Malmö högskola
Fakulteten för lärande och
samhälle
VAL-projektet
Examensarbete
15 högskolepoängDigitala verktyg i matematikundervisning
Verktyg som stöd att utveckla de matematiska förmågorna
Digital tools in mathematics teaching
Tools that support the development of mathematical abilities
Ilir Berisha
Lärarutbildning 90hp Handledare: Ange handledare
2015-02-04
Examinator: Lars Pålsson-Syll Handledare: Karin Embro Larsson
Abstrakt
Titel Digitala verktyg i matematikundervisningen
Verktyg som stöd att utveckla de matematiska förmågorna Engelsk titel Digital tools in mathematics teaching
Tools that support the development of mathematical abilities Författare Ilir Berisha
Handledare Karin Embro Larsson
Datum december 2014
Antal sidor 20
Nyckelord Dator, digitala verktyg, IT, lärande, pedagogik, skola
Syftet med det här arbetet är att undersöka om lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmågorna. För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning på fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lärarna använder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utsträckning men eleverna gör inte det. Lärarna anser att eleverna lär sig bättre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmågorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lärare som inte är lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgång för att kunna utveckla undervisningen kan de också skapa problem i form av teknikkrångel och distraktion för eleverna, enligt lärarna. De flesta lärare anser att de har bra kunskaper i användning av digitala verktyg.
Förord
Jag vill tacka Karin min handledare för goda råd och snabb respons och som har fått mig på rätt spår vid flera tillfällen under arbetets gång. Jag vill tacka mina arbetskamrater för den moraliska stöd som jag har fått och som var välbehövd under hela arbetets gång. Framförallt vill jag tacka min fru och min son för deras stöd och som har varit tålmodiga hela tiden.
Karlskrona 2015-02-04 Ilir
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Syfte och problemställning ... 2
3 Bakgrund och tidigare forskning ... 2
2.1 Begrepp ... 2
2.2 Digitala verktyg och lärande ... 2
2.2.1 Hur mycket och till vad används datorerna?... 3
2.3 Digitala verktyg, matematik och lärande ... 4
2.4 Styrdokument ... 5
2.5 Lärarrollen och digital kompetens ... 6
4 Metod och genomförande ... 7
4.1 Metodologiska utgångspunkter ... 7
4.1.1 Reliabilitet och validitet ... 7
4.1.2 Etiska överväganden... 8
4.2 Planering och genomförande ... 8
4.2.1 Urval ... 8
4.2.2 Instrument ... 8
4.2.3 Analys ... 9
5 Resultat ... 9
5.1 Bakgrund ... 9
5.2 Omfattning och användningsområde... 12
5.3 Kunskapssyn i relation till teknik ... 14
5.4 För och nackdelar ... 16
5.5 Sammanfattning av resultaten ... 17
6 Diskussion ... 17
6.1 Resultatdiskussion ... 17
6.1.1 Användning av digitala verktyg ... 17
6.1.2 Digitala verktyg och lärande ... 18
6.1.3 För och nackdelar ... 19 6.2 Slutsatser ... 19 6.3 Framtida forskning ... 19 Referenser ... 21 Missiv ... 22 Enkät ... 23
1
1 Inledning
Utvecklingen mot digitalisering av samhället har påverkat i högsta grad även digitalisering av skolan. Det har gjorts stora satsningar och det görs det fortfarande för att föra in den nya teknologin i skolans värld, på alla nivåer. Enligt Skolverkets senaste uppföljning IT
användning och IT kompetens i skolan (Skolverket Rapport 2013:386) är antalet datorer som
används i undervisningen idag mycket större än om vi jämför med skolverkets undersökning år 2010. En motivering till denna satsning är att man vill höja elevernas prestationer. En satsning som möjliggör utvecklingen av undervisningen inte minst inom matematiken som är ett ämne där resultaten blir allt sämre. Den internationella PISA-undersökningen för år 2012 visar att svenska elevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturkunskap fortsätter att sjunka. Denna undersökning, som görs var tredje år där 34 OECD länder ingår, visar att Sverige ligger under genomsnittet. En annan kompletterande prov som PISA gjorde där man testade elevers förmåga att lösa problem visar på liknande resultat. Alla de nordiska länderna har ett bättre resultat än Sverige när det gäller elevernas kunskaper i matematik. En femte del av årskurs nio klarade inte nationella provet i matematik år 2011, Skolverket (2011). Detta kan jämföras med att år 2003 var det en av tio som inte klarade det.
I den nya kursplanen för matematik, (Gymnasieskola 2011), står det tydligt vilka förmågor eleverna ska utveckla. Dessa förmågor är: begreppsförmågan, procedurförmågan, problem-lösningsförmågan, modelleringsförmågan, resonemangförmågan, kommunikationsförmågan samt relevansförmågan. Hur kan då en satsning på digitala verktyg påverka undervisningen i positiv riktning och framförallt hur kan den förbättra matematikundervisningen så att den stödjer utvecklandet av elevers matematiska förmågor och måluppfyllelse.
Det finns en hel del forskning som talar om flera positiva effekter av ett generellt ökat datoranvändande i skolan. Men andra forskningsresultat visar också på att den nya teknologin i sig inte leder till några större positiva resultat om inte den används på ett bra sätt. Steinberg (2013), doktorand i pedagogik, tar upp i sin bok Lyckas med digitala verktyg i skolan, frågan om den nya lärarrollen. Han menar att, i och med datorns införande i skolan, lärarrollen har blivit mer komplex nu och att det är ännu viktigare nu än någonsin hur läraren arbetar och organiserar undervisningen. Att bara skaffa verktygen utan att man har en klar strategi kring varför man gör det, hur dessa verktyg ska användas, leder inte till att elevernas lärande utvecklas. Den pedagogiska vinsten får man om läraren vet hur dessa ska användas, alltså har den nödvändiga IT- kompetens och är medveten om sin nya roll som pedagog i den nya digitala skolan. Och att läraren vet hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik så att eleven lyckas uppnå dem uppsatta målen.
Då jag undervisar i matematik och i och med de stora förändringarna både i teknologisk utveckling och den nya skolreformen och mitt stora intresse för IT så vill jag undersöka just vad vinsten med dessa verktyg är och vad dessa har för betydelse för elevernas lärande i matematik och mer specifikt om hur lärare arbetar med dessa verktyg så att de stödjer utvecklandet av de sju matematiska förmågorna och måluppfyllelse.
2
2 Syfte och problemställning
Syftet med min studie är att undersöka om lärare på gymnasieskolan använder digitala verktyg i matematikundervisning samt hur de beskriver digitala verktygens påverkan i frågan om att utveckla de matematiska förmågorna.
Jag vill med min undersökning få svar på följande frågor:
Använder och integrerar gymnasielärare digitala verktyg i matematikundervisningen i de kommunala skolorna i min hemkommun?
Upplevs det av lärarna att användandet av digitala verktyg stöder utvecklandet av de sju matematiska förmågorna hos eleverna?
3 Bakgrund och tidigare forskning
Här förklaras begrepp samt redovisas bakgrund till studiens syfte genom att först beskriva digitala verktygens påverkan på elevens lärande och sedan styrdokumenten och lärarens roll i undervisning med hjälp av digitala verktyg.
2.1 Begrepp
Digitala verktyg: Med digitala verktyg menar jag datorer, surfplatta, interaktiva tavlor, digitala läromedel men även program och appar som kan användas på något sätt i undervisn-ingen.
Digital kompetens: Enligt EU:s definition ”Digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunika-tionsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet” (Europaparlamentet, 2006, s. 20) En-till-en: Varje elev har tillgång till sin egen dator eller surfplatta.
2.2 Digitala verktyg och lärande
En stor mängd forskning och studier kring digitala verktyg i undervisningen visar på en övervägande positiv bild i form av ökad motivation för arbete hos eleverna, mer varierad undervisning, individualisering av undervisningen, ökad digital kompetens hos eleverna, eleverna blir mer engagerade i ämnet mm. Men det finns dock andra studier som inte visar lika bra bild.
Fysiska artefakter som ett hjälpmedel utvecklas hela tiden. Enligt Säljö (2002), professor i pedagogisk psykologi, har dessa hjälpmedel en betydande roll för barns utveckling och lärande. Han menar att tekniken kan användas till att individualisera undervisningen där olika lärostilar kan anpassas till varje enskild elev. På detta sätt sätts eleven i centrum där eleven involveras aktivt i processen att lära sig. Detta faller inom det konstruktivistiska perspektivet att se på lärandet. Föregångare till konstruktivism är bland annat Piaget och han menar att människor själva skapar och konstruerar kunskap i interaktion med omvärlden, att den lärande
3
står i centrum. Därför är det viktigt att läraren är medveten om de olika verktygen samt hur de kan användas så att dessa kan stimulera elevernas kunskapsutveckling.
Pedersen (1998) tar upp i sin forskningsöversikt, Informationstekniken i skolan, hur undervisning och elevers inlärning kan bli bättre med hjälp av datorer. Han menar att elever lär sig mer på kortare tid med hjälp av datorer i undervisningen. Vidare menar han att motivationen hos eleverna ökar, kvalitén i undervisningen blir bättre samt att undervisningen blir mer varierad. Allt detta kan, enligt Pedersen, leda i sin tur till ökat lärande och utveckling för eleverna. Flecher (2013) visar också i sin avhandling att en-till-en satsningen ökar elevernas motivation och förmåga att hantera datorer men lärarna måste jobba mera när det gäller den didaktiska delen. Det vill säga lärarna måste bland annat förstå de faktorer som påverkar barns utveckling i förhållande till den nya teknologin. Den stora en-till-en satsningen som har gjorts de senare åren i Sverige visar också på positiva effekter, enligt (Unos Uno årsrapport, 2013). Projektet pågick mellan år 2010 och 2013 där man studerade skolor som infört en-till-en. Syftet var att se vilka effekter en-till-en-satsningar har på t.ex. elevers lärande och lärares pedagogiska arbete.
Även studien E-learning Nordic (2006) visar på att elevernas motivation för studier ökar då man använder digitala verktyg. Bättre resultat uppnås i bland annat matematik men även i skriv och läs färdigheter. Studien visar även att elevernas förmåga att arbeta i grupp blir bättre samt elevernas analytiska förmåga ökar. Detta kan ses som en indirekt påverkan så som Digitaliseringskommissionen (SOU 2014:13) uttrycker sig ifråga om digitala verktygens påverkan på elevernas lärande. De hänvisar till olika litteraturgenomgångar som visar att, med digitala verktyg i skolan, eleverna uppfattar undervisningen som roligare och de lägger mer tid på studierna. All detta kan ha en positiv inverkan på elevernas resultat, enligt digitaliseringskommissionen. Men för att lyckas med detta, säger de, så är lärarens kompetens i dessa verktyg en mycket viktig faktor. Lärarens roll som ledare i skolarbetet, på vilket sätt görs integreringen av digitala verktygen i undervisningen är också en betydande faktor. Alltså en ny ledare med IT kompetens och bra förmåga att leda undervisningen i den nya eran. Lärarens inställning till IT har också stor betydelse för eleverna och deras utveckling. Detta visar skolverkets rapport IT-användning och IT-kompetens i skolan (RAPPORT 386, 2013). Lärarna i undersökningen anser att IT bidrar till t.ex. lärande, motivation och måluppfyllelse bland eleverna. Detta säger även Steinberg (2012). Han menar att digitala verktygen inte kan höja kvaliteten i undervisningen och leder inte heller till bättre måluppfyllelse och resultat om vi inte vet vad syftet med de digitala verktygen är och hur vi ska hantera dem. Därför menar han att innan vi införskaffar oss några verktyg så ska vi ha klart för oss vad syftet med dem är. Förutom det så ska lärarna få den utbildning kring IT som behövs. Vidare menar han att om vi överhuvudtaget vill lyckas med digitala verktyg i skolan så måste vi se till att infrastrukturen fungerar bra, dvs. nätet, hård- och mjukvara.
2.2.1 Hur mycket och till vad används datorerna?
Hur mycket eleverna använder datorerna beror enligt skolverket, (SOU 2014:13), på om eleven har tillgång till sin egen dator eller inte. De elever som har en egen dator använder den i större utsträckning än dem som inte har det. Men den används fortfarande mest till att söka
4
information på nätet, skriva arbeten eller göra presentationer. Och minst används datorn att göra beräkningar, skapa diagram eller arbeta med statistik. Liknande bild visar även undersökningar från projektet Unos Uno. Skolverkets undersökning, Rapport 386, visar också att det är inom matematiken som eleverna använder datorn minst på lektionerna. Ungefär tre fjärdedelar av eleverna använder inte datorn på någon eller ingen alls lektion i matematik. Skolverket (2013:386).
2.3 Digitala verktyg, matematik och lärande
När det gäller forskningen kring effekterna av de digitala verktygen i matematikundervisnin-gen så är resultaten liknande de av mer matematikundervisnin-generell karaktär, IT i skolan allmänt. Det vill säga ökad motivation för arbete hos eleverna, undervisning blir mer varierad, mer individualisering av undervisningen, ökad förmåga att hantera digitala verktyg hos eleverna etc.
En stor forskningsprojekt som började 2002 i Maine i USA där man undersökte en-till-en satsningen visar på positiva resultat. Elever som hade tillgång till en dator hade bättre resultat i matematik än de som inte hade det. Andra forskningsresultat som (SOU 2014:13) tar upp är en brittisk forskningsöversikt där resultaten visar ett starkt samband mellan IT-användning och kunskapsinhämtning där tydligast sambandet var i engelska, naturvetenskap men även i matematik. Men där påpekas även att användningsgraden i hög grad påverkade resultaten. Men samtidigt den mest avgörande faktorn i frågan om resultatförbättringar är, enligt (SOU 2014:13) och som hänvisar till många andra studier, hur tekniken används inte om it används. Vilka är då de verktyg som används i matematikundervisning? Jönsson och Lingefjärd (2012) skriver om de nya tekniska hjälpmedlen i matematikundervisning. Digitala verktyg som exempelvis interaktiva tavlor, bärbara datorer, surfplattor och avancerade mobiler börjar användas mer och mer och kommer snart att vara en naturlig del i elevers arbete med matematiken. En av de faktorer som gör att verktygen används mer är att samtidigt som verktygen blir kraftigare så blir dem billigare och mer användarvänliga. Många datorprogram kostar väldigt lite eller är helt gratis idag. Fördelarna med t.ex. datorprogram är att vi kan göra svåra beräkningar, visualisera, visa rörliga bilder, tredimensionell grafik etc. Vi kan illustrera matematiska förlopp som är svåra att göra för hand. All detta kan vi göra med t.ex. datorprogrammet GeoGebra som är det program som förekommer mest inom matematiken och som utvecklas kontinuerligt. GeoGebra är ett program som kan hantera fler områden inom matematik såsom algebra, geometri mm. Dessa program kan koppla samman många olika interaktiva program med en interaktiv tavla. Ett annat verktyg är smarta telefoner. Den är en av de få enheter som är elevers egna, alltså som de har införskaffat själva. Detta betyder att eleverna kan använde sina egna mobiler istället för datorer eller andra verktyg som skolan införskaffar. Eleverna kan använda sina mobiltelefoner till att söka fakta, filma och fotografera uppgifter använda samma program och appar som läraren använder under lektionerna. Många av de program som används kan laddas ner idag som en app. (Jönsson och Lingefjärd 2012).
Jönsson och Lingefjärd (2012) berättar också om de många webbsidor med aktiviteter och spel till exempel WolframAlpha som är ett matematikmotor bestående av flera databaser där elever kan få svar på faktafrågor eller göra svåra beräkningar inom mycket kort tid. Det ger den rätta lösningen av t.ex. en ekvation men också förklarar alla stegen i lösningsprocessen. Med kalkylprogrammet som används mest inom geometri och algebra kan man undersöka de matematiska begreppen på ett sätt som är svårt att göra annars.
5
Dessa är bara ett fåtal av den uppsjö av verktyg som finns men oavsett vilka verktyg som används så måste dessa användas i koppling till vad styrdokumenten säger.
2.4 Styrdokument
Skolans styrdokument, Gy11, betonar att IT ska ingå i undervisningen och därför kan vi inte välja bort de digitala aspekterna, utan måste sätta in oss i hur vi ska använda de digitala verktygen så att det ökar elevernas möjligheter att nå de uppställda målen.
I kursplanen för matematik står det att undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta matematisk. Det vill säga eleverna ska utveckla förståelse av matematiska begrepp och metoder. Vidare står det att ett av målen för problemlösningsdelen är att: eleven lär sig strategier för matematisk problemlösning inklusive
användning av digitala medier och verktyg. I kunskapskravet för betyg E står det att: i arbetet med matematik hanterar eleven några enkla procedurer, upptäcker misstag och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både med och utan digitala och andra praxisnära verktyg, (skolverket 2011).
I ämnesplanen för matematik uttrycks målen som matematiska förmågor. Dessa förmågor är inte kopplade till ett specifikt område inom matematiken men förmågorna utvecklas under tiden eleverna arbetar mad de olika områdena. Det är i det centrala innehållet som anges vilka metoder och begrepp som eleverna ska jobba med.
De sju förmågor som uttrycks i målen enligt (skolverket 2011) är:
Använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen. För att kunna kommunicera kring begrepp behöver vi kunna representera begreppet medhjälp olika uttrycksformer, till exempel ord, symboler och bilder. Med hjälp av t.ex. datorprogram kan vi använda rörliga bilder vilket bidrar till att vi förstår dem olika begreppen på ett bättre sätt.
Hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg.
Formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat.
Tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar.
Följa, föra och bedöma matematiska resonemang.
Kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling.
Relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang. Skolverket (2011)
En förtydligande till dessa förmågor ges i kommentar till ämnet (Skolverket, 2013) men det är bara inom procedurförmågan som digitala verktygen nämns.
Procedurförmågan:
Innebär att tillämpa olika matematiska procedurer, rutiner så att säkerhet, precision, och effektivitet stärks efterhand. Häri ingår att kunna lösa uppgifter av standardkaraktär, som även kan benämnas som rutinuppgifter, men också hantering av digitala verktyg samt att kunna välja en lämplig procedur. (Skolverket, 2013)
6
Ett sätt att undervisa mot dessa förmågor enligt Hall och Ligefjärd (2014) är att utgå från modelleringsförmågan istället för att arbeta med rutinuppgifter. De menar att genom att utgå från modelleringsförmågan så kommer alla de andra förmågorna att följa efter automatiskt. Det verktyg som man kan utgå ifrån är datorn och programmet GeoGebra men även webbsajten WolframAlpha.
Det centrala innehållet i till exempel matematik 1 är indelat i fem områden: Taluppfattning, aritmetik och algebra, geometri, samband och förändring, sannolikhet och statistik samt problemlösning. Inom alla dessa områden ingår alla förmågorna och digitala verktygen kan användas inom alla områden men i vissa delar i större utsträckning än andra. Men i läroplanen står det inte specifikt inom alla områden att digitala verktyg ska användas. Där står det t.ex. att undervisningen i kursen matematik 1 ska behandla följande centrala innehåll:
Taluppfattning, aritmetik och algebra:
Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier för att använda digitala verktyg.
Sannolikhet och statistik:
Beskrivande statistik med hjälp av kalkylprogram samt granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och i yrkeslivet.
Problemlösning:
Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. (GY11, s. 92).
Men det står inget om Geometri, samband och förändring fastän det är inom dessa områden som förknippas ofta med digitala verktyg.
I ämnesplaner och examens mål står alltså inte så mycket om betydelsen att föra in digitala resurser i undervisningen och inte heller i kunskapskraven. Det innebär enligt digitaliseringskommissionen, SOU (2014:13) bland annat att dessa förmågor inte testas i nationella prov och därför sällan ligger till grund för betygssättning. Därför föreslår digitaliseringskommissionen att skolverket får i uppdrag att komma med förslag på förändring som behöver göras i aktuella styrdokument så att de på ett tydligare sätt visar de digitala inslagen i undervisningen både i ämnesplaner och examens mål.
Kursplanen styr hur digitala verktyg används men lärarrollen är fortfarande central för att det ska leda till utveckling och lärande.
2.5 Lärarrollen och digital kompetens
I och med de digitala verktygens framträdande roll i lärarens arbete så förändras även lärarr-ollen. Enligt skolverket (2013:386) har lärares IT kompetens förbättrats men det är fortfarande en stor del av lärare som anser sig behöva någon form av kompetenshöjning av IT. En rapport kring en studie om IKT och digital kompetens i skolan, Kairo Future (2011) visar också på att behovet av kompetensutveckling hos lärarna är stort.
Hur de digitala verktygen används har inte ändrats avsevärt detta kommer Digitaliseringsk-ommissionen, SOU (2014:13) fram till. De menar för att detta ska kunna ske så krävs det att
7
lärarna erbjuds kompetensutveckling i hur digitala verktyg kan användas både på allmänpedagogiskt sätt och inom ämnet. T.ex. bör de pågående satsningarna i matematiklyftet kompletteras med hur digitala verktyg kan användas för att uppnå önskat resultat.
Även myndigheten för skolutveckling presenterade, i sin sammanställning av internationella studier år 2007, resultaten där lärarens roll framställs som mycket viktig. Till exempel, hur läraren planerar undervisningen, vad denna har för digitala kompetens och dennes roll som ledare i klassen och att det är viktigt att läraren kan anpassa sin undervisning till digitala skolvardagen.
4 Metod och genomförande
4.1 Metodologiska utgångspunkter
Jag har valt en kvantitativ metod som utgångspunkt. Då jag vill undersöka om och inom vilka olika områden som digitala verktygen används så är frågorna av kvantitativ natur. Och med den andra frågeställningen vill jag få fram lärarnas inställning till de digitala verktygen i matematik och om de anser att dessa verktyg stödjer elevernas lärande i matematik. En fördel, med kvantitativ undersökning, enligt Bryman (2011), är att genom att använda sig av t.ex. enkätundersökning så minskar risken att forskaren påverkar utfallet, svaren eller resultatet. En annan fördel är att studien kan upprepas senare antingen av mig eller en annan forskare. Att undersöka just digitala verktyg i matematik i gymnasieskolan har varit en utgångspunkt då jag själv undervisar i matematik på gymnasienivå. Utifrån målsättningen, en kvantitativ metod med enkätundersökning är ett bra metodval. Ett alternativ hade varit en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. En flerfaldig samlingsmetod, kompletterande intervjuer med lärare efter enkäten, hade också varit ett alternativ och som jag tror hade passat bäst i min undersökning. Men av praktiska skäl valde jag att ha öppna frågor istället. Detta för att hålla tidsramar och arbetet inom en undersökningsform.
4.1.1 Reliabilitet och validitet
Trots att svarsfrekvensen är ganska stor går det inte att generalisera mina slutsatser. För att öka svarsfrekvensen ytterligare hade en andra påminnelse kunnat skickas ut. En skriftlig enkät hade också kunnat skickas ut där de som inte svarat på webbenkäten kunde göra det skriftligt. Enkäten hade kunnat samlas in på plats men på detta sätt hade funnits en risk att respondenterna påverkats då de känner mig och detta hade kunnat påverka tillförlitligheten i min undersökning.
Jag gjorde en pilotstudie, innan jag skickade ut enkäten. På detta sätt kunde jag justera mina frågor. Jag har en fyrgradig skala utan neutralt mittenalternativ i enkäten. Detta för att minska möjligheten till centraltendens i svaren. Alla attitydfrågor går från negativ till positiv så att de inte missförstås av respondenterna och påverkar reliabilitet negativt.
Enligt Bryman (2009) bör forskaren använda mer än metod, detta för att öka validiteten vid undersökning av ett ämne. Men för att jag kulle hålla mig inom tidsramar och hålla arbetet inom en undersökningsform har jag använd bara en metod.
8
De frågor där ett av alternativsvaren var ”övrigt” där lärarna kunde skriva fritt, valde nästan alla respondenter att bara kryssa i rutan ”övrigt” utan att skriva någonting. Att skriva fritt kan vara tidskrävande och svårt att formulera vad man tycker vilket kan bidra till att man inte skrev någonting. Att ha fler färdiga alternativ att ta ställning till här hade varit bättre.
4.1.2 Etiska överväganden
De etiska överväganden jag utgår ifrån vid genomförandet av enkäten är Vetenskapsrådets etiska riktlinjer (2011): informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Jag informerade respondenterna i enkätens introduktionsbrev om mitt syfte med undersökningen, att deras medverkan är frivillig och svaren är anonyma och endast kommer att användas i forskningssyfte i mitt arbete och att skolans namn inte kommer att publiceras.
4.2 Planering och genomförande
4.2.1 Urval
Urvalet i undersökningen består av 15 st. verksamma gymnasielärare som undervisar i matematik på fyra kommunala skolor i min hemkommun. För att stärka anonymiteten samt inte påverka respondenterna har jag valt bort den skola som jag själv är verksam i. För att minska bortfallet kontaktade jag rektorerna via mejl där jag fick en lista på de lärare som var aktiva. På detta sätt exkluderades de lärare som inte var i tjänst. E-postadresserna fick jag lätt fram då jag har tillgång till anställdas e-postadresser som jobbar inom kommunen.
4.2.2 Instrument
Totalt sändes det ut 21 enkäter till fyra gymnasieskolor i min hemkommun, ungefär lika många i varje skola. Enkäten besvarades av 15 personer.
För att testa enkäten gjorde jag först en pilotstudie bland 3st. lärarkollegor. Detta är viktigt, enligt Bryman (2011), för att kunna se hur den fungerar, hur lång tid det tar att svara, finns det frågor som behöver justeras, omformuleras eller tas bort. Enkäten uppbyggt på så sätt att den innehöll både på förhand givna påståenden med svarsalternativ samt öppna svarsalternativ där jag sökte kvantitativa, mätbara svar men också reflekterande svar.
Svarsalternativen i frågorna (7 till 12) motsvaras av: 1 aldrig, 2 sällan, 3 ofta, 4 alltid. Frågorna (13 till 20) motsvaras av: 1 instämmer inte alls, 2 instämmer till liten del, 3 instämmer till stor del, 4 instämmer helt.
Data som har samlats in har bearbetats i siffror och grafer och enkäten består av fasta och öppna svarsalternativ:
Fråga 1-6 är bakgrundsfrågor.
Fråga 7-12 omfattning och inom vilka områden digitala redskap används. Fråga 13-20 handlar om lärarnas kunskapssyn i relation till digitala verktyg.
Fråga 21-22 lärarnas beskrivning av för- och nackdelar med digitala redskap i matematikun-dervisningen.
9 4.2.3 Analys
Val av analysmetod bestäms, enligt Bryman (2011), utifrån vilka variabler man har. Jag använder mig av univariat analys som innebär en analys av en variabel i taget, där syftet är att beskriva de digitala verktygen i matematikundervisning samt deras påverkan på elevernas studieresultat. Materialet har bearbetats med hjälp av datorn och Microsoft Excel samt Google Drives har jag använd som ett analysverktyg och resultaten presenteras i form av diagram.
5 Resultat
Här redovisas de resultat som har framkommit av enkäten. Jag har valt att dela upp svaren i fyra kategorier: bakgrund, omfattning och användningsområde, kunskapssyn i relation till teknik samt för- och nackdelar med digitala verktyg i matematikundervisning.
5.1 Bakgrund
Merparten av de tillfrågade lärarna hade över 5 års erfarenhet. Endast 2 lärare hade mindre än 5 års erfarenhet. Inget bortfall.
Figur1 Antal år i läraryrket
Mer än hälften av lärarna som svarade undervisade på mellan 5 och 6 olika program, 4 läre undervisade på 3 olika program och endast 2 på mellan 1 och 2 olika program. Inget bortfall
2 7 6 0 1 2 3 4 5 6 7 8 0-5 år 6-10 år över 10 år
10
Figur 2 Fördelning av lärare på olika gymnasieprogram
Nästan 9 av 10 lärare undervisar i minst matematik 1 och 5 i matematik 5. Inget bortfall.
Figur 3 Fördelning av lärare på olika kurser
Olika digitala verktyg används i olika ämnen. För att få fram vilka digitala verktyg används i matematik tillfrågades lärarna om vilka digitala redskap de utnyttjade. Nästan alla använder datorer i undervisningen, 14 av 15 av dem som har svarat på min enkät. Projektor är det näst vanligaste redskapet, 6 av 15 av lärarna använder projektorer i kombination med dator. Smarta telefoner, surfplattor, interaktiva tavlor används i mindre utsträckning. Digitalkameror används inte alls. Inget bortfall.
9 2 4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1-2 olika program 3 olika program 5-6 olika program
2. På vilket program undervisar du?
13 11 9 6 5 3 0 2 4 6 8 10 12 14
Matematik 1 Matematik 2 Matematik 3 Matematik 4 Matematik 5 Övriga
11
Figur 4 Användande av olika digitala verktyg
Hårdvara har inget värde utan mjukvara därför syftar nedanstående fråga till att belysa vilka program lärarna använder i undervisningen. Det mest förekommande programmet som användes var GeoGebra med nästa 9 av 10. Excel används av 9 lärare, andra här icke namngivna verktyg var det 6 st. lärare och WolframAlpha används av nästan 3 av 10. Inget bortfall
Figur 5 Datorprogram och appar
En förutsättning att använda de digitala verktygen i undervisningen på ett effektivt sätt är att lärarna har den kompetens i digitala verktyg som behövs. Därför har jag valt att låta lärarna själva skatta sina kunskaper i användning av digitala verktyg. De vanligaste svaren var grundläggande och bra, totalt 12 stycken. Bara en ansåg sig vara professionell, och ingen dålig. Inget bortfall.
14 8 3 3 3 2 0 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16
4. Vilka digitala verktyg använder du i din undervisning?
13 9 6 4 0 0 0 2 4 6 8 10 12 14
12
Figur 6 Lärarnas egen bedömning av sina IT kunskaper
5.2 Omfattning och användningsområde
Svarsalternativen i frågorna 7 till 12 aldrig, 2, 3 och alltid motsvarar aldrig, sällan, ofta och alltid.
Frågan nummer sju syftar till att se i vilken omfattning lärarna låter eleverna lösa arbetsuppgifter med hjälp av digitala verktyg. Drygt hälften av lärarna låter sina elever lösa arbetsuppgifter med hjälp av digitala verktyg i inte så stor utsträckning, 6 st. lärare till ganska stor utsträckning men bara 1 har svarat aldrig. Inget bortfall.
Figur 7. Omfattning av elevernas arbete med digitala redskap
0 1 2 3 4 5 6 7
Professionella Mycket bra Bra Grundläggande Dåliga
6. Hur bedömer du dina egna kunskaper i användning av digitala verktyg? 1 8 6 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 aldrig 2 3 alltid
7. Mina elever löser arbetsuppgifter med hjälp av digitala redskap
13
Frågorna 8 till 12 syftar till att undersöka inom vilka de olika områdena lärarna använder digitala verktyg.
En ganska stor andel av lärarna, 4 av 10, använder aldrig digitala verktyg vid genomgång och arbete med aritmetik och algebra och en tredje del sällan och bara 1 av 5 svarar alltid på den frågan.
I frågan om geometri har vi en större spridning där drygt hälften anger att de använder ofta eller alltid och knappt hälften sällan eller aldrig.
Inom området samband och förändring är det en ganska stor andel som använder alltid, 4 av 10 och 1 av 5 har svarat ofta, en tredjedel sällan och bara 1 har svarat aldrig.
I sannolikhet och statistik har lika många svarat ofta som sällan, en tredjedel i varje. 4 stycken av 15 har svarat ofta och 1 aldrig.
I fråga om problemlösning har knappt hälften svarat sällan, 7st. och 3 st. aldrig. En tredjedel har svarat ofta eller alltid.
14
8-12 Jag använder digitala verktyg vid genomgång och arbete med området:
Figur 8. Lärarnas användning av digitala redskap i arbete med de olika områdena
5.3 Kunskapssyn i relation till teknik
Svarsalternativen i frågorna 13 till 20 instämmer inte alls, 2, 3 och instämmer helt motsvarar instämmer inte alls, instämmer till liten del, instämmer till stor del och instämmer helt.
Frågan 13 söker svar på vilken inställning lärarna har till lärande med hjälp av digitala redskap. Mer än hälften av lärarna instämmer med alt 2 det vill säga instämmer till liten del. En tredje del instämmer med alternativ 3, och 2 av 15 svarar; instämmer helt. Tyngdpunkten på svaren är i riktning mot att lärarna tycker att eleverna lär bättre med digitala redskap bara till en viss del. Inget bortfall
6 5
1 3 aldrig 2 3 alltid
Aritmetik och algebra
3 4 4 4 aldrig 2 3 alltid Geometri 1 5 3 6 aldrig 2 3 alltid
Samband och förändring
1 5 4 5
aldrig 2 3 alltid
Sannolikhet och statistik
3
7
2 3 aldrig 2 3 alltid
15
Figur 9 Lärarnas upplevelse av elevers lärande med hjälp av digitala redskap
Frågorna 14 till 20 syftar till att undersöka vilka förmågor lärarna anser att eleverna utvecklar med hjälp av digitala verktyg. Typvärdet är 3 i alla svaren inom alla sju förmågorna vilket motsvaras av instämmer till stor del. Det är bara mellan 2 och 3 lärare som svarar instämmer helt i alla förmågorna. Det är bara inom kommunikationsförmågan som en lärare har svarat instämmer inte alls i alla andra förmågorna har ingen angett det svarsalternativet.
0 8 5 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Instämmer inte alls 2 3 Instämmer helt
13. Jag upplever att eleverna lär bättre med hjälp av digitala verktyg
16
14-20. Användandet av digitala verktyg bidrar till att eleverna utvecklar:
Figur 10 Lärarnas upplevelse av elevers lärande med digitala redskap
5.4 För och nackdelar
Fråga 21-22 Vilka fördelar/nackdelar ser du med digitala verktyg i matematikunderv-isningen?
Frågan om fördelar med digitala verktyg i matematikundervisning besvarades av 12 lärare av totalt 15. Det som utmärker sig bland svaren är bland annat: den variation i undervisning som användandet av verktygen ger. En annan fördel var att man sparar mycket tid. Man kan använda sig av rörliga bilder och göra grafer vilket leder till bättre förståelse för eleverna. Eleverna blir mera engagerade, samband blir tydligare. Möjlighet att spara och vidarebefordra
0 3
8
3 Instämmer inte alls 2 3 Instämmer helt
Begreppsförmågan
0
6 6
2 Instämmer inte alls 2 3 Instämmer helt
Procedurförmågan
0
4
8
2 Instämmer inte alls 2 3 Instämmer helt
Problemlösningsförmågan
0
5 6 3 Instämmer inte alls 2 3 Instämmer helt
Modelleringsförmågan
0
5 6 3
Instämmer inte alls 2 3 Instämmer helt
Resonemangsförmågan
1
6 6
1 Instämmer inte alls 2 3 Instämmer helt
17
lektionerna, omedelbar respons, roligare lektionsplanering, visuell samlingspunkt, kan skapas effekter som inte går att göra annars, en bättre överblick över kunskaperna i gruppen.
Det var bara 8 lärare som svarade på frågan om nackdelar med digitala verktyg i undervisnin-gen. Det som utmärker sig bland svaren är bland annat krångel med utrusningen vilket tar i anspråk mycket tid, eleverna distraheras och tappar fokus, gör annat än det eleven förväntas göra. En annan sak som lärarna uppmärksammade här var att de känner att de inte har tillräckligt med tid för att fortbilda sig och saknar den utrustning de ville helst ha.
5.5 Sammanfattning av resultaten
Det som framkommer här var att nästan alla lärare använde datorer och hälften använde projektorer under lektionstid men de användes olika mycket beroende vilka moment lärarna arbetar med. Eleverna använder inte digitala verktyg att lösa uppgifter i lika stor utsträckning som lärarna. Surfplatta och andra verktyg används i mindre utsträckning, detta kanske pga. att skolan har valt att använda antingen datorer eller surfplattor. De program som används mest är sådana som har funnits länge på marknaden GeoGebra samt Excell.
En större andel lärare ansåg att eleverna lär sig bättre bara till en vis del med hjälp av digitala verktyg men samtidigt en större andel av lärarna svarade på att eleverna utvecklar till stor del de olika förmågorna med hjälp av digitala verktyg.
De fördelar med digitala verktyg i undervisningen som lärarna angav var att eleverna blir mera engagerade, samband blir mer tydligare, möjlighet att spara och vidarebefordra lektionerna, omedelbar respons, roligare lektionsplanering, visuell samlingspunkt, kan skapas effekter som inte går att göra annars, en bättre överblick över kunskaperna i gruppen. Nackdelarna var krånglande teknik och att eleverna distraherades att gör annat med datorerna. Det framkom även önskemål från lärarna om mer tid till kompetensutveckling samt mer ämnesspecifika digitala verktyg.
6 Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
6.1.1 Användning av digitala verktyg
Lärarna i min studie har bra tillgång till digitala verktyg, 14 lärare angav att de använder datorn i matematikundervisning (se figur 4). Detta är i linje med vad (SOU 2013: 386) också visar i fråga om tillgången på digitala verktygen i svenska skolor. Andra redskap som lärarna använder är projektor, över hälften gör det, medan surfplatta, interaktiv tavla och smarta telefoner används i mycket mindre utsträckning, bara 3 lärare angav att de använder surfplatta, interaktiv tavla eller smarta mobiler och 2 lärare angav digitala läromedel. Att smarta tavlor inte används mera kan bero på att alla lärare inte har en sådan tavla i sitt klassrum. Att däremot smarta telefoner inte används mera är lite överraskande då i stort sätt alla ungdomar har en smart telefon idag, dessa skulle i många lägen ersätta en dator eller platta. Av de program som används mest är GeoGebra, 13 lärare angav att de andväder det. Näst vanligaste var kalkylprogrammet Excell (se figur 5). En ganska stor del har angett övriga program som svarsalternativ utan att ange något specifikt program. Jag borde kanske ha ställt frågan, vilka övriga program använder du, för att få fram vilka ytterligare program som finns och används av lärarna då det är ganska många som har angett detta alternativ. Två andra
18
program som jag valde att ta med i undersökningen var Matlab och Octave men ingen använder dessa. En anledning kan vara att dessa program är lite mer avancerade och svårare att hantera då programmering används här.
I frågan om elevers användning av digitala verktyg (se figur 7) svarar drygt hälften av lärarna alternativ två och 6 lärare har angett alternativ 3. Alternativ 2 motsvarar sällan och alternativ 3 ofta, vilket jag tycker är en låg siffra med tanke på att lärarna använder själv t.ex. datorn en hel del. Jag förutsätter att de program läraren använder har även elever tillgång till. Jag borde kanske ställt frågan om vilka verktyg elever har tillgång till. Men jag tolkar ändå svaren kring frågan om eleverna löser arbetsuppgifter med hjälp av digitala verktyg som att de har tillgång till verktygen men läraren väljer att eleverna inte använder dessa. Annars har jag svårt att förstå, om läraren vill att eleverna skulle arbeta på det sättet, varför skulle inte eleverna göra det då, speciellt när de flesta lärare använder GeoGebra som är gratisprogram, alla elever har datorer och programmet kan laddas ner gratis. En förklaring till varför inte eleverna använder mer digitala verktyg i arbete med matematiken kan vi finna i de svaren läraren har angivit som nackdelar med digitala verktyg. Krångel med tekniken, eleverna distraheras av annat än det eleverna förväntas göra.
I kursplanerna förekommer inga rekommendationer om hur lärare skall jobba med datorer i undervisningen. Detta kan vara en anledning till att digitala verktygen används olika mycket inom de olika områdena.
6.1.2 Digitala verktyg och lärande
Enligt skolverkets senaste uppföljning (SOU 213:386) leder inte införandet av digitala verktyg i undervisningen per automatik till bättre studieresultat, detta visar inte entydigt några studier. Däremot vad många studier visar är, så som jag har tagit upp i bakgrundsdelen, att motivationen hos eleverna höjs eller att vissa färdigheter som läs och skrivförmåga ökar och detta kan i sin tur leda till kunskapsutveckling och bättre studieresultat. Min undersökning ger en liknande bild. Hälften av lärarna anser att eleverna inte lär bättre med hjälp av digitala verktyg (se figur 13). Men samtidigt en stor del av lärarna nämner de stora fördelarna. Bland annat att möjligheterna med att rita grafer leder till bättre förståelse, eleverna blir mer engagerade, kan få omedelbar respons, roligare lektioner, visuell samlingspunkt. Allt detta kan leda till bättre studieresultat. Detta visar många av de studieresultat av olika undersökningar som jag har tagit upp i bakgrunden.
Att lärarna inte anser i större utsträckning att eleverna lär bättre med hjälp av digitala verktyg kan tolkas på olika sätt. En av lärarna tyckte att en traditionell bok passar bättre för vissa elever mer än till exempel ett digitalt läromedel. I fråga om individualisering är det viktigt att verktygen anpassas som i detta fall en vanlig bok och att inte se de digitala läroböckerna som den enda lösningen i fråga om vilka medel vi ska använda. Som jag nämnde i bakgrunden så säger Säljö att olika lärostilar kan anpassas till varje enskild elev och jag menar att olika läromedel kan anpassas till varje elev.
I frågan om användandet av digitala verktyg bidrar till att eleverna utvecklar de olika förmågorna eller inte svarar bara en ”instämmer inte alls” i bara en av förmågorna, kommunikationsförmågan (se figur 18-20). Att en lärare inte anser att kommunikationsförmågan gynnas av digitala verktyg finner jag intressant då digitala verktygen förknippas oftast med just kommunikation. Detta kan bero på hur läraren tolkar begreppen kommunikation och kommunikationsförmågan. Här handlar det om att eleven ska kunna kommunicera sina lösningar muntligt såsom det står i läroplanen ”kommunicera
19
ingen annan hade svarat instämmer inte alls på denna fråga visar ändå att lärarna tror på de digitala verktygens stora potential.
6.1.3 För och nackdelar
De fördelar lärarna anger här överväger nackdelar. Naturen av de negativa delarna av verktygen är sådan att det inte borde ställa till med så stora problem. Att infrastrukturen inte fungerar alltid är bara en praktisk sak som det går att lösa. Att de saknar adekvata program tror jag är bara en fråga om att kunna hitta rätt program. De finns där och blir fler och fler för varje dag. Däremot när det gäller att lärarna behöver mer kompetensutbildning kring digitala verktyg, trotts att över hälften bedömer sina kunskaper i IT som bra eller mycket bra, är mycket positiv då detta ser jag som att lärarna vill utveckla sin kompetens oavsett hur duktiga de än är.
6.2 Slutsatser
Verktygen finns, lärarna använder dem i större utsträckning än vad eleverna gör. Att verktygen har en positiv påverkan på elevers lärande visar en tillräckligt stor del av forskning och undersökningar så som jag har nämnt innan. Nästan inga av lärarna i min undersökning svarar ”aldrig” på frågan om digitala verktyg bidrar till att utveckla de matematiska förmågorna hos eleverna, detta visar på att lärarnas inställning till digitala verktyg och lärande är positiva. Frågan är inte om vi ska använda digitala verktyg i skolan eller inte, den frågan ställs inte lika ofta längre. Det är klart att vi måste göra det, det står i läroplanen. Men i läroplanen står det inte vilka, hur mycket eller på vilket sätt vi ska använda dessa verktyg. Hur används då verktygen på bästa sätt så att det leder till att de matematiska förmågorna hos eleverna utvecklas? För att uppnå målen med de digitala verktygen i undervisning krävs det att lärarna är välinsatta i de förmågor som vi vill att eleverna ska utveckla, förmågor som inte alltid är så tydliga. En gemensam satsning från central nivå till läraren är nödvändig för att lyckas med digitala verktyg i skolan. Verktygen finns, program och appar finns, infrastrukturen finns, viljan finns.
Vägen från att frågan om vi ska ha verktyg eller inte till hur vi ska använda verktygen har varit lång, av många anledningar, från att ha varit en resursfråga, då verktygen har varit dyra, till kompetensen i att använda verktygen. Men detta är fortfarande en resursfråga som måste lösas, att öka kompetensen hos lärarna kräver trots allt mycket resurser. Många studier som jag har tagit upp här försöker på olika sätt att ta reda på om tekniken kan bidra till att elevers lärande förbättras, men det är inte många studier som tar upp frågan om lärarkompetensen kring digitala verktygen. Men att redskapen har en mer central roll än vad det har varit innan går det inte att bortse.
6.3 Framtida forskning
Jönsson och Lingefjärd (2012) menar att teknologin även kan användas för bedömning av elevens arbete. Till exempel då eleven ska argumentera muntligt sina tankegångar när de löser en uppgift och hur denne kan hantera verktygen. Eleven kan göra det med hjälp av ett skärminspelningsprogram, samtidigt som de löser uppgiften spelar de in och förklarar vad de gör. Det finns många fördelar med detta menar författarna. Läraren kan snabbt uppfatta hur mycket eleven förstår då argumentationen finns sparad och läraren kan gå tillbaka till den och ge återkoppling till eleven. Eleven kan också jämföra sina lösningar med sina kamraters. På så
20
sätt användning av verktygen kan leda till att bedömning blir interaktiv och ett läromedel för lärande. Detta är ett ämne som skulle vara intressant att undersöka. Hur använder lärarna digitala verktygen i arbete kring bedömning?
21
Referenser
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
E-Learning Nordic 2006. Finnish National Board of Education, the Swedish National Agency for School Improvement, the Norwegian Ministry of Education and Research, the Danish Ministry of Education and Ramboll Management. Köpenhamn Hämtad 2014-01-27
http://www.oph.fi/download/47637_eLearning_Nordic_English.pdf
Fleicsher, H. (2013). En elev-en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping. Hämtad 2014-04-01 http://www.avhandlingar.se/avhandling/d1754ca3d6/
Gymnasieskola 2011. Skolverket. Stockholm. Fritzes.
Grönlund, Å., Andersson, A., Wiklund, M. (2013). Unosuno Årsrapport 2013. Örebro Universitet Hämtad 2014-05-10 http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=4c293774-6ed1-403a-bb4b-258e1596f9b9&FileName=Unos+uno+%C3%A5rsrapport+2013.pdf
Pedersen, Jens (1998). Informationstekniken i skolan: en forskningsöversikt. Stockholm: Statens skolverk. Hämtad 2014-03-30 http://www.skolverket.se/publikationer?id=353
Skolverket (2009). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Dnr U2007/7921/SAM/G. Hämtad 2014-03-14
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2192.
Skolverket. Rapport 386 : 2013. IT-användning och IT-kompetens i skolan. Hämtad 2014-01-15 http://www.skolverket.se/publikationer?id=3005
SOU: 2014:13 En digital agenda i människans tjänst- en ljusnande framtid kan bli vår. Delbetänkande av Digitaliseringskommissionen. Stockholm. Fritzes offentliga publikationer. Hämtad 2014-01-20 https://digitaliseringskommissionen.se/wp-content/uploads/2014/03/SOU-2014_13_total.pdf Steinberg, J. (2013) Lyckas med digitala verktyg i skolan. Gothia Fortbildning AB. Stockholm Säljö, R. Linderoth, J. (2002). Utm@ningar och e-frestelser. Prisma. Stockholm.
Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Bromma. CM-gruppen. Hämtad 2014-02-03 http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf
22
Missiv
Hej kollega!
Parallellt som jag arbetar som matematiklärare på Fischerströmska gymnasiet kompletterar jag min utbildning mot en lärarexamen inom VAL-projektet i Malmö högskola. Jag skriver för tillfället mitt examensarbete som handlar om digitala verktyg i matematikundervisningen. Jag är tacksam om Du tar dig tid att besvara min webbenkät som tar ca 10 min att fylla i och som består av 22 frågor. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på gymnasieskolan använder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisning samt hur de beskriver digitala verktygens påverkan i frågan om att utveckla de matematiska förmågorna.
Din medverkan är frivillig. Svaren är helt anonyma och kommer endast att användas i forskningssyfte inom detta arbete. Skolans namn kommer inte att publiceras. Materialet kommer inte att sparas då undersökningen är klar och förvaras fram till dess så att inga andra har tillgång till det. Mottagare som får frågeformuläret har hämtats från den kommunala listan med anställdas e-post adresser.
Genom att fylla i enkäten lämnar du ett värdefullt bidrag till min studie, tack på förhand! Vid förfrågan finns möjlighet att ta del av den färdiga studien.
Med Vänliga hälsningar Ilir Berisha
e post: M11P4241@student.mah.se
Klicka på länken för att komma till webbenkäten.
https://docs.google.com/forms/d/1oUHfvxS5Qtq3FtJdJwwR4HDzNVbvVe6mNyIOG_mPb6 Q/viewform?c=0&w=1
23
Enkät
Enkät om digitala verktyg i matematikundervisningen
1. Hur länge har du varit verksam som lärare?
o 0-5 år
o 6-10 år
o över 10 år
2. På vilket program undervisar du?
Fler alternativ kan väljas om du har undervisning i olika program
o Barn- och fritidsprogrammet
o Bygg- och anläggningsprogrammet
o El- och energiprogrammet
o Fordons- och transportprogrammet
o Handels- och administrationsprogrammet
o Hantverksprogrammet
o Hotell- och turismprogrammet
o Industritekniska programmet
o Naturbruksprogrammet
o Restaurang- och livsmedelsprogrammet
o VVS- och fastighetsprogrammet o Vård- och omsorgsprogrammet o Ekonomiprogrammet o Estetiska programmet o Naturvetenskapsprogrammet o Samhällsvetenskapsprogrammet o Teknikprogrammet o Humanistiska programmet o Övrigt:
3. Vilka kurser undervisar du i?
Fler alternativ kan kryssas.
o Matematik 1 o Matematik 2 o Matematik 3 o Matematik 4 o Matematik 5 o Övrigt:
24
Fler alternativ kan kryssas.
o Dator o Surfplatta o Interaktiv tavla o Projektor o Digitalkamera o Smarta telefoner o Digitala läroböcker o Övrigt:
5. Vilka program/appar använder du?
Fler alternativ kan kryssas.
o GeoGebra o MATLAB o Excel o WolframAlpha o Octave o Övrigt:
6. Hur bedömer du dina egna kunskaper i användning av digitala verktyg?
o Professionella
o Mycket bra
o Bra
o Grundläggande
o Dåliga
7. Mina elever löser arbetsuppgifter med hjälp av digitala redskap
1 2 3 4
Aldrig Alltid
8. Jag använder digitala verktyg vid genomgång och arbete med området "Aritmetik och algebra"
1 2 3 4
Aldrig Alltid
25
1 2 3 4
Aldrig Alltid
10. Jag använder digitala verktyg vid genomgång och arbete med området "Samband och förändring"
1 2 3 4
Aldrig Alltid
11. Jag använder digitala verktyg vid genomgång och arbete med området "Sannolikhet och statistik"
1 2 3 4
Aldrig Alltid
12. Jag använder digitala verktyg vid genomgång och arbete med området "Problemlösning"
1 2 3 4
Aldrig Alltid
13. Jag upplever att eleverna lär bättre med hjälp av digitala verktyg
1 2 3 4
Instämmer inte alls Instämmer helt
14. Användandet av digitala verktyg bidrar till att eleverna utvecklar Begreppsförmågan
1 2 3 4
Instämmer inte alls Instämmer helt
15. Användandet av digitala verktyg bidrar till att eleverna utvecklar Procedurförmågan
1 2 3 4
Instämmer inte alls Instämmer helt
16. Användandet av digitala verktyg bidrar till att eleverna utvecklar Problemlösningsförmågan
26
1 2 3 4
Instämmer inte alls Instämmer helt
17. Användandet av digitala verktyg bidrar till att eleverna utvecklar Modelleringsförmågan
1 2 3 4
Instämmer inte alls Instämmer helt
18. Användandet av digitala verktyg bidrar till att eleverna utvecklar Resonemangsförmågan
1 2 3 4
Instämmer inte alls Instämmer helt
19. Användandet av digitala verktyg bidrar till att eleverna utvecklar Kommunikationsförmågan
1 2 3 4
Instämmer inte alls Instämmer helt
20. Användandet av digitala verktyg bidrar till att eleverna utvecklar Relevansförmågan
1 2 3 4
Instämmer inte alls Instämmer helt
21. Vilka fördelar ser du med digitala verktyg i matematikundervisningen?
Formulera ditt svar fritt
22. Vilka nackdelar ser du med digitala verktyg i matematikundervisningen?
