Ska vägledaren uppmuntra till drömmen eller sätta stopp för den?

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Ska vägledaren uppmuntra till drömmen eller

sätta stopp för den?

Should the career counselor encourage the dream or put an

end to it ?

Majsa Touhami

Emelie Lamberth

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2020–06-03

Examinator: Elin Ennerberg Handledare: Laid Bouakaz

Sammanfattning

Då vi upplevde att det saknades verktyg för att möta sökande med svåruppnåeliga mål, blev det en självklarhet att syftet med arbetet skulle vara att beskriva hur och vilka metoder studie- och yrkesvägledare arbetar och använder sig av med sökande vars mål är

svåruppnåeliga samt hur de uppfattar och definierar svåruppnåeliga mål. Vi användes oss av kvalitativ metod då vi ville få fram informanternas personliga berättelser.

Vi har även valt att ta upp teorier som vi anser betydelsefulla för vår studie. För att kunna analysera vårt resultat utgick vi från Hodkinson och Sparkes teori “Careership” och

samtalsmodellerna, Gerard Egans “The skilled helper” och William R Miller & Stephen Rollnick “Motiverande samtal”.

I resultatet av vår studie framkom det att faktorer som kan påverkar en individs

svåruppnåeliga mål är samhället, omgivningen och den sökandes självbild. Det framkom även att relationen mellan vägledaren och den sökande är viktig för att den sökande ska kunna göra välgrundade val. Det är också av vikt att samtalsledaren i samtalet med den sökande vars mål är svåruppnåeliga arbetar med att vidga handlingshorisonten genom att aktivt lyssna, vara närvarande och ställa öppna frågor samt ge rätt information för att den sökande ska kunna göra välgrundade val.

Nyckelord: Career counselor, career guidance, difficult goals, svåruppnåeliga mål, unrealistic goals.

Förord

Vi vill börja med att tacka alla intervjupersoner för att det var generösa nog att dela med sig av sina erfarenheter, tankar och åsikter. Utan er hade denna studie inte varit möjlig. All den information som vi fått ta del av under studiens gång är något som kommer att berika och hjälpa oss i vårt kommande yrke som blivande studie- och yrkesvägledare.

Vi vill tacka vår handledare Laid Bouakaz för stöttningen, särskilt i slutet av vår process. Vi vill även tacka de personer i våra liva som stöttat oss genom hela arbetets gång med inspiration och stöttning från deras sida. Inte minst vill vi tacka oss själva för den disciplin och struktur vi haft under arbetets gång där vi brainstormat, diskuterat och stöttat varandra till att tillsammans skriva ett arbete som vi är stolta över. Som författare anser vi att uppsatsen fördelats rättvist. Vi anser att båda har varit lika delaktiga genom hela arbetet.

Innehållsförteckning

2.2OREALISTISKA YRKESMÄSSIGA AMBITIONER ... 11

2.3KARRIÄR- OCH HÖGSKOLERÅDGIVNING ... 12

2.4VÄGLEDARE SOM GRINDVAKTER ... 13

2.5SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 14

3. TEORI OCH SAMTALSMODELLER ... 15

3.1THE SKILLED HELPER ... 15 3.2CAREERSHIP ... 17 3.4MOTIVERANDE SAMTAL ... 18 3.5SAMMANFATTNING ... 19 4. METOD... 21 4.1KVALITATIV METOD ... 21 4.2DATAINSAMLINGSMETOD ... 22 4.3URVAL AV UNDERSÖKNINGSENHETER ... 22 4.4GENOMFÖRANDE ... 23

4.5DATABEARBETNING OCH INNEHÅLLSANALYS ... 23

4.6ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 24

5. RESULTATREDOVISNING ... 25

5.1SVÅRUPPNÅELIGT MÅL ... 25

5.1.1 Informanternas uppfattning och definition av svåruppnåeliga mål ... 25

5.1.2 Vad gör ett mål svåruppnåeligt ... 26

5.1.3 Hantera sökande med svåruppnåeliga mål ... 27

5.2SAMMANFATTNING ... 29

5.3SAMTALSMETODER ... 30

5.3.1 Vägledarens metod ... 30

5.3.2 Varför denna metod? ... 31

5.3.4 Vad ska man inte göra? ... 32

5.4SAMMANFATTNING ... 32

6. ANALYS ... 34

6.1HUR UPPFATTAR OCH DEFINIERAR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE SVÅRUPPNÅELIGA MÅL? ... 34

6.2VILKA ARBETSSÄTT ANVÄNDER SIG STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE AV I MÖTET MED ELEVER VARS MÅL ÄR SVÅRUPPNÅELIGA? ... 36 6.3SAMMANFATTNING ... 38 7. DISKUSSION ... 39 7.1RESULTATDISKUSSION ... 39 7.2METODDISKUSSION ... 40 7.3TEORIDISKUSSION ... 41

7.4FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 41

REFERENSLISTA ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. BILAGA 1 ... 45

1. Inledning

Studie- och yrkesvägledarens uppdrag och syfte är enligt Skolverket (2013) att ge elever de förutsättningar de behöver för att hantera frågor gällande val av studier samt yrken för att kunna fatta väl underbyggda val. Vidare är det viktigt att den sökande har självkännedom och kunskap om de alternativ som finns för att kunna göra väl underbyggda val (Lärarnas Riksförbund, 2019).

Under åren på vår studie- och yrkesvägledarutbildning har vi fått lära oss om hur vi ska samtala med sökande som vi möter. Det vi upplever har varit bristfälligt är undervisningen om hur vi som studie- och yrkesvägledare ska möta elever med svåruppnåeliga mål. Elevernas val av studier och yrken är en pågående process och har en enorm betydelse för hur elevernas liv kommer att utvecklas (Skolverket 2013). För att vägledning ska kunna utföras på ett professionellt sätt behöver den en vetenskaplig grund och det finns en mängd olika vägledningsmodeller som utgår från karriär- och vägledningsteorier (Skolverket 2013).

Vi har valt att göra en studie som handlar om hur vi som studie- och yrkesvägledare arbetar med sökande vars mål är svåruppnåeliga. I studien har vi valt att använda oss av begreppet svåruppnåeligt mål istället för orealistiskt mål, då vi upplevde att begreppet orealistiskt mål var ett mer negativt laddat och dömande ord för oss. Det finns ingen definition av begreppet svåruppnåeligt mål, därav utgick vi från en egen definition som vi sedan använde oss av i vår intervjuguide. Med svåruppnåeliga mål menar vi när den sökande har mål som kräver mer av hen än vad den sökande lyckas prestera i nuläget. Syftet med valet av detta ämnesområde är att vi under våra VFU-perioder fått ta del av hur studie- och yrkesvägledare arbetar med att exempelvis möta sökande med svåruppnåeliga mål. Detta fångade vårt intresse då vi kontinuerligt fick möta sökande som vi upplevde hade svåruppnåeliga mål. Vi kunde exempelvis möta elever som var nyanlända till Sverige och ville utbilda sig till Apotekare men inte var klara med grundskolan. Vi upplevde det som problematiskt i mötet med den sökande och fann att vi saknade adekvata verktyg som krävdes för att möta situationen. Detta är ett exempel av de samtalen vi fick möta ute på praktikplatserna, och på så vis väcktes idén om att skriva examensarbetet om hur vi som studie- och yrkesvägledare möter sökande som har svåruppnåeliga mål.

Vidare ville vi även veta vilka metoder studie- och yrkesvägledare använder sig av i samtal med sökande vars mål är svåruppnåeliga. I detta arbetet kommer vi att utgå från studie- och yrkesvägledarens perspektiv då detta är något vi tror kommer att hjälpa oss i vår kommande yrkesroll.

1.1 Syfte

Med utgångspunkt från denna problemformulering blir uppsatsens syfte: att beskriva hur och vilka metoder studie- och yrkesvägledare arbetar och använder sig av med sökande vars mål är svåruppnåeliga.

1.2 Frågeställningar

Frågeställningarna vi kommer att använda oss av är:

1. Hur uppfattar och definierar studie- och yrkesvägledare svåruppnåeliga mål?

2. Vilka arbetssätt använder sig studie- och yrkesvägledare av i mötet med sökande vars mål är svåruppnåeliga?

1.3 Begreppsdefinition

För att underlätta förståelsen av vår studie kommer vi nedan beskriva återkommande begrepp som vi kommer använda oss av i vår studie.

1.3.1 Sökande

Vi har i vår studie valt att använda oss av begreppet sökande, då vi tycker att detta begrepp är passande för vår studie eftersom vi utgår från olika organisationer där man använder sig av olika begrepp för personer som söker vägledning. Det finns ingen definition av ordet sökande, därav utgår studien från författarnas egen definition som definierar begreppet sökande som en person som söker vägledning i sin kärriärvalsprocess.

1.4 Disposition

Vi inleder studien med kapitel 1 där vi beskriver problemområdet, redogör för studiens syfte och frågeställningar samt går igenom centrala begrepp och bakgrund. I kapitel 2 presenterar vi den tidigare forskning vi finner relevant för vår studie. I kapitel 3 presenteras studiens teorier, följt av studiens metod och tillvägagångssätt i kapitel 4. I kapitel 5

presenteras resultatet, som följs av analys i kapitel 6. I kapitel 7 presenteras Diskussion om studiens resultat kopplat till tidigare forskning samt metoddiskussion, teoridiskussion och avslutas med egna reflektioner samt förslag till vidare forskning. Slutligen följs

diskussionen av en referenslista och därefter bilaga som presenterar den intervjuguide vi använt i utförandet av studien.

2. Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi utgå från forskning som vi anser relevant för vår studie som lyfter samt problematiserar det valda undersökningsområdet. Eftersom det inte finns någon direkt svensk forskning passande till vår studie har vi istället fokuserat på internationell forskning. Därav kommer vi att presentera och diskutera den internationella forskning vi finner

relevant för vårt undersökningsområde. Därefter beskriver vi betydelsen den tidigare forskningen har, kopplat till vår frågeställning.

2.1 Fokus på beslutsprocessen

I artikeln Career guidance in Rwanda and Kenya: Focusing on career decision- making process skriver Tomoharu Takahashi (2018) om en studie där man undersökt 400

gymnasieelever från Rwanda respektive 400 från Kenya. Studien undersökte studenternas karriärutveckling, specifikt beslutsprocesser vid karriärval. Här använde man sig av både kvalitativ och kvantitativ metod där man undersökte tre faktorer i studenternas

karriärbeslutsprocess som är karriär beslutsfattande, karriär beslutsfattande själveffektivitet och karriär beslutsfattande beteende.

Resultat visar att rwandiska studenter till stor del förlitar sig på själveffektivitet i karriären för att vidta åtgärder på sina föredragna karriärvägar. Detta medför i sin tur ökad risk i och med att målsättningen då kan grunda sig på beslut tagna utifrån lägre förmåga och kvalité i karriärsbeslutet. Till skillnad från de kenyanska studenter som agerar enligt sina prestationsnivåer.

man ingen skillnad i beteende vare sig eleven hade själveffektivitet eller ej. Det man kunde se i denna studie var att lärarna i Kenya prioriterade elevernas prestationsnivå och gav dem råd att ändra sitt val av yrke om de ansåg att de inte hade det som krävdes för att uppnå målet, lärarna i Rwanda å andra sidan prioriterade elevernas önskemål och uppmuntrade eleverna att fortsätta med de önskade yrket även om de ansåg att målet var orealistiskt. Takahashi (2018) menar att det är nödvändigt att väga in yttre faktorer kring personen som ska göra ett karriärbeslut eftersom individen är en del av samhället. Dessa faktorer kan inte heller kontrolleras och påverkas av individen som istället i olika grad måste förhålla sig till dem och den påverkan av samhället som följer. Det är alltså väsentligt att utifrån ett övergripande samhällsperspektiv ta karriärbeslut på individnivå, vad behöver samhället i stort och svara mot det. För en bättre och effektivare karriärutbildning är det specifika samhället utgångspunkten eftersom det är unikt (Takahashi 2018).

2.2 Orealistiska yrkesmässiga ambitioner

I början på 1980-talet gjordes studier kring svåruppnåeliga val inom studie-och

yrkesvägledning. Författarna Salomone & McKenna (1982) skriver om åtta vanliga orsaker till att en sökande har orealistiska mål.

Orsakerna till orealistiska mål som tas upp i artikeln är bland annat ekonomiskt behov, en felaktig uppfattning om karriär, en press från samhället och från familjen, bristande

flexibilitet, identifiera sig med sin drömyrket, felaktig bild av sina egna förmågor, dålig motivation och begränsad uppfattning om arbetslivet.

Författarna beskriver vidare hur den sökandes orealistiska mål kan kopplas till dennes syn på arbetslivet. De beskriver bland annat att sökande kan ha för lite kunskap om olika yrken, de kan ha felaktig information om yrken eller sakna alternativ som verkar intressanta för just den sökande. Även en rädsla för arbetslivet kan vara en faktor som påverkar den sökande till orealistiska mål och att arbetsmarknaden är ombytlig kan också påverka individerna (Salomone & McKenna 1982).

Vidare skriver författarna att en kunnig och tålmodig studie-och yrkesvägledare kan hjälpa sina sökande att balansera den sökandes uppfattning om dennes yrkesval eller utbildningsval så att målet blir uppnåeligt alternativt att vägledaren kan stötta i den

sökandes omval. De förklarar också att det ofta tar tid att arbeta med sökande vars mål är orealistiska (Salomone & McKenna 1982).

2.3 Karriär- och högskolerådgivning

Krei och Rosenbaum (1997) utförde en studie där de granskade karriär- och

högskolerådgivning som vägledare för gymnasieskolor och yrkeslärare gav till de svaga och utsatta studenter som inte förväntades söka sig till en 4-årig högskoleexamen. Studien utfördes genom att 35 rådgivare och 80 lärare på 12 olika gymnasieskolor intervjuades mellan åren 1992 och 1995.

Resultaten visar att för studenter dåligt förberedda för högskolan kan högskolestudier bli problematiska, såvida de inte blir informerade och förbereds om kraven högskolestudier ställer på dem.

De studenter som kommer från socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att sätta sig i skuld för utbildning som i slutändan inte direkt leder till arbete. Krei och Rosenbaum (1997) menar att det finns andra möjligheter och vägar att gå till arbete eller utbildning, men den informationen är inget vägledaren informerar studenterna om.

Det fanns yrkeslärare som informerade studenterna kring lärlingsprogram som kunde leda till välbetalda yrken, samt hade kännedom kring företag som betalade högskolestudier för yrkes relevanta kurser. Yrkeslärare har även rapporterat att elever som inte uppskattat skolan tidigare har gjort bra ifrån sig när det genomfört yrkes relevanta kurser.

Resultat visade även att vägledaren uppmuntrade studenter till att läsa på högskolan oavsett om intresse fanns eller ej. Yrkesläraren visade å andra sidan en mer flerfacetterad bild av behovet av högskola. De fanns de yrkeslärare som drev studenter till att läsa på högskola oavsett intresset för studier, sedan fanns de yrkeslärare som mer subtilt berättade för studenter om de ansåg att deras planer var orealistiska och informera studenten om realistiska vägar de kan ha användning av. Vidare fanns de yrkeslärare som väljer att inte agera i någon form när det kommer till studentens framtidsplaner.

2.4 Vägledare som grindvakter

Sociologer har kritiserat vägledare som agerar grindvakter, med grindvakt menas att

vägledare antingen sätter stopp eller uppmuntrar den sökande i dennes val. Denna kritik kan ha bidragit till att minska detta, dock kan man inte förlita sig på att detta är bra (Rosenbaum 1996). När vägledaren slutar agera grindvakt kommer hinderna inte automatiskt att

upphöra. Faktum är att vägledarens information kan göra att den sökande får den

information som är nödvändig för ett väl grundat beslut. När en vägledare antyder att hen inte ska vara den som förstör den sökandes dröm så tenderar vägledaren att istället förlänga den sökandes process genom att inte ge information eller råd om den sökandes val.

Rosenbaum (1996) menar att vägledare har ett mindre tryck på sig vad gäller att inte ge “goda råd” men faktum är att vägledare behöver ge sökande information som innehåller “dåliga nyheter”, trots att vägledaren riskerar att göra en sökande upprörd eller föräldrar upprörda. Vägledare lär sig i dag under utbildningen att vara försiktiga med rådgivning och detta medför att vägledare nästan helt befriats från uppgiften att förmedla “tråkiga

nyheter”.

Vägledare verkar inte känna att de behöver informera den sökande om deras orealistiska mål. De menar också att de inte ska meddela den sökande om att deras val är för svårt att uppnå eller att valet är orealistiskt. Vägledare vill inte bära ansvar för den sökandes

valprocess. Istället menar Rosenbaum (1996) att vägledare uppmuntrar sökande i deras val oavsett om de ser valet som realistiskt eller orealistiskt.

Under årtionden har vägledarens roll förändrats drastiskt från att kanalisera sökande till att inte ge råd alls, dock har vägledaren fortfarande en viktig roll. När vägledare undviker rådgivning, som vägledare en gång arbetade med, tillåter de den sökande att exempelvis gå en kurs trots att de är oförberedda och omedvetna om deras troliga utsikter. Vägledaren berättar inte för den sökande att de inte är förberedda för kursen eller gymnasiet utan undanhåller denna information (Rosenbaum 1996). Särskilt viktigt är det för sökande med låg inkomst att få information eftersom de är mindre benägna att få information från andra i deras närhet. Rosenbaum menar också (1996) att det i deras studie framkom att vägledare känner oro för föräldrars klagomål i så stor utsträckning att de avstår från att ge den sökande de råd hen behöver. Vissa vägledare uttryckte också tveksamhet om huruvida de

hade befogenhet att avråda sökande från deras ambitioner. I studien ställde vägledarna sig frågan om de som vägledare har rätt att ifrågasätta den sökandes orealistiska val.

Vägledarens roll som grindvakt har minskat så drastiskt under årtiondena. Men om inte de agerar grindvakter till viss del, kommer den sökande att missa information som är nödvändig för att klara av gymnasiet och skapa en framtidsplan som är genomförbar. I sådana fall menar Rosenbaum (1996) att agerandet som grindvakt inte upphör utan endast skjuts fram till en senare process i den sökandes karriär när den sökande kanske har misslyckats i exempelvis gymnasiet.

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning

Vi har i detta kapitel presenterat forskning som undersökt relevansen till vår studie. Den tidigare forskningen visar på hur vägledare och lärare arbetar med elever som har orealistiska mål. Resultaten visar på att de finns de vägledare samt lärare som inte vågar “krossa” den sökandes drömmar, och väljer att undanhålla information om de anser att den sökandes mål inte är realistiskt. Vidare visar studier att det är viktigt att delge information som krävs för att den sökande ska kunna göra väl underbyggda val, annars kan det bli problematiskt för den sökande vid vidare universitets- och högskolestudier. Här är det av vikt att vägledare agerar grindvakter till viss del, så att den sökande inte missar

informationen som är nödvändig för att klara av gymnasiet och ha en framtidsplan som är genomförbar. Den tidigare forskningen visar även på olika faktorer som kan spela in för den sökande i dennes val såsom samhällskrav, familjen och en felaktig bild av ens egna förmågor. Denna forskning är viktig för vår studie då vi undersöker hur studie- och yrkesvägledare arbetar med sökande vars mål är svåruppnåeliga.

3. Teori och samtalsmodeller

Vi tar i det här kapitlet upp teorier som vi anser betydelsefulla och ger förståelse för

studiens syfte, som är att beskriva hur och vilka metoder studie- och yrkesvägledare arbetar och använder sig av med sökande vars mål är svåruppnåeliga samt hur de uppfattar och definierar svåruppnåeliga mål. För att kunna analysera vårt resultat utgår vi från Hodkinson och Sparkes teori “Careership”. Vi tar även upp Gerard Egans samtalsmodell “The skilled helper” och de delar vi anser vara relevanta av William R Miller & Stephen Rollnick samtalsmodell “Motiverande samtal”.

3.1 The Skilled Helper

Professor Gerard Egan (2014) har utformat samtalsmodellen “The skilled helper”. Denna modell är en lösningsfokuserad vägledningsmetod och menar till att utveckla den sökandes möjligheter. Egan (2014) beskriver centrala delar som är nödvändiga för att vara en bra samtalsledare. Denna samtalsmodell fokuserar på hantering av problem samt att utveckla strategier och möjligheter i en vägledningsprocess. Vidare används samtalsmodellen i vägledningssyften för att hjälpa de klienter som är i behov av nya perspektiv, skapa

handlingsplaner samt för att möjliggöra beslut. Det är av vikt att samtalsledaren i ett samtal med klienten fokuserar på att hitta bästa sätt för att beslut ska kunna fattas och detta görs enklast genom planering och målsättningar. Vidare menar Egan (2014) att det även är viktigt för klienten att vara delaktig och utmana sig själv för att det ska ske en utveckling. Egans samtalsmodell är uttryckligen flexibel och går att använda oberoende av var

respektive klient befinner sig i sin beslutsprocess. Det är fullt möjligt att använda sig av de tre olika stadierna i Egans samtalsmodell i nämnd ordning, alternativt välja en del att utgå ifrån för att sedan komplettera med de övriga två stegen (Egan 2014). Detta innebär att denna samtalsmodell är applicerbar i det flesta vägledningssamtal för de flesta klienterna (Egan 2014).

The Skilled Helper modellen är uppdelad i tre delar och varje del består av tre faser där första delen behandlar klientens nuvarande situation. Den andra delen handlar om hur klienten önskar att det ska se ut och den tredje delen handlar om att finna strategier för att nå dit (Egan 2014).

Bild 1. Egans samtalsmodell

Egan (2014) påtalar värdet av att skapa och upprätthålla en god relation mellan vägledare och klient i syfte att den sökande ska ta ansvar över sin situation. Den goda relationen innebär att både klient och vägledare arbetar mot progression i vägledningsprocessen. Egan (2014) skriver även om de kommunikationsfärdigheter en samtalsledare bör använda sig av i vägledningsprocessen. Dessa är följande; inkännande, aktivt lyssnande, empatiskt förhållningssätt, sondering, återspegling, klargörande och summering. Genom att

3.2 Careership

Vi kommer använda oss av Careership teorin, som är skriven av Phil Hodkinson & Andrew C. Sparkes (1997), i vår studie då vi anser att denna sociologiska teori om karriärbeslut är relevant för vårt examensarbete. Detta då teorin handlar om hur en kan få förståelse för individens beslutsfattande och hur dennes habitus påverkar individen. Careership teorin består av tre olika delar och hur de tre olika delarna samverkar för att bli en helhet.

Phil Hodkinson & Andrew C. Sparkes (1997) beskriver den första delen som pragmatiskt rationella beslutsfattande som individen gör utifrån sitt habitus och utifrån brytpunkterna och rutinerna individen befinner sig i. Habitus är en viktig del av Careership teorin och detta begrepp använder sig Hodkinson & Sparkes (1997) av och det är lånat från Pierre Bourdieu teori. Bourdieu beskriver habitus som människors värderingar och tankar och hur dessa påverkas av en individs kulturella traditioner och sociala kontexter. Enligt Bourdieu kan människor endast agera utifrån sitt habitus och det är individens habitus som värderar om något är bra eller mindre bra. Habitus är något som är medfött och med nya erfarenheter formas och förändras en individs habitus. Det är genom nya erfarenhet och upplevelser i livet som individens handlingshorisont vidgas (Hodkinson & Sparkes 1997). Författarna menar att unga individers val delvis är rationella och att besluten ofta baseras på egna erfarenheter eller utifrån information från omgivningen. Dessa beslut anses vara relaterade till familj eller kultur, därför blir unga individers val delvis rationella. Det som händer med individerna är att de utifrån dessa erfarenheter kan avvisa eller välja yrke utifrån

erfarenheter av sommarjobb eller praktik samt av påverkan från familj och vänner. Besluten individerna tar är alltid kontextrelaterade och kan därmed inte skiljas från individens

habitus. Det som gör att valen inte alltid är rationella är därmed också individens

sinnesstämning och känslor. Begreppet handlingshorisont beskriver hur långt en individ kan se från positionen den befinner sig i. Hodkinson & Sparkes (1997) menar att individer kan bortse från ett arbete eller en utbildning på grund av att de inte finns tillgängligt för individen att se utifrån dennes handlingshorisont. Anledningen till att individer inte kan se vissa arbeten eller utbildningar är att de inte känner någon som har erfarenhet av dessa. När individen ökar sin självkännedom eller omvärldskännedom kan individens

Den andra delen består av möjlighetsstrukturer på arbetsmarknaden som bestäms av och påverkas av faktorer som social klass, anställning och statlig reglering. Hodkinson & Sparkes (1997) menar att interaktionen mellan aktörerna på arbetsmarknaden påverkar individen. Alla aktörerna har olika mål, kapital och makt som i sin tur påverkar dess position på marknaden. Hodkinson & Sparkes använder sig av Bourdieus begrepp fält där deltagarna har olika kapital såsom kulturellt, ekonomiskt, symboliskt och socialt kapital. De som innehar dessa olika kapital har därmed olika mycket makt och kan påverka reglerna på olika sätt. Därmed har individerna också olika mycket makt över sina val eftersom de styrs av aktörerna som är inblandade i deras val på olika sätt. Individerna gör pragmatiskt rationella val utifrån sin handlingshorisont inom marknaden.

Tredje och sista delen är brytpunkter och rutiner, författarna menar att förändringar under perioder i en individs liv ihop med brytpunkter kan ses som ett mönster i dennes

karriärutveckling. När en individ genomgår en förändring i livet så beskriver Hodkinson & Sparkes (1997) det som en brytpunkt och i detta skedet förändras en individs identitet. Enligt författarna finns det tre olika brytpunkter såsom strukturell, frivillig och påtvingad brytpunkt. Strukturell brytpunkt är exempelvis arbetsmarknadslagar och utbildningssystem som individer genomgår. Ett exempel kan vara att börja på högstadiet där brytpunkten är att gå från lågstadiet till högstadiet som är en obligatorisk övergång i vårt utbildningssystem. Frivillig brytpunkt är en förändring i livet som en individ själv bestämt och påtvingad är när något händer en individ som inte var förutsett såsom att bli uppsagd från sitt arbete.

Författarna menar att brytpunkterna gör att individer förändrar sitt habitus.

3.4 Motiverande Samtal

Professor William R Miller introducerade på 1980-talet metoden motiverande samtal som syftar till att hjälpa människor till förändring och passar individer som är ambivalenta, omotiverade och tveksamma. Definitionen av MI beskriver Miller & Rollnick (2013) så här: “Motiverande samtal är en samarbetsinriktad samtalsstil som syftar till att stärka en persons egen motivation och åtagande till förändring” (Miller & Rollnick 2013). Metoden

samtalsledaren står för ramverket genom att lyssna, ställa frågor och bekräfta den sökande (Miller & Rollnick 2013).

Miller & Rollnick (2013) beskriver fyra centrala processer som bildar flödet i MI. Dessa fyra processer är följande; engagerade, fokuserande, framkallande och planerande. Dessa fyra processer går in i varandra, överlappar och återkommer igen och det är just det flödet mellan de olika delarna som bäst beskriver MI. Vidare är det viktigt att förstå att om man som samtalsledare inte uppnår engagemang med den sökande så är det inte troligt att man gör framsteg i processen.

 I processteg ett som är det engagerande steget formar man en fungerande relation

mellan sig själv och den sökande.

 Processteg två som är det fokuserande steget handlar det om att man utvecklar och

vidgar förändringspratet i en tydlig riktning.

 Processteg tre som är det framkallande steget fokuserar på att locka fram motivation

till förändring hos den sökande.

 Processteg fyra som är det planerande och sista steget i processen är där det är dags

att börja planera för en specifik plan, genomföra och fullfölja sin förändring (Miller & Rollnick 2013).

3.5 Sammanfattning

De teorier vi presenterat ser vi som verktyg för att kunna analysera och dra slutsatser och koppla det till det informanterna svarat av vårt empiriska material. Vi har valt att använda oss av Egans samtalsmodell samt Miller& Rollnicks Motiverande samtalsstil för att lättare förstår varför studie- och yrkesvägledaren gör som den gör i samtal med elever vars mål är svåruppnåeliga och därmed besvara frågeställning två.

Vi kommer även använda oss Careership teorin för att kunna förstå bakgrunden till varför den sökandes mål är svåruppnåeligt. Beroende på de chanser och tillgängligheter som den sökande får från sin sociala omgivning påverkar dessa individens framtida val. Careership

teorin kommer således underlätta vid analysen för att svara på frågeställning ett om hur studie- och yrkesvägledare definierar svåruppnåeliga mål.

4. Metod

I detta kapitel kommer vi att redogöra för de metoder som använts i vår studie. Vi kommer presentera val av metod, intervjuform, urvalsgrupp, tillvägagångssätt, analysform och sist kommer vi presentera etiska ställningstagande.

4.1 Kvalitativ metod

Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning för att få en uppfattning om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med sökande vars mål är svåruppnåeliga. Vi har

intervjuat sex studie- och yrkesvägledare från olika verksamheter i Skåne. Detta för att få en djupare förståelse för hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med sökande med svåruppnåeliga mål och även vilka metoder som används i dessa samtal. Den kvalitativa metoden säger något om undersökningsenheternas egenskaper (Larsen 2009, 22). I en studie som denna ville vi använda oss av kvalitativa intervjuer eftersom det ger ett bättre resultat när vårt syfte är att få en djupare förståelse för informanternas berättelser, detta beskriver Larsson (2010, 54) som fenomenets kvaliteter. Om vi istället hade använt oss av kvantitativ intervju hade det kunnat öka risken för missförstånd eftersom det inte hade funnits plats för följdfrågor och djupare förklaringar från informanterna. Att använda sig av kvantitativ metod i denna studien där vi hade fått fram statistik hade inte varit passande då våra frågeställningar handlar om studie-och yrkesvägledares upplevelser och kan därför inte mätas i form av statistik. En kvantitativ forskningsmetod görs genom att samla in data, sådan data kallas hård data och används i statistik (Larsen 2009, 22). En nackdel med kvalitativa intervjuer och kvalitativ forskning är att det diskuteras om den går att

4.2 Datainsamlingsmetod

Intervjuformen vi använde oss av i denna studie var semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av en intervjuguide där informanterna tilläts att svara fritt samtidigt som det fanns plats för oss att omformulera frågorna vid intervjutillfällena. Denna intervjuform valdes också för att vi skulle kunna ställa följdfrågor och vår intervjuguide var kopplad till vår frågeställning (Larsen 2009, 84). Vi anser också att denna intervjuform var bra för vår studie då vi ville kunna ställa följdfrågor och spegla informanternas svar för att få en djupare berättelse om ett speciellt fenomen (Kvale & Brinkman 2014, 176).

Semistrukturerade intervjuer gör också att vi på plats vid intervjun kan göra en tolkning av informanternas svar för att säkerställa att vi har förstått informanten rätt och för att få en djupare förståelse av svaret (Kvale & Brinkman 2014, 178).

För att uppnå reliabilitet behöver vi som intervjuar förstå vad det innebär. Reliabilitet beskriver hur trovärdig forskningen är och hur tillförlitlig den är. I Den kvalitativa forskningsintervjun skriver författarna Kvale och Brinkman om hur man kan diskutera huruvida frågorna i en intervju är ledande eller inte, även hur informanten hade svarat om intervjun hållits av en annan intervjuare (Kvale & Brinkman 2014, 295). Validitet beskriver hur trovärdig en studie är, att sträva efter att vara så transparent som möjligt genom hela studien är något viktigt att tänka på och att vi skribenter gör en tillförlitlig tolkning (Kvale & Brinkman 2014, 297–298).

4.3 Urval av undersökningsenheter

Vi har valt våra informanter utifrån ett godtyckligt urval där vi utgick från vad vi ville få fram av vår studie för att sedan kontakta lämpliga informanter (Larsen 2009, 77). Vi

använde också vårt befintliga kontaktnätverk för att komma i kontakt med tre av studie- och yrkesvägledarna. Att komma i kontakt med informanter på detta sätt kallas för

Fem av våra informanter mailade vi för att fråga om de ville medverka menas den sjätte och sista frågades personligen av en slump. Alla fick frågan om att medverka och i korrespondensen samt i mötet med studie- och yrkesvägledare så fick de en kort beskrivning av syftet med vår studie innan de sedan svarade ja eller nej. Samtliga informanter arbetar med vägledningssamtal med sökande som har svåruppnåeliga mål i någon form och ingen av de arbetade på samma arbetsplats.

4.4 Genomförande

Våra sex intervjuer spelades in och vi använde våra mobiltelefoner och ett

ljudinspelningsprogram för att spela in.Vi fördelade intervjuerna mellan oss så vi höll i tre intervjuer var. När inspelning av intervjuerna påbörjades informerade vi kort om de etiska ställningstagandena för informanterna. Vid två intervjutillfällen missades detta, därav fick vi i efterhand maila om samtycke. Vi lyssnade sedan på varandras intervjuer och

diskuterade dem tillsammans. Vi anser att det var viktigt för oss att ha materialet inspelat för att underlätta insamlingen av materialet till vår studie. Larsen (2009, 85) skriver att man inte bör anteckna under en intervju för det kan störa informantens fria berättelse och att spela in gör att det blir ett bättre flyt i berättelserna. Det gör även att vi som är intervjuare också kan observera och delta bättre under intervjun.

En intervjuguide (se Bilaga) har skapats utifrån vårt syfte och vår frågeställning. Vi valde att använda relativt korta frågor i vår intervjuguide så vi kunde ställa följdfrågor. Vår intervjuguide ville vi skulle användas för att hålla oss till studiens syfte. Vi ville använda oss av denna guide för att säkerställa att relevant information blev insamlat.

4.5 Databearbetning och Innehållsanalys

Vi analyserade vårt empiriska material genom att göra en innehållsanalys. Syftet med en innehållsanalys är att hitta skillnader eller likande mönster i det materialet som framkommit

under processen. Innehållsanalys innebär att en efter att ha samlat in allt material kodar materialet för att sedan kunna lägga det i kategorier där en kan hitta mönster. Koda görs genom att intervjuerna transkriberas för att hitta mönster i berättelserna. Med hjälp av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som är valt utifrån forskningssyftet,

analyseras sedan materialet utifrån de mönster en hittat i innehållsanalysen. Nästa steg är att kategoriseras svaren efter vissa teman för att få en överblick. Vi har endast transkriberat material som vi anser användbart för vår studie. Därefter svarade vi på frågeställningarna i vår uppsats med hjälp av det resultat vi fått fram. Detta görs med hjälp av tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna (Larsen 2009, 101–102).

4.6 Etiska ställningstaganden

I vår undersökning har vi utgått från de fyra forskningsetiska principer som står i Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). Nedan förklarar vi vad de fyra forskningsetiska principerna innebär och hur vi gått tillväga för att fullgöra dem.

• Informationskravet: Här har vi informerat informanterna syftet med vår studie och undersökning. Vi har även berättat att deltagandet i studien är frivillig och de kan när som helst avbryta sin medverkan.

• Samtyckeskravet: Vi har fått informanternas samtycke till medverkan i studien och talat om att de själva bestämmer över sin medverkan.

• Konfidentialitetskravet: Vi har talat om för informanterna att de kommer att vara

anonyma och de har själva fått välja ut de fiktiva namn vi kommer att använda oss av i vår studie för att hindra härledningen tillbaka till informanterna. Vidare har vi bevarat

personuppgifterna om informanterna med största varsamhet så att ingen obehörig ska få tillgång till dem.

5. Resultatredovisning

Vi presenterar i detta kapitel resultatet av vårt insamlade material. Syftet med vår studie är att beskriva hur och med vilka metoder studie- och yrkesvägledare arbetar och använder sig av med sökande vars mål är svåruppnåeliga. Sex studie- och yrkesvägledare intervjuades på olika verksamheter i Skåne och de valdes delvis utifrån ett godtyckligt urval och delvis utifrån vårt befintliga kontaktnätverk. Vi valde efter avslutade intervjuer att transkribera de delar som vi ansåg relevanta för vår studie. Vi använder oss av fiktiva namn då våra

informanter är anonyma. De namn vi använder oss av är: Åsa, Cornelia, Eva, Livia, Nina och William. Vi kommer redovisa resultatet i två olika teman, Svåruppnåeligt mål samt Samtalsmetoder därefter kommer sammanfattning.

5.1 Svåruppnåeligt mål

5.1.1 Informanternas uppfattning och definition av svåruppnåeliga mål

“Jag ser inte att det finns svåruppnåeliga mål men att det finns olika vägar att nå dit, och att min uppgift i dem samtal blir att få den jag pratar med att liksom tänka, att fortfarande ha kvar sitt mål men att tänka runt dem och inte definiera det som svåruppnåeligt” (Åsa)

Det var en definition som framkom i frågan om hur informanterna skulle definiera svåruppnåeligt mål. Vilket beskrevs snarlikt även av Livia, då hon också ansåg att ofta så går målet att nå, men att det kan anses svårt av de hinder och utmaningar som finns för att kunna nå målet. Alla våra informanter beskriver svåruppnåeliga mål utifrån individens bakgrund och kontexten denne befinner sig i. Informanterna menar att många sökande på något sätt har svåruppnåeliga mål men att de tar olika långt tid att nå dem. “Oftast är det någon som vill bli något fint yrke” (Eva). Eva berättar också att det kommer in elever som vill bli rymdforskare men att de inte har betygen till det och att det gör att ett mål blir svåruppnåeligt. “Att eleven kommer in till mig och säger att dem vill bli rymdforskare och så har dem inte betyg i några ämnen”(Eva). Informanterna berättar också att målen kan

vara svåruppnåeliga på olika sätt, det kan handla om betyg, bakgrund och även geografiskt. Sökande som gärna vill utbilda sig men som inte vill flytta dit utbildningen är.

5.1.2 Vad gör ett mål svåruppnåeligt

I våra intervjuer framkom det att det finns många olika aspekter på vad som gör ett mål svåruppnåeligt. En del av våra informanter berättar hur den sökande kan ha svåruppnåeliga mål på grund av inlärningssvårigheter. “Målen kan vara mer svåruppnåeliga inte bara på grund av mer mjuka värden utan de kan ju vara faktiska hinder” (Livia). Omständigheter såsom funktionsvariation kan vara ett hinder för sökande. Det kan ändå finnas sätt att nå målen trots att de verkar svåruppnåeliga menar Liva. Vidare berättar en del av

informanterna att sökande som har svårigheter i skolan också kan göra att målen blir

svåruppnåeliga. “Av olika skäl, ibland kan man ju tänka att eleven inte riktigt ha förmågan intellektuellt, ibland kan man ju tänka det, men oftast känner man ju eleven för lite…” (Eva). De finns också de sökande som har svåruppnåeliga mål på grund av att deras betyg inte räcker till. “…många gånger kan svåruppnåeligt mål vara någon som har F i matte och ska läsa 3b och vill bli mäklare” (Åsa).

De båda informanterna Eva och Nina säger under intervjuerna att man behöver tänka om och försöka nå eleverna på ett annat sätt i dessa fall. “Det är svårt att vara tydlig och förklara hur sammanhangen ser ut, utan att bli dömande och utan att man säger, det där kommer du aldrig att klara”(Eva). Enligt våra informanter så är krav på individerna en stor faktor till att målen blir svåruppnåeliga. De säger att individer med höga ambitioner ofta har dessa kraven hemifrån eller från vänner.

“Det märker man efter ett tag i samtalet när man pratar med eleven och då får man utforska lite hur kommer det sig att dom har börjar få dessa tankarna på att vilja lösa det här och märker man då lite att det här kanske inte handlar om att du vill detta utan det kanske handlar om förväntningar, alltså föräldrars

förväntningar på eleven, kan det handla om syskon som gått på vissa program som gör att eleven känner press att “jag också borde gå där”. Det kan handla om kompisar vad dom väljer eller rent av vad som dom tycker är statusprogram eller statusyrken.” (Nina).

En del av våra informanter berättar att de sökande har stora krav på sig hemifrån som gör att de sätter sina mål väldigt högt. “Men sen kanske inte det är fel att ha ett sånt mål bara dem förstår att man kanske får göra något på vägen” (Eva). Våra informanter berättar också om kravet hemifrån där den sökande har fått med hemifrån att de borde bli läkare “...dem kan mycket väl tänka sig att gå på vård och omsorgsprogrammet för att sen

möjligen kunna utbilda sig vidare till läkare, och där tänker jag att det är mer accepterat i hemmet att kanske bara bli sjuksköterska” (Eva). Samtliga informanter menar att en

behöver visa hur långt tid de tar att nå målet. “Det är viktigt också för den här personen att få veta kanske hur långt det är för de här personerna att nå just de här målet” (William).

Studie- och yrkesvägledare vi intervjuade berättar att vissa av deras sökande har svårt att nå sina mål på grund av att de inte gör tillräckligt mycket för att nå dem eller för att problemet redan finns i deras tankar. “Dem elever som tror att dem inte kan, då är det ju svårt att uppnå målet, för det problemet sitter ju i deras huvud... “(Cornelia). Den sökande har egentligen kapaciteten men lägger ner för lite engagemang i exempelvis sin studie.

“Det kan vara lite olika anledningar tänker jag, del så kan det finnas elever som egentligen har all förmåga, all kapacitet men dom får bara inte arbetet gjort. Där kanske de egentligen bara behöver en uppsträckning eller lite som att bara säga till…// du har förmågan men inget händer.”(Nina)

5.1.3 Hantera sökande med svåruppnåeliga mål

Samtliga informanter menar att information är ett bra sätt att hantera sökande med svåruppnåeliga mål på.

“Det jag jobbar med allra mest när det kommer till de här bitarna är faktiskt att ge information och verkligen lägga alla korten på bordet för att visa på att så här ser det ut om man ska läsa till det här eller om man ska gå den här utbildningen. Visa vad innebär det och på något sätt ge den bilden till eleven så den kan ta det beslutet själv. Oftast då inser de flesta eleverna själva att när man har informerat och berättat om läget, så de flesta som har någon form av självkännedom, tänker oftast om efter de” (Nina).

Att arbeta med sökande på detta sätt som beskrivs ovan, är samtliga informanter eniga om. Detta för att ta reda på den bakomliggande faktorn till varför målet är svårt “Och dom som inte är i skolan, det är ju för att dem når ju inte upp till dem kraven samhället ställer på dem för att komma in på samhällsprogrammet” (Cornelia). Under intervjuerna nämndes också att det ibland kan vara svårt att förstå varandra i ett vägledningssamtal och att vägledarna gärna vill att utgången ska vara så bra som möjligt efter ett samtal.

“Kanske ibland när man pratar med elever som inte riktigt om man nu ska uttrycka, förstår sin begränsning kanske att liksom hitta, då kan jag känna, oj hur ska jag nu leda detta vidare utan att eleven ska känna att amen det här det finns ju ingen lösning för mig. För min tanke är att de ska gå härifrån med många olika möjligheter, men att det kanske inte blir exakt det dem först tänkte” (Åsa).

Eva brukar hantera sökande så här för att få sökande att se fler alternativ: “Jag brukar tala om för dem att titta sig omkring, hur allt är uppbyggt, vem tror ni har gjort det” (Eva). Informanterna berättar också att en måste tro på den sökande, trots att en inte alltid gör det. “... jag kommer säga, att mm det är bra, man ska ha en plan, men som samhället ser ut, som skolan ser ut och kraven, skolverket så måste vi titta på en plan B och gärna en C och D och E också, oavsett hur det blir med allting så har du en plan” (Cornelia). Att ha en plan B, C och kanske även D är ett sätt som våra informanter hanterar sökande med svåruppnåeliga mål. I de fall den sökande inte når sin plan A kommer denne ha ett eller flera andra alternativ.

“Jag försöker alltid att inte släcka drömmar utan mer att kanske öppna upp för strategier B C och D så att man kan liksom parallellt med drömmen börja titta och tänka på andra saker också, samtidigt som jag då också målar upp delmål, mål så att personen liksom kanske lite mer kan ta på de här alternativen och känna att de här är liksom också okej” (William)

Livia anser att genom att ställa många frågor till den sökande kan studie- och

yrkesvägledaren i samtal förstå hur väl genomtänkt målet är. “Jag skulle försöka ställa väldigt mycket mer frågor om hur den här personen främst har tagit reda på all

vad som gör att målet då blir svåruppnåeligt. Samtliga informanter nämner information som ett sätt att hantera sökande med svåruppnåeliga mål.

Jag inser också att information är ju också en del av ett vägledningssamtal för att en elev måste ha information för att kunna ta ett beslut, det krävs både

information och det krävs självkännedom såklart för att man sedan ska kunna ta ett beslut så jag tänker att 50/50 jobbar jag och jag tänker att det är lite så det ser ut. Det är ju en av de tycker jag bitarna som är utmaningarna i vårt jobb när vi möter våra sökande” (Nina)

Några av våra informanter beskriver hur de kan vara svårt att hitta en bra balans mellan att inte uppmuntra och att inte hindra den sökande i deras process att nå mål. De anser att det är svårt att exakt veta hur en ska förhålla sig i alla situationer i ett vägledningssamtal med en sökande vars mål är svåruppnåeliga.

“Ibland ska vi vara så övertydliga så att bara i vår tydlighet så sätter vi upp hinder, då kanske det blir svåruppnåeligt, vi kan ju också bidrar till det dom har drömt om och tänker, jag kan nog inte bli det, så kommer dem in till mig här så räknar jag upp alla fällor på vägen, istället för att säga wow vad kul” (Eva).

5.2 Sammanfattning

Samtliga informanter menar att det är svårt att förutse ett svåruppnåeligt mål hos den sökande eftersom de är individbaserade mål, ett svåruppnåeligt mål för en sökande behöver inte vara svåruppnåeligt för en annan sökande. Faktorer som samhället, kontexten och den sökandes habitus (en persons erfarenhet) påverkar en persons mål och hur svårt eller mindre svårt målet är. De alla säger är exempelvis att ge information till den sökande och att ställa frågor är en viktig del i hur en hanterar sökande med svåruppnåeliga mål. Även att arbeta med delmål och sätta upp olika planer för att nå målet är informanterna överens om när det gäller sökande med svåruppnåeliga mål.

5.3 Samtalsmetoder

5.3.1 Vägledarens metod

Informanterna berättar i intervjuerna vad som är viktigt för dem i ett samtal. Det anses viktigt i ett samtal att tänka på samtalets syfte, att lyssna och känna in samt att bygga på relationen mellan vägledaren och den sökande ” Relationen i ett samtal är

viktigt”(Cornelia). Det är även viktigt att tänka på att den sökande inte känner sig

obekväm. ”Det viktigaste är nog att få eleven att känna sig bekväm i sammanhanget och att inte måste prestera och att kunna svara att fokus är på dem”(Eva).

För att våra informanter ska hjälpa den sökande på bästa sätt använder de sig av olika samtalsmetoder. Nina berättar att hon arbetar mycket med skalfrågor och självkännedoms övningar för att få den sökande att reflektera över sin nuvarande situation och vad som krävs för att kunna nå dit den sökande önskar.

”Tittar man på vissa teorier och metoder så pratar dom ju om att man ska ha kunskap om sig själv, man ska veta vem man är men man ska också veta om alternativen och det är här jag tänker mig att informationen kommer in, att de behövs båda bitarna för att man ska kunna ta ett välgrundat beslut”(Nina).

William berättar att han inspireras av olika samtalsmodeller och känner att mötet med den sökande är en viktig del i samtalet, “Mottagandet och bemötandet, och det tycker jag tex är jätteviktigt i mina samtal att bemöta varje person här och nu” (William).

Vidare anser Åsa att det är viktigt att informera och delge fakta som den sökande behöver. Att använda öppna frågor och papper och penna ska man inte förringa “Jag brukar som sagt, öppna frågor, jättemycket så, så att dem själv får tänka” (Åsa). Samtliga informanter anser att öppna frågor och aktivt lyssnande är viktigt att använda i samtal med den sökande. Att arbeta med att vidga den sökandes handlingshorisont genom olika

men också att låta den sökande själv reflektera och komma fram till varför och hur det gjort valen ”Kanske också då att be dem göra en självskattning på hur dom ligger i förhållande till målet (Livia). ‘

5.3.2 Varför denna metod?

Vid frågan, Hur motiverar du ditt val av metoder och varför? har våra informanter svarat olika. Cornelia berättar att metoderna används för att dem fungerar och Eva berättar att hon använder sig av sina metoder för att få den sökande att reflektera men också för att vidga deras omvärldssyn och samla på sig fler förslag, denna anledning uppger även Livia som berättar att hon i mötet med sökande med svåruppnåeliga mål gärna vill att de själva ska resonera och reflektera kring de val och beslut de tagit.

“Så därför är den här metoden att prata om hur har du kommit fram till detta och vad finns det för alternativ...//genom att ställa frågor tänker jag att det är bra och viktigt att bolla tillbaka att det inte är jag som säger att “det här kommer inte gå” (Livia).

Livia berättar även vikten av att dela med sig av information till den sökande då de hjälper den sökande att fatta kloka beslut som kan ligga till grund för den sökande i deras val “Det är ju ändå en viktig del som syv också att se till att man har fått den informationen man behöver för att kunna ta ett välgrundat val”(Livia)

William betonar vikten av att känna efter, vad det behövs mer av och vad det behövs mindre av. Åsa berättar att hon använder sig av sina metoder för att det är så hon har fått de bästa svaren som hon kan använda sig av för att bygga vidare och utmana den sökande i samtal. Vidare betonar hon vikten av att låta den sökande äga samtalet, för då framkommer det information de inte tänkt på förut.

“Fokus ligger inte på mig utan på den jag sitter och samtalar med och den jag sitter och pratar med äger ju sitt samtal, och kommer ju till insikt om saker som kanske aldrig har tänk på, och det är för mig den bästa metoden, och därför jag använder den faktiskt”(Åsa).

5.3.4 Vad ska man inte göra?

Som studie- och yrkesvägledare är det viktigt att tillgodose elever med rätt förutsättningar för att de ska kunna göra väl underbyggda val (Skolverket 2013), då är det centralt att man inte använder sig av metoder som inte fungerar. Informanterna fick frågan, Finns det någon eller några metoder som du anser inte vara bra i mötet med den sökande? Samtliga

informanter är överens om en sak, en studie- och yrkesvägledare ska inte tala om vad någon ska bli.

Samtliga informanter berättar att man ska vara försiktig med vad man förmedlar till den sökande, så att man inte talar om vad den sökande kan bli och inte kan bli.

“Jag tänker att vi får va väldigt försiktiga för att vi människor är väldigt

föränderliga och vi kan inte säga att någon inte kommer fixa någonting heller, där känner jag att det viktigt att inte bli den som man annars hör om, att vissa pratar om “jag hade en syv när jag växte upp som sa att jag skulle gå det där, eller jag kunde inte bli detta här” och sedan har de ändå lyckats väldigt bra och man vill inte bli den personen heller” (Nina)

Vidare anser William att det inte är hans jobb att ta ifrån någon deras dröm men istället att visa vilka alternativ som finns “Det är inte mitt jobb att ta ifrån någon någons drömmar däremot så är mitt jobb att visa på att visa tankar och idéer och drömmar vi har, vissa av dem är lättare att nå än andra” (William). Vidare anser Åsa, Cornelia och Eva att man inte ska berätta vad någon annan har gjort eller jämföra den sökande med någon annan. Inte heller är det bra att använda sig av stängda frågor i mötet med den sökande då den metoden inte vidgar den sökandes perspektiv.

“En metod där du använder dig av slutna frågor, där du inte vidgar tankar, det skulle ju vara förödande för vilket samtal som helst, men speciellt för dem ju, som har en vision en tanke, där jag kanske sitter och tänker mmm”(Åsa)

5.4 Sammanfattning

viktigt att delge fakta samt att kontinuerligt arbeta med att visa på vilka alternativ som finns att välja bland. Hela tiden arbetar våra informanter med att hjälpa den sökande att uppnå sina mål och hitta vägar dit. Varför informanterna använder sig av dessa metoder är

varierande, dock upplever samtliga att de hjälper dem framåt i samtal med den sökande. Att tala om för den sökande vad den ska bli och jämföra den sökande med någon annan är något våra informanter är överens om att man inte gör i ett samtal.

6. Analys

I detta kapitel presenteras vårt resultat med hjälp av valda teorier och centrala begrepp. Vi utgår från vårt syfte vilket är att beskriva hur och vilka metoder studie- och yrkesvägledare arbetar och använder sig av med sökande vars mål är svåruppnåeliga.

Det är i detta kapitel vi kommer besvara våra frågeställningar. Först börjar vi med att analysera frågeställningen ” Hur definierar studie- och yrkesvägledare svåruppnåeliga mål? som sedan följs av frågeställningen “Vilka arbetssätt använder sig studie och

yrkesvägledare av i mötet med elever vars mål är svåruppnåeliga?”

6.1 Hur uppfattar och definierar studie- och yrkesvägledare

svåruppnåeliga mål?

Då vi utgick från en egen definition på vad svåruppnåeligt mål är, valde vi även att ställa frågan till våra informanter om hur de definierar svåruppnåeliga mål. Att arbeta med

sökande som har svåruppnåeliga mål är för våra informanter en utmaning. De flesta av dem tycker att svåruppnåeliga mål kan bero på allt från dåliga betyg till krav hemifrån, medan de fanns de informanter som ansåg att det inte finns svåruppnåeliga mål i Sverige, bara en längre väg att gå “Jag ser inte att det finns svåruppnåeliga mål men att det finns olika vägar att nå dit” (Åsa).

Nina, Eva och Livia menar att betyg är en faktor som gör att sökandes mål kan bli svåruppnåeligt. Detta är exempel på vad Hodkinson & Sparkes (1997) kallar

möjlighetsstrukturer på arbetsmarknaden som påverkar hur svårt eller lätt det är för en individ att exempelvis komma in på en utbildning. Möjlighetsstrukturer på

arbetsmarknaden innefattar social klass, anställning, utbildning och statlig reglering och alla dessa olika aktörer har olika mycket makt på utbildningsmarknaden som påverkar individens chanser att exempelvis komma in på en specifik utbildning. En av våra

att de vill bli rymdforskare där betygen inte räcker för att komma in på det programmet. Åsa beskriver också hur betyg påverkar den sökandes chanser att söka till en specifik utbildning “…många gånger kan svåruppnåeligt mål vara någon som har F i matte och ska läsa matte 3b och vill bli mäklare” (Åsa). Våra informanter menar att en anledning till att den sökandes betyg gör målet svåruppnåeligt är att den sökande vill utbilda sig till ett statusyrke men betygen räcker inte till. Det kan handla om kompisar vad dom väljer eller rent av vad som dom tycker är statusprogram eller statusyrken”(Nina). Här kan vi se hur aktörernas olika makt på arbets- och utbildningsmarknaden spelar stor roll. Om den sökande inte uppnår kravet för antagning på utbildningen har denne lite makt över sitt val. De andra aktörerna, exempelvis utbildningen, på fältet har större makt än den sökande i detta fallet (Hodkinson & Sparkes, 1997). På utbildningsfältet fördelas makten ojämlikt eftersom de olika aktörerna innehar olika mycket kapital i varierande utsträckning inom kulturellt, symboliskt, ekonomiskt och socialt kapital (Hodkinson & Sparkes, 1997). Brist på kapital och förväntan beskriver några av våra informanter som en bidragande faktor till att mål blir svåruppnåeliga för vissa sökande. Eva menar att den sökande kan tänka sig att gå vård- och omsorgsprogrammet för att sedan kanske bli läkare. Om de sedan skulle ångra sig och studera till sjuksköterska så är det mer accepterat. De menar också att kravet den sökande kan ha hemifrån gör att den sökande har svårare att nå sina mål. Kravet stämmer inte alltid överens med vad den sökande egentligen själv vill välja. “...alltså föräldrars förväntningar på eleven, kan det handla om syskon som gått på vissa program som gör att eleven känner press att “jag också borde gå där”(Nina). Detta kan vi koppla till Careership teorin där Hodkinson & Sparkes (1997, 34) beskriver pragmatiskt rationellt beslutsfattande som den sökande gör utifrån sitt habitus. Habitus är starkt kopplat till individen och utifrån sitt habitus värderar den sökande om ett val är bra eller mindre bra. Habitus är baserat på individens upplevelser och omgivning vilket innefattar den sökandes familj och vänner och det är detta som skapar det sociala rummet för individen. Det är också i det sociala rummet där individen finner sina värderingar som kan användas när individen fattar olika val (Hodkinson & Sparkes 1997, 34). Informanterna berättar att en sökande alltid har någon form av bagage med sig redan innan ett samtal med vägledaren. Vilket kan förknippas med andra bakomliggande faktorer som blir avgörande i sökandes val. Samtliga informanter gav här exempel på sökande med ofullständiga betyg eller orimliga krav hemifrån.

Den sökandes engagemang i exempelvis skolan är något som en del av våra informanter nämner som en bidragande faktor till svåruppnåeliga mål. Studie-och yrkesvägledare vi intervjuade beskriver en del av deras sökande som något oengagerade trots att de innehar kapaciteten att förbättra sina betyg. “Dem elever som tror att dem inte kan, då är det ju svårt att uppnå målet, för det problemet sitter ju i deras huvud... “(Cornelia).

Informanternas vägledningssamtal med sökande som inför gymnasievalet kan innefatta sökande som inte är i skolan tillräckligt mycket. Därmed har de inte nått upp till

betygskraven för önskad utbildning. “Och dom som inte är i skolan, det är ju för att dem når ju inte upp till dem kraven samhället ställer på dem för att komma in på

samhällsprogrammet” (Cornelia). Här beskriver Cornelia svåruppnåeligt mål som kan förklaras med vad Hodkinson & Sparkes (1997, 38) kallar en påtvingad brytpunkt. För många sökande kan kraven som ställs på dem inför övergången mellan grundskola till gymnasieskola vara svåra att uppnå.

6.2 Vilka arbetssätt använder sig studie- och yrkesvägledare

av i mötet med elever vars mål är svåruppnåeliga?

När det kommer till de arbetssätt våra informanter använder sig av i mötet med den sökande, så är de i stora drag överens om likvärdiga komponenter. Samtliga av våra informanter ansåg att relationen mellan vägledaren och den sökande är en viktig del i samtalet. Miller & Rollnick (2013, 44) skriver om vikten av att etablera en bra relation mellan samtalsledaren och den sökande. Det är även något Egan (2014, 18) skriver om, han menar att det näst viktigaste i ett samtal är relationen mellan vägledaren och den sökande, det enda som är viktigare än relationen är den sökandes dilemma. Vidare är relationen viktig för att den sökande ska få de verktyg hen behöver för att kunna komma vidare i sin process, och då är det viktigt att den sökande inte känner sig obekväm. William berättar att för honom är det viktigt med bemötandet, att vara närvarande i stunden och att inte ta beslut åt den sökande. Detta kopplar vi till ett försök att skapa en bättre relation mellan vägledare

För att kunna hjälpa den sökande på bästa sätt menar Egan (2014, 22) att samtalsledaren behöver fokusera på att den sökande får den bästa möjliga hjälpen för planering och struktur inför beslut av val. Detta är också något som lyfts upp av våra informanter som pekar på nödvändigheten med att ha kunskap om sig själv samt den nödvändiga

information som krävs för att kunna göra väl underbyggda val. För att den sökande ska kunna göra väl underbyggda val är det centralt att samtalsledaren använder sig av de kommunikationsfärdigheter Egan (2014) skriver om. Ett av dessa är aktivt lyssnande som innebär att samtalsledaren visar den sökande att hen har lyssnat genom att delta, ställa öppna frågor, observera och slutligen sammanfatta det som sagts för att få den sökande att utmana sig själv. Genom att aktivt lyssna visar samtalsledaren empati vilket leder till att man förstår varandra bättre och på så sätt blir det enklare att hjälpa den sökande att nå sitt mål (Egan 2014, 82,105). Våra informanter menar att det hjälper den sökande att vidga deras perspektiv. Informanterna betonar vikten av att känna in och låta fokus ligga på den sökande så att denne känner sig trygg. Genom att känna in uttrycker du som samtalsledare empati och på så sätt visar du för den sökande att du finns där för hen och lyssnar (Egan 2014,74). Miller & Rollnick (2013) menar att det är den sökande som ska driva samtalet medan samtalsledaren står för lyssnandet, bekräftandet och frågorna.

Alla de studie- och yrkesvägledare vi intervjuade var eniga om att information är bland det viktigaste i ett vägledningssamtal med en sökande vars mål är svåruppnåeligt. De menar att informationen gör att den sökande kan tänka om och förstår sin situation. “...Oftast då inser de flesta eleverna själva att när man har informerat och berättat om läget, så de flesta som har någon form av självkännedom, tänker oftast om efter det” (Nina).

Hodkinson & Sparkes (1997) menar att information och upplevelser är det enda sättet att vidga en persons handlingshorisont. En sökande kan bortse från en utbildning på grund av att denne inte har tillräcklig erfarenhet eller information. Detta stämmer överens med vad våra informanter berättar om olika tillvägagångssätt att få den sökande att se fler alternativ än endast deras första svåruppnåeliga alternativ. Eva berättar att hon ibland under

vägledningssamtal ställer frågor om kontexten sökande befinner sig i för att öppna upp fler alternativ för den sökande att tänka på: “Jag brukar tala om för dem att titta sig omkring, hur allt är uppbyggt, vem tror ni har gjort det” (Eva).

Samtliga informanter menar också att öppna frågor är en viktig aspekt för att möjliggöra fler alternativ för den sökande. Genom att samtalsledaren arbetar med att ställa öppna frågor kan det hjälpa den sökande att identifiera och utforska möjligheter de har missat och på så sätt hjälpa den sökande att förverkliga sina mål (Egan 2014, 136). Livia menar att frågor om hur personen fått information om deras val gör att studie- och yrkesvägledaren får en bättre förståelse för den sökandes svåruppnåeliga mål. “Jag skulle försöka ställa väldigt mycket mer frågor…” (Livia). På så sätt kan en öppna upp den sökandes alternativ genom självinsikt och information menar informanterna. “Jag brukar som sagt, öppna frågor, jättemycket så, så att dem själv får tänka” (Åsa). Här ser vi att studie- och yrkesvägledarna vi intervjuade arbetar med att vidga den sökandes handlingshorisont. Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver också att en individs handlingshorisont påverkas av den sökandes självinsikt. Genom att ställa frågor hjälper vägledaren sökande att sätta ord på sin sociala bakgrund, vilket gör att hen kan öppna upp sin handlingshorisont och den

sökande ser fler alternativ med hjälp av ny information och självinsikt. MI metoden syftar till att behandla svårigheter men gör också att den sökande strävar mot en lösning och vidgade möjligheter (Miller & Rollnick 2013, 42).

6.3 Sammanfattning

När vi frågade informanterna om hur de definierar svåruppnåeligt mål så ansåg de flesta att det kunde handla om allt från dåliga betyg till att det inte fanns något svåruppnåeligt mål. Faktorer såsom den sökandes bakgrund och erfarenheter påverkar och kan göra att målet blir svåruppnåeligt. När det kommer till deras arbetssätt ser vi att de använder sig mycket av Egans samtalsmodell trots att de själva inte alltid var medvetna om det. Att vara en samtalsledare som lyssnar, ställer öppna frågor och är närvarande var något de ansåg viktigt i mötet med den sökande vars mål var svåruppnåeliga.

7. Diskussion

I följande kapitel kommer vi göra en kort diskussion av de resultat vi fått från vårt empiriska material. Vidare kommer vi diskutera studiens metodval och teoretiska utgångspunkter för att sedan avsluta med att skriva våra tankar kring fortsatt forskning.

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med vår studie var att beskriva hur och vilka metoder studie- och yrkesvägledare arbetar och använder sig av med sökande vars mål är svåruppnåeliga samt hur de uppfattar och definierar svåruppnåeliga mål.

På frågan om hur studie- och yrkesvägledare uppfattar och definierar ett svåruppnåeligt mål framkom det att en del studie- och yrkesvägledare ansåg att ett svåruppnåeligt mål kunde vara att den sökande inte hade det som krävdes för att kunna söka utbildningen de önskade. Medan det fanns de studie- och yrkesvägledare som ansåg att svåruppnåeliga mål inte fanns, utan vägen dit var endast längre att gå.

I frågan om vilka arbetssätt en studie- och yrkesvägledare använder sig av i mötet med sökande vars mål är svåruppnåeliga framkom det att vägledarna använde sig av olika arbetsmetoder. En del ansåg att mötet och relationen med den sökande var viktigt, medans andra menade att öppna frågor och information var den viktiga faktorn i mötet med sökande vars mål är svåruppnåeliga. Vidare beskrevs att den sökande är i behov av att ha självinsikt för att kunna göra väl underbyggda val.

Vi kan se att studiens resultat till stor del är i enlighet med den forskning som vi presenterat i kapitlet tidigare forskning. Både våra informanter och Rosenbaum (1996) menar att det är av vikt att ge den sökande information och råd för att de inte ska gå miste om information som är nödvändig för att kunna ta ett välgrundat beslut om sin framtid. Detta är även något Salomone & McKenna (1982) skriver om i sin artikel. De beskriver vikten av att få rätt information för att kunna nå målet. Krei och Rosenbaum (1997) berättar om de yrkeslärare som uppmuntrade sökande att studera även om intresse inte fanns. Sedan