Livsmedelsverket

Tillsammans gör vi skillnad

Livsmedelsverkets inriktning

2

Mot våra mål med dialog och samsyn

2020 är ett år som kommer att gå till histo-rien. När detta skrivs i september 2020 är vi mitt i en pandemi. Coronapandemin har utvecklats från en hälsokris till en kris med omfattande påverkan på samhälle och eko-nomi. En situation som även påverkar oss som myndighet och som individer.

Livsmedelssystemet har visat sig vara skört i många delar av världen. I Sverige har vi klarat oss bra; det har funnits mat och vatten och livsmedelssäkerhe-ten har fortsatt varit hög. Men det vi är med om har ökat medvetenheten om och betydelsen av en mer robust försörjningsförmåga även i Sverige. Vi vet inte när nästa kris kommer eller hur den kom-mer att se ut. Livsmedelsverket har en viktig roll i att utveckla försörjningsförmågan av säker mat och säkert dricksvatten, något som präglar vår verksam-het i högre utsträckning framöver.

Det finns värdefulla lärdomar att ta med sig in i 2021. Vi, liksom många andra, har visat att vi kan när det verkligen gäller. Vi har samarbetat bra med andra myndigheter, såväl nationella som lokala, och med livsmedelsbranschen. Vi har haft gemensamma utmaningar och mål och vi har löst det på bästa sätt tillsammans.

Just samarbete och dialog är vad som krävs för att nå framgång med samhällsutmaningar som till exempel hållbar utveckling, och även när vi ska lösa många av våra uppdrag. De är ofta komplexa, olika intressen ställs mot varandra, bred kunskap och nya insikter behövs. Genom att samverka tidigt med olika typer av aktörer förstår vi behov och villkor, kan sätta ge-mensamma mål och tillsammans hitta innovativa lösningar. På så sätt ökar vi möjligheten att nå våra mål – genom att det blir mer rätt från början och ge-nom att förtroendet för Livsmedelsverket ökar. Under 2021 kommer vi, som ett resultat av internt utvecklingsarbete, att kunna vässa oss ännu mer. Vi ska arbeta enligt riskanalysens principer och sär-skilt utveckla vårt sätt att välja hanteringsåtgärder utifrån kunskap om vilken effekt de har. För att få en bättre bild av hur vi kan använda och få bäst utväx-ling på våra resurser har vi använt metoden

verk-samhetslogik. Det innebär att vi systematiskt tänkt igenom, analyserat och strukturerat vårt arbete för hållbara matvanor respektive fortsatt säker mat och säkert dricksvatten. Under hösten 2020 görs en lik-nande analys av vårt arbete mot livsmedelsfusk. Målet är att få en gemensam syn på hur vi gör skill-nad på bästa sätt och hur vi ska se effekterna av vad vi gör. Verksamhetslogiken för säker mat och säkert dricksvatten samt företagsprojektet har tydligt visat att vi genom att arbeta mer förebyggande tillsam-mans med företagen kan minska riskerna med ma-ten. Detta är en perspektivförskjutning som ska få ännu mer genomslag 2021.

I inriktningen för 2021 har vi kvar våra fyra långsik-tiga mål. Inriktningen visar vart vi är på väg, var vi ska vara och vad vi ska ha uppnått om fem till tio år. Kopplat till de långsiktiga målen finns treåriga mål som pekar ut vad vi ska uppnå de närmaste åren. Hur vi ska uppnå detta planeras av områden och av-delningar. Där finns den bästa kompetensen. Inriktningen är det gemensamma planeringsunder-laget för hela verksamheten – för ledningen, områ-den, avdelningar, team och medarbetare.

Uppsala hösten 2020

Uppdrag

Uppdraget, som kommer från riksdag och regering, är utgångspunkten för all vår verksamhet.

Livsmedelsverkets uppdrag beskrivs i vår instruktion, andra författningar, regleringsbrev och reger-ingsuppdrag. Det finns även ett antal nationella strategier, mål och perspektiv som ska genomsyra all verksamhet. De beskrivs på kommande sidor.

Att ingen blir lurad

Hållbara matvanor

I konsumenternas intresse arbetar Livsmedelsverket för:

Säker mat och säkert dricksvatten

4

Agenda 2030

Alla medlemsländer i FN har åtagit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agendan innehåller 17 mål och 169 delmål. Sveriges regering har förklarat att Sverige ska vara världsledande i den omställning som krävs.

Myndigheter bidrar framför allt genom att utveckla och integrera agendan i sin kärnverksamhet. Det handlar om att i högre utsträckning ha ett helhetstänk och väga in sociala, miljömässiga och ekono-miska effekter i utformningen av verksamheten. Det kan för Livsmedelsverkets del till exempel handla om att väga in risker för ökat matsvinn när regler och råd utformas, att göra riskvärderingar baserat på kön, att välja hanteringsåtgärder som bidrar till att minska ojämlikheten i hälsa, att ge råd och driva regelutveckling med hänsyn till både hälsa och miljö.

Livsmedelsverket bidrar till många av målen. Eftersom ett förändrat livsmedelssystem är avgörande för att nå de flesta av de 17 målen har Livsmedelsverket en viktig roll.

Våra prioriterade områden de närmaste åren för att bidra till Sveriges uppfyllelse av Agenda 2030 är: • En hållbar mat- och dricksvattenkonsumtion utifrån både hälsa, miljö och klimat.

En livsmedelskonsumtion som beaktar jämställdhet, jämlikhet och barnperspektiv. (mål 2, 3, 4, 5, 6, 8, 10, 11, 12, 13, 15)

• En robust och uthållig livsmedelssektor som klarar klimatförändringar, kriser och krig. (mål 2, 3, 6, 11, 12, 16)

• Ett högt förtroende för myndigheten genom att ha fokus på att arbeta enligt den statliga värde-grunden, att underlätta och skapa goda förutsättningar för företag i livsmedelssektorn, att göra konsekvensbedömningar utifrån ett hållbarhetsperspektiv i underlag samt att minska vår egen miljöpåverkan (mål 2, 3, 5, 6, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17)

Livsmedelsstrategin

Livsmedelsstrategin, med sikte på 2030, beslutades av riksdagen i juni 2017 och omfattar hela livsmedelskedjan. Det övergripande målet är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där produktionen ökar samtidigt som nationella miljömål nås. Syftet är att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling.

Till livsmedelsstrategin finns en handlingsplan för 2020-2025. Livsmed-elsverket bidrar genom att utveckla kärnverksamheten i linje med inten-tionerna i strategin. Företagsprojektet som pågår 2019-2020 och verk-samhetslogiken som gjorts för vårt långsiktiga mål ”Sverige har fortsatt säker mat och säkert dricksvatten” visar bland annat hur vi genom att i högre utsträckning samverka med företag samt ha kunskap om deras villkor och behov kan underlätta för dem att göra rätt från början.

Tillsammans med vårt fokus på att utveckla kontrollen till att bli mer riskbaserad bidrar vårt utveckla-de arbete med företag till säker mat och ökad redlighet. Detta ökar tilliten till maten hos konsumenter i Sverige och är även till gagn för svensk livsmedelsexport.

Sveriges miljökvalitetsmål

Sveriges miljömålssystem består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål. Generationsmålet lyder: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

Målen är beslutade av riksdagen och kan ses som det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av målen i Agenda 2030.

Livsmedelsverket ingår som en av 18 myndigheter i det nationella miljömålsrådet och ska enligt in-struktionen verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås. I samarbete med andra myn-digheter i miljömålsrådet driver Livsmedelsverket ett programområde med titeln ”Syntesarbete om ett hållbart livsmedelssystem” och medverkar i två andra programområden ”Staten går före” och ”Styrmedel för hållbar konsumtion”.

Vår kärnverksamhet bidrar framför allt till målen:

• Begränsad klimatpåverkan • Giftfri miljö

• Ingen övergödning

• Levande sjöar och vattendrag • Grundvatten av god kvalitet

• Hav i balans samt levande kust och skärgård • Ett rikt odlingslandskap

6

Klimatanpassning

Livsmedelsverket arbetar med klimatanpassning i enlighet med en ny förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete. Med klimatanpassning avses åtgärder för att skydda miljön, människors liv och hälsa samt egendom genom att samhällets anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra. Livsmedelsverket ska, inom sitt ansvarsområde och inom ramen för sina uppdrag, initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

År 2021 kommer Livsmedelsverket att göra en klimat- och sårbarhetsanalys som kommer att styra arbetet framöver. Livsmedelsverket har sedan tidigare en klimatanpassningsplan som beskriver de åtgärder som vår verksamhet behöver vidta för att Sverige fortsatt ska ha säker mat och säkert dricks-vatten i ett föränderligt klimat.

Innovation hjälper oss att nå våra mål

Sedan 2020 har flera myndigheter, däribland Livsmedelsverket, en ny uppgift att vara en innovativ myndighet. Regeringen förväntar sig att innovation ska prägla vår egen verksamhet och vår påverkan på andra aktörers innovationskapacitet. Innovation är ett viktigt verktyg för att nå våra mål och där-med bidra till Agenda 2030 och livsdär-medelsstrategin.

Innovation handlar om förmågan att hitta nya perspektiv på kända problem, att tillsammans med an-dra aktörer nå ett bättre resultat för dem vi är till för. För Livsmedelsverket handlar det till exempel om att i dialog med företagen bidra till att konsumenter får säkra livsmedel. Det handlar också om att i samverkan med offentliga aktörer, akademi, civilsamhälle och näringsliv hitta nya vägar för ett hållbart livsmedelssystem.

Att stärka vår innovationsförmåga behöver vi göra tillsammans. Det innebär att arbeta gränsöverskri-dande, hitta nya perspektiv, uppmuntra till att testa, experimentera, att misslyckas och att testa igen, att använda våra resurser smart, så att det ger mest effekt. Innovation är en möjliggörare.

Värdegrund

Den statliga värdegrunden är grunden för en effektiv, rättssäker och fungerande myndighet, vilket bidrar till att förtroendet för de statsanställda, myndigheterna och förvaltningen upprätthålls och stärks. Den ska prägla hur alla vi som arbetar i staten utövar vårt arbete.

Den gemensamma värdegrunden för statsanställda sammanfattas i sex principer:

Vi arbetar på medborgarnas uppdrag och genomför de beslut som riksdagen och regeringen fattar. Vi är medvetna om att vår verksamhet till stor del finansieras av skattebetalarna.

Legalitet – den offentliga makten utövas under lagarna.

Vi känner till och följer de lagar och regler som gäller för vår verksamhet. Vår myndighetsutövning är rättssäker.

Objektivitet – allas likhet inför lagarna.

Vi är, och uppfattas vara, sakliga och opartiska och låter inte våra personliga uppfattningar eller tyckanden påverka arbetet. Lika fall behandlas lika.

Fri åsiktsbildning – den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.

Genom vårt förhållningssätt värnar vi offentlighetsprincipen. Genom yttrandefriheten har vi rätt att berätta om det som händer på myndigheten med undantag för det som omfattas av sekretess. Vi är öppna och transparenta i vår verksamhet och vår kunskap är lättillgänglig och begriplig. Vi välkomnar dialog och lyssnar på synpunkter både

in-ternt och exin-ternt.

Respekt – den offentliga makten ska utövas med respekt för allas lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Vi bemöter alla med respekt och tar avstånd från diskriminering oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller religiös åskådning.

Effektivitet och service – effektivitet och resurs-hållning ska förenas med service och tillgänglighet.

Vi utför våra uppgifter effektivt och med hög kvalitet utifrån givna resurser. Vi tillhandahåller information, väg-ledning, råd och annan service som efterfrågas på ett enkelt och begripligt sätt och så snabbt som möjligt. Mer information om den statliga värdegrunden finns på Statskontorets webbplats.

8

Vår styrmodell

Vårt uppdrag bestäms av riksdag och regering och definieras genom bland annat författningar, regle-ringsbrev och regeringsuppdrag.

Verksamhet och ekonomi redo-visas till regeringen i årsredovis-ningen.

Avdelningarna ansvarar för upp-följning av aktiviteter och delmål. Områdescheferna gör en samman-fattande analys av de treåriga må-len samt följer upp de långsiktiga målen.

Avdelningscheferna ansvarar för att de aktiviteter som går mot må-len genomförs och bidrar till analys i uppföljningen. Utöver detta görs också kontinuerlig ekonomisk upp-följning.

Uppföljningen sker kontinuerligt under året för att analysera hur vi rör oss mot målen, hur planerade aktiviteter genomförts och vad det ekonomiska utfallet är.

Uppföljningen sker genom uppfölj-ningsrapporter, dialogmöten och genomgång i ledningsgruppen.

Uppdrag

Inriktningen

Verksamhets-planering

Med utgångspunkt i uppdraget tar ledningsgruppen fram Inriktningen med långsiktiga och treåriga mål. Inriktningen fungerar som plane-ringsdirektiv för verksamheten. Utöver det ska vi också följa och genomföra regeringsuppdrag, strategier, styrdokument och handlingsplaner som ledningen beslutat, samt åtaganden gent-emot andra myndigheter.

Med utgångspunkt i Inriktningen och övriga åtaganden arbetar om-rådena och avdelningarna fram sina verksamhetsplaner. Avdelningarna identifierar aktiviteter som ska genomföras under det kommande året. Avdelningarna kan också for-mulera delmål för sin verksamhet som bidrar till treåriga mål. Utifrån verksamhetsplanen upprättas ock-så en årsbudget på myndighets- och områdesnivå.

Våra fem långsiktiga mål

1. De som äter sämst äter bättre

2. Sverige har fortsatt säker mat och säkert dricksvatten

3. Vi har koll på och motarbetar fuskarna

4. Tillsammans gör vi skillnad

10

Mål 1

De som äter sämst äter bättre

Med hållbara matvanor menas en livsmedelskonsumtion som bidrar till god och jämlik hälsa och till att miljökvalitetsmålen nås. Idag är våra matvanor en av de största orsakerna till ohälsa och för tidig död. Skillnader i matvanor mellan socioekonomiska grupper och mellan kvinnor och män är en bidragande orsak till olikheter i hälsa. Sveriges folkhälsopolitiska mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyf-torna under en generation.

Produktion och konsumtion av livsmedel har stor påverkan på flera av miljökvalitetsmålen. Livs-medelskonsumtionen står för en tredjedel av hushållens totala konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. En tredjedel av all mat som produceras slängs.

De viktigaste förändringarna som behöver ske i den svenska livsmedelskonsumtionen för både hälsa och miljö är att öka konsumtionen av grönt och mer miljösmarta livsmedel, att minska konsumtionen av kött, att äta lagom mycket och att minska matsvinnet.

Livsmedelsverkets strategi

Att ha vetenskapligt baserad kunskap om vad som är hållbart att äta, hur livsmedelskonsumtionen ser ut i olika befolkningsgrupper, vad maten innehåller och olika åtgärders möjliga effekt på konsum-tionen. Att vara offensiv i att sprida denna kunskap.

Livsmedelsbranschen får på så sätt stöd för innovativ utveckling och innovation av sitt produktutbud. Kommuner och regioner får stöd i sitt miljö- och hälsofrämjande arbete. Medvetenhet skapas hos beslutsfattare för att skapa samhälleliga förutsättningar för en hållbar livsmedelskonsumtion. På så

sätt kan utbud, normer och förutsättningar för att äta hållbart förbättras och vi skapar bättre förut-sättningar för dem som äter sämst.

Mål 2021-2023 – De som äter sämst äter bättre

1.1 Livsmedelsverket har integrerat hälsa och miljö mer i kunskapssammanställningar om vad som är en hållbar livsmedelskonsumtion.

1.2 Livsmedelsverket har ökad kunskap om hur olika åtgärder påverkar livsmedelskonsumtionen, särskilt för barn och ungdomar.

1.3 Livsmedelsverket har förbättrat förutsättningarna för de som äter sämst att äta bättre i första hand via offentlig sektor, näringsliv och civilsamhället.

1.4 Livsmedelsverket bidrar till kunskapsbaserade beslut och aktiviteter inom privat och offentlig sektor som leder till en mer hållbar livsmedelskonsumtion.

1.5 Livsmedelsverket för dialog med näringslivet och har ökat samarbetet med myndigheter, forskningsfinansiärer och forskare, vilket leder till åtgärder, prioriteringar och kunskap som är till nytta för en hållbar livsmedelskonsumtion.

Mål 2

Sverige har fortsatt säker mat och

säkert dricksvatten

Sverige har i ett internationellt perspektiv säker mat och säkert dricksvatten. Men det finns ut-maningar och det krävs ständig utveckling för att hålla den höga nivån och för att identifiera och hantera nya faror.

Bakterier och virus i livsmedel orsakar matförgiftningar. Personer med matallergier får i sig ämnen de inte tål. Kemiska föroreningar kan påverka hälsan på både kort och lång sikt.

Nya kemikalier, trender, klimatförändringar, ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och nya sätt att hantera och sälja livsmedel påverkar förmågan att ha fortsatt säker mat och säkert dricksvatten. De viktigaste förändringarna som behöver ske för att minska risken för att bli sjuk av maten är att förekomsten av listeria, campylobacter och STEC i livsmedel minskar, att halterna av PFAS och kadmium minskar liksom halterna av mykotoxiner. Dessutom behöver riskerna för allergiker att utsättas för allergener i livsmedel minska.

Livsmedelsverkets strategi

Livsmedelsverket arbetar enligt riskanalysens principer. Vi förbättrar datainsamlingen så att den bi-drar till riskvärdering och val av riskhanteringsåtgärder. Vi förbättrar riskvärderingen genom utveck-lade system för att identifiera nya risker och genom att oftare värdera risker i relation tillvarandra. Vi arbetar mer effektivt med kända risker för att skapa större beredskap för att ta hand om nya faror. Val av hanteringsåtgärd drivs i ökad utsträckning av kunskap om vad som ger bästa effekt. Vi för-bättrar utvärderingar om olika hanteringsåtgärders effekt. På detta sätta står Livsmedelsverket för kunskap om såväl risker som hanteringsåtgärders effekt. Denna kunskap ligger till grund för dialogen med företagen, regelutvecklingen i EU och nationellt samt utvecklingen av kontrollen

Livsmedelsverket arbetar förebyggande tillsammans med företag, en perspektivförskjutning som innebär ökat fokus direkt på företagen och deras ansvar. Genom en ökad dialog med branschorga-nisationer och företag om risker i olika verksamheter ökar kunskapen hos både oss och företagen, och adekvata åtgärder för säkra livsmedel kan tas fram. En utvecklad dialog förbättrar ändamålsen-ligheten i kommande regelverk och förståelsen för gällande regler. Likaså leder en förbättrad dialog i samband med kontroll till att öka förståelsen för reglernas syfte och betydelse för säker mat och säkert dricksvatten. Viljan och förmågan att göra rätt från början ökar.

Livsmedelsverket styr kontrollmyndigheterna och utvecklar sin egen kontroll mot en mer riskbaserad och likvärdig kontroll.

12

Mål 2021-2023 – Sverige har fortsatt säker mat och säkert dricksvatten

2.1 Livsmedelsverket bidrar till att minska de negativa hälsoeffekterna genom vårt arbete med kemiska och mikrobiologiska faror och risker, med särskilt fokus på de som är identifierade i Nationella kontrollplanen.

2.2 Livsmedelsverket har beredskap för att kartlägga, värdera och hantera nya faror, särskilt uti-från effekter av klimatförändringar och ett förändrat säkerhetspolitiskt läge.

2.3 Livsmedelsverket har kunskap om olika hanteringsåtgärders effekt för säker mat och säkert dricksvatten.

2.4 Företagen upplever att en mer aktiv och tidigare dialog med Livsmedelsverket underlättar för dem att göra rätt.

2.5 Livsmedelsverket styr kontrollmyndigheterna mot en riskbaserad kontroll som är mer likvärdig och effektiv.

2.6 Livsmedelsverkets kontroll bidrar till säkra livsmedel och långsiktigt hållbart företagande ge-nom att vara effektiv, riskbaserad och likvärdig.

2.7 Livsmedelsverkets nationella samordning av dricksvattenfrågor har lett till en mer trygg och långsiktig dricksvattenförsörjning.

Mål 3

Vi har koll på och motarbetar fuskarna

En förändrad världsmarknad har gjort livsmedelsfusket mer storskaligt, gränsöverskridande och kom-plext. Fusket varierar i omfattning och över tid, likaså varierar varuslag och fuskets geografiska ur-sprung.

Livsmedelsfusk ger negativa konsekvenser och innebär kostnader för aktörer inom hela livsmedels-kedjan, från konsument till företag och offentlig sektor. Livsmedelsverket uppskattar dessa kostna-der till nio miljarkostna-der kronor årligen på den svenska marknaden.

Fuskkontroller är ofta omfattande och kräver bland annat dokumentationskontroll och verifiering av de uppgifter som kommer fram. Fuskkontroller ställer således krav på både resurser och kompetens. Sverige har många relativt små kontrollmyndigheter med mycket begränsade möjligheter att på egen hand bedriva en effektiv fuskkontroll.

Livsmedelsverkets strategi

Livsmedelsverkets arbete mot livsmedelsfusket bygger på en fungerande och strukturerad omvärlds-bevakning samt på ett samarbete med livsmedelsbranschen och myndigheter – nationellt och in-ternationellt. Livsmedelsfusket är stort och gränsöverskridande och Livsmedelsverket kommer inte kunna rå på det om vi inte arbetar tillsammans och riktar in våra begränsade resurser där de kan få störst effekt.

Livsmedelsverket arbetar för att öka kontrollmyndigheternas förmåga att upptäcka och hantera fusk. Verket arbetar även operativt med att stötta och samordna kommunerna i deras kontrollarbete och utför fuskkontroll i den egna offentliga kontrollen.

Livsmedelsverket arbetar förebyggande tillsammans med företag om frågor som har betydelse för en redlig livsmedelshantering. En utvecklad dialog förbättrar bland annat ändamålsenligheten i kom-mande regelverk och förståelsen för gällande regler.

Mål 2021-2023 – Vi har koll på och motarbetar fuskarna

3.1 Livsmedelsverket har en strukturerad omvärldsbevakning och ett utvecklat samarbete med både privata och offentliga aktörer som grund för gemensam lägesbild och val av insatser. 3.2 Livsmedelsverket har ökat kontrollmyndigheternas förmåga att upptäcka och hantera fusk. 3.3 Livsmedelsverket genomför och bidrar operativt till fuskkontroller med rätt metoder där de får störst effekt.

14

Mål 4

Tillsammans gör vi skillnad

Vi lever i en tid med snabba och oväntade förändringar. Behovet av en tryggad livsmedelsförsörjning i kris och krig ställer nya krav. Myndigheters roll som auktoritet inom olika områden utmanas av många aktörer i olika kanaler. Krav på transparens, helhetssyn och snabbhet ökar. Digitalisering erbjuder helt nya möjligheter till service. Det förväntas att vi är effektiva, bidrar till hållbarhet och hushållar med statens resurser. Att införliva hållbarhet innebär att ha en större helhetssyn, att ta hänsyn till fler aspekter vilket ställer krav på breddad kunskap.

Livsmedelsverkets strategi

För att fortsätta att vara en myndighet med högt förtroende behöver vi de närmaste åren ha fokus på innovativa lösningar som leder till ökad hållbarhet och minskade kostnader, till nytta för konsumenter och företag. Det handlar om att ha mod, våga testa, vara flexibel och att samverka med olika typer av aktörer för att få idéer och nya synsätt.

Vi ska öka och utveckla vår samverkan med andra myndigheter, universitet och näringsliv för att få mer av ett helhetsperspektiv på våra frågor och breddad kunskap.

Kulturförändringen ska fortsätta med en strukturerad dialog och samverkan med bransch- organisationer och företag som ökar möjligheterna att nå våra långsiktiga mål.

Vi ska vara en offensiv och proaktiv myndighet som införlivar hållbarhet i alla dess dimensioner i verk-samheten, som märks i samhällsdebatten och som verkar nationellt och internationellt i våra frågor. Vi ska utveckla våra interna processer och arbetssätt så att de blir effektivare och mer ändamåls-enliga. Genom större fokus på uppföljning och utvärdering kan vi lära och förbättra.

Mål 2021-2023 – Tillsammans gör vi skillnad

4.1 Medarbetare och chefer upplever att vi har en ändamålsenlig ekonomi- och verksamhets - styrning som möjliggör prioriteringar och löpande förändringar.

4.2 Samarbete, flexibilitet, tillit och trivsel präglar vårt arbete i det nya huvudkontoret. 4.3 Livsmedelsverket har ett verksamhetsstöd som bidrar till en effektiv och kvalitetssäkrad verksamhet.

4.4 Livsmedelsverket har ett modernt och hållbart medarbetar- och ledarskap.

4.5 Livsmedelsverket har bidragit till Agenda 2030 genom att prioritera en hållbar mat- och dricksvattenkonsumtion, en livsmedelssektor som klarar klimatförändringar, kriser och krig samt ett högt förtroende för myndigheten.

4.6 Livsmedelsverket är och uppfattas vara drivande i samhällsdebatten om hållbar livsmedels-konsumtion.

4.7 Livsmedelsverket har utvecklat arbetssätt som ökar vår förmåga att välja de hanterings-åtgärder som ger största möjliga effekt enligt riskanalysens principer.

4.8 Livsmedelsverket verkar nationellt och internationellt för ett ändamålsenligt, tydligt och enkelt regelverk.

16

Alla har tillgång till mat och

dricksvatten i kris och krig

Livsmedelsverket har från och med 2021 ett utökat uppdrag inom civilt försvar. Därför har detta femte mål lagts till i inriktningen, tillsammans med treåriga mål. Målen kommer att ses över inför framtagan-det av Inriktningen för 2022.

Mål för 2021-2023:

5.1 Livsmedelsverket har stärkt förmågan för sina samhällsviktiga verksamheter och stödverk- samheter att verka i kris och krig.

5.2 Livsmedelsverket har inlett uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen genom ökad kunskap, utvecklat nationellt och internationellt samarbete samt genom utveckling av företagens förmåga att leverera varor och tjänster.

5.3 Livsmedelsverket har tillsammans med andra berörda aktörer skapat ökade förutsättningar för att säkerställa flödet i livsmedelskedjan vid en allvarlig bristsituation.

5.4 Livsmedelsverket har minskat sårbarheten i dricksvattenförsörjningen genom att utveckla stöd för den kommunala dricksvattenförsörjningen och genom att tillsammans med länsstyrelserna utveckla en god kommunal kontinuitetsplanering under höjd beredskap.

5.5 Livsmedelsverket har genom samverkan med länsstyrelserna utvecklat den regionala priorite-ringsförmågan av nödvatten.

© Liv smedelsv er ket , Uppsala no vember 2019 ISBN: 978 91 7714 252 2 F ot o omslag: Johnér , F ot o omslag Johnér Fot o inlaga: Johnér , M ostphot os , Liv smedelsv er ket La yout: Liv smedelsv er ket Livsmedelsverket Box 622 751 26 Uppsala Telefon: 018-17 55 00 E-post: livsmedelsverket@slv.se www.livsmedelsverket.se