Vad är en infektion 200316.ppt.pdf: OM6540 V20 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi

Vad är en infektion?

Ingegerd Adlerberth. Professor, överläkare Agnes Wold Professor, överläkare

Avdelningen för infektionssjukdomar, Institutionen för Biomedicin

INFLAMMATION

Feber, trötthet, muskelvärk

Infektion = Symtomgivande reaktion på mikroorganismer

Vad är infektion?

Kroppens reaktion rodnad svullnad smärta värme-ökning Symtom bakterier virus svampar mikroorganismer parasit

inflammation dödar och eliminerar mikro-organismer som hotar oss ger symtom!

Inflammation orsakad av mikrober

Räddar oss!

Gör oss sjuka!

Världen är full av mikroorganismer

Förmågan hos en mikroorganism att framkalla infektion = virulens

bakterier svampar

99,9% av alla mikroorganismer kan inte infektera människor

I mat, jord, på huden (normalflora)….

Patogena (sjukdomsframkallande) mikroorganismer – ett litet fåtal

bakterier

virus svampar

”Keyboard: 70% more bacteria than toilet seat” Javisst, för toaletten innehåller nästan inga bakterier Telefoner, handtag etc. mestadels ofarliga hudbakterier

Nej, barn behöver inte vara ”germ free” –

bakteriefria. Deras immunförsvar klarar av de vanliga normalflorebakterier och patogener man exponeras för i vårt samhälle

Patienter i sjukvården behöver dock skyddas - sjukare patienter är mer mottagliga för infektioner och kan få värre infektioner

Bacillskräck

Överdriven rädsla bland allmänheten för infektioner Sjukvård:

Viktigt med hygienrutiner för att ej sprida patogena mikroorganismer

- mer resistenta och virulenta bakterier i vården - mer känsliga patienter (immunsuppression mm)

Normalfloran på hud och slemhinnor

Bakterier/g <103 103_-104 105_-106 107_-108 109_-1010 ≥ 1011 mun urinrör matstrupe magsäck vagina livmoder lunga svalg näsa svart text=normalt sterila slemhinnor röd text= slemhinnor med normalflora urinblåsa tunntarm tjocktarm hud

När blir det en infektion?

inflammation

Bakterien tar sig in i kroppen

bakterier (normalflora)

Normalt steril slemhinna

inflammation

Normalt sterila slemhinnor

Bakterier/g <103 103_-104 105_-106 107_-108 109_-1010 ≥ 1011 Lungor Livmoder Urinblåsa

inflammation

Vad är inflammation?

Inflammation (av inflammare, latin = tända eld på)

Viktig del av kroppens försvarssystem

► Döda och eliminera mikroorganismer

► Ta hand om skadade kroppsegna celler

► Starta läkning av skadad vävnad

Uppgifter:

kända sedan antiken

Symtomen: rodnad (rubor) värme (calor) svullnad (tumor) smärta (dolor)

vita blodkroppar rodnad svullnad smärta värme påverkan på ämnesomsättning och beteende inflammations-fokus

Inflammation

läckage av blodplasma

vita blodkroppar äter upp bakterier vissa plasmaproteiner

dödar bakterier

Inflammationens syfte – att döda och

eliminera mikrober från vävnaden

Efter att mikro-organismerna eliminerats, återställs steriliteten i vävnaden

Inflammation utlöses av mikrober

och av cellskada

cellskada

inflammation dödar och eliminerar skadliga mikro-organismer ger symtom!

Inflammation på gott och ont

Infektionssymtom

De symtom som uppkommer när inflammationen går igång för att döda mikro-organismer

Infektion

Symtom på infektion

Varbildning

Seg vätska

döda vita blodkroppar döda bakterier

döda vävnadsceller

Feber

Termostaten i hjärnan ställs om av cytokiner, ämnen som bildas i infektionshärden

Rodnad, svullnad, värmeökning och smärta

Blodkärl vidgas, blodkärl läcker blodplasma, vita blodkroppar ansamlas, smärtreceptorer aktiveras

Systemeffekter – påverkan på hela kroppen

Lokala symtom – runt inflammationshärden

Trötthet

Aptitlöshet

Effekter på hjärnan Effekter på hjärnan

Hudbakterier och infektion

Hudskada Kateter

Blodkärl

Bakterier

Biofilm Normalflora Kolonisering

inflammation Invasion: • Underhud • Blod • Andra organ inflamm Sepsis (blodförgiftning) Riskgrupper: katetrar, hudskada, nyfödda, cancerpat

Sårinfektion _{Ledinfektion (knä)}

När bakterier tar sig in i kroppen…

Hudbakterier

→ underliggande vävnad

→ inflammation inflamm

Symtom: Rodnad, värme, smärta, varbildning Bakterier → in i blodet → in i leden (knäled) → inflammation _inflamm Symtom: Rodnad, värme, smärta, feber

tunga örontrumpet nasofarynx orofarynx matstrupe luftstrupe (bronkit) näshålan näsborre

Bakteriella luftvägsinfektioner

mellanöra (otit) inflamm bihålor (sinuit) inflamm lungblåsorna (pneumoni) inflamm Bakteriella

luftvägs-infektioner orsakas ofta av bakterier i normalfloran som tar sig in i normalt sterila

lokaler

abscess (varhärd) tunntarm

colon

Spridning till urinvägarna

Infektioner orsakade av tarmbakterier

peritonit (infektion i bukhålan) inflamm -it = inflammation Cystit (blåskatarr) inflamm Blodet (uro-sepsis) inflamm pyelonefrit (njurbäcken-inflammation) inflamm Blodet (sepsis) trans-lokation inflamm

vagina äggledare livmoder äggstock fosterhinnor foster normal vaginalflora

Gynekologiska infektioner

endometrit inflamm salpingit inflamm chorio-amnionit inflamm

När blir det en infektion?

1. Bakterien tar sig in i kroppen och utlöser inflammation

virulent bakterie

hud

slemhinna

(tarm, luftvägar)

2. Bakterien tar sig till en normalt steril slemhinna och utlöser inflammation

3. Särskilt inflammationsframkallande bakterier (”virulenta”) kan ge infektion även på icke-sterila lokaler

inflammation

”snällare” bakterier

Hårsäcksinfektion

Symtom: Rodnad, värme, smärta, varbildning

Var (pus): Döda vita blodkroppar, material från skadade celler hud hårstrå hårsäck inflammation Hudbakterier (S. aureus) → ner i hårsäckarna → inflammation _inflamm Purulent infektion (varbildande)

När blir det en infektion?

1. Bakterien tar sig in i kroppen och utlöser inflammation

slemhinna

(tarm, luftvägar)

2. Bakterien tar sig till en normalt steril slemhinna och utlöser inflammation

3. Särskilt inflammationsframkallande bakterier kan ge infektion även på icke-sterila lokaler

inflammation

”snällare” bakterier patogen bakterie

toxiner

Halsmandlar (tonsiller)

Varbildning

(vit beläggning)

Halsfluss – infektion av halsmandlarna

Tunga Uvula

Särskilt aggressiva bakterier (Grupp A-streptokocker) → toxinbildning

Normal colonslemhinna

täckt av artrik normalflora C. difficile-infektion

läckage celldöd normalflore-bakterier inflammation vita blodkroppar toxin vv

Clostridium difficile-infektion i colon

färre

C. difficile

Clostridium difficile

Clostridium difficile Toxiner → vävnadsskada inflamm Frisk tjocktarm Pseudomembranös kolit diarré

bakterier

Giardia

(parasit)

tarmepitel

1. Binder till tarmepitelet och producerar toxiner → diarré (kolera, ETEC) 2. Invaderar tarmepitelet → inflammation → diarré (Salmonella, Shigella,

calici-virus, rotavirus)

3. Invaderar in i vävnaden → inflammation → diarré (Shigella) 4. Binder till tarmepitelet påverkar tarmcellen → diarré (Giardia)

virus diarré (salt, vatten) invasion invasion inflammation toxiner

Olika tarminfektioner

Bakterier: Salmonella Campylobacter virus: Calici-virus Rota-virus parasiter: Giardia Entamoeba toxin inflamm diarré Patogen invasion epitelskada Diarrén underlättar för patogenen att sprida sig och infektera en ny värd

vagina livmoder lunga näsa svalg hud struplock mun matstrupe magsäck tunntarm tjocktarm urinblåsa urinrör

Alla organ kan drabbas av infektion

Hud- och

mjukdels-infektion Lung-_inflammation

Genital infektion Öron-inflammation Urinvägs-infektion Tarm-infektion gastroenterit Svalg-infektion Luftrörs-katarr Ledinfektion septisk artrit Hjärnhinne-inflammation

Försvaret mot

mikroorganismer

Utanför 1:a linjens försvar Inne i kroppen Barriärfunktioner 1. Cilier (flimmerhår) 2. Slemlager (mukus) 3. Anti-mikrobiella ämnen 3:e linjens försvar

Blodplasma och celler från kärlen dödar

mikro-organismer Medfödda immunsystemet 2:a linjens försvar 1. Lymfocyter (T & B) 2. Antikroppar 3. Specialdesignat för varje enskild struktur på virus/bakterie

4. Immunologiskt minne

mikroorganism människa

virulens försvar

Olika bakterier har olika förmåga

att orsaka infektion

Virulens – förmåga hos mikroorganismen att orsaka sjukdom

(av virus, latin = gift)

barriärer

inflammationssvar förvärvad immunitet

Virulensfaktorer

Egenskaper hos mikroorganismen som gör den virulent (sjukdomsframkallande)

• binder till hud och slemhinnor • tar sig in i kroppen (invaderar)

• motstår att dödas och elimineras av immunförsvaret

• bildar toxiner (proteiner som skadar våra celler)

• har särskilt inflammationsframkallande egenskaper

HÅLLER SIG KVAR OCH ELIMINERAS INTE:

Mycobacterium tuberculosis Vibrio cholerae koagulasnegativa stafylokocker S. aureus E. coli alfastreptokocker bidifobakterier laktobaciller Farlig? Aldrig Alltid Ibland Yersinia pestis pneumokocker Clostridium difficile opportunister obligata patogener patogener

Olika bakterier har olika förmåga

att infektera oss

Mycobacterium tuberculosis Vibrio cholerae koagulasnegativa stafylokocker S. aureus E. coli alfastreptokocker bidifobakterier laktobaciller Farlig? Aldrig Alltid Ibland Yersinia pestis pneumokocker Clostridium difficile normalflora opportunister obligata patogener patogener

I övrigt frisk person

Bra infektionsförsvar: ► barriärer (intakt hud) ► immunystem

De flesta mikrober elimineras snabbt och effektivt

Blir endast sjuk av patogena (”virulenta”) mikroorganismer ”Skör” patient Brister i infektionsförsvaret: ► skadade barriärer brännskada katetrar ► dåligt immunystem prematurfödd cancerpatient immundämpande behandling

Kan få farliga infektioner av normalt harmlösa bakterier ”opportunistiska infektioner”

inflammation Mikroberna elimineras effektivt Kraftiga symtom (t.ex. feber)

Patienter med nedsatta försvar

Immunfrisk patient mikroorganismer

Patient med nedsatt immunförsvar

inflammation

mikro-organismer

Endast svaga symtom (t.ex. 0 feber)

livshotande infektion

För tidigt födda barn Cancerpatienter

Behandl m. immunsuppr

Mikrober överlever