Populärvetenskaplig artikel
Martin Wadmark
Att lämna ett hållbart samhälle till våra barn anses vara ett rimligt mål för det miljöarbete som idag sker i Sverige. Det gestaltas bland annat av generationsmålet och Sveriges miljömål. Att vi förbrukar för mycket resurser för att kunna ge våra barn den framtiden som vi en gång ärvde är ingen hemlighet. Idag uppkommer 140 miljoner ton icke-farligt avfall i Sverige, 31 % av det uppkomna icke-farliga avfallet spåras till byggbranschen, gruvindustrin exkluderat. En del av avfallet tas tillvara på men det uppstår fortfarande, att kunna minimera avfallet gör att vi både utnyttjar resurser bättre men också att vi slipper behandla det. Idag är avfallet en outnyttjad resurs som köps in och sedan slängs, vilket medför en direkt men också dold kostnad. Den direkta är kostnaden från avfallsentreprenören och det dolda är varan som har köpts in och sedan säljs.
Studien har gjort i samarbete med ett fallföretag samt institutionen Produktionsekonomi på Lunds Tekniska Högskola. Företaget för studien producerar husmoduler i fabrik som sedan byggs ihop till flerbostadshus på byggarbetsplatsen. Det är en form av prefabricering av hela moduler. Problemet fabriken haft är att deras avfall blivit en stor del av det material de köper in. Idag uppkommer det avfall från fabriken i samma vikt som 10% av modulen, något som företaget vill åtgärda. För att översätta i mer kända enheter genereras i snitt 800 kg avfall för en modul. Syftet med denna studie är således att kartlägga och analysera det avfall som uppstår i tillverkningsfabriken för att sedan utveckla ett ramverk för minimering av avfallet men också att bistå med en omvärldsanalys. Utförandet består av en litteraturstudie med fokus på Lean och byggavfall i omvärlden samt en fallstudie i fabriken. Lean var i fokus eftersom fabriken använder sig av filosofin i deras produktion.
Interna målet är att fabriken ska minska sina avfallsmängder och bli mer resurseffektiva. Det kommer innebära att fabriken kan producera hus till lägre kostnader och fler människor får möjlighet att bo i deras hus. Dessutom kommer fabriken inte förbruka lika mycket resurser vilket är ett första steg mot ett cirkulärt samhälle som inte äventyrar framtida generationers möjligheter.
Innan resultaten presenteras behövs ett begrepp förklaras, Bruttoarea (BTA). Enheten är den hela byggda arean, det betyder att man mäter från yttersta ytterväggen till den andra. Sedan görs det för båda långsidan och kortsidan sedan multiplicerar man måtten.
Resultatet av litteraturstudien visar att i snitt genererar den svenska byggbranschen 25-30 kg avfall per BTA (bruttoarea). Avfallet varierar dock beroende på byggmaterial, byggteknik och typ av byggnad. Det är därför viktigt att jämföra med rätt bygge om man ska göra en rättvis bedömning. Idag genererar fabriken 26 kg avfall per BTA varav knappt 55 % av avfallet består av trä och drygt 25 % består av gips. En del av träet som finns i träfraktionen är engångspall, vilket betyder att det
förekommer emballage i fraktionen och inte enbart inköpta varor. De kvarstående 20 % består till nästan hälften av brännbart avfall och de resterande är en blandning av plast, wellpapp, isolering och övrigt. Idag är emballaget en het fråga i fabriken, det anses som en lätt puck att hantera och därmed en snabb åtgärd att minska avfallsmängderna. Men det finns fler åtgärder som kan göras, dessutom ligger det inte stora summor pengar i minskningen av emballage i fabrikens avfall eftersom det oftast kommer ”gratis” med en produkt som köpts in.
Genom att förstå vilket avfall som produceras i husmodulsfabriker kan man lättare kunna kommer med bra och relevanta åtgärder som i sin tur minskar avfallet. Nu när avfallets beståndsdelar är klargjorda kan vi kolla på hur det kan minskas. Därför undersöks var avfallet uppkommer i fabriken. Fabriken har inte haft fokus på avfallshanteringen eftersom de ständigt präglats av tillväxt. Denna studie anses vara ett startskott på deras arbete mot att minimera avfallet. Därför har ett ramverk presenterats i studien som nu kommer förklaras.
Under fallstudien observerades flera avfallskällor i en del processer som utgjorde grunden till kategorierna i ramverket som presenteras i figur 1. Kategorierna Inköp, Management, Design och Tillverkning, följer de likheter med Porters värdekedja och därför sammankopplades det med i just dessa kategorier. Kategorierna utgör grunden i ramverket, men det behövs mycket mer för att kunna minimera avfallet. Det behövs mätetal för var kategori, det är viktigt att mäta vad man gör om man vill förändra något. På så sätt vet man om det sker någon förändring och i vilket håll förändringen går. Två mätetal som anses extra viktiga är kg avfall per BTA och Materialeffektivitet. Kg avfall per BTA eftersom företaget inte mäter i en enhet som går att jämföra med andra i branschen samt att kunna integrera avfallshanteringen djupare i organisationen. Materialeffektiviteten är tillför att mäta den interna effektiviteten, samt är det lätt att beräkna den totala (direkta och indirekta kostnader) kostanden för avfallet, vilket visualiserar besparingsmöjligheterna.
Sedan är det viktigt att vet hur förändringen ska göras. Därför har en del verktyg presenterats i studien. Dessa verktyg menar till att vara anpassad till den kategorin som berörs, i studiens fall används Lean baserade verktyg eftersom de kompletterar den övriga företags filosofin. Huvudtanken är att minska avfallet i fabriken, men när det inte är möjligt vill man hantera avfallet så optimalt som möjligt. Därför har avfallstrappan använts som en bedömningsmall. Var kategori har bedömts för dess potential att kunna minska avfallet eller potentialen att flytta avfallet upp för avfallstrappan. Detta i kombination med mätetalen kan ge en rättvis bild om hur avfallet minskas och hanteras ur ett längre perspektiv. Det är också viktigt att ha ett ekonomiskt perspektiv, företag utgår ifrån ekonomiska analyser när det gör investeringar eller satsningar. Det är viktigt att förstå att en satsning som innebär en kostnad för företaget ofta inte genomförs då det ekonomiska perspektivet utgör grunden i många företag. Därför har ramverket inkluderat en ekonomisk aspekt. Att kunna bedöma om åtgärder är ekonomiskt lönsamma gör företaget mer benägen att genomföra en förändring. Ofta innebär avfall en kostnad och att kunna klargöra avfallet totala kostnad är viktigt för ett rättvist bedömningsunderlag, här kommer mätetalen hjälpa uppskatta kostnaderna.
Den sista delen av ramverket är åtgärdsförslag som framkom under fallstudien. Varje kategori har åtgärder som behöver genomföras eller kan genomföras för att börja arbetet mot att minimera avfallet. Mer generellt kan man säga, genom att ställa krav och införskaffa rutiner på dessa fyra kategorier kan man minska avfall systematiskt.
Lean är en filosofi som manar att eliminera spill genom användning av en rad verktyg som möjliggör standardiserat förbättringsarbete. Att applicera Lean betyder ofta att du behöver applicera Lean-huset på verksamheten. Lean-huset består av golv, två pelare och tak. Tanken är att varje del representerar redskap som kan används i produktionen. Det som gör huset stark är redskapens förmåga att styrka varandra. En annan synvinkel är att om ett redskap inte används kommer de andra inte fungera lika bra. Under fallstudien observerades det att en av pelarna i huset inte var lika implementerad som de andra. Jidoka som pelaren representerar menar till att separera man och maskin, tanken är en tidig form av Artificial Intelligence (AI). En kort förklaring är att maskinen ska genomföra arbetet och själv upptäcka om något är felaktigt, när den noterat en avvikelse stannar maskinen. Det innebär att en operatör kan hantera flera maskiner samtidigt, för att sedan felsöka varför maskinen stannat och starta en process så att det inte förkommer igen. I fabriken finns de en avsaknad av Jidoka, vilket i detta fallet betyder mycket människor som arbetar med handverktyg. Att implementera Jidoka mer i produktionen hade hjälpt styrka alla delar av produktionen och i sin tur kunna eliminera spill och avfall.
Under fallstudien har ett antal verktyg används för att kunna genomföra en komplett analys. Alla avfallskärl i produktionsbyggnaderna har kartlagds med hjälp av Eco-mapping. Det gjordes i hopp om att några mönster skulle finnas, vilket inte hittades. Plockanalyser av den brännbara avfallsfraktionen har genomförts för att kunna förstå vad fraktionen består av. En materialflödesanalys har genomförts för att kunna förstå vad som händer med de material som kommer till fabriken. Ekvationen för materialflödesanalysen var simpel, det som kommer till fabriken är lika med det som lämnar fabriken. Det som kommer in är endast det som köps in. Men material lämnar fabriken på många olika sätt; i husmoduler, som avfall, genom en auktion eller genom reklamation, termen lager togs också men antogs konstant under ett längre perspektiv. Det har även förts avfallsstatistik som har används i studien, både för år 2017 och 2018.
Studien är tänkt att förse företaget med tillräcklig information och ledning för att kunna starta och bedriva ett effektivt arbete mot att minimera avfallet i fabriken. Förhoppningsvis kan denna studie också användas i likande företag, även om studien inte är avsedd till det. Om inte annat, kunna öka förståelsen och inspirera till ett mer resurseffektivt företag.
