• No results found

Stadens bränder. D. 2, Fördjupning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Stadens bränder. D. 2, Fördjupning"

Copied!
53
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)STADENS BRÄNDER Del 2 Fördjupning. Helena Bohman Manne Gerell Jonas Lundsten Mona Tykesson MAPIUS 10.

(2) STADENS BRÄNDER Del 2 Fördjupning. Helena Bohman Manne Gerell Jonas Lundsten Mona Tykesson. Malmö Publikationer i Urbana Studier MAPIUS 10. 1.

(3) TIDIGARE PUBLIKATIONER I MAPIUS: 1. Mikael

(4) Stigendal

(5) (2007):

(6) Allt

(7) som

(8) inte

(9) flyter.

(10) Fosies

(11) potentialer

(12)

(13) Malmös

(14) problem. 2. Ebba

(15) Lisberg

(16) Jensen

(17) &

(18) Pernilla

(19) Ouis,

(20) red.

(21) (2008):

(22) Inne

(23) och

(24) ute

(25) i

(26) Malmö.

(27) Studier

(28) av

(29) urbana

(30) förändringsprocesser. 3. Per

(31) Hillbur,

(32) red.

(33) (2009):

(34) Närnaturens

(35) mångfald.

(36) Planering

(37) och

(38) brukande

(39) av

(40) Arriesjöns

(41) strövområde. 4. Johanna

(42) Sixtensson

(43) (2009):

(44) Hemma

(45) och

(46) främmande

(47) i

(48) Staden.

(49) Kvinnor

(50) med

(51) slöja

(52) berättar. 5. Per-Olof

(53) Hallin,

(54) Alban

(55) Jashari,

(56) Carina

(57) Listerborn

(58) &

(59) Margareta

(60) Popoola

(61) (2010):

(62) Det

(63) är

(64) inte

(65) stenarna

(66) som

(67) gör

(68) ont.

(69) Röster

(70) från

(71) Herrgården,

(72) Rosengård

(73)

(74) om

(75) konflikter

(76) och

(77) erkännande. 6. Mikael

(78) Stigendal

(79) (2010):

(80) Cities

(81) and

(82) social

(83) cohesion.

(84) Popularizing

(85) the

(86) results

(87) of

(88) Social

(89) Polis. 7. Mikael

(90) Stigendal,

(91) red.

(92) (2011):

(93) ”Det

(94) handlar

(95) om

(96) något

(97) större”.

(98) Kunskaper

(99) om

(100) ungdomars

(101) möte

(102) med

(103) sin

(104) stad.

(105) Följeforskning

(106) om

(107) New

(108) City. 8. Eva

(109) Öresjö,

(110) Gunnar

(111) Blomé

(112) och

(113) Lars

(114) Pettersson

(115) (2012):

(116) En

(117) stadsdel

(118) byter

(119) skepnad.

(120) En

(121) utvärdering

(122) av

(123) förnyelsen

(124)

(125) Öster

(126) i

(127) Gävle. 9. Nicklas

(128) Guldåker,

(129) Per-Olof

(130) Hallin

(131) (2013):

(132) Stadens

(133) bränder.

(134) Del

(135) 1

(136) Anlagda

(137) bränder

(138) och

(139) Malmös

(140) sociala

(141) geografi.

(142) . © Helena Bohman, Manne Gerell & Jonas Lundsten, Malmö högskola, Institutionen för urbana studier, Mona

(143) Tykesson,

(144) Lunds

(145) Universitet,

(146) Institutionen

(147) för

(148) kulturgeografi

(149) och

(150) ekonomisk

(151) geografi Malmö högskola, Institutionen för urbana studier, 2013 Malmö Publikationer i Urbana Studier (MAPIUS) 10 Layout & Form: Siri Larsson Lindersköld & Ie Urde Diagram: Helena Bohman Tryck:

(152) Holmbergs,

(153) Malmö,

(154) 2013 ISSN: 1654-6881 ISBN 978-91-981058-0-3 Beställningsadress: Holmbergs AB Stora Trädgårdsgatan 30 BOX 25, 201 20 Malmö Internetbeställning: mah@holmbergs.com. 2.

(155) FÖRORD. Del 2 Denna del består av tre fristående artiklar genomförda

(156) inom

(157) ramen

(158) för

(159) Brandforsks

(160) forskningsprogram

(161) om

(162) anlagda

(163) bränder

(164) (http://www.brandforsk.se/).

(165) Vi

(166) vill

(167) rikta

(168) ett

(169) varmt

(170) tack

(171) till

(172) programmets

(173) ledning

(174) i

(175) form

(176) av

(177) Margaret

(178) Simonson

(179) McNamee

(180) och

(181) PerErik

(182) Johansson

(183) samt

(184) forskarkollegor

(185) i

(186) parallella

(187) projekt

(188) och

(189) Brandforsk

(190) referensgrupp

(191) för

(192) kloka

(193) synpunkter

(194) under

(195) arbetets

(196) gång.

(197) Vi

(198) vill

(199) rikta

(200) ett

(201) särskilt

(202) tack

(203) till

(204) medlemmarna

(205) i

(206) den

(207) forskningscirkel

(208) som

(209) följt

(210) och

(211) kommenterat

(212) projektet

(213) med

(214) deltagare

(215) från

(216) Malmö

(217) stad,

(218) Polisen,

(219) Räddningstjänsten

(220) Syd

(221) samt

(222) forskarkollegor

(223)

(224) Malmö

(225) Högskola.

(226) Ert

(227) stöd

(228) och

(229) era

(230) reflekterande

(231) kommentarer har varit ovärderliga.. 3.

(232) 4.

(233) INNEHÅLL. 1. Forskning kring anlagda bränder. 8. - Manne Gerell Vad är anlagd brand? Var

(234) och

(235) när

(236) anläggs

(237) bränder? Brand

(238) ej

(239) i

(240) byggnad Brand i byggnad Skillnader inom kommuner Vem

(241) är

(242) det

(243) som

(244) anlägger

(245) bränder

(246) och

(247) vad

(248) karaktäriserar denne? Varför anläggs bränder? Vad kan göras för att minska anlagda bränder? Slutsatser Referenser. 8 9 9 10 11 12. 2. Orsaker bakom anlagda bränder: ett makroperspektiv. 26. 15 17 20 21. - Helena Bohman Vem anlägger bränder? Anlagda bränder i Malmö Empirisk

(249) analys. 26 29 30. 5.

(250) Slutsatser Referenser Bilaga A Bilaga B Bilaga C. 34 35 36 37 39. 3. Motiv att anlägga bränder på högstadieskolor. 42. - Jonas Lundsten & Mona Tykesson En

(251) social

(252) problematik Motivation Undersökningen av Malmös högstadieskolor Slutsats Referenser. 6. 43 44 47 48 49.

(253) FORSKNING KRING ANLAGDA BRÄNDER Manne Gerell. 7.

(254) 1. FORSKNING KRING ANLAGDA BRÄNDER Manne Gerell. I

(255) detta

(256) kapitel

(257) sammanfattas

(258) ett

(259) urval

(260) av

(261) forskning

(262) kring

(263) anlagda

(264) bränder.

(265) Tanken

(266) är

(267) att

(268) täcka

(269)

(270) mycket

(271) som

(272) möjligt

(273) av

(274) svensk

(275) forskning

(276) inom

(277) området

(278) och

(279) göra

(280) vissa

(281) nedslag

(282) i

(283) den

(284) internationella.

(285) Den

(286) forskning som studerats kan grovt sett indelas i två typer;

(287) dels

(288) sådan

(289) som

(290) specifikt

(291) behandlar

(292) just

(293) anlagda

(294) bränder,

(295) ofta

(296) med

(297) en

(298) psykologisk,

(299) neurologisk

(300) eller

(301) teknisk infallsvinkel, dels forskning som betraktar anlagda

(302) bränder

(303) som

(304) en

(305) delmängd

(306) av

(307) större

(308) problem

(309) som

(310) social

(311) oordning

(312) eller

(313) brottslighet

(314) och

(315) inte

(316) är

(317) specifikt

(318) inriktad

(319) mot

(320) bara

(321) bränder.

(322) Avsikten

(323) är

(324) att

(325) forskningsöversikten ska ha någon form av relevans för en studie av anlagda bränder som även omfattar sociala

(326) processer.

(327) . processers

(328) inverkan

(329)

(330) anlagda

(331) bränder.

(332) De

(333) fem

(334) avsnitten behandlar frågorna om vad en anlagd brand är, vilka det är som anlägger bränder, varför de

(335) gör

(336) det,

(337) var/när

(338) bränder

(339) anläggs

(340) och

(341) vad

(342) som

(343) kan göras åt det.. Vad är anlagd brand?. För att göra det hela lättöverskådligt är översikten indelad i fem avsnitt som vardera bidrar till att besvara en fråga1,

(344) innan

(345) det

(346) i

(347) det

(348) sjätte

(349) och

(350) sista

(351) avsnittet

(352) dras

(353) några

(354) slutsatser

(355) och

(356) görs

(357) en

(358) reflektion

(359) kring

(360) relevansen

(361) för

(362) forskning

(363) kring

(364) sociala

(365) . Till

(366) att

(367) börja

(368) med

(369) är

(370) det

(371) viktigt

(372) att

(373) göra

(374) några

(375) grundläggande

(376) definitioner

(377) och

(378) klargöra

(379) vad

(380) en

(381) anlagd

(382) brand

(383) är.

(384) När

(385) det

(386) gäller

(387) bränder

(388) som

(389) skapats

(390) av

(391) människor

(392) går

(393) det

(394) att

(395) skilja

(396) mellan

(397) de

(398) som

(399) är

(400) oavsiktliga, eller där åtminstone konsekvenserna är oavsiktliga,

(401) och

(402) de

(403) som

(404) är

(405) avsiktliga.

(406) Med

(407) anlagd

(408) brand

(409) menas

(410) en

(411) brand

(412) som

(413) anlagts

(414) i

(415) uppsåt

(416) ”att

(417) orsaka

(418) skada

(419)

(420) människor,

(421) egendom

(422) eller

(423) miljö”.2 I engelsk litteratur kan skillnaden benämnas ”arson”, avsikt

(424) att

(425) skada,

(426) ”firesetting”,

(427) med

(428) mindre

(429) avsikt

(430) att

(431) skada,

(432) och

(433) ”fireplay”,

(434) utan

(435) avsikt

(436) att

(437) skada.3 Såväl firesetting

(438) som

(439) fireplay

(440) bör

(441) kunna

(442) jämföras

(443) med

(444) ”barns lek med eld” som är temat för en bok av. 1

(445)

(446) Putnam

(447) &

(448) Kirkpatrick

(449) (2005)

(450) indelar

(451) istället

(452) sin

(453) forskningsöversikt

(454) i

(455) fyra

(456) teman:

(457) mätning,

(458) typologier,

(459) etiologi

(460) samt

(461) intervention,

(462) kontroll

(463) och

(464) behandling.

(465) . 2

(466)

(467) Pettersson

(468) &

(469) Szimanski

(470) (2008:

(471) 17). 3

(472)

(473) Franklin

(474) et

(475) al

(476) (2002);

(477) Putnam

(478) &

(479) Kirkpatrick

(480) (2005:

(481) 2).

(482) Brady

(483) (1983: 2).. 8.

(484) Terjestam

(485) &

(486) Ryden.

(487) 4 Det handlar då om bränder som visserligen är anlagda, men där syftet inte varit att

(488) åsamka

(489) någon

(490) skada

(491) även

(492) om

(493) branden

(494) spridit

(495) sig

(496) eller

(497) antagit

(498) större

(499) proportioner

(500) än

(501) vad

(502) som

(503) var

(504) meningen.

(505) I

(506) Sverige

(507) används

(508) i

(509) hög

(510) utsträckning

(511) statistik

(512) från

(513) Räddningstjänsten

(514) där

(515) anlagda

(516) bränder

(517) finns

(518) registrerade

(519) som

(520) ”Brand

(521) med

(522) uppsåt”,5 men

(523) räddningstjänsten

(524) har

(525) också

(526) en

(527) kategori

(528) som

(529) benämns

(530) just

(531) ”barns

(532) lek

(533) med

(534) eld”,

(535) även

(536) om

(537) den

(538) kategorin används relativt sällan.6

(539) Brand

(540) med

(541) uppsåt

(542) står

(543) för

(544) mellan

(545) 10

(546) %

(547) och

(548) 13

(549) %

(550) av

(551) anlagda

(552) bränder

(553) i

(554) byggnad

(555) samt

(556) mellan

(557) 19

(558) %

(559) och

(560) 27

(561) %

(562) av

(563) anlagda

(564) bränder

(565) ej

(566) i

(567) byggnad

(568) mellan

(569) åren

(570) 1998

(571) och

(572) 2007.7 Många

(573) bränder

(574) kategoriseras

(575) också

(576) som

(577) orsak

(578) okänd, rimligen delvis innefattande bränder som borde betraktas som anlagda.8 Enligt svensk lag utgör en anlagd brand som innebär fara för liv, hälsa eller omfattande förstörelse brottet mordbrand som kan ge två till åtta års fängelse.9 I

(579) Sverige

(580) anläggs

(581) varje

(582) år

(583) ca

(584) 10

(585) 000

(586) bränder

(587) enligt

(588) en

(589) uppskattning

(590) från

(591) Svenska

(592) Brandskyddsföreningen,

(593) ungefär

(594) en

(595) fjärdedel

(596) av

(597) alla

(598) bränder.10 Den totala kostnaden

(599) är

(600) ca

(601) 338

(602) miljoner

(603) för

(604) de

(605) bränder

(606) som

(607) av

(608) försäkringsbolagen

(609) är

(610) klassificerade

(611) som

(612) anlagda,

(613) men den faktiska kostnaden är troligtvis betydligt högre

(614)

(615) bränder

(616) utan

(617) preciserad

(618) eller

(619) med

(620) okänd

(621) orsak

(622) står

(623) för

(624) ytterligare

(625) 3

(626) miljarder.11 Enligt en uppskattning

(627) kostar

(628) bränder

(629) i

(630) skolor

(631) ca

(632) 300

(633) miljoner

(634) per

(635) år,

(636) medan

(637) en

(638) annan

(639) uppskattning

(640) ger

(641) siffran

(642) 500

(643) 4

(644)

(645) Terjestam

(646) &

(647) Rydén

(648) (1999). 5

(649) I

(650) IDA-databasen

(651) över

(652) räddningstjänstinsatser

(653) anges

(654) numera

(655) ”Anlagd

(656) brand

(657) med

(658) uppsåt”.

(659) 6

(660)

(661) Blomqvist

(662) &

(663) Johansson

(664) (2008:

(665) 24).

(666) En

(667) personlig

(668) reflektion

(669) (jfr

(670) också

(671) ibid:

(672) 35)

(673) är

(674) att

(675) det

(676) för

(677) en

(678) brandman

(679) torde

(680) vara

(681) ganska

(682) svårt

(683) att

(684) avgöra

(685) huruvida

(686) det

(687) handlar

(688) om

(689) ”brand

(690) med

(691) uppsåt”

(692) eller

(693) ”barns

(694) lek

(695) med

(696) eld”

(697) utan

(698) att

(699) prata

(700) med

(701) barnen.

(702) Blomqvist

(703) &

(704) Johansson

(705) (2008:

(706) 34)

(707) spekulerar

(708) i

(709) att

(710) en

(711) del

(712) av

(713) de

(714) (få)

(715) bränder

(716) som

(717) angivits

(718) som

(719) ”barns

(720) lek

(721) med

(722) eld”

(723) egentligen

(724) skulle

(725) vara

(726) anlagd

(727) brand,

(728) men

(729) det

(730) är

(731) också

(732) möjligt

(733) att

(734) det

(735) motsatta

(736) gäller,

(737) dvs.

(738) att

(739) en

(740) brand

(741) som

(742) framstår

(743) som

(744) ”anlagd

(745) med

(746) uppsåt”

(747) egentligen

(748) är

(749) ett

(750) fall

(751) av

(752) ”barns

(753) lek

(754) med

(755) eld”

(756) som

(757) gått fel. 7 Blomqvist & Johansson (2008: 14-15). 8

(758)

(759) För

(760) brand

(761) i

(762) byggnad

(763) utgör

(764) ”Orsak

(765) ej

(766) angiven/Okänd”

(767) den

(768) enskilt

(769) största orsaken (Blomqvist & Johansson 2008: 22). Enligt Brady (1983:

(770) 3)

(771) ställs

(772) också

(773) höga

(774) beviskrav

(775) innan

(776) beteckningen

(777) ”arson”

(778) används i USA. 9

(779)

(780) Pettersson

(781) &

(782) Szymanski

(783) (2008:

(784) 18). 10 Blomqvist & Johansson (2008: 4). 11 Ibid: 60.. miljoner

(785) per

(786) år

(787) för

(788) anlagda

(789) skolbränder.12 Det kan jämföras

(790) med

(791) en

(792) kostnad

(793) för

(794) bränder

(795) anlagda

(796) av

(797) barn

(798) och

(799) ungdomar

(800) i

(801) USA

(802) som

(803) uppskattats

(804) till

(805) $300

(806) miljoner

(807) per

(808) år.13. Var och när anläggs bränder? I

(809) Sverige

(810) är

(811) ca

(812) en

(813) fjärdedel

(814) av

(815) alla

(816) bränder

(817) anlagda,

(818) men

(819) för

(820) skolor

(821) är

(822) andelen

(823) ca

(824) hälften,

(825) och

(826) det

(827) finns

(828) därmed

(829) viss

(830) grund

(831) för

(832) att

(833) säga

(834) att

(835) skolor

(836) är

(837) en

(838) plats

(839) där anlagda bränder särskilt sker.14 I den statistik från

(840) räddningstjänsten

(841) som

(842) huvudsakligen

(843) används

(844) i Sverige är två huvudkategorier brand i byggnad respektive

(845) brand

(846) ej

(847) i

(848) byggnad

(849) och

(850) dessa

(851) kategorier

(852) är

(853) användbara

(854) som

(855) en

(856) utgångspunkt

(857) för

(858) att

(859) inleda

(860) en

(861) diskussion

(862) kring

(863) var

(864) och

(865) när

(866) bränder

(867) anläggs.

(868)

(869) Brand ej i byggnad Anlagda

(870) bränder

(871) ej

(872) i

(873) byggnad

(874) är

(875) vanligast

(876) avseende

(877) skogsbrand

(878) samt

(879) bränder

(880) i

(881) personbilar

(882) och

(883) containrar,

(884) här

(885) finns

(886) dock

(887) även

(888) en

(889) kategori

(890) ”Annat/ övriga

(891) objekt”

(892) som

(893) är

(894) ännu

(895) vanligare

(896) än

(897) dessa.

(898) Procentuellt

(899) av

(900) bränder

(901) uppdelat

(902) per

(903) objekt

(904) är

(905) anlagda

(906) bränder

(907) relativt

(908) sett

(909) vanligast

(910) i

(911) papperskorg,

(912) soptunna

(913) och

(914) container

(915) följt

(916) av

(917) personbil

(918) och

(919) ”Annat/övriga

(920) objekt”.15 En tydlig skillnad syns i statistiken

(921) vid

(922) jämförelse

(923) mellan

(924) anlagda

(925) bränder

(926) och

(927) ej

(928) anlagda

(929) bränder

(930) avseende

(931) vilken

(932) tid

(933) som

(934) bränderna

(935) startat.

(936) För

(937) personbilar

(938) startar

(939) anlagda

(940) bränder

(941) huvudsakligen

(942) kvälls-

(943) och

(944) nattetid

(945) med

(946) en

(947) topp

(948) vid

(949) 02

(950)

(951) natten

(952) medan

(953) ej

(954) anlagda

(955) bränder

(956) har

(957) en

(958) jämnare

(959) spridning

(960) över

(961) dygnet

(962) med

(963) en

(964) topp

(965) vid

(966) 17-18

(967)

(968) eftermiddagen.16 Även avseende avfallsbehållare anläggs bränder framför allt under kvälls-

(969) och

(970) nattetid,

(971) men

(972) med

(973) en

(974) kurva

(975) som

(976) når

(977) sin

(978) topp

(979) lite

(980) tidigare

(981) under

(982) kvällen

(983) strax

(984) innan

(985) midnatt.17

(986) Anlagda

(987) bränder

(988) i

(989) avfallsbehållare

(990) och

(991) personbilar

(992) under

(993) kväll

(994) och

(995) nattetid

(996) har

(997) i

(998) flera

(999) kommuner

(1000) ökat

(1001) de

(1002) senaste

(1003) åren,

(1004) möjligen

(1005) som

(1006) ett

(1007) resultat

(1008) av

(1009) en

(1010) eskalerande

(1011) utveckling

(1012) med

(1013) misstro

(1014) 12

(1015) 13

(1016) 14 15 16 17.

(1017) Pettersson

(1018) &

(1019) Szymanski

(1020) (2008:

(1021) 15);

(1022) Andersson

(1023) et

(1024) al

(1025) (2009:

(1026) 6)..

(1027) Putnam

(1028) &

(1029) Kirkpatrick

(1030) (2005). Blomqvist & Johansson (2008: 4). Ibid: 16. Ibid: 18-19. Ibid: 20.. FORSKNING KRING ANLAGDA BRÄNDER. 9.

(1031) mot myndigheter som ett inslag.18

(1032) Det

(1033) är

(1034) också

(1035) förekommande interna-tionellt där t ex kravallerna i

(1036) Frankrike

(1037) under

(1038) 2005

(1039) är

(1040) ett

(1041) känt

(1042) inslag

(1043) med

(1044) ca

(1045) 10

(1046) 000

(1047) utbrända

(1048) bilar,

(1049) 30

(1050) 000

(1051) soptunnor

(1052) och

(1053) 300

(1054) byggnader

(1055) med

(1056) anlagd

(1057) brand

(1058) under

(1059) en

(1060) period

(1061)

(1062) tre

(1063) veckor.

(1064) 19 Skillnaderna är stora mellan olika kommuner, men

(1065) inga

(1066) självklara

(1067) samband

(1068) är

(1069) tydliga

(1070) mellan

(1071) de

(1072) kommuner

(1073) som

(1074) har

(1075) flest

(1076) anlagda

(1077) bränder

(1078) per

(1079) capita.

(1080) Avseende

(1081) containrar

(1082) är

(1083) det

(1084) t

(1085) ex

(1086) vanligast

(1087) i

(1088) Vallentuna,

(1089) Eskilstuna

(1090) och

(1091) Smedjebacken,

(1092) med

(1093) Malmö

(1094) som

(1095) enda

(1096) storstad

(1097) med

(1098)

(1099) listan

(1100) över

(1101) de

(1102) tio

(1103) kommuner

(1104) där det relativt sett är vanligast.20

(1105) För

(1106) personbilar

(1107) är

(1108) de

(1109) tre

(1110) kommuner

(1111) där

(1112) flest

(1113) anlagda

(1114) bränder

(1115) per

(1116) capita

(1117) registrerats

(1118) istället

(1119) Södertälje,

(1120) Botkyrka

(1121) och

(1122) Upplands-Bro.21 I absoluta tal dominerar de tre

(1123) storstäderna

(1124) Stockholm,

(1125) Göteborg,

(1126) Malmö.

(1127) Noterbart här är att dessa tre kommuner har ungefär lika

(1128) många

(1129) anlagda

(1130) bränder

(1131) i

(1132) containrar

(1133) trots

(1134) att

(1135) det

(1136) finns

(1137) en

(1138) stor

(1139) skillnad

(1140) i

(1141) befolkning.

(1142) Mätt

(1143) per

(1144) capita

(1145) är

(1146) med

(1147) andra

(1148) ord

(1149) anlagda

(1150) bränder

(1151) i

(1152) containrar

(1153) betydligt

(1154) vanligare i Malmö än i Göteborg där det i sin tur är betydligt

(1155) vanligare

(1156) än

(1157) i

(1158) Stockholm.22 Brand i byggnad Anlagda bränder i byggnad sker framför allt i flerbostadshus

(1159) eller

(1160) i

(1161) skolor/förskolor.23 För flerbostadshus

(1162) är

(1163) cirka

(1164) 14-15

(1165) %

(1166) av

(1167) bränderna

(1168) angivna som anlagda, men den största kategorin av orsaker

(1169) för

(1170) bränderna,

(1171) mer

(1172) än

(1173) hälften,

(1174) är

(1175) ”orsak

(1176) ej

(1177) angiven”

(1178) eller

(1179) ”okänd”,

(1180) vilket

(1181) rimligen

(1182) också

(1183) kan

(1184) innefatta anlagda bränder till viss del.24 Anlagda bränder

(1185) i

(1186) flerbostadshus

(1187) startar

(1188) normalt

(1189) sett

(1190)

(1191) allmänna

(1192) ytor

(1193) som

(1194) trappuppgångar,

(1195) källare

(1196) eller

References

Related documents

På Gustav Adolfs torg i Malmö (sid 61) har tidigare parkeringsplats blivit busshållplatser men på de andra torgen har man fått en bilfri yta, som på Drottningstorget i Malmö

För att jämföra hur skillnaden i brandindata till ovanstående beräkningar (Brandberäkning 1 och 2 - stor brand samt Brandberäkning 2 - liten brand) påverkar de

Är det så att dessa boendegrupper, i ytterområdena, inte omfattas av de vanliga honnörsorden eller de bostadspolitiska målsättningarna som att det skall vara bra att bo kvar i

Det område som detta arbete behandlar (förtätningen mellan Tomtebo och Carlslid), finns delvis nämnt i samrådshandlingen för den fördjupade översiktsplanen för Nydala från

av hans ekonomiska kompetens när det gäller städers utveckling utan också om kunskaper i historia, litteraturhistoria, konst och arkitektur, allt som allt ett uttryck

 Granskningen visar att staden organiserat arbetet inom ramen för ordinarie verksamhet och att arbetet utförs i enlighet med.. intentionerna i budget och stadens riktlinjer

Stadsdelsnämnderna ansvarar för att utifrån befintlig kunskap, lokala lägesbilder och aktiviteter i handlingsplanerna utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism i samverkan

Utöver den utrustning för att bekämpa brand som finns på området har Storskogen vidtagit ett antal ytterligare åtgärder i förebyggande och skadebegränsande syfte (dessa