Kandidatuppsats i Statistik
Ungdomars attityder till att köra
mopedonyktra
Abstract
The overall objective of this rep ort w as to exam ine w hat affect you ng moped driver’s intentions to drive after drinking alcohol. A further aim was to illustrate Swedish adolescent’s attitudes towards alcohol and traffic in general. All resu lts and analysis are based on a su rvey created by
Sw ed ish N ational Road and Transp ort Research Instit u te (VTI). The su rvey w as ad d ressed to h igh school stu d ents an d the analysis consisted of
answ ers from 1 933 stu d ents in the age of 15 - 21 years.
The statistical analysis inclu d ed χ2-tests as w ell as an ord inal logistic
regression m od el. Th e resu lts show ed that ad olescents in general thou ght it w as an u naccep table behavior to d rink an d d rive. H ow ever, th e extent of exp ected accep tance level w as higher w hen assessing their friend ’s
op inion. What p roved to be m ost essential for the ad olescent’s intentions w as how likely they consid ered it to be th at their best friend s w ou ld d rive in the sam e situ ation. The resu lts also show ed that a p erson w ith earlier exp erience of d riving a m op ed w ith influ ence of alcoh ol or d ru gs has a clearly h igher intention to d rin k and d rive again.
Sammanfattning
Det övergrip and e syftet m ed d en här u p p satsen var att u nd ersöka vad som p åverkar u nga m op ed förares intentioner till att köra alkoholp åverkad e. Ytterligare ett syfte var att belysa d e generella attityd er till alkohol- och trafikrelaterad e frågor som finns bland svenska u ngd om ar. Sam tliga
resu ltat och analyser baserad es p å en enkätu nd ersökning u tförd av Statens väg- och transp ortforskningsinstitu t (VTI). Enkäten vänd e sig till
gym nasieelever och i analyserna behand lad es svar från 1 933 elever i åld ersintervallet 15 – 21 år.
De statistiska analyserna innefattad e χ2-test sam t en ord inal logistisk regressionsm od ell. Resu ltaten visad e att u ngd om arna generellt såg d et som oaccep tabelt att köra m op ed m ed alkohol i blod et. Dock trod d e d e in te i riktigt lika hög u tsträckning att bästa kom p isen såg d et som oaccep tabelt. Det som visad e sig h a störst p åverkan p å u ngd om ar nas in tentioner till att köra m op ed onyktra var hu r troligt d e ansåg d et vara att bästa kom p isen sku lle köra i sam m a situ ation. Resu ltaten visad e även att p ersoner som tid igare kört p åverkad e besitter en klart h ögre intention att åter köra m op ed onyktra.
Förord
Denna u p p sats är skriven vid Institu tionen för Datavetenskap (IDA) p å Linköp ings u niversitet och är en C-u p p sats i äm net statistik.
Up p d ragsgivare har varit Statens väg- och transp ortforskn ingsinstitu t (VTI).
Vi vill rikta ett särskilt tack till Gu nilla Sörensen, vår k ontaktp erson p å VTI, som bid ragit m ed äm nesku nskap er och varit h jälp sam u n d er arbetets gång.
Vi vill även tacka vår hand led are An n -Charlotte H allberg, som bid ragit m ed betyd elsefu lla ku nskap er inom statistik sam t id éer till u p p satsen.
Ett tack riktas också till Mattias Petterson för värd efu ll op p onering p å vårt arbete.
Rasm u s And ersson & Rasm u s Mikiver
Innehållsförteckning
1 Inled n ing ... 1
1.1 Bakgru nd ... 1
1.2 Problem d isku ssion ... 2
1.3 Syfte ... 4
1.4 Frågeställn ingar ... 4
2 Metod ... 5
2.1 Urval ... 5
2.2 Enkätens u tform ning ... 6
2.3 Bortfall ... 7
2.4 Kod ning och red ovisnin g ... 8
2.5 Statistiska m etod er ... 8
2.5.1 Chitvå-test ... 9
2.5.2 Ord in al logistisk regression ... 10
2.5.3 Stegvis valp rincip ... 14
2.5.4 Statistiska p rogram ... 14
3 Resu ltat ... 15
3.1 Ungd om arnas bakgru nd ... 15
3.2 Egna erfarenheter ... 18
3.3 Ku nskap sfrågor ... 22
3.4 Ungd om arnas värd eringar ... 22
3.5 Chitvå-test ... 32
3.5.1 Ungd om arnas bakgru nd ... 32
3.5.2 Ungd om arnas värd eringar ... 35
3.6 Regressionsm od ell ... 36
4 Disku ssion ... 39
4.1 Metod d isku ssion ... 39
5 Slu tsats ... 43
6 Förslag till fram tid a stu d ier ... 44
7 Referenser ... 45
Bilaga A: Enkäten Bilaga B: Variabler i stegvis valp rincip Bilaga C: Facit till ku nskap sfrågorna
Tabellförteckning
Tabell 1: Könsförd elning ... 15Tabell 2: Åld ersförd elning ... 15
Tabell 3: Typ av gym nasiep rogram ... 15
Tabell 4: Typ av bostad sort ... 16
Tabell 5: Up p levd tillgång till kollektivtrafik u nd er kvällar/ nätter ... 16
Tabell 6: Föräld rarnas högsta u tbild ningsnivå ... 17
Tabell 7: Föräld rarnas föd elseland ... 17
Tabell 8: Förarbevis ... 18
Tabell 9: H ållit sig nykter för att köra hem från fest ... 18
Tabell 10: Sett p åverkad bilförare. ... 18
Tabell 11: H ind rat eller försökt att hind ra p åverkad bilförare. ... 19
Tabell 12: Skju tsad i bil av p åverkad förare... 19
Tabell 13: Skju tsad p å m op ed eller m c av p åverkad förare ... 19
Tabell 14: Kört bil alkohol- eller d rogp åverkad ... 20
Tabell 15: Kört m op ed eller m c alkohol- eller d rogp åverkad . ... 20
Tabell 16: Går p å fest d är d et d ricks alkohol ... 20
Tabell 17: Dricker sig beru sad ... 21
Tabell 18: Känner någon som d rabbats av en alkoholrelaterad trafikolycka ... 21
Tabell 19: Inställning till d agens rattfyllerigräns ... 21
Tabell 20: Resu ltat p å enkätens ku nskap sfrågor. ... 22
Tabell 21: χ2 -test av sam band m ellan intentionen och förklarand e variabler. ... 33
Tabell 22: χ 2 -test av sam band et m ellan intentionen och u ngd o m arnas attityd er, norm er sam t riskbed öm ning. ... 36
Diagramförteckning
Diagram 1: H u r troligt eleverna anser d et vara att d e kör m op ed från festen ... 23 Diagram 2: H u r troligt eleverna anser d et vara att bästa kom p isen sku lle köra m op ed från festen ... 23 Diagram 3: H u r troligt eleverna anser d et vara att d e skju tsar sin bästa kom p is p å m op ed en. ... 24 Diagram 4: Vad u ngd om arna tror att d en vu xna p erson som står d em nä rm ast tycker om d e kör m op ed från festen ... 25 Diagram 5: Vad u ngd om arna tror bästa kom pisen tycker om d e kör m op ed onyktra 25 Diagram 6: Vad u ngd om arna själva tycker om d e kör m op ed från festen. ... 25 Diagram 7: H u ru vid a u ngd om arna håller m ed om p åståend et att d et inte angår någon annan om d e kör m op ed från festen. ... 26 Diagram 8: H u ru vid a u ngd om arna håller m ed om p åståend et att d et är be kväm t för d em att ta sig hem från festen m ed m op ed ... 26 Diagram 9: H u r troligt u ngd om arna anser d et vara att d e klarar av att köra m op ed efter att ha d ru ckit två starköl ... 27 Diagram 10: H u r troligt u ngd om arna anser d et vara att d e blir stopp ad av p olisen om d e kör m op ed från festen ... 27 Diagram 11: H u r troligt u ngd om arna anser d et vara att någon skad as i en
trafikolycka om d e kör m op ed från festen ... 28 Diagram 12: H u r troligt u ngd om arna anser d et vara att d eras föräld rar får veta att d e kört m op ed från festen ... 28 Diagram 13: H u r troligt u ngd om arna anser d et vara att p ersoner d e känner ser u p p till d em om d e kör m op ed onyktra ... 29 Diagram 14: H u r troligt u ngd om arna anser d et vara att d e kör m oped från feste n om d e blivit osam s m ed någon och snabbt vill kom m a d ärifrån ... 29 Diagram 15: H u r troligt u ngd om arna anser d et vara att d e kör m oped från festen om d e bara behöver köra en kort sträcka p å en liten väg ... 30 Diagram 16: H u r troligt u ngd om arna anser d et vara att d e kör m oped från festen om en kom p is har bru tit foten och behöver skju ts till sju khu s ... 30 Diagram 17: H u r troligt u ngd om arna anser d et vara att d e kör m oped från festen om en kom p is har blivit aku t sju k och behöver skju ts till sju khu s. ... 31 Diagram 18: Intention att köra m op ed onykter ... 34 Diagram 19: Intention att köra m op ed onykter ... 34
1
1 Inledning
Alkoholp åverkad e m op ed förare i trafiken är förknip p ad e m ed höga olycksrisker, båd e vad gäller d em själva och d eras m ed trafikan ter.
Förekom sten av onyktra m op ed ister p å våra vägar är d ärför ett allvarligt trafiksäkerhetsp roblem . Eftersom d et främ st är u nga trafikan ter som färd as m ed m op ed är d et angeläget att p åverka u ngd om arna så att risken för att d e kör m op ed onyktra m inim eras.
I d etta in led and e kap itel red ovisas bakgru nd en till u p p satsens u p p kom st. Dessu tom förs en p roblem d isku ssion över tid igare stu d ier i äm net. Även u p p satsens syfte och frågeställnin gar p resenteras.
1.1 Bakgrund
Statens väg- och tran sp ortforskningsinstitu t (VTI) genom förd e u nd er p eriod en oktober 2007 till au gu sti 2008 en enkätu nd ersökn ing i äm net alkohol i trafiken. Un d ersökningen genom förd es p å sex gym nasieskolor i fyra svenska städ er.
Det övergrip and e m ålet m ed p rojektet var att u tvärd era hu r olika
u tbild nin gsinsatser p åverkar u ngd om ars attityd er till alkohol i trafiken. Därför fick gym nasieu ngd om arna besvara två enkäter . En enkät
besvarad es före m ed verkand et i ett u tbild ningsp ass och sed an några
m ånad er senare fick eleverna återigen besvara en liknand e enkät. Eleverna d elad es in i gru p p er efter olika typ er av u tbild ningsp ass. En gru p p elever d eltog i ett faktainriktat p ass, en an nan gru p p m ed verkad e i ett
känsloinriktat p ass och en tred je gru p p d eltog i båd a p assen. Även en referensgru p p m ed elever som inte d eltog i något u tbild ningsp ass sattes sam m an. I rap p orten Känsla och förnuft skriven av Sörensen, Forw ard , Wallén Warner, H ellstén och Sim onsson (2010) u tvärd erad es d e olika u tbild nin gsinsatserna genom en jäm förelse av svaren m ellan d e båd a enkäterna.
Enkäterna som eleverna fick besvara innehöll fyra hyp otetiska scenarion d är u ngd om arna fick ta ställn ing till en rad p åståend en och m öjliga agerand en. En situ ation av särskilt intresse behand lad e u ngd om arnas attityd er till att alkoh olp åverkad e köra m op ed . Den hyp otetiska
2
situ ationen u tsp elar sig p å en fest d är alla d ru ckit alkohol. Resp ond enterna ska d å avgöra hu r troligt d et är att d e efter två starköl väljer att köra
m op ed hem från festen. Resp ond enterna skall även göra en bed öm n ing av vad and ra och d e själva sku lle tycka om d e körd e m op ed onyktra.
Den här u p p satsen h ar tillkom m it i syfte att d ju p are analysera d e enkätfrågor som sp ecifikt berör u ngd om arnas inställn ing ar till att köra m op ed onyktra. Mycket kom m er d ärför att kretsa kring d en n yligen
näm nd a h yp otetiska situ ationen . I u p p satsen analyseras end ast svaren från d en enkät eleverna först besvarad e.
1.2 Problemdiskussion
Mop ed ister tillh ör en u tsatt trafikantgru p p och oftast är d e, frånsett
hjälm en, helt oskyd d ad e i trafiken. Det gör frågor rörand e d en gru p p en till ett m ycket an geläget äm ne.
Und er 2010 skad ad es totalt 153 p ersoner svårt i trafiken i sam band m ed m op ed körn ing. Det innebar en halvering av antalet skad ad e jäm fört m ed föregåend e år. Förh op p ningsvis kan d et vara början p å en ned åtgåend e trend i ett 2000-tal som annars karakteriserats av ett stigand e antal svårt skad ad e. I slu tet av 1990-talet låg an talet skad ad e p å liknand e nivåer som 2010 (Trafikverket, 2012-02-13a). Und er p eriod en 2000 till 2010 om kom totalt 124 m op ed ister. Statistiken visar även att nära h älften av d e
om kom na m op ed isterna u nd er p eriod en var yn gre än 18 år (Trafikverket, 2012-02-13b).
Dju p stu d ier av d e om kom na i trafiken visar tyd ligt att onyktr a
m op ed förare är ett allvarligt trafiksäkerhetsp roblem . Statistiken visar att cirka en tred jed el av d e om kom na m op ed förarna u nd er p eriod en 2005 – 2008 var p åverkad e vid olyckstillfället, d ock var in gen av d essa u nd er 18 år (Trafikverket, 2010).
I en u nd ersökn ing från 2009 u tförd p å u p p d rag av Vägverket tillfrågad es u ngd om ar i åld rarna 16 – 24 år om d e u n d er d e senaste tolv m ånad erna kört m op ed efter att ha d ru ckit alkohol. Av totalt 950 svarand e u p p gav fyra p rocent att d e h ad e kört m op ed onyktra . Inga skillnad er ku nd e
3
u p p visas m ellan kön en, och inte heller existerad e d et några större åld ersbaserad e skilln ad er (Broo & Lagerqvist, 2009).
I en liknand e u nd ersökning från m ars 2009 ställd es u ngefär sam m a fråga till u n gd om ar i åld rarna 15 – 24 år. Av d e 1000 resp ond enterna u p p gav sex p rocent att d e kört m op ed eller m otorcykel onyktra någon gån g u nd er d e senaste tolv m ån ad erna. I d en u nd ersökningen ku nd e båd e köns - och åld ersbaserad e skilln ad er u p p visas. Åtta p rocent av killarna h ad e kört beru sad e och bland tjejerna var and elen fyra p rocent. I åld ersgru p p en 15 – 19 år had e sju p rocent kört on yktra (Vägverket, 2009).
Ytterligare en jäm förbar u nd ersökning genom förd es 2008 i vilken d rygt fem tu sen nord iska fem tonåringar tillfrågad es. Resu ltaten visad e p å tyd liga skillnad er m ellan killar och tjejer. Knap p a fem p rocent av d e svenska
killarna u p p gav att d e kört beru sad e någon gång u n d er d et sen aste halvåret, m otsvaran d e and el för d e svenska tjejerna låg p å u n d er en p rocent (Gu stafsson & Gregersen, 2011).
VTI:s enkätu n d ersökning skiljer sig p å en viktig p u nkt gentem ot tid igare u nd ersökningar i äm net. Utöver att fråga u ngd om arna om d e kört m op ed p åverkad e tid igare ställs även frågor om d eras fram tid a in tentioner att köra m op ed onyktra. Dessu tom är VTI:s enkätu nd ersökn ing väld igt om fattand e och innehåller m ycket inform ation om resp ond en terna. Det som skiljer d en h är u p p satsen från tid igare stu d ier i äm net är att större foku s har lagts p å att u nd ersöka d e faktorer som p åverka r u n ga
4
1.3 Syfte
Det övergrip and e syftet m ed d en här u p p satsen är att u nd ersöka vad som p åverkar u nga m op ed förares intentioner till att alko holp åverkad e ge sig u t i trafiken. Av särskilt intresse är d e faktorer som har störst p åverkan p å u ngd om arnas in tention er. Ytterligare ett syfte är att belysa d e generella attityd erna till alkoh ol- och trafikrelaterad e frågor som finns bland svenska u ngd om ar.
1.4 Frågeställningar
H u r ser d e generella attityd erna bland svenska gym nasieu ngd om ar u t till alkohol och trafiksäkerhet (i synnerhet gälland e m op ed körning)?
Vad p åverkar u nga m op ed förares intentioner till att alkoholp åverkad e ge sig u t i trafiken ?
Påverkansfaktorerna av intresse är: kön, åld er, gym nasiep rogram , typ av bostad sort, kollektivtrafikm öjligheter, föräld rarnas
u tbild nin gsnivå, föräld rarnas u rsp ru ng, ku nskap er om alkohol och trafiksäkerhet, tid igare erfarenheter av alkoh ol och trafik, alkoholkonsu m tion, attityd er, norm er och riskbed öm n ing.
5
2 Metod
I d et här kap itlet red ovisas hu r enkätu n d ersökningen har u tform ats. Läsaren p åm inns om att d enna u p p sats bygger p å en enkätu n d ersökning u tförd av VTI. Metod avsnittet inled s d ärför m ed några sam m a nfattand e avsnitt om hu r enkäten och u rvalsp rocessen u tform ats. I m etod kap itlet red ovisas även d e statistiska m etod er som nyttjats för u p p satsens analyser.
2.1 Urval
Enkäten som ligger till gru nd för d en här u p p satsen besvarad es av u ngd om ar p å svenska gym n asieskolor. Att d et blev ju st gym nasieelever som tillfrågad es berod d e p å att d et sed an tid igare in te fanns så m ånga stu d ier som riktat sig m ot u ngd om ar i ju st d e åld rarna. Att en käten
besvarad es p å skolorna i stället för att skickas d irekt hem till u ngd om arna har sin förklaring i att u nd ersökn ingen som VTI genom förd e fram förallt syftad e till att u nd ersöka effekten av olika u tbild nin gsinsatser. Det var d ärför läm p ligast att genom föra enkätu n d ersökningen och
u tbild nin gsinsatserna p å en p lats d är u n gd om arna r ed an fann s sam lad e.
N är skolorna vald es var m ålet att d e sku lle vara geografiskt sp rid d a och ligga i städ er som skiljd e sig storleksm ässigt. Urvalet bestod av sex gym nasieskolor från fyra svenska städ er. De fyra orterna som vald es var Finsp ång (Östergötlan d ), Lin köp in g (Östergötland ), Strängnäs
(Söd erm anland ) och Örnsköld svik (Ån germ anland ). Urvalet av skolor och orter d rogs inte slu m p m ässigt, i stället had e p ersonliga kontakter en
inverkan p å valet av orter.
Sam tliga elever som besvarad e enkäten gick vid tid p u nkten i första eller and ra årsku rsen p å gym nasiet. Totalt ingick sex skolor i u nd ersökningen och från varje skola d rogs ett kvotu rval av klasser. N är klasserna vald es togs hänsyn till d eras sam m ansättning för att få en jäm n förd elning m ellan d e olika u tbild nin gsp assen m ed avseend e p å åld er, kön och typ av
gym nasiep rogram . Eftersom enkätu nd ersökningen gen om förd es vid flera olika tillfällen ku nd e u rvalet anp assas efter hand för att u p p nå d en
6
2.2 Enkätens utformning
Enkäten som ligger till gru nd för d en här u p p satsen författad es av VTI till ett p rojekt som resu lterad e i rap p orten Känsla och förnuft (Sörensen et. al, 2010). Enkäten är d en första av d et enkätp ar som använd es i
u nd ersökningen och innehåller 59 frågor (totalt cirka 100 frågor m ed alla d elfrågor inklu d erad e). I bilaga A p resenteras enkäten i sin helhet.
Enkäten bestod av fyra d elar: en bakgru n d sd el, en d el som avsåg att m äta ku nskap sn ivån i äm nena alkoh ol och trafik, en d el om resp on d enternas egna erfarenheter av alkohol och trafik. Sam t en större d el beståend e av fyra hyp otetiska scen arion.
I bakgru n d sd elen in gick bland ann at frågor angåend e åld er, kön,
bostad sort och föräld rarnas föd elselan d . Enkätens ku nskap sfrågor syftad e till att m äta elevernas ku nskap er i äm nen a alkoh ol och trafik. Till exem p el testad es hu ru vid a eleverna känd e till vilken p rom illegräns som gäller för rattfylleri. Frågorna i enkätd elen som relaterar till resp ond enternas egna erfarenheter hand lad e till exem p el om elevernas alkoholvan or och hu ru vid a d e kört m op ed onyktra.
Enkätd elen innehålland es d e hyp otetiska scenariona p resenterad e ett an tal situ ationer för eleverna. Utifrån d essa fick eleverna ta ställnin g till en rad p åståend en och m öjliga agerand en. Dessa frågor och p åståen d en
u tform ad es d elvis u tifrån en version av Theory of Planned Behaviour (Schifter & Ajzen, 1985). Sörensen et. al (2010) tolkar teorin som att
”beteendet direkt [påverkas] av intentionen, som i sin tur påverkas av tre faktorer: attityd till beteend et, d en su bjektiva norm en sam t d en u p p levd a kontrollen av beteen d et”.
7
Av enkätens fyra hyp otetiska scenarion är d et end ast ett som varit av intresse för d enna u p p sats, näm ligen d et scenario som hand lar om att köra m op ed alkoholp åverkad . I figu r en ned an visas scenariot så som d et
p resenterad es för eleverna.
Efter scenariot fick eleverna till exem p el bed öm a h u r troligt d et är att d e kör m op ed från festen och hu r troligt d et är att bästa kom p isen sku lle köra i sam m a situ ation. Eleverna får även g öra en bed öm nin g av vad d e tror att p ersoner i d eras närhet sku lle tycka om d e körd e m op ed onyktra.
Bed öm n ingsfrågorna tillhörand e d e hyp otetiska situ ationerna har
besvarats p å en sju grad ig skala d är 1 står för M ycket troligt och 7 står för
M ycket otroligt. I vissa fall gick i stället skalan från Helt acceptabelt till Helt oacceptabelt eller från Håller helt med till Tar helt avstånd.
2.3 Bortfall
Av d e 2 533 elever som in gick i u rvalet var d et 2 006 som besvarad e enkäten. I bortfallet ingår d e elever som antingen valt att inte fylla i
enkäten eller som inte var i skolan d en sp ecifika d agen d å u nd ersökningen genom förd es. Ytterligare några av d e 2 006 ifylld a enkäterna faller bort p å gru nd av att d e ej varit förenliga m ed d et d en här u p p satsen syftar till att u nd ersöka. Det han d lar till exem p el om enkäter d är frågorna tillhörand e m op ed situ ationen in te alls har besvarats (68). Ytterligare ett an tal (5)
enkäter har p lockats bort eftersom d e besvarats u p p enbart oseriöst. Det rör sig till exem p el om enkäter som fyllts i m ed ett system atiskt
sicksack-m önster eller enkäter d är flera tyd ligt sicksack-m otsägelsefu lla svar har läsicksack-m n ats.
Allt som allt har slu tligen 1 933 enkäter legat till gru nd för d en na u p p sats analyser, vilket ger ett totalt bortfall p å 24 p rocent. Det var obligatoriskt för eleverna att fylla i en käten och d etta genom förd es i klassru m m en u nd er lärarnas tillsyn . Bortfallet har d ärför ku nn at hållas relativt lågt. De p artiella
Tänk dig att du är på fest i en sommarstuga där alla har druckit alkohol. Du har moped och har druckit två starköl, men känner dig inte berusad.
8
bortfallen har varierat m ellan olika frågor. Det rör sig till exem p el om elever som m issat att fylla i en fråga eller kryssat i två alternativ när egentligen bara ett svar efterfrågad es. N är svaren p å frågorna red ovisas anges hu r stort d et p artiella bortfallet varit.
2.4 Kodning och redovisning
Vid flera tillfällen har enkätens svarsalternativ slagits sam m an innan d e p resenterats i u p p satsen . Det har gjorts för att höja tolknin gsbarheten och även för att m öjliggöra vissa analyser som är beroend e av att
svarsfrekvenserna in te är för låga.
Till exem p el har elevernas gym nasiep rogram d elats in i två gru p p er, p raktiska resp ektive teoretiska p rogram . De gym nasiep rogram som
räknats som teoretiska är d e som anses ställa lite högre ku nskap skrav och som in te in klu d erar en p raktikd el i u tbild ningen. Till d enna kategori räknas d e natu r- och sam hällsvetenskap liga p rogram m en sam t
teknikp rogram m en. Övriga p rogram räknas som p raktiska p rogram . I d en kategorin ingår till exem p el han tverksp rogram m en, hotell och restau rang, m ed flera.
För att ku nna u n d ersöka hu ru vid a ku nskap er i äm nena alkoh ol och trafik har någon p åverkan p å inten tionen att köra beru sad har en ny
ku nskap svariabel beräknats. Ku nskap svariabeln beräknas u tifrån fyra ku nskap er: rattfyllerigräns, hu r m ycket en m an resp ektive en kvinna kan d ricka innan rattfyllerigränsen överstigs och hu r risken att om kom m a i trafiken p åverkas för u nga beru sad e förare. Enkätens övriga
ku nskap sfrågor h ar inte tagits m ed d å d e ej ansetts vara lika relevanta för god a ku nskap er i äm net.
2.5 Statistiska metoder
För red ovisn ing av enkätsvar använd s tabeller och d iagram . Övriga statistiska m etod er som använd s för att analysera d ata är χ2-test och en ord inal logistisk regressionsm od ell.
9
2.5.1 Chitvå-test
Chitvå-testet, häd anefter betecknat χ2-test, är ett test som jäm för förväntad e och observerad e värd en för att testa om d en u p p ställd a hyp otesen är sann. I d en här u p p satsen använd s testet för att u nd ersöka vilka faktorer som har ett sign ifikant sam band m ed u ngd om arnas intentioner till att köra
m op ed onyktra. En kätens fråga ”Hur troligt är det att du kör moped från
festen?” h ar ansetts vara ett bra m ått p å in tentionen och svaren p å d en
frågan u tgör gru nd en i d e tester som gen om för s. För att u n d ersöka
sam band en p rövas om svarsförd eln ingen p å fråga n skiljer sig åt beroend e p å faktorn som testas. Till exem p el testas om d et råd er några signifikan ta skillnad er i svarsförd elning m ellan killar och tjejer. För exem p let blir d å d e u p p ställd a hyp oteserna:
N ollhypotes: Ungd om arnas intentioner till att köra m op ed onyktra skiljer sig inte m ellan könen.
M othypotes: Ungd om arnas intentioner till att köra m op ed onyktra skiljer sig
m ellan könen.
Övriga hyp oteser ställs u p p p å likn and e vis och för att testa hyp oteserna använd s följand e beräkningsform el (Körn er & Wahlgren, 2007):
∑
d är O står för d e observerad e frekvenserna och E d e förväntad e
frekvenserna u nd er antagand et att n ollhyp otesen är sann. Det värd e som fås fram , kallat χ2-su m m an, jäm förs m ed ett tabellvärd e från χ2
-förd elnin gen. Tabellvärd et beror p å vilken signifikansn ivå som väljs
(vanligtvis fem p rocent) och antalet frihetsgrad er. Antalet frihetsgrad er fås av form eln (Körner et. al, 2007):
Där r är antalet rad er och k är antalet kolu m ner i frekvenstabellen.
En fram räknad χ2-su m m a som överstiger sitt tabellvärd e in nebär att nollh yp otesen förkastas. Med an d ra ord existerar ett statistiskt säkerställt sam band . För att p åvisa testets styrka beräknas ett p värd e. Ett lågt p
10
värd e innebär att nollhyp otesen förkastas och ju lägre p -värd e d esto starkare stöd för m othyp otesen. Den grän s, vid vilken nollhyp otesen förkastas, sätts van ligen till ett p -värd e p å fem p rocent.
Då m ånga tester u tförs ökar risken för att en nollh yp otes felaktigt ska förkastas. För att m in ska risken nyttjas Bonferronis korrektion. Gränsen korrigeras d å genom att d en d ivid eras m ed antalet test som genom förs.
Ett signifikan t χ2-test talar om att d et finns ett statistiskt säkerställt
sam band , d ock säger testet in get om hu r d etta sam band ser u t. Därför har u p p satsens χ2-test kom p letterats m ed grafisk analys för att bed öm a vilken egenskap eller inställning som generellt led er till en högre intention att köra m op ed onykter.
Problem med få förväntade frekvenser
För att χ2-testet ska fu ngera korrekt bör två tu m regler gälland e d e förväntad e frekvenserna vara u p p fylld a:
Ingen förväntad frekvens u nd erstiger 1
H ögst 20 p rocent av d e förväntad e frekvenserna u nd erstiger 5
Om d essa tu m regler inte u p p fylls fin ns två alternativa tillvägagångssätt. Det första är att istället använd a sig av ett alternativt test. En an nan
m öjlighet är att u tföra en sam m anslagnin g av celler för att p å så sätt öka d e förväntad e frekvenserna (end ast m öjligt d å svarsalternativen h ar en
natu rlig ord n ing). Den sistnäm nd a m etod en har använts i d en här u p p satsen . Det innebär att d e sju grad iga variabler som testats m ot intentionen har kod ats om till tregrad iga genom att låta svarsalternativ 1 – 3 bild a kategori 1, och svarsalternativ 5 - 7 bild a kategori 3.
Mittenalternativet som tolkats som ett ”varken eller” -svar hamnar ensam i kategori 2.
2.5.2 Ordinal logistisk regression
Den ord inala logistiska regressionsm od ellen använd er sig av ett antal förklarand e variabler för att skatta san nolikheterna för resp onsvariabelns m öjliga u tfall. Mod ellen kan ses som en u tvecklad version av d en logistiska regressionsm od ellen m ed bin är resp onsvariabel. Ett viktigt tillägg är att i d en ord nad e logistiska m od ellen tillåts resp onsvariabeln att anta fler än två
11
värd en. Det finns d essu tom en natu rlig rangord ning av d e värd en som resp onsvariabeln kan anta. Mod ellen för ord inal logistisk regression är (H . Ku tner, J. N achtsheim , N eter, Li, 2005; H osm er & Lem eshow , 2000):
( ( ))
d är är antalet möjliga värden som responsvariabel Y kan anta.
X-variablerna står för m od ellens förklaran d e variabler. Koefficienterna för m od ellens variabler är d esam m a för alla medan föränd ras beroend e p å vilket värd e p å resp onsvariabeln som m od elleras. Mod ellen resu lterar i ku m u lativa sannolikheter från vilka sp ecifikt efterfrågad e san nolikheter är m öjliga att bryta u r.
I d en här u p p satsen kom m er m od ellen att använd as för att u tvärd era vilka faktorer som h ar störst p åverkan p å u ngd om arnas intentioner till att köra m op ed onyktra. Precis som i χ2-testen har enkätens fråga ” Hur troligt är det
att du kör moped från festen?” ansetts m äta intentionen och nyttjas d ärför
som resp onsvariabel. Eftersom m od ellens resp onsvariabel har sina värd en p å ord inal skala p assar d en ord inala logistiska regressionsm od ellen bäst för d en här analysen.
För att u nd ersöka om m od ellens ingåen d e variabler är sign ifikanta, d et vill säga om d et råd er ett statistiskt säkerställt sam band m ellan d e sp ecifika variablerna och m od ellens resp onsvariabel, har Wald s χ2-test använts (H osm er et. al, 2000):
̂
̂ ̂
Testet bygger p å nollhyp otesen att variabel :s koefficient är lika m ed noll. Ett h ögt värd e p å teststatistikan ind ikerar att hyp otesen kan förkastas, vilket innebär att variabeln är betyd elsefu ll. För att bed öm a resu ltatet jäm förs värd et p å teststatistikan m ed ett värd e u r χ2-förd eln ingen m ed en frihetsgrad och ett p -värd e fås fram . Detta p -värd e talar om hu r stor sannolikheten är att d en sp ecifika variabeln är oin tressant.
12
Signifikansn ivån för att accep tera en variabel har valts till ett p -värd e p å fem p rocent.
För att u nd erlätta tolkningen av m od ellen s variabler har od d skvoterna för d e olika faktorerna beräknats. Beräkn ingarna har gjorts en ligt följand e form el (H osm er et. al, 2000):
Od d skvoten är ett m ått p å h u r od d set för ett högre värd e p å
resp onsvariabeln föränd ras d å värd et p å d en förklarand e variabeln ökar m ed en enhet. För d en ord inala logistiska regressionen gäller även att od d sökningen är p rop ortionell m ellan varje värd eökn ing p å d en förklarand e variabeln. Till exem p el innebär en od d skvot p å två (2), tillhörand e en förklarand e variabel, att risken för ett högre värd e p å
resp onsvariabeln d u bbleras för varje ökn ing av d en förklarand e variabelns värd e.
Problem med tomma celler
För att m od ellen ska fu ngera korrekt krävs att sam tliga m atchn ingar m ellan resp onsvariabelns värd en och övriga variabler existerar.
Annorlu nd a u ttryckt får inga celler i korstabellerna m ellan resp ons - och någon förklarand e variabel vara tom m a (H osm er et. al, 2000). Av d en anled nin gen har enkätens sju grad iga skalor bantats ner till tregrad iga. Ytterligare en förd el m ed färre variabelvärd en är att tolkn ingen av
m od ellen u n d erlättas. För att ytterligare öka tolknin gsbarheten har vissa skalor in verterats p å så vis att sam tliga variabler har d e an tagn a
risk-attityd erna p å skalan s högsta värd e. Det innebär till exem p el för m od ellens förklarin gsvariabler att kategori 1 m otsvarar d e svarsalternativ d är
resp ond enten antingen tar avstånd , anser d et som otroligt eller tycker d et är oaccep tabelt. Kategori 2 svarar för frågans m ittenalternativ som tolkats som ett ”varken eller”-svar. Slutligen svarar kategori 3 för de tre
svarsalternativ d är resp ond enten håller m ed , anser d et som troligt eller tycker d et är accep tabelt. På sam m a vis h ar d en sju grad iga
resp onsvariabeln kod ats om inför m od ellbyggand et. Då m od ellen
13
Multikollinjäritetsproblem
Mu ltikollin järitet är ett p roblem som u p p står d å två eller flera förklarand e variabler ap p roxim ativt kan beskrivas som en fu nktion av an d ra
förklarand e variabler i m od ellen. Grad en av m u ltikollinjäritet kan variera och så även effekterna p å m od ellen. Förekom sten av m u ltikolinjäritet p åverkar p aram eterskattn ingarna och d eras varianser, vilken kan led a till felaktiga slu tsatser om d e olika förklaringsvariablernas p åverkan p å resp onsvariabeln . För att u nd ersöka om allvarliga
m u ltikolinjäritetsp roblem existerar i m od ellen har p aram etrarnas VIF-värd en (V ariance Inflation Factor) stu d erats. VIF-VIF-värd ena, som ej genereras av d en logistiska regressionen, häm tas från en vanlig linjär
regressionsm od ell m ed sam m a variabler som in gick i d en logistiska regressionen. Om något VIF-värd e överstiger 10 bru kar d etta ses som ett bevis p å att allvarlig m u ltikolinjäritet existerar (Ku tner et . al, 2005).
Utvärdera modellen
Ett p op u lärt m ått för att i linjära regressionsm od eller u tvärd era m od ellen är förklarin gsgrad en (R2). Förklarin gsgrad en m äter hu r stor d el av
variansen i resp onsvariabeln som förklaras av m od ellen
(Körner et. al, 2007). För logistiska regressionsm od eller är d et inte m öjligt att räkna fram förklaringsgrad en, i stället använd s en ap p roxim ation kallad p seu d o-R2. Det finns en rad olika p seu d o-R2, och d e flesta ger olika resu ltat. I d en här u p p satsen kom m er N agelkerkes R2 att använd as (N oru šis, 2011):
{ } ⁄ ⁄
I form eln m otsvarar L(MFu ll) d en fu lla m od ellens logaritm erad e
likelihood fu nktion (log-likelihood ) och L(MIntercep t) står för log-likelihood i m od ellen u tan d e förklarand e variablerna. N agelkerkes R2 antar ett värd e m ellan noll och ett, och tolkas som en van lig förklaringsgrad .
14
2.5.3 Stegvis valprincip
Den m etod som använts för att välja u t vilka variabler som skall ingå i regressionsm od ellen har v arit stegvis valp rincip (H osm er et. al, 2000). Princip en bygger m od ellen från n oll och lägger till variabler steg för steg. Stegvis valp rin cip förklaras i följand e steg:
1. Mod ell m ed enbart konstanter anp assas och m od ellens log -likelihood värd e räkn as u t. Log--likelihood är d et m ått som använd s för att u tvärd era m od ellen genom att koefficien terna väljs så att sannolikh eten för d e observerad e värd ena
m axim eras. Sam tliga m öjliga förklarand e variabler p rövas och variabeln som resu lterar i störst värd eökning p å
log-likeliood fu nktionen ad d eras till m od ellen (u nd er föru tsättn ing att d en u tvald a variabeln är sign ifikant för m od ellen).
2. Mod ellens log-likelih ood värd e räknas p å nytt u t och d en variabel av d e kvarvarand e som resu lterar i d en största
värd eöknin gen läggs till m od ellen, återigen u nd er föru tsättnin g att variabeln är sign ifikant för m od ellen.
3. Eftersom d et är m öjligt att d en första variabeln som lad es till m od ellen inte längre är signifikan t d å ytterligare en variabel lagts till testas d etta och eventu ellt osign ifikanta variabler p lockas bort från m od ellen.
Proced u ren fortsätter sed an p å sam m a vis tills alla för m od ellen
signifikan ta variabler tagits m ed och sam tliga icke-sign ifikanta läm nats u tanför m od ellen.
2.5.4 Statistiska program
Tre d atorp rogram m ed statistiska fu nktioner har använts för olika m om ent u nd er arbetets gång. För d e statistiska m etod erna har främ st SA S 9.2
nyttjats. Även IBM SPSS version 19 h ar an vänts för kom p letterand e analyser. För red ovisning av d iverse resu ltat har förklarand e d iagram skap ats m ed hjälp av M icrosoft Excel 2010.
15
3 Resultat
I d et här kap itlet p resenteras d e svar som erhållits i en käten och som sam tid igt är relevanta för d enna u p p sats.
3.1 Ungdomarnas bakgrund
Först u t att p resenteras är elevernas bakgru nd sinform ation. På d e flesta av d essa frågor har d et p artiella bortfallet varit lågt och resu ltaten ger d ärm ed en bra bild av vilka d et är som har besvarat enkäten.
I tabell 1 red ovisas könsförd elnin gen bland d e svarand e. Som synes är förd elnin gen m ellan killar och tjejer m ycket jäm n.
Tjejer Killar
Antal 953 961
Andel 50 % 50 %
Tabell 1: Könsfördelning. Bortfall: 1,0 %.
Tabell 2 visar elevern as åld ersförd eln ing. I tabellen fram kom m er att över hälften av resp ond en terna är 17 år. Un gefär var fjärd e elev är 18 år och cirka en tiond el av d e svarand e är 16 år. Resterand e åld rar är m ind re vanligt förekom m an d e.
15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år
Antal 6 203 1090 485 81 15 2
Andel 0 % 11 % 58 % 26 % 4 % 1 % 0 %
Tabell 2: Å ldersfördelning. Bortfall: 2,7 %.
I tabell 3 red ovisas vilken typ av u tbild nin g som eleverna stu d erar. Elever p å p raktiska u tbild ningar är m er än d u bbelt så m ånga som eleverna p å teoretiska u tbild n ingar.
Praktisk utbildning Teoretisk utbildning Antal 1359 574 Andel 70 % 30 %
16
På frågan om u ngd om arnas bostad sort h ar d e fem u rsp ru n gliga
alternativen slagits sam m an till tre. Det är för eleverna boend e i stad eller tätort som ingen hän syn tagits till om d e bor centralt eller i ytterom råd e. I d e fall d är två olika typ er av bostad sor ter u p p getts red ovisas d essa i kategorin Blandat. I tabell 4 sam m anfattas resu ltaten.
Stad Tätort Landsbygd Blandat
Antal 768 537 568 35
Andel 40 % 28 % 30 % 2 %
Tabell 4: Typ av bostadsort. Bortfall: 1,3 %.
Även p å frågan om d e u p p levd a m öjligheterna till att åka kollektivtrafik u nd er kvällar och nätter har antalet altern ativ i efterhand m inskats m ed hjälp av sam m anslagning. Det är alternativen M ycket stora och Ganska stora som bild at kategorin Stora. Alternativen Ganska små och M ycket små kallas kort och gott Små. I d e åtta fall d är resp on d enten valt flera alternativ som ej ku nnat hänföras till någon av kategorierna har d essa kod ats som p artiellt bortfall. Tabell 5 visar svarsförd elningen p å frågan.
Stora Varken eller Små Vet ej
Antal 651 286 870 108
Andel 34 % 15 % 45 % 6 %
Tabell 5: Upplevd tillgång till kollektivtrafik under kvällar/nätter. Bortfall: 0,9 %.
I tabell 6 p resenteras hu r eleverna svarat p å frågan om d eras föräld rars högsta u tbild nin gsnivå. Resu ltaten red ovisas i tre nybild ad e kategorier d är alternativet Grundskola eller motsvarande kallas Förgymnasial utbildning.
Folkhögskola och Gymnasieskola eller motsvarande kallas Gymnasial utbildning. Universitet eller högskola p resenteras i kategorin Eftergymnasial utbildning. I
d e fall d är två alternativ valts har d etta tolkats som ett kryss p er föräld er. I d e fallen har enbart d en högsta u tbild n in gen räknats. Det fan ns ett öp p et svarsalternativ som 50 elever har nyttjat, d e vanligaste svaren var olika varianter p å ”Vet ej” (25), olika yrkesu tbild ningar (11) och Kom vu x (4). Svar av typ en ”Vet ej” sam t u tbild n ingar som in te säkert ku nnat p laceras i någon sp ecifik kategori har kod ats som p artiellt bortfall.
17 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Antal 108 850 790 Andel 6 % 49 % 45 %
Tabell 6: Föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Bortfall: 10,6 %.
Tabell 7 visar var elevernas föräld rar är föd d a. Kategoriseringen Utlandet innebär att eleven har två u tland sföd d a föräld rar och Blandat betyd er att d en ena föräld ern är u tlan d sföd d . Fler än åtta av tio har svenskföd d a
föräld rar och sam m anlagt h ar 15 p rocent av eleverna m inst en u tlan d sföd d föräld er.
Sverige Utlandet Blandat
Antal 1644 156 129
Andel 85 % 8 % 7 %
Tabell 7: Föräldrarnas födelseland. Bortfall: 0,2 %.
I enkäten frågad es även om resp ond en terna had e någon typ av körkort, förarbevis eller körkortstillstånd . För att u nd erlätta analys av d ata har svaren d elats in i tre kategorier. I d e fall d är eleven kryssat flera alternativ har d essa sorterats efter d en m est kvalificerad e föraru tbild nin gen enligt följan d e ord nin g:
1. Körkort Motorcykel- eller p ersonbilskörkort
2. Traktor/ Övningskör Traktorkort eller körkortstillstånd
3. Mop ed / Skoter Mop ed förarbevis eller annat förarbevis, exem p elvis för terrängskoter.1 Bland d e svar som ej fanns m ed som förtryckta alternativ , u tan i stället u p p gavs i d et öp p na alternativet, var förarbevis för snöskoter och terrängford on d e klart vanligaste (147 st.). I tabell 8 visas h u r svaren
1
Klassificeringen efter m est kvalificerad e föraru tbild ning häm tad från Känsla och förnuft (Sörensen et. al, 2010).
18
förd elat sig. Tabellen visar att end ast en liten and el av d e svarand e had e körkort för bil eller m c. Cirka 20 p rocent had e traktorkort eller tillstånd att övningsköra. En tred jed el had e förarbevis för m op ed / skoter och d ryga 40 p rocent saknad e helt någon form av förarbevis.
Körkort Traktor/Övningskör Moped/Skoter Inget
Antal 59 373 637 825
Andel 3 % 20 % 34 % 44 %
Tabell 8: Förarbevis. Bortfall: 2,0 %.
3.2 Egna erfarenheter
Ett antal av enkätens frågor behand lad e u ngd om arnas egna erfarenheter av alkohol och trafik. Resu ltaten från d essa frågor red ovisas ned an.
Tabell 9 visar en sam m anställn ing över h u r m ånga av eleverna som u n d er d e senaste tolv m ånad erna hållit sig nyktra u nd er en fest för att ku nna köra m op ed / m c/ bil hem . Av tabellen fram kom m er att 38 p rocent av d e
svarand e hållit sig n yktra av d enna an led ning någon gång u n d er d et senaste året.
Vid flera
tillfällen Vid ett tillfälle Nej
Antal 527 162 1149
Andel 29 % 9 % 63 %
Tabell 9: Hållit sig nykter för att köra hem från fest. Bortfall: 5,0 %.
Tabell 10 visar hu r m ånga av eleverna som u nd er d e senaste tolv
m ånad erna sett någon p åverkad bilförare. Sam m anlagt är d et en tred jed el som någon gång u nd er d et senaste året sett en p åverkad p erson köra bil.
Vid flera
tillfällen Vid ett tillfälle Nej
Antal 192 447 1273
Andel 10 % 23 % 67 %
19
I tabell 11 red ovisas hu r m ånga av eleverna som u nd er d e sen aste tolv m ånad erna försökt h ind ra en p åverkad p erson från att köra bil. Ungefär var fjärd e elev svarar att d e försökt hind ra en p åverkad p erson från att köra och en m ajoritet av d em h ar också lyckats.
Försökt och lyckats Försökt men misslyckats Inte försökt Antal 273 158 1434 Andel 15 % 9 % 77 %
Tabell 11: Hindrat eller försökt att hindra påverkad bilförare. Bortfall: 3,5 %.
Tabell 12 visar hu r m ånga av u ngd om arn a som u n d er d e senaste tolv m ånad erna blivit skju tsad e i bil av en p åverkad förare. Resu ltaten visar att m ajoriteten av u ngd om arna inte har blivit skju tsad e. Sam tid igt har fler än var tion d e u p p gett att d e någon gång u n d er d et senaste året blivit
skju tsad e av en p åverkad p erson.
Vid flera
tillfällen Vid ett tillfälle Nej
Antal 80 190 1651
Andel 4 % 10 % 86 %
Tabell 12: Skjutsad i bil av påverkad förare. Bortfall: 0,6 %.
Tabell 13 visar hu r m ånga av u ngd om arn a som u n d er d et senaste året blivit skju tsad e p å m op ed eller m c av en p åverkad förare. Majoriteten har inte blivit skju tsad e av en p åverkad förare och and elen som blivit skju tsad e u p p går till 16 p rocen t.
Vid flera
tillfällen Vid ett tillfälle Nej
Antal 105 192 1625
Andel 6 % 10 % 85 %
20
Tabell 14 visar hu r m ånga av eleverna som u p p gett att d e själva kört bil p åverkad e d e senaste tolv m ånad erna. Totalt h ar fyra p rocent av eleverna kört alkohol- eller d rogp åverkad e någon gång u nd er d et senaste året.
Vid flera
tillfällen Vid ett tillfälle Nej
Antal 34 44 1847
Andel 2 % 2 % 96 %
Tabell 14: Kört bil alkohol- eller drogpåverkad. Bortfall: 0,4 %.
Tabell 15 visar hu r m ånga av u ngd om arn a som u n d er d e senast e tolv m ånad erna kört m op ed / m c p åverkad e av alkohol eller d roger.
Sam m anlagt har tolv p rocent av u n gd om arna kört m op ed eller m c p åverkad e.
Vid flera
tillfällen Vid ett tillfälle Nej
Antal 85 157 1677
Andel 4 % 8 % 87 %
Tabell 15: Kört moped eller mc alkohol- eller drogpåverkad. Bortfall: 0,7 %.
I tabell 16 red ovisas hu r ofta u n gd om arn a går p å fest d är d et d ricks
alkohol. I tabellen har svaren kategoriserats p å så vis att alternativen Flera
gånger per vecka och N ågon gång per vecka slagits sam m an till V eckovis.
Kategorin M ånadsvis har bild ats genom en sam m anslagning av alternativen
2-3 gånger per månad och N ågon gång per månad. Kategorin Sällan/A ldrig
består följaktligen av alternativen M er sällan sam t A ldrig. I d e fall d är resp ond enten kryssat d u bbelt inom en nybild ad kategori har svaren tagits m ed , i övriga fall har d u bbelsvar räknats som p artiellt bortfall.
Veckovis Månadsvis Sällan/Aldrig
Antal 380 928 594
Andel 20 % 49 % 31 %
21
Tabell 17 visar hu r ofta u ngd om arna d ricker alkohol så att d e känner sig beru sad e. Sam m a hop slagn ingar av svarsalternativen har gjorts som i föregåend e tabell. N ära häften av u ngd om arna u p p ger att d e sällan eller ald rig d ricker sig beru sad e.
Veckovis Månadsvis Sällan/Aldrig
Antal 291 769 847
Andel 15 % 40 % 44 %
Tabell 17: Dricker sig berusad. Bortfall: 1,3 %.
Tabell 18 visar hu r m ånga av eleverna som känner någon som d rabbats av en alkoholrelaterad trafikolycka. Drygt en fem ted el av u n gd om arna känner någon d rabbad .
Ja Nej
Antal 417 1486
Andel 22 % 78 %
Tabell 18: Känner någon som drabbats av en alkoholrelaterad trafikolycka. Bortfall: 1,6 %.
I tabell 19 visas h u r u ngd om arna ställer sig till d en nu varan d e
rattfyllerigränsen. Ur tabellen går u tläsa att nära hälften av eleverna saknar åsikt i frågan. Det är fler som anser att gränsen bör sänkas än vad d et är som anser att d en bör höjas.
Den bör höjas Den bör sänkas Den bör inte ändras Vet ej/Ingen åsikt
Antal 149 291 540 924
Andel 8 % 15 % 28 % 49 %
22
3.3 Kunskapsfrågor
I enkäten ingick åtta frågor som avsåg att m äta u ngd om arnas ku nskap er om alkohol och trafik. I tabell 20 ned an red ovisas hu r frågorn a i olika grad besvarats korrekt. I genom snitt besvarad es 3,5 korrekt. Frågan m ed störst and el korrekta svar h and lad e om att u n ga förare m ed 0,5 p rom ille alkohol i blod et har högre risk än nyktra förare att om kom m a i trafiken. 82,7 p rocent av eleverna var m ed vetna om att d etta in nebär en risköknin g. På
följd frågan om hu r stor d en riskökn ing är var d et end ast 0,3 p rocent (tre p ersoner) som svarad e inom d et god kän d a intervallet. För d e korrekta svaren p å frågorna, se bilaga C.
Fråga Rätt Fel Ej svar
Gräns för rattfylleri? 54 % 37 % 9 %
Gräns för grovt rattfylleri? 21 % 65 % 13 %
Andel påverkade av omkomna bilförare? 51 % 44 % 5 % Riskökning för unga, berusade bilförare? 83 % 13 % 4 % Hur mycket alkohol kan en man dricka och köra? 14 % 72 % 14 % Hur mycket alkohol kan en kvinna dricka och köra? 34 % 52 % 15 % Alkoholkonsumtion per person och år? 31 % 67 % 2 % Mer eller mindre alkoholkonsumtion än för tio år sedan? 67 % 30 % 3 %
Tabell 20: Resultat på enkätens kunskapsfrågor.
3.4 Ungdomarnas värderingar
Som tid igare näm n ts innehöll enkäten ett antal h yp otetiska scenarion följt av d iverse frågor och p åståend en. En av d essa situ ationer han d lad e om m op ed körn ing, och är d ärm ed intressant för d enna u p p sats. Därför är d et enbart svaren p å ju st d et scenariot som p resenteras här ned an. Det scenario som u ngd om arna fått sätta sig in i p resenteras i följand e ru ta.
Tänk dig att du är på fest i en sommarstuga där alla har druckit alkohol. Du har moped och har druckit två starköl, men känner dig inte berusad.
23
I d iagram 1 visas svarsförd elningen över hu r troligt eleverna anser d et vara att d e kör m op ed från festen. Ur d iagram m et går u tläsa att 38 p rocent ser d et som m ycket otroligt att d e sku lle köra, sam tid igt ser 15 p rocent av eleverna d et som ett m ycket troligt agerand e. N är bed öm n ingen i stället gäller h u r troligt d et är att bästa kom p isen sku lle köra är d et n ågot fler som ser d et som troligt (se d iagram 2).
Diagram 1: Hur troligt ungdomarna anser det vara att de kör moped från
festen. M edelvärde: 4,69. Bortfall: 1,0 %.
Diagram 2: Hur troligt ungdomarna anser det vara att bästa kompisen kör moped från festen. M edelvärde: 4,27. Bortfall: 1,0 %.
15% 9% 9% 12% 7% 11% 38% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Mycket troligt 2 3 4 5 6 7 Mycket otroligt 16 % 9 % 11 % 18 % 10 % 10 % 25 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Mycket troligt 2 3 4 5 6 7 Mycket otroligt
24
I d iagram 3 visas hu r troligt eleverna anser d et vara att d e p å m op ed sku lle skju tsa sin bästa kom p is hem från festen. Mönstret som går att u ttyd a från d iagram m et är att färre ser d et som troligt att d e sku lle skju tsa kom p isen jäm fört m ed hu r m ånga som såg d et som troligt att d e själva sku lle köra.
Diagram 3: Hur troligt ungdomarna anser det vara att de skjutsar bästa kompisen på mopeden. M edelvärde: 5,08. Bortfall: 1,2 %.
Sam m a situ ation gäller fortfarand e m ed tillägget att eleverna n u även får anta att d e kört m op ed från festen. Bed öm nin garna som ska göras gäller hu r accep tabelt d e tror att p ersoner i d eras närhet tycker ett såd ant
agerand e är. I d iagram 4 p resenteras u n gd om arnas bed öm n in gar av vad d e tror att d en vu xna p erson som står d em närm ast sku lle tycka. Diagram 5 visar m otsvaran d e bed öm nin gar av bästa kom p isens accep tansnivå . Då d iagram m en stu d eras fram kom m er att d e flesta tror att en nära vu xen ser agerand et som helt oaccep tabelt. Motsvarand e and el som tror att bästa kom p isen ser ageran d et som helt oaccep tabelt är knap p t hälften så stor.
I d iagram 6 visas hu r accep tabelt u ngd om arna själva tycker d et had e varit om d e kört m op ed från festen. H är är accep tansnivån lägre än vad
u ngd om arna tror d en är hos bästa kom p isen . Observera att d e tre följand e d iagram m en (4, 5 och 6), till skilln ad från övriga, red ovisas m ed en
p rocentaxel u p p gåen d es till 70 p rocent. 10% 6% 9% 14% 7% 11% 43% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Mycket troligt 2 3 4 5 6 7 Mycket otroligt
25
Diagram 4: V ad ungdomarna tror att den vuxna person som står dem närmast
tycker om de kör moped från festen. M edelvärde: 6,10. Bortfall: 1,0 %.
Diagram 5: V ad ungdomarna tror att bästa kompisen tycker om de kör mopedonyktra. M edelvärde: 4,77. Bortfall: 1,2 %.
Diagram 6: V ad ungdomarna själva tycker om de kör moped från festen.
M edelvärde: 5,16. Bortfall: 1,1 % 3% 1% 3% 9% 8% 11% 65% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 1 2 3 4 5 6 7 Helt oacceptabelt Helt acceptabelt 9% 6% 9% 21% 13% 11% 31% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 1 2 3 4 5 6 7 Helt oacceptabelt Helt acceptabelt 8% 4% 8% 18% 10% 11% 41% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 1 2 3 4 5 6 7 Helt oacceptabelt Helt acceptabelt
26
Diagram 7 visar hu r u ngd om arna tagit ställn ing till p åståend et att d et in te angår någon an nan om d e kör m op ed från festen. Diagram m et visar p å en stor sp rid nin g av svaren, m en d et är fler som tar avstånd än vad d et är som håller m ed .
Diagram 7: Huruvida ungdomarna håller med om påståendet att det inte angår
någon annan om de kör moped från festen. M edelvärde: 4,61. Bortfall: 2,3 %.
I d iagram 8 red ovisas hu r u ngd om arna tagit ställnin g till p åståend et att d et är bekväm t för d em att ta sig hem från festen m ed m op ed . Även här är sp rid ningen av svaren stor m ed u ngefär lika m ån ga som tar avstånd som håller m ed . Med elvärd et ligger m ycket n ära m ittenalternativet fyra.
Diagram 8: Huruvida ungdomarna håller med om påståendet att det är bekvämt för dem att ta sig hem från festen med moped. M edelvärde: 4,14. Bortfall: 2,8 %. 10% 7% 11% 23% 12% 11% 27% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Håller helt med 2 3 4 5 6 7 Tar helt avstånd 16% 10% 12% 22% 9% 8% 23% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Håller helt med 2 3 4 5 6 7 Tar helt avstånd
27
I d iagram 9 visas hu r troligt eleverna anser d et vara att d e ska klara av att köra m op ed efter att ha d ru ckit två starköl. Sp rid n ingen av svaren är stor, d ock är d et fler som tror att d e klarar av att köra m op ed från festen än vad d et är som inte tror d et.
Diagram 9: Hur troligt ungdomarna anser det vara att de klarar av att köra
moped efter att ha druckit två starköl. M edelvärde: 3,58. Bortfall: 2,4 %.
Generellt ser elevern a d et som ganska otroligt att d e sku lle stop p as av p olisen om d e vald e att köra m op ed från festen (se d iagram 10). Även risken att n ågon sku lle skad as som en följd av att eleven kör beru sad ses generellt som ganska liten (se d iagram 11).
Diagram 10: Hur troligt ungdomarna anser det vara att de blir stoppad av
polisen om de kör moped från festen. M edelvärde: 4,49. Bortfall: 2,4 %.
22% 14% 13% 22% 8% 8% 13% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Mycket troligt 2 3 4 5 6 7 Mycket otroligt 7% 7% 11% 30% 14% 14% 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Mycket troligt 2 3 4 5 6 7 Mycket otroligt
28
Diagram 11: Hur troligt ungdomarna anser det vara att någon skadas i en
trafikolycka om de kör moped från festen. M edelvärde: 4,43. Bortfall: 2,5 %.
I d iagram 12 visas h u r troligt u ngd om arna anser d et vara att d eras föräld rar får veta att d e kört m op ed alkoh olp åverkad e. Återigen är sp rid ingen av svaren stor och i genom sn itt ser eleverna d et som varken troligt eller otroligt att d eras föräld rar ska få veta att d e kört p åverkad e.
Diagram 12: Hur troligt ungdomarna anser det vara att deras föräldrar får
veta att de kört moped från festen. M edelvärde: 4,15. Bortfall: 2,4 %.
7% 8% 12% 30% 13% 14% 17% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Mycket troligt 2 3 4 5 6 7 Mycket otroligt 13% 10% 13% 24% 12% 12% 17% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Mycket troligt 2 3 4 5 6 7 Mycket otroligt
29
De flesta av u ngd om arna ser d et som otroligt att p ersoner d e känner ser u p p till d em om d e kör m op ed från festen, d etta visas i d iagram 13.
Diagram 13: Hur troligt ungdomarna anser det vara att personer de känner
ser upp till dem om de kör mopedonyktra. M edelvärde: 5,14. Bortfall: 2,3 %.
I d iagram 14 till 17 n ed an visas elevernas intentioner till att köra d å någon sp eciell om ständ ighet råd er. Till exem p el visar d ia gram 14 hu r troligt eleverna anser d et vara att d e kör från festen om d e blivit osam s m ed någon och fort vill kom m a d ärifrån. I en jäm förelse m ed frågan som red ovisas i d iagram 1 (intention att köra) är d et generella m ön stret att eleverna ser d et som m er troligt att d e kör om d e blivit osam s m ed någon och snabbt vill kom m a d ärifrån.
Diagram 14: Hur troligt ungdomarna anser det vara att de kör moped från
festen om de blivit osams med någon och snabbt vill komma därifrån.
M edelvärde: 3,86. Bortfall: 1,7 %. 3% 2% 5% 19% 9% 14% 47% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Mycket troligt 2 3 4 5 6 7 Mycket otroligt 20% 12% 14% 18% 8% 8% 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Mycket troligt 2 3 4 5 6 7 Mycket otroligt
30
Även d å eleverna bara behöver köra en kortare sträcka eller d å en kom p is bru tit foten och vill bli skju tsad till sju khu s resu lterar d et i en n ågot högre intention att köra. Resu ltaten p å d e båd a frågorna visas i d iagram 15 och 16.
Diagram 15: Hur troligt ungdomarna anser det vara att de kör moped från
festen om de bara behöver köra en kort sträcka på en liten väg.
M edelvärde: 3,88. Bortfall: 1,9 %.
Diagram 16: Hur troligt ungdomarna anser det vara att de kör moped från festen om en kompis brutit foten och behöver skjuts till sjukhus.
M edelvärde: 3,69. Bortfall: 2,2 %. 20% 12% 13% 18% 9% 9% 19% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Mycket troligt 2 3 4 5 6 7 Mycket otroligt 25% 11% 13% 16% 9% 8% 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Mycket troligt 2 3 4 5 6 7 Mycket otroligt
31
I d iagram 17 visas h u r troligt u ngd om arna anser d et vara att d e sku lle köra från festen u nd er antagand et att en kom p is blivit aku t sju k och genast behöver skju ts till sju khu s. Av d e situ ationer som u ngd om arn a fått ta ställning till är d et u nd er d enna sp eciella om ständ ighet som d en
genom sn ittliga in ten tionen till att köra alkoholp åverkad är som störst.
Diagram 17: Hur troligt ungdomarna anser det vara att de kör moped från
festen om en kompis blivit akut sjuk och behöver skjuts till sjukhus.
M edelvärde: 3,31. Bortfall: 2,6 %. 34% 12% 9% 14% 8% 7% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 Mycket troligt 2 3 4 5 6 7 Mycket otroligt
32
3.5 Chitvå-test
χ2– testen som har utförts redovisas uppd elat i två avsnitt. I det första avsnittet red ovisas tester av d e faktorer som ger en beskrivn ing av u ngd om arna och d eras tid igare erfarenheter av alkoh ol och trafik. I d et and ra avsnittet red ovisas d e tester som gjorts p å värd erin gsvariablerna. Alltså variablerna som syftar till att m äta u ngd om arnas attityd er, norm er och riskbed öm nin g.
3.5.1 Ungdomarnas bakgrund
I tabell 21 red ovisas d e χ2 – test som har gjorts på sambandet mellan intentionen att köra m op ed onykter och u ngd om arnas bakgru nd s- sam t erfarenhetsvariabler. Efter Bonferronis korrektion accep teras sam band m ed p -värd en m ind re än 0,004 som sign ifikanta. De faktorer som visat sig h a ett signifikan t sam band m ed in tentionen har i tabellen m arkerats m ed fet stil. I tabellen red ovisas även testens resu lteran d e χ2-su m m a sam t an talet
frihetsgrad er (fg) som testen baserats p å.
Av tabellen fram går att d et finns ett sign ifikant sam band m ellan
intentionen och h u ru vid a p ersonen kört p åverkad tid igare. För att förstå hu r sam band et ser u t anges inom p arentes vilket svar som ökar
sannolikheten för en hög inten tion och d ärm ed risken för att p ersonen ska köra beru sad . Det är alltså u ngd om ar som tid igare kört p åverkad e som besitter en högre risk att åter köra m op ed onyktra. Vid are u tläses i tabellen att u n gd om ar som veckovis d ricker sig beru sad e har en högre risk att k öra m op ed onyktra, jäm fört m ed d e som d ricker m er sällan . Un gd om ar som tid igare blivit skju tsad e av en p åverkad förare har en signifikant högre intention att själva köra p åverkad e. Killar har generellt h ögre intentioner att köra m op ed onyktra. Resultaten visar även att elever p å p raktiska
gym nasiep rogram generellt besitter en högre intention än elever som läser en teoretisk u tbild n ing.
Det är även av intresse att u p p m ärksam m a d e variabler som in te visat sig ha någon signifikan t p åverkan p å intentionen. Det har till exem p el inte p åvisats någon sign ifikant skillnad i intention m ellan d e yngre (17 år eller yngre) och äld re (18 år eller äld re) eleverna. Dock ska p åp ekas att
33
eller 18 år. Ku nskap er om alkohol och trafik visar sig inte heller ha någon signifikan t effekt p å intentionen att köra beru sad . Det går alltså inte att p åvisa att en ökad ku nskap i äm net sku lle m inska risken för en u ng p erson att köra beru sad .
Det u p p visas inga statistisk säkerställd a skillnad er i in tention baserat p å elevernas u p p levd a kollektivtrafikm öjligheter. Inte heller föräld rarnas u tbild nin gsnivå, föräld rarnas föd elseland , bostad sort eller om eleven känner någon som d rabbats av en alkoholrelaterad olycka visar sig ha någon signifikant p åverkan.
Tabell 21: χ2 -test av samband mellan intentionen och förklarande variabler.
Det fram går ej av χ2 – testen hur de signifikanta sambanden ser ut. För att ku nna d ra d e slu tsatserna har testen kom p letterats m ed ett antal d iagram . Två av d essa visas som exem p el för att tyd liggöra hu r tolkn in garna gjorts.
Jämförande variabel χ
2 -
summa fg P-värde Bortfall
Kört moped/mc drog- eller alkoholpåverkad
(ja) 264,7 6 < 0,0001 1,7 %
Hur ofta eleven dricker sig berusad (veckovis) 181,8 12 < 0,0001 2,4 %
Blivit skjutsad av påverkad förare på
moped/mc (ja) 153,8 6 < 0,0001 1,6 %
Kön (kille) 40,0 6 < 0,0001 2,0 %
Gymnasieprogram (praktiskt) 35,7 6 < 0,0001 1,0 %
Upplevd tillgång till kollektivtrafik på
kvällar/nätter 23,4 12 0,0246 1,9 %
Typ av bostadsort 22,3 12 0,0341 2,2 %
Känner någon som drabbats av alkoholrelaterad
olycka 12,0 6 0,0620 2,5 %
Föräldrarnas högsta utbildningsnivå 15,9 12 0,1913 10,4 %
Ålder 6,95 6 0,3251 3,7 %
Föräldrarnas födelseland 11,3 12 0,5060 1,2 %
34
Det som visad e sig h a störst sam band m ed intentionen var hu ru vid a p ersonen tid igare kört m op ed / m c p åverkad . För att extra tyd ligt visa i vilken riktn ing d etta sam band går p resenteras d iagram 18. Det fram går m ed önskad tyd lighet att d e som tid igare kört p åverkad e i betyd ligt högre u tsträckn ing ser d et som troligt att d e ska köra igen . På m otsvarand e vis är d et en stor d el av d em som inte tid igare kört som ser d et som otroligt att d e ska köra m op ed onyktra i fram tid en.
Diagram 18: Intention att köra mopedonykter (1 är mycket troligt och 7 är mycket otroligt). Uppdelning på tidigare erfarenheter av att köra påverkad.
χ2
– testen visade även att det fanns skillnader i intention mellan killar och tjejer. Det fram går av d iagram 19 att killar i högre u tsträckn ing ser d et som troligt att d e sku lle köra m op ed från festen. Det är alltså killar som u tgör en större riskgru p p m ed generellt högre risk att köra m op ed onyktra.
Diagram 19: Intention att köra mopedonykter (1 är mycket troligt och 7 är mycket otroligt). Uppdelning på kön.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 2 3 4 5 6 7
Kört moped/mc påverkad Inte kört moped/mc påverkad
0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 2 3 4 5 6 7 Tjej Kille
35
3.5.2 Ungdomarnas värderingar
I tabell 22 sam m anställs d e χ 2 - test som syftat till att m äta attityd ernas, norm ernas resp ektive riskbed öm n ingarn as p åverkan p å u ngd om arnas intentioner till att köra m op ed on yktra. Påverkansfaktor ett, två och tre i tabellen m äter alla elevernas attityd er till att köra beru sad e. Faktorerna fyra till sju syftar alla till att m äta su bjektiva norm er, alltså en form av gru p p tryck. Slu tligen svarar faktor åtta och nio för elevernas
riskbed öm n ing.
Med hjälp av Bonferronis korrektion sätts gränsen för att accep tera
sam band en till 0,006. Av tabell 22 fram går att sam tliga testad e värd eringar klarar d en gränsen. Det existerar alltså statistiskt säkerställd a sam band m ellan hu r u ngd om arna resonerar p å d e olika frågorna och intention att köra m op ed onykter. För att få förståelse för i vilken riktn ing intentionen p åverkas anges inom p arentes vilken värd ering som ökar in ten tionen, och d ärm ed risken att p ersonen i fråga ska köra beru sad .
I tabellen går till exem p el u tläsa att u ngd om ar som ser d et som accep tabelt att alkoholp åverkad köra m op ed också generellt besitter en högre intention att faktiskt köra. Vid are besitter även d e u ngd om ar som tror att bästa
kom p isen ser d et som accep tabelt en gen erellt högre intention att köra m op ed onykter. Även u ngd om arnas bed öm nin g av d en egna förm ågan att köra m ed alkoh ol i blod et har en statistiskt säkerställd effekt p å
36
Tabell 22: χ 2 -test av sambandet mellan intentionen och ungdomarnas attityder,
normer samt riskbedömning.
3.6 Regressionsmodell
För syftet att u tvärd era vilka faktorer som har störst p åverkan p å en u ng p ersons intention till att köra m op ed onykter har en ord inal logistisk regressionsm od ell tagits fram . För att finn a d e m est betyd elsefu lla
variablerna att ta m ed i m od ellen har en stegvis valp rincip använts. Från d enna har d e variabler som i tid igare χ 2-test inte visad e sig ha något signifikan t sam band m ed in tentionen u teslu tits. H ela listan av variabler som in gick visas i bilaga B.
I tabell 23 p resenteras d en slu tgiltiga m od ellen för intentionen att köra beru sad . Att tabellen visar skattnin garna för konstant två och tre innebär att m od ellen visar p å skillnad en gentem ot konstant ett som svarar för en låg intention att köra m op ed on ykter. Inom p arentesen anges vilka svar som kod ats m ed högst värd e och som i d et här fallet innebär en större riskfaktor.
För att bed öm a i vilken u tsträckn ing d e olika förklarin gsvariablerna p åverkar inten tionen att köra beru sad observeras kolu m nen m ed d e
red ovisad e od d skvoterna. I tabellen går till exem p el u tläsa att risken för en hög inten tion ökar sexd u bbelt i takt m ed hu r troligt p ersonen anser d et
Vad eleven anser/tror/tycker om: χ
2
-summa fg P-värde Bortfall
1. hur acceptabelt det är att eleven själv kör
moped från festen (acceptabelt) 903,9 12 < 0,0001 1,7 % 2. det är bekvämt att ta sig hem på det viset
(håller med) 616,9 12 < 0,0001 3,4 %
3. det angår inte någon annan om han/hon kör
moped påverkad (håller med) 480,2 12 < 0,0001 2,9 % 4. hur troligt det är att bästa kompisen kör
(troligt) 1 455,8 12 < 0,0001 1,4 %
5. bästa kompisen skulle tycka (acceptabelt) 702,0 12 < 0,0001 1,7 % 6. den vuxna som står personen närmast skulle
tycka (acceptabelt) 248,7 12 < 0,0001 1,7 % 7. personer ser upp till eleven om han/hon kör
(troligt) 135,4 12 < 0,0001 2,8 %
8. han/hon klarar av att köra moped från festen
(troligt) 383,7 12 < 0,0001 3,0 %
9. någon skadas p. g. a. att han/hon kör
