• No results found

Allsidig rörelseförmåga - En studie om pedagogers förhållningssätt till barns rörelse i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Allsidig rörelseförmåga - En studie om pedagogers förhållningssätt till barns rörelse i förskolan"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Allsidig rörelseförmåga

En studie om pedagogers förhållningssätt till barns rörelse i förskolan

Versatile mobility

Malin Bengtsson

Sofie Nirvald

Examen och poäng (Förskollärarexamen 210hp) Datum för slutseminarium (2019-06-03)

Examinator: Jonas Qvarsebo Handledare: Jutta Balldin

(2)

2

Förord

“Man ska ta tillvara på varje möjlighet till att röra på sig och älska livet”.

Med ett brinnande intresse för hälsa och välbefinnande börjar vi med detta citat från oss själva som blev startpunkten för vårt examensarbete. Med gemensamma krafter har vi diskuterat och arbetat fram resultatet i detta examensarbete ni har framför er. Tillsammans har vi fungerat som varandras stöttepelare och hjälpt varandra de dagar en av oss har haft det tungt. Vi har båda skrivit i alla delar av examensarbetet och varit delaktiga i form av diskussion och insamling av litteratur och empiri.

Vill vi utge ett stort tack till vår handledare Jutta Balldin som har varit med och stöttat oss på hela vår resa från start till slut i detta examensarbete. Även vill vi tacka nära och kära i denna process. Vi vill även slutligen tacka google docs som har hjälp oss i vårt samarbete de dagar kollektivtrafiken inte varit på vår sida.

Malin & Sofie

(3)

3

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förhållningsätt på allsidig

rörelseförmåga utifrån begreppen fysisk-, social- och självständig mobilitet i förhållande till förskolan som plats. Den teoretiska utgångspunkten för studien är barndomssociologin där problematiseringen behandlas utifrån begreppen plats, fysisk-, social- och självständig mobilitet. Metodvalet ligger i grund i en kvalitativ studie i form av enkäter som riktas mot verksamma pedagoger i förskola.

Studien resulterade att begreppet allsidig rörelseförmåga är mångtydigt och pedagogers förhållningssätt till rörelse varierar utifrån tidigare kunskap och erfarenheter. En ökad

medvetenhet om platsens betydelse för allsidig rörelse ligger i grund för vidare utveckling för barns rörelseförmåga är även något vi tolkar utifrån vårt material.

(4)

4

Innehållsförteckning

Försättsblad ... Förord ... Sammanfattning ... Innehållsförteckning ... 5 1. Inledning ... 6 1.1 Syfte ... 7 1.2 Frågeställningar ... 7

2. Teoretisk utgångspunkt och begrepp ... 8

2.1 Barndomssociologi ... 8

2.2 Mobilitet ... 8

2.3 Plats ... 9

3. Tidigare forskning ... 10

3.1 Bakgrund ... 10

3.2 Definition på allsidig rörelseförmåga ... 11

3.3 Rörelse i förskolan ... 12

3.4 Förskola som plats ... 13

3.5 Platsens betydelse för rörelse ... 14

3.6 Barns rörelse ur ett samhällsperspektiv ... 15

4. Metod ... 16

4.1 Urval ... 16

4.2 Forskningsetik ... 17

4.3 Genomförande ... 17

5. Resultat och analys ... 18

5.1 Allsidig rörelseförmåga ... 18

5.2 Rörelse i förskolan ... 19

5.3 Förskolan som plats för rörelse ... 22

5.4 Rörelseaktiviteter i förskolan ... 24

5.5 Sammanfattning ... 27

6. Diskussion ... 28

6.1 Resultatdiskussion ... 28

6.1.1 Allsidig rörelseförmåga ... 28

(5)

5

6.1.3 Platsens betydelse för mobilitet ... 30

6.2 Sammanfattning ... 31

6.3 Metoddiskussion ... 32

6.4 Framtida forskning ... 33

7. Referenslista ... 34

(6)

6

1. Inledning

Att barn rör sig för lite är ett konstaterat faktum. Rekommendationen är att man ska vara fysisk aktiv 60 min dagligen men forskning visar idag att barn inte når upp till detta. Varför det blivit såhär kan beror på olika faktorer men några av dem är att barn idag har en ökad skärmtid vilket leder till ett mer stillasittande vardag (CIF, 2017). En annan orsak kan också vara att barnen begränsas i att kunna utöva fysisk aktivitet på grund av samhällsförändringar. Olika studier kring barn och ungdomars fysiska aktivitet som skrivs i rapporten De aktiva

och de inaktiva tydliggör att barn inte rör sig enligt rekommendationen (CIF, 2017). Ett

uppdrag som Centrum för idrottsforskning (CIF) har fått från regeringen innefattar en analys där dem utifrån olika studier fördjupar sig i barn och ungas dagliga fysiska aktivitet. Dagens samhälle är präglad av ett ökat stillasittande vilket har lett till en ökad diskussion kring barn och ungdomars fysiska aktivitet (CIF,2017). Här blir så en del av statens uppföljning av uppdraget betydelsefull för folkhälsan inom den offentliga idrottspolitiken.

Faskunger har gjort en samhällsplanering vid statens folkhälsoinstitut som ska främja barn och ungdomars fysiska aktivitet och rörelsefrihet i vårt samhälle (Faskunger,2008). Faskunger skriver att förskola och skola är viktiga platser för att främja barns fysiska aktivitet. Vikten av att utforma förskolegårdar med inslag av naturmiljö för att främja rörelsefrihet är central för barns utvecklande av motorik, social kompetens och för att motverka bland annat stress. Tillgängligheten för dessa typer av förskolegårdar blir en grundförutsättning för fysisk aktivitet (Faskunger,2008).

I förskolans läroplan som träder i kraft 1 juli 2019 står det enligt följande;

”Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande” (Lpfö98. rev 2018. s9).

Läroplanen beskriver att barnen ska ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter där de får möjligheten att uppleva rörelseglädje. Vi har själva ett brinnande intresse för rörelse och fysisk aktivitet och finner därför just detta forskningsfält väldigt intressant och relevant just nu och därför har vi valt att studera detta vidare. Vi vill genom denna studie få en ökad

(7)

7

förståelse för pedagogers förhållningsätt till allsidig rörelseförmåga. Barns rörelse omfattar inte bara den fysiska aktiviteten och för att vi ska få så tydligt resultat på vår studie har vi valt att inte bara undersöka barns fysiska aktivitet. Utan vi kommer även titta på barns rörelse utanför förskolan där vi kommer leda in på platsens betydelse. Vi kommer här studera platsens betydelse i förhållande till barns rörelse. Detta leder då in på vårt syfte för denna studie som presenteras nedanför.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förhållningsätt på allsidig

rörelseförmåga utifrån begreppen fysisk-, social- och självständig mobilitet i förhållande till förskolan som plats.

1.2 Frågeställningar

• Hur ser pedagoger på allsidig rörelseförmåga i förskolans verksamhet?

• Hur beskriver förskollärare förskolan som plats för barns fysiska och sociala mobilitet?

(8)

8

2.0

Teoretisk utgångspunkt och begrepp

I detta kapitel kommer vi att presentera vår teoretiska utgångspunkt. Vi har valt att utgå från Barndomssociologin där vi kommer huvudsakligen utgå från Gunilla Halldéns tankar kring forskningsfältet. Vi kommer att använda begreppen plats och mobilitet som kommer att användas för att analysera vår undersökning. Utifrån forskningsfältet kommer vi att undersöka pedagogers förhållningsätt till allsidig rörelseförmåga i förhållande till plats.

2.1 Barndomssociologi

Inom barndomssociologin studeras barndomen sociologiskt där synen på barn och barndom kopplas till sociala sammanhang där barn bland annat ses som sociala aktörer (Halldén, 2007). Barnet ses som being där barnet har förmåga till ett socialt aktörskap (Halldén, 2007). Inom barndomssociologi ser man inte barndomen som en transportsträckatill att bli vuxen utan man studerar barn som individer med lika rätt och med samma villkor som vuxna (Halldén, 2007). Vidare kommer vi nu presentera våra begrepp som vi kommer förhålla oss till i vår

kommande analys.

2.2 Mobilitet

Mobilitet är ett begrepp förankrat inom barndomssociologi där man studerar barns rörlighet i vardagen och i sociala sammanhang. Christensen och Cortés-Morales presenterar mobilitet som ett begrepp där barns rörlighet är ett kontinuum av sammankopplade rörelser som är givet av det förflutna samtidigt som det är format av nuet (2015). Barns mobilitet kan ses utifrån ett nätverk där mobiliteten är omedelbar, social, lokalt och materiellt sammankopplat till det politiska, kulturella och det ekonomiska (Christensen & Cortés-Morales,2015).

Rörlighet i detta sammanhang kopplas alltså till barns möjligheter och begränsningar i sociala sammanhang och synliggör hur normer, kulturer, traditioner och det samhälleliga har för påverkan på barn och barndom. Barns rörelsemönster blir här centralt för att kunna studera barn och barndomen i vardagen.

Vi kommer i denna studie utifrån mobilitet undersöka pedagogers förhållningssätt till allsidig rörelseförmåga. Utifrån mobilitet kommer vi att analysera utifrån olika perspektiv inom mobilitet. Det första perspektivet är den sociala mobiliteten där vi kommer titta på hur barn får möjlighet att röra sig i sociala sammanhang i vardagen, det vill säga samspelet mellan barn/institution, barn/barn och pedagog/barn. Vi vår studie kommer fokuset att vara på

(9)

9

pedagog/barn. Inom den sociala mobiliteten synliggörs det även hur den självständiga mobiliteten blir synlig och hur barnen får möjlighet att röra sig självständigt mellan platser och vilken påverkan det har på barns mobilitet (Christensens & Cortéz-Morales,2015). Vi kommer även använda oss av Christensens och Cortéz-Morales tankar kring mobilitet där den fysiska rörelsen får en betydelse och här har vi i vår studie valt att benämna det som fysisk mobilitet. För att undersöka hur barn får möjlighet att använda sig av fysiska aktiviteter på olika platser och vilka möjligheter och begränsningar som finns utifrån plats kommer vi titta på detta utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv.

2.3 Plats

Plats är ett begrepp som har sin utgångspunkt i barndomsgeografin som är genre inom

barndomssociologin. Plats används som ett analytiskt redskap för att studera barns livsvillkor (Halldén, 2007). Plats kan få en symbolisk mening när platsen knyter an till olika upplevelser. Här förknippar man det sociala samspelet med upplevelser som skapar platsen och ger den mening (Halldén,2007). Barnen idag lever en institutionaliserad barndom och spenderar större del av sin vardag på förskolan. Förskolan blir en mötesplats där barn möter andra människor i ett socialt samspel vilket gör att platsen får en stor betydelse i barns utveckling. Begreppet plats kan kopplas till identitet och när vi utgår från förskolan blir barnen aktörer. Barnen skapar betydelsefulla och sociala platser vilket utgör en del av barnkulturen (Halldén,2007). Vi vill genom vår studie diskutera och förstå platsens betydelse för barns rörelseförmåga och vilken påverkan pedagoger har för skapandet av lärmiljöer som ger möjlighet till detta. Halldén skriver hur förskolan är under ständigt pågående arbete där olika platser definieras och bildar utgångspunkt för sociala relationer samtidigt som platsen är delad mellan barn, föräldrar och personal utifrån olika perspektiv (2007). Här beskriver hon om hur institutioner tolkas som plats utifrån pedagogens perspektiv, barns perspektiv och föräldrars perspektiv och att förskolans betydelse som plats kan ses olika beroende på vem det är som kliver in innanför dörren på förskolan (2007). Vi kommer i vår studie att använda oss av platsbegreppet för att studera pedagogers förhållningssätt gällande hur platsen ger barn möjlighet till rörelse. Ekman, Ladru och Gustavsson skriver hur barns möjlighet för att utforska olika offentliga platser kan begränsas av pedagoger av säkerhetsskäl där man som pedagog inte ser barnet som tillräckligt kompetent för att tolka risker och bedöma dessa (2019(Forthcoming)). Platsens betydelse varierar beroende på vart man befinner sig och därför vill vi undersöka

(10)

10

pedagogers förhållningsätt på allsidig rörelseförmåga utifrån begreppen fysisk-, social- och självständig mobilitet i förhållande till förskolan som plats.

3.0 Tidigare Forskning

I detta kapitel kommer vi att först presentera en bakgrund i förhållande till vår studie. Med denna bakgrund kommer vi ta avstamp från ett historiskt perspektiv på idrott för att vidare kunna skapa en förståelse för allsidig rörelseförmåga. Vi kommer med hjälp av tidigare forskning presentera olika definitioner på allsidig rörelseförmåga för att vi sedan ska få möjligheten att presentera rörelse utifrån olika utgångspunkter. Under rubriken Definition på

allsidig rörelseförmåga kommer vi att presentera hur barn rör sig i förskolan och vilken

påverkan detta kan ha på barns fysiska och psykiska utveckling. Vi kommer sedan presentera under rubriken Rörelse i förskolan hur förskolan som plats har vuxit fram över tid och vilken påverkan det har på barns utveckling. Detta kommer sedan leda in oss på rubriken Förskolan

som plats där vi kommer beskriva hur platsen skapar betydelse för barns utveckling för

rörelse. Där efter kommer vi presentera Platsens betydelse för rörelse. Som sista rubrik kommer vi att presentera barns rörelse ur ett samhällsperspektiv där vi nämner hur samhället påverkar barns möjlighet till fysisk aktivitet.

3.1 Bakgrund

Idrott har varit ett förekommande fenomen i människans liv sedan urminnes tider och har haft en stor kulturell påverkan på individer isamhället genom tid (Ekberg & Erberth, 2000). Anledningen till att människan idrottat genom alla dessa tidsepoker har inte varit densamma. Förr var motivet att man skulle bli fysiskt stark för att kunna jaga och fly från eventuella faror i livet. Även förr idrottade och tävlade människan med andra individer i sin omgivning för nöjets skull. Redan mellan cirka 7000- och 3000 f.Kr. utövades idrott, detta har kunnat påvisas genom olika typer av målningaroch fynd (Ekberg & Erberth, 2000). Det var dock endast fria män som hade tid över till att utöva idrott. Slavarna i samhället såg till att det hårda och tunga fysiska arbetet blev utfört.

(11)

11

Idrott har sedan urminnes tider varit en del av barns uppfostran där vikten av fysisk kapacitet ansågs vara betydelsefull (Ekberg & Erberth, 2000). Senare lades vikten istället vid individers intellekt och skola och fostran utformades därefter, senare ansågs både fysisk aktivitet och intellekt betydelsefullt i skolans värld. Här började då utbildningsväsendet att förändras och idrotten i skolan utformas. Rättare sagt var det Lings pedagogiska gymnastik som trädde kraft i 1842 års folkskolestadga där gymnastik i folkskolan skulle vara för alla. Ling har blivit kallad för den “svenska gymnastikens fader” och han har haft en stor påverkan i den svenska gymnastikens utveckling. Lings son Hjalmar Ling fortsatte med det sin pappa hade påbörjat och gav gymnastiklärarna olika typer av pedagogiska dagövningar. Dessa anvisningar från de dagliga övningarna låg i kraft i de svenska gymnastiksalarna ända fram till mitten av 1900-talet (Ekberg & Erberth, 2000).

Skolämnet idrott och hälsa trädde i kraft år 1994 i skolans läroplan. Begreppet idrott och hälsa används än idag som beskrivning för idrott i skolan där ämnet bygger på samma värderingar som resterande ämnen i skolan. Ämnet skall bidra till att höja livskvaliteten för elever och idrott och hälsa skall ge en ökad lust till rörelse. Idag är idrott och hälsa ett obligatoriskt skolämne i kursplanen från grundskolan upp till gymnasiet (Ekberg & Erberth, 2000). Medan idrott och hälsa fick plats i skolans läroplan redan år 1994 dröjde det till år 2016 innan förskolans läroplan skulle skapa plats för utveckling av rörelse. I förskolans första läroplan som trädde i kraft år 1998 presenteras inget underlag kring idrott eller rörelse för verksamheten (Skolverket, lpfö,98). När rörelse fick plats i förskolans läroplan beskrevs det enligt följande; “Verksamheten ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik,

koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelseför vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,” (Skolverket 2016, lpfö 98).

3.2 Definition på allsidig rörelseförmåga

I förskolans läroplan nämns inte idrott som ett strävansmål utan i den nya reviderande läroplanen presenterar istället utveckling av fysisk aktivitet såhär;

”Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av

(12)

12

barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande” (Lpfö98. rev 2018. s9).

Hur detta kan tolkas kan man utgå från olika definitioner där en av definitionen som kommer från Uppslagsverket där allsidig rörelseförmåga beskrivs som förmågan att röra sig från alla olika håll. Skolverkets tolkning å andra sidan är att barn ska få möjlighet till att utveckla en allsidig rörelseförmåga där de inte bara lär sig att röra på sig utan även ska kunna urskilja och bli medveten om hur de rör sig (Saob, 2009) (Skolverket, 2019).

3.3 Rörelse i förskolan

Rörelse och psykisk hälsa är i symbios med varandra (Faskunger,2008). Individer som rör på sig regelbundet minskar risken för psykisk ohälsa men även en rad andra folkhälsosjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar osv (Faskunger,2008). Att barn rör sig regelbundet och rör sig under socialt samspel är en viktig aspekt för att minska risken för psykisk ohälsa hos barn. Den regelbundna fysiska aktiviteten gynnar barns utveckling för den sociala mobiliteten och det psykiska välmående. Dagens barn och barnfamiljer är idag drabbade av stress och tidsbrist (Sommer, 2005). Föräldrar med småbarn har långa arbetsdagar och i mångas familjers vardag är stressen mellan hem, arbete, förskola och dagliga sysslor påtaglig. Även trots arbetsdagarna är kortare idag än förr så har stressen ökat och denna stress har blivit en del av barns vardag (Sommer,2005).

Förskolans verksamhet ger bra möjligheter för att utveckla och utöva fysisk aktivitet och automatisera grovmotoriska rörelsemönster hos de yngre barnen (Ericsson, 2005). Barn bör få röra sig ofta för att få mycket rörelseerfarenhet och även involvera stora kroppsrörelser

exempelvis hoppa, klättra och gunga. För att kunna erbjuda barnen detta behövs tid för leken och utrymme för högljudda och kaos liknande lekar. Här är då Pedagogens roll viktig för att ge barnen detta utrymme till att utforska leken och kroppen i ett socialt samspel. Att den vuxne pedagogen involverar sig i leken kan pedagogerna uppmuntra barnen och bidra till positiva upplevelser kring rörelse för barnen (2005).

Redan innan de yngre barnen börjar i förskolan har de en viss erfarenhet av olika typer av syn och hörselintryck (Ericsson,2005). Dessa erfarenheter kan pedagogerna stimulera vidare genom olika typer av sensomotoriska aktiviteter, framförallt inom vestibulär, taktil och

kinestetisk perception. Den sensomotoriska utvecklingen spelar en stor roll i barnens inlärning av olika motoriska färdigheter (Ericsson,2005).

(13)

13

När barn utövar fysisk aktivitet på olika sätt utvecklas och stärks deras koordinationsförmåga och detta innebär att en del av barns rörelsemönster blir automatiserat (Ericsson,2005). Barns koordinationsförmåga är inte en medfödd egenskap utan kan först utvecklas när deras centrala nervsystem har mognat. Koordinationsförmågan är beroende av individens

perceptionsförmåga och de olika sinnena (Ericsson,2005). Perceptionsförmågan är individens sätt att förstå och ta upp intryck från sin omgivning och bearbeta olika sinnesintryck, detta påverkar ett barns motoriska utveckling och viljan att utöva rörelse i en social miljö. Ett barns sätt att hantera dessa olika sinnesintryck är en förutsättning för utvecklandet av en god

kroppsuppfattning där hjärnan på ett effektivt sätt måste kunna tolka och bearbeta information för att kunna utöva olika rörelsemönster (Ericsson,2005).

3.3 Förskolan som plats

Barnuppfostran och barns välfärd var under 1900-talet och tidigare än så en del av familjens egna angelägenheter (Tallberg Broman, 1995). I takt med den växande industrialiseringen och kvinnans förändrade roll i samhället ledde till att institutioner för barnuppfostran skapades. När kvinnorna började arbeta behövde barnen någonstans att vara och någon som tog hand om dem. Här fick då det som idag kallas för förskola en viktig roll för ett fungerande samhälle, vars roll bestod av att ta hand om barnen medan föräldrarna arbetade.

Familjeuppfostran och fostran i institutioner är idag under en samverkan med varandra mellan förskola och hem (Tallberg Broman, 1995).

Barnens vardag blir alltmer institutionaliserad där man kan se att barn befinner sig dagligen i skola, förskola och olika typer av föreningsliv (Faskunger, 2008). Enligt Halldén så är inte hemmet den enda centrala platsen för barndomen och barns vardagsliv längre (Halldén, 2007). Då barn spenderar största delen av deras vardagsliv på institutioner som förskolan ges föräldrarna en större möjlighet till att kunna arbeta. Detta leder till att förskolan uppfyller en viss funktion på arbetsmarknaden. Förskolans verksamhet är i en ständig relation mellan föräldrar, barn och pedagoger. I förskolan möts den offentliga platsen med den privata. Genom att synliggöra barndomen som institutionaliserad blir det synligt att den privata platsen i barnens liv blir allt mindre, då en så stor del av barnens vardagsliv spenderas på offentliga institutioner som är skapade av samhället som är styrt av politiska värden och mål (Halldén, 2007). Förskolan blir då en mötesplats för barn i olika sociala samspel. Platsens betydelse får då en stor betydelse för barns utveckling för rörelse.

(14)

14

3.4 Platsens betydelse för rörelse

Trygga miljöer och platser är något som Djohari, Pyndiah och Arnone går in på i sin artikel

Rethinking ´safe places´ in children's geographies. De diskuterar trygga platser där barn har

rätt att utforska och våga kunna göra misstag och lära och utvecklas utifrån emotionella och sociala förhållanden. De menar på att genom att titta på trygga platser och dess betydelse kan man skapa en större förståelse för vilken betydelse plats har för barns utveckling och lärande (2014). I FN:s Barnkonvention står det att alla barn har rätt till bästa möjligheter för en god hälsa (2009). Här tänker vi att som Djohari, Pyndiah och Arnone skriver att en trygg och en inbjudande plats kan skapa goda möjligheter för detta (2014). Det är även något som Björklid beskriver i sin forskning där hon nämner hur förskola ska skapa trygga lärmiljöer där barnen ska våga utforska och utveckla sin rörelseförmåga (2005).

Förskolan är en av de första platserna som ett barn kommer i kontakt med det formella lärandet, detta lärande sker utifrån ett planerat innehåll som ligger i grund i förskolans styrdokument (Björklid,2005). Verksamhetens lärmiljöer påverkar barns möjlighet till utveckling och lärande. Förskolan som plats är i den bemärkelsen betydelsefull för en positiv eller negativ utveckling för barns lärande till rörelse. Verksamhetens olika platser skall vara utformade på ett sådant sätt så att barnen har möjlighet till både rörelse, socialt samspel och självständighet. Med detta innebär att miljöerna ska erbjuda barnet till både socialt samspel men även att få möjligheten att vara själva (Björklid,2005).

3.5 Barns rörelse ur ett samhällsperspektiv

En förändrad samhällsstruktur påverkar barns självständiga mobilitet, så skriver Marzi och Reimers i en artikel som heter “Children's Independent Mobility” och vilka faktorer utifrån mobilitet som påverkar barns hälsa och välbefinnande (2018). Deras studie är baserad på ett mer globalt perspektiv men vi finner ändå detta relevant för vår studie för att kunna diskutera hur svensk förskola påverkas av förändringar i samhället. Ökad trafik leder exempelvis till en allt mer otrygghet och som inverkar på barns möjlighet att röra sig självständigt, det vill säga den självständiga mobiliteten (Marzi & Reimers, 2018). Barns självständiga mobilitet har en positiv påverkan på både den fysiska och psykiska hälsan när barn exempelvis får möjligheten att förflytta sig på ett självständigt sätt mellan hem och skola (Marzi och Reimers, 2018). Trafikökningen skapar en otrygghet för barn att transportera sig mellan hem och

(15)

15

skolan (Marzi & Reimers, 2018). Detta påverkar barns självständiga mobilitet och skapar då en negativ effekt på barns hälsa och välbefinnande. Barns möjlighet till rörelse blir här påverkad av den försämrade möjligheten för utvecklandet av den självständiga mobiliteten. Idag är de flesta barns närområden alltför trafikerade för att erbjuda barnen att utöva fysisk aktivitet på ett självständigt sätt. Enligt Faskunger har barns möjligheter till mobilitet i vardagen minskat, denna minskning ligger i grund i ökade hinder i samhället (Faskunger, 2008). Dessa samhällshinder kan exempelvis vara ökad trafik och en växande oro för barnen i samhället utifrån olika trygghetsaspekter. I en studie nämner han hur olika

samhällsförändringar skapar brister i miljöerna som bidrar till ökad rörelsefrihet. Faskunger beskriver hur ett utvecklingsarbete har påbörjats år 2006 på statens folkhälsoinstitut där fokuset kommer ligga på att skapa inbjudande och stödjande miljöer som bidrar till en ökad fysisk aktivitet (2008). Detta utifrån studier som visar på den negativa effekten som

förändringarna har på barns rörelse. Faskungers studie visar på en markant minskning hos de barn som aktivt tar sig till skolan via cykel eller själva går, där man kan se att procenten har gått från 94 till 77 i ett spann mellan 1970-talet till 90-talet och inne på 2000-talet har siffran sjunkit till under 60 % (2008). Med denna statistik borde ökad utomhusvistelse vara en prioriterad samhällsfråga eftersom trenden visar motsatsen (Faskunger, 2008). Han beskriver även hur miljöer behöver skapas på ett sätt så att barnen ges möjlighet att tryggt utveckla sin rörelseförmåga där den självständiga rörelseförmågan inte hämmas av den ändrade

samhällsstrukturen (2008). Vikten av en samhällsplanering som bidrar till platser som är barnvänliga i vårt samhälle blir central för både barns möjlighet till fysisk utveckling på ett självständigt sätt. Betydelsen i hur barn och barndom ses utifrån ett samhällsperspektiv blir väsentlig där ett fokus på rörelse kan leda till ett positivt förhållningssätt för hälsa och välbefinnande (Faskunger, 2008).

I detta avsnitt har den tidigare forskning behandlats. Denna tidigare forskning kommer att bidra till underlag för vår analys till denna studie. Utifrån den tidigare forskningen kommer vi kunna diskutera vidare utifrån pedagogers förhållningsätt och varför det är viktigt att studera detta. Detta kommer att bidra till vår studie där vi studerar pedagogers förhållningsätt på allsidig rörelseförmåga utifrån begreppen fysisk-, social- och självständig mobilitet i förhållande till förskolan som plats.

(16)

16

4.0 Metod

Vi valde i denna studie att utforma en kvalitativ metod i form av enkäter. Valet grundades i att vi ville nå ut till cirka 50 respondenter på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi vill även med detta metodval få in så varierande svar som möjligt samtidigt som fokus kommer vara inom ett specifikt forskningsfält. Alvehus skriver att en kvalitativ metod kan visa innebörder snarare än statistiska samband (2013). Det som kan forma en kvalitativ forskning kan

genomsyras av forskarens intresse för ett fenomen där forskaren vill bidra med kunskap kring ett specifikt fenomen (Alvehus,2013). Detta ligger i grund för vårt val i en kvalitativ metod där vi i vår studie vill undersöka pedagogers förhållningsätt på allsidig rörelseförmåga utifrån begreppen fysisk-, social- och självständig mobilitet i förhållande till förskolan som plats.

4.1Urval

Avgränsningar till studien är att endast samla in information från verksamma individer i förskolans verksamhet. Denna avgränsning utfördes då vi vill studera pedagogers

förhållningsätt kring allsidig rörelseförmåga, därför finner vi det endast relevant att samla in empiriskt material från verksamma pedagoger i förskola. Vi uppmärksammar dock att vi inte med säkerhet kan veta att våra respondenter faktiskt är verksamma pedagoger i förskolan på grund av konfidentialitetskravet. Andra avgränsningar som gjordes är enkätfrågorna som är riktade i förhållande till våra frågeställningar, men vi har försökt att hålla dem så öppna som möjligt. Detta val gjordes då vi ville att frågorna skulle vara öppna men samtidigt riktade i förhållande till våra frågeställningar för studien. Detta bidrar då till ett rikare empiri där vi kan undersöka pedagogers förhållningssätt till allsidig rörelse. Vi vill rikta enkäten till verksamma individer i förskolan och har därför valt att dela enkäten på digitala rum. Vi valde en

Facebook grupp som heter förskolan.se som riktar sig till arbetande individer i förskolans verksamhet. Att dela ut enkäten på ett ställe där de individer man vill nå är samlade är enligt Eliasson en bra tillvägasätt då man endast når ut till den grupp man vill undersöka (Eliasson, 2013). Mängden individer som arbetar i förskolans verksamhet är stor, och för att få en tydligare bild över pedagogers förhållningssätt på allsidig rörelseförmåga ansåg vi att detta var ett bra sätt att nå ut till denna yrkesgrupp för att få en så bred bild som möjligt.

(17)

17

4.2 Forskningsetik

De forskningsetiska principer vi har tagit hänsyn till i vårt arbete är informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att respondenterna måste bli informerade över syftet till studien (Johansson & Karlsson,2013). I vår studie så har vi skrivit i enkätens början vårt syfte till studien och varför studien

utförs. Konfidentialitetskravet innebär att respondenterna som medverkar i studien inte ska

kunna identifieras på något sätt utifrån det empiriska materialet (Johansson & Karlsson, 2013). I vår studie har enkäten lämnats ut via sociala medier, här har då respondenterna kunnat vara helt anonyma även för oss. Med detta får vi även ta hänsyn att vi faktiskt inte vet om våra respondenter har den yrkesbehörighet som det påstår eller om de ens är verksamma i förskolan verksamhet. Nyttjandekravet innebär att de insamlade materialet för studien endast används i det presenterade syftet för studien (Johansson & Karlsson, 2013). Här presenterades för respondenterna att materialet skulle användas till underlag för vårt examensarbete.

Samtyckeskravet innebär att respondenterna deltar på fri vilja och får bestämma själv över sin medverkan (Johansson & Karlsson,2013). I vår studie har respondenterna själva valt om de vill svara på enkäten eller inte. Respondenterna har även själva fått valmöjlighet att lämna enkäten och inte längre delta i studien när de vill.

4.3 Genomförande

Vår undersökning ligger i grund utifrån studiens syfte där våra 7 enkätfrågor är utformade efter syftet. Insamling av enkäterna har skett digitalt där vi har använt oss av en plattform vid namn Survio där vi även skapat enkäten. Länken till denna enkät publicerades sedan i en Facebook grupp som heter Förskola.se som riktar sig till arbetande individer i förskolans verksamhet. Utifrån detta fick vi 50 svar på vår enkät och utifrån svaren har vi gjort ett urval med de frågor och svar som vi finner relevanta för vår studie. Vi har valt att endast använda oss av 4 frågor från enkäten. Under dessa frågor har respondenterna fått svara med textsvar som vi sedan kommer att analysera. Vårt analysförfarande presenteras i kapitel Resultat och

Analys där vi beskriver under varje rubrik inför varje enkätfråga hur analysförfarandet har gått

(18)

18

5.0 Resultat och analys

I detta kapitel kommer vi att tolka vårt insamlade empiriska material med hjälp av de teoretiska begrepp vi har nämnt under kapitlet teoretiska utgångspunkter. Vi har valt att inte använda alla frågor från vår enkät då vi finner att vissa frågor vars svar inte blev relevanta för vår studie utan fokuset kommer vara på 4 frågor som presenteras nedan. Svaren kommer att analyseras i förhållande till våra frågeställningar för denna studie.

• Vilken betydelse har begreppet allsidig rörelseförmåga för dig? • Vilken betydelse har barns rörelseförmåga i er förskoleverksamhet? • I läroplanen som träder i kraft den 1 juli 2019 står det att "Barnen ska få

förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer" Erbjuder er verksamhet denna möjlighet?

• Inbjuder er förskolemiljö till rörelseaktiviteter? Hur? Ge gärna exempel

5.1 Allsidig rörelseförmåga

Vi har sammanställt frågan utifrån respondenternas svar genom att läsa igenom alla och därefter plockat ut de svar som vi finner relevanta för vår studie. Utgångspunkten för vilka svar vi valt att använda oss av är de svar som medför en variation av tolkningar för vår analys. Nedanför presenteras ett urval av våra respondenters svar från frågan som lyder enligt

följande “Vilken betydelse har begreppet allsidig rörelseförmåga för dig?” Med denna enkätfråga vill vi synliggöra vilken betydelse begreppet allsidig rörelseförmåga har för pedagoger och hur de tolkar och omsätter begreppet i praktiken. Denna analys kommer leda oss en bit på vägen för att finna ett svar på vår frågeställning ”Hur ser pedagoger på allsidig

rörelseförmåga i förskolans verksamhet?”. Nedanför presenteras ett urval av respondenternas

svar på enkätfrågan:

1. “Exakt det som sägs, rörelse för hela kroppen”

2. “Att det finns möjlighet att få röra sig både inne och ute”

3. “För mig betyder det att få använda sin kropp på olika sätt, finmotorik som

grovmotorik, samtidigt som miljön bör erbjuda olika sätt att få röra på sig. Då menar jag exempelvis att klättra, höjdskillnader i miljön, hoppa, springa, balansera, bygga osv.”

(19)

19

4. “Rörelse är grunden”

5. “God adekvat motorisk förmåga i varierad miljö”

“Rörelse är grunden” är en beskrivning från en av våra respondenter där vi tolkar att allsidig

rörelseförmåga är grunden för barns utveckling för mobilitet. En tolkning är att ordet grunden skapar en betydelse för den självständiga mobiliteten där vi tänker att grunden för rörelse blir mer än bara själva fysiska rörelseförmågan. Det sociala samspelet blir betydelsefull där utveckling för rörelse har en utgångspunkt från det sociala samspelet och att barnen självständigt ska kunna röra sig i sin omgivning.

En del av respondenternas svar synliggör fysiska mobilitetens betydelse för barns utveckling för allsidig rörelseförmåga där majoriteten av våra respondenter tolkar begreppet allsidig rörelseförmåga till grov och finmotorik. Även tolkar en stor del av våra respondenter ordet

allsidig till variation i exempelvis miljö. En av våra respondenter svar som är citat 3 kan vi se

att denna respondent har som många andra uttryckt att allsidig rörelseförmåga för dem

handlar om grov- och finmotorik som utvecklas genom att utöva fysisk aktivitet på varierande platser. Vi tänker att här blir barns fysiska mobilitet beroende av variationen av

rörelseaktiviteter på olika platser för att kunna utveckla sin allsidiga rörelseförmåga. Platsens betydelse för fysisk mobilitet får en central roll när pedagogerna pratar om allsidig

rörelseförmåga där de beskriver hur de utövar fysisk aktivitet på olika platser. Vidare bidrar detta till att barnen får möjlighet till att utveckla sin fysiska mobilitet utifrån varierande rörelseaktiviteter som involverar både fin-och grovmotorik.

De flesta av respondenternas svar medförde en beskrivning för begreppet allsidig rörelseförmåga. Under vår sammanställning synliggjordes ett svar där vi började analysera vilken medvetenhet och kunskap som finns kring begreppet allsidig rörelseförmåga hos pedagoger och här utgår vi från citat 1. Utifrån detta citat tolkar vi att denna respondent inte finner begreppet allsidig rörelseförmåga som tolkningsbart men vi kan också tolka att utifrån hens eventuella normer och kultur kring rörelse för hela kroppen blir en självklarhet. Det vi finner intressant här blir då hur respondenten eventuellt implicerar begreppet i praktiken och hur hens förhållningssätt är kring barns mobilitet är i förhållande till hens normer och kultur.

5.2 Rörelse i förskolan

I sammanställningen av enkätsvaren på frågan “vilken betydelse har barns rörelseförmåga i

(20)

20

har i verksamheterna. Detta har vi sammanställt utifrån respondenternas enkätsvar där de beskriver hur stor betydelse detta har. Diagrammet presenteras nedanför.

Nedanför presenteras ett urval av textsvaren på enkätfrågan:

1. “Deras förmåga påverkar vår planering av utbildningen och lärmiljön”

2. “Rörelseförmågan är på långa sätt central och tränas varje dag i utemiljön men rörelseförmågan har också en tendens att falla i glömska till förmån för andra fokusområden”

3. “Den är viktig men faller lite i den planerade verksamheten och finner den mer i den fria leken.”

4. “Tyvärr är många pedagoger på vår förskola tveksamma till utevistelse vilket påverkar barnens möjlighet att använda sin rörelseförmåga.”

5. Olika för olika pedagoger, jag som själv gillar att vara aktiv rör gärna på mig

tillsammans med barnen”

Dessa svar visar att rörelse och rörelseförmåga är en viktig del i verksamhetens arbetssätt där man vill införa goda möjligheter där barn kan utveckla sin allsidiga rörelseförmåga. Det vi kan se är att den fysiska mobiliteten hamnar i centrum utifrån pedagogers förhållningssätt på allsidig rörelseförmåga. Respondenternas svar visar även att platsen har betydelse där man tittar på den fria leken och att utvecklingen kring allsidig rörelseförmåga bör vara

individanpassad. Begreppet synliggörs som viktigt utifrån enkätsvaren men några av våra respondenter nämner hur rörelsens plats i verksamheterna försummas för andra

fokusområden. Utifrån citat 2 kan vi se att platsen för allsidig rörelseförmåga i verksamheten blir synligt där man tycker att allsidig rörelseförmåga tränas varje dag men har samtidigt har en tendens att försummas i förmån för andra ämnen.

Mycket stor 16% Stor 58% Liten 8% Annatsvar 18%

DIAGRAM FRÅGA 5

(21)

21

Barns första möte med ett formellt lärande sker i förskoleverksamheten där lärandet sker utifrån planerade och målstyrda riktningar i ett socialt sammanhang (Björklid, 2005). Barnen möter olika platser som ska vara lustfyllt och inspirerande för barns utveckling, här kommer vi återigen tillbaka till platsens betydelse för utveckling av allsidig rörelseförmåga där man stärker barns fysiska och sociala mobilitet. Björklid beskriver vidare hur verksamheten ska skapa ett klimat som innefattar en pedagogisk miljö i form av fysisk utformning och material samt att den ska utformas på ett sätt där samspelet med det sociala ska få utrymme. Då får även barn möjlighet att utveckla sin självständiga mobilitet. Här kommer vi då in på den fria leken som en av respondenterna nämner att det är där man finner den allsidiga

rörelseförmågan. Barns perspektiv kommer då i fokus i den form att man utformar

verksamheten där barns behov kommer i beaktande för att skapa de bästa möjligheterna att utveckla en allsidig rörelseförmåga (Halldén, 2007). Läroplanen skriver om barns delaktighet och att de ska få möjlighet i att ha ett inflytande i verksamheten, här tänker vi att utifrån en av respondenternas svar om den fria leken visar svaret att barnen får skapa egna meningsfulla platser där de kan få möjlighet för utvecklande av allsidig rörelseförmåga och blir en del av barnkulturen (skolverket, 2018).

Majoriteten av respondenterna beskriver att de försöker ha ett inbjudande förhållningssätt till rörelse där de erbjuder rörelse i olika former men att miljön i största del består av rörelse i en utomhusmiljö. Pedagogers normer och värderingar kring utevistelse speglar över barns

möjligheter och begränsningar till fysisk- och social mobilitet (Christensen & Cortés-Morales, 2015). Detta kan även bli en bidragande faktor till att barnen även försummas i sin

självständiga mobilitet. Detta är något vi kan tolka i citat 4 där hen beskriver hur pedagogers förhållningssätt påverkar barns möjlighet till mobilitet utomhus. För att barn i förskolan ska få möjlighet att utveckla sin självständiga mobilitet behöver dem få möjligheten av vuxna att förflytta sig i sin näromgivning både med och utan interaktion och samspel av andra individer (Marzi & Reimers, 2018).

Av svaren kan vi se att pedagogers individuella vilja till rörelse speglar sig i hur rörelse i förskolans verksamhet kommer till uttryck som respondenten i citat 5 beskriver. Här gillar pedagogen ifråga att röra på sig tillsammans med barnen och detta påverkar denna

pedagogens förhållningssätt kring hur hen ger barnen möjlighet att använda sin rörelseförmåga. Här finner vi att pedagogers individuella åsikter kan styra barnens möjligheter till fysisk mobilitet i verksamheten. Det som blir tolkningsbart här är hur

(22)

22 Ja 94% Nej 4% Övrigt 2%

DIAGRAM FRÅGA 3

rörelseförmågan impliceras i verksamheten och vilka möjligheter som barnen får till fysisk aktivitet och hur pedagoger ser på uppdraget i läroplanen som handlar om rörelseförmåga. Här tänker vi hur pedagoger förhåller sig till rörelseförmåga kopplat till uppdraget kan påverkas utifrån de normer och kultur de tar med sig in i verksamheten.

5.3 Förskolan som plats för rörelse

För att finna ett svar på vår frågeställning Hur beskriver förskollärare förskolan som plats för

barns fysiska och sociala mobilitet? kommer vi nu analysera respondenternas svar på frågan;

“I läroplanen som träder i kraft den 1 juli 2019 står det att "Barnen ska få förutsättningar att

utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer" Erbjuder er verksamhet denna möjlighet?”. Vi först skapat ett

diagram där vi ville visa att majoriteten av våra respondenter anser att deras verksamhet erbjuder möjlighet till att utveckla en allsidig rörelseförmåga i både inomhus- och utomhusmiljö.

Vi har även gjort en sammanställning där vi har beslutat oss av några svar från enkätfrågan som vi anser vara relevanta för vår studie. Dessa citat är följande:

1. “Daglig vistelse i natur, olika sporter, utevistelse på gården, rörelselekar”

2. “Ja, men något små miljöer”

3. “Våra undervisningsmiljöer inomhus bjuder inte in till rörelse, dock erbjuds fysiska aktiviteter utomhus planerat Som spontant. Vi använder oss av närmiljön för att stimulera barnen vad gäller naturmiljöer.”

4. “Vi har inte så mycket planerade fysiska aktiviteter. Det fysiska är bara vid utelek och då kanske det blir någon lek ibland”

(23)

23

Vi kan se ett samband där perspektivet på rörelse kopplas till utemiljön och att majoriteten av respondenternas svar nämner att utemiljön inbjuder mest till allsidig rörelse. Utifrån citat 1 kan vi tolka att respondenten kopplar rörelse till utemiljö då hen inte nämner aktiviteter inomhus. Varför majoriteten av respondenternas svar beskrivs utifrån utemiljö tolkar vi kan bero på antingen att frågan blir ledande då det står naturmiljöer i läroplanen eller att

pedagogerna i verksamheten inte kopplar rörelse till en inomhusaktivitet. En möjlig förklaring är att kulturella idéer om förskola och barndom kan ha betydelse för hur man tolkar

läroplanen/uppdraget. Läroplanen skrivs av skolverket som ser på rörelse på ett sätt, personalen i verksamheterna tolkar läroplanen som sedan formar miljöer och aktiviteter i verksamheten. Det som vi tyckte var intressant utifrån svaren var att vi kunde se en stor variation i formen av aktiviteter som beskrivs och att det kan ligga olika fokusområden inom fysisk mobilitet. Grovmotoriken nämns ofta i koppling till utemiljö där respondenterna nämner aktiviteter som klättring, springa, hoppa o.s.v. Här ser vi en tydlig koppling mellan grovmotorik och naturmiljöer där verksamheten varierar rörelseaktiviteter tillsammans med naturen.

Utifrån citat 2 tänker vi att respondenten ifråga eventuellt tolkat begreppet allsidig rörelseförmåga till grov motorik och fysisk mobilitet som kräver större ytor. Pedagogers förhållningssätt kan påverka barns mobilitet där vi tänker att beroende på platsens storlek begränsar eller möjliggörs barns mobilitets utveckling. De verksamheter som inte har möjlighet att vistas på större platser tänker vi att detta kan sätta större krav på pedagoger då deras arbete begränsas på grund av platsens storlek. Det kan också vara pedagogernas

förhållningssätt som begränsar. Här kan den kultur pedagoger är uppväxta i påverkar huruvida man ser på rörelse och mobilitet, där synsättet på rörelse kan bidra till hur de ser på varför små miljöer skapar begränsningar eller möjligheter för barns mobilitet.

I citat 3 beskriver respondenten att inomhusmiljön inte bjuder in till fysisk aktivitet. Citatet synliggör hur pedagogers förhållningssätt påverkar barns mobilitet, utifrån detta tänker vi varför inomhusmiljön inte bidrar till mobilitet. Respondenten skriver att utemiljön bidrar till fysisk aktivitet både planerat som spontant, här tolkar vi i citatet att respondenten kopplar allsidig rörelse till grovmotorik och att finmotorik inte är en del av ett rörelsemönster. Det vi kan se här är att pedagogers förhållningssätt har en stor påverkan på barns mobilitets

utveckling där synen på rörelse blir att det kräver plats.

(24)

24

I citat 4 nämner de hur den fysiska aktiviteten kommer till uttryck i den fria/spontana leken

och att det sker vid utelek. Det som blir intressant här är att det nämns att det fysiska

aktiviteter bara sker vid utelek. Utifrån respondentens beskrivning på frågan tolkar vi att hens förhållningssätt på allsidig rörelseförmåga kopplas till grovmotorik och att barns mobilitet utvecklas framförallt under den fria leken (2005). Den fria leken kan vi beskriva utifrån Ericssons tankar där hon beskriver hur leken behöver få vara högljudd och kaosartad för att barnen ska kunna använda sig av stora rörelsemönster. Här tänker vi att den fria leken som kan upplevas som kaos och högljudd kan vara en bidragande faktor i att fysiska mobilitet inte impliceras i samma utsträckning inomhus som utomhus. Vår tolkning är att det är pedagogers förhållningssätt som påverkar fysiska mobilitetens möjlighet och begränsningar. Då kan det bli synligt att det inte är barnen som ser leken som kaosartad utan att det är pedagogerna som kopplar stora rörelsemönster och utveckling av grovmotorik till kaos liknande lekar. Där tänker vi att barns perspektiv påverkas utifrån pedagogers förhållningssätt där man kan se att barnen blir begränsade i vilken plats de får leka specifika lekar. En annan aspekt kan vara som vi nämner under tidigare rubrik Rörelse i förskolan att i respondentens verksamhet ligger allsidig rörelse inte som ett fokusområde och inte får samma utrymme som övriga ämnen. Vad detta kan bero på tänker vi kan ha återigen med förhållningssättet för fysiska mobiliteten att göra och anledningen till att vikten för rörelse inte betonas lika mycket som andra ämnen i tidigare läroplaner.

5.4 Rörelseaktiviteter i förskolan

Vi har sammanställt resultatet på enkätfrågan Inbjuder er förskolemiljö till rörelseaktiviteter med hjälp av ett diagram där vi summerat de svar som visar om förskolemiljöer bjuder in till rörelseaktiviteter där kategorierna är både inne och ute, endast ute eller endast inne, nej och

övrigt. Majoriteten av våra respondenter på 50% svarade att de hade en förskolemiljö som

inbjuder till rörelseaktiviteter. Utifrån svaren har vi sedan gjort en sammanställning av några av de textsvar vi finner relevanta att analysera vidare för vår studie. Analysen under denna rubrik kommer bidra till diskussion under senare kapitel för vår frågeställning hur beskriver

(25)

25

Nedanför presenteras ett urval av de resultat vi valt att presentera;

1. “Inomhus nej, för många barn på för lite plats. För mycket rörelse skapar en miljö

som inte känns trygg inomhus. Utomhus ja, hinderbana, klätterställning, skogsmiljöer, cyklar och stora ytor som skapar rörelselekar”

2. “Vi strävar efter att skapa lekmiljöer som inbjuder till rörelse speciellt utomhus”

3. “Jag är missnöjd med miljön och det är något vi arbetar med. Det finns ett rum där barnen kan dansa men vi erbjuder inget extra. Det är en tomt rum. Planen är att vi ska sätta dit fötter och händer på golvet som barnen kan följa.”

4. “Olika lägen inomhus som tex bänk. Kuddar att hoppa på. Sensoriska plattor att gå på. Aktiviteter för finmotorik. Stor utemiljö att röra sig på.”

I citat 1 visas en tydlighet att platsen påverkar barns möjlighet till fysisk mobilitet och att platsens storlek i förhållande till barnantalet begränsar dessa möjligheter utifrån

respondenternas förhållningssätt till plats. Som Björklid nämner om hur miljön ska vara utformad för barns möjlighet till utveckling i lek och lärande tänker vi här att barnantalet kan ha en påverkan då platsens utrymme blir mindre (2005). Detta kan leda till att barnen

begränsas i det utrymme som finns på platsen. Vi tänker här att barnens möjlighet till fysisk mobilitet och framförallt grovmotoriken begränsas i verksamheten då platserna blir för små i förhållande till barnantalet. En annan aspekt kan också vara att även finmotoriken blir begränsad eftersom platsen har betydelse för även materialet och klimatet. Här tänker vi att antalet barn på en plats kan skapa trängsel vilket leder till att barnen ej kan använda sig av alla utrymmen på platsen. Detta kan bidra till en stressig miljö vilket även kan påverka barns

Ja, både inne och ute 50% Ja, endast inne 2% Ja, mestadels ute 38% Nej 4% Övrigt 6%

DIAGRAM FRÅGA 7

Ja, både inne och ute Ja, endast inne Ja, mestadels ute Nej Övrigt

(26)

26

sociala mobilitet, vilket kan skapa en otrygg plats där barnen ej får de möjligheter för att utvecklas och utforska. Något som Djohari, Pyndiah och Arnone nämner i sin artikel där de belyser miljöns betydelse för barns självständiga utveckling där de uttrycker hur en trygg plats kan bidra till barns sociala och emotionella utveckling. Det är något vi kan tolka utifrån citat 1 där hen beskriver om plats som en ej trygg miljö (2018). Här kan då en begränsning ske för den fysiska-, sociala- och självständiga mobilitet utifrån platsen och här tänker vi utifrån respondentens svar att det är inomhus som framförallt begränsar barns mobilitet. Vad som gör att pedagoger kopplar inomhus till en plats där mobilitet inte får samma utrymme som i utomhusmiljö kan återigen bero på pedagogers förhållningssätt där kultur och tradition kan ha betydelse men det kan också ha med att den fysiska platsen inte ger utrymme för rörelse. Här tänker vi att barnen inte får möjlighet att kunna skapa stora rörelsemönster och använda sig av stora utrymmen men och andra sidan kan de fortfarande utveckla små rörelsemönster i små utrymmen. Utifrån många av respondenternas svar tolkar vi att små rörelsemönster inte ges lika mycket fokus som stora rörelsemönster i den fysiska mobiliteten.

I citat 3 ser vi en respondent som är missnöjd med vad deras förskolemiljö bjuder in till och erbjuder barnen i förhållande till rörelseaktiviteter. Det framgår att de inter erbjuder barnen något extra utan har i dagsläget ett tomt rum där barnen kan dansa. Huruvida förskolans utomhusmiljö inbjuder till rörelseaktiviteter framgår inte utan det som framgår är bara att respondenten är missnöjd med den befintliga miljön. Att endast erbjuda barnen en tom plats i form av ett rum upplever inte vi är speciellt inbjudande till mobilitet. Den självständiga mobiliteten kan här bli försummad då barnen i denna verksamhet verkar endast erbjudas fysisk mobilitet på en bestämd plats och även under en bestämd form av aktivitet. Faskunger beskriver att barns fysiska och självständiga mobilitets utveckling ofta sker under spontana förhållande i en variation av platser (2008). När då verksamheterna endast erbjuder ett rum till en bestämd aktivitet tolkar vi att barnens möjlighet till fysisk och självständig mobilitet kan försummas. Respondenten från citat 3 nämner även att de arbetar med att förändra sin miljö så den blir mer inbjudande till rörelseaktiviteter. Här tänker vi utifrån det som Björklid nämner kring förskolans miljö att den ska vara utformad på ett sådant sätt så att barnen kan ta fram och undan material men även förändra och bygga om den befintliga miljön (2005). Vidare bör platsen utformas på ett sådant sätt så att barnen ges möjligheten till både fysisk-, social- och självständig mobilitet.

I citat 4 framgår det utifrån respondentens svar att deras verksamhet har inbjudande miljöer till rörelseaktiviteter. Verksamheten uttrycker att de erbjuder barnen fysisk-, social- och

(27)

27

självständig mobilitet på olika sätt där barnen erbjuds olika material som barnen kan utforska under både ett socialt samspel som självständigt. Denna respondent har till skillnad från andra respondenter kopplat den fysiska mobiliteten till både grovmotorik och finmotorik. I deras verksamhet har de platser som erbjuder barnen både grov och finmotorik på olika sätt. Utifrån citat 2 kan vi se att respondenten i fråga strävar efter att skapa platser för lek som gynnar barnens mobilitets utveckling men med en hänvisning till specifikt utomhusmiljö. Varför respondentens verksamhet fokuserar på att erbjuda barnen rörelseaktiviteter utomhus istället för både och kan vi inte få ett svar på utifrån det respondenten skriver. Vi tänker att det kan bero på en rad olika faktorer såsom platsens storlek och pedagogens normer och

traditioner kring rörelse i en inomhusmiljö. Som vi tar upp i citat fyra har denna respondent kommit på goda lösningar för att erbjuda olika typer av mobilitet som inte kräver stor plats. Här tänker vi då att utifrån citat 2 att denna respondent kanske inte har en tillräcklig kunskap om hur man kan skapa inomhusmiljöer som inbjuder barnen till rörelse. Vi benämner även tidigare att pedagogers förhållningssätt till både mobilitet och plats påverkar barnens möjligheter till detta. Här tänker vi att detta kanske infaller i denna respondents normer och kulturella värderingar att rörelseaktiviteter inomhus leder till en stimmig miljö som resulterar i exempelvis uttryck som vi har erfarenhet utifrån “Inte springa inomhus”. Det vi kan tolka här blir då att medvetenheten för rörelse inomhus är varierande beroende utifrån vilken erfarenhet och kunskap man som pedagog har med sig in i verksamheten.

5.5 Sammanfattning

Utifrån vår analys och resultat kan vi dra en generell slutsats med avstamp från

barndomssociologi att begreppet allsidig rörelse har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Det vi kan se utifrån analysen är att pedagogers förhållningssätt påverkar hur barns

rörelseförmåga utifrån mobilitet kommer till uttryck i verksamheten. Pedagogers

förhållningssätt påverkar även platsen och vilken betydelse den har för barns möjlighet till utveckling av både social och fysisk mobilitet, där vi kan se att synen på utrymmet på olika platser begränsar eller möjliggör för barnen att kunna skapa rörelse.

(28)

28

6.0 Diskussion

I detta kapitel kommer vi att presentera studiens resultat kopplat till tidigare forskning. Vi kommer att beskriva våra egna tankar utifrån resultatet och vad det kan bidra till i vår framtida yrkesprofession.

Under rubriken resultatdiskussion kommer vi att presentera resultat för våra frågeställningar och för att skapa ett tydligt sammanhang nämner vi de igen:

• Hur ser pedagoger på begreppet allsidig rörelseförmåga i förskolans verksamhet? • Hur beskriver förskollärare förskolan som plats för barns fysiska och sociala

mobilitet?

Vi kommer även redogöra för vårt metodval där vi kommer diskutera hur metodvalet gett resultat för vår studie och även diskutera för- och nackdelar som synliggjorts under tidens gång som vi har arbetat med studien. Som sista rubrik i detta kapitel kommer vi diskutera vad och hur framtida forskning kan bidra inom forskningsfältet som vi har i denna studie.

6.1 Resultat diskussion

I detta kapitel kommer vi att diskutera vår slutsats och återkoppla till vårt syfte som är att undersöka pedagogers förhållningsätt på Allsidig rörelseförmåga utifrån begreppen fysisk-, social- och självständig mobilitet i förhållande till förskolan som plats. Vi kommer här ta hjälp av den tidigare forskningen om definitionen på allsidig rörelseförmåga, rörelse i förskolan, förskola som plats, platsens betydelse för rörelse och barns rörelse ur ett samhällsperspektiv.

6.1.1 Allsidig rörelseförmåga

Från vårt resultat i denna studie på vår frågeställning Hur ser pedagoger på allsidig

rörelseförmåga i förskolans verksamhet? kan vi se att det är ett tolkningsbart begrepp men att många av respondenterna kopplade allsidig rörelseförmåga till att vara fysiskt aktiva utomhus. Vi vill synliggöra ett av svaren från en av våra respondenter på enkätfrågan ”Vilken betydelse har begreppet allsidig rörelseförmåga för dig?” som lyder enligt följande “Exakt det som

sägs, rörelse för hela kroppen” men vad är det allsidig rörelseförmåga säger svarar inte

(29)

29

allsidig rörelseförmåga betyder men att hen inte kan beskriva dess innebörd. Skolverkets tolkning av begreppet är att barn ska få möjlighet till att utveckla en allsidig rörelseförmåga där de inte bara lär sig att röra på sig utan även ska kunna urskilja och bli medveten om hur de rör sig (Skolverket, 2018). Skolverket benämner även begreppet som tolkningsbart därför finner vi då inte det så konstigt att olika individer tolkar och implicerar begreppet olika i verksamheterna. Även om många av våra respondenter kopplar allsidig rörelseförmåga till fysisk mobilitet kan vi se att begreppet tolkas utifrån traditioner och normer och att

beskrivningar av begreppet är varierande. Här tänker vi utifrån respondenternas svar utifrån inomhus- och utomhusmiljö kopplat till små och stora rörelser där pedagogers förhållningssätt påverkar möjligheten till en varierad mobilitet.

Skolverket skriver om hur rörelseförmågan ska bidra till en medvetenhet kring hur man rör sig i och urskilja sättet man rör sig på, det räcker alltså inte att bara skapa kunskap om olika rörelseaktiviteter (skolverket, 2018). Barnen ska få möjlighet till att uppleva rörelseglädje och utifrån den bli nyfikna på att utveckla sin rörelseförmåga (Skolverket, 2018). Här tänker vi att allsidig rörelseförmåga är för många av våra respondenter en viktig förmåga för barns

utveckling vilket leder till att den fysiska mobiliteten blir central där barnen ska få möjlighet att utveckla bland annat koordinationsförmågan som förstärker barns perceptionsförmåga (Ericsson, 2005). Detta får en positiv påverkan på hur barn skapar en uppfattning för sin omgivning och bearbeta olika sinnesintryck och påverkar viljan för att utveckla mobilitet i sociala miljöer (Ericsson, 2005). Med den ändrade samhällsstrukturen som Ericsson nämner har den ökade stressen påverkat både barn och vuxna. Detta kan leda till att pedagogerna i förskola får ett ökat ansvar i att skapa rörelseaktiviteter som bidra till en god hälsa där mobiliteten hamnar i centrum (2005).

6.1.2 Barns möjlighet till rörelse

Vi har undersökt utifrån olika perspektiv för att skapa en förståelse för vilket förhållningsätt pedagoger har på allsidig rörelseförmåga. Vi har behandlat rörelse där vi utifrån

respondenternas svar från enkäten kan se att fysisk aktivitet är en del av verksamheten.

Barnen ska få möjlighet till att röra på sig på olika sätt och så här skriver en respondent hur de gör “Utomhus ja, hinderbana, klätterställning, skogsmiljöer, cyklar och stora ytor som skapar rörelselekar”. Faskunger beskriver relationen mellan den fysiska aktiviteten och den psykiska

(30)

30

rad andra folkhälsosjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar (2008). Barn som får röra på sig och utveckla sin rörelseförmåga skapar även sociala samspel med andra. Den sociala mobiliteten skapas i ett samspel med omvärlden och utifrån analysen kan vi se att platsen har en betydelse för barns utveckling för barns allsidiga rörelseförmåga. Detta har vi tolkat utifrån

respondenternas svar som bland annat beskriver hur små miljöer påverkar möjligheten till rörelse. Här kan en obalans skapas och barnen får sämre förutsättningar för att utvecklas som individ i en social grupp likväl som att kunna stå ensam. Platsens roll för rörelse blir då väsentlig och då kommer vi in på den självständiga mobiliteten. Den skapas när barnen får röra sig mellan platser. Den tidigare forskningen visar på att samhällets förändringar har skapat en mer otrygg tillvaro för barnen och föräldrarna vågar allt mindre låta barnen röra sig fritt mellan hem och förskola/skola. Vad detta beror på är bland annat den ökade trafiken och på dessa platser blir barnen sedda som mindre kompetenta när det kommer till att analysera faror. Utifrån svaren kan vi se att många verksamheter tar sig utanför institutionen för att skapa möjligheter till rörelse. Här skapas det då goda möjligheter att utveckla den

självständiga mobiliteten då barnen ska förflytta sig från en plats till en annan. Detta är något som Ekman, Ladru och Gustavsson synliggör i sin artikel där de beskriver pedagogens tillvägagångssätt när de tillsammans med en barngrupp ska förflyttas från en plats till en annan. Det som vi finner intressant är hur de beskriver att barnen begränsas i sin mobilitet för att kunna på ett tryggt och säkert sätt kunna förflytta sig (2019 (forthcoming)). Här tänker vi att det kan ha med just samhällsändringar att göra, att pedagogerna inte känner tillräckligt med trygghet att låta barnen utveckla mobilitet genom förflyttningar på ett självständigt sätt. Pedagogers förhållningssätt till omvärlden synliggörs här och detta är något vi även nämner under rubriken Resultat och analys där vi reflekterar över att pedagoger förhållningssätt har stor påverkan på barns mobilitet i olika sammanhang. Pedagogers normer och traditioner påverkar deras förhållningssätt och här kan vi se att detta i sin tur påverkar barns möjlighet till rörelse.

6.1.3 Platsens betydelse för mobilitet

Den institutionaliserade barndomen bidrar till att verksamheterna behöver öka tillgängligheten för möjligheter till fysisk mobilitet och skapa miljöer som kan bidra till att barnen får tillämpa sig den självständiga mobiliteten. Detta på grund av de samhällsförändringar som Faskunger nämner där platsen för den fysiska aktiviteten har minskat på grund av dessa förändringar. Vi kan se utifrån respondenternas svar att flera verksamheter tar den dagliga verksamheten

(31)

31

utanför institutionerna för att skapa möjlighet till rörelse och detta kan vi se i t.ex detta svar från en respondent “Ja, det erbjuds. Där jag arbetar har vi tillgång till naturmiljöer på gångavstånd

med både stor utegård, djur, skog och lekparker med olika möjligheter”. Det som blir intressant här

är att respondenterna svarar att platser finns utanför verksamheterna men forskning visar på att samhällets förändringar har en negativ påverkan på barns mobilitet när det kommer till platsers möjlighet till fysisk aktivitet. Vad detta beror på finner vi inget svar på men våra funderingar leder till om det har betydelse på vart platserna finns, det vill säga har det någon betydelse på om förskolorna finns i staden eller på landsbygden och att barns möjlighet till självständig mobilitet har olika förutsättningar beroende på vart institutionerna är placerade. Det som står under rubriken Hälsa och välbefinnande i läroplanen är som vi nämner tidigare ganska tolkningsbart och vi tittar ganska kritisk på hur bra det egentligen är att det kan tolkas på många olika sätt men här kan vi se en positiv riktning där varje enskild institution kan utgå från de möjligheter som finns för att skapa platser för barns möjlighet till rörelse.

Respondenternas svar kring platsens betydelse kopplas även till storlek där någon respondent nämner i ett svar att på grund av för små miljöer tillämpas inte så mycket fysisk aktivitet inomhus utan mer på deras utegård. Platsens betydelse för barns rörelse blir synlig även här där man tittar på den fysiska storleken på de olika miljöerna i verksamheterna och att detta hämmar barn att vara fysiskt aktiva och det vi kan konstatera är att den fysiska mobiliteten har betydelse för barns hälsa och välbefinnande. “Det som är bra för kroppen är bra för

knoppen”, det här är ett av respondenternas svar från enkäten och detta är något som

Faskunger även nämner där han syftar på att rörelse och psykisk hälsa går i symbios med varandra (2008). En annan respondent nämner att för stora barngrupper i för små miljöer medför en otrygghet och detta har en påverkan på den sociala mobiliteten.

6.2 Sammanfattning

Det vi kan se är att platsen för barns rörelse är föränderlig och påverkas utifrån olika

påtryckningar som t.ex. stora barngrupper eller möjligheter till platser som ger utrymme för fysisk och social mobilitet begränsas. Den kan även påverkas utifrån vart institutionerna befinner sig. Pedagogers olika förhållningssätt kring allsidig rörelseförmåga kan ha en positiv påverkan. Där vi kan se pedagoger som själv är intresserade av rörelse blir medskapare i barns

(32)

32

utveckling kring allsidig rörelse medan de pedagoger som har ett mer begränsat synsätt även begränsar barns utveckling. Vi kan koppla detta till vår yrkesrelevans att med en ökad förståelse för allsidig rörelse får vi som pedagoger en ökad förståelse för barns möjlighet att vara fysisk aktiva i förskola. Denna studie har bidragit till en ökad förståelse hos oss som blivande förskollärare hur andra pedagoger förhåller sig till allsidig rörelseförmåga utifrån begreppen fysisk-, social- och självständig mobilitet i förhållande till förskolan som plats.

6.3 Metoddiskussion

Vårt metodval kändes som ett naturligt val för oss då vi ville få en inblick i så många pedagogers förhållningssätt som möjligt. Vi fick med hjälp av vårt metodval ett större underlag att analysera men vi finner ändå med 50 respondenter att underlaget är för litet för att dra några större sanningsenliga slutsatser. Vi upplevde dock att med hjälp av text svaren från enkäterna fick vi ett rikare empiriskt material som vi kunde göra generella slutsatser utifrån.

Däremot när en respondent exempelvis svarar “inte så stort fokus” på frågan vilken betydelse har barns rörelseförmåga i er förskoleverksamhet? Nackdelen med enkät som metodval är att

vi inte kan ställa följdfrågor i sådana fall som enligt citat ovan och gå djupare in i varför det inte får ett stort fokus i deras verksamhet (Johansson & Karlsson,2013). Även så upptäckte vi att vi hade fler visningar på vår enkät än respondenter som hade svarat. Detta kunde vi se då en statistik har utförts på den hemsidan vi använt oss av där vi kan se att endast 38% har avslutat enkäten av dem som har besökt sidan. Med vårt metodval kan vi inte få reda på anledningen till varför dessa individer valt att inte genomföra eller slutföra enkäten. Vi har valt i efterhand även att ta bort vissa enkätfrågor i vår studie då vi insåg att varken svaren eller frågorna hade en relevans till det vi hade som avsikt att undersöka.

Trots de nackdelar vi tar upp ovan med vårt metodval så är vi ändå nöjda med enkät som metod. Detta är på grund av väldigt engagerande respondenter som har gett oss många givande och intressanta svar på våra enkätfrågor.

(33)

33

6.4 Framtida forskning

Mobilitet är ett relativt nytt begrepp inom barndomssociologin som studerar barns rörelse i vardagen. Vi tänker här att vidare forskning med utgångspunkt från detta begrepp kan barns rörelseförmåga studeras allt mer grundligt i förhållande till samhället och individen. Det kan bidra till en ökad förståelse hos pedagoger där synen på rörelse inte bara består av den fysiska aktiviteten utan att det är många faktorer som spelar in. I FN:s barnkonvention står det att barnen ska ha rätt till möjlighet till en god hälsa och här tänker vi att med framtida forskning kan komma att bidra med en större förståelse hos pedagoger när de ska förhålla sig till begreppet allsidig rörelseförmåga (2009). Allsidig rörelseförmåga innefattar mer än bara fysisk aktivitet som vi belyser i vår studie på olika sätt. Om vidare forskning hade utförts kring den sociala mobilitetens betydelse för allsidig rörelseförmåga där man kan koppla samman olika aspekter som innefattar allsidig rörelseförmåga kan detta bidra till bättre möjligheter för barns utveckling.

References

Related documents

Utifrån att tidigare forskning sett samband mellan en tro på en rättvis värld och en högerpolitisk inställning blev ett syfte att se om detta mönster gick

Jag anser att vara med barn i deras lek är viktigt för pedagoger eftersom de får möjligheter att observera vad som är barns intresse, vilka är deras svårigheter, är något

• Hur märker man enligt vald litteratur att ett tyst och försiktigt barn behöver stöd i sin sociala utveckling, när blir detta beteende ett problem för barnet och ett hinder för

We have performed real-world experiments to test and verify the capability to recover the 3D structure using the proposed sensor (experiment 1), to estimate the hyperspectral

De alternativ som dominerade var brist på resurser, såsom tid och för stora barngrupper, vilket även Skolverkets kunskapsöversikt från 2001 visade som möjliga orsaker till

Anna och Berit arbetar mestadels med elever som har inlärningssvårigheter och/eller sociala problem och får därefter också arbeta

Using the above equation, and taking into considera- tion that the most effective variables on water consump- tion in Neamie city are: the number of persons within the family and

Detta har lett oss in på vårt syfte att med denna studie undersöka på vilket sätt förskolans miljö inbjuder till fysisk aktivitet samt på vilket sätt pedagogerna ger