Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
51-60 p Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle
SVERIGE OCH
SVENSKARNA SOM
STEREOTYPER
EN STUDIE OM STEREOTYPER SOM
INVANDRARE KAN HA OM SVERIGE OCH
SVENSKARNA
JENNY THYTER
AZRA ZUPCEVIC
”SVERIGE OCH SVENSKARNA
SOM STEREOTYPER”
EN STUDIE OM STEREOTYPER SOM
INVANDRARE KAN HA OM SVERIGE OCH
SVENSKARNA
JENNY THYTER
AZRA ZUPCEVIC
Thyter, J & Zupcevic, A. ”Sverige och svenskarna som stereotyper.” En studie om stereotyper Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2008.
”Sweden and Swedish people as stereotypes”
A study of stereotypes that immigrants may have about Sweden och Swedish people
Abstract: Vanligtvis är det invandrare som står i fokus för den aktuella debatten i media och i samhället i övrigt. Det är nästan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmärksammas och det är sällan att media vänder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhället. Huvudsyftet med vårt arbete är just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville även undersöka vilka faktorer det är som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vår studie och om dessa enbart är negativa eller om det även finns positiva föreställningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i ämnet. Det visade sig att stereotyper främst påverkas av egna erfarenheter av Sverige och svenskarna. De av våra informanter som hade mest negativa erfarenheter hade följaktligen väldigt negativ syn på svenskarna som grupp. Dessa intervjupersoner anser att svenskarna är invandrarfientliga, alkoholister och sexliberaler. De som hade mest positiva erfarenheter som t ex vår engelske informant, uppmärksammade andra typiska drag som svenskarna har som exempelvis blyghet och rationalitet.
Våra informanter hade egna förklaringar om varför svenskarna bemöter och behandlar dem som de gör. Här, anser de att utseende och etnisk bakgrund spelar stor roll och därför är vissa invandrare mer accepterade än andra. En invandrare med arabiskt utseende och bakgrund har det svårare att integreras än t ex en vit västerlänning. Vissa allmänna stereotyper som våra informanter hade stämde överens med dem i befintliga studier såsom fysiska drag och alkoholism. Andra stereotyper var olika hos våra informanter beroende på deras egen livssituation och deras sätt att se på Sverige och svenskarna i samband med den.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord...4
Inledning...5
Disposition...5
1 Problemformulering, syfte, frågeställningar...6
1.1 Problemformulering...6
1.2 Syftet...6
1.3 Frågeställningar 2 Metod...6
2.1 Validitet...7
2.2 Urval och avgränsningar...7
2.3 Intervjuer...9
2.4 Beskrivning av bearbetningen av empirin...11
2.5 Etiska överväganden...11
3 Tidigare forskning...13
3.1 Stereotyper i litteraturen...13
3.2 Missförstånd och olika kulturer...14
3.3 Tips och råd...15
3.4 Att tolka signaler...15
4 Begreppsdefinitioner...17
4.1 Stereotyp...17
4.2 Invandrare...18
4.3 Integration...18
4.4 Sverige och svenskar...19
4.5 Kultur...19
5 Teoretiska utgångspunkter...19
5.1 Lippmanns synsätt...19
5.2 Atributionsteori...20
5.3 Varför är stereotyper osanna?...20
5.4 Varför har vi stereotyper?...20
5.5 Kunskapskällor...21
5.6 Kan människor sluta använda stereotyper?...21
5.7 Kognitiv syn på stereotyper, kan stereotypering betraktas på ett positivt sätt?...21
5.8 Kategorisering...22
5.9 Uppkomst av stereotyper och illusorisk korrelation...22
5.10 Social identitet och stereotyper...22
5.11 Sociala representationer...23
6 Sammanfattning av intervjuerna och analys...23
6.1 En definition av svenskar...23
6.2 Typiskt svenska personlighetsdrag...25
6.3 Negativa upplevelser blir negativa tankar...26
6.5 Svenska attribut...28
6.6 Sveriges fördelar...29
6.7 Sveriges nackdelar...31
6.8 Hur svenskar ser på sig själva...33
6.9 En definition av kultur...33
6.10 Dubbla tillhörigheter...35
6.11 Längtan hem och andras påverkan på våra åsikter...37
7 Slutdiskussion och reflektion...39
Källförteckning...44
Internetkällor...45
FÖRORD
Vi har valt att undersöka en företeelse som vi, både som socionomer och som medlemmar i det svenska samhället, ansåg att vi hade väldigt lite kunskap om. Samtidigt tycker vi att ämnet är viktigt i dagens debatt om invandring, och vår strävan var att göra invandrarnas röster hörda. Att belysa deras sätt att se på sin egen situation och att lyfta fram deras synpunkter ansåg vi vara en viktig del av vårt arbete. Hela undersökningsprocessen har varit väldigt lärolik och
stimulerande. Vissa moment upplevde vi som väldigt komplicerade eftersom dessa väckte starka känslor hos oss själva. Vi tycker att våra olika bakgrunder har varit en stor fördel för de diskussioner vi genomgående har fört under hela resans gång. Det faktum att vi har olika erfarenheter och ibland olika sätt att tolka och förstå innebörden av informanternas berättelser, upplevde vi som berikande för studiens resultat. Vi anser att detta bidrar till arbetets trovärdighet.
Vi vill tacka alla våra informanter för deras uppriktighet och öppenhet och för att de tog sig tid och delade med sig av sina upplevelser till oss. Samtliga intervjuer har varit väldigt givande för oss och vårt arbete men även personligen.
Ett stort tack även till Aje Carlbom, vår handledare som följde oss med engagemang och gav oss inspiration och nya infallsvinklar när vi som bäst behövde dem.
Avslutningsvis vill vi tacka våra familjer och vänner för allt stöd, uppmuntran och förståelse som de har visat oss under arbetets gång.
Malmö, maj 2008
INLEDNING
En individ som flyttar till Sverige möter inte bara det nya språket utan även svenskar som majoritetsbefolkning. Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka stereotyper och inställningar invandrare kan ha om svenskar och Sverige. Våra funderingar rör sig även kring varför invandrare har de inställningar de har. Det vanliga är att man pratar om svenskarnas stereotyper om invandrare och strukturell diskriminering men det är sällan att vi får se det från den andra sidan vilket är en av anledningarna till uppsatsens ämne.
I vår undersökning har vi kommit fram till att det oftast är invandrare som får hitta strategier och förhållningssätt gentemot majoritetsbefolkning och det nya
samhället. Våra intervjupersoner anser att hur de blir bemötta och behandlade i stort sätt påverkar deras inställningar, åsikter och strategier gentemot Sverige och svenskarna. Etnisk bakgrund, religion och utseende spelar stor roll för
svenskarnas sätt att behandla invandrare. En vit västerlänning accepteras mycket lättare som jämlik jämfört med en individ med arabiskt ursprung, en blond
människa har det lättare än en mörk. Ser man ut som Bin Ladin, så blir man oftast bemött med misstro och t o m rädsla. Det framgår ur informanternas reflektioner att invandrare generaliseras gruppvis vilket i sin tur leder till att även de
generaliserar svenskarna och skapar stereotyper om dem. Vår studie visade att de som upplever sig vara bemötta på ett positivt sätt av svenskarna är mer benägna att ha positiva stereotyper om dem, som t ex att de är liberala och toleranta, medan invandrare som inte känner sig välkomna i Sverige och av svenskarna främst lyfter fram negativa stereotyper såsom att svenskarna är alkoholister och att de har ”dubbla ansikten”. När det gäller fysiska stereotyper, tyckte samtliga informanter likadant; svenskarna är blonda, långa och ljusa.
De begrepp som genomgående används i arbetet är: invandrare, kultur, stereotyper, svenskar, Sverige
Vi har använt oss av inspelade intervjuer där vi intervjuade fem invandrare med olika etniska bakgrunder, varje person för sig. Vi har intervjuat en engelsman, en dansk, en bosnier, en irakier och en palestinier. Samtliga har vistats i Sverige i minst 7 år.
DISPOSITION
I första kapitel får läsaren en inblick i arbetets syfte och dess frågeställningar. Kapitel två innebär beskrivningar av metod, urvalet och bearbetning av materialet samt våra etiska överväganden. Vi redovisar för tidigare forskning i kapitel tre medan kapitel fyra innehåller begreppsförklaringar. Teoretiska utgångspunkter presenteras i kapitel fem och sammanfattning av intervjuerna och analys i kapitel sex. Uppsatsen avslutas med vår slutdiskussion och sammanfattningen i kapitel sju.
1 PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH
FRÅGESTÄLLNINGAR
1.1 Problemformulering
Alla har sina uppfattningar om hur de andra är. ”Vi och dem” -tänkandet är väldigt närvarande i dagens samhälle. Om vi utgår från att ”vi” betecknar majoritetsbefolkningen, så är ”dem” alla andra, d v s invandrare. Hur uppfattas ”vi” gruppen av de övriga? Finns det likheter hos invandrare även om de är en stor grupp med olika kulturella bakgrunder? Vad är det som påverkar deras synsätt och inställningar gentemot svenskar, det svenska samhället och deras liv i Sverige?
1.2 Syftet
Uppsatsens syfte är att vi genom vårt huvudbegrepp ”stereotyp” ska ta reda på och beskriva invandrarnas stereotyper om svenskarna och Sverige. Vi är intresserade avhur invandrare i det svenska samhället upplever svenskarna och Sverige men även hur de ser på sin egen situation. Vi hoppas på så sätt kunna öka vår kunskap om invandrares åsikter, inställningar och stereotyper om Sverige och svenskarna. Vi vill också försöka tydliggöra de faktorer som ger upphov till de stereotyper vi upptäcker i genomförandet av vår studie.
2.3 Frågeställningarna
– Vilka inställningar och stereotyper kan det finnas om Sverige och svenskarna bland invandrare i Sverige?
– Är det möjligt att förklara hur dessa stereotyper uppstår?
– På vilket sätt påverkar media eller enstaka händelser invandrarnas sätt att se på svenskarna?
– Har dessa stereotyper alltid en negativ karaktär eller finns även positiva stereotyper om svenskarna och Sverige?
2 METOD
I metodkapitlet har vi avsikten att motivera, beskriva och förklara de metoder vi har valt för att få fram svar på våra frågeställningar. Vi hoppas kunna ge läsaren inblick i vårt tanke- och tillvägagångssätt.
Den datainsamlingsmetod vi har valt att använda i vår uppsats är kvalitativa intervjuer och litteraturläsning som stöd i utformandet av huvudintervjufrågorna. Kvalitativa intervjuer är ett tillvägagångssätt vars syfte är att undersöka,
uppmärksamma och förstå ett fenomens karaktär. Med andra ord strävade vi, i vår forskarroll, efter att upptäcka vilka stereotyper som förekommer, vilka egenskaper eller innebörder de har snarare än att titta på utbredning av de stereotyper som vi trodde skulle lyftas fram. (Starrin & Rensk, 1996)
Eftersom vi ville undersöka både känslor och erfarenheterna och inte bara fakta är intervjuer, enligt oss, lämpligast som metod. En enkät, med alternativsvar, ger oss inte möjlighet att fråga djupare och ställa individuella frågor vilket var anledning till att vi valde bort detta alternativ.
Vi bestämde oss för att intervjua fem invandrare, som i olika grad är integrerade i det svenska samhället, för att öka möjligheten att få en stor spridning som möjligt i våra svar.
Eftersom vi var intresserade av att få veta vad intervjupersonerna tyckte och tänkte om ämnet ansåg vi att intervjuer var den bästa metoden för att ta reda på det. Genom att till stor del låta intervjupersonen styra samtalen fick vi fram det som var viktigt för just den informanten och på så sätt hade vi möjlighet att utnyttja intervjupersonens kunskap till fullo. Vi utgick från semistrukturerade intervjuer med ett visst inslag av ostrukturerade intervjuer och lät oss styras av hur intervjupersoner svarade på de allmänna frågor vi hade utformat i vår frågeguide och ställde individuella följdfrågor.
Vi valde semistrukturerade intervjuer och vi hade en färdig lista med ämnen och frågor, men vi var, till skillnaden från strukturerade intervjuer, beredda på att vara flexibla och att låta intervjupersonen förklara sina åsikter. Vid intervjutillfällena ingrep vi väldigt lite och gav de intervjuade utrymme att utveckla sina tankar och idéer kring ämnet. (Descombe, 1998)
Genom att vara beredda på att vara flexibla hade vi möjligheten att undvika missförstånd och att få ytterligare förklaringar på intervjupersonernas svar. Vi har funderat över att denna modell kan vara svårare att analysera och att det kan vara svårare att jämföra samtliga svar, men eftersom alla hade gemensamma
övergripande teman tyckte vi att risken för problem var liten.
Innan vi utformade intervjuerna gjorde vi litteraturstudier för att få en viss förkunskap om ämnet. Samtidigt försökte vi sätta den kunskap inom parantes vid själva intervjutillfällena eftersom vi ville lära oss så mycket som möjligt av våra intervjupersoner.
2.1 Validitet
I vår kvalitativa studie betyder validitet bedömning av undersökningsupplägget, datainsamlingsmetodik, analys av data och resultat. (Svensson, 1996). Vi har kontrollerat validitet på två sätt; kommunikativ och pragmatisk. I den
kommunikativa modellen pratade vi med våra informanter om våra slutsatser medan pragmatisk betyder att vi strävade efter att övertyga läsaren om resultatens och analysens trovärdighet. (Kvale, 1996)
Vi redovisar för val av metod och vårt handlingssätt vid utförandet av studien och analys för att styrka validiteten. Vi har även kommunicerat våra uppfattningar om intervjumaterialet med intervjupersoner för att försäkra oss om att dessa var överens med deras åsikter. I analysen jämför vi våra studieresultat med dess syfte, frågeställningar och teoretiska utgångspunkter för att säkerställa att dessa är överens. Genom att lyfta fram kopplingar mellan valda teoretiska begrepp och resultat styrker vi analysens validitet.
2.2 Urval och avgränsningar
Det är studiens syfte, dess frågeställningar och forskningsintresse som styr urvalsmetoden.
Vårt arbete har övervägande det utforskade intressets karaktär eftersom vi försöker begripa, undersöka och uppmärksamma fenomenet svenskarna och Sverige som stereotyper.
Vårt arbete har ett utforskande intresse vilket betyder att vi anser oss ha väldigt liten eller ingen kunskap om studiens ämne och vårt mål är att upptäcka, utforska och förstå det. (Rosengren & Arvidson, 2002)
Vårt forskningsintresse riktar sig mot en specifik grupp av populationen. De som har invandrat eller flytt till Sverige, har vistats här i minst 5 år och är mellan 20 och 60 år gamla och de ska känna sig integrerade i olika stor utsträckning. Vistelsetid i Sverige på minst 5 år var ett sätt att försäkra oss om att
intervjupersonerna hade haft tillräckligt med tid i landet för att få egna uppfattningar och erfarenheter och att de hade lärt sig en del om den svenska kulturen. Åldersmässigt, strävade vi efter att hitta intervjupersoner som hade vistats i ett annat land i minst 15 år, gått i skolan utanför Sverige vilket gör, tycker vi, att deras möte med det nya samhället efterlämnade fler intryck än för de som flyttat hit i lägre ålder. Samtliga informanter är yngre än 60 år eftersom vi letade efter dem som hade möjlighet att arbeta och på så sätt haft fler chanser att få kontakt med svenskar.
För att kunna besvara våra frågeställningar och uppsatsens syfte letade vi efter dem som motsvarar vår definition av intervjupersoner. Det var således mest lämpligt, enligt oss, att göra ett subjektivt urval i vårt fall.
Vi valde att intervjua enbart invandrarmän. Det fanns flera anledningar till detta. Delvis blev vi inspirerade av några artiklar i Magnússon & Plantin (2004),
”Mångfald och förändring i socialt arbete” som exempelvis Enrique Pérezs artikel ” Maskulinitet i förändring, invandrarmän i det svenska samhället” där det
diskuteras kring hur invandrade män upplever sin situation i det nya samhället. Det framgår bl a att det är främst mannens situation som påverkas drastiskt. En av de intervjuade männen i Pérezs artikel menar att kvinnans utveckling går snabbare än mannens. Kvinnor tycks hitta rätt snabbare än män i det nya samhället, skriver Pérez (2004) bl a. Att det är män som har det svårare att integreras kan ha många bakomliggande faktorer. Kan deras synsätt gentemot svenskarna och Sverige vara en av dem? Vi vet inte men vi valde att intervjua enbart män delvis p g a dessa uppfattningar.
En annan anledning till att vi, och vi är medvetna om att det verkar fördomsfull, valde enbart män var att vi tänkte att i vissa familjer är det oftast männen som för familjens talan, detta med tanke på patriarkala kulturer.
Ytterligare en anledning är att vi redan hade intervjuat en av våra informanter vid ett annat tillfälle och vi fick väldigt bra material och inspiration. Det handlade om hans flytt till Sverige och upplevelser kring detta. Vi var överens om att vi skulle be honom att ställa upp ännu en gång, och hjälpa oss med vår uppsats.
Vi valde att intervjua enbart första generationsinvandrare eftersom vi bl a anser att själva begreppet andragenerations invandrare är väldigt problematiskt. Vi ville se hur människor som kommer utifrån ser på svenskarna och Sverige. De som är födda här har vuxit upp med det svenska samhället och svenskarna och har inte samma förhållningssätt till Sverige som människor som flyttat hit med färdiga personligheter och utformade som individer med värderingar och tradition från hemlandet. Det är den svenska skolan, det svenska samhället och sättet att leva som barn till invandrare oftast bäst känner till och avståndet till föräldrarnas hemland är ibland större än det till Sverige. Vi ville få inblick i hur de som har något annat att jämföra med ser på Sverige och svenskarna. Dessutom är vi
väldigt kritiska till att betrakta barn till invandrare som invandrare då de inte har invandrat utan Sverige är deras födelseland.
Vi utförde fem intervjuer och för att kunna försäkra oss om att vi verkligen fick svar på uppsatsens huvudfrågor gjorde vi ett subjektivt urval. För att rekrytera personer som motsvarade vår uppsats behov, utnyttjade vi våra personliga kontakter, privat, på skolan och på våra arbetsplatser. För att undvika
intervjupersoner som med stor sannolikhet skulle ha likadana åsikter, valde vi att rekrytera personer som inte känner varandra och inte har samma bakgrund. Detta även för att få så stor spridning som möjligt på våra informanter. Våra
intervjupersoner var: en engelsman, en dansk, en bosnier, en palestinier och en irakier. Vi har medvetet valt att inte ytterligare beskriva dem för att kunna säkerställa deras anonymitet. Det enda som framgår i vår analys är deras ålder, etnicitet och hur länge de har varit i Sverige.
2.3 Intervjuer
Kvalitativa intervjuer är en konversation, ett samspel mellan intervjuaren och intervjupersonerna (Kvale, 1992). Våra intervjuer har en icke-standardiserad karaktär och vi visste inte från början vilka frågor som är betydelsefulla och centrala, utan vi försökte anpassa oss till situationen och vi var uppmärksamma på det som sagts skulle kunna vara avgörande och viktigt för studiens syfte.
Följdfrågor utvecklades oftast som en konsekvens av tidigare frågor och svar. Det gick inte att förutsäga intervjuernas förlopp och var vi beredda på överraskningar. Som forskare strävade vi efter att sätta våra tidigare kunskaper inom parantes och på så sätt vara mer öppna för nya utgångspunkter, samtidigt som det var viktigt att vi hade skaffat oss förkunskaper om ämnet. (Starrin & Renck, 1996)
Vi var medvetna om att det var centralt för oss att vara objektiva vid själva
intervjutillfällena och inte låta oss styras av våra egna kunskaper, men vi var även medvetna om att det är svårt att bortse från våra tidigare inhämtade kunskaper. På samma sätt som dessa kunskaper hjälpte oss vid utformandet av intervjuguiden och frågeställningarna skulle de kunna påverka vårt sätt att ställa följdfrågor. Vi har strävat efter att vara öppna för den nya inblicken i ämnet som våra informanter skulle kunna ge oss.
Språket var också en viktig faktor som vi funderade över och diskuterade. Två av våra informanter är högskoleutbildade i Sverige och det kändes naturligt för dem att intervjuas på svenska. Dessutom var de insatta i både det akademiska språket och delvis i själva ämnet. Eftersom en av oss är bosnier, hade vi tänkt föra en dialog med vår bosniska informant om det hade varit lättare för honom att
intervjuas på hans modersmål. Men innan vi hann lyfta fram frågan berättade han att han tänker intervjuas på svenska eftersom han ansåg att det var lättare för oss att transkribera och bearbeta materialet och för honom spelade det ingen roll. Den danske informanten är uppvuxen i Sverige och det var således naturligt för honom att prata svenska. När det gällde våra informanter med palestinsk, respektive irakisk bakgrund, hade vi bara svenska som alternativ eftersom det var det språket de talade bäst efter sina modersmål. De var lite osäkra i början och har pekat på att det hade varit lättare för dem att prata på modersmålet. Vi har strävat efter att anpassa oss efter deras språkliga möjligheter och har upprepat deras svar för att försäkra oss om vi hade uppfattat dem rätt. Nu, efteråt tycker vi att det har gått väldigt bra.
Personliga intervjuer är lättare att kontrollera och att det är bara en persons åsikter som står i fokus, vilket underlättade för oss att relatera specifika synpunkter till bestämda människor. Gruppintervjuer har dock sina fördelar i att de kan hjälpa till i avslöjandet av konsensusuppfattningar, genom att informanterna har möjlighet till utbyte av sina synpunkter vilket i sin tur ökar svarens tillförlitlighet.
Nackdelen med gruppintervjuer är att vissa eventuellt pratar mer och andra kommer inte alls till tals, särskilt om någon har åsikter som strider mot gruppens generella ståndpunkter. Denne skulle i så fall kunna vara benägen att tveka inför att våga föra fram sina synpunkter. (Descombe, 1998)
Det var dessa för- och nackdelar vi tog hänsyn till förutom de praktiska när vi planerade våra intervjuer. Eftersom vi var ute efter informanternas personliga åsikter och inte ville att de skulle påverka varandra så kändes personliga intervjuer som mest lämpliga.
Inte minst språket var en viktig faktor. Vi var en intervjuare vid varje intervjutillfälle, vilket har både sina praktiska och mänskliga skäl. De gick
snabbare på det viset eftersom vi kunde utföra två intervjuer åt gången, oberoende av varandra.
Våra bakgrunder var också viktiga när vi funderade över vem som skulle komma att utföra intervjuerna. En av oss är svensk och en bosnisk, d v s en av oss har invandrarbakgrund. Vi kom fram till att vi kunde uppnå bättre resultat och få mer avslappnade intervjuer om den av oss med invandrarbakgrund intervjuade de personer som från början visat att de hade övervägande negativa bilder om svenskarna och Sverige. Att prata i termerna ”de, svenskar” i stället för ”ni, svenskar” är lättare, tyckte vi. De flesta människor undviker att såra någon direkt och därför ansåg vi att de kanske skulle känna sig bekvämare med en intervjuare med utländsk bakgrund i stället för en med svensk bakgrund. Det hade varit svårare för informanterna att prata negativt om svenskarna med en svensk, ansåg vi. Den svenska av oss intervjuade till slut de som hade en västerländsk bakgrund, engelsmannen och dansken. Dessutom spelade personliga kontakter stor roll vid själva urvalet. Bekräftelse av fördomar eller inte, så råkade den av oss med icke-svensk bakgrund känna fler människor med olika invandrarbakgrunder. Detta ledde till att denne redan hade lite kontakt med intervjupersoner, om även indirekt. Alla dessa faktorer spelade stor roll i valet av tillväggångssätt för oss. En annan svårighet som vi tänkte skulle kunna uppstå var att informanterna inte vågar svara helt uppriktigt utan ger oss svar som de anser vi förväntar oss att få, eller försöker vara politiskt korrekta i sina svar. Här strävade vi efter att uppträda på ett objektivt och neutralt sätt och övertyga dem om att det är deras egna upplevelser som är viktiga, samt att lyfta fram att de kan avbryta när som helst och att vi kan garantera deras anonymitet.
När det gäller de mänskliga skälen så var det våra personliga kontakter som var behjälpliga vid urvalet och det kändes mest naturligt och avslappnad att intervjuas av den person man kände och hade förtroende för.
Vi har spelat in samtliga intervjuer digitalt för att kunna koncentrera oss på själva samtalet. Vi har diskuterat detta med samtliga intervjupersoner och alla har gått med på att låta sig spelas in. Vi har låtit informanterna bestämma plats för intervjuer. Två av dem valde att intervjuas hemma hos dem, två valde sin arbetsplats och en träffade vi på skolan. Intervjuerna varade mellan 45 min och 1,5 timme. Det var ingen som efteråt tyckte att det var besvärligt eller att de hade känt ett obehag. Samtliga var väldigt öppna och gav oss mycket personliga svar. Det vi själva märkte var att de som hade studerat eller studerar hade det lättare att
hitta ord och pratade mycket omfattade. Ingen av intervjuade tänkte att bandspelare var till besvär.
2.4 Beskrivning av bearbetningen av empirin
Det som är utmärkande för en kvalitativ metod är att insamlingen och analysen av data hänger ihop. Vi både tolkade och analyserade det som informanterna sa vid intervjutillfället samtidigt som vi lyssnade, även om vi inte alltid varit medvetna om detta. Efter själva insamlingsprocessen var det vi som skulle komma fram till mönster och betydelser av insamlat material. Vi gick igenom inspelade intervjuer och anteckningar upprepade gånger för att upptäcka alla detaljer och synvinklar. (Rosengren & Arvidson, 2002)
Databearbetning innebär att reducera insamlad data i materialet som kommer att användas i själva analysen. Efter att vi transkriberat inspelade intervjuer
ordagrant, har vi läst var och en av dem flera gånger. Vi fortsatte genom att tematisera dem, en i taget. Vi strävade efter att hitta centrala ämnen eller berättelser och synvinklar i det som intervjupersonerna sa. Nästa steg var att försöka dela upp dessa teman i olika delar och hitta passande begrepp för dem, eller koder. För att tydliggöra kodernas innebörd plockade vi fram delar i texten som är relaterade till dem. Efter att vi har utfört tematisering och kodning av samtliga intervjuer, jämförde vi dem för att hitta gemensamma mönster, eller begrepp. Dessa begrepp är kategorier som vi jobbade med i vår analys. Vi var inspirerade av Grounded teori som betyder att forskaren i sitt arbete inte har en bestämd teori som avgör själva datainsamlingen utan tvärtom – de svar vi fick i intervjuerna fick bestämma teorierna. (Starrin, 1996)
Vi följde inget manus steg för steg utan vi anpassade oss till det material vi hade. Grounded teorins representanter strävar inte efter att bestämma en metodologi utan de låter sig inspireras till en kreativ process. De menar att det är just detta som är bra med teorin och vi håller med om det. (Starrin, 1996)
Att dela upp materialet i olika teman, begrepp och ämnen underlättade vår materialanalys.
I själva analysen letade vi efter skillnader och likheter i våra intervjuer och definierade dem.
För att underlätta för läsaren har vi flätat ihop analys och sammanfattning av intervjuerna, vi ansåg att det var den bästa metoden för just vårt arbete.
Vi började med så lite förutfattade meningar och frågor som möjligt för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi var medvetna om att våra egna upplevelser av själva ämnet skulle kunna ha inverkan på analysen och reflekterade därför även över detta. Efter sammanfattningen, den preliminära analysen och jämförelsen av våra intervjuer, bestämde vi oss för teorier som vi använde för djupare analys av data. I analysen reflekterade vi över skillnader och samband mellan empirisk data och valda teorier. Vi har försökt att tydliggöra våra kopplingar med hjälp av citat. Vi jämförde våra resultat med existerande forskning om fenomenet. Vid
utförandet av analys strävade vi efter att besvara våra frågeställningar och vår problemformulering för att försäkra oss om att vi hade uppnått arbetets syfte.
2.5 Etiska överväganden
Vi funderade ur det etiska perspektivet redan från början och genomgående i vår arbetsprocess. Ämnet som vi valde kan vara känsligt både för våra informanter, för oss själva och eventuellt för läsare.
Vi följde de fyra etiska principerna genom att informera samtliga informanter både muntligt och skriftligt om uppsatsens syfte och dess frågeställningar. Vi var noga med att förklara för dem att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst, utan förklarningar kunde avbryta den. Vi har även inhämtat skriftligt
samtycke från samtliga. Vi har tagit hänsyn till anonymiteten genom att
omöjliggöra identifiering av de intervjuade personerna. Alla namn, arbetsplatser och annan information som skulle kunna röja deras identiteter tog vi bort i själva uppsatsen. Samtliga informerades om att vi kommer att spela in intervjuerna och om hur materialet kommer att användas senare i arbetet, samt att arbetet kommer att publiceras på Malmö högskolas hemsida och att våra intervjupersoner kan ta del av arbetet när det blir färdigt. Våra informanter ställde upp frivilligt och vi strävade efter att de genomgående skulle vara medvetna om att deras deltagande har denna karaktär.
I början av arbetet funderade vi över olika risker såsom att våra frågor skulle kunna röra upp känslor hos informanten som kunde vara svåra för dem att hantera. Att berätta om sina eventuella negativa erfarenheter av Sverige eller med
svenskarna skulle kunna väcka starka känslor eller obehag hos dem.
Vi visste att några av våra informanter flydde från kriget i sina hemländer innan de kom till Sverige och vi var medvetna om att intervjun skulle kunna återuppliva alla dessa negativa emotioner hos dem. En av oss är som tidigare nämnt bosnier och har själv upplevt kriget och dess påföljder och vet att det aldrig är lätt att berätta om de erfarenheter som gjorts i samband med krig.
Det var därför viktigt, tyckte vi, att vi var förbereda på spontana ändringar i själva intervjuerna, att visa förståelse och att t o m avbryta intervjuerna om det skulle vara för jobbigt för informanten.
Vi anser att våra informanter kan ha nytta av intervjuerna genom att de fick en möjlighet att själva fundera kring ämnet och sätta ord på egna
upplevelser och inställningar och på så sätt kunna formulera sina känslor kring ämnet. Samtidigt kan de själva eventuellt komma på nya möjligheter och nya synsätt.
Det som vi hela tiden var medvetna om var våra olika bakgrunder och dess inverkan på genomförandet av intervjuerna, analys och egna reflektioner. Vi anser att ingen människa är ett oskrivet blad och att alla bär vi våra erfarenheter och intryck med oss oavsett vad vi gör. Att den svenske av oss kan känna obehag vid negativa kommentarer om svenskarna eller att den bosniske tror att hon förstår andra invandrare bättre var möjliga situationer vi funderade över. Vi har försökt att genomgående reflektera över våra egna känslor och tankar kring resultatet. På samma sätt som våra
informanter så, anser vi, fick även vi en möjlighet att fundera djupare kring ämnet, våra uppfattningar och fördomar. Vi tycker att vi lyckades i att utföra intervjuer och analys på ett objektivt sätt inte minst just pga våra bakgrunder och balansen dem emellan.
3 TIDIGARE FORSKNING
Vi läser socionomutbildningen med mångkulturell inriktning och i termin fyra läste vi om kultur och mångkulturlitet med syfte att koppla frågor som rör etnicitet till socialt arbete och ge oss ökad förståelse för vardagssamspelet i mångkulturella miljöer. Genomgående i vår studielitteratur fick vi möjlighet att fördjupa oss i hur svenskarna ser på invandrare och problematiken kring detta. Invandrarnas
utanförskap, segregation, rasism, omvänd rasism och islam och muslimer i den svenska skolan är några av de ämnen vi läste om. Även i media och i allmänhet är det främst invandrare och synen på dem som står i fokus och de betraktas oftast som en homogen grupp. Vi har kommit fram till att vi saknade omvända bilden, d v s insikt i invandrarnas syn på svenskar. När vi försökte hitta litteratur som var relevant för vårt arbete, hamnade vi oftast i böcker och forskning som rör närings- och affärsvärlden. Vi har valt ett exempel på dessa studier, Jean
Phillips-Martinssons bok som omfattar de vanligaste stereotyper om svenskarna, både de fysiska och de psykiska. Vi redovisar även för allmänna studier om stereotyper och dem närliggande begrepp. Vi har även läst Herlitz och Otterbeck som har en annan infallsvinkel när det gäller problematiken kring svenskar och invandrare. För att öka vår förståelse för problematiken har vi också läst böcker om svensk kultur och seder som ”Svenskar mm” av Augustsson (2004), ”Svensk mentalitet” av Daun (1994), ”Svenska vanor och ovanor” av Frykman och Löfgren (1991) och ”Tvärkulturella möten” av Allwood och Franzén (2000). Denna forskning kommer vi att återvända till och ta upp i slutdiskussionen. Detta gör vi för att tydliggöra våra åsikter och inställningar till studiens resultat och ämne.
3.1 Stereotyper i litteraturen
Människor har ofta stereotypa bilder om andra människor i sin omgivning. P R Hinton (2003) menar att dessa stereotyper kan styra vårt sätt att bemöta andra och att vi där igenom behandlar dem orättvist. Han undrar vad som skiljer ett rationellt omdöme från det stereotypa och om vissa stereotyper innehåller sanningen.
(Hinton, 2003)
Martinsson (1992) beskriver vissa typiska kulturella karaktäristika som svenskarna har och dess betydelse på ett internationellt plan. Boken är främst avsedd för affärsmän som arbetar internationellt, exempelvis utländska affärsmän som kommer till Sverige eller de svenskar som reser till andra länder. Svenskarna uppfattas allmänt som bl a långa, blonda och blåögda, socialister som älskar alkohol och älskar i synd dagen lång. De är effektiva och ärliga, har höga löner, dåliga på att konversera och själmordsbenägna.
Den svenske affärsmannen betraktas som oflexibel i sitt sätt att uppträda och att förhandla.
Han är konflikträdd, långsam i beslutsfattandet, överförsiktig och överpunktlig. Det är svårt att verkligen lära känna och att arbeta med honom. Han är långsam och självbelåten.
Svenskarna i affärsvärlden skulle beskriva sig själva som välorganiserade, pålitliga, korrekta, seriösa, tysta, rationella, effektiva, jämlika, ”lagom”, diplomatiska, välutbildade och artiga.
Sverige som land uppfattas antingen som ett ekonomiskt paradis eller som ett exempel på det värsta som kan följa ett välfärdsamhälle. (Martinsson, 1992)
Hintons (2003) bok “Stereotyper, kognition och kultur” har till större delen den uppfattningen att vi bedömer andra människor främst med utgångspunkt i de kategorier de räknas till och inte som individer när det gäller stereotypering. Han tar upp fransmän som exempel och menar att vi eventuellt betraktar en fransk individ som en bra älskare, kultiverad och duktig på att laga mat. Allt i
överstämmelse med den stereotypa bild vi har om fransmän som kategori, i stället att se honom som en unik individ. Som konsekvens av detta, drar vi slutsatser och gör bedömningen genom olika kategorier av människor. (P R Hinton, 2003) Stereotyper om andra folkgrupper påverkar människors förhållningssätt gentemot dem. Otterbeck har studerat muslimer i den svenska skolan men även hur
svenskarna och det svenska samhället uppfattas i detta sammanhang.
Sättet som invandrare ser på svenskar beror på de myter som finns om dem. Med myter menar Otterbeck de historier och s k sanningar som florerar bland
enklaviserade grupper om majoritetsbefolkningen. Dessa myter är ofta berättelser om vad andra muslimer har råkat ut för i samhället de lever i och de förs ofta vidare från den äldre generationen till den yngre. Några av de myter och stereotyper som muslimer har om svenskarna är att de är sexuellt frigjorda, omoraliska och fullständigt hämningslösa. De antingen hatar eller är rädda för muslimer och de tror att alla muslimer är extremister. Svenskar är rasister och de tycker absolut inte om muslimska män. Svenskar anställer inte muslimer och speciellt inte kvinnor med slöja och de anser att alla muslimer lever på bidrag och försöker utnyttja systemet.
Naturligtvis finns det positiva stereotyper med som att Sverige är ett perfekt demokratiskt land som tar ett internationellt ansvar. Någon menar att svenskar är lojala vänner som inte sviker. (Otterbeck, 2000)
3.2 Missförstånd och olika kulturer
Martinsson (1992) visar med hjälp av fakta och statistik att de flesta myter inte håller och menar att flera av de negativa intrycken oftast beror på fel
uppfattningar och misstolkningar av varandras kommunikationssignaler. Enligt honom missförstår människorna som kommer från skilda kultur varandra oftast eftersom de tolkar sina upplevelser endast utifrån sitt eget kulturmönster. (Martinsson, 1992)
Herlitz (2001) tar upp problemen som kan uppkomma när vi flyttar och bosätter oss i en annan kultur. Han skriver att det är skillnad på att vara turist i ett land och att komma till ett nytt land för att bo och arbeta. Han beskriver att många drabbas av något som han kallar kulturchock. Han menar att kulturchocken uppstår när vi blir förvirrade i nya kulturer, när vi inser att vi drar oriktiga slutledningar av t ex gester och mimik. Vi råkar kanske ut för uppföranden, symboler och värderingar som vi inte känner igen. Det är känslan av främlingskap och förvirring som skapar kulturchocken. Han beskriver kulturchocken som ”depressioner eller ångest som en följd av förvirringen” (sid 108) Den här förvirringen drabbar oftast människor som vistas i ett land en längre tid. Den första tiden i ett nytt land brukar beskrivas som en smekmånad där allting är nytt och spännande, något exotiskt och
uppskattat. Efter några månader brukar smekmånaden ta slut och bristerna i det nya samhället gör sig till känna. För många kan kulturchocken ta sig i många uttryck, ett kan vara aggressivitet som ett sätt att handskas med frustrationen. Det är vanligt att man samtidigt förhärligar sitt eget land. En annan reaktion kan vara att personen blir rädd eller osäker inför den nya kulturen som de inte förstår. De stannar gärna hemma i sin trygga miljö så att de slipper att konfronteras med det
skrämmande. Det är vanligt att män från kulturer där mannen är auktoritär börjar isolera sina familjemedlemmar i ett sätt att skydda dem från det nya och
skrämmande.
Ofta kan t ex flyktingar som inte ser något slut på vistelsen förhärliga det gamla landet och hemlängtan växer. Herlitz (2001) skriver att många väljer att leva på två olika sätt efter flytten. När det gäller den sociala biten och i kontakten med myndigheter så väljer man att anpassa sig till det nya landet medan man behåller ursprungslandets värderingar och traditioner i den personliga kretsen bland vänner och familjen.
Herlitz (2001) menar att det är lätt hänt att personer som befinner sig i
kulturchock i ett land där invånarna har en annan hudfärg eller på annat sätt ser annorlunda ut ofta kan göra rasistiska generaliseringar. På detta sätt fråntar man individerna rätten att vara unika. På så sätt har man snabbt skapat stereotyper. Herlitz (2001) har såsom åsikt att det är när våra värderingar blir omöjliga att ändra som rasismen kommer upp till ytan. (Herlitz, 2001)
3.3 Tips och råd
Martinsson (1992) avslutar sin bok med några rader till alla som tänker bosätta sig i Sverige om än bara tillfälligt; Språket är det viktigaste verktyget om man vill bli delaktig i kulturen och svenskarnas värderingar, tradition och attityder. Han menar att även om det kan vara behjälpligt att ha sina landsmän i närheten så finns det en risk att dessa kan påverka de egna uppfattningarna om svenskarna och Sverige. Det är bättre att försöka skaffa svenska vänner och själv lära känna Sverige som land. Martinsson (1992) beskriver i detta sammanhang de typiska svenska sätten att umgås och vara ute så som skogpromenader, jogging, idrott och föreningar. Svenskarna har inte för vana att hälsa hos varandra och har stor respekt för andras privatliv. De ler inte mycket, men beundrar dem som gör det avslutar han och skriver att det är viktigt att lära känna svenskarna och bygga bro mellan sin egen kultur och den svenska kulturen och att inte släppa sin egen identitet. (Martinsson, 1992)
Herlitz (2001) skriver att det är viktigt att komma ihåg i ett kulturmöte att även jag som individ är delaktig. Detta innebär att jag som person har ett ansvar och att kommunikationen måste baseras såväl på respekt som på intresse. Det är nyttigt för oss att tänka oss in i vad det innebär för oss att vara svenskar och att sen tänka oss att vi kommer att tvingas att leva utan allt det. Då kan vi kanske börja förstå hur det är att flytta till ett nytt land med en ny kultur. Han menar att det är nyttigt att se den svenska kulturen ”utifrån” eftersom det kan ge en distans till den egna kulturen som kan vara mycket nyttig i mötet med människor från andra kulturer. Hans råd till människor som ska flytta utomlands under en längre tid är att läsa på så mycket som möjligt om landet och dess kultur. Han menar att vår kunskap om landet kommer att väcka respekt och på så sätt kan det vara lättare att få kontakt med andra. Man måste också sätta sig in i landets världsbild och försöka se
världen som de gör och förklaringen på varför de gör det. Det är viktigt att komma ihåg att när misslyckandena kommer och det kan vara svårt att passa in så måste vi tänka på att kulturmötena är en tvåväg. Det kan vara lätt att glömma att det vi tänker och gör inte alltid är det rätta eller det enda sättet. Det är viktigt att inte heller nedvärdera sin egen kultur utan att vara stolt över den. (Herlitz, 2001)
3.4 Att tolka signaler
Vi har valt att ta med Herlitz (2001) då vi anser att hans bok Kulturgrammatik är relevant för vår uppsats då han beskriver den svenska kulturen och dess uttryck på ett lättförståeligt sätt. Hans forskning, tycker vi, är ett bra sätt att förklara varför
det är lätt att det stereotypa tänkandet uppstår eftersom det kan vara väldigt stora skillnader mellan olika kulturers grammatik och att det då kan vara lätt att missförstå varandras vanor och traditioner.
Herlitz (2001) beskriver kulturell grammatik liknande språklig grammatik. Han menar att vi, när vi talat vårt modersmål, inte tänker på vilka ord vi ska använda men vi vet att vi måste formulera meningarna på ett speciellt sätt för att få andra människor att förstå vad det är vi menar. På samma sätt menar han att kulturell grammatik fungerar. Vi är inte medvetna om alla våra handlingar och beteenden men vi använder oss av de kulturella regler som finns för att kunna skicka ut och tolka signaler på rätt sätt. Han menar att vi måste lära oss den kulturella
grammatiken i det nya landet för att till fullo kunna förstå och bli integrerade i en annan kultur.
I sin bok pratar Herlitz (2001) om att det finns medvetna och omedvetna uttryck för kulturella handlingar. Som exempel tar han upp att svenskar står 60-80 cm ifrån varandra när de pratar. Han menar att det avståndet är omedvetet men kulturellt betingat. Bland medvetna kulturella handlingar kan vårt val av klädsel vara. Han har som åsikt att vårt val av kläder är ett uttryck för vår kulturella identitet och att det är först när någon bryter mot en kulturell regel som de blir tydliga och de kommer upp i vårt medvetande.
Herlitz (2001) menar att vi växer in i vår kultur. Redan vid födseln påverkas vi av vår kulturella omgivning då det är omgivningen som dikterar reglerna för vad som är kulturellt accepterat för oss. I barnuppfostran förmedlas vad som är rätt och fel, bra och dåligt, manligt och kvinnligt osv. När vi uppfostrar våra barn ger vi dem en kulturell kompetens. Det är här stereotyperna föds då vi bedömer andra människor utifrån vår föreställning om hur världen ska vara. (Herlitz, 2001) Otterbeck (2000) beskriver den ofta stereotypa bild som finns av muslimer. De ses ofta som en homogen grupp även om det är stor skillnad även på muslimer
beroende på var de kommer ifrån. Det är också vanligt att muslimers handlingar och beteenden tolkas utifrån hur deras kultur eller religion förväntas att se ut. Detta gör att alla individuella variationer förringas och hela gruppen muslimer blir avindividualiserad. Denna typ av syn på andra människor är en fara menar
Otterbeck (2000) och anser att alla människor måste ses utifrån sin individuella tro och personlighet.
Han skriver vidare att det ofta kan vara lättare för en muslimsk kvinna att få hjälp av myndigheter då en vanlig uppfattning är att det är synd om kvinnorna och muslimska män ses som förtryckare och ett hot. Islam beskrivs ofta som en religion som förtrycker kvinnor och tillåter kvinnomisshandel och som placerar mannen som en tyrann över kvinnan.
Precis som att dessa bilder av muslimer är stereotypa så har många av de
muslimer som kommer till Sverige uppfattningar om hur svenskar lever och är. En del har en tanke om Sverige som ett kristet land medan andra tycker att det är gudlöst och materialistiskt och så finns det de som anser Sverige vara ett perfekt islamiskt samhälle.
Vidare skriver Otterbeck (2000) att den forskning om muslimer som har gjorts i Sverige har varit bristfällig och man har inte lyckats sära på den normativa seden och den faktiska seden. (Otterbeck, 2000)
4 BEGREPPSDEFINITIONER
För att kunna klargöra vad vi menar med begrepp som förekommer i uppsatsen har vi valt att definiera dem i ett eget kapitel för att undvika missförstånd med vad vi menar med begreppen.
4.1 Stereotyp
För att kunna förstå vad stereotyper är bör man ta hänsyn till tre principer som är vägledande i socialpsykologi av stereotyperingen menar McGarty, Yzerbyt & Spears (2002). Dessa tre principer är:
a) stereotyper hjälper vid förklaringar
Vi kan inte få intryck om en grupp människor om vi inte kan peka på skillnader mellan de och en annan grupp. Kategorisering är en social process där vi upptäcker dessa skillnader eller likheter.
b) stereotyper är energisparande apparater eller uppfinningar
Människor hjälps av stereotyper i att förstå omvärlden och social psykologi förklarar detta med att vi sparar energi och ansträngningar på det viset. c) stereotyper är en tro eller en övertygelse som delas av en grupp människor Stereotyper drar inte så mycket uppmärksamhet till sig om de inte delas av en större grupp av människor. Delade stereotyper är även användbara när en grupp ska kunna förutsäga och förstå beteendet av en annan grupp. (McGarty, Yzerbyt & Spears, 2002)
Enligt wikipedia så definieras stereotyp som en inre bild av en grupp och dess medlemmar. Oftast är bilderna förenklade och negativa och de grundar sig i egenskaper som gruppmedlemmarna påstås ha. (www.wikipedia.org 080313) I boken ”Rasismens yttringar” (Wigerfelt och Wigerfelt, 2001) beskrivs
stereotyper som första steget mot rasism då folkgrupper ges utseendemässiga och kulturella drag som anses vara typiska för dem. Stereotyper kan hjälpa individer att skapa ordning och reda i en värld som kan vara svårbegriplig men det är också ett sätt att utestänga andra grupper. Stereotyper kan användas för att rättfärdiga orättvis behandlig eller privilegier men de kan också användas i kampen mot makten för att skapa större rättvisa mellan grupper. (Wigerfelt och Wigerfelt, 2001)
Utifrån psykologiska perspektiv har en stereotyp tre viktiga komponenter: 1 Människor som tillhör samma grupp känns igen på en viss egenskap, exempelvis nationalitet, religion eller etnicitet.
2 följaktligen tillskrivs gruppen vidare egenskaper såsom t ex temperamentsfulla, långa, ljusa.
3 till sist när vi upptäcker att en person tillhör en viss grupp, t ex svenskar, tillskriver vi denne den stereotypa egenskapen.
Människor stereotyperar när de tillskriver en peson egenskaper med dennes grupptillhörighet som utgångspunkt och tar för givet att alla i en viss grupp är likadana, att det inte finns skillnader.
(Hinton, 2003)
En annan definition av stereotyp är slentrianmässig, alltid lika dan (Bonniers svenska ordbok, 2002) I Svenska akademins (1984) ordlista beskrivs också stereotyp som oföränderlig, alltid lika dan och enahanda. Vi har valt att inte använda oss av den definitionen då vi inte anser den vara relevant för vår uppsats.
Definitionen av stereotyp som oföränderlig känner vi ligger utanför det vi är intresserade av i vår uppsats då syftet med uppsatsen är att reda ut de stereotyper och föreställningar som beskrivs i den första definitionen. Det är just den inre bilden av andra människor som vi tänker studera genom att intervjua invandrare för att se hur deras bild av Sverige och svenskarna ser ut. .
Vi kommer i vårt arbete att använda begreppet fördom som en synonym till stereotyp, då särskilt när det gäller negativa stereotyper.
4.2 Invandrare
En invandrare är, enligt wikipedia, en person som har flyttat från ett land till ett annat med intentionen att stanna i landet i minst ett år. Det finns olika kategorier av invandrare och de kan vara flyktingar, arbetsmarknadsinvandrare och
anhöriginvandrare. En invandrare är född i ett annat land men är folkbokförd i Sverige och kan vara antingen utländsk eller svensk medborgare. Enligt wikipedia är en invandrares barn som är födda i Sverige inte invandrare och kan inte kallas för andra generationens invandrare. (www.wikipedia.org 080329)
Även Wigerfelt och Wigerfelt (2001) definierar invandrare som en person som har invandrat till Sverige och som har varit bosatt här en längre tid, minst ett år. Har en person varit här kortare tid än ett år räknas den som turist. Vi kommer att använda oss av denna definition.
Allwood och Franzén definierar invandrare i boken Tvärkulturella möten (2000) som dels de människor som har kommit till Sverige som arbetskraft och de som har kommit som flyktingar. En flykting är en person som har flytt från sitt hemland på grund av ras, religion, nationalitet, etnisk tillhörighet eller politisk uppfattning. Inom gruppen flyktingar finns det kvotflyktingar och de facto-flyktingar. Kvotflyktingar är personer som på grund av omständigheter inte kan fly på egen hand som t ex krigsskadade eller tortyroffer. De har redan innan avresan till Sverige beviljats uppehållstillstånd inom flyktingkvoten. De facto-flyktingar är de som flyr undan t ex krig och konflikter och som kommer till svenska gränsen och söker asyl. (Allwood och Franzén 2000)
4.3 Integration
www.wikipedia.org definierar ordet integration som ”en förening av skilda delar till en större helhet”. Ordet kan användas både för att beskriva målet man vill uppnå men även hur man kan ta sig dit. Wikipedia menar att ordet integration ofta används inom svensk politik som ett uttryck för den gemensamma process när invandrarna anpassar sig till Sverige och när Sverige anpassar sig till
befolkningsförändringen som kommer med invandringen. (www.wikipedia.org
080329)
På länsstyrelsens hemsida www.i.lst.se går det att läsa att integration är att känna sig delaktig i samhället. De menar att en nödvändig faktor i integrationen är ömsesidig respekt och en insikt om varandras bakgrunder som kultur, samhälle och tankesätt. De menar att integration innebär allas rätt att vara olika och att det inte ska finnas ett krav på att invandrare ska ge upp sitt kulturarv. (www.i.lst.se
080329)
Vi bad våra intervjupersoner att definiera begreppet integration för oss för att få en större förståelse och kunskap om hur de definierar ordet. Vi frågade våra intervjupersoner hur de lever sina liv i Sverige och vi undvek medvetet frågan om de uppfattar sig som integrerade.
4.4 Sverige och svenskar
När vi pratar om Sverige så menar vi landet Sverige. Vi har även bett våra intervjupersoner att definiera gruppen svenskar för att få en klar bild av vad våra intervjupersoner menar när de pratar om svenskar.
4.5 Kultur
www.wikipedia.org definierar begreppet kultur som ett sätt att leva som yttrar sig i t ex språk, traditioner och religion. (080329)
Gillis Herlitz beskriver kultur i boken Kulturgrammatik, 2001 som en gemensam livsform och en gemensam världsbild. Han menar att människor med samma kultur reflekterar över omvärlden på ett liknande sätt och det är detta som gör att människor på ett sätt ”hör ihop”. Kultur påverkar våra handlingar och beteenden. Han menar inte att alla i en kultur tycker och tänker likadant men det finns tillräckligt mycket gemensamt för att människor ska kunna tala om en gemensam kultur. I kultur finns det många saker individerna måste veta, allt från stora saker till små som t ex hur man ska hälsa, hur man ska vara klädd och hur man uppför sig på bussen. Herlitz (2001) kallar det för vardaglig kultur och den styrs av gemensamma outtalade överenskommelser som vi ser som näst intill självklara. (Herlitz, 2001)
Kultur är ett samlingsord för de sociala aktiviteter som förenar en grupp
människor. Kultur är alltid i rörelse och förändras i takt med samhället. Det är det lokala området som skapar en kulturell gemenskap men det är viktigt att komma ihåg att även den lokala arenan förändras och det som var en del av kulturen för ett par generationer sedan kan har förändrats och ses inte längre som en del av den lokala kulturen. (Otterbeck, 2000)
5 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Som vi redan beskrivit i metodkapitlet, använde vi oss av de teoretiska
utgångspunkter som vi ansåg var relevanta för arbetets syfte och vårt empiriskta material. Vi började med att tematisera teorierna på samma sätt som vi gjorde med vår empiri för att tydliggöra kopplingar och sambandet mellan dem. Det var våra egna funderingar och frågor vi hade i samband vid sammanställningen av
intervjumaterialet som var avgörande i valet av teoretiska aspekter.
5.1 Lippmanns synsätt
Enligt Lippmann (1922) är stereotyper förenklade bilder vi har om andra människor och företeelser i omgivningen. Han påstod att vi inte handlar med utgångspunkt i en verklig kunskap om omvärlden eftersom denne är för stor och komplicerat för att vi ska kunna ha en sann kännedom om den. Människor
hanterar olika situationer med hjälp av bilder vi konstruerar och detta agerandet är därför inte resultatet av en verklig bild. Lippmann underströk särskilt kulturens betydelse vid definition av bilderna, eftersom dessa konstruerades antingen av individen eller av kulturen. Han menade även att de flesta stereotyper är falska och oböjliga i sin definition. (Lippmann, 1922)
Sammanfattningsvis är stereotyper resultatet av människors kognitiva förmågors begränsningar vars innehåll bestäms av kulturen. De ger nästan alltid en falsk bild av verkligheten och de är inte föränderliga. Ur denna synvinkel framgår det att det finns ett tydligt samband mellan begränsande stereotyper och fördomar. (Hinton, 2003)
5.2 Attributionsteori
Människor som försöker förstå och förklara varför en annan människa agerat på ett visst sätt förbrukar väldigt mycket tid och energi för att komma på orsaker. Attributionsteorin förklarar hur vi, på ett logiskt sätt, strävar efter att komma fram till vad som var orsaken till någon händelse. Det finns dock många situationer där vi inte söker förklaringar, som t ex företeelser som följer sociala konventionen. Att vi hälsar när vi träffar en bekant, exempelvis. Vi tänker dock främst på ett heuristiskt sätt och stereotyper kan i detta sammanhang betraktas som heuristiska förklaringar som på samma sätt som sociala konventioner ger oss färdiga svar på varför vissa beter sig som de gör. Att dra slutsatser utifrån ett schema kan
betraktas som ett slags heuristiskt sätt att fatta beslut. Vårt schema över ett objekt eller en händelse kan anses vara en mental modell, medan vårt tänkande i så fall blir ett schematisk slutsatsfattande.
Om människors beteende motsvarar den stereotypa bilden av dem, är alla förklaringar onödiga. Stereotypen ändras dock inte om en människa ur en viss grupp beter sig annorlunda utan denne betraktas som subtyp, avvikare.
Förändringar av stereotyper kan ske om flera i en grupp ändrar beteendet. (Hinton, 2003)
5.3 Varför är stereotyper osanna?
Brown (1965) var emot tänkesättet att det är generaliseringen i sig som är
problemet och att stereotyper är oäkta därför att de betraktar en mängd människor som lika utan att ta hänsyn till det individuella hos dem. Som ett exempel tog han trafikljus. Varje trafikljus är ett objekt för sig men rödljus betraktas alltid på samma sätt. Det som gör stereotyper problematiska till skillnad från trafikljus är att vi inte kan bedöma om en stereotyp är korrekt eller inte medan vi kan vara säkra angående trafikljus. Han anser att det är etnocentrismen och absolutism som gör att stereotyper blir falska, det faktum att vi tror att vårt sätt att se på världen är det riktiga.(Hinton, 2003)
5.4 Varför har vi stereotyper?
En anledning till stereotyper kan vara frustration och aggression. En person som är frustrerad över t ex sin arbetssituation, har inte alltid möjligheten att rikta sin aggression mot den eller det som är orsaken till själva situationen. Oftast blir man benägen att utse en syndabock (Secord & Backman, 1974). Den frustrerade individen riktar eventuellt sin aggression mot en annan grupp som oftast är svagare, t ex en etnisk minoritetsgrupp. Denna grupp, eller syndabocken bedöms på ett negativt stereotypt sätt. Man kan exempelvis hävda att det var de som tog jobbet ifrån en. Utifrån detta synsätt kan rasistiskt våld betraktas som ett resultat av aggression mot den utvalda syndabocken orsakad av frustration. (Secord & Backman, 1974)
Adorno m.fl. (1950) presenterade en annan förklaring och påstod att fördomsfulla människor oftast är konventionella, att de underkastar sig auktoriteter och betonar styrka och makt. De har oftast en auktoritär personlighet och är benägna att tänka stereotypt. Adorno m.fl. (1950) tar upp ett barn som växer upp i en sträng
hemmiljö som exempel. Barnet känner aggressivitet som inte får uttryck utan bortträngs. Känslorna avbildas däremot på något annat som t ex en svagare
samhällsgrupp. Den auktoritära personen har fortlöpande höga tankar om sin egen grupp, eller familj. Negativa känslor och åsikter om minoritetsgruppen hjälper till att rättfärdiga den egna gruppens status och ställning i samhället.
Sherif m.fl. (1961) och Sherif (1966) utförde en serie undersökningar för att bevisa att stereotyper kan uppstå ur grupprocesser. Resultatet var att fientlighet
mellan olika grupper utvecklas p g a konkurrens. Fördomar och fientlighet mellan grupper beror på rivalitet om resurser. Rivaliteten leder till negativa stereotypa bilder av andra grupper.
(Hinton, 2003)
5.5 Kunskapskällor
Vi får vår kunskap om omvärlden främst genom våra erfarenheter. Men det är inte den enda kunskapskällan. Forskare har kommit fram till att människor har
stereotypa bilder om andra etniska grupper som de själva inte har någon erfarenhet av. (Katz & Braly, 1933)
Det är andra människor som fungerar som en kunskapskälla. (Deutsch & Gerrard, 1955)
Även kultur har stor betydelse. Om det finns samförstånd mellan våra bekanta, vänner, vår familj och media kring våra åsikter om en annan samhällsgrupp är vi troligen mer benägna att godta detta som ett rätt sätt att betrakta gruppen i fråga. (Hinton, 2003)
Det är sannolikt att vi delar den uppfattningen som är utbredd bland andra i vår omgivning. Vår egen kunskap om andra människor och om företeelser kan betraktas som kulturell eftersom människor inom en gemensam kultur delar väldigt många uppfattningar, för dem vidare i kulturen och uppfattar dem som sanningar. (Hinton, 2003)
5.6 Kan människor sluta använda stereotyper?
Hinton (2003) anser att det verkar adekvat att övertyga människor om det negativa med stereotyper och uppmuntra dem att sluta använda sig av dessa, särskilt om det finns ett samband mellan stereotyper och fördomar och om de som använder stereotyperna anses vara fördomsfulla. (Hinton, 2003)
Brown (1965) skrev om en kampanj mot etniska stereotyper som pågick i amerikansk media och som lyfte fram stereotypers inskränkande användning. Människor informerades via TV, tidningar och affischer och uppmanades att sluta tänka stereotypt. Resultatet blev att färre utryckte sina stereotypa åsikter offentligt men Brown påpekade att det är möjligt att dessa behöll sina åsikter för sig själva. (Brown, 1965)
Tatlor & Porter (1994) påstår att det är psykologernas uppfattning att det är viktigt att få människor att inse att stereotypernas ondhet mest härstammar från den amerikanska kulturen. De menar även att motivet har sina rötter i den politiska ideologin om en kulturell smältdegel där människor med olika kulturella
bakgrunder gjordes till amerikaner för att avlägsna kulturella grupperingar. Deras slutsatser är att eftersom forskningen visade att likhet leder till positiva
uppfattningar om varandra, var inställningar om att bli av med skillnader en logisk följd. (Hinton, 2003)
5.7 Kognitiv syn på stereotyper, kan stereotypering betraktas på ett positivt sätt?
Några forskare började se på stereotyper som ett felaktigt och bristfällig tankesätt på 1970-talet. De hävdade att stereotyper inte var ett direkt resultat av ett felaktigt tankesätt utan snarare resultatet av sättet på vilket vår kognition fungerar. Dessa påstående betyder inte att det inte finns fördomar om t ex andra etniska grupper, utan att själva kategoriseringen inte bör betraktas som något onormalt. Det finns även exempel på positiva stereotyper såsom att fransmän är kulturella och romantiska.
Trots det faktum att stereotyper betraktas som en följd av normala kognitiva processer, är det omöjligt att hävda att de inte utgör en felaktigt
föreställning.(Hinton, 2003)
5.8 Kategorisering
Att placera någon i en kategori betyder att vi betraktar någon som en viss typ av person, som en stereotyp och uppfattar denne utifrån egenskaper som tillhör kategorin istället för att utgå ifrån dennes personliga egenskaper. Utifrån olika forskning kring barns förmåga till kategorisering, framgår att vi har en medfödd förmåga att känna igen olika ansikten. Med hjälp av våra erfarenheter utformar vi en enskild syn på andra människor som dock liknar andras från samma kultur pga ömsesidigt påverkan. Dessa kunskaper och kategorier kan lagras i vårt minne som prototyper eller som scheman som vi använder när vi observerar andra människor. Vi använder kategorisering för att lättare handskas med en mängd information vi möter. Kategorisering används också i sociala sammanhang och är en förenkling som är nödvändig på grund av våra kognitiva begränsningar. (Hinton, 2003) Hamilton & Trolier (1986) påstod att vi är tvungna att förenkla eftersom vårt intellekt inte klarar av att hantera mer än en viss mängd information åt gången. Vår informationsbearbetning styrs av två processer; Den första inträffar genom kontrollerad och medveten uppmärksamhet. Systemet har begränsad
belastningsförmåga och påverkas av informationsmängden. Den andra processen styrs av automatisk bearbetning och tar inte hela förmågan i anspråk. Processen utförs snabbt men är varken flexibel eller medveten. (Hinton, 2003)
5.9 Uppkomst av stereotyper och illusorisk korrelation
Stereotypers innebörd är en sammankoppling av vissa egenskaper med vissa grupper av människor som t ex ambitiös och jurist. Hamilton (1979) menar att en korrelation uppstår när två fenomen hänger ihop som exempelvis det faktum att långa människor oftast har större fötter. Illusorisk korrelation inträder om människor tror att det finns korrelation när det egentligen inte gör. Hamilton (1979) anser att detta har inverkan på hur stereotyper av minoritetsgrupper i samhället uppstår. Om vi, individer ur
majoritetsbefolkningsgruppen, inte träffar dem som tillhör minoriteter så ofta är det möjligt att vi formar en illusorisk korrelation om vi observerar att en person ur en minoritetsgrupp gör någonting som är tydligt avvikande. Hamilton (1979) tar upp exemplet med media; När man ser på nyheterna att en person ur en
minoritetsgrupp har mördat någon, är det möjligt att vi associerar hela personens grupp med våld och brott. (Hinton, 2003)
5.10 Social identitet och stereotyper
Hinton (2003) har beskrivit hur kognitiva processer och kategoriseringar
framhåller skillnaden mellan grupper och hur medlemmar ur den andra gruppen följaktligen betraktas som annorlunda, mer än de egentligen är. ”De är inte som vi” (Hinton, 2003, s. 112)
Medlemmar ur den andra gruppen anses dessutom vara mer lika varandra än de egentligen är p g a att skillnaderna inom en grupp undervärderas, vilket resulterar i att alla i en grupp bedöms utifrån deras grupptillhörighet. Eftersom vi
människor har en positiv uppfattning om vår egen grupp, kommer vi att se människor ur andra grupper på ett negativt sätt. ”De är likadana allihop” och ”Vi är bättre än de”.(Hinton, 2003, s. 113) Teori om social identitet utgår
medlemmar i andra grupper. Allt eftersom vi strävar efter att upprätthålla en positiv social identitet. (Hinton, 2003)
5.11 Sociala representationer
Hinton (2003) skriver att begreppet sociala representationer är viktigt därför att det kan vara ett sätt att förklara vardagskunskap i kulturella grupper. Sociala representationer uppstår inom en grupp och dess medlemmar när de får en gemensam social kunskap. Det handlar om ett system av normer och
föreställningar. Sociala representationer är i grunden sociala och inte individuella. (Moscovici, 1984)
Moscocici & Hewstone (1983) och Sommer (1998) lyfter fram medias inflytande på hur snabbt idéer och uppfattningar når och påverkar många människor. Social kunskap konstrueras kollektivt och sprids inom en kultur.
Hinton (2003) hänvisar till Augustinos och Walker (1995) som definierar en stereotyp med hjälp av sociala representationer;
” Stereotyper är mer än bara kognitiva scheman. Stereotyper är sociala representationer: de är objektifierade strukturer, av kognitiv och emotionell beskaffenhet, som beskriver en utbredd syn på olika grupper i samhället, och som uppstår och utvecklas vid en viss historisk tidpunkt, i ett visst socialt och politiskt sammanhang. Det är inte så att stereotyper bara existerar i huvudet på vissa individer. De konstrueras socialt och diskursivt genom vår vardagliga
kommunikation, och när de väl är objektifierade får de en oberoende ställning och ofta en normativ funktion. Det är naivt att hävda att stereotyper bara är en
biprodukt av vårt kognitiva behov av att förenkla verkligheten.” (Hinton, 2003, s. 155)
6 SAMMANFATTNING AV INTERVJUERNA
OCH ANALYS
6.1 En definition av svenskar
För att klargöra vem som är svensk bad vi våra intervjupersoner att berätta för oss vem de räknar som svensk. Detta gjorde vi för att vi skulle kunna få en
uppfattning om vem som placerades in i gruppen svensk av våra intervjupersoner och för att vi lättare skulle veta vilken grupp våra informanter eventuellt hade stereotypa tankar om.
I våra intervjuer ställde vi som sagt frågan om vem som våra intervjupersoner räknar som svenskar och genomgående har vi fått svaret att alla som har svenskt medborgarskap är svenkar.
”Svensk är den som har svenskt medborgarskap. Alla som har svenskt
medborgarskap anses alltså vara svenskar men jag tycker att alla som är födda i Sverige eller som har flyttat hit så pass tidigt i livet att de inte har hunnit få någon annan bakgrund förutom svensk och som anser sig själv vara svensk, de borde räknas som svenskar.”
Denna intervjuperson anser att de som flyttade hit i så ung ålder att de inte
kommer ihåg någon annan tradition borde räknas som svenskar, oavsett var deras föräldrar kommer ifrån men han menar att det inte är så då många aldrig ses som svenskar i andras ögon fast de är svenska medborgare. Han tycker inte att
