Lärande och samhälle Kultur-språk-media
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Studiehandledning på modersmål:
-Ett sätt för att främja flerspråkiga elevers lärande
Multilingual study guidance:
-One way of facilitating multilingual pupils learning
Roula Youssef & Siham Al Issa
HT 2020
Slutseminarium: 2021-01-11 Handledare: Isak Hyltén-Cavallius
Förord:
Vi som har skrivit detta examensarbete om studiehandledning på modersmål arbetar både som modersmålslärare och studiehandledare i grundskolan och därför var det av eget intresse att vår studie skulle vara inom detta område i syfte att utvecklas vidare.
När vi har bestämt oss att arbeta tillsammans planerade vi hur vi skulle presentera vår planering. Vi jobbar i två olika kommuner och vi intervjuade olika personer från var sin skola från dem respektive två kommunerna, en skola i Stockholm och den andra i Helsingborg. Vi delade upp arbetet mellan oss för att kunna koncentrera på var sitt ansvarsområde som vi själva har valt. Vi samlade in relevant litteratur för vår studie. Vi kontaktade varandra efter varje del som vi skrivit för varje tillfälle. Vi har bearbetat denna uppsats tillsammans utifrån respektive områden.
Vi vill tacka alla intervjupersoner/ lärare och elever som gav oss tid och delgav sina erfarenheter och idéer. Vi vill även tacka vår handledare Isak Hyltén-Cavallius som har väglett oss i vårt arbete. Slutligen vill vi tacka varandra för ett bra samarbete.
Abstract
Denna studie belyser på studiehandledningens på modersmålet roll som ges till flerspråkiga elever som inte uppfyller skolkrav på samma nivå som svensktalande elever. Anledningen till detta är att elever med utländsk bakgrund inte kan det svenska språket. Detta kan på sikt komma att påverka deras akademiska studier och prestationer. Därför är det viktigt att flerspråkiga elever får det stöd på det språk som de behärska bäst.
Syftet med denna studie är att ta reda på hur studiehandledning på modersmålet att främja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt öka självkänsla. Studien belyser också vikten av samarbetet mellan lärare och studiehandledare att utveckla elevens ämneskunskaper. Metoden för denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre fokusgrupper bestående av två lärare i årskurs 7–9, två studiehandledare som jobbar som modersmålslärare och tre flerspråkiga elever. Intervjun utfördes i två olika kommuner i en skola i Stockholm och den andra i Helsingborg.
Studiens resultat visar att intervjupersoner är överens om att studiehandledning gynnar språk, kunskapsutveckling och ökat självkänsla hos flerspråkiga elever genom att göra det möjligt för elever att stärka och utveckla deras modersmål. Vidare visar resultaten dessutom att många flerspråkiga elever klarar av att uppnå dem kunskapsmålen efter att de får studiehandledning på sitt modersmål. Vidare visar studiens resultat på kvalitativt samarbetet mellan lärare och studiehandledare. Resultatet i studien visar också att lärare och studiehandledare är överens att studiehandledning bör organiseras utifrån flerspråkiga elevers förutsättningar och behov samt intervjupersoner anser att det är också viktigt och avgörande att eleven ska vara med studiehandledare i klassen under introduktion och i klassens gemensamma aktiviteter.
Nyckelord: Flerspråkiga elever, Studiehandledning på modersmål, studiehandledare,
Innehållsförteckning
1. Inledning 6
2. Syfte och frågeställningar 8
3. Definition av centrala begrepp 9
4. Bakgrund 10
4.1 Studiehandledning på modersmålet 10
4.2 Förkunskap/tidigare skolkunskap 11
5.Teoretiskt perspektiv 12
5.1 Den sociokulturella teorin 12
5.2 Språklig kommunikation utvecklar tänkande 13
5.3 Interaktion och den närmaste utvecklingszonen 14
5.4 Stöttning i ett socialt samspel 15
6.Tidigare forskning 17
6.1 Studiehandledning på modersmål 17
6.2 Samarbete mellan studiehandledare och ämneslärare 20
6.3 Studiehandledningens möjliga modeller 22
6.4 Studiehandledning ökar självkänslan 24
7. Metod 25 7.1 Val av metod 25 7.2 Forskningsetik 26 7.3 Urval 27 7.4 Genomförande 28 7.5 Intervjutekniken 29 8. Resultat 30
8.1 Studiehandledning på modersmålet främjar flerspråkiga elevers språk och
kunskapsutveckling 30
Resultat intervjupersoner A och B 30
8.2 Att öka självkänsla 34
8.3 Samarbete mellan lärare och studiehandledare 36
8.4 Studiehandledningens möjliga modeller 38
9. Resultatanalys 41
9.1 Studiehandledning på modersmålet för att främja flerspråkiga elever språk
och kunskapsutveckling 41
9.3 Samarbete mellan lärare och studiehandledare 43
10. Diskussion och framtida forskningsförslag 46
11. Referenser 51
11. Bilaga 1 54
1. Inledning
Sverige blir ett mångkulturellt land under 1980-talet. Antalet flyktingar som kommit till Sverige var 160 880 asylsökanden, (Cummins, 2017, s. 15). Detta innebär även att svenska skolor har blivit mångkulturella då antalet flerspråkiga elever med annat modersmål än svenska och med olika kulturer och bakgrund har ökat.
Förändringen i svenska samhället har påverkat även landets institutioner, medborgare och verksamheter (Lundgren, Säljö & Liberg, 2012, s. 403). Det blev nödvändigt för politikerna att införa nya bestämmelser för att hjälpa flyktingar för att etablera sig i Sverige.
Baserat på ovanstående är, enligt Cummins et al.(2017, s.17), den centrala delen av effektiv undervisning att läraren måste stötta flerspråkiga elever för att de skall kunna anpassa sig och vidare integreras i det svenska samhället. Cummins et at. (2017, s.17–18), hävdar vidare att utmaningarna gällande utbildningen av flerspråkiga elever är större i Sverige på grund av att det svenska utbildningssystemet är decentraliserat och delvis privatiserat.
Enligt Skolverket (2015, s. 7) kan flerspråkiga elever inte uppfylla skolkraven på samma nivå som svenska barn. Anledningen till detta är att barn med utländsk bakgrund inte bemästrar det svenska språket. Detta påverkar vidare deras akademiska studier och prestationer. Därför är det viktigt att flerspråkiga elever får stöd på det språk som de bemästrar bäst. Dessa elever kan dra nytta av sitt modersmål för att öka sina kunskaper och färdigheter i svenska språket. Studiehandledning på elevers modersmål är ett initiativ för att ge stöd till flerspråkiga elever där de får möjlighet att använda sitt modersmål för att uppfylla skolans språkkrav. På detta sätt kan nyanlända elever stärka sitt modersmål, samtidigt som det gynnar deras kunskaper. Innebörden och vikten av studiehandledning har även uppmärksammats i Skollagen som påpekar att utbildning i skolsystemet syftar till att göra det möjligt för barn att förvärva och utveckla kunskap och värden, samt främja elevers utveckling och lärande (Skollagen 2010:800).
Genom fördjupad forskning om studiehandledningens roll kan vi få en tydligare förståelse för den övergripande arbetsprincipen för stöd. Studiehandledning är ett verktyg för flerspråkiga elever som syftar till att förbättra sina kunskaper i språk och skolämnen. Detta kan bland annat uppnås genom att stödja deras lärande och öka deras självkänsla vilket främjar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling.
För att skolor skall kunna skapa ännu bättre förutsättningar för flerspråkiga elever att lyckas i sitt lärande erbjuds eleverna ämnesundervisning på modersmålet, studiehandledning i ämnen på modersmålet och undervisning i svenska som andraspråk (Morgan, 2014, s.23). Därför
ansåg vi att det var viktigt för vår studie som undersöker studiehandlednings roll att intervjua tre gruppers perspektiv: ämneslärare, studiehandledaren som arbetar som modersmålslärare och flerspråkiga elever. Syftet med valet av dessa grupper är att undersöka vilken roll och betydelse som de upplever att studiehandledningen har i elevers språk - kunskapsutveckling och självkänsla och om dessa grupper har några gemensamma synpunkter kring detta. Våra val av ämnes- och studiehandlednings rollerna berodde på att vi ville fördjupa oss i det eftersom vi själva arbetar som studiehandledare och modersmålslärare, vilket kan ge oss en tydligare bild av vårt arbete och hur vi kan utveckla det baserat på resultaten från vår studie. Utifrån vår egen erfarenhet ser vi att studiehandledning är ett viktigt verktyg för flerspråkiga elever i deras resa mot att nå sina mål. Studiehandledarens roll är som en bro mellan å ena sidan flerspråkiga elever och deras vårdnadshavare och å andra sidan ämneslärare. Flerspråkiga elever har brister i svenska språket som påverkar deras kunskapsutveckling och integration i skolan. Studiehandledning på modersmål hjälper att främja deras språk- och kunskapsutveckling samt ökar deras självkänsla det som leder till att visa delaktighet och engagemang i undervisningen. Från våra egna erfarenheter i rollerna som ämneslärare och studiehandledare fann vi att elevernas självkänsla ökar när de kan följa med i, aktivt delta och förstå undervisningen.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur studiehandledning på modersmål kan främja flerspråkiga elever till att vidareutveckla sitt språk – kunskaper och självkänsla. Studien undersöker, för detta ändamål, lärares, studiehandledares och elevers uppfattning på studiehandledningens roll i elevers lärande. Studien beskriver även samarbetet mellan lärare och studiehandledare.
1. Hur kan studiehandledning på modersmål främja flerspråkiga elevers språk och kunskapsutveckling samt öka elevers självkänslas ur lärares, studiehandledares och elevers uppfattning?
2. Hur samarbetet mellan lärare och studiehandledare påverkar flerspråkiga elevers kunskapsutveckling?
3. Definition av centrala begrepp
Eftersom studien har för avsikt att undersöka hur studiehandledning, från klasslärares, studiehandledares och elevers perspektiv, kan bidra till flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i den för dem nya skolkontexten, följer här de definitioner av termerna flerspråkighet, nyanlända, studiehandledare och klasslärare som studien har utgått från.
Flerspråkighet Den gruppen av elever som behärskar två eller flera språk lika bra som ett modersmål och som kan använda de olika språken i vissa situationer eller för vissa ändamål är att betrakta som flerspråkiga (Skolverket, 2015, s 8).
Lärare En lärare spelar en stor roll för klassrummets stämning.
Läraren har många uppdrag att uppfylla i sin undervisning. Några av lärarens uppdrag är bland annat att ansvara för undervisningen samt att ge tydliga arbetsinstruktioner till alla elever. Läraren ska även kunna anpassa uppgifter och arbeten beroende på klassen och eleverna (Skolverket, 2013).
Studiehandledare Studiehandledare är en person som ger handledning på
modersmålet i andra skolämnen än modersmålet (Skolverket 2015, s. 32).
Studiehandledning En form av stöd som finns i grundskolan och motsvarande skolformer samt i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan och ges till en elev på modersmål om hen inte klarar av att följa undervisningen på svenska och riskerar att inte nå det lägsta kunskapskravet i ett eller flera skolämnen (Skolverket 2015, s. 7)
4. Bakgrund
Det här kapitlet presenterar en kort bakgrund till studiehandledning på modersmål och vilken betydelse som modersmålsundervisning har för flerspråkiga elever samt hur styrdokument reglerar studiehandledningen. Denna studie väcker många frågor angående lärandeprocessen och vilka utmaningar som lärare möter när de lär flerspråkiga elever svenska samt vilket stöd som ska användas för att dessa elever ska lyckas i skolämnen och kunna gå vidare och integreras väl i det svenska samhället. För att sätta vår studie i ett sammanhang beskriver vi här viktiga skeden som måste utföras för flerspråkiga elever.
Skolledarna och kommunpolitiker har ansvaret för att skapa en bra och trygg miljö för de flerspråkiga eleverna genom att fördela resurser och ge organisatoriskt stöd som de flerspråkiga eleverna behöver för att utveckla sina förmågor. Skolans viktigaste uppdrag är att förbereda eleverna på att kunna lösa utmaningarna som de kommer att ställas inför i framtiden. (Lahdenperä & Sundgren, 2016)
4.1 Studiehandledning på modersmålet
Enligt Skollagens 5 kap. 4 § skollagförordningen skall en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven bedöms ha behov av det. Studiehandledare kan vara en lämplig person inom skolenheten som talar elevens modersmål. Däremot finns det inget behörighetskrav för att arbeta som studiehandledare. Studiehandledarens uppdrag är att ge eleven förutsättningar och stöttning för att eleven skall kunna nå kunskapskraven i samtliga skolämnen (SFS 2010:800). Eleven bör få stöd av studiehandledare på sitt modersmål, det språk som eleven bemästrar bäst eller det språk som har använts i en tidigare skola (Cummins et al., 2017, s. 134). Andra forskare, såsom Bunar, är överens om detta. Enligt Skolverket (2015) skall till exempel studiehandledare hjälpa eleven att förstå texter och förklara ett ämnesområde på modersmål. Bunar menar att studiehandledning på modersmål är ett stöd till den enskilda eleven så att hen kan utveckla sina förmågor och förstå skolämnena. Studiehandledning ges i
två olika former, antingen genom anpassningar i den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd (Bunar, 2019, SOU 2019:18, s. 82).
4.2 Förkunskap/tidigare skolkunskap
Skolverket betonar att skolans uppdrag är att ansvara för elevens kunskapsutveckling och att ett viktigt uppdrag är att främja elevens kunskaper och förmågor. Det betyder att nyanlända elever som har grundläggande skolgång/förkunskaper i vissa ämnen bör utvecklas parallellt med det svenska språket. Flerspråkiga elevers tidigare kunskaper bör kartläggas eftersom det underlättar för både ämnesläraren och eleven och bidrar till att eleven får rätt stöd och att läraren kan planera undervisningen utifrån elevens behov (Lahdenperä & Sundgren, 2017, s.66). Läraren kan utgå från den flerspråkiga elevens tidigare skolkunskaper, erfarenheter, styrkor och förmågor, så att läraren inte upprepar de kunskaper som eleven redan har skaffat sig på sitt modersmål (Lahdenperä & Sundgren, et al., 2017, s.167). I Skollagen står det att skolledningen behöver en noggrann planering för flerspråkiga elever och ett organiserat stöd som gäller vid behov för att flerspråkiga elever skall få möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter.
Arbetet med nyanlända elever behöver därmed, precis som annan verksamhet i skolan, ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Det betyder att huvudmannen behöver ha en långsiktig och väl förankrad planering för hur arbetet med nyanlända elever ska organiseras. Huvudmannen behöver också ha en långsiktig och väl förankrad planering för hur elevernas kunskapsutveckling följs upp. Det ökar de nyanlända elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. (4 kap. 3–4 §§ skollagen)
5.Teoretiskt perspektiv
Vi utgår i vår studie utifrån den sociokulturella teorin som betonar att sociala relationer påverkar elevers lärande och kunskapsutveckling vilket kopplas till studiehandledning på modersmålet och till flerspråkiga elevers sociala liv. Utifrån den sociokulturella teorin kan studiehandledaren betraktas som en katalysator för sådana sociala relationer.
5.1 Den sociokulturella teorin
Det empiriska material som vi har samlat in i vår studie har visat att grunden är den sociokulturella teorin som handlar om sociala relationer i elevernas liv och den del som påverkar elevers kunskapsutveckling. Förutom studiehandledarens pedagogiska roll finns den sociala aspekten där studiehandledning genom språket ökar elevens självförtroende och som återspeglas med vetenskapliga framsteg. Den sociokulturella teorin har ursprung i Lev Semenovich Vygotskijs arbeten kring människors utveckling, lärande och språk (Lundgren et al., 2012, s. 185). Dessutom är många undervisningsmodeller som riktas mot kunskapsutveckling och elevers lärande baserade på denna sociokulturella teori. Pauline Gibbons (2016) visar i boken Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet att flerspråkiga elever som använder sitt modersmål som resurs när de lär sig läsa och skriva på sitt andraspråk (i detta fall svenska) stärker deras självförtroende. Skolans resurser, till exempel studiehandledare, som är flerspråkiga kan i sin tur stötta den flerspråkiga eleven.
Vidare pekar Gibbons på Vygotskijs teori där relation och funktion är ledorden när man arbetar med språk och i arbetet med flerspråkiga elever. Gibbons anser et al. (2016, s. 33) att om man arbetar efter Vygotskijs syn på lärande och strävar efter höga kognitiva utmaningar klarar inte elever som arbetar med svåra uppgifter det utan stöd. Stödet som ges skall utgå från den enskilda elevens behov som leder till utveckling.
Gibbons et al. (2016, s. 35) bekräftar att, genom kognitiv utmaning i undervisningen, kan lärare ha höga förväntningar på alla elever, till och med flerspråkiga elever som lär sig ett nytt språk. Vissa av dessa elever kan skriva en argumenterande text på sitt modersmål medans andra kan få stöd av en vuxen med några ord. Stöttning enligt Gibbons et al. (2016) är tillfällig hjälp som lärare ger till elever för att de skall kunna klara av uppgifter till dess att de klarar av uppgifter utan hjälp. Enligt Gibbons har Vygotskij uttryckt ”Det ett barn idag kan göra med stöd, kan hon eller han göra på egen hand imorgon” (Gibbons et al., 2016, s. 33).
5.2 Språklig kommunikation utvecklar tänkande
Vygotskij intresserade sig för utvecklingen i språk och tänkande enligt Lundgren et al. (2012, s. 189–190). Vygotskij bekräftade att språket är människans viktigaste redskap för att kommunicera med andra människor och hjälper till att förstå nya och svåra begrepp bättre vilket leder till att kunna uttrycka sina åsikter på ett bättre sätt.
Ett av de viktigaste bidragen från Vygotskij var enligt Lundgren et al. (2012, s.190) att Vygotskij formulerade relationen mellan tänkande och språket. Enligt Gibbons et al. (2016, s. 49–51) ses människans individuella utveckling i den sociokulturella teorin som ett resultat av individens sociala relation med sin omvärld samt individens kulturella och historiska upplevelser. Med detta menas hur mycket och till vilken grad individen lär sig beror på vilka sociala relationer hen har i sitt liv.
Därför lyfter vi i vår studie fram vikten av studiehandledarens roll i samspelet mellan flerspråkiga elever och deras omvärld. Relationen mellan studiehandledare och elev utvecklas tack vare språket och leder till stora förändringar, och ibland viktiga förändringar i nyanlända elevers utbildning och sociala liv. Studiehandledning blir som en bro mellan de flerspråkiga eleverna och det nya samhället.
I samma sammanhang hävdar Anna Kaya (2016), som är lärare i svenska som andraspråk, och verkar i Nationellt Centrum (NC) vid Stockholms universitet och som är lärare i svenska för nyanlända elever i förberedelseklassen i Sollentuna kommun, i sin bok Att undervisa
Nyanlända att språk och tanke hänger ihop. Förändringen i tänkandet motsvarar förändringen i språket, då lärande och språkutveckling går hand i hand och sker beroende på hur man
aktiverar språket i olika sociala situationer. Vidare lyfter Kaya et al. (2016) fram att språkinlärningen skall vara en integrerad del av utbildningen.
5.3 Interaktion och den närmaste utvecklingszonen
Nyckeln till lärande och utveckling i den sociokulturella teorin enligt Lundgren et al. (2012, s. 192–193) är interaktion och kommunikation med andra. Genom interaktion blir kunskaper något vi deltar med men inte något som överförs mellan elever. Ett organiserat samspel mellan elev och lärare och mellan eleverna ger eleverna förutsättningar för att appropriera och delta i olika aktiviteter och kunskaper där skolan förbereder eleven till att bli delaktig i samhällets kollektiva kunskaper.
Enligt Imsen (2009, s. 319) har det sociala samspelet och språk en stor betydelse för utvecklingsprocessen. Interaktionen mellan en person som kan mindre och en person som kan mer är speciellt viktig enligt Kaya (2014, s. 3). I sin fallstudie om genrebaserad undervisning
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända spelar interaktionen en stor roll i elevens kunskapsutveckling och lärande.
Den kognitiva klyftan som Vygotskij benämner Zonen för närmaste utveckling, är enligt Gibbons (2014) skillnaden mellan det eleven kan göra utan hjälp av någon och det som eleven kan göra med hjälp av en person som är erfaren. ”The zone of proximal development” är klyftan mellan det personen gör på egen hand och det personen gör med hjälp av andra (Kaya et al., 2014, s. 3). Det Vygotskij menar med den närmaste utvecklingszonen, enligt Lundgren et al. (2012, s. 193) är att en person är mycket nära att behärska något nytt om hen behärskar ett begrepp eller en färdighet väl, det vill säga till exempel när man behärskar grammatik i ett språk så har hen så småningom en sofistikerad förståelse för språkregler.
Gibbons et al. (2016) hävdar att eleven behöver få hjälp av en vuxen som behärskar både språket och skolämnet ifråga för att senare klara sig på egen hand. För att eleven skall bli säkrare på språket/skolämnet bör en vuxen rycka in då och då när det bli för svårt.
Vidare kopplar Gibbons den närmaste utvecklingszonen till riktlinjer i läroplanen Lgr 11, att andraspråkselever ska lära sig nytt språk på ett nytt sätt där läraren bör organisera arbetet utifrån elevernas förutsättningar och använda elevens tidigare kunskaper och förmågor som
kräver att elever får stöd på sitt modersmål. Kaya et al. (2014, s. 3) hänvisar till Gibbons (2013) som i sin tur hänvisar till Maybin, Mercer och Stirer (1992) som hävdar att stöd kan ske med hjälp av lärare eller genom klassrums interaktioner som erbjuder nya nivåer och förståelse. Enligt Kaya et al. (2014, s. 19) bidrar samspelet mellan flerspråkiga elever och lärare till goda möjligheter för att elever ska kunna kommunicera och använda sina språk med de andra eleverna.
Genom att hen tillåts skriva texter på sitt modersmål eller översätta orden från modersmålet till svenska till klassen utvecklas den flerspråkiga elevens modersmål parallellt med det nya språket. Enligt Cummins et al. (2017, s. 134) innebär stöd inte bara att förklara svåra begrepp eller förmedla instruktioner utan också att stödja elevernas språk genom att aktivera språkanvändning genom att tillåta flerspråkiga elever att skriva på sitt förstaspråk och sen översätta det till skolspråket. Översättningen kan med fördel ske med stöd i klassen.
5.4 Stöttning i ett socialt samspel
Cummins lyfter fram stöttnings roll som en central del i undervisningsstrategier för att flerspråkiga elever ska lära sig ett nytt språk. Lärarens uppdrag är att vägleda elever till att använda ett kulturellt redskap enligt Lundgren et al. (2012) och bekräftar Vygotskij att i utvecklingszonen är människorna känsliga för instruktioner och förklaringar.
Stöd är en typ av undervisnings anpassning som syftar till att fördjupa flerspråkiga elevers förståelse för sitt lärande. Enligt John Polias, Inger Lindberg och Karin Rehman (Stöttning på olika nivåer, 2017, s. 1) myntades stöttnings metaforen först av Jerome Bruner och hans kollegor. Bruner har studerat barns utveckling i samspel med föräldrarna där föräldrarna stöttar sina barn och lärare stöttar elevernas utveckling genom förklaring av nya begrepp och färdigheter. Stöttning i klassen kan ske i olika former och genomföras på olika sätt. För att stöttningen ska vara givande för flerspråkiga elever bör läraren förbereda och planera för en genomtänkt undervisning.
Bruners tar enligt Polias et al. (2017, S. 1–2) utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teori, som ser att individens samverkan med sin omgivning genom aktiviteter finns i form av stöd eller som verktyg. Eleven kan med stöd ta kontroll över sina kunskaper och färdigheter för att
längre fram kunna agera självständigt och utan hjälp. Självständighet skapar eleven genom aktiviteter och modeller som stöttar eleverna i sitt lärande. Att följa upp lärarens stöttnings modell understödjer de flerspråkiga elevernas kunskapsutveckling och språk.
Modersmålet spelar en mycket viktig roll i stöttnings processen enligt Polias et al. (2017, s. 2) eftersom modersmålet är ett medierande verktyg i elevens självständighet. Stöttnings processen bygger på två viktiga principer, ”överlämnande” för lärare och ”övertagande” för elever, och kräver en kontinuerlig stöttning, anpassade lektionsgenomgångar på ett strukturerat sätt. Stöttning i klassrummet ligger på ett övergripande plan där den sociokulturella teorin genomförs i en form av samspel mellan lärare och elever samt elever sinsemellan genom interaktionen som läraren skapar i klassrummet.
Vidare bekräftar Gibbons att lärare bör använda flerspråkiga resurser som finns i skolan för att uppmuntra dem att diskutera nya ord och begrepp på elevers modersmål innan dessa diskuteras på svenska i klassen. Diskussion skapar enligt Gibbons interaktion vilket kan kopplas till det sociokulturella perspektivets två centrala ramar i lärandeprocessen vilka är interaktion och dialog.
6.Tidigare forskning
Under denna rubrik kommer vi att presentera tidigare forskning som ligger inom samma område som detta arbete och som kommer att ha en bärande roll i arbetets diskussion. Kapitlet handlar om forskning kring flerspråkiga elevers språk- kunskapsutveckling och självkänsla samt lyfter fram vikten av samarbetet mellan lärare och studiehandledare i flerspråkiga kunskapsutveckling..
Enligt Skolverkets statistik klarar flerspråkiga elever inte skolans krav, som andra elever i skolan,i likhet som skollagen nämner att eleverna som har svårt att följa kraven ska få ledning och stimulans (3 kap.3§).
Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2010:800 3 kap 3 §)
6.1 Studiehandledning på modersmål
Många forskare bekräftar att studiehandledning på modersmålet är viktigt för nyanlända elever då det främjar deras språk och kunskapsutveckling när det svenska språket inte är tillräckligt för att nå kunskapskraven i läroplanen. Studiehandledningen är viktig för flerspråkiga elever som inte har läst ett ämne tidigare och behöver hjälp med ord och begrepp. Skolverket (2011) betonar att språket är det viktigaste redskapet för att tänka, kommunicera och lära, dessutom utvecklar språket människans identitet att uttrycka sina känslor och förstår hur andra känner och tänker.
Enligt Morgan et al. (2014, s. 8–9) är det omöjligt att flerspråkiga elever utvecklar kunskaper om de inte förstår det språket som lärare talar i undervisningen eller språket som läromedel är skrivna på. Vidare lyfter Morgan fram de dubbla utmaningarna för flerspråkiga elever med att
lära sig ett nytt språk samtidigt som inhämtning för kunskaper sker på det nya språket. Morgan betonar att språket är av avgörande betydelse för att flerspråkiga elever ska utveckla sina kunskaper och det är skolans ansvar att erbjuda eleverna det stöd som de behöver för att fortsätta utveckla sitt lärande effektivt.
Enligt Monica Axelsson (2015), professor i tvåspråkighet vid Institutionen för språkdidaktik, borde svenska skolor skapa möjlighet för flerspråkiga elever att utveckla språk och kunskap på samma villkor som för enspråkiga elever. Axelsson et al. (2015, s. 93) påpekar i sin avhandling Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv att
användning av svenska som andraspråk, studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning är viktiga verktyg för att stödja och förbereda nyanlända elever till att integrera sig i svenska skolan och samhället. Vidare betonar Axelsson et al. (2015, s. 94) att studiehandledningen kopplar elevens tidigare skolbakgrund med skolämnena som eleven möter i den svenska skolan. Studiehandledning på modersmål är ett stöd som ges till flerspråkiga elever för att de ska utveckla språket och sina ämneskunskaper (Axelsson et al. 2015, s. 94). Axelsson et al. (2015, s. 103,104, 105) tar vidare upp att stöttning på modersmålet hjälper flerspråkiga elever att bygga upp sitt ordförråd i ett nytt språk vilket är starten på den språkutveckling som gör att de nyanlända så småningom kan klara skolämnen utan hjälp.
Nihad Bunar (2010), docent i sociologi vid Stockholms universitet, påvisar att studiehandledning på elevens modersmål stärker deras självförtroende och studiemotivation Bunar et al. (2010, s. 86) betonar även vikten av att samarbete mellan klass-/ämneslärare och studiehandledare för att utveckla de nyanlända elevernas ämneskunskaper. Vidare påpekar Bunar et al. (2010, s. 85) i sin studie att studiehandledning på modersmålet är väldigt viktigt för flerspråkiga elever, då det möjliggör för eleverna att visa sina kunskaper även om deras kunskaper i svenska är otillräckliga, men motivationen att lära sig ökar och deras självförtroendet. Studiehandledning på modersmålet kan främja ämneskunskap, eftersom förklaring om ämnesinnehållet ska vara på modersmålet. Vidare menar Bunar et al. (2010) att studiehandledning på modersmålet befrämjar flerspråkiga elevers språkinlärning. Bouakaz och Bunar (2015, s. 268) tycker i sin avhandling Diagnos nyanländ: lärande och
läridentiteter i en skola för nyanlända att det är viktigt att kartlägga elevens läridentitet, liksom den sociala, kulturella, personliga samt elevens olika erfarenheter utöver elevens tidigare kunskaper då läraren kan utgå från elevens förutsättningar och för att eleven ska
utveckla sina tidigare inlärda kunskaper Författarna menar att studiehandledare kan delta i kartläggningen av flerspråkiga elevers kunskaper och den kartläggningen måste göras på elevens modersmål då studiehandledarens roll kommer att vara betydelsefull i den kartläggning (Ibid).
Hajer & Theuns Meestringa (2014) professor vid lärarutbildning och Theun Meestringa, arbetar vid Nederländernas Nationella Institut samt är rådgivare för skolor. De beskriver i sin bok Språkinriktad undervisning, hur språket har en viktig roll i undervisning för
kunskapsutveckling och att språket användas för att tala, tänka och lära (språkinriktad undervisning, 2014, bokomslaget).
I deras bok undersöker Hajer och Meestringa hur eleven lär sig två språk i språket och hur flerspråkiga elever möter skolspråket i mångkulturella skolor (Hajer et al., 2014, s. 13). För att flerspråkiga elever ska lyckas i sitt skolämne måste de få en undervisning som parallellt utvecklar elevens ämneskunskap och deras modersmål.
Skolspråk är svårt för de flerspråkiga elever som inte har varit i landet så länge och de behöver tid för att nå upp till den kunskapsnivån (Hajer et al., 2014, s. 31). Vidare menar Hajer et al. (2014, s. 35) att eleverna måste behärska minst ett språk, d.v.s skolspråk eller annat språk / modersmålet väl för att bearbeta en ny skolkunskap. Forskarna anser att språket har stor roll för kunskapsutveckling, vilket betyder att språkutvecklingen och
kunskapsutvecklingen vävs ihop och på så sätt ska kunskaper och förmågor utvecklas (Hajer et al., 2014, s. 7). Det finns inte skillnad mellan detta och Skolverket betonar att nyanlända elever måste få stöd på modersmål för att uppnå kunskapsmål i skolämne. Utan stöd kan de inte klara sig (Skolverket 2015, s.11). Hajer et al. (2014, s. 20) beskriver att den pedagogiska kartläggning bör utföras före ett nytt ämnesområde för att man får information om på vilken nivå eleven befinner sig i och vilka utmaningar som det nya ämneskunskaper medföra. Ulrika Jepson Wigg är filosofie doktor i pedagogik och är intresserad av nyanlända elevers utveckling i den svenska skolan. Wigg har också ansvar för Skolverkets uppdragsutbildningar. (Lahdenperä et al., 2016, s. 23). I Wiggs avhandling Betydelsefulla
skeden från introducerande till ordinarie undervisning lyfter Wigg fram svårigheter som
flerspråkiga elever står inför, särskilt för elever som går på gymnasiet. Studiehandledning, modersmålsundervisning och språkstöd är enligt Wigg bra stöd till flerspråkiga elever för att de ska kunna uppnå målen. Att arbeta med språkutveckling med flerspråkiga elever betyder
att flerspråkiga elever som är nyanlända behöver studiehandledare som följer med dem till vanlig klass (Wigg et al., 2016, s. 65).
6.2 Samarbete mellan studiehandledare och ämneslärare
Samarbetet mellan studiehandledare och lärare är betydelsefullt för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i alla ämnen.
Vidare skriver Wigg et al. (2016, s. 23) i sin avhandling som har nämnts ovan att placeringen av flerspråkiga elever som är flerspråkiga elever, i förberedelseklass eller direkt i vanlig klass, skiljer sig mellan kommuner. Den mottagande läraren får anpassa sin undervisning till de flerspråkiga eleverna men vissa lärare tänker inte så utan vill att eleven ska vara
färdigintroducerad när hen börjar i klassen. Vidare lyfter Wigg fram att relationen mellan lärare och elev spelar en viktig roll, samt att det är viktigt att läraren samarbetar med studiehandledare. Studiehandledningens processen måste enligt Wigg fungera bra för att eleven ska kunna uttrycka sina tankar och våga säga till när det är något de inte förstår under lektionen. Att lärare planerar med studiehandledare är viktigt för elevens utveckling.
Anpassningen i undervisningen måste genomföras av alla pedagoger som arbetar i klassen för att på så sätt ge möjlighet till att alla elever, d.v.s. både flerspråkiga och övriga kan tillgodogöra sig undervisning inom fältet av ämnet. Här kommer åter studiehandledningens processens vikt till ytan genom att aktivera samarbetet mellan lärare och studiehandledare. Wigg hävdar vidare att studiehandledningen har två anställningsformer; den första är att studiehandledare är anställda fast i en skola och andra är anställda av kommunen där de blir fördelade mellan olika skolor som tillhör kommunen beroende på skolornas behov och där studiehandledare kan få uppdrag hela läsår eller terminsvis. Wigg et al. (2016, s. 86) påpekar att studiehandledaren som är fast anställd i en skola skall ha effektiv samverkan med lärarna, eftersom de både har möjlighet att träffa varandra regelbundet under arbetslag. Medan den andra form av studiehandledare som är anställd i olika skolor inte har tillräckligt möjlighet att träffa ansvariga lärare.
I samma sammanhang hävdar Morgan et al. (2014) att det nära samarbetet mellan studiehandledare och lärare kräver att alla ska få möjlighet att ingå i lärarlagen som finns i skolan. Vidare lyfter Morgan fram att studiehandledningens organisation och arbetssätt har en stor betydelse för samarbetets möjligheter mellan olika lärarkategorier (Morgan, 2014, s. 27–28).
Karin Sheikhi, som är pedagog vid Mälardalens högskola och arbetar som studiehandledare med fokus på kunskapskraven i flera ämnen skriver i sin artikel Samarbete för framgångsrik
studiehandledning på modersmål, utgiven av Skolverket, 2019 att ämneslärare bör förmedla de aktuella kunskapskraven, alltså de kunskapskrav som eleven behöver för att nå målet med undervisningen, till studiehandledaren. Vidare lyfter Sheikhi fram i sin artikel att lärare bör tydliggöra och beskriva vilka kunskapskrav eleven behöver stöd i för att utveckla och kommunicera detta till studiehandledaren. Sheikhi et al (2019) betonar också att planeringen måste utvärderas för att man ska kunna förändra den om behovet finns och att kommunikation mellan lärare och studiehandledare bör vara kontinuerlig.
Samarbetet mellan lärare och studiehandledare är avgörande för elevers kunskapsutveckling, med utgångspunkt från resultatet av kartläggning och elevens tidigare kunskaper. Här spelar studiehandledning en viktig roll när lärare ska kartlägga flerspråkiga elever.
Att skapa förutsättningar så att en effektiv studiehandledning kan utvecklas är alltså en viktig uppgift. Det handlar om att göra det möjligt för lärare och studiehandledare att samarbete och att schemalägga så att olika former av studiehandledning kan ges. Ämnesläraren och studiehandledaren kartlägger tillsammans elevens behov och planerar på vilket sätt studiehandledningen ska läggas upp. (Skolverket,2015, s. 34).
Studiehandledarens uppdrag är att stötta elevernas kunskapsinhämtning genom modersmålet, plus att de har ett viktigt uppdrag i att förmedla till eleverna hur svensk skola fungerar (Lahdenperä et al., 2016, s. 120). Studiehandledarens uppgift syftar egentligen till att ge eleven ökade möjligheter till lärande genom att jämföra sina tidiga skolkunskaper på modersmål med de nya kunskaperna, samt kommunicera och samtala på modersmålet (Lahdenperä et al., 2016, s. 119).
6.3 Studiehandledningens möjliga modeller
Själva stöttningen kan ske på tre olika sätt; före, under eller efter den ordinarie lektionstid. Det betyder att studiehandledning ska organiseras utifrån elevens behov för att eleven ska få rätt stöd av studiehandledare (Paulin et al., Mer än ett modersmål 1993, s. 91).
Studiehandledning före lektionen
Enligt Morgan et al. (2014, s. 34) arbetar studiehandledare och eleven med denna form i förväg, innan undervisningen sker i klassen, genom att studiehandledare förklarar på modersmålet de nya orden och begreppen som senare kommer att behandlas i klassen. På så sätt underlättar studiehandledning elevernas förståelse för nya kunskaper då avsaknad av förståelse gör det svårt för eleverna att fortsätta bearbeta de nya kunskaperna och dra slutsatser av undervisningsämnet i klassrummet. En utmaning med att genomföra denna form är brist på tid för samplanering mellan studiehandledare och ämneslärare, på grund av studiehandledning organisation. Fördelen med denna modell är att eleven bli mer aktiv i klassrummet eftersom hen får kunskaper om ämnesinnehåll innan. Eleven utvecklar också på så sätt både modersmålet och det nya språket vilket ökar elevens självkänsla.
Enligt Skolverket Gareis, Oxley och Warren bekräftar i sin artikel Studiehandledning på
modersmålet i praktiken att lärare och studiehandledare regelbundet tillsammans bör planera
och i brist på tid till fysisk träff kan det ske via e-post eller digitalt. Men det är viktigt att studiehandledare får information om ämnesinnehåll eftersom eleven förväntar sig att få nya kunskaperna innan undervisningen i klassen för att kunna vara aktiv under lektionen genom att svara på frågor och lösa uppgifter (Gareis et al., 2015, s. 5).
Enligt Skolverket (2019) hävdar Warren och Uddling i sin artikel Språk- och
kunskapsutvecklande arbetssättet i studiehandledning på modersmål att genomföra
studiehandledning före undervisning ger flerspråkiga elever möjlighet att fördjupa förståelsen och bygga upp självkänsla att följa undervisningen i svenska språket. Eleven känner sig tryggare vilket bidrar till att hen blir mer aktiv i undervisningen.
Studiehandledning under lektionen
modellen innebär att studiehandledning på modersmålet genomförs under lektionen vilket betyder att studiehandledare bör få ämnesinnehåll innan lektionen, precis som i första form
-före- undervisning. Lärare bör förmedla lektionsplanering till studiehandledare i god tid för att studiehandledare i sin tur ska kunna förklara svåra ord och centrala begrepp. Denna form inbjuder nyanlända elever till interaktion med de andra i klassen. Flerspråkiga elever kommunicerar med klasskamrater och genomför samtidigt enskilt samtal med studiehandledare (Gareis et al., 2015, s. 7).
Det är viktigt att flerspråkiga elever är i klassen under genomgången där de utvecklar både modersmålet och svenska. Eleverna kan vara fördelaktiga när studiehandledning sker i klassen där de träffar andra elever. För att elever ska få rätt stöd och vidare fortsätta arbeta självständigt bör studiehandledning vara strukturerad med att arbeta i olika skolämnen och gruppaktiviteter (Warren et al., 2015, s. 6).
Studiehandledning i klass stödjer eleverna som inte har tillräckligt hög förståelse för undervisningsspråket. Studiehandledare i klassen hjälper alla elever som behöver stöd och det är en fördel med denna form för att flerspråkiga elever inte känner att de är ensamma i klassen om att behöva stöd. Att studiehandledare även stödjer de andra eleverna i klassen leder till att flerspråkiga elever inte känner sig utpekade utan att hen är som alla andra elever i klassen (Morgan et al., 2014, s. 39–40).
Studiehandledning efter lektionen
Modellen som genomförs efter lektionen stöttar eleverna till att tydligt förstå de nya kunskaperna som hen upplevde som svåra i klassen. Denna form passar bättre för elever i grupp som behöver vara starkare för att uppnå kunskapskraven och samtidigt har kommit långt med språket och kunskapsutvecklingen eller studiehandledning som fokuserar på enskilda elevers behov (Warren et al., 2015, s. 6).
Om ämneslärare och studiehandledare upptäcker att en elev har extra behov och svårt att förstå bör de tillsammans planera lektionsinnehåll till den flerspråkiga eleven. Denna form kräver också mer tid för samarbetet mellan studiehandledare och ämneslärare. Det krävs också en kompetent studiehandledare som kan förklara och diskutera nya kunskaper som flerspråkiga elever inte kunde förstå i klassen (Morgan et al., 2014, s .44–48).
6.4
Studiehandledning ökar självkänslan
Enligt Morgan et al. (2014, s. 33) är kommunikationen viktig för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling och samtidigt är den grundläggande för identitet och självkänsla. Eleverna som inte behärskar språket känner sig osynliga i klassrummet. Morgan (Ibid) menar att flerspråkiga elever har rätt att uttrycka sig och kommunicera med de andra eleverna i klassen vilket leder till att öka deras självkänsla och trygghet. Studiehandledare formulerar elevers åsikter och tankar på svenska till de andra i klassen vilket bidrar till att flerspråkiga elever känner sig fullvärdiga.
Vidare pekar Morgan et al. (2014, s. 41) också på att uppmärksamhet på elevernas kultur och språk är avgörande för en positiv påverkar på deras självbild. Likadant när flerspråkiga elever ser att studiehandledare på modersmålet också stöttar de andra eleverna i klassen vilket betyder att hen är som de andra pedagogerna i skolan. Det kan signalera för flerspråkiga elever att de också har lika värde som alla andra elever i klassen.
I samma sammanhang betonar Ladberg (2011, s. 127–128) att elevers kultur och identitet bör uppmärksammas i klassen i undervisningen av läraren. Om barnen i klassen fick signalen att modersmålet är oviktigt och bara majoritetsspråket är viktigt, vågar inte barnen alls prata sitt modersmål. Vidare bekräftar Ladberg (Ibid) att elever som har självförtroende blir mer delaktiga i klassrummet. D.v.s. de är aktiva under undervisningen och vågar prova, lösa uppgifter och uttrycker sina åsikter till de andra. Ladberg menar att det är avgörande att pedagogerna i klassrummet hjälper eleven att stärka sin självkänsla vilket leder till att bli aktiv och våga prova sina tankar i klassen.
Läraren bör enligt Polias et al. (2017, s. 2) förbereda en klassrumsmiljö som stärker elevernas identitet och ger en känsla av trygghet vilket sker genom att erbjuda värdefulla och erfarna resurser inom skolan. klassrummet är enligt Polias et al. (2017, s. 2) ett rum som skapar
intersubjektivt samspel mellan eleverna och lärare. Detta samspel skapar interaktion mellan
eleven och sin omgivning vilket bidrar till att elevens självbild växer fram. Polias menar att resurser i klassrummet, som talar samma språk som de flerspråkiga eleverna, är värdefulla för elevernas inkludering och tillit eftersom de kommunicerar med eleverna på sitt språk och de känner sig trygga i skolmiljön.
7. Metod
I detta avsnitt diskuterar vi val av metod, urval av intervjupersonerna samt genomförande av intervjuer för informationsinsamling. Intervjuteknik och forskningsetik presenteras också under denna rubrik.
7.1 Val av metod
Vi har valt semistrukturerade intervjuer vilket vi önskar för att få en djup förståelse för hur flerspråkiga elever ämneslärare och studiehandledare uppfattar studiehandlednings roll på modersmålet för att vidareutveckla flerspråkiga elevers kunskaper och självkänsla. Vi vill även förstå hur samarbetet mellan lärare och studiehandledare kan påverka flerspråkiga elevers kunskapsutveckling. Enligt Runa Patel och Bo Davideon 2019,Forskningsmetodikens
Grunder, är syftet med semistrukturerade intervjuer att ge intervjupersonerna mer frihet att utforma svaren även om intervjufrågorna är framtagna innan intervjun. Vi vill på detta sätt ge möjligheten till våra intervjupersoner att uttrycka deras åsikter och samtidigt få fram nya aspekter under denna intervjuprocess. Metoden ger lärare och studiehandledare goda möjligheter att uttrycka sig, formulera samt redogöra för sina uppfattningar.
Martyn Denscombe bekräftar i sin bok (Forskningshandbok: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 2009, s. 60) att en kvalitativ intervju som metod är mycket användbar för att få information om personers upplevelser, erfarenheter och uppfattningar. Denscombe menar att kvalitativa intervjuer ger fler möjligheter jämfört med till exempel kvantitativa data på grund av att intervjupersonerna får uttrycka sina känslor och förmedla sina tankar och idéer kring studien. Därför är det viktigt att säkerställa att intervjufrågorna är tydliga, tillämpbara och inte upplevs som kränkande för intervjupersonerna. Intervjuprocessen är en väldigt lärorik och intressant process där man lär sig mycket av vad intervjupersoner har för syn/åsikter samt deras erfarenhet.
7.2 Forskningsetik
När man utför en studie bör man ta hänsyn till några forskningsetiska principer för att upprätthålla en god forskningsetik, och när man vill undersöka ett problem bör man samla in information som stödjer studiens resultat. Så oavsett om man gör en undersökning, genomför ett projektarbete i utbildningssyfte eller en utredning bör man visa läsaren den metod som har använts. Vi följer därmed Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer (2002, s. 7–14), so är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Först skickade vi ut en förfrågan till berörda intervjupersoner för att boka en tid med dem. Vi informerade även om att deltagandet var frivilligt och att hen har rätt att avbryta sin medverkan närsomhelst under studien (Vetenskapsrådet, 2009). Efter att vi fick godkännande från intervjupersoner för att samla in information och data bokade vi tid för intervju. Sekretess för informationen när det gäller personer i forskningsprojekt är av stor betydelse, och därför genomförde vi intervjuerna med diskretion för att undvika att avslöja deltagarnas identitet, vilket är ett attribut förknippat med etiken för vetenskaplig och pedagogisk forskning.
Vi undvek att ställa obehagliga frågor till intervjupersoner som kunde få dem att känna psykologisk smärta eller nederlag (Vetenskapsrådet, 2009). I vårt studie har vi byggt upp ett förtroende mellan oss och deltagande och därmed är de fyra reglerna eller kraven viktiga för att kunna gå vidare med vår studie. I vår studie har vi gått igenom GDPR som är en sekretesslagstiftning som ger individerna möjlighet att kontrollera sina personuppgifter. När vi började arbete med studiematerialet tänkte vi först på den enskilda individens rättigheter samt att vi var uppriktiga och sakliga när vi ville få information från individer som informanter.
Vi skickade samtyckesblanketter, vilket är en viktig åtgärd att tänka på när vi vill intervjua. På samtyckesblanketten förklarar vi vad som gäller i studien och syftet med intervjufrågorna. Vi skickade samtyckesblanketten för eleverna till vårdnadshavarna inför intervjuerna med eleverna, dvs att vårdnadshavarna var tvungna att skriva under samtyckesblanketten för att vi skulle kunna behandla elevernas personuppgifter och information. Vi fick godkänt av intervjupersoner att spela in intervjuerna. I intervjuerna försökte vi i så stor utsträckning som
möjligt att se till att intervjupersoner pratade om ämnet och utelämna namn och andra personuppgifter (Vetenskapsrådet et al., 2009).
7.3 Urval
Vi har valt relevanta personer för intervjun utifrån vårt mål med studien. Syftet med vårt val är att undersöka studiehandlednings roll utifrån tre olika uppfattning. Enligt Hedin (1996) syftar en kvalitativ intervju till en noggrann och bred beskrivning av ämnet för studien. Därför har vi valt att träffa två lärare som arbetar med flerspråkiga elever över 8 år inom ämnet. För att samla in intressanta underlag tänkte vi intervjua två studiehandledare som också arbetar som modersmålslärare för att kunna identifiera och analysera studiehandledningens roll i kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever och samtidigt modersmålets roll för att utveckla det nya språket. Vi bedömde också att det är viktig för vår studie att intervjua flerspråkiga elever som har studiehandledning på modersmålet vilket är värdefullt för vårt resultat för att höra om deras upplevelse av studiehandledning. Vi vill också undersöka hur mycket de upplever att studiehandledning på modersmålet ökar deras självkänsla. Det innebär att vi totalt har sju personer som intervjupersoner. Vi genomförde vår studie i två grundskolor som omfattade årskurs 1–9. Den ena av grundskolorna ligger i Stockholm och den andra i Helsingborg. Vi har intervjuat deltagare från två olika geografiska delar i Sverige för att vi anser att det bidrar med värdefulla aspekter till vår studie och att vi på så sätt lär oss mer om olika idéer och åsikter angående studiens ämne.
Vi vill också notera att det inte var lätt att välja ut elever eftersom det var många som inte ville delta i studien och/eller inte hade tid. Det var även en stor utmaning att intervjua ämneslärare och studiehandledare på grund av Coronapandemin. Vi har varit väldigt medvetna om och försiktiga med att under hela arbetets gång har vi noga följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.Vi har delvis genomfört intervjuer med intervjupersoner på distans, via Google Meet.
7.4 Genomförande
Att genomföra kvalitativa intervjuer i en studie kräver att intervjuaren orienterar sig enligt Patel et al. (2019, s. 109). Vi anser att det är viktigt för vår studie, att forskningssyftet är tydligt och att studien genomförs på ett organiserat sätt. Vi var noggranna med intervjufrågorna, att de var anpassade till studien och att vi har inkluderat alla delområden. Viktigt är också att kontrollera om en fråga har en tendens att göra frågan ledande för intervjupersonerna, enligt Patel et al. (2019, s. 106–111).
En kvalitativ studie som vi har valt som metod har vi valt eftersom det ger en större möjlighet till konversation och diskussion för att kunna få fram mer kvalitativ information från intervjuaren. Men utmaningen i denna metod är att upprätthålla neutralitet och opartiskhet i rapporteringsprocessen kan påverka studiens tillförlitlighet av resultatet. Enligt Patel et al. (2019) är det viktigt att i en kvalitativ studie att intervjuaren inte i förväg formulerar svarsalternativ för intervjupersonen. Vi var väldigt noggranna med att hålla ett neutralt perspektiv och att inte formulera våra åsikter till intervjupersonerna för att påverka resultatet. Vi har aldrig uttryckt att vi håll med svaren eller inte fast vi uppmuntrade intervjupersonen med korta frågor såsom ”kan du förklara lite mer” och ”vad menar du” för att de själva vidareutvecklar svaren som kopplar till våra studiefrågor. Det var också viktig för oss att stämma av att intervjupersoner förstod intervjufrågor därför fick vi ibland upprepa frågor eller ställer alternativa uttrycker för att få vi tydliga svaren. Vi har även mejlats intervjufrågor innan till vår handledare för att få hens bekräftelse om frågorna passar för studiesyfte och det var innan vi mejlar frågor ut till några intervjupersoner som bad det.
Vi arbetar båda som modersmålslärare och studiehandledare på modersmålet och självklart har vi vår uppfattning om studiehandledningens roll på modersmålet. Men vi vet att det inte räcker att börja genomföra intervjuer för vår studie bara med utgångspunkt i våra egna uppfattningar och erfarenheter. Därför studerade vi mer om tidigare forskning i detta ämne. Enligt Patel, et al. (2019) finns det inte någon forskare som har börjat med en studie med ”ett tomt blad” vilket var en fördel för vår kvalitativa intervju då vi har förkunskaper om studiens ämne.
Med denna kvalitativa metod har vi försökt visa pålitliga resultat för läsaren samt följa forskningsprocessens steg på ett noggrant sätt. Dessutom upplevde vi att intervjuerna har
varit flexibla vilket innebar att vi kunde få en djupare diskussion och bättre förståelse för helheten.
Fast vi hade också utmaningar när vi genomförde denna studie. Det var till exempel svårt att bestämma tider för intervjuer, särskilt under Coronapandemin. Vi har tvingats att utföra vissa intervjuer på distans och göra ändringar i vårt arbetsschema för att kunna genomföra intervjuerna.
Vi hade utmaningar med uppkopplingen under flera tillfällen då vi genomförde vissa av intervjuerna online. Detta var en utmaning för oss under studiens gång men det medförde också att vi fick ta del av mer information från intervjupersoner som tillförde ett värde för vår studie.
7.5 Intervjutekniken
Vi har använt oss av ljudinspelningar under intervjuerna och samtidigt antecknat dessa. Enligt Patel et al. (2019) finns det fördelar med att använda ljudinspelning som registreringstyp då intervjuaren kan registrera de exakta svaren, men den typen av registrering har också en nackdel då intervjuer som spelats in måste skrivas ner. Intervjuerna har spelats in med en funktion i mobiltelefonen och är ca 30–45 minuter långa.
Intervjuer har vi genomfört på att bygga upp sätt att genomföra intervjuer, allt enligt Patel et al. (2019, s.105). Här hjälper intervjuaren intervjupersonen att bygga upp samtalet till en meningsfull dialog som sedan ska undersökas. Därför har vi bestämt att börja intervjun med att ställa allmänna frågor om personens bakgrund där hen berättar lite om sig själv och sitt yrke som lärare. Med denna öppna fråga kan man, enligt Patel et al. (2019, s. 107) underlätta samtalen samt ge personer mer utrymme och att undvika att de blir hämmade under intervjun.
8. Resultat
I nedanstående avsnitt presenteras intervjupersonernas svar med först en kort inledning till varje intervjuperson och därefter resultatet av intervjun ihop med en analys kopplad till relevanta teorier, tidigare forskning och samtliga frågeställningar för samtliga intervjupersoner i samma grupp, såsom ämneslärare och modersmålslärare som jobbar som studiehandledare. För de intervjuade eleverna framförs först resultatet för var och en och därefter en gemensam analys. För att redovisningen och analysen av studiens resultat ska vara tydliga kommer vi dela in kapitlet i fyra övergripande områden.
8.1
Studiehandledning
på
modersmålet
främjar
flerspråkiga elevers språk och kunskapsutveckling
Intervjuperson AIntervjuperson A är en lärare i SO och matematik ämne och har arbetat 10 år som lärare i grundskola på mellanstadiet. A är en legitimerad lärare och har två behörigheter i SO och Matematik. Hen arbetar nu i grundskola i Stockholm.
Intervjuperson B
Intervjuperson B är en SV, Eng och SVA lärare och är legitimerad lärare med 12 år
erfarenhet som SV och Eng lärare och med 7 år som SVA lärare. Hen arbetar i grundskola i Helsingborgs kommun.
Resultat intervjupersoner A och B
Samtliga lärare i vår studie anser att språket är den främsta utmaningen hos flerspråkiga elever. Lärarna menar att fördelen med studiehandledning på modersmålet är att det gynnar och främjar flerspråkiga elevers kunskapsutveckling samt deras kunskaper på båda språken, svenska och modersmålet, samtidigt och att elevens modersmål är viktigt för deras skolframgång. Vidare menar de att med denna form av stöd ges flerspråkiga elever samma möjligheter till uppföljning och möjligheter att klara skolans krav som andra elever och för
att kunna gå vidare med sin utveckling, liksom att lära sig ämnesspecifika ord på skolspråk för att ha större chans att uppnå målen i kursplanen. Båda intervjupersonerna A och B är överens om att studiehandledning på modersmålet är en viktig och användbar resurs för flerspråkiga elever. Det här beskriver intervjuperson A:
Studiehandledaren är en mycket viktig person för oss som är ämneslärare. Utan studiehandledare hade jag inte kunnat kommunicera med flerspråkiga elever, alltså studiehandledare är ibland det enda sättet att kontakta våra elever för att få veta vad de tillägnar sig och vad de tycker. Studiehandledaren är mycket värdefull för flerspråkig elever för att kunna visa sina kunskaper.
Lärarna uttrycker även att studiehandledare stöttar eleven i sin språk- och kunskapsutveckling genom att hen omformulerar och förklarar ord och begrepp på svenska för att göra innehållet begripligt samt har koll på att eleven har förstått. Vidare menar lärarna att studiehandledning på modersmålet är betydelsefullt för att eleven lär sig nya ord och begrepp vilket ger flerspråkiga elever möjlighet att hänga med på lektionen. Lärarna i vår studie har märkt stödet och den extra förklaringen på modersmålet som ges till eleverna av studiehandledare förbättrar elevernas läsförståelse och ser att eleverna kan bygga upp ordförrådet på svenska för att så småningom klara sig utan hjälp i framtiden. Följande beskrivning ges av intervjuperson B
Studiehandledning under SO och NO lektionen är betydelsefull för att man lär sig nya ord och begrepp som man använder i framtiden under dessa lektioner. Ett viktigt resultat, som spelar en avgörande roll i studiehandledningen processen i denna undersökning, är relationen mellan studiehandledning och lärare.
Lärarna menar att flerspråkiga elever lär sig och utvecklar sitt andraspråk parallellt med sina kunskaper genom studiehandledning. Intervjupersonerna beskriver att studiehandledning på modersmålet kan ge eleverna möjlighet att koppla sina tidigare kunskaper och erfarenheter med de nya och även ge eleverna möjlighet att uttrycka sig på skolspråket. Intervjuperson A beskriver:
Att flerspråkiga elevers andraspråksinlärning blir lättare om eleven har utvecklat sitt ordförråd på modersmålet, samtidigt ser jag att om en elev inte förstår ett ord eller begrepp på sitt modersmål kommer hen att lära sig och få chans att främja båda språken modersmålet och svenska.
Intervjupersoner A och B ansåg dessutom att elevernas tidigare kunskap är avgörande och påverkar deras lärande och även studiehandledningens processen. Enligt intervjupersoner A och B bör planering för en flerspråkig elevs lärande utgå utifrån elevens tidigare kunskaper samt informationen som skolan har om denna elev. Fördelen med kartläggning uttrycker lärarna, är att det ger en uppfattning om elevens tidigare skolkunskaper och erfarenheter, och elevens tidigare skolkunskaper kan ligga till underlag för att planera studiehandledning samt ämnesundervisning. Lärarna uttrycker att studiehandledare eller modersmålslärare har en stor roll i kartläggningen av flerspråkiga elevers tidigare skolbakgrund, då lärarna med hjälp av studiehandledare eller modersmålslärare får en bild av eleven. Lärare B säger att hens elever får det stödet de behöver utifrån bedömningen av deras tidigare skolkunskaper.
Intervjuperson C
Intervjuperson C är en erfaren och utbildad modersmålslärare och studiehandledare. Hen har arbetat 20 år i olika kommuner i Stockholm. C är legitimerad lärare samt har behörighet i matematik. C arbetar med elever i låg-, mellan- och högstadiet som modersmålslärare och studiehandledare och hen arbetar specifikt med att stötta eleverna i kärnämnen.
Intervjuperson D
Intervjuperson D är en erfaren modersmålslärare och studiehandledare för elever i låg-, mellan- och högstadiet och har arbetat ungefär 10 år inom dessa områden. D är högutbildad från hemlandet och fortsätter med sin utbildning vid Stockholms universitet för att få behörighet i vissa ämnen.
Resultat intervjupersoner C och D
Båda studiehandledarna tycker att studiehandledning på modersmålet kan bidra till att flerspråkiga elever får möjlighet att klara skolans krav i samma grad som andra elever och därmed gå vidare med sitt lärande. Det positiva med stödet att elever kan få begreppsförklaringar av studiehandledare på deras modersmål är att deras språk och kunskapsutveckling främjas. Dessutom upplever studiehandledarna att genom stödet på modersmålet kan eleverna utveckla sitt nya språk när de får uppgifter förklarade för sig för att veta hur de ska göra. Intervjuperson C beskriver:
Under min erfarenhet med flerspråkiga elever upplever jag att det finns elever som förstår vissa ord på sitt modersmål men inte på svenska, då behöver de extra förklaringar på båda språken, i så fall blir deras modersmål starkt och de lär sig ord och begrepp på svenska. Då utvecklar de båda språken svenska och modersmålet.
Studiehandledarna påpekar även att studiehandledning kan gynna eleverna då de förmedlar kunskaper, vilket gynnar elevernas skolresultat om eleverna undervisas och utmanas kognitivt på både modersmålet och på sitt andraspråk. Vidare uttrycker deltagarna att eleven kan både fokusera och koncentrera sig bättre när studiehandledare sitter bredvid. Dock menar intervjuperson C och D att elevers lärande nog ökar eftersom eleverna kan visa sina kunskaper på sitt modersmål.
Intervjuperson E
Denna person är en flerspråkig elev som går i åk 8 (högstadiet). E har gått i skolan i hemlandet i 9 år. E kom till Sverige för två år sedan. E hade höga betyg i alla ämnen i hemlandet. E är väldigt intresserad av att ta till sig nya kunskaper i alla ämnen.
Intervjuperson F
Denna person är en flerspråkig elev som går i åk 9 (högstadiet) och är 15 år. Hen har varit i Sverige i ett år. F började skolan den första månaden efter hens ankomst till Sverige. Hen har goda kunskaper i sitt modersmål och har regelbundet gått i skolan i 10 år i sitt hemland. Hen började studera i slutet av vårterminen.
Intervjuperson G
G är en nyanländ elev, är 13 år gammal och går i åk 7. Hen har bara gått i skola till åk 2 i hemlandet. Hen kan inte läsa och skriva på modersmålet arabiska, bara tala. För två och ett halvt år sedan kom G till Sverige. G har inte tillräcklig skolbakgrund för sin ålder. Hen har ingen kunskap i att skriva eller läsa på svenska och arabiska och kan bara tala båda språken.
Resultat intervjupersoner E, F och G
Samtliga elever tycker att studiehandledning är oerhört viktigt för dem eftersom de får möjlighet att visa sina kunskaper på sitt modersmål när de i svenska inte räcker till. Eleverna uttrycker att de önskar få studiehandledning eftersom de upplever att det är till stor hjälp i deras kunskapsutveckling och ger dem större möjlighet att nå målen. Eleverna anser vidare
att när studiehandledare förklarar ämnet på modersmålet gynnar det deras inlärning, språk och kunskapsutveckling. Eleverna menar att stödet de får på modersmålet av
studiehandledare hjälper till med lärande av andraspråket eftersom språket spelar stor roll i kunskapsutvecklingen och modersmål används för att skaffa ny skolkunskap och utveckla förmågor. Elev G beskriver:
Jag förstår inte. Ämnena är svåra och jag kan inte vara i klassrummet utan studiehandledare, jag klarar mig ingenting utan studiehandledare. Men studiehandledare förklarar mycket som jag förstår egentligen.
Eleverna som deltog i studien beskriver att de har språksvårigheter och att det är väldigt svårt för dem att utveckla sina kunskaper i olika skolämnen, men att studiehandledning på modersmålet kan bidra till att de får möjlighet att klara skolans krav och höja sitt studieresultat. Elev F uttrycker:
Den största utmaningen för mig är svenska språket, jag önskar prata med en klasskamrat, men jag vågar inte. Jag behärskar engelska väldigt bra plus mitt modersmål. Engelska hjälper mig att prata med min lärare om jag behöver något, men inte med skolämnen som SO och No. Alltså menar jag att ämnena är svåra för mig, alla läroböcker är skrivna på svenska och studiehandledare som hjälper mig i alla ämnen, att översätta svåra ord och begrepp är bra.
Elev E beskriver vidare att hen lär sig nya ord och begrepp varje dag genom stöttning som hen får från studiehandledare.
Jag vill tacka min studiehandledare. Hen hjälper mig mycket speciellt med So ämne, där finns många svåra begrepp och hen förklarar dessa på mitt språk. Tack vare studiehandledning klara jag mina prov alla ämnen.
Dessutom beskriver eleverna att det finns större möjligheter när studiehandledaren är i klassrummet, att klasskamraterna och studiehandledaren känner varandra och att de kan bygga en bra relation. Då menar eleverna att studiehandledarens status förbättras och status för dem själva förbättras indirekt.
