Materialplanering och materialhantering inom byggbranschen

Materialplanering och

materialhantering inom

byggbranschen

Material planning and material

management within the construction

industry

Andersson, Anna 941113

Hau, Anna 970728

Lundh Deguelle, Angelica 870419

Företagsekonomi – Inriktning Transport Management Kandidatnivå

15 hp 2019-05-29

Sammanfattning

Byggbranschen kämpar med att kontinuerligt pressa byggtider och kostnader för ett allt snabbare och effektivare byggprojekt för kunds räkning. Materialkostnaden utgör mellan 50– 70 procent av det totala projektet. Därav är det högst relevant att se över tillvägagångssätt för att minimera materialspill genom materialplanering och materialhantering, för att minska kostnader, eliminera icke värdeskapande produktionsprocesser och samtidigt värna om miljön. Detta kan göras genom bland annat metoder Lean construction, Just in time och Materialmanagement. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med två företag som är verksamma i byggbranschen men som skiljer sig från varandra. Det ena företaget är ett byggföretag och det andra är ett konsultföretag som hjälper byggföretag med bland annat effektiviseringar av olika slag. Intervjuerna från båda företagen ligger fokusen på materialflödes process från planering och beställning till användning av material. Det framgår även utmaningar angående materialplanering och materialhantering inom byggprojekt. Vikten av kommunikation för att effektivisera planering och hantering av material är stor för att kunna reducera materialspill samt icke värdeökande processer. För att underlätta kommunikationen kan digitala system och verktyg såsom RFID-taggar för leveransspårning användas. Det kan resultera i ökad produktivitet och minska den totala projektkostnaden.

Abstract

The construction industry is under constant pressure for efficiency. Building times are expected to be faster and simultaneously more cost-efficient to meet the customer’s requirements. Material-costs range between 50-70 percent of the total construction project expenses. In order to suppress these costs, it is essential to minimize material waste through planning and material management, this can be done by eliminating non-value-based production processes which result in safeguarding the environment and reducing the material-costs. The main theories used in this thesis are therefore: Lean construction, Just in time and Material-management. The study is based on semi-constructed interviews with two construction businesses, one company is active within construction, and the other is a consultant firm who is active in coaching, cost-efficiency and material management. The interviews focus on the process of material-flow, starting from planning to purchasing and ultimately applying the material. The interviews highlight the challenges of material planning and material management within construction projects, but also, the importance of communication to gain maximum planning effectiveness and managing the material in order to reduce material-waste and non-value-based production processes. Digital systems are used to amplify communication and tools such as RFID-tags are used to track supply deliveries. This could potentially result in increased productivity and a reduction of the total project costs.

Keyword: flow, lean construction, just in time, management, material-waste

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6

1.1 Problemformulering ... 8

1.2 Syfte och frågeställningar ... 9

1.3 Avgränsningar i studien ... 9

1.4 Disposition av studien ... 9

2 Metod ... 11

2.1 Kvalitativ metod ... 11

2.2 Datainsamling och datas kvalitet i denna studie ... 12

2.2.1 Urval av studieobjekt ... 12

2.2.2 Urval av studieobjekt i aktuell studie ... 12

2.3 Intervjuer i studien ... 13

2.3.1 Kvalitetskriterier för en kvalitativ metod ... 14

2.3.2 Triangulering ... 15

2.4 Etiska frågor ... 15

2.3 Litteratursökning ... 15

3 Teoretisk referensram ... 17

3.1 Lean och lean construction ... 17

3.2 Just in time ... 19

3.3 Värdeflöde ... 21

3.4 Materialmanagement inom byggbranschen ... 22

3.4.1 Digitala verktyg inom materialmanagement ... 24

3.5 Hantering av materialspill inom byggindustrin ... 25

4 Empiri ... 28

4.1 Företag A byggprojekt - Materialflödets process, från planering, beställning till användning28 4.2 Utmaningar med materialhantering inom byggbranschen ... 29

4.3 Företag B - Efterfrågan för förbättringar och effektivisering av materialplanering-och materialhantering på byggarbetsplatser ... 31

4.4 Företag B - Utmaningar med att ändra processer hos en kund ... 31

4.5 Olika sätt att effektivisera logistik- och materialflödet ... 32

4.6 Vad som behöver effektiviseras mer i framtiden inom bygglogistik ... 32

5 Analys ... 34

5.1 Utmaningar i materialplanering och materialhantering inom byggbranschen idag ... 34

5.1.1 Brister i kommunikation ... 35

5.1.2 Utmaning i att planera ytan i förhållande till materialhantering ... 36

5.1.3 Materialspill ... 36

5.1.4 Svårigheter i att motivera till ett utvecklat förändringsarbete ... 37

5.2 Lösningar på processhantering av materialplanering och materialhantering inom byggprojekt ... 38

5.2.2 Reducering av icke värdeskapande processer ... 39

5.2.3 Förbättrad kommunikation ger ökad effektivitet ... 40

5.2.4 Implementering av digitala system ... 40

5.2.5 Minimera miljöpåverkan inom byggprojekt som resultat från effektivare materialplanering och materialhantering vid hantering av materialspill ... 41

5.2.6 Implementering av nya arbetsmetoder ... 42

6 Slutsats ... 44

6.1 Avslutande diskussion ... 45

Referenser ... 46

Bilaga 1 ... 49

1 Inledning

Detta kandidatarbete har som fokus på de problem som uppstår vid materialplanering och materialhantering vid nybyggnationer i samband med trenden inom samhällsplanering att förtäta städer. Förtätning av städer har uppstått genom att det i dag är fler människor som är bosatta i städer än på landsbygden. Detta är en pågående utveckling både i Sverige och globalt (United Nations, 2018). År 2018 bodde cirka 87 procent av Sveriges befolkning i städer (Statistiska centralbyrån, 2019). I samband med den pågående urbaniseringen ställs allt högre krav på att städer kan tillgodose behov av bostäder, transportsystem, infrastruktur, sysselsättning och övriga samhällsfunktioner (United Nations, 2018). Förtätning av städer innebär att det i högre utsträckning byggs på höjden inne i stadskärnorna och att större yta av grönområden och dylika områden som inte är bebyggda används till bostäder. Fördelen med förtätning är att städer kan växa utan att nyproduktion av byggnader sker på bekostnad av till exempel värdefull jordbruksmark eller annan mark som har ett samhällsvärde (Sveriges kommuner och landsting, 2015). Enligt myndigheten i Sverige för samhällsplanering, byggande och boende, kommer utvecklingen med förtätning av städer att fortsätta öka i framtiden (Boverket, 2012).

Vid nybyggnation inom tätorter och städer uppstår det logistiska utmaningar och problem som byggföretagen måste hitta metoder för att hantera. Dessa problem och utmaningar har sin grund i att byggarbetsplatserna finns mitt i staden där hela samhällslogistiken ska kunna pågå som normalt med minimala störningar. Exempel på problem som måste hanteras är att det kan bli ont om utrymme och svårframkomlighet för transporter till och från byggarbetsplatser samt att andra transporter i staden påverkas vid nybyggnation inne i stadskärnorna (Thomas, Riley & Messner, 2005). Byggföretag har heller inte tillgång till lika stort utrymme som de skulle haft om nybyggnationen sker utanför tätbebyggt område. Här uppstår även problem med lagerhållning och logistiken vid byggarbetsplatsen. Byggmaterial kräver oftast stor lagerkapacitet med säker förvaring. Materialet måste även skyddas så att det inte skadas till exempel av väderpåverkan. Det är också lätt att skada materialet i själva byggprocessen när det tillfälligt förvaras på byggarbetsplatsen (Agapiou, Clausen, Flanagan, Norman & Notman, 1998). En annan del av problematiken är att få flödet av transporter med leveranser av exempelvis material, att nå byggarbetsplatsen. Ofta tar detta större ytor i anspråk och det blir därför en utmaning att lösa tillgängligheten och disponera den plats som finns till förfogande effektivt (Thomas et al., 2005).

Eftersom dessa problem och utmaningar är viktiga att hantera har flera forskare valt att belysa dessa utifrån olika perspektiv och teorier inom transport, logistik och materialhantering inom byggindustrin. Som ovan nämnt är exempel på dessa Agapiou et al. (1998) som arbetar med hur störningar kan minimeras och hanteras samt Thomas et al. (2005) som arbetar med tillgänglighet vid byggande i tätbyggda områden. I detta arbete har vi valt att även ta utgångspunkt i andra forskare än dessa i den teoretiska referensramen för studien.

Pressen på kortare byggtider och kravet från kunder på lägre kostnader kräver att arbetet i byggprojekt går snabbare och effektiviseras (Ozalp, Suvaci & Tonus, 2010). Det talas exempelvis allt mer om hur byggföretag kan kostnadsbespara i produktionen genom att effektivisera deras materialplanering och materialhantering (Pheng & Chuan, 2001). Enligt Patel och Vyas (2011) kan byggmaterial och utrustning utgöra upp cirka 60–70 procent av den totala kostnaden för ett byggprojekt. Resterande 30 procent utgörs av arbetskraft (Patel & Vyas, 2011). I samband med att material ligger ute på byggarbetsplatsen och exponeras ökar också risken att det uppstår skador. Materialspill är en onödig kostnad både för byggföretag och för miljön. Materialkostnaderna i byggprojekt har ökat med 2,9 procent från januari 2017 till februari 2018 enligt SCB:s statistik (2018). Höjningen beror framförallt på en rådande högkonjunktur (Statistiska centralbyrån, 2018).

I studien har två företag inom byggbranschen i Malmöområdet intervjuats. Det ena företaget är ett större, mer traditionellt byggföretag som verkar på en global marknad. Det andra företaget är yngre och mindre konsultföretag med fokus på logistik på byggarbetsplatser. Empirin i denna studie kommer från kvalitativa data. Utgångspunkten för intervjufrågorna var, i den fasen i arbetet när dessa formulerades, hur material hanteras på byggarbetsplatser i tätbebyggda områden. I den fasen var lagerhållning det som vi ansåg var det mest kritiska att fokusera på med tanke på den platsbristen vid nybyggnation i tätorter. Detta var vårt första antagande grundat på forskning av Thomas et al. (2005).

Under intervjuerna med de båda företagen framgick det tydligt att lagerhållning inte är den mest centrala frågan att fokusera på vid den här typen av byggnation. Istället framkom det tydligt att den mest centrala aspekten är flödena av material till byggarbetsplatser, materialspill samt tidsaspekten i materialflödet. Alla dessa aspekter är integrerade för att lyckas med ett effektivt hanterande av material vid denna typ av byggprojekt. Av denna anledning har studien

utvecklats till att ge en generell överblick över många aspekter knutna till materialplanering och materialhantering utifrån byggprojekt inom tätbebyggda områden.

1.1 Problemformulering

Att fokusera på byggprojekt inom tätbebyggda områden är relevant eftersom trenden med att förtäta städer förnärvarande är stark (Boverket, 2012). Denna studie behandlar olika sätt och aspekter för att förbättra och utveckla materialplanering och materialhantering i byggprojekt, främst inom tätbebyggda områden.

Av många olika anledningar kan det vara relevant att studera hur material hanteras i byggprojekt inom tätbebyggda områden. Som tidigare nämnts finns det en stor ekonomisk aspekt i att finna effektiva sätt att hantera material inom byggbranschen. SCB:s statistik visar att materialkostnaderna i byggprojekt har ökat med 2,9 procent från januari 2017 till februari 2018 (SCB, 2018). Den största delen av budgeten i ett byggprojekt utgörs av material och utrustning vilket gör det relevant att studera materialplanering och materialhantering. En ineffektiv materialplanering och materialhantering leder ofta till att byggprojekt drabbas av dåliga prestationer i form av förseningar, överskridande av budget, låg produktivitet, spill och brister i kvalitén (Jusoh & Kasim, 2017). Koriom, Brahim, Zakaria, Kaish och Mohsen (2019) menar att brister i organisationen kring materialplanering och materialhantering även är en aspekt som påverkar effektiviteten i byggprojekt negativt. Frågor om effektiv materialplanering och materialhantering är därför centrala inom byggprojekt för att kunna öka produktiviteten samt att hålla projekten på rimliga kostnadsnivåer.

Eftersom urbaniseringen ökar globalt genom den ekonomiska tillväxten, ökar även aktiviteten inom byggbranschen (Gulghane & Khandve, 2015). Gulghane och Khandve (2015) menar att en ökad aktivitet av byggprojekt generar mer material som hanteras. Detta bidrar till två viktiga konsekvenser att hantera inom byggprojekt. Dels genereras mer materialspill som kan ha en negativ miljöpåverkan. Dels har ökad byggnation en generell negativ påverkan på miljön (Gulghane & Khandve, 2015). Detta blir en central del inom materialplanering och materialhantering för att kunna se till att minimera materialspillet och skapa en kontroll över hur mycket miljöpåverkan ett byggprojekt har. Därför är detta en aspekt som tas upp i denna studie.

Relevant är att skapa en helhetsbild över hur alla dessa olika aspekter samverkar och påverkar effektiviteten i byggprojekt genom hur materialplanering och materialhantering hanteras i praktiken och hur den samspelar med den teori som finns inom området.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studien är att utforska vilka tillvägagångssätt som kan användas för materialplanering och materialhantering inom byggprojekt i tätbebyggda områden, genom att ta del av relevant forskning inom området samt genom kvalitativa intervjuer med två förtag inom byggbranschen.

De frågeställningar vi avser att belysa är:

• Vilka utmaningar uppstår vid materialplanering och materialhantering i tätbebyggda områden?

• Hur kan materialplanering och materialhantering bidra till värdeökande processer inom byggprojekt?

• Hur kan en förbättrad materialplanering och materialhantering resultera i mindre miljöpåverkan som ett resultat av reducering av spill inom byggindustrin.

1.3 Avgränsningar i studien

Studien kommer att inriktas på att skapa överblick över materialflödesprocessen från planering av inköp av material till fysisk användning av materialet på byggarbetsplatsen. Innehåll om samlastningslager för byggmaterial kommer inte att tas med. Anledning till detta är att det behövs flera större projekt som är involverade för att samlastning ska fungera som ett alternativ för ökad effektivisering. Dock är samlastningslager ett relevant område att undersökas djupare i andra studier. I stället är fokus på själva materielleveransen som ska direkt till en byggarbetsplats.

1.4 Disposition av studien

Arbetet har inletts med en genomgång av bakgrund till valt ämne samt vilka avgränsningar som gjorts i denna studie inom ett annars omfattande ämnesområde.

I teoriavsnittet presenteras relevanta teorier för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Lean construction utgör grundteorin för att undersöka vad som kan förbättras och effektiviseras inom materialplanering och materialhantering inom byggprojekt. För att få en djupare förståelse av materialplanering och materialhantering i förhållande till lean construction kompletteras den teorin med teorier som just in time och värdeflöde. Materialmanagement och hantering av materialspill inom byggindustrin används som strategiska verktyg till hur materialplanering och materialhantering kan förbättras både för ett byggföretags produktivitet och för miljön. Därför tas även dessa teorier med i teoriavsnittet.

I empiriavsnittet redovisas resultat och innehåll från intervjuerna med de två företagen inom byggsektorn i Malmö. I första avsnittet som presenteras i empirin ges information om vilka utmaningar som företagen anser finnas med materialplanering och materialhantering inom byggindustrin. I och med att flera av intervjusvaren var liknande delas de upp i olika områden där svaren utvecklas djupare.

Efter dessa avsnitt följer en analys av intervjuerna i förhållande till den utvalda teorin för att adressera problemformuleringen samt besvara de centrala frågeställningarna i syftet med arbetet. Studien avslutas med en slutsats där författarna presenterar en sammanfattande diskussion om vad de kommit fram till.

2 Metod

Metodavsnittet tar upp hur studien har genomförts och empiri insamlats för att kunna besvara syftet med studien som är att undersöka vilka tillvägagångssätt som kan användas för att förbättra materialplanering och materialhantering inom byggprojekt i tätbebyggda områden. Den empiriska data i studien har insamlats genom kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Vidare har data från vetenskapliga studier inom materialplanering och materialhantering används för att bättre belysa hur förbättringar inom materialplanering och materialhantering kan ske.

2.1 Kvalitativ metod

En kvalitativ metod är ett tillvägagångssätt i en vetenskaplig studie som innebär att den empiriska data som samlas in sker genom till exempel intervjuer och observationer. På så vis kan kvalitativa data beskrivas som intervjusamtal och observationsanteckningar (Ahrne & Svensson, 2011).

Kvalitativa metoder är beskrivna inom forskningslitteraturen. Justesen och Mik-Meyer (2011) menar att kvalitativa studier är lämpliga för att kunna beskriva fenomen i deras egna kontexter för att sedan genomföra en tolkning av dessa för att skapa större förståelse för det fenomen som studeras. Inom denna typ av metod görs alltså en tolkning av det insamlade materialet som sedan kommer att bli analysens sanning (Justesen & Mik-Meyer, 2011). I en kvalitativ studie ligger intresset främst på vilka termer som används samt dess betydelse för till exempel en intervjuperson (Ahrne & Svensson, 2011). Vidare adresserar Ahrne och Svensson (2011) att kvalitativa metoder bidrar till att en författare kommer närmare sitt studieobjekt, vilket ger fördelar för att kunna skapa en bättre förståelse kring studieobjektets perspektiv och kultur. På så sätt skapas utrymme för flexibilitet för författare genom att de får möjlighet att utveckla egna analysverktyg och strategier för att kunna genomföra studien på ett passande sätt i förhållande till studieobjektet (Ahrne & Svensson, 2011).

Enligt Justesen och Mik-Meyer (2011) brukar en kvalitativ studie utgå från tre perspektiv, i) det realistiska perspektivet, ii) det fenomenologiska perspektivet samt iii) det konstruktivistiska perspektivet. Studien i detta arbete utgår från ett realistiskt perspektiv. Detta eftersom studien förklarar och analyserar fenomenen utifrån ett objektivt och neutralt sätt för att besvara syfte

och frågeställning (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Forskningsidealet blir att leverera objektiva beskrivningar av det empiriska materialet, vilket gör att verkligheten inte är beroende av författarna som utfört studien, utan endast av det presenterade materialet vilket också leder till att läsaren blir oberoende av vilka författarna är (Justesen & Mik-Meyer, 2011).

2.2 Datainsamling och datas kvalitet i denna studie

Den data som samlas in för att kunna utföra denna studie kommer från litteratursökningar baserat på vetenskapliga artiklar som är publicerade i akademiska tidskrifter samt semi-strukturerade intervjuer med syfte att ytterligare belysa de aspekter som berör problemformulering och syftet med studien.

2.2.1 Urval av studieobjekt

När det talas om urval av empiriska studieobjekt är det viktigt att fundera kring var den data som är relevant för studien kan finnas (Ahrne & Svensson, 2011). Ahrne och Svensson (2011) lyfter också fram en annan fråga som är viktig att ta ställning till nämligen huruvida studien ska fokusera på en eller flera kontexter. I ett traditionellt synsätt inom kvalitativ forskning ligger fokusen ofta på en särskild kontext (Ahrne & Svensson, 2011). Vidare menar dessa författare att fördelen med att fokusera på en kontext istället för flera är att studien kommer mer på djupet. När en studie innehåller två eller fler studieobjekt finns två strategier att välja mellan för att komma närmare det som studien avser att ta reda på enligt Ahrne och Svensson (2011). Den ena strategin är att välja så lika studieobjekt som möjligt, vilket styrker validiteten och i viss mån reliabiliteten. Den andra strategin som kan användas är att välja två eller fler objekt som på något vis skiljer varandra åt men är inom samma område. Ahrne och Svensson (2011) menar att detta ger större perspektiv på ämnet som undersöks i studien.

2.2.2 Urval av studieobjekt i aktuell studie

De företag som valts som studieobjekt i denna studie är två aktiva företag inom olika områden i byggbranschen i Malmöområdet. Företagen är utvalda med hjälp av en forskare inom området på Malmö Universitet vid Teknik och samhälle. Det ena företaget är ett väletablerat traditionellt projektutvecklings- och byggföretag som är aktivt i många bebyggelseprojekt som sker i Malmö. Förtaget är väletablerat och har en lång historia samt är även verksamt på den globala

marknaden. Företaget är för närvarande aktivt med bland annat ett kontorsprojekt i centrala Malmö som är utgångspunkten för intervjun med förtaget i denna studie.

Det andra företaget är ett mindre och mer nyetablerat företag som erbjuder konsulthjälp till både privata och offentliga företag i byggindustrin som är i behov av företagslösningar för att kunna effektivisera och utveckla deras arbete. Detta företag är känt för att kunna erbjuda nyskapande lösningar och ge nya perspektiv på logistik i byggbranschen.

Strategin för urval av företag i denna studie grundar sig på Ahrne och Svenssons (2011) strategi att använda sig av två olika företag, här inom samma bransch, för att kunna få ett bredare perspektiv på hur materialplanering och materialhantering fungerar idag inom bygg-branschen. De olika perspektiven blir dem från ett byggföretag med aktiv produktion samt från ett företag som arbetar med konsultlösningar för att öka produktiviteten hos byggföretag när det gäller materialplanering och materialhantering. Detta ger författarna en övergripande bild om vad som fungerar bra och mindre bra i verksamheter inom byggbranschen för att kunna besvara syftet och frågeställningar i studien.

Fortsättningsvis i studien benämns det större byggföretaget benämns som företag A och det mindre konsultföretaget som företag B. Anledning till detta är att författarna valt att anonymisera företagen för att undvika att läsaren är färgad av förutfattade meningar och sina egna hörförståelser av företagen. Detta för att studiens huvudfokus ska vara i centrum och inte företagen. Denna aspekt av den empiriska studien behandlas vidare i avsnittet om etiska frågor. 2.3 Intervjuer i studien

Den typ av intervjuform som använts i studien skulle enligt Justesen och Mik-Meyer (2011) beskrivas som semi-strukturerade intervjuer. Denna typ av intervju innebär att intervjuaren arbetar med en intervjuguide där teman och huvudfrågor är förarbetade, men som ger utrymme för att intervjupersonen kan ta upp annat som den anser är relevant i sammanhanget (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Lyckas ett bra urval av intervjupersoner tas fram där de kan ge konstruktiva och ärliga svar kommer detta att öka trovärdigheten i studien enligt Ahrne och Svensson (2011).

Eftersom intervjuerna var semi-strukturerade fanns det möjlighet för intervjupersonerna att själva utveckla de teman som togs upp vid intervjuerna. Detta var ett medvetet val i studien för att fånga det mest centrala aspekterna av materialplanering och materialhantering i praktiken vid byggprojekt. Det var i dessa öppningar som intervjupersonerna adresserade att det idag inte finns mycket lagerhållning på byggarbetsplatser och därför utvecklade svaren istället rörande materialflöden. På så sätt kunde de ursprungliga intervjuguiderna användas trots att svaren skiftade i inriktning vid intervjupersonernas svar. Det visade sig därför vara ett riktigt val att använda sig av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuguiderna kan ses i sin helhet i bilaga 1 och 2, en intervjuguide för varje företag.

Urvalet av intervjupersonerna för studien har baserats på de personer som författarna kommit i kontakt med via de utvalda företagen. Det är därför inte författarna som valt ur specifika intervjupersoner, utan det har gjorts av företagen i studien som författarna varit i kontakt med. Intervjupersonen i företag A är aktiv som projektchef och arbetar med ett pågående kontorsprojekt i centrala Malmö. Intervjun med projektchefen i företag A genomfördes i byggföretagets kontor den 9 maj 2019 i Malmö. I företag B intervjuades en av projektledarna- och managementkonsulterna vid företaget. Denna intervju genomfördes på företagets kontor i Malmö den 10 maj 2019.

Vid intervjuerna deltog två av författarna till denna studie. Intervjuerna spelades in och transkriberades efteråt. På så sätt kunde alla författarna ta del av intervjusvaren som också kunde bearbetas i olika former.

2.3.1 Kvalitetskriterier för en kvalitativ metod

Inom kvalitativa metoder lyfts ofta begreppen validitet och reliabilitet fram som viktiga begrepp (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Validitet handlar om huruvida forskningens resultat faktiskt besvarar forskningsfrågan, i detta fallet syftet, genom att säkra att det som ska mätas i studien verkligen blir mätt. Reliabilitet handlar om hur pass omfattande metoderna är, det vill säga om metoden är så pass väl definierad så att andra skulle kunna utföra samma studie och nå samma resultat (Justesen & Mik-Meyer, 2011).

Validiteten i denna studie kan antas vara bra eftersom intervjuerna har ett tydligt fokus på studiens syfte. De semi-strukturerade intervjuerna har gett intervjupersonerna möjlighet att

mera fritt lyfta fram de aspekter som de anser relevant och centrala när det gäller problemformuleringen i studien som fokuserar på materialflödet på byggarbetsplatser i tätbebyggda områden att studera materialplanering och materialhantering för byggprojekt. Detta bidrar till att stärka validiteten i studien eftersom forskningsfrågan i problemformulering därmed adresserats. Validiteten skulle kunna ha stärkts ytterligare om fler företag hade intervjuats och fler aspekter när det gäller problemformulering och forskningsfrågan kunnat redovisats. Reliabiliteten i denna studie är lägre eftersom det beror på vem man intervjuar vilka svaren blir och också vem som intervjuar.

2.3.2 Triangulering

Triangulering inom kvalitativa metoder innebär att olika typer av insamlade data kombineras för att öka studiens trovärdighet (Ahrne & Svensson, 2011). Detta har utförts i den aktuella studien genom att kombinera litteraturstudier med intervjuer av två olika företag för att kunna besvara studiens forskningsfråga

2.4 Etiska frågor

Etik handlar enligt Ahrne och Svensson (2011) om att handla moraliskt rätt och gott. Etiska frågor inom kvalitativa studier kan handla om relationen mellan människor som studeras i en studie och författaren, men också frågor som handlar om plagiat, fusk och förfalskning (Ahrne & Svensson, 2011). Att värna om etiken kan vara principen om informerat samtycke mellan de som är inblandade (Ahrne & Svensson, 2011). Enligt Ahrne och Svensson (2011) handlar detta om att de personer som är tänkta att vara med i studien informeras om vad studien går ut på och kan därefter välja om de vill medverka eller inte. Andra principer gäller att uppgifter som i forskningssyftet skaffats fram om individer måste presenteras på ett sådant sätt att de inte kan bli identifierade av utomstående (Ahrne & Svensson, 2011). Allt detta för att värna om personlig integritet. I denna studie handlar det om företagens integritet. I studien har författarna valt att anonymisera de företag och intervjupersoner som deltagit som studieobjekt. Detta för att skapa trygghet för företagen men också att undgå problem med etiska frågor för författarna. 2.3 Litteratursökning

I litteratursökningarna har ett urval skett för att ta del av de vetenskapliga artiklar som bidrar till att beskriva teorier som berör ämnet som studeras. De vetenskapliga artiklarna som används

i studien har författarna funnit i sökmotorerna Google scholar, ProQuest samt från både Malmö- och Lunds Universitets interna sökdatabaser Libsearch och LUBsearch.

Litteratursökningar bidrar enligt Ahrne och Svenssons (2011) strategi till att skapa bredare perspektiv för studieobjektet. I denna studie används litteratursökningarna för att öka kunskapen kring hur byggbranschen planerar och hanterar för material som ska nyttjas på byggarbetsplatser. Detta har skett genom att till en början samla in relevanta publicerade vetenskapliga artiklar som sedan skalas ned för att inriktas på de områden som passar till valt ämnesområde. Dessa teorier presenteras i arbetet. Studien utgår från att genom dessa teorier pröva hur verkligheten överensstämmer med dessa med hjälp av den empiriska data som samlats till studien.

3 Teoretisk referensram

I detta avsnitt presenteras den teoretiska referensramen som har tagits fram för att kunna öka förståelse om effektivisering, materialplanering och materialhantering vid byggande i samband med förtätning. Följande teorier och modeller studeras och beskrivs: i) lean construction, ii) just in time, iii) värdeflöde samt iv) strategier för ökad effektivitet inom materialmanagement och materialspill. Andra viktiga aspekter som tas upp i teoriavsnittet är miljöhänsyn vid byggarbetsplatser i tätbebyggda områden samt implementering av digitala IT- och affärssystem som kan vara ett effektivt hjälpmedel för att förbättra logistiken kring material.

3.1 Lean och lean construction

Lean är en strategi som används för att effektivisera flöden inom ett företag och är idag en brett använd strategi inom flera branscher. Genom att eliminera allt i en process som inte är värdeökande skapas ett flöde utan produktionsstopp, materialspill, kassering, över- och / eller underproduktion. Istället utvecklas en kundorienterad och flexibel organisation (Modig & Åhlström, 2015).

Inom byggbranschen kan lean används för att styra och hantera olika byggnadsprocesser. Det benämns som lean construction (Marhani, Jaapar, Bari & Zawawi, 2013). Enligt Aziz och Hafez (2013) finns det fem grundläggande pelare som behöver tas i akt och uppfyllas för att kunna implementera lean construction, se Figur 1.

Figur 1. Tillämpning av lean tänkande inom bygg och prestandaförbättring. Källa: Aziz & Hafez (2013).

I den första pelaren måste företaget specificera värdet. Det vill säga att företaget måste ta reda på vad som är av värde för deras intressenter, vad det finns för behov och vad intressenterna efterfrågar (Aziz & Hafez, 2013). I den andra pelaren bör företaget försöka identifiera värdeflödet. Detta görs genom att eliminera allt som inte adderar värde för företagets intressenter både internt och externt. Detta kan göras genom att åtgärda problem direkt när det uppstår som till exempel defekter eller kvalitetsbrister i produkter och tjänster. Metoden är att stanna arbetet och korrigera felet direkt för att sedan kunna eliminera problemet permanent från processen. Därefter kan produktionen fortsätta (Aziz & Hafez, 2013). Om uppkomna hinder i processen tas bort direkt när de uppstår leder det till ökad produktivitet, värde, intäkter och minskar dubbelarbete (Ajayi, Oyedele, Akinade, Bilal, Alaka & Owolabi, 2017).

Vidare i den tredje pelaren menar Aziz och Hafez (2013) att ledningen bör känna väl till företagets försörjningskedja där flödet tas i akt. Det är viktigt att det finns ett konstant och kontinuerligt flöde av till exempel material till företaget. Dock måste företag vara aktsamma mot under- och/eller överproduktion. Aziz och Hafez (2013) betonar vikten av att enbart producera så pass mycket som efterfrågas av intressenter för att undvika ekonomiska förluster och istället kunna maximera företagets marginalvinst. Om det exempelvis behövs 200 dörrar till ett byggprojekt, beställs enbart 200 dörrar. Företaget erhåller då det antalet dörrar som behövs. Detta resulterar i att inga dörrar behöver läggas på lager och eventuellt sedan bli till materialspill. Företaget riskerar inte att ha för få dörrar till projektet och behöver därför inte göra en korrigeringsbeställning som kan orsaka produktionsstopp som brist av material. I den fjärde pelaren är det viktigt att företaget använder sig av Pull, vilket innebär att kundernas efterfråga bestämma vad som ska produceras samt hur mycket.

Har företaget uppfyllt att specificera värdet, identifierat värdeflödet och förståelse för flödet, är det relativt lätt att arbeta med ett pull-system. Dock rekommenderas det att företag alltid eftersträvar och arbetar mot perfektion, som är den femte pelaren. Detta genom att kontinuerligt göra förbättringar i flödet. Nahmens och Ikuma (2012) menar också att ett kontinuerligt förbättringsarbete av lean-kedjan görs genom att kontinuerligt arbeta med de fyra första pelarna från flöde till pull, för att uppnå bäst resultat inom lean construction. Därför måste de processer som inte adderar värde elimineras ur flödet. Att arbeta mot perfektion är alltså lean constructions huvudmål (Aziz & Hafez, 2013).

Marhani et al. (2013) påpekar att det även finns hinder som gör att det kan bli komplicerat att genomföra och arbeta med lean construction fullt ut inom en organisation. Dessa hinder kan vara att såväl ledningen som övriga anställda inte har rätt kunskaper eller attityder som krävs för att utföra arbetet. Det kan också finnas en motvilja för att fullfölja förändringar (Marhani et al., 2013). Även tekniken och den långa tiden det tar att implementera lean construction har visats kunna ge negativa effekter. Detta beror på att många anställda tycker det är för många möten och beslut som behöver fattas. Utöver det menar Marhani et al. (2013) att den tid och kostnader som företaget måste lägga ner för att kunna införa lean construction i företagets produktion är inte något som många företag vill lägga eller ge resurser till. Detta är orsaken till att många företag ännu inte kan eller vill lägga dessa resurser på strategin.

Om företaget har möjlighet att implementera lean construction menar Aziz och Hafez (2013) att strategin kan förbättras ytterligare genom att kombineras med teorin just in time.

3.2 Just in time

Just in time är en strategi som har sitt fundament genom att möta kundens logistiska efterfråga för varors distribution (Ozalp et al., 2010), via ett pull-system (Lai, Lee & Ip, 2003). Detta ska enligt just in time principen göras genom att leverera rätt varor på rätt plats vid rätt tidpunkt till rätt pris samt med rätt kvantitet och kvalitet som efterfrågas av kunden (Pheng & Chuan, 2001). Samtidigt används så lite lagerhållning som möjligt för materialet (Lai et al., 2003). På senare år menar Lai et al. (2003) att allt fler företag ägnat mer tid åt att hantera deras logistikflöde. Pheng och Chaun (2001) menar att logistiken har uppmärksammats och att den anses vara en viktig och stor del av företagets verksamhet, där såväl vinst, konkurrenskraft och lojalitet kan ökas. Genom att implementera just in time får företaget en organiserad och hållbar logistik inom försörjningskedjan av material samtidigt som intäkterna maximeras i företaget (Lai et al., 2003) Se Figur 2.

Figur 2. Just-in-time dynamik inom logistik. Källa: Lai, Lee & Ip (2003).

Material ska med hjälp av just in time distribueras direkt till kund utan försening med det korrekta materialet från första leveranstillfället. Använder företaget just in time menar Markberry (2012) att lastvolymerna minskar och därmed även fordonens storlek, vilket har en mindre påverkan av miljön. Leveranserna blir därför istället mer frekventa till slutkunden. Detta minskar risken för onödiga leveranser som leder till ekonomiska förluster på grund av materialspill. För att kunna ha effektiva leveranser behövs en kontinuerlig leveransplanering (Markberry, 2012). Lukinskiy, Pletneva, Gorshkov och Druzhinin (2017) påpekar att det kan vara svårt att förhindra förseningar av leveranser på grund av bland annat medtrafikanter, regleringsljus och trafikträngsel. Faktorer som otillfredsställande koordinering och ledarskap, för liten yta att utföra arbete på där material kan placeras skulle kunna leda till förseningar i produktionen (Pheng & Chuan, 2001). Noga och realistiska planerade leveranser är komplexa, men de bör vara i åtanke och arbetas frekvent med under hela processen för att kunna säkerställa kvalitet och effektivitet (Lukinskiy et al., 2017).

Att arbeta med just in time kan vara komplext eftersom det är många grundläggande delar i en process som måste utföras på ett korrekt sätt för att leveranser och materialflöde ska fungera smidigt och effektivt (Pheng & Chuan, 2001). Det är därför viktigt att ha pålitliga leverantörer

som har potentialen att leverera det beställda materialet till produktionsplatsen enligt just in time principerna (Lai et al., 2003). Marksberry (2012) betonar att informationsflödet är av stor vikt mellan parterna om just in time ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Informationen måste vara kontinuerlig och väl uppdaterad angående produktion, teknik och logistik för att säkerställa att rätt varor levereras vid önskad tid och plats med rätt kvantitet och kvalitet. Informationen är väsentlig för att leverantören ska kunna upprätthålla en acceptabel service gentemot kunder, men också för att bygga en god relation mellan parterna (Marksberry, 2012). Eftersom kunden kan förlora stora summor intäkter om varor kommer för sent, är det viktigt att leverantör och kund utvecklar en god samarbetsrelation med tillit för varandra (Lai et al., 2003).

För att göra materialflödet mer effektivt är det en god idé att företaget implementerar en just in time ansvarig som arbetar med att planera och kontrollera processen, samt att följa upp arbetet för att hålla produktiviteten så hög som möjligt på arbetsplatsen. Detta görs också för att reducera materialspill (Pheng & Chuan, 2001). I flera studier har resultaten visat att om ett företag implementerar just in time och arbetar med metoden konsekvent ökar produktiviteten i nästan alla fall (Alcaraz, Maldonado, Iniesta, Robles & Hernández, 2014). Dock är det viktigt att såväl företaget som leverantören arbetar mot att reducera materialspill (Ajayi et al., 2017). Ajayi et al. (2017) menar att leverantörer bör förstå leveransprocessen och hur den kan förbättras. Med detta tillkommer även minimering av avfall och spill på byggarbetsplatsen. Det görs genom att kontrollera värdeflödet så det inte förekommer onödiga moment i processen samt vid lagerhållning av material. Att istället få material levererat när det behövs ökar därför effektiviteten (Lai et al., 2003). Genom att minska kassering av material, såväl inom produktion och lagerhållning, och genom att effektivisera arbetsprocesserna och därefter eliminera tidskrävande och felaktiga aktiviteter, som dubbelhantering av material, kan företaget öka sin produktivitet och vinst (Alcaraz et al., 2014).

3.3 Värdeflöde

En produkt har flera olika former av värdeökande processer innan det kommer fram till slutkund. Värdeökningsprocesserna kan delas upp i tre grupper (Hines & Rich, 1997):

i) Icke-värdeökande

ii) Nödvändigt men icke-värdeökande iii) Värdeökande

Den första gruppen, icke-värdeökande, berör all onödig aktivitet som till exempel väntetid eller stapling av mellanprodukter (halvfabrikat). Den andra gruppen, nödvändig men icke-värdeökande, berör aktiviteter som till exempel långa sträckor att gå på lagret för att plocka exempelvis reservdelar och uppackning av varor. För att förbättra denna process krävs det oftast stora operativa förändringar. Den tredje gruppen, värdeökande, berör aktiviteter som ger produkten ett högre värde som utförs av personal (Hines & Rich, 1997).

3.4 Materialmanagement inom byggbranschen

Byggprojekt är ofta drabbade av dåliga prestationer i form av förseningar, överstigande av budget, låg produktivitet, spill och brister i kvalitén. Detta är ofta resultatet av ineffektiv materialplanering och materialhantering (Jusoh & Kasim, 2017). Eftersom det inom byggbranschen framförallt verkar finnas en brist på team som ansvarar för materialplanering och materialhantering vilket enligt Koriom et al. (2019) påverkar effektiviteten negativt. Resultatet av detta kan bli förseningar i produktionen som har sin grund i att det funnits ett materialunderskott som påverkat projektets prestanda menar Jusoh och Kasim (2017). Detta kan bli en problematisk faktor eftersom material är en viktig komponent inom byggprojekt (Koriom et al., 2019). Det har statistiskt visats att materialkostnader utgör cirka 50 till 60 procent av den totala kostnaden för ett helt byggprojekt (Wang, Lu, Xie & Wang, 2018). Därför är en effektiv planering av logistiken i byggprojekt nödvändigt för att kunna uppnå fastställda tids- och kostnadsmål för ett projekt för att undvika att produktionen drabbas (Wang et al., 2018). Det finns olika definitioner som förklarar logistik enligt Rutner och Langley (2000). En av definitionerna är “logistikens sju R”. Dessa står för i) rätt produkt, ii) rätt information, iii) rätt kvantitet, iv) rätt kvalité, v) rätt plats, vi) rätt tid, vii) till rätt kund och för rätt pris. Den andra definitionen förklarar att logistik är den del av försörjningsprocessen som innebär att planera, implementera, kontrollera, effektivisering av flöde samt hantering av gods, tjänster och relaterad information från tillverkare till slutkund. Detta för att kunna möta kundens krav (Rutner & Langley, 2000).

Materialmanagement kan definieras som planering och kontroll av alla nödvändiga insatser för att försäkra att rätt kvantitet och kvalitet av material och utrustning finns införskaffade till rätt kostnad samt att de finns tillgängliga när de behövs i produktionen (Jusoh & Kasim, 2017). De som ansvarar för material och utrustning planerar alltså processen genom identifiering av material, inköp, leverans, hantering, tilldelning av lagringsplats samt att kunna reducera spill

genom att planera stegen innan produktionen påbörjas (Jusoh & Kasim, 2017). Materialmanagement har därför blivit en nödvändig funktion för att förbättra produktiviteten i byggprojekt. Det är viktigt att företagen förstår vikten av att ha en effektiv planering för material för ett framgångsrikt projekt (Jusoh & Kasim, 2017). Dock genom oklarheter inom både utbud och efterfråga, är underskott på material svårt att utesluta helt (Wang et al., 2018). Andra faktorer som påverkar materialmanagement negativt i både större och mindre byggföretag kan handla om i) förseningar på grund av att ett kvalitetsteam har nekat en produkt, ii) problem med transporter, säsongsrelaterade problem, iii) kommunikationsproblem, iv) kraftiga prisförändringar för material, v) otillräcklig materialmanagement och vi) olämplig materialmanagement (Koriom et al., 2019). För att kunna ha någon form av övergripande kontroll över dessa faktorer inom ett materialmanagement-team finns sju funktioner och processer som beskriver vad materialmanagement innefattar (Jusoh & Kasim, 2017). Dessa är: i) Projektplanering, som innebär att planering för det material som behövs, ser över inköp och tillgänglighet. Det görs även en tids- och logistikplanering för hur och när materialet behöver finnas tillgängligt vid byggarbetsplatsen.

ii) Materialets kvantitet, hur stor kvantitet av material som behövs samt dess specifikationer iii) Identifiera och välja ut leverantörer genom att se över deras kvalité, leveranssäkerhet, kostnad och service.

iv) Planering av när inköp av specifikt material ska ske för att det ska finnas tillgängligt när det behövs.

v) Kontroll av material som innefattar distribution, hantering och användning. Det är viktigt att här försöka undvika brister i materialet som valts ut då det kan orsaka förseningar eller kvalitetsbrister i projektet. Denna process finns alltså för att kunna optimera effektiviteten av material i byggproduktionen samt att kunna minimera spill.

vi) Lagring av visst material som kan vara nödvändigt för att kunna täcka eventuella osäkerheter i tidsrummet mellan beställning och leverans.

vii) Försäkra att leverantörer levererar som avtalar för att minimera risker för förseningar.

Det finns även sex kategorier att uppfylla för att kunna skapa en så effektiv materialmanagement som möjligt. Dessa är noggrannhet, rätt kvalitet, rätt kvantitet, kostnadseffektivitet, aktualitet och tillgänglighet av material (Koriom et al., 2019).

Trots dessa riktlinjer för en effektiv materialplanering kan en del utmaningar kvarstå enligt Wang et al. (2018). Genom förändringar i projektets dynamik kan en ny efterfråga på material

uppstå från period till period (Wang et al., 2018). Om inte leverantörer har materialet som behövs vid en förändring i projektet, som eventuellt kan innebära en ny tidsplan, kan detta resultera i försämrad produktivitet som ett resultat av förseningar och därmed leda till ökade kostnader för företaget (Wang et al., 2018). För att kunna undvika oväntade brister i produktionen relaterat till materialförsörjning kan företag bland annat använda sig av en lagerbuffert som avser att kunna försörja oförutsägbara händelser menar Wang et al. (2018). Detta kan dock vara ett komplext tillvägagångssätt eftersom dels avgöra hur mycket material som bör finnas lagrat samt hur det tillgängliga materialet ska fördelas till de pågående aktiviteterna i ett projekt.

3.4.1 Digitala verktyg inom materialmanagement

Att använda sig av affärs- och IT-system inom materialmanagement är ett bra sätt att effektivisera den tid som avsätts för planeringen (Koriom et al., 2019). Building info modeling, (BIM), är ett affärssystem som ger en digital representation av typiska funktionella karaktärer av en facilitet (Won & Cheng, 2017). Eftersom BIM innehåller mycket information om exempel materiella resurser och geometri av projektet kan det integreras med bland annat tidsschema och kostnadsinformation. BIM kan därför vara till hjälp för att säkerhetsställa just in time- leveranser (Won & Cheng, 2017). En integrerad användning av BIM kan undvika problem och ändringar i designen av ett projekt eftersom BIM ger en ständig övervakning av alla planerade och pågående steg, vilket bidrar till att det blir rätt direkt (Won & Cheng, 2017).

Ett allt vanligare förekommande IT-system som används inom byggbranschen är Radio frequency identification (RFID) (Lee, Song, Oh & Gu, 2012). RFID ger möjlighet att kunna ha en kontinuerlig spårning av material som kommer att användas från leverantör till lager vidare till montering (Lee et al., 2012). De företag som använder sig av RFID i sin materialhantering har sett goda resultat vad det gäller att ha kontroll över materialet som används i produktionen då det alltid finns en möjlighet att se var materialet befinner sig (Koriom et al., 2019). Användning av RFID skapar därför större hållbarhet inom materialhanteringen inom byggprojekt (Lee et al., 2012).

Ett effektivt materialmanagementsystem kan öka produktionen med potentiella åtta procent och spara cirka 1,8 procent av materialkostnader. Det kan också leda till en minskning av den tid för personal som går åt att leta efter försvunnet material med cirka sex procent (Koriom et al.,

2019). Anledningen är att materialet med större sannolikhet finns tillgängligt på rätt plats vid rätt tidpunkt. Effektiv materialmanagement skulle bidra med bättre tidshållning samt mer effektivitet inom produktionen av ett byggprojekt (Koriom et al., 2019).

3.5 Hantering av materialspill inom byggindustrin

Idag är materialspill inom byggindustrin ett globalt problem enligt Hossain, Wu och Poon (2017). Den ekonomiska tillväxten och ökade urbaniseringen har lett till en ökad aktivitet inom byggbranschen (Gulghane & Khandve, 2015). Detta skapar i sin tur större kvantiteter av materialspill som är relaterat till aktiviteter inom byggindustrin enligt Gulghane och Khandve (2015). Materialspill från byggindustrin har avgörande konsekvenser för den generella effektiviteten i ett byggprojekt men också ur ett miljöperspektiv genom vilken grad miljön påverkas av ett projekt (Gulghane & Khandve, 2015). I många länder saknas det en effektiv hantering av det spill som genereras vid ett byggprojekt, vilket gör att hanteringen av spill inte anses som optimalt. Detta trots att hantering av materialspill är en del av planeringen och hanteringen för det material som används i en byggprocess (Hossain et al., 2017; Gulghane & Khandve, 2015). Med spill inom byggindustrin menas variansen mellan uppskattad och faktisk användning av en enskild produkt i ett byggprojekt (Gulghane & Khandve, 2015). Enligt Gulghane och Khandve (2015) innebär hantering av spill att kunna eliminera kvantiteter av materialspill där det är möjligt, samt att kunna återanvända material där det finns möjlighet. Under hela processen av ett byggprojekt förekommer spill som ser olika ut beroende på projekt. För att kunna reducera spill krävs det därför att materialspillet ska kunna identifieras och kvantifieras (Gulghane & Khandve, 2015).

Globalt är ofta huvudorsaken till spill i ett byggprojekt resultatet av kostnadsavvikelser och problem inom hanteringen av material, ofta genom överlagring (Gulghane & Khandve, 2015). Det är ofta vid följande aktiviteter som materialspill förekommer på byggarbetsplatser (Gulghane & Khandve, 2015):

i) Olämplig planering

ii) Skadat material orsakat av frakthantering. iii) Hantering av materialet på byggarbetsplatsen.

iv) Förlust av material i form av dålig bevakning, stölder, frekvent omflyttning av material som orsakas av dålig planering av området, ändringar i inköp, orderkvantiteten stämmer inte överens med beställningen.

v) Fel material.

vi) Höjda försäkringskostnader. vii) Dåliga inköpsstrategier.

En annan faktor till att spill uppkommer är när ändringar i projektet görs, vilket kan öka materialspillet med cirka 33 procent (Won & Cheng, 2017). För att förhindra spill i så stor utsträckning som möjligt kan digitala system för hantering av materialspill implementeras som kontrollerar källan till spill i varje enskild fas inom ett byggprojekt (Gulghane & Khandve, 2015). Att arbeta parallellt med att öka kommunikationen och informationen i ett byggprojekt mellan avdelningarna, kan det förhindras att fel uppstår genom ovan nämnda faktorer. Detta bidrar till att mängden spill kan reduceras (Won & Cheng, 2017). Företag inom byggindustrin som använder sig av adekvata system för att hantera material har en ökad effektivitet på ungefär 35 procent jämfört med de företag som inte kommit så pass långt i deras systemutveckling (Gulghane & Khandve, 2015). Systemet BIM är ett vanligt system som används för materialhantering inom byggindustrin (Won & Cheng, 2017). Detta system fungerar också för att effektivisera hanteringen av materialspill genom att BIM innehåller mycket information om till exempel materiella resurser (Won & Cheng, 2017). Eftersom BIM är ett användbart system som hjälper till med att skapa en bättre planering och schemaläggning kan systemet även försäkra just in time leveranser fungerar till ett byggprojekt (Won & Cheng, 2017). En integrerad användning av BIM kan även bidra till att undvika oförutsägbara ändringar i projektet eftersom systemet hjälper till med att planeringen blir rätt från början, vilket är en väsentlig faktor för att reducera materialspill (Won & Cheng, 2017). Företag som valt att använda sig av BIM i sina byggprojekt har visat sig ha 15 procent mindre kvantiteter materialspill (Won & Cheng, 2017).

Enligt Gulghane & Khandve (2015) är den ökade uppmärksamheten kring hantering

av materialspill grunden till utvecklingen om hur spill bör hanteras inom byggbranschen eftersom visst spill kan bidra till en viss negativ miljöpåverkan. Byggaktiviteter har generellt negativa effekter på miljön som inkluderar exploatering av natur och mark samt utsläpp från maskiner och visst byggmaterial. Detta leder till miljöpåverkande faktorer som skapar obalans i ekosystemet (Gulghane & Khandve, 2015). Företagen inom byggbranschen bör därför se över var det finns utrymme för förändringar i byggprocesser för att spara miljöresurser (Gulghane & Khandve, 2015). Byggföretag uppmuntras därför idag till att tillämpa miljövänliga byggmetoder som till exempel att införskaffa färdigfabrikatmaterial i så stor utsträckning som

möjligt och på så sätt reducera användningen av material som kräver naturresurser (Gulghane & Khandve, 2015). Att utbilda personal i miljöarbete skapar nya tankesätt hos företagen som i sin tur skapar större miljömedvetenhet i produktionen (Gulghane & Khandve, 2015).

3R är en strategi som kan appliceras till materialets livscykel. Strategin beskriver att genom tre steg kunna förbättra hanteringen av materialspill (Won & Cheng, 2017). Se Figur 3.

Figur 3. Hanteringshierarki för minimering av byggavfall och rivningsavfall [C&D waste minimization and management hierarchy] Källa: Won & Cheng (2017:4). Det första steget är att se över var det är möjligt att kunna minska användning av material för att i slutändan få mindre spill. Enligt Won och Cheng (2017) kan dock inte allt spill undvikas utan kommer alltid finnas i någon grad. Av det spill som blir över från det första steget avgörs det om det kan återanvändas eller återvinnas (Won & Cheng, 2017). Detta har två fördelar, dels genom att undvika kassering av spill samt att kunna bespara icke förnybara naturresurser (Hossain et al., 2017). När bedömningen är klar kring vad som kan återanvändas eller återvinnas, återstår det material som måste kasseras (Won & Cheng, 2017). Vid kassering av material är det effektivt för företaget att ha räknat ut kvantiteten av det spill som ska destrueras för att kunna veta antalet fordon som behövs vid bortforsling för att undvika onödiga utsläppskvantiteter (Won & Cheng, 2017).

4 Empiri

I empiriavsnittet presenteras en sammanställning av resultatet från intervjun med byggföretag A och B. Intervjun med företag A fokuserar på materialflödets process från planering, vidare över till beställning och användning. Mycket av informationen stammar från det aktuella projektet med att bygga ett kontorshus i centrala Malmö. Vidare i empirin ingår bland annat information om vilka utmaningar som företag A och B anser finns med materialplanering och materialhantering inom byggindustrin. I och med att flera av intervjusvaren överlappar varandra från företag A och B delas svaren från intervjuerna upp i olika område där de presenteras samlat. Därtill kommer konsultföretag B:s erfarenheter om efterfrågan för förbättringar och effektivisering av materialplanering och materialhantering inom byggbranschen samt de utmaningar som finns med att ändra processer hos företag i byggsektorn att redovisas. Olika sätt att effektivisera logistik- och materialflödet enligt de både företag kommer också att presenteras i detta avsnitt. Avsnittet avslutas med vad som behöver effektiviseras mer i framtiden inom materialhantering- och planering inom byggbranschen enligt intervjupersonerna enligt både företag A och B.

4.1 Företag A byggprojekt - Materialflödets process, från planering, beställning till användning

Byggprojektet som utförs av företag A påbörjades år 2005 med att påbörja en kartläggning av projektet där de började skissa på själva utformningen. En stor del av projektets tid gick därefter åt till att planera för aktiviteter i de olika byggfaserna för projektet. Enligt företag A kan det till exempel handla om hur transporterna ska kunna ta sig till- och från den begränsade ytan som byggprojektet i ett tätbebyggt område utgör. Här är planering av logistikzoner i form av lossningszoner centralt. I det aktuella byggprojekt hos företag A finns ett stort fokus på just in time leveranser för att minimera materiallagringen på arbetsplatsen. När material ankommer ska det tas emot, placeras där det ska användas och sedan skickas transportfordonet iväg igen. I detta fallet är en arbetsledare ansvarig för inköp av det material som behövs. Vid inköp av större mängder material hanteras processen det i första skedet av en särskild inköpare innan ansvaret går vidare till aktuell arbetsledare. Arbetsledaren meddelar vidare till logistikansvarig för projektet som bokar in en tid i aktuell lossningszon. När det är dags för leverans är aviseringsmottagaren på plats och ser till så att material hamnar på rätt ställe med hjälp av personal som hanterar det levererade materialet. Det material som ligger ute på byggplatsen är det som kommer användas omgående i byggprocessen. Hur mycket material som finns på plats

beror även på hur skrymmande materialet är. Material som exempelvis gipsbetong levereras enligt företag A ungefär en gång i veckan så att det blir ett jämnt flöde med leveranser så att materialet inte tar upp för stort utrymme. Mindre föremål som exempelvis verktyg och skruvar placeras i en container för förvaring och finns tillgängligt på byggarbetsplatsen under hela projekttiden. Enligt företag A har leveranserna med just in time fungerat bra överlag. Ett undantag har varit när det blir förseningar på grund av att underleverantörer har kommit försent med material. Detta kan bero på att det inom hela byggindustrin vid given tidpunkt finns en stor efterfråga på ett visst material som exempelvis gipsbetong eller elkablar. Detta har enligt företag A dock inte varit ett större problem för deras aktuella projekt.

Om projektet skulle få en förändring i tidsplanen, exempelvis att målarna inte hunnit målat klart väggarna och det enligt tidsplanen är tid för montering av till exempel kök, kan de på aktuell byggarbetsplats välja att mellanlagra sitt material hos samarbetspartners (tredjepartslogistikföretag) påpekar företag A. Intervjupersonen för företag A uppger att användningen av mellanlagring inträffar någon gång i varje byggprojekt, men trots allt ganska sällan. En annan lösning som kan användas vid förseningar är att företaget kontaktar leverantörer och frågar om de kan flytta fram leveranstiden så att materialet kommer senare än avtalat. Företag A jobbar ständigt med leveransplaneringen för att hålla uppe effektiviteten i projektet genom morgonmöten varje arbetsdag. Vid dessa möten går de igenom bland annat logistikbokningen samt vilka leveranser som kommer den aktuella dagen så att alla som arbetar i projektet vet vad som ska göras under dagen.

4.2 Utmaningar med materialhantering inom byggbranschen

Under intervjun med både företag A och B återkom vissa utmaningar när det gäller materialhantering inom byggindustrin:

• Begränsade utrymme för byggprojekt

Att bygga på en begränsad yta i ett tätbebyggt område ses som en stor utmaning enligt både intervjupersonerna från företag A och B. De påpekar även att detta kan ses som en möjlighet för utveckling av processer och metoder. Företag A beskriver att det är en möjlighet eftersom byggföretaget tvingas att planera bättre eftersom det inte finns plats med mer material än vad som behövs för stunden. Lagrat material påverkar därmed inte byggprocessen genom att vara i vägen. Intervjupersonen från företag B berättar att den stora utmaningen med materialplanering

och materialhantering är att få rätt material till rätt plats, rätt mängd etcetera. Material inom bygg har särskilda förutsättningar och utmaningar eftersom byggmaterial utsätts exempelvis för väder och vind som kan orsaka skador. Det kan även enligt företag B bli skadat i produktionen om det förvaras så att det kommer i vägen för pågående arbete.

• Planering

Dubbelhantering av material sker enligt intervjupersonen från företag B upp till fyra gånger när material hanteras inom byggprojekt. Intervjupersonen påpekar även att många ser logistik som en produktionsfråga mer än en planeringsfråga, vilket kan innebära att det finns en tendens att flytta fram planeringen så det inte finns plats för materialet när leverans är nödvändig. Detta anser han som en orsak till dåligt logistikflöde.

• Icke-värdeskapande aktiviteter

Både företag A och B nämner att när det finns mycket material på arbetsplatsen som inte används leder det till kostnader i form av lagerkostnader, tidskostnad för att personal blir tvungna att leta efter verktyg som behövs i produktionen eller att ständigt flytta material som är i vägen.

• Skador, spill, stölder

Skador, spill och stölder är ett ämne som tas upp av båda intervjupersonerna som en utmaning i byggbranschen. Företag A berättar att det kan bli materialspill som exempelvis beror på att material av standardmått måste bearbetas för att passa på rätt plats i byggnaden som uppförs. Enligt företag A är detta en ganska vanligt förekommande faktor till spill i ett byggprojekt. En annan orsak till spill är att visst material blir förstört när det förvaras ute på arbetsplatsen på grund av till exempel väder. Att det inträffar mer sällan beror enligt intervjupersonen i förtag A på att de främst använder sig av just in time-leveranser och därför undgår mellanlagring. I intervjun med företag B exemplifieras fördelen med just in time ytterligare. Materialskador som till exempel orsakas av att material blir påkört eller välts när det ligger lagrat på plats undviks om det levereras när det ska användas. Regn och fukt kan skada material som står ute och inte blivit täckt av pressning vilket kan leda till vattenskador. Företag B belyser att det är slöseri med tid och inte värdeskapande att ha personal som ska förebygga risker för att undvika att material blir skadat. Detta utgör istället en kostnad för företaget. Stöld är även ett återkommande problem inom byggbranschen enligt företag B. Allt material som kommer för

tidigt, är i fel ordning, fel mängd har en tendens att försvinna på ett eller annat sätt. Intervjupersonen menar att det kanske beror på att någon yttre stjäl eller att det sker internt.

4.3 Företag B - Efterfrågan för förbättringar och effektivisering av materialplanering-och materialhantering på byggarbetsplatser

Enligt intervjupersonen från företag B finns det en efterfrågan på förbättringar och effektiviseringar inom materialplanering och materialhantering på byggarbetsplatser. Det beror på att det finns företag som ständigt vill utvecklas och kan därmed se behovet för förändringar. Han kopplar detta till lean i praktiken. De företag som jobbar mycket med materialflöde samt lagerhållning samt som vill reducera sina kostnader och öka sina intäkter väljer att jobba med dessa frågor. I praktiken kan det exempelvis vara företag som jobbar mycket manuellt och som vill gå över till digitalisering eller digitala verktyg för att optimera effektiviteten i sina processer. Ett annat exempel är högteknologiska företag som vill finslipa sina processer och veta hur mycket material som ska beställas och optimera tidpunkterna för beställning. Dessa företag vill att det ska kosta så lite som möjligt och tillföra så mycket nytta som möjligt. Intervjupersonen har märkt av att digitalisering är ett område som har blivit trendigt och omtalat inom byggbranschen. Men det sker inte så stora förändringar i branschen eftersom många inte förstår de nya systemen fullt ut eller har fördjupat sig i området för att kunna förstå vad digitalisering innebär konkret.

4.4 Företag B - Utmaningar med att ändra processer hos en kund

Konsultföretag B huvudsakliga syfte är att stötta sina kunder vid effektivisering av byggandet genom olika former som förändringsledning, kompetensutveckling och processledning. När konsultföretag B arbetar med sina kunder agerar de som experter samt vägleder med tips och råd under arbetsgången. Det är däremot kunden som genomför själva förändringen. En utmaning med förändringsarbetet är att få företaget och dess personal att ta emot de nya förändringarna. Intervjupersonen förklarar att inom byggbranschen finns det tendenser att människor är konservativa och inte gärna vill ta in nya metoder. En lösning är att få kunden att själv komma till insikt, se behovet och nyttan med en förändring. Visa exempel från tidigare projekt, där andra har genomfört liknande förändringar och vilka resultat dessa har gett. Han talar om de fyra olika faserna som människan går igenom vid förändringar och hur de arbetar med modeller av teoretisk bakgrund för att förstå utvecklingen bättre. Att kunna kommunicera på rätt sätt utgör en viktig del för ett lyckat projekt.

4.5 Olika sätt att effektivisera logistik- och materialflödet

• Just-In-time

Byggföretag A använder sig mycket av just in time leveranser för sitt material och tycker att det fungerar bra. Konsultföretag B anser också just in time som en bra lösning för att minimera materiallagring då hen tycker att företag överhuvudtaget inte ska ha material lagrat på byggarbetsplatsen för att det är en dynamisk miljö med mycket risker.

• Affärssystem/standardisering

Byggföretag A använder sig av en logistikportal för leveransbokningar, inköpssystem för transport och material där de kan se när ett visst material är beställt, status på när det ska levereras, matchning med faktura etcetera. Ett annat exempel på ett program som används är Centiro som fungerar som en lösning utformat som en bokningskalender för logistikflödet. I programmet går det att boka ett tidsslott så att flera lastbilar inte kommer samtidigt till arbetsplatsen, där får man en zon och ett tidsspann på sig för avlastning. Om man kommer försent är det en stor sannolikhet att en annan lastbil redan är där och får då vänta eller komma tillbaka en annan dag.

Konsultföretag B gav exempel på hur företag kan effektivisera sitt materialflöde. Building information modeling (BIM) är ett sådan alternativ. Det är ett en arbetsmetod som samordnar leveranser med produktion. Med hjälp av metoden går det till exempel veta vilka väggar som ska vara var och vilka ventilationsrör som går via vilka väggar och på så vis genomföra olika samordningar. Andra exempel är att företaget digitaliserar sina pappersritningar och förvara dessa molnbaserat. Intervjupersonen för företag B förklarar att inom byggbranschen används det enormt mycket papper för ritningar, speciellt när förändringar i ritningen ska ske. Genom att förvara det molnbaserat blir det bättre från ett miljöperspektiv men också ur ett ekonomiskt perspektiv. Ritningar som hanteras fysiskt måste sorteras om när ändringar görs i ritningarna och detta är enligt intervjupersonen slöseri med tid och en icke värdeskapande aktivitet. 4.6 Vad som behöver effektiviseras mer i framtiden inom bygglogistik

Enligt konsultföretag B kan det uppkomma brister i logistiken genom att inköpsavdelning och produktion arbetar separat. Inköpsavdelningen och produktionen är inte sammankopplade, utan de jobbar var för sig. Inköpsavdelningen har sina uppgifter och försöker oftast hitta möjligheter