Att öka status på second hand-inredning
Hur man gör second hand till något nytt och fräscht
To raise the status of second hand home
furnishing
How to make second hand into something new and fresh
Hanna Svensson
Uppsats 20 hp, Kandidatexamen Produktdesign, Kultur och samhälle, K3
Vt 20
1
Sammanfattning
Med pågående klimatförändringar och en fortsatt ökande konsumtion i Sverige, är det viktigt att söka lösningar på hur man kan påverka befolkningen till en mer hållbar livsstil. Den här studien undersöker hur produktdesign skulle kunna användas för att påverka konsumenter till att handla mer inredning second hand.
Med hjälp av metoder inom emotionell design där användarens behov sätts i fokus, är målet att ta reda på vad man kan göra för att second hand ska anses mer attraktivt och få högre status. Teorier från cirkulär ekonomi och design för hållbar utveckling utgör basen för arbetsprocessen och bidrar med kunskaper om hur ett mer hållbart samhälle kan nås. Lösningen har till syfte att minska avfall och ge existerande produkter ett längre liv.
Förstudien gav insikter kring nuvarande second hand-handel och identifierade behov. En följande behovsanalys och kravspecifikation utgjorde stommen i arbetsprocessen. Iterationer av idégenerering och användarstudier formade och utvecklade konceptet. Det slutgiltiga konceptet blev ett hjälpmedel riktat till icke-vinstdrivna second hand butiker. Hjälpmedlet är en app som är tänkt att användas som en instruktion- och inspirationsportal för hur man enkelt på olika sätt kan rusta upp och göra om inredning som annars skulle ha slängts. Detta då en stor del av inredning som skänks anses vara icke-säljbart och därför istället går direkt till återvinning eller brännbart avfall.
Studiens resultat bidrar med idéer för nya koncept inom second hand-handeln. Det visar att personer utan tidigare erfarenhet av design kan använda sig av designmetoder för att arbeta cirkulärt och
därmed bidra till ett mer hållbart samhälle. Det visar också möjligheter att använda design för att ändra konsumenters tankesätt och uppfattning om second hand.
Nyckelord: produktdesign, design för hållbar utveckling, emotionell design, hållbar utveckling, cirkulär ekonomi
2
Abstract
With the current climate changes and a continual growth of consumption in Sweden, it is important to seek solutions on how we can influence to a more sustainable way of life. This study is examining how product design could be used in order to affect consumers to shop more home furnishing second hand.
By using methods from emotional design, where the users’ needs are in focus, the goal is to find out what one can do to make second hand to be seen as more attractive and gain higher status. Theories from circular economy and design for sustainable development constitutes the base of the process and contributes with knowledge in how a more sustainable society can be reached. The solution’s purpose is to reduce waste and give existing products a prolonged life.
The first part of the process gave insights in second hand-trading and identified needs. A following analysis of the users’ needs and concerns, plus specification of demands, became the framework of the following design process. Iterations of brainstorming sessions and user studies shaped and developed the result. The final concept was a tool for non-profit thrift shops. The tool is an app which should be used as an instruction and inspirational working portal on how to, in an easy way, fix home furnishing that otherwise would have been thrown away. This is because a major part of the home decoration that is donated is considered not possible to sell and therefore gets recycled or burnt up.
The result is contributing with new ideas of concepts in the second hand-trade. It shows that people with no experience of design can be using methods from design to work in a circular way and threw that contribute to a more sustainable society. It also shows that there are possibilities to use design to change consumers mindset and perception of second hand.
Keywords: product design, design for sustainable development, emotional design, sustainable development, circular economy
3
Innehållsförteckning
1. Inledning _______________________________________________________________ 5 1.1 Syfte _______________________________________________________________ 5 1.2 Frågeställning ________________________________________________________ 6 1.3 Mål ________________________________________________________________ 6 1.4 Avgränsningar _______________________________________________________ 6 1.5 Etiska övervägningar ___________________________________________________ 6 1.6 Centrala begrepp ______________________________________________________ 7 2. Teoretiskt ramverk ________________________________________________________ 8 2.1 Konsumtion __________________________________________________________ 8 2.2 Hållbar utveckling_____________________________________________________ 9 2.2.1Vad är hållbar utveckling? _______________________________________ 9 2.2.2 Design för hållbar utveckling ____________________________________ 10 2.2.3 Cirkulär ekonomi ______________________________________________ 10 2.3 Emotionell design _____________________________________________________ 12 2.3.1 Design for emotion __________________________________________ 12 2.3.2 Utseende, beteende, reflekterande _______________________________ 12 3. Metod __________________________________________________________________ 13 3.1 Val av metod _________________________________________________________ 13 3.2 Förstudie ____________________________________________________________ 15 3.2.1 Observationer _______________________________________________________ 15 3.2.2 Litteraturstudie ______________________________________________________ 16 3.3 Förberedelse för designarbete ____________________________________________ 16 3.3.1 Behovsanalys _______________________________________________________ 16 3.3.2 Kravspecifikation ____________________________________________________ 17 3.4 Designarbete _________________________________________________________ 18 3.4.1 Idégenerering 1 ______________________________________________________ 18 3.4.2 Användarstudie 1 ____________________________________________________ 18 3.4.3 Idégenerering 2 ______________________________________________________ 19 3.4.4 Användarstudie 2 ____________________________________________________ 19 3.4.5 Slutgiltig utveckling av koncept _________________________________________ 20 3.4.6 Slutgiltigt koncept ____________________________________________________ 20 3.4.7 Användarstudie 3 – Utvärdering _________________________________________ 20 4. Resultat och analys _______________________________________________________ 22 4.1 Förstudie ____________________________________________________________ 22 4.1.1 Observationer _______________________________________________________ 22 4.1.2 Litteraturstudie ______________________________________________________ 26 4.1.3 Summering av förstudien ______________________________________________ 26 4.2 Förberedelse för designarbete ____________________________________________ 27 4.2.1 Behovsanalys _______________________________________________________ 274
4.2.2 Kravspecifikation ____________________________________________________ 28 4.3 Designarbete _________________________________________________________ 29 4.3.1 Idégenerering _______________________________________________________ 29 4.3.2 Användarstudie 1 ____________________________________________________ 31 4.3.3 Idégenerering 2 ______________________________________________________ 33 4.3.4 Användarstudie 2 ____________________________________________________ 34 4.3.5 Slutgiltig utveckling av koncept _________________________________________ 37 4.3.6 Slutgiltigt koncept ____________________________________________________ 38 4.5.7 Användarstudie 3 – Utvärdering _________________________________________ 42 5. Slutsats _________________________________________________________________ 43 6. Diskussion ______________________________________________________________ 44 6.1 Studiens resultat och utformning __________________________________________ 44 6.2 Hur väl är syftet uppnått ________________________________________________ 45 6.3 Vidareutveckling av studien _____________________________________________ 45 7. Källförteckning __________________________________________________________ 46 8. Figurförteckning _________________________________________________________ 489. Bilagor _________________________________________________________________ 50 9.1 Bilaga 1 – Material till användarstudie 2 ____________________________________ 50 9.2 Bilaga 2 – Frågor och svar, återkoppling från användarstudie 2 __________________ 53 9.3 Bilaga 3 – Material till användarstudie 3 ____________________________________ 55 9.4 Bilaga 4 – svar på frågor från Användarstudie 3 ______________________________ 59
5
1. Inledning
Sveriges befolkning ökar sin konsumtion varje år (Roos, 2019, 13), samtidigt som vi ser att konsumtionen och därmed vår nuvarande livsstil och ekonomiska modell, bidrar till
klimatförändringarna (SOU 2017:22, s. 16). Det är alltså mycket viktigt att vi ställer om våra konsumtionsvanor till ett mer hållbart beteende. Mellan 2008 och 2018 ökade svenskars konsumtion av möbler, hushållsartiklar och underhåll med 41% (Roos 2019, 4.). I jämförelse med
konsumtionsökningen totalt under dessa år (25%) kan man se att just denna kategori sticker ut med sin stora ökning(ibid). Därför fokuserar den här studien på konsumtion av just möbler och inredning. Att handla second hand, det vill säga begagnade produkter, istället för nya, är ett bra sätt att minska sitt klimatavtryck på. Medelsvensken handlade dock endast 3 gånger på second hand 2018 och de som handlar mest frekvent på second hand är också större konsumenter överlag (Roos, 2019, 30).
Historiskt sett har second hand förknippats med dålig ekonomi (Myrorna, 2020), vilket därmed har gett second hand låg status och värde. Under min förstudie så observerade jag att även i nutid värderas begagnat lägre än nytt, handlar man second hand vill man att det ska vara billigt.
Med den här studien vill jag därför undersöka hur man kan ge redan producerade möbler och andra inredningsobjekt ett längre liv genom att använda sig av produktdesign, för att få fler att vilja köpa dessa produkter. Önskan är att genom arbetet ge större förutsättningar för att kunna ge begagnade inredningsobjekt en högre status och ett högre värde i konsumenternas ögon och därmed bidra till mer hållbara konsumtionsbeteenden.
De specifika designområden som studien behandlar är design för hållbar utveckling med inriktning på cirkulär ekonomi och cirkulär design. Emotionell design är också invävt i metoderna under
arbetsprocessen, genom att fokusera på att identifiera och möta behov hos användare och målgrupp. Studiens arbetsprocess delades in i tre faser, förstudie, förberedelse för designarbete, och designarbete. Under förstudien utfördes observationer och litteraturstudier, genom detta skapades förståelse och insikter om second hand-handel. Det möjliggjorde att kunna smalna frågeställningen och sätta större avgränsningar. Resultatet från förundersökningen användes i fas två, förberedelse för designarbete. Här formades en behovsanalys och kravspecifikation. Designarbetet innehöll idégenerering och användarstudie i två iterationer, samt en slutgiltig gestaltning och utvärdering med konsumenter. Den andra användarstudien kom att bli viktig i arbetet, där man testade om designförslaget skulle kunna fungera i praktiken. Utvärderingen var avgörande i besvarandet av frågeställningen.
1.1 Syfte
Studiens syfte är att utöka kunskaperna kring hur man kan arbeta med produktdesign på redan existerande produkter. Med hjälp av metoder från emotionell design kan konsumenters behov
identifieras och vara i fokus under processen. Genom detta nås en djupare förståelse för vad som krävs för att second hand-inredning ska anses mer attraktivt och få en högre status. Design för hållbar utveckling och särskilt teorier inom cirkulär ekonomi, är centralt i studien och utgör stommen för
6
designförslaget. Ett designförslag som möter de identifierade behoven och behandlar de nämnda teorierna, bör kunna visa möjligheter för hur man kan påverka konsumenter att välja att handla begagnad inredning till sina hem, och därmed bidra till en mer hållbar konsumtion.
1.2 Frågeställning
Hur kan produktdesign användas för att öka status på begagnad heminredning och därmed göra det mer attraktivt?
1.3 Mål
Målet med studien är att ta fram ett designförslag kring hur man kan göra second hand-inredning mer attraktivt, och därmed kunna bidra med kunskaper kring hur man skulle kunna påverka till en mer hållbar konsumtion. Designförslaget ska kunna användas av personer utan tidigare erfarenheter av design, för att möjliggöra att fler kan vara med och påverka till ett mer hållbart samhälle.
1.4 Avgränsningar
Studien kommer endast behandla försäljning av begagnad heminredning i Sverige och observationer av fysiska butiker kommer endast ske i Malmö. Användaren av lösningsförslaget är icke-vinstdrivna second hand-butiker, alltså butiker drivna av välgörenhetsorganisationer. 46% procent av all inredning som lämnas till Myrorna går till återvinning/avfall, därav syns ett stort behov av enkla lösningar för att rädda dessa produkter. Då personer i städer är de största konsumenterna av både second hand och allmän konsumtion har de valts som målgrupp för resultatet av lösningsförslaget (Roos, 2019, s.30). Det slutgiltiga konceptet kommer inte att behandla eller anpassas efter butikers ekonomiska
förutsättningar, då det inte anses relevant för arbetet.
1.5 Etiska övervägningar
Den ursprungliga planen för studiens upplägg var att hålla i 2 workshops där deltagarna skulle samlas och arbeta tillsammans med olika uppgifter. I och med att Covid-19 pandemin utbröt vid början av studien utförande så behövde metoderna anpassas. För att inte utsätta användare för ökad smittorisk skickades därför användarstudie två och användarstudie tre ut digitalt. Användarstudie ett hölls per telefon med en deltagare och resterande tre var i min närhet vid utförandet.
Under observationerna var det viktigt att respektera anonymitet till andra besökare i butikerna, därför togs inga foton med personer nära i bild. För att lättare ta foton över större delar av butiken utfördes observationerna tidig eftermiddag då färre personer var i butikerna. Fokus låg också på produkterna och butikerna i sig, inte besökarna och deras beteende. Tidpunkten valdes också för att undvika folkmassor i och med pandemin.
7
1.6 Centrala begrepp
Följande begrepp är centrala i studien och här redogörs för vad innebörden är när de används av mig i detta sammanhang.
Second Hand: Begagnad (NE, 2020a). I den här studien används ordet för objekt som säljs
begagnade.
Inredningsobjekt: I den här studien används ordet som samlingsterm för objekt som används i och
pryder ett hem, ex. möbler och dekoration. Ordet inredning betyder möbler och annan utrustning i lokal (NE.se) Ordet objekt betyder föremål, eller sak (NE, 2020b).
Konsumtion: Slutlig användning (förbrukning) av varor och tjänster (NE, 2020c). Termen syftar i den
här studien till privatpersoners konsumtion, alltså hushållens konsumtion.
Värde: Grad av hur åtråvärd eller användbar ett föremål anses vara (NE, 2020d). Ofta mätt i pengar
men kan även vara allmännare (ibid.). Ett föremål kan exempelvis ha högt affektionsvärde
(känslomässigt värde) och lägre monetärt värde. I den här studien syftas termen till hur högt värde målgruppen anser att objekten har, särskilt kring skillnaden på upplevt värde av nya objekt jämfört med begagnade.
Värdera: Att bedöma värdet av något (NE, 2020e). Status: Officiell eller erkänd ställning (NE, 2020f).
8
2. Teoretiskt ramverk
Studiens teoretiska ramverk innefattar konsumtion, hållbar utveckling, design för hållbar utveckling, cirkulär ekonomi, samt emotionell design. För att nå ett mer hållbart samhälle är det, enligt mig, av största vikt att vi inom designprofessionen skaffar oss kunskaper om hållbar utveckling och läser på om konsumtion och hur det påverkar vår värld. Det är också mycket relevant att bredda termen produktdesign och vilka strategier som kan användas. Det bör inte bara inkludera tillverkning av nya produkter utan även metoder för att förlänga livstid på begagnade produkter. Det cirkulära tänkandet bör kunna börja även vid mitten på cirkeln. När vi står med en färdig produkt framför oss som inte ännu satts in i ett cirkulärt system, bör vi kunna tänka: hur kan jag sätta in denna i systemet här och nu? Det krävs att vi utforskar strategierna kring hållbarhet, men också kring hur man bättre kan nå djupare förståelse för att möta människors behov, då mottagaren av design ju är den som ska utnyttja produkterna. Vi bör också öppna upp vilka som kan använda sig av designmetoder. Den här studien riktar sig till användare utan tidigare erfarenhet av design och hur även de kan dra nytta av
arbetsmetoder från design och arbeta efter dem.
2.1 Konsumtion
Konsumtion är väldigt viktigt för samhället (Roos 2019, 8). Förutom att bidra med tillväxt så är det också en viktig aspekt för både företagens, hushållens och statliga myndigheters verksamheter (ibid.). Sveriges BNP utgörs till stor del av just handeln, vilket också bidragit till att konsumtion har hamnat i fokus för hållbarhetsdebatten (ibid.). Vår konsumtion har negativ påverkan på klimatet, samtidigt som det är viktigt för vår ekonomiska modell att konsumtionen hålls uppe.
Mellan 2008 och 2018 ökade hushållens totala konsumtion i Sverige med 25% (Roos 2019, 4). Under denna period ökade kategorin möbler, hushållsartiklar och underhåll med 41% (ibid.). Möbler räknas som sällanköpsvaror och den ökade försäljningen kan kopplas till lägre priser, vilket har lett till ökade försäljningsvolymer (Roos 2019, 27). Priserna har överlag ökat med 9,3% under samma period, man kan då se att kombinationen av ökad konsumtion och sänkta priser på möbler gör att just den kategorin sticker ut (ibid.).
Historiskt sett har Second Hand förknippats med dålig ekonomi, då ekonomin har rasat har second hand-handeln ökat (Myrorna, 2020). Under lågkonjunkturen efter världskrigen märktes det särskilt tydligt (Roos, 2019, 30). När det sedan blev högkonjunktur igen så minskades second hand-handeln kraftigt, vilket också varit läget sedan finanskrisen 2008–2009 (ibid.) I dagsläget handlar svenskar i genomsnitt second hand 3 gånger per år (ibid.). De konsumenter som handlar second hand mer än en gång i månaden kan inte kopplas i större grad till dålig ekonomi än de som handlar mindre än en gång i månaden. De konsumenter som handlar mer second hand handlar även mer nyproducerat (ibid.). Motivet till att handla second hand tycks inte längre handla om endast ekonomi, utan också om att ”vintage” och ”retro” har blivit trendigt (ibid.). Konsumenterna tycker också om att hitta unika
föremål, vilket second hand ger förutsättningar till (ibid.). Digitaliseringen har gett nya möjligheter för second hand-handeln (ibid.). Det är dock svårt att ta fram pålitlig statistik från second hand-handeln på
9
nätet då man kan beräkna totalvärdet av annonserna men inte kan se hur mycket som faktiskt sålt (ibid.). Konsumenter som säljer till varandra finns inte heller statistik på, så här finns det en kunskapslucka (ibid.).
2.2 Design för hållbar utveckling
2.2.1
Vad är hållbar utveckling?
Begreppet hållbar utveckling (engelska sustainable development), lanserades
i Brundtlandrapporten 1987, där definitionen löd ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (NE, 2020) Det finns tre olika områden i hållbar utveckling: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (ibid.) (se figur 1). Social hållbarhet handlar om att samhället ska tillgodose människors behov av till exempel trygghet, hälsa och demokrati (ne.se, 2020). Ekonomisk hållbarhet går ut på att fördela resurser rättvist och att inte slösa med dem (ibid.). Det största området inom hållbar utveckling är ekologisk
hållbarhet, även kallad miljömässig hållbarhet (ibid.). Ekologisk hållbarhet innebär att man bara ska påverka naturen på ett sätt som den tål, alltså minska påverkan från vad vi gör idag (ibid.). Det betyder att utvinna resurser utan att ta slut på dem, samt skydda den biologiska mångfalden (ibid.). Exempel på vad som kan ske om vi inte gör detta är att det blir torka där det används för mycket vatten, arter dör ut där man avverkar för mycket, vatten kan försuras och så vidare (ibid.). Den här studien avser att möta ekologisk hållbarhet, genom att bidra till en minskad utvinning av nya resurser.
10
2.2.2
Design för hållbar utveckling
Definition: ”teorier och metoder för design som baseras på ekologiska, ekonomiska och kulturella betingelser som främjar mänsklig välfärd i obegränsad tid” (Thorpe, 2007, 20)
Design under 2000-talet har främst haft temat konsumism, där säljkapacitet har varit ett dominerande kriterium (Thorpe, 2007, 20). God design har alltså på många håll blivit synonymt med design som säljer (ibid). Till exempel har inredning och att förnya sitt hem fått ett uppsving, med tillgången till billig inredning på stora varuhus (ibid.). Men man kan nu också se andra trender, till exempel har ekodesign och gröndesign har tillkommit (ibid.).
Design för hållbar utveckling är en disciplin som i sig förgrenar sig i många olika designinriktningar. Disciplinen är starkt kopplat till hållbar utveckling och dess mål (Tischner, 2015, 306). När man som designer implementerar den här disciplinen, så skapar man lösningar där man utgår från de tidigare nämnda grundpelarna i hållbar utveckling. Det vill säga människorna (social hållbarhet), planeten (miljömässig hållbarhet) samt avkastning/värden (ekonomisk hållbarhet).
Det handlar om att minimera påverkan som produkter har på miljön, under hela dess livstid (Tischner, 2015, 303). Vid designandet av en produkt bör produktens påverkan beräknas, och designers bör leta efter lösningar som har så låg negativ påverkan som möjligt, alternativt en positiv påverkan (ibid.). Man kan beräkna detta till stor del utefter vad de har för inputs (material och energi) och outputs (exempelvis bi-produkter och annat såsom luftföroreningar och buller) som genereras under hela dess livscykel (ibid.).
2.2.3
Cirkulär ekonomi
Dagens samhälle bygger på en linjär ekonomi, vilket innebär att vi utvinner material, producerar produkter, konsumerar och sedan slänger dem (SOU 2017:22, s. 15). Detta kallas även för ”slit och släng” (ibid.). Klimatförändringarna som vi står inför är ett tydligt exempel på att vår ekonomiska modell inte är hållbar och behöver förändras (SOU 2017:22, s. 16). För att nå ett hållbart samhälle behöver vi därför ställa om mer och mer till cirkulär ekonomi där man i princip inte skapar något avfall (SOU 2017:22, s. 16). Resurserna ska istället antingen behållas i samhällets kretslopp, eller återföras till naturen på ett hållbart sätt (ibid.). Systemet skulle alltså kunna hålla sig inom gränserna för jordens bärkraft (ibid.). Man talar inom cirkulär ekonomi om användare, snarare än konsumenter (ibid.). Resultatet av min studie har inte samma användare (vem som ska använda sig av lösningen) och målgrupp (vem som tar emot resultatet av lösningen). Därför kommer jag fortsatt använda mig av termerna användare, vilket är butiken, och målgrupp, vilket är konsumenten, för att undvika förvirring. Tanken om att en cirkulär ekonomi kommer vara en nödvändig del av vår framtid har börjat etablera sig här i Sverige. 2016 beslutade Sveriges regering att förordna en särskild utredare som fick i uppdrag att utreda och föreslå styrmedel om hur Sverige kan förebygga avfall och därmed främja en cirkulär ekonomi (SOU 2017:22, s. 1). Statens Offentliga Utredningar publicerade styrmedlen i ett betänkande 2017. Dessa ska främja och stimulera begagnathandel, reparationer och uppgradering av produkter genom incitament både till konsumenter och producenter (ibid. 15).
11
Denna studie behandlar cirkulär ekonomi genom att undersöka redan existerande produkters möjlighet att stanna kvar och ta plats i ett cirkulärt kretslopp. Att ställa om till cirkulärt samhälle är inte helt enkelt. Det finns flera stora utmaningar, som lagar och regler, skatter, och även vanor och
tankemönster hos konsumenterna, som har formats över tid. Reparationer av varor är i många fall är dyrare för konsumenten än att köpa en ny produkt (SOU 2017:22, s. 18). Den främsta utmaningen som den här studien möter är vanor och tankemönster hos konsumenter. Konsumtionsbeteenden kan vara svåra att rucka på då konsumenter har förväntningar på produkter när de handlar. Vi har också starka vanor kring var vi handlar och hur vi letar efter produkter (ibid.).
Ellen MacArthur Foundation har skapat the circular economy system diagram, som för många går under smeknamnet the butterfly diagram, eller fjärilsdiagrammet på svenska (se figur 2). Det är ett diagram som visar hur cirkulär ekonomi kan användas i samhället, ett kretslopp som produkter sätts in i (Ellen Macarthur Foundation, 2017). Den här studien kommer att bli en typ av utbyggnad av
fjärilsdiagrammet, där fokus kommer att ligga på hur man kan arbeta med tekniska loopen (högersidan av diagrammet), specifikt de delar som kallas för maintain/prolong, reuse/redistribute samt
refurbish/remanufacture. Det speciella i den här studien är att designförslaget inte är riktat till professionella designers, utan istället tittar på vad för möjligheter som finns för att personer utan tidigare erfarenhet också kan arbeta på ett hållbart sätt med ett cirkulärt tänkande.
Figur 2. Ellen Macarthur foundations fjärilsdiagram. Till vänster är kretsloppet för biologiska material, till höger är kretsloppet för tekniska material.
12
2.3 Emotionell design
2.3.1
Design for emotion
Design for emotion är ett tillvägagångssätt för att arbeta med design som har fokus på en emotionell påverkan i resultatet (van Boeijen et al. 2013, 28). Detta tillvägagångssätt kan användas för att till exempel:
• Definiera en passande emotionell påverkan, det vill säga vilken känsla man vill framkalla. • Samla ihop relevant information från användare för hur denna påverkan kan uppnås. • Visualisera koncept som framkallar den tänka effekten.
• Mäta till vilken grad konceptet framkallar den tänkta effekten (ibid.).
Design for emotion kräver förstudier där användarens intressen undersöks (van Boeijen et al. 2013, 28). Den här studien använder design for emotion genom att förundersökningarna resulterar i en behovsanalys och en kravspecifikation, där användarens och målgruppens behov formuleras till krav på resultatet av designarbetet. Genom att sätta användarens behov i fokus till designarbetet är målet att resultatet ska ge den emotionella effekt som önskas (ibid.). När designarbetet har avslutats kommer också en utvärdering göras utifrån till vilken grad effekten kan uppnås med det hjälp av det slutgiltiga designförslaget.
Design for emotion bör användas integrerade i traditionella designprocesser då det i sig själv endast utgår från användarens känslor och inte tar hänsyn till andra nödvändiga aspekter(ibid.). Denna studie integrerar tillvägagångssättet i design för hållbar utveckling.
2.3.2
Utseende, Beteende, Reflekterande
Det finns personliga aspekter av objekt, som sträcker sig längre än själva designandet av dem. Det är något som varken tillverkare eller designer kan bidra med. Donald A. Norman beskriver i boken Emotional Design, att objekt i våra liv är mer än bara ägodelar (”mere possessions”). Vi är stolta över dem på grund av att de ger mening till våra liv. Objekt kan vara symboler, göra oss positiva, påminna oss om bra minnen och även uttrycka oss själva (Norman 2004, 15). Emotionell design handlar både om vad som uppfattas omedvetet och medvetet, alltså människans kognitiva system.
Norman menar att det finns tre olika typer av objekt och hur de uppfattas av användaren. Viceral - utseende, hur produkten ser ut, den omedelbara reaktionen när man ser och känner på produkten, exempelvis att vi uppfattar det som vackert (Norman 2004, 16). Behavioral - Beteende, hur produkten beter sig till exempel funktioner, hur vi förstår att använda produkten (ibid.). Reflekterande, en mycket personlig typ av design. Vad den symboliserar, om den framkallar minnen och så vidare (ibid.).
13
3. Metod
3.2 Val av metod
Metodarbetet bestod av tre faser. Förstudie, förberedelse för designarbete och designarbete (se figur 3 för illustrerat upplägg).
Förstudien hade tre mål, det första målet var att få inblick i svenskars konsumtionsbeteenden och hur second hand-handeln ser ut idag. Det andra målet var att efter utförandet kunna smalna av
frågeställningen och sätta fler avgränsningar. Det tredje målet var att skapa förutsättningar för att identifiera användarens och målgruppens behov och önskemål, då detta är en grundpelare i design for emotion (van Boeijen et al. 2015, 29). Förstudien innehöll två omgångar med förutsättningslösa observationer i second hand-butiker, samt en litteraturstudie. Observationer är en metod för kvalitativ informationsinsamling, med hjälp av dem söker man en djup förståelse för målgruppens behov och preferenser (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind, 2015, 62). Specifikt för förutsättningslösa observationer är att de används för att ge inspiration till nya lösningar och insikter om specifika fenomen (ibid.). Observationerna skulle alltså ge förutsättningar för att nå det första och tredje målet, dvs. få inblick i handeln och söka och identifiera behov. Observationerna gjordes i två omgångar för att kunna jämföra och se mönster och strukturer i handeln.
Litteraturstudien skulle nå främst det första målet, söka fakta om konsumtion och second hand-handel. Litteraturstudien kunde också stötta upp materialet från observationerna på mål tre, med fakta och teorier från vetenskapligt material, för att ge en stabilare grund till kommande delar i arbetet. Det andra målet skulle när de två metoderna var utförda och en helhetsbild var skapad.
Förberedelserna för designarbetet började med en behovsanalys som gjordes utifrån det samlade materialet från förstudien. Genom att gå från fokus på att lösa problem till fokus på att tillfredsställa behov i sin designprocess har man större förutsättningar för att nå nya innovativa lösningar, som överträffar förväntningar istället för att bara möta dem (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind, 2015, 66). Syftet med behovsanalysen var att identifiera dessa behov, framförallt behoven hos användare och målgrupp men också behov för second hand-branschen och samhället i stort. Detta skulle ge studiens designarbete en utgångspunkt i design for emotion (van Boeijen et al. 2015, 29). Efter behovsanalysen formulerades en kravspecifikation. Kravspecifikationer är en ram man kan arbeta efter i designarbetet, som en checklista för att kontrollera så att lösningsförslaget fyller alla krav som ställs (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind, 2015, 81). Kravspecifikationen skulle väva ihop både praktiska krav för att säkra att det skulle möta hållbar utveckling, och behovsmässiga krav för att säkra emotionell design.
Designarbetet bestod av iterationer med idégenerering och användarstudier, det avslutades sedan med en gestaltning av konceptet och utvärdering med konsumenter. Genom första idégenereringen
utforskade vilka möjliga typer av lösningsförslag som fanns, samt tog fram idéer till att presentera vid första användarstudien. Efter detta följde en användarstudie som var individuella samtal med frågor och idégenerering med informanter från målgruppen.
14
Resultatet av användarstudien avgjorde vilken typ av lösning som nästa idégenerering skulle utgå från. Genom en till idégenerering med skisser och anteckningar utvecklades idén. En enkel visualisering av idén presenterades tillsammans med en uppgift för användare. Användarstudie nummer två skulle utforska huruvida den tänkta lösningen skulle kunna fungera i praktiken.
Efter andra användarstudien utvärderades resultatet och utifrån de kunskaper som skapades där, utvecklades idén ytterligare med nya beslutsfattningar. Designarbetet avslutades med gestaltningar av lösningen.
Frågeställningen skulle besvaras i användarstudie 3, där svaren från konsumenterna kunde bekräfta huruvida användning av lösningen skulle göra att de upplevde second hand mer attraktivt.
15
3.2 Förstudie
3.2.1 Observationer
Observationerna utfördes i tre olika second hand-butiker i två omgångar. Syftet med att göra två omgångar av observationer var för att se hur butikerna förändrades över tid och utifrån det kunna söka efter mönster och behov. Observationerna tog cirka 20–30 minuter per butik och dokumenterades med hjälp av foton. Under första omgången av observationer gick jag runt och tog foton på butikernas olika avdelningar med inredning och möbler. Andra observationen utfördes på samma sätt, men med de kameravinklar i åtanke som sortimentet hade fotats i under första observationen.
De tre butikerna var:
• Öppna hjärtat Second Hand, en liten välgörenhetsdriven butik, i centrum i Malmö, ägt av barnkommissionen.
• Myrorna Heleneholm, en större välgörenhetsdriven butik i utkanten av Malmö, ägt av frälsningsarmén.
• Varuhuset 2 kronor, en vinstdrivande privatägd butik i utkanten av Malmö, som förmedlar begagnade möbler åt privatpersoner.
Butikerna valdes utifrån att de alla skulle sälja begagnad inredning, men att de skulle variera i ägandeform, storlek och läge i Malmö. Förhoppningen var att variationen skulle ge en bättre helhetsbild av hur second hand-handeln ser ut, än om butikerna var homogena. Det var också därför flera butiker studerades, för att få en bättre översikt och jämförelse. Observationerna vid Myrorna och Varuhuset 2 kronor utfördes 17 februari och 18 mars, Öppna Hjärtat observerades 21 februari och 14 mars. Vid andra observationen på Myrorna Heleneholm ställdes ett par frågor till två anställda, denna dokumenterades med hjälp av anteckningar. Anledningen till att intervjun valdes till just den butiken var att Myrorna var de som hade störst butik och samt är Sveriges största second hand-kedja. Den valdes också på grund av att en hållbarhetsrapport från Myrorna hittades under litteraturstudien. Frågorna som ställdes till Myrornas två anställda var:
• Vad för typ av produkter får ni in mest av till butiken? • Vad är svårast respektive lättast att sälja?
Efter de två observationerna gjordes en jämförande analys av foton från de två tillfällena. Foton som tagits på samma del av butikerna placerades bredvid varandra i ett dokument på datorn, för att enkelt kunna jämföras. Fotona undersöktes och punkter skrevs upp för på vad som hade förändrats och inte från det första till det andra tillfället. Följande punkter undersöktes:
• Antal (mest förekommande) • Skick
• Utseende • Åtgång
16
3.2.2 Litteraturstudie
Parallellt med observationerna, gjordes också en litteraturstudie. Informationen söktes både bland fysiska böcker och via internet. Litteratursökandet var dels till för att bygga upp teorin i studien och dels för att väga upp med säkra källor och ge tyngd till behovsanalysen. Här kommer endast det sistnämna redogöras för, då teorin redogörs för i kapitel 2 av studien. Databasen Google Scholar användes för att söka vetenskapligt material, sökmotorn Google användes för att söka efter
information om second hand i stort och second hand-kedjor. De sökord som användes var bland annat: konsumtion, second hand, historiskt, historia, sverige, statistik, materialism, cirkulär ekonomi,
circular economy, hållbarhet, sustainability. Orden söktes i olika kombinationer. Jag sökte också publicerade uppsatser som behandlar samma ämnen och teorier för att se om det fanns hänvisade källor som kunde vara relevanta för den här studien.
Källor blev sedan valda utifrån relevans för studien, samt pålitlighet. Exempelvis var inte källor om konsumtion utan hållbarhetsperspektiv relevanta, men källor med hållbarhetsperspektiv som dessutom inkluderade second hand, var mycket relevanta. Pålitliga källor syftas till källor som är publicerade av universitet, statliga organ, välkända second hand-kedjor, eller liknande.
3.2.3 Summering av förstudien
Efter förstudien undersöktes resultaten från de båda metoderna och de viktigaste fynden summerades som stolpar på post-it lappar. Dessa sattes upp på en vägg för att få överblick. Vid detta steg i
processen sattes snävare avgränsningar och en ny frågeställning formulerades. Detta för att nå målen med förstudien.
3.3 Förberedelse inför designarbete
I den här delen utfördes behovsanalys och en kravspecifikation vilka hade som syfte att ge studien en riktning framåt för kommande designarbete. Utgångspunkten i dessa två metoder var resultatet från förstudien. För att arbeta med emotionell design krävs det att alltid börja med ett undersökningsstadie där användarens intressen blir formulerade (van Boeijen et al. 2015, 29). Den här delen skulle
identifiera dem.
3.3.1 Behovsanalys
En behovsanalys utfördes för att se vilka behov som fanns för användaren (butiken) och målgruppen (konsumenten). Behovsanalysen utfördes enligt instruktioner från boken Design, process och metod (Wikberg Nilsson, Eriksson och Törlind, 2015, 67). De rekommenderar att dela upp behoven i kategorier för att få bättre överblick och ordning över dem (ibid). De tre rekommenderade kategorierna är fysiska, kognitiva och emotionella behov (ibid). Fysiska behov handlar om hur lösningen fungerar, kognitiva behov handlar om användarnas förståelse av lösningen och emotionella behov handlar om användarnas känslomässiga upplevelse av lösningen – det behov som är svårast formulerad som användare (ibid). Även behovsanalysen utfördes med hjälp av post-it lappar som sattes upp på en vägg. Först skrevs alla konstaterade behov upp, utan en tanke på kategorisering.
17
Sedan kategoriserades de i tidigare nämnda kategorier. Ett par kategorier saknade eller hade bara ett uppmärksammat behov, därför genomfördes en omgång till av behovsidentifiering, då istället en kategori i taget. När behovsanalysen var färdig, visualiserades denna digitalt. Behovsanalysen reviderades flera gånger under designprocessen då nya behov visade sig och andra behov inte längre ansågs relevanta.
3.3.2 Kravspecifikation
Efter behovsanalysen utformades en kravspecifikation. Liksom iakttagelserna och behovsanalysen så skrevs tänkta krav upp på post it-lappar vilka sattes på en vägg. Till att börja med okategoriserat och sedan kategoriserat. Det är viktigt att tänka på är att krav innebär något som produkten måste klara av (ofta enligt regler och lagar), medan behov, funktioner och önskemål istället är önskvärt att produkten ska klara av (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind 2015, 80). Därför delades kraven upp i
nödvändiga och önskvärda krav. I sin tur delades dessa upp precis som i behovsanalysen efter fysiska, kognitiva och emotionella. Här innebär fysiska krav vad lösningen ska utföra, kognitiva krav hur den ska förstås, och emotionella hur den ska upplevas (ibid).
18
3.3 Designarbete
Figur 4. Designarbetets upplägg. Det bestod av sju delar, i iterationer med och utan användare.
3.4.1 Idégenerering 1
Designarbetet började med en idégenerering där idéer och tankar skrevs upp på post-it lappar och sattes upp på väggen. När det fanns tillräckligt med material för att ge en övergripande bild om vilka möjligheter som fanns för konceptet så påbörjades planering för användarstudie. Här gjordes även skisser på olika inredningsobjekt och hur de skulle kunna göras om.
3.4.2 Användarstudie 1
Användarstudien var upplagd i form av samtal med informanter och bestod av ett par intervjufrågor som sedan gick över till en kort idégenerering. Det var fyra informanter i åldrarna 29–61 bosatta i tre
19
olika städer, två kvinnor och två män med varierande yrken, bland annat en landskapsarkitekt och en egenföretagare. Samtalen hölls separat med varje informant och dokumenterades med hjälp av anteckningar med stolpar från uttalanden på post-it lappar. Samtalet utgick från två grundfrågor:
• Vad är dina tankar om att handla möbler second hand? • Hur skulle ditt ideal för second hand se ut?
Beroende på vad de svarade så ställdes följdfrågor, bland annat:
• Vad ser du för positiva respektive negativa aspekter av second hand? • Har du handlat inredning second hand? Om ja - vad? Om nej – varför inte?
• Hade du kunnat tänka dig att betala mer för att få en begagnad produkt renoverad av butiken före köp? Alternativt köpa något som redan är fixat, för högre pris än andra produkter där? • Vad skulle du behöva för att vilja köpa mer second hand?
Följande intervjun förklarade jag fyra grundkoncept från idégenereringen för användaren och ställde frågor om vad de tyckte, vilket alternativ de föredrog.
Efter användarstudien studerades och utvärderades resultatet. Alla post it-lappar lades på ett bord och lästes igenom för att färska upp minnet på vad som sagt. Därefter söktes mönster i vad de olika informanterna sagt. Det viktigaste punkterna skrevs upp som en lista på ett papper, de valdes antingen för att flera av informanterna uttryckt samma sak, alternativt var något som kändes extra intressant att titta närmare på och idégenerera kring.
Punktlistan gav en möjlighet att revidera behovsanalys och kravspecifikation med möjliga iakttagna behov som tidigare inte hade uppmärksammats, alternativt ta bort behov som visade sig vara överflödiga. Målet med användarstudien var att genom den få insikter och motivering till att välja ut ett koncept att arbeta vidare med under nästa idégenerering och därmed ha valt inriktning för det slutgiltiga konceptet.
3.4.3 Idégenerering 2
Efter utvärdering av användarstudien så valdes det koncept som ansågs ha störst potential för att möta behovsanalysen, kravspecifikationen samt möta de tankar som informanterna hade. Samtidigt som arbetet smalnades av till att bearbeta ett enda koncept, så behövdes det öppnas upp igen för att få idéer inom den kategorin. En till idégenerering med skisser och post it-lappar utfördes. Konceptet
utvecklades och formades i ett första utkast på visualisering.
3.4.4 Användarstudie 2
Ett dokument med en arbetsuppgift skickades till informanter. Dokumentet (se bilaga 1) innehöll en uppgiftsbeskrivning, den visualiserade idén (arbetsmodellen), samt 3 olika inredningsobjekt, ett skissat objekt på varje sida. Under uppgiftsbeskrivningen fanns också ett exempel över hur en lösning på
20
uppgiften skulle kunna se ut. Uppgiften var att använda sig av arbetsmodellen för att skissa upp idéer på hur vad man skulle kunna göra om objekten. De ombads skissa två till tre varianter på varje objekt från olika grenar i arbetsmodellen. Utformningen av användarstudien baserades på skisserna som gjordes under första idégenereringen.
Målet var att se om och hur arbetsmodellen fungerade att arbeta med i praktiken. Informanterna var 9 personer i åldrarna 21–61, 5 hade varierade yrken, ej inom designbranschen och de resterande 4 studerade produktdesign. Eftersom ett av kraven var att konceptet skulle kunna användas av personer utan tidigare erfarenhet av design var det viktigt att kommunikationen av modellen var tydlig och att den skulle hjälpa dem att få inspiration genom att se vilka möjligheter som fanns. Det var också intressant att undersöka om resultatet skilde sig mellan de med och utan erfarenhet, därav togs valet att ta med produktdesignstudenter.
Följande användarstudien skickades frågor ut till deltagarna för återkoppling och utvärdering. Frågorna var:
• Hur tyckte du att det gick att arbeta enligt arbetsmodellen? • Vad var positivt respektive negativt med den?
• Hur hade du velat att arbetsmodellen blev kommunicerad?
3.3.5 Slutgiltig utveckling av koncept
Med hjälp av allt samlat material, idéer och skisser som samlats ihop under hela arbetsprocessen, utforskades här de sista delarna av konceptet som ännu inte fått form. Post-it lappar med stolpar användes för att få överblick. Slutgiltiga beslut togs om konceptets kommunikation och funktioner, för att kunna gå vidare till gestaltning.
3.3.6 Gestaltning av koncept
Här gjordes en illustration av hur appen skulle kunna se ut och användas, ett användarscenario, en skylt till omgjorda objekt i butik samt exempel på skriftliga steg för steg-instruktioner. Till steg för steg-instruktionen och användarstudie 3 inhandlades två ramar på Myrorna Heleneholm. Dessa gjordes om med hjälp av arbetsmodellen.
3.3.7 Användarstudie 3 - utvärdering
En enkät skickades via mail till konsumenter där delar av det gestaltade konceptet var med, se bilaga 3 för hela enkäten. Enkäten bestod av tre delar, varav A och B handlade om de två omgjorda ramarna, en del för varje objekt. De fick se före och efter-bilder på de två omgjorda objekten och skulle under bilderna uppskatta sannolikheten för att de skulle köpa produkten i fråga. De fick också värdera vad de hade kunnat tänka sig att betala för den och därefter om de föredrog produkten före eller efter, samt
21
varför de gjorde det. Del C bestod av fyra frågor där de fick dela sina tankar och åsikter, en fråga om second hand i stort och resterande tre berörde konceptet.
8 konsumenter deltog, svaren mottogs via mail och en statistisk sammanställning på de frågor med svar som innehöll siffror utfördes. Filnamnen på svaren innehöll inte personernas namn vilket gjorde att jag vid analys kunde hålla mig neutral till svaren, trots att deltagarna var bekanta sedan innan. Resultaten kategoriserades efter fråga och antecknades i ett block, därefter gjordes visualisering av dem. De beskrivande frågorna sammanställdes och en sammanfattning på varje fråga formulerades, se bilaga 4 för alla samlade svar.
22
4. Resultat & analys
4.1 Förstudie
4.1.1 Observationer
Fotona nedan är jämförelser från första observationstillfället och andra, ett exempel från varje butik. Bilderna med röda markeringar är från första tillfället vilka visar de objekt som var borta vid andra tillfället. Bilderna med gröna markeringar är från andra tillfället, vilka visar de objekt som var kvar sedan första tillfället. I vissa fall kunde objekten vara flyttade till annan plats i butiken (exempelvis en av sofforna hos Myrorna) men det mesta var inte längre kvar i butiken.
Butikernas utbud undersöktes enligt de tidigare nämnda kategorierna antal (vanligt förekommande), skick, utseende (stil) och åtgång. Genom jämförelsen av fotografierna så observerade följande:
• De inredningsobjekt som uppfattades som mest förekommande i de 3 butikerna var soffor, stolar, lampor, förvaringsmöbler samt tavlor med ramar.
• De objekt som uppfattades som mest svårsålda var lampor, tavlor och mönstrade stoppade möbler.
• De objekt som uppfattades som lättast att sälja var stolar, matbord, byråer och speglar. • Skicket på objekten uppfattades generellt som bra eller mycket bra. Det syntes en skillnad på
skick, stil och kvalité mellan icke-vinstdrivande och vinstdrivande. Objekten i den
vinstdrivande butiken (Varuhuset 2 kronor) var överlag i bättre skick, av högre kvalité och även modernare. De såldes också till ett högre pris. Vissa objekt hos Myrorna uppfattades som slitna men ändå i acceptabelt skick. Det objekt som det syntes störst skillnad på mellan
butikerna var soffor. Myrornas var överlag mindre, äldre, mer nersuttna och i större grad färgglada/mönstrade, än Varuhuset 2 kronors stora, moderna, stilrena soffor.
De två frågor som ställdes till Myrornas personal var, för att upprepa: Vad för typ av produkter får ni in mest av till butiken? Och Vad är svårast respektive lättast att sälja? De svarade att de får in mycket soffor, porslin, garderober och kläder. Det som de uppfattade som svårast att sälja var de dyrare produkterna, varor av högre kvalitativa varumärken som också säljs till högre pris. De berättade också att det sortiment som de får in till försäljning i butiken kommer från ett centrallager i Göteborg, där insamlade objekt från hela södra Sverige undersöks och sorteras. Detta gör att deras utbud inte riktigt representerar den egentliga bilden av vad som är vanligast att folk skänker. De åker även ut från deras butik och hämtar större objekt som personer vill skänka, vid de besöken så bedöms det om objekten är säljbara eller inte. Ofta anses det inte säljbart och därmed tar de inte emot objektet.
Observationerna gav inblick i och skapade förståelse för second hand-handel, samt uppmärksammade på behov och mönster. Skillnaden i typ av objekt mellan de två ägandeformerna är troligtvis för att personen som säljer via Varhuset 2 kronor värderar sina objekt högre. De är medvetna om att de kan sälja objektet och få ut pengar från det själva. De objekt som hamnar på Myrornas skänks istället till dem och då har troligtvis ägaren värderat produkten lägre, att de inte kan få ut mycket på att sälja det. Då är det ett bättre och lättare alternativ att skänka bort det. Det vill säga att om ägaren anser att
23
produkten har ett visst försäljningsvärde så väljer de att sälja, om de anser att det har för lågt försäljningsvärde så skänker de istället.
Figur 5. Första observationen på Öppna hjärtat second hand. Objekten med röd markering var sålda vid andra besöket. Ett bord med stolar, flertalet tavlor och dukningen var borta. 21-02-2020.
Figur 6. Andra observationen på öppna hjärtat. Objekten med grön markering var kvar från första besöket. Bland dem var två bord med stolar, en chiffonjé, en sängbotten, flertalet tavlor, samt dekorationer. 14-03-2020.
24
Figur 7. Första observationen på Myrorna Heleneholm. Objekten med röd markering var sålda vid andra besöket. Däribland fåtöljer, ett par soffor, ett par speglar, med mera. 17-02-2020
Figur 8. Andra observationen på Myrorna Heleneholm. Objekten med grön markering var kvar från första besöket, däribland soffor, bord, flera speglar och tavlor. 18-03-2020.
25
Figur 9. Första observationen på Varuhuset 2 kronor. Rödmarkerade objekt var sålda vid andra besöket, bland annat en soffa, bord och stolar, ett hörnskåp, en fåtölj, en spjälsäng och flera tavlor. 17-02-2020
Figur 10. Andra observationen på Varuhuset 2 kronor. Objekten med grönmarkering var kvar från första besöket. Bland annat flertalet tavlor, ett par soffor, en byrå, en garderob och ett bord. 18-03-2020.
26
4.1.2 Litteraturstudie
Flera intressanta och relevanta publikationer hittades. De källor som innehöll användbar information var Konsumtionsrapporten 2019, En rapportserie om den svenska konsumtionen (Roos, 2019) och Från värdekedja till värdecykel - så får Sverige en mer cirkulär ekonomi (SOU: 2017:22).
Konsumtionsrapporten innehöll information om svenskars konsumtion i stort, samt svenskars konsumtion av second hand. Särskilt intressant information var att de som frekvent handlar second hand också är större konsumenter överlag, samt att svenskar handlar second hand i genomsnitt 3 gånger per år.
Från värdekedja till värdecykel utforskar hur Sverige i framtiden kan ställa om till cirkulär ekonomi i större utsträckning, där en av delarna var ökad begagnathandel, vilket också är syftet för denna studie. Från en second hand-kedjas perspektiv var Myrornas hållbarhetsrapport 2018 (Myrorna, 2018) mycket givande. De mest intressanta upptäckterna från den var att 40 procent av all inredning som Myrornas får in, skickas direkt till återvinning. Endast 40 procent av den inredning de får in, säljs i deras butiker i Sverige. Här upptäcktes ett behov av att rädda inredning som annars skulle gå till återvinning. Den information som samlats från litteraturstudien gav bättre tyngd och riktning till förstudien och kompletterade empirin på ett bra sätt. Det gav också motivation till att utföra studien, då man kunde se ett behov av att undersöka hur man kan få fler konsumenter att välja second hand, eftersom det i nuvarande läge är så få som gör det. Genom information och statistik från säkra källor gavs studien en större tyngd och hjälpte till att motivera val som togs under arbetsprocessen.
4.1.3 Summering av förstudien
De avgränsningar som gjordes efter förstudien var att lösningsförslaget endast skulle riktas till icke-vinstdrivande second hand-butiker. Detta beslut togs då dessa butiker under observationerna visade sig ha äldre, mer omoderna och slitna objekt. Det togs även på grund av att statistik från litteraturstudien visade att en stor del av objekten som butikerna går till återvinning istället för att säljas. Se avsnittet 1.4 för fler avgränsningar som också gjordes.
27
4.2 Förberedelse inför designarbete
4.2.1
Behovsanalys
Tack vare observationerna och litteraturstudien var de flesta behoven lätta att identifiera. Flera av behoven syntes i de båda metoderna och därför stärktes motiven att inkludera dem i analysen. Vissa behov som hade identifierats före designarbetet bekräftades genom användarstudierna och hölls därför kvar. Nya behov upptäcktes också, därför uppdaterades behovsanalysen efter användarstudierna. Bland annat tyckte konsumenterna att second hand-handel är tidskrävande och därför finns behov av att minska denna tidsåtgång. Behovsanalysen (se figur 11) nedan är den slutgiltiga behovsanalysen. De nya behov som upptäcktes var också djupare och mer personliga, troligen på grund av att
användarstudien gav närmre och mer personlig kontakt med deltagare.
28
4.2.2 Kravspecifikation
Till stora delar lade behovsanalysen grunden till kravspecifikationen. Vissa behov formulerades om och lades direkt in i kravspecifikationen. Se figur 12 för illustration på kravspecifikationen.
Kravspecifikationen uppdaterades därför även den under processen då nya punkter av vikt upptäcktes.
29
4.3 Designarbete
4.3.1
Idégenerering 1
Här utforskades vilka alternativ på koncept som fanns. Idégenereringsmetoderna utgick dels ifrån att idégenerera kring fysiska butikskoncept och hur de skulle kunna fungera, webbaserade lösningar och slutligen metoder man kan använda för att göra om inredning. Det skapades även en övrigt-kategori med idéer som inte passade in i de andra kategorierna (Figur 13 visar väggen med de kategoriserade post-it lapparna). Efter det gjordes skisser på hur man skulle kunna göra om en och samma möbel på olika sätt. Här utforskades några av de objekt som var mest förekommande under observationerna - byrå, bokhylla och tavla. Se figur 14-16 för skisserna.
Den här delen av processen startade tanken om ett koncept där butikerna rustade upp inredningsobjekt och sälja dem sedan. Då hade objekten kunnat upplevas som mer moderna, nya och fräscha.
Figur 13. Post it-väggen från idégenereringen. De olika kategorierna skrevs upp först och sedan skrevs idéer om varje kategori för sig.
30
Figur 14 Skisser på hur man skulle kunna göra om en bokhylla.31
Figur 16. Skisser på en tavla med ram.4.3.2
Användarstudie 1
• Flera tyckte att det brukar finnas för mycket saker i butiken, alltså önskas avskalade butiker med ordning och reda. De tyckte även att butikerna kan lukta unket, sakerna kan kännas omoderna och många har mest kläder och inte mycket inredning. Alltså fanns önskemål att butiken ska lukta gott, kännas modern samt ha fokus på möbler och inredning.
• Samtliga deltagare påpekade att det är tidskrävande att handla second hand, man vet aldrig vad som ska finnas när man kommer dit och kan krävas letande under längre tid för att hitta det man söker.
• Alla önskade att butiken och produkterna ska kännas fräscha. Fräscht = kännas som nytt eller vara välrestaurerat.
• En påpekade att om det fanns fel på produkten så skulle detta kommuniceras. Transparens är viktigt.
• Affektionsvärde höjer värdet och gör att man sparar saker längre. Det känns då också mer värt att laga/restaurera, exempelvis ärvda saker eller saker med historia.
• Flera kan tänka sig att betala extra för att få sakerna fixade. Samma slutpris eller högre än nya saker gör ingenting. Samtidigt uttrycker flera jämförelser med vad produkterna kostar annars. • Flera uttryckte önskemål om inspiration för hur man inreder med produkterna, på foton, i
butik eller eventuellt något visualiseringsverktyg där man kan se hur produkten passar i ens eget hem.
32
• En användare hade en idé om en mindmap som man kan använda för att se hur man kan arbeta med second hand-inredning. Detta tillsammans med skisserna från idégenerering 1 gav en utgångspunkt till nästa idégenerering.
Här framkom att många drar sig för att handla second hand av olika anledningar. Både butikernas utformning, utbudet i butikerna och tidsåtgången för att hitta vad man ville ha var stora punkter. Därför skrevs flera av punkterna från listan in i behovsanalysen (figur 11), då de inte hade synts tidigare under observation och litteraturstudie. Användarstudien gav givande material inför nästkommande idégenerering.
33
4.3.3
Idégenerering 2
Skisserna från idégenerering 1 och en deltagares idé från användarstudie 1, som hen presenterade som en mindmap, stod som utgångspunkten för den här idégenereringen. Idén här var att strukturera upp de olika sätten man kan göra om inredningsobjekt på och göra en arbetsmodell av det, med de olika beslut och steg som man kan ta på vägen. Figur 18 nedan är skissen som gjordes under den här idégenereringen.
Figur 18. Arbetsmodellen. Förstabeslutet som man tar när man gör om ett objekt är huruvida man vill att objektet ska behålla sin funktion (ex. om en byrå ska fortsatt vara förvaring med lådor eller inte). Så fortsätter stegen mer och mer detaljerat. Syftet var att detta skulle vara som en mall och hjälpmedel för hur en process kan se ut när man gör om ett objekt. Parallellt med att skissa upp arbetsmodellen, började idégenerering kring hur en sådan arbetsmodell skulle kunna kommuniceras (se figur 19 för skisser). Följande idéer skissades upp:
Infoblad: Skulle finnas i butik, kommunicerat till kunder. Dels som inspiration men också, vad butiken kan göra med produkterna åt kunden!
Broschyr: Möjlighet till mer info och precision, kan fungera som guide till användare (butiksanställda) och privatpersoner.
App: Kunskapsportal för anställda där de kan hitta instruktioner för hur modellen ser ut, hur den används, instruktionsvideor för arbetsmoment, samt möjlighet att dela sina kreationer med andra så de kan inspirera varandra. Alternativt skulle den kunna vara till både konsumenter och butiker att ta del av information, instruktioner, inspiration samt lägga upp eget material med bilder och beskrivningar. En app där användarna skapar som ett community.
Den idén som främst var intressant att arbeta vidare på var en app. Idé - Arbetsmodell
PRODUKT
Behålla funktion Byta funktion Vad ska det bli?
Behålla utseende Restaurera Måla Klar Klar Slipa Laga
Byta utseende Använda samma
material Lägga till material
Lägga till Laga Ta bort Klipp isär
/ sprätta upp Plocka isär Såga upp
Nyproducerat material Återanvänt material
Förbered materialet - plocka isär, sprätta
upp osv. Måla / Lasera / Tapetsera Klar Klä om / Stoppa om Dekorera / Byta ut delar Klar Klar Slipa bort Måla / Finish Måla / Finish Måla / Finish Montera / Sy ihop Såga ut Sy om Forma om och
montera ihop Forma delar
Plocka av / Förenkla utseende
34
Figur 19. Skisser över olika kommunikationssätt av arbetsmodellen. Infoblad, broschyr och app/kunskapsportal.
4.3.4
Användarstudie 2
De flesta av deltagarna gjorde noggranna och genomtänka skisser (se bilaga 2 för alla skisser). Det var ingen märkbar skillnad mellan resultaten som kom från designstudenterna och de som kom från icke-designers. Det varierade i de båda grupperna för hur många idéer man hade fått och hur noga de demonstrerade dem.
Det objekt som visade sig som svårast var tavla + ram, medan fler hade idéer om byrån och stolen. Majoriteten hade gjort uppgiften som de blev instruerade, med två eller tre varianter på alla objekt. Figur 20–22 visar exempel på skisser från deltagarna.
I utvärderingen svarade alla att arbetsmodellen hade hjälpt dem i tankeverksamheten, att det hade hjälpt dem att få fler idéer. Däremot kommenterade flera att de gärna hade fått den kommunicerat på ett annat sätt, där man inte fick all information på en gång. De kunde uppleva det något
överväldigande med så många alternativ. En digitaliserad variant var flera positiva till.
Alla återkopplade med att uppgiften hade varit rolig, men något tidskrävande. De tyckte att det var bra att de skulle skissa flera alternativ på varje objekt, då de blev utmanade att tänka längre och fick fler idéer på hur man kan återanvända.
Resultaten från användarstudien bekräftade att arbetsmodellen var ett användbart stöd i en process av att göra om objekt, för personer utan erfarenhet av design. Det hjälpte dem att se vad det fanns för möjliga vägar att gå och de blev också utmanade i att få nya idéer som de kanske inte hade fått annars. Den visade också att det skulle vara en fördel om användarna blev presenterade för ett steg i taget, alla valmöjligheter på samma gång var något överväldigande.
35
Figur 20. Exempel på deltagares skisser på en byrå.36
Figur 22. Exempel på en deltagares skisser på en pinnstol.37
4.3.5
Slutgiltig utveckling av
koncept
Två delar av konceptet behövde utvecklas och beslutas om före jag kunde gå vidare till gestaltning. De två delarna var vilket medie som konceptet skulle kommuniceras genom och vilka funktioner som skulle finnas. Figur 23 och 24 visar post it-lapparna med alternativen. Kravspecifikationen användes som stöd här för att se så funktionerna uppfyllde kraven. Beslutet som togs var att
arbetsmodellen nu skulle vara mer av ett hjälpmedel för anställda i butiker, där konceptet är att de rustar upp och därefter säljer produkterna i butik.
Hjälpmedlet skulle kommuniceras främst genom en app och i butik skulle det kommuniceras med skyltar och annan information i butik. Funktionerna redogörs för i kommande avsnitt.
Figur 23. Alla typer av kommunikationskanaler som skulle kunna användas till konceptet.
38
4.3.6
Slutgiltigt koncept
Det slutgiltiga designförslaget är en app som heter ReDesign. Redesign är ett hjälpmedel och arbetsverktyg som kan användas av anställda vid icke-vinstdrivna second hand-butiker. Se figur 26 för illustration av appens utformning. Både som nybörjare och mer erfaren
användare kan ReDesign hjälpa till i processen av att rusta upp och göra om begagnade inredningsobjekt. Till en början kan man behöva mycket stöd i processen, då finns instruktionsvideor och steg för steg-instruktioner för olika sätt att göra om objekt på. Man ladda upp sina egna projekt och dela med de andra användarna, för att då inspirera varandra och skapa ett kreativt utrymme. Detta gör att användarna mer och mer kan våga experimentera på egen hand.
För butikerna blir detta ett hjälpmedel där de kan följa arbetsmodellen, genom att välja vilka vägar de vill gå med objektet så kan de hitta förslag på hur de kan göra om dem. Väljer de ett av förslagen kan de titta på
instruktionsvideos på vägen för att se hur man ska utföra olika steg. Den fungerar också som en inspirationsbank,
där de kan dela före/efter-bilder och förklaringar för hur Figur 25. Skylt som skulle sitta påomgjorda objekt de har gjort med objektet, samt titta på andras projekt.
Arbetsmodellen är i fokus och är stommen av hela konceptet.
Tanken är att butikerna kan ha en avdelning där de gör iordning och rustar upp inredningsobjekt – dels för att rädda de produkter som annars skulle gått till återvinning, och dels för att rusta upp och göra om objekten så de känns moderna, fräscha och attraktiva. Det blir som en exklusivare del av butiken. Personalen som jobbar med att göra om objekten ska då använda sig av appen.
39
Figur 26. Illustration av appen ReDesign.40
Figur 27. Scenario för användare, anställd på second hand-butik. Användaren ska göra om en byrå och vet inte vad hen ska göra. Hen hittar en idé i appen och gör om enligt instruktionerna. Hen delar sin skapelse på appen, och därefter ställs byrån ut för försäljning i butiken, tillsammans med andra omgjorda objekt. Här sitter skyltar på objektet, se figur 25 för närmare illustration.
41
Figur 28. Exempel på steg för steg-instruktion.42
4.3.7
Användarstudie 3 – utvärdering
Det var åtta deltagare som svarade på utvärderingen. Majoriteten av dem var också deltagare i
användarstudie 2. Det var ett tydligt resultat där de båda exemplen på omgjorda ramar fick mellan 2-3 gånger så stort uppskattat medelvärde på efter-produkten. Sannolikheten om deltagarna skulle köpa objektet ökades markant på tavlan som gjordes om till en spegel. Ramen som gjordes till en dekorativ ram med ljusslinga ökade även den, men något mindre. Se figur 29 för sammanställning av svaren.
43
5. Slutsats
Min frågeställning lydde: Hur kan produktdesign användas för att öka status på begagnad heminredning och därmed göra det mer attraktivt?
Den avslutande utvärderingen visade att objekt som gjorts om enligt hjälpmedlet i designförslaget, kunde få upp till tre gånger högre uppskattat värde jämfört med innan de gjordes om. Även sannolikheten att de skulle köpa produkten ökade betydligt. Därför kan man dra slutsatsen att om second hand-butiker skulle använda sig av ett sådant hjälpmedel för att rusta upp begagnat så kan dessa objekt uppfattas som mer attraktiva, värdefullare, modernare och fräschare.
Emotionell design var tänkt att användas för att identifiera konsumenters behov och hålla dem i fokus under processen. Detta uppnåddes i början av processen genom förstudie och den första
användarstudien. Under arbetets gång övergick arbetet dock till att i större grad även lägga
användarens behov i fokus då utformningen av hjälpmedlet var viktigt att förstås och anpassas till just deras önskemål. Emotionell design blev alltså lika givande för användaren som målgruppen. Det vill säga både för den som ska använda sig av konceptet och mottagaren av resultatet av konceptet. Studien har sin kärna inom hållbar utveckling och cirkulär ekonomi. Att förlänga livstiden på produkter och hålla material från dem i omlopp under en längre tid minskar utvinning av resurser. Konceptet skulle uppnå detta genom att rusta upp, laga och göra om produkter som annars kunde gått till återvinning. Som visats under utvärderingen med konsumenterna så kan ett sådant koncept göra konsumenterna mer intresserade av second hand och som effekt av det, påverka dem till en mer hållbar konsumtion.
