en del. A tga rderna har avsett solenergi, vindenergi och energilager i form av borrha l.

Inom de 7 delprojekten har solenergi funnits som a tga rd, och majoriteten avser installation av solceller. Solcellsanla ggningar har satts upp pa sa va l nyproduktion som pa befintliga byggnader, med placering pa sa va l tak som fasader. A ven solfa ngare och andra lo sningar kopplade till solenergi (Cleanergy da r solenergi omvandlas till energi i sterlingmotorer samt solva rmehybrider) har fo rekommit, men har a nnu inte genomfo rts. Anla ggningarna har i na gra fall utfo rts eller a r under upphandling, och na gra a r inte utfo rda a nnu. Av

solenergiprojekten kommer minst tva projekt inte att utfo ras under projektperioden. Orsak har angetts vara ekonomiska.

I Lund har det funnits befintliga energilager fo r va rme, da r ambitionen i tva delprojekt har varit att uto ka antalet borrha l. Det ena delprojektet a r a nnu oklart om det kommer att hinna utfo ras inom tidsramen, och fo r det andra projektet som a r utfo rt finns inte na gra resultat a nnu. A ven fo r Kroksla tt projekteras borrha l fo r va rme och kyla, men a tga rden a r a nnu inte utfo rd.

I 6 av delprojekten har vindkraft varit en planerad a tga rd. Detta har framfo rallt avsett vindkraftverk i stadsmiljo , men a ven ett fa tal fullstora vindkraftverk. Fa av vindkraftverken har realiserats. Orsaker som har angetts har varit att kalkylen a r fo r osa ker och beho ver studeras mer, politiska inva ndningar, samt att diskussionen har strandat och avslutats. Ett projekt kommer inte hinna utfo ras under projektperioden och ytterligare ett a r oklart om det kommer att hinnas med.

(43)

Tabell 3. Åtgärder och status för förnyelsebar energi för de olika projekten.

Lun d R ose nga rd O re br o A lidh em Kro ksl a t t Ja rv a Full ri gg ar en Kvi lle ba cken Solceller 1 utf

1 plan 1 utf 1 plan 1 Nej

1 plan 2

pa ga r 1 plan Utf/pa g utf Annan solenergi 1 Nej 1 plan 1

plan 1 plan Energilager 1 ja 1 Ev 1 plan Vindkraft 1 Nej 1 Ja 1 Nej 1 Ev

1 Nej 1 Ev 1 nej utf

Utf=Utfo rt, Plan=Planerad, Nej=Utfo rs ej trots planerad fra n bo rjan. Sifforna avser delprojekt inom projekten.

Fo r ma nga av projekten med fo rnyelsebar energi anges i rapporteringen ett utfall avseende fo rva ntad energiproduktion, men i nula get a r endast fa anla ggningar i drift och statistik har endast erha llits fo r na gra projekt. Solcellsanla ggningen i Lund har inte hunnit ko ras iga ng, de i Rosenga rd och Ja rva installerades sent under 2013 och bo rjan 2014. Ett vindkraftverk (Fullriggaren) a r installerat men inte i drift pa grund av tekniska problem.

Fo r Fullriggarens parkeringshus har solcellsfasaden bidragit till att minska byggnadens elbehov. Under 2013 har solcellerna enligt rapporten producerat drygt 12 000 kWh vilket

ger ca 83 kWh/m2_{, a r (att ja mfo ra med anso kans 20 000 kWh och 120 kWh/m}2_{,a r och}

kvadratmeter). Orsaken till differensen kommer att utredas under 2014.

13 nya borrha l pa ett energilager i Lund bidrog enligt delrapporten till ett o kat va rmeuttag fra n den befintliga anla ggningen med 1 200 MWh/a r, en minskad elfo rbrukning pa 35 MWh/a r samt en produktion av 2 500 MWh kyla per a r (vilket inte fo rva ntades).

Solcellsanla ggningen i Lund pa det nybyggda Ideon Gateway producerar enligt rapporten lika mycket som det bera knade va rdet (fo rva ntad elproduktion 64-66 MWh per a r). Fo r de befintliga bostadshusen Ha llbara Hilda i Rosenga rd, vilka har erha llit 500 kvadratmeter solceller pa taken installerade, har enligt rapporten resulterat i 50,7 MWh producerad energi.

Fo ljande areor av installerade solceller redovisas i rapporterna:

 Lund: 975 m2

 Rosenga rd: 500 m2

 A lidhem: 650 m2_{under 2013. De anger att under etapp 1 har utfo rts (ca 540 m}2₎

samt sto rre delen av etapp 2 (652 m2_{), men oklar andel.}

 Ja rva: 4 875 m2