• No results found

"I barnböcker finns det väl ingen form av förtryck"? - En kritisk diskursanalys av barnböcker under två tidsperioder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""I barnböcker finns det väl ingen form av förtryck"? - En kritisk diskursanalys av barnböcker under två tidsperioder"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”I barnböcker finns det väl ingen form av

förtryck”?

- En kritisk diskursanalys av barnböcker under två tidsperioder

”There is nothing like oppression in children´s

books, is there?”

- A critical discourse analysis of children´s books under two periods of time.

Rebecca Thell

Internationell migration och etniska relationer, IMER Kandidatnivå

15 HP VT 2019

(2)

1

Abstract

The aim of this study is to critically analyse the representation of non-ethic Swedes, gender roles and a class ridden society in Children´s literature published in Sweden.

The structural discrimination is found within many areas in our society. I have analysed if this discrimination also is to be found in children´s literature. Is there a division between ”us” and “them” in children´s literature?

I have analysed books for children from 1980s and 2000s to see if there are any differences between these periods of time. I found that there were differences only in the fields of gender roles. Girls have been given a greater power in the books from 2000s.

Other ethnicity´s are hardly found in the books despite the periods of time. White people are still given most space. The meaning of the class ridden society is not to be found in none of the books.

Keywords: Ethnicity, Gender, Gender-roles, discrimination, intersectionality, representation, non-white, the Other.

Nyckelord: Etnicitet, Genus, Könsroller, diskriminering, intersektionalitet, representation, icke-vit, de Andra.

(3)

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

1.1 Problemformulering ... 5

1.2 Syfte och frågeställningar ... 5

1.3 Begreppsdefinitioner ... 5

1.3.1 Etnicitet ... 5

1.3.2 Genus och könsroller ... 6

2. Tidigare forskning ... 7

2.1 Etnicitet, kultur och invandring i barnlitteraturen ... 7

2.2 Läsning påverkar barn ... 8

2.3 Genus och könsroller i barnlitteraturen ... 9

2.4 ”Vi” och ”de andra” i barnlitteraturen ... 10

3. Teoretiska perspektiv ... 11

3.1 Intersektionalitet ... 11

3.2 Postkolonialism ... 13

3.3 Kritiska vithetsstudier ... 14

3.4 Teoriernas samspel med barn-och ungdomslitteratur ... 14

4. Material och metod ... 16

4.1 Urval av undersökningsmaterialet ... 16

4.2 Metod ... 16

4.2.1 Diskurs ... 16

4.2.2 Kritisk diskursanalys ... 17

4.3 Faircloughs tredimensionella modell ... 18

5. Resultatet av min undersökning ... 19

5.1 Textens nivå ... 19 5.1.2 Etnicitet... 19 5.1.3 Genus ... 20 5.1.4 Klass ... 22 5.2 Diskursiv praktik ... 23 5.2.1 Etnicitet... 23 5.2.2 Genus ... 25 5.2.3 Klass ... 26 5.3 Social praktik ... 27

(4)

3 5.3.1 Etnicitet... 27 5.3.2 Genus ... 29 5.3.3 Klass ... 30 6. Slutdiskussion ... 33 7. Vidare forskning ... 35 8. Källförteckning ... 36 8.1 Barnböcker från 1980-talet ... 37 8.2 Barnböcker från 2000-talet ... 37

(5)

4

1. Inledning

När Det blågula glashuset - strukturell diskriminering i Sverige (SOU 2005:56) presenterades fastslog regeringen i inledningen varför en utredning om strukturell diskriminering behövdes. Den diskriminering som finns gällande exempelvis kön, klass och sexuell läggning är till stora delar osynliga för majoriteten av befolkningen men kännbara för de diskriminerade.

Många menar att det inte finns bevis för att etnisk diskriminering finns i Sverige. Regeringen har tidigare iscensatt ett stort antal undersökningar gällande de ojämlika förhållandena på arbetsmarknaden och hur dessa kan förklaras. I dessa finns förklaringarna till ojämlikheten nästan helt hos de grupper som blir etniskt diskriminerade. Man har undersökt

språksvårigheter, dålig kompetens inom yrket i fråga liksom den sociala förmågan. I andra länder beskrivs etnisk diskriminering inom arbetslivet i termer av rasism av olika slag. På samma sätt förklaras olikhet i löner och arbetslöshet. Allt detta förklaras som rasism i andra länder - inte i Sverige. Den lagstiftning som finns i Sverige är inriktad mot diskriminering i avgränsade situationer. Dessa är inte tillräckliga för att bryta de diskriminerande strukturerna. Regeringsformen (1 kap 2§), Sveriges främsta grundlag, slår fast att alla människor är jämlika och att alla former av diskriminering ska motverkas, detta räknas som grundprincipen i den svenska demokratin. Regeringen har ovan bekräftat att strukturell diskriminering finns i Sverige och jag drar därför slutsatsen att detta är ett demokratiskt såväl som ett rasistiskt problem.

Vi ser i veckotidningar och i sociala medier hur olika grupper blir exkluderade. Under denna utbildning har jag själv uppmärksammat detta och började därför fundera på om samma struktur finns gällande yngre barn. Alla barn kommer i kontakt med skönlitteratur från tidig ålder, antingen i hemmet eller genom den obligatoriska skolan. Jag vill undersöka om denna exkludering även förekommer i den skönlitteratur som yngre barn kommer i kontakt med. Barn blir mycket påverkade av vilka som blir diskriminerade i de böcker som de läser. Jag bestämde mig därför att närmare undersöka om och i så fall hur den strukturella diskrimineringen finns i barnlitteratur.

(6)

5

1.1 Problemformulering

Jag vill i min kandidatuppsats studera representationen av etnicitet, vithet, klass och könsroller i barnlitteratur publicerad i Sverige under 1980-talet samt 2016–2018. Jag vill undersöka och förstå om och i så fall hur maktstrukturen i samhället visas i barnlitteraturen. Riskerar barn att en känsla av utanförskap skapas om de inte finner någon igenkänning? Samhällets maktstrukturer visas på olika sätt och det är detta som ligger till grund för min studie. Jag vill undersöka om Jag undrar om den faktiska verkligheten av vårt mångkulturella land visar sig i böcker som barn läser.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna kandidatuppsats är att jag vill undersöka hur etniciteter, vithet, klass och könsroller gestaltas i barnböcker i Sverige under 1980-talet kontra 2016–2018. Jag vill även studera om det finns någon skillnad mellan de två tidsperioderna.

Frågeställningar:

1. På vilka sätt framställs etniska grupper, kön, samhällsklasser och icke-vita i barnböcker?

2. Är det någon skillnad på hur etniska grupper, kön, samhällsklasser och icke-vita i framställs i böckerna under 1980-talet och 2016–2018?

3. Vems världsbild framställs som normalt i böckerna?

4. Överförs samhällets normer och värderingar till barnen via barnböckerna? I så fall vilka?

1.3 Begreppsdefinitioner

1.3.1 Etnicitet och etnisk identitet

Begreppet etnicitet används för att dela upp människor i olika grupper med deras bakgrund som utgångspunkt. (Lunneblad 2009:18) Lunneblad hänvisar vidare till Wikström (2009:9-11) då han menar att i Sverige används ordet etnicitet för att dela upp människor i

svenskfödda och utlandsfödda liksom för att visa personens ursprung.

Etniska identiteter kan bidra till att de sociala reglerna upprätthålls och fungerar som ett sätt att inkludera eller exkludera och bestämma om någon tillhör gruppen ”Vi” eller ”Dom” (Lunneblad 2009:18)

(7)

6 Enligt den postkoloniala teorin menar man att begreppet etnicitet används av människor i överordnade maktpositioner, när de talar om andra kulturer och språk hos ”de andra” i underordnade positioner (Stier 2016:47).

1.3.2 Genus och könsroller

Mot bakgrund av en rad sociala och kulturella antaganden om vad som är manligt och kvinnligt så skapar människan en social praktik. Begreppet ”kön” kan delas upp i olika aspekter, dels det biologiska könet och dels det sociala könet. Det biologiska könet är det en människa föds in i: kvinna eller man. Med könet skapas det könsroller som är något vi fostras in i och som består av värderingar och normer om hur vi ska bete oss som kvinnor respektive män. I många diskussioner hävdas det att de biologiska skillnaderna mellan könen även visar sig i andra ”skillnader” till exempel att kvinnor är mer omhändertagande eller att män är starkare. En del menar att olika beteenden ofta kopplas till den biologiska kroppen, något som många forskare kommit fram till är en myt (Connell och Pearse 2015: 60 - 62).

En annan aspekt av könet är genus som är det sociala könet och grundar sig i att könet är kulturellt och strukturellt konstruerat, kvinnligt och manligt är alltså inte något naturligt (Connell och Pearse 2015: 20). Det sociala könet styrs hela tiden av strukturer, ordningar och symboler som säger hur vi ska agera som kvinnor och män. Vidare handlar genus om vilken betydelse samhället ger kroppsliga skillnader och vilka konsekvenserna blir av att t.ex. ge rosa kläder till flickor och blå kläder till pojkar. Genus ser olika ut i olika länder, kulturer och under olika tider genom historien (Connell och Pearse 2015: 50). Forskare menar att dessa skillnader får stora konsekvenser för bland annat barn som i tidig ålder lär sig samhällets normer och könsroller, konsekvenserna blir att det anses som ett avvikande beteende om man går emot normerna. Med hjälp av ett genusperspektiv ska t.ex. barn själva få välja vad de vill ha på sig, vem de vill leka med utan att behöva följa en stereotyp mall. All social praktik innebär att vi tolkar världen på olika sätt. Samhället är uppbyggt på flera olika diskurser som har skapats av olika sociala processer (Connell och Pearse 2015: 56, 117).

Med genussymbolik menar vi att inte bara det skrivna ordet visar genus utan även kläder, gester, bilder.

(8)

7

2. Tidigare forskning

Jag kommer här att presentera forskning som visar förekomsten av etnicitet, genus och klass i barnlitteraturen. Dessa forskningsresultat presenterar jag i rubriker.

2.1 Etnicitet, kultur och invandring i barnlitteraturen

Staffan Thorson beskriver i Barnbokens invandrare - en motivstudie i svensk barn-och ungdomslitteratur 1945-1980 (1987), hur barnböckerna tar upp begrepp som invandring, kulturkrockar, etnicitet samt rasism på ett stereotypt sätt istället för att beskriva verkligheten som den ser ut.

Ordet ”invandrare” vilket är det ord som används i böckerna om de som flyttar till Sverige, är inriktat på anpassning och assimilation. Men använder också ordet ”etnicitet” som ett centralt begrepp. Man hänvisar till människor som föds in i ett särskilt system som inte stämmer överens med vad som finns i det nya landet (1987:30). Han konstaterar att invandrarmotivet var mycket ovanligt i barn-och ungdomslitteraturen fram till 1960-talet.

Under 1960-talet blev kulturlivet i Sverige allt mer politiskt inriktat vilket märktes även på barn-och ungdomslitteraturen. Det var först under 1970-talet som invandrarnas situation blev som mest vanligt i barnböckerna i Sverige. Förklaringen till att det blev mer vanligt med inslag av invandrare under 1970-talet berodde på den ökade invandringen till Sverige under efterkrigstiden. Thorson (1987: 39) menar vidare att invandrartemat i barn- och

ungdomslitteratur låg på̊ eftersläpning gentemot hur det faktiskt såg ut i Sverige.

Efter 1945 började olika invandrargrupper söka sig till Sverige. De stora grupperna under 1960-1970-talen kom från Finland, Jugoslavien, Grekland och Turkiet. Thorson ser också att det stämmer med vilka invandrargrupper som förekommer i barn- och ungdomslitteraturen under dessa år (1987:92). Barnboksförfattarna som ingår i Thorssons avhandling är till allra största delen av svenskt ursprung.

Etnocentrism var en utgångspunkt för gamla tiders barn- och ungdomslitteratur i Sverige och den slår då och då fortfarande slår igenom (1987: 80). Han tar som exempel Jörn Beckers avhandling om rasistiska inslag i tyska barn- och ungdomslitteratur. Becker visar att fysiska drag betonas när personer beskrivs. Färgade får sin identitet genom beskrivningar av ”vita tänder, svart krulligt hår, svart hud och muskulösa armar”. Thorsson kallar detta för ”ett omedvetet berättarperspektiv” till skillnad mot tiden före andra världskriget då rasismen inte doldes, ”ett medvetet berättarperspektiv”. Thorsson ger ett citat ur boken Vita Inga och svarta

(9)

8 Mima som exempel på det. ”Inga kände ingen lust att låta hans svarta fingrar ta i hennes rena sommarplagg. Tänk om de färgade av sig!”. (1987: 81). Han jämför med sitt eget undersökningsmaterial och konstaterar att man nästan alltid i denna litteratur gör skillnad mellan ljusa nordbor och mörka invandrare från södra Europa. Svart är särskiljande. Miljön är ett område som inte beskrivs i barn-och ungdomslitteratur utan läsaren möter anonyma miljöer från i huvudsak landsbygden i Afrika eller Sydamerika - inget enskilt land beskrivs. Hemlandet blir bara en utgångspunkt på vägen till det land där livet ska levas, Sverige (1987: 98 - 103)

I Angerd Eilards avhandling Modern, svensk och jämställd om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962 – 2007 (2008) är syftet att synliggöra representationer av genus, etnicitet och generation i de läseböcker som finns i grundskolan. Eilard ser en förändring i böckerna under den granskande perioden där en mer representativ bild av etnicitet och genus ges under den senare delen som hon har undersökt. Hon menar samtidigt att hon i de senare årens böcker som hon undersöker ser att stereotypisering. Beskrivningar av andra kulturer och icke-vita visar på att det finns en underliggande rasism i böckerna och att utgångspunkten fortfarande är ur ett vithetsperspektiv av ”den vite mannen” (2008: 418). Överlag menar hon att barn med någon annan etnicitet än svensk inte ges något större utrymme varken som huvudkaraktär eller någon annan karaktär som tar mycket plats i böckerna. Hon menar vidare att när det förekommer någon representation av någon annan etnicitet än svensk så är det mycket stereotypa bilder av dessa. Till exempel beskrivs den icke-vita mannen att vara en machokille som är atletisk och den beslöjade muslimska tjejen symboliserar ojämställdhet och förtryck (2008: 412).

Varje år ger Svenska barnboksinstitutet (Sbi) ut en dokumentation över de barn-och ungdomsböcker som kommer dem tillhanda. I Sbi:s genomgång av bilderböcker år 2014 kunde de se att av 298 titlar fanns icke-vita personer med i 59 av dessa men de var oftast bara med som bakgrundsfigurer utan repliker. I 41 titlar fanns det icke-vita personer med en specifik roll i handlingen, men i de allra flesta av dessa var de bara en bifigur i en vit persons berättelse (Sbi 2014).

2.2 Läsning påverkar barn

Barn formas utifrån vad de läser och barnlitteraturen är därför en arena som kan bekämpa fördomar och utanförskap. Läsningen formar barnen, då de fortfarande håller på att utvecklas

(10)

9 och ”bli”. Om ett barn inte känner igen sitt eget liv i barnboken kan detta få en negativ

påverkan på barnens självkänsla då barnet känner att det egna livet och de egna erfarenheterna inte är så viktiga (Nodelman 1996, Koss 2015, Nel 2018). Barn behöver böcker med text och bilder som är skrivna av författare med olika etnicitet som ett sätt att visa att etnicitet inte ska avgöra vem som får en bok publicerad. Det är oftast vita personer som är huvudkaraktärer vilket lär barn att ska man vara säker på att passa in är det säkrast att vara vit (Koss, 2015). Istället för att tolerera olikheter måste vi respektera olikheter genom att först erkänna att de finns” (Nel 2018).

I sin studie (Koss 2015) tittade Koss särskilt på etnicitet, kön och funktionshinder för att ta reda på̊ vilka sorts personer och vilka befolkningar som är representerade i samtida

bilderböcker ur de uppräknade perspektiven. Resultat visade att i bilderböcker var 75% av huvudpersonerna vita och icke-vita huvudpersoner fanns i 15% av bilderböckerna

Även Thorson menar (1987: 80 - 83) att när böcker skapar stereotypa och fördomsfulla skillnader av människor med annan etnisk bakgrund än svensk eller osynliggör dessa skapar det ett utanförskap hos barn. Han menar att invandrarnas utseende i bilderböckerna ofta porträtteras med mörk hud, mörkt hår samt vita tänder och att människor från andra icke-västerländska länder beskrivs som känslosamma, sorglösa och med ett hett temperament medan västeuropéer har olika personligheter.

2.3 Genus och könsroller i barnlitteraturen

Enligt Nikolajeva (1998) och Tsaos (2008) är det lätt att hitta stereotyper i barnlitteratur när det gäller kön/genus. Stereotypa egenskaper som finns på manliga karaktärer är att de framställs som: starka, våldsamma, känslokalla, hårda, rationella, tävlande, skyddande, självständiga, aktiva, analyserande, tänker kvantitativt, tekniskt skickliga och problemlösare. Det skapar ett mönster för hur en person med ett manligt kön ska vara. Kvinnor framställs som: svaga, aggressionshämnande, emotionella, milda, lydiga, självuppoffrande,

omtänksamma, omsorgsfulla, sårbara, beroende, passiva, tänker kvalitativt, intuitiva och nyckfulla. Barn får sin självbild utifrån dessa mönster. De lär sig genom stereotyperna hur olika kön förväntas agera. Därför är det viktigt att det finns en mångfald av människor i litteraturen (Nikolajeva 1998, Tsaos 2008).

Om stereotypa könsroller finns i barnens böcker överför barnen dessa och skapar egna genusmönster utifrån hur könsrollerna presenteras. Flickor är på ett sätt och pojkar på ett

(11)

10 annat. Flickor presenteras som små och rädda och får inte visa vad de kan. Detta ger flickorna sämre självkänsla. På samma sätt får pojkar en annan bild hur de ska vara d.v.s. starka och tuffa (Tsaos 2008).

2.4 “Vi “och “de andra” i barnlitteraturen

Fram till 1970-talet förekom ingen annan etnicitet än den svenska i de svenskpublicerade barnböckerna och om det förekom annan etnicitet utspelade sig boken i ett annat land än Sverige (Eilard, 2008:149). Eilard ger i sin avhandling exempel hur huvudpersoner i böckerna berättar om sina upplevelser i ett annat land långt borta. Eilard insåg att ett ”vi” och ”dom” skapades där ”dom” blev de personer som kommer från länder långt borta. De beskrivs med ord som ”n-gern”, ”samen”, ”indianen” och ”orientalen”.

Bilderböcker brukar klassas som neutrala, men den vite mannen har under historien haft makten att sätta normen, alltså att bestämma vad som ska klassas som normalt eller avvikande. Detta återspeglas även i barnböcker som sänder ut dolda budskap genom att skildra människor från icke-västerländska länder på olika stereotypa sätt (Eilard 2008: 242– 247).

Eilard redogör med ett exempel från Förstagluttarna av Nilssons-Brännströms (1999) som visar ett upprop från den första skoldagen: "Anna ropade upp barnens namn. Då fick de svara »ja». Anna ville se hur de såg ut. Det ville Moa också. /.../ Ruben hade fina kläder. Marjam hade en sjal på sig. Victor var kol-svart. Han kom från Afrika. Han kunde inte svenska så bra.” (Eilard, 2008: 247). Eilard menar att författaren till exemplet visar vilka barnen i klassen är genom att beskriva hur de ser ut och vilka kläder de har på sig. Ruben och Marjam har en hudfärg som inte behöver kommenteras för de är ”normala”. Victor däremot avviker från normen och beskrivs därför. Victor tillhör ”de andra”.

(12)

11

3. Teoretiska perspektiv

För att kunna visa den strukturella maktstruktur som kan förekomma i böckerna som ingår i min undersökning finner jag det relevant att använda intersektionalitet, postkolonialism och kritiska vithetsstudier som teoretiska utgångspunkter. Dessa tre teorier tar samtliga upp de maktperspektiv som jag vill undersöka.

3.1 Intersektionalitet

de los Reyes och Mulinari gjorde denna teori känd i Sverige genom sin bok Intersektionalitet- kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap (2005). De menar att den ojämlikhet som finns i samhället vävs ihop med olika aspekter av ojämlikhet som könstillhörighet, sexualitet, etnicitet och tillhörande av en klass. Vid en analys av ojämlikhet i samhället hör ovanstående aspekter ihop.

Med hjälp av det intersektionella perspektivet synliggörs hur olika maktordningar baserade på kategorier som ”ras” (vithet), klass, kön och sexualitet samspelar med varandra och skapar ojämlikhet, diskriminering och förtryck. (de los Reyes och Mulinari 2005:9). Vissa gruppers privilegier som män, etniskt svenska eller överklassen står i relation till andra gruppers förtryck och underordning som kvinnor, invandrare och underklass.

”vi ser på intersektionalitet som ett teoretiskt perspektiv som tvingar oss att se på

verkligheten med nya ögon och får oss att ifrågasätta för given tagen kunskap om den sociala ordning vi lever i” (2005:23).

de los Reyes och Mulinari skriver att män och kvinnor aldrig bara är män och kvinnor utan de är också inordnade i klass-och rasmässiga hierarkier. Därför är det viktigt att se att en enskild maktordning inte kan förstås oberoende av en annan (2005: 41).

Vidare menar författarna att i motsatsparen vit/svart, svensk/invandrare, maskulin/feminin skapas en mening genom skillnader där svart, invandrare och feminin anses vara något avvikande och underordnade. Förtryck av kön hör ihop med förtryck av annat slag. Maktrelationer blir begripliga om man, förutom kön också ser till exempelvis etnicitet, sexualitet och klass. Det intersektionella perspektivet ser till underordningens olika sidor. Härmed får vi en bättre och djupare förståelse av vad makt är och hur makt hör ihop med många andra faktorer.

Begreppet makt är komplext och kan inte enbart förstås genom att titta på kön/genus eller någon annan enskild aspekt av underordning. Makt konstrueras genom att titta på flera av ovanstående faktorer. Utgångspunkten är att begreppet kön transformeras då det möter

(13)

12 faktorer som klass, etnicitet och sexualitet. Vid analysen av hur högt en person står i

makthierarkin måste man ta hänsyn hur alla dessa faktorer värderas av samhället (de los Reyes & Mulinari 2005:99)

Det är inte enbart interaktionen mellan de olika faktorerna som bygger upp vad som ger makt respektive ojämlikhet i samhället. Samhällets institutioner och individen själv hjälper också till. Författarna menar att det inte går att ”göra” kön utan att samtidigt ”göra” klass, sexualitet och etnicitet. (de los Reyes & Mulinari 2005:90).

Författarna menar också att kön är centralt i det ekonomiska systemet då man ser på vilka som utför betalt produktivt arbete och obetalt ickeproduktivt arbete. Männen utför det betalda produktiva arbetet och får därmed en högre position i hierarkin. Kvinnornas obetalda

hemarbete kan aldrig värderas lika högt. Vad som ska klassas som arbete är heller inte klart. Författarna menar att den manliga normen styrt vad som ska klassas som arbete där kvinnans obetalda arbete i hemmet inte synliggjorts utan fått den effekten att kompetens inom vård, hemarbete och omsorg inte värderas eller betalas särskilt högt.

I utredningen Arbetslivets (o)synliga murar (SOU 2006:59) kan en enskild individ i dagens Sverige göra klassresor men denna möjlighet har sin förankring i den enskilde – inte i samhällssystemet. Den nya globala arbetsmarknaden intersektionerar etnicitet, genus och klass. Invandrade kvinnor etableras på en sekundär arbetsmarknad (inom hem-och hushåll, äldreomsorg, städning m.m.) Denna arbetsmarknad är uppbyggd av osäkra arbetsvillkor, deltidsarbete och illegal migration. Migrationslagarna styrs av de kapitalistiska målen och reproducerar maktrelationerna (de los Reyes och Molinari 2005:31). Man menar vidare i utredningen (SOU 2006:59) att detta har koppling till strukturell diskriminering vilket går att se i uppdelningen vi-dom. De flesta flyktingar och deras anhöriga hamnar inom lag om etablerade insatser för vissa nyanlända, den så kallade etableringen. Inom etableringen hänvisas nyanlända till arbetsmarknadsutbildningar inom bristyrken med kort utbildningstid. Dessa tar inte hänsyn till tidigare utbildning och erfarenheter utan bidrar till att klasskillnader skapas/återskapas. De mekanismer som står bakom samhällets rasifiering dvs att

klassamhället struktureras utifrån det regelsystem som finns b.la inom arbetsmarknaden. Ambitionen att etablera en nyanländ på arbetsmarknaden är sammanlänkad med

(14)

13 3.2 Postkolonialism

Postkolonialismen är ett samlingsbegrepp av teorier som kritiserar kolonialismen och imperialismens effekter. Den postkoloniala teorin grundar sig på att den europeiska

kolonialismen har gjort så att det västerländska har blivit normen i många delar i världen. Allt som inte är västerländskt ses som något avvikande från normen. Vidare vill man med teorin synliggöra och granska nutida hierarkier baserade på bland annat ras, religion och klass (Mathis, 2005:160).

Postkolonialismen har sin förankring i globala relationer gällande över- och underordning. Ett av postkolonialismens viktigaste bidrag är att den synliggjort de historiska kopplingarna mellan kolonialismens sätt att se på människogrupper och nutida etnisk diskriminering. Dagens samhällen är fortfarande präglade av den kunskapssyn som legitimerar relationer mellan grupper av människor i över- och underordning och som var typiskt för kolonialismen (Mathis, 2005:165).

Kolonialismen har påverkat även länder som inte haft kolonier i någon större utsträckning till exempel Sverige och den kan därmed relateras även till Sverige. Skälet är att en konsekvens av kolonialismen blivit att människor flyttat till andra länder och den gamla kulturen har blandats med den nya (Mathis 2005).

Den postkoloniala teorin utgår från olika begrepp som exempelvis generalisering,

stereotypifiering och etnicitet. Eftersom den vite västerländske mannen är norm måste alla andra grupper av människor förklaras. Vi visar vår identitet genom att ta fasta på olikheten gentemot andra. ”De andra” har en viss etnicitet - inte vi i väst. Ursprungligen var det de västerländska borgerliga vita männen som hade makten att avgöra vad som skulle vara normalt under kolonialtiden och att dessa i princip satte normen för hela mänskligheten än idag (Mcleaod 2000, Mathis 2005, Stier 2015).

Föreställningar om en underordnad ”svart” kan inte existera utan en föreställning om en överordnad ”vit”. Vitheten är alltså beroende av den icke-vita för att ens kunna existera och fortsätta producera sig. Den vita normen är hierarkisk och exkluderande. Detta gör att det skapas ett ”vi” och ”dem” tänkande som visar hur skillnader och den hierarkiska ordningen upprätthålls där ”vi” är överordnade ”de Andra” som är underordnade. Genom att identifiera sig med ”vi”-gruppen” distanserar man sig från ”de Andra” som definieras som essentiellt annorlunda. (Stier 2015, de los Reyes och Mulinari 2005).

(15)

14 3.3 Kritiska vithetsstudier

Många menar att rasism inte existerar i Sverige och många vita svenskar ser inte sina vita privilegier och ser inte heller den diskriminering, exkludering och rasism som icke-vita utsätts för i Sverige (Hübinette m.fl. 2012: 42). Författarna menar att utseende på människors

kroppar påverkar hur vi blir bemötta och behandlade. Den färgblinda ideologin säger att ”utseende inte spelar någon roll” men på samma gång så blir det ett avvikande beteende eller attribut om man inte tillhör den föreställda svenska vita enhetligheten (2012: 44).

Kritiska ras- och vithetsstudier gör kritiska reflektioner om vad det innebär att tillhöra den vita majoritetsbefolkningen. Vithet är den överordnade positionen och kan jämföras med könsmaktsordningen där mannen är i den överordnade positionen (2012: 46). Författarna säger också att det finns olika sätt att vara vit och icke-vit på. Det finns dominerande sätt att vara vit på, detta kan kallas den hegemoniska vitheten. De menar också att vem som räknas till vit eller icke-vit är beroende av plats och tid, det är till exempel skillnad att räknas som vit i Sverige jämfört med Grekland (2012: 45).

Rasmässigt kan man vara vit, men etniskt kan man vara svensk. Det är kroppars utseende som ofta ”skymmer blicken” för den sociala praktiken (2012: 47). Att ha en vit kropp är också något som kan kopplas ihop med språk menar författarna. I Sverige till exempel associeras en vit kropp med att behärska det svenska språket, något som inte gäller icke-vita. Svenskhet och att kunna tala svenska kopplas till vithet medan icke-vita kopplas till språk utanför de

västerländska språken. De menar att det är språket som är det relevanta då en icke-vit person i sig inte är underordnad utan det är språket som skapar underordningen (2012: 53 - 55). I SOU: 2006:59 skriver de los Reyes att språken delas in i olika sociala klasser där engelska ger hög status och arabiska ger låg. Hübinette m.fl. (2012: 59) menar att den svenska vitheten inte är densamma som den amerikanska eller australienska samt att tidigare exkluderade och rasifierade grupper i Sverige som t.ex. finländare eller östeuropéer är idag mer inkluderade i svenskheten just pga. sin vithet.

3.4 Teoriernas samspel med barn- och ungdomslitteratur

Som nämnts tidigare formar böcker som barn läser hur de ser på sig själva och sin egen tillvaro. Barn lär sig hur de ska se på världen genom den barnlitteratur de kommer i kontakt med (Nodelman 1996, Koss 2015, Nel 2018). Barnlitteraturen för in barnen i den

samhällsstruktur, det vill säga de normer som barnboksförfattarna själva omfattas av. Alla barn har emellertid inte samma verklighetsuppfattning vilket gör att barnen tolkar texter och särskilt bilder, på olika sätt (Nodelman 1996).

(16)

15 Begreppet ”de andra” benämner vi personer som inte följer de normer vi har i det svenska samhället. Bara på grund av detta löper de risk att bli diskriminerade. Motsatsen är ”vi” dvs de som följer den svenska normen. Redan i förskolan och genom hela grundskolan skapar de vuxna ett omedvetet ”vi” och ”dom”. I det svenska samhället drar sig de flesta från att bli medvetna om att det finns grupper som är priviligierade enbart därför att de tillhör

normgruppen där alla faktorer är ”rätt” dvs enligt normerna. Likaväl vill man helst inte se att andra grupper är missgynnade därför att de viktigaste faktorerna är ”fel” dvs inte enligt normerna. (Nordenmark & Rosén 2008: 59 – 62).

De priviligierade räknar med att de ska bli bemötta på ett bra sätt och att de inte kommer att uteslutas ur ett sammanhang pga. sin religion eller härkomst. De missgynnade räknar inte med ett sådant bemötande. Självkänslan, självbilden och självförtroendet har grundats olika. De los Reyes och Mulinari (2005:126) menar att den kategorisering som visas prov på ovan är en viktig del av maktutövandet. För att komma bort från detta krävs istället ett intersektionellt perspektiv.

(17)

16

4. Material och metod

4.1 Urval av undersökningsmaterialet

För att på ett tydligare sätt kunna se hur förekomsten av normer och värderingar i Sverige gestaltas valde jag böcker av svenska författare som alla är publicerade i Sverige. Totalt valde jag fjorton böcker, sju böcker från varje tidsperiod jag ämnade undersöka. Sju av varje

tidsperiod tyckte jag utgjorde ett rimligt antal.

Urvalet av barnböckerna var först tänkt att baseras på de mest utlånade böckerna under 2018 samt 30 år tillbaka i tiden i Sverige. Denna statistik var inte möjligt att få fram varken från 1980 eller 1990-talet. Detta konstaterades efter att jag hade varit i kontakt med bland annat Kungliga biblioteket, Svenska Barnboksinstitutet och Svensk författarfond.

Statistik över de mest utlånade böckerna i hela Sverige under 2018 kunde inte tas fram utan där skulle jag få jag kontakta enskilda bibliotek för att få fram statistik från en specifik kommun. De stadsbibliotek som jag först var i kontakt med var Stockholm, Malmö och Helsingborg men de kunde inte få fram utlåningsstatistik från 1980-talet då sådan äldre statistik inte var lagrad hos dem. Svensk författarfond kunde hjälpa till att få fram statistik över de mest sålda författarskapen under 1980-talet. Men statistiken över de mest sålda böckerna kunde inte kategoriseras till endast barnboksförfattare.

Urvalet har därför skett genom att böckerna från 2018 är från de mest utlånade på Stockholms stadsbibliotek. Av dem fick jag en lista över de 100-mest utlånade. Jag tänkte först välja ut de 10 mest utlånade böckerna från den listan men då de 30 översta böckerna var skrivna av samma tre författare valde jag slumpmässigt ut 10 böcker av de 100 som var publicerade mellan åren 2016 och 2018. Böckerna från mitten och slutet av 1980-talet är slumpmässigt utvalda med hjälp av personal på stadsbiblioteket.

4.2 Metod

För att se hur makthierarkier gestaltas i barnböckerna och hur dessa förmedlar diskurser som skapar en ”verklighet” om världen och samhället har jag valt att använda mig av metoden kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell (1995)

4.2.1 Diskurs

Diskurser gör det möjligt att på specifika sätt tolka världen och förhålla sig till den. Med den diskursiva ordningen skapas det uteslutningar och tystnader. När och hur vi tolkar något i till exempel en text eller i en bild innebär det också att vi utesluter och osynliggör andra möjliga

(18)

17

sätt att se och tolka texten och bilden. Språket i en text skapar mönster som vidare formar verkligheten och synen på omvärlden Diskurser är både historiskt och kulturellt bundna, vilket betyder att våra världsbilder och uppfattningar om världen kunde sett annorlunda ut. Diskurser förändras över tid och är i ständig förändring (Jørgensen och Philips 2000: 7–15).

Diskurser kan sägas vara uttryck, berättelser och föreställningar om något och därmed ett sätt att tala om och förstå omvärlden. Idén om diskurser utgår därför ifrån att ”verkligheten” är språkligt grundad. Diskurser påverkar hur händelser beskrivs och därmed skapas i till exempel böcker. Vad som sägs, sägs mot bakgrund av vad som inte sägs, men som tas för givet

(Jørgensen och Philips 2000: 7–15).

Att undersöka diskursers makt innebär ofta att ifrågasatta rådande normer i samhället. ”Diskurser säger något om vad som kan sägas, vem som får säga det och varifrån, dvs. från vilka positioner något sägs” (SOU 2005:56, 84)

4.2.2 Kritisk diskursanalys

Med en diskursanalys ligger fokus på vad som är verklighet och sant under en viss tid och på en viss plats. Människans verklighet av världen och hur vi uppfattar den baseras på hur vi kategoriserar och förstår den. En diskursiv förståelse får och ger sociala konsekvenser. Med hjälp den kritiska diskursanalysen är syftet att identifiera problem, dold maktutövning och förtryck som utförs i texter och bildmaterial. Med denna metod vill man få fram hur texter öppet eller dolt försöker påverka läsaren att befästa normer och ideologier och framställa dem som naturliga. Texter bidrar till att återskapa eller omskapa uppfattningen om världen till att göra vissa hållningar och attityder naturliga. Syftet med den kritiska diskursanalysen är att få till stånd en samhällsförändring där de rådande maktförhållandena finns. Med hjälp av det diskursanalytiska begreppssättet ställer man sig på de undertryckta samhällsgruppernas sida. Resultat som kommer fram i analysen är tänkt att användas i kampen mot en social

förändring. Fairclough menar att när man identifierar ojämlika maktförhållanden kan det påverka människors medvetenhet och därmed deras sociala handlade (Jørgensen och Philips 2000: 66 - 70).

(19)

18

4.3

Faircloughs tredimensionella modell

Min metod av den kritiska diskursanalysen utgår från Norman Faircloughs tredimensionella modell. Att läsa utifrån ett kritiskt perspektiv innebär att vi inte bara vill veta vad texten handlar om utan vi granskar texten för att se dess innehåll, uppbyggnad och mening. Faircloughs metod innebär att analysen av materialet sker på tre nivåer:

1) Textens nivå (skrift och bilder). Här tittar man på textens egenskaper och gör en lingvistisk analys.

2) Den diskursiva praktiken (produktion och konsumtion av texter). Diskursiv praktik behandlar hur texten är producerad och vem den är producerad för.

3) Den sociala praktiken (där diskursen diskuteras i det sociala sammanhanget). Här undersöks förhållandet mellan de två tidigare nivåerna och den större och bredare sociala praktiken.

Denna metod är en kvalitativ metod vars resultat syftar till att visa på en subjektiv förståelse av ett fenomen, inte att generalisera. Analysen grundar sig inte på författarens tanke, utan den diskurs som visar sig i boken (Jørgensen och Philips 2000: 72–76)

FIGUR 1. Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys (Winther Jörgensen och Phillips 2000: 75)

”Det är genom den diskursiva praktiken, där människor använder språk för att producera och konsumera texter - som texter formar och formas av social praktik” (Jørgensen och Philips 2000: 75).

(20)

19

5. Resultatet av min undersökning

Jag har läst och analyserat fjorton stycken barnböcker, sju av dem är skrivna på 1980-talet och sju är från 2016–2018. Titel och författare till samtliga dessa böcker finns i källförteckningen. Min avsikt är att se hur etnicitet, könsroller och klasstillhörighet visar sig i böckerna. För att sedan kunna dra vidare slutsatser har jag som nämnts använt Faircluoghs tredimensionella metod. Metoden innebär att analysen av materialet kommer att ske på 3 nivåer: 1. Textens nivå, 2. Den diskursiva praktiken och 3. Den sociala praktiken.

Jag har kategoriserat resultatet i böckerna utifrån etnicitet, genus och klasstillhörighet.

5.1 Textens nivå

Textens nivå är en process som i den sociala praktiken leder mot kunskap om hur en texts uppbyggnad konstruerar diskurser. Forskaren reflekterar i textens nivå över hur texten är uppbyggd och sammansatt. Texter representerar alltid en social syn på världen och förutom texten tittar man även på användandet av till exempel symboler, metaforer och synonymer. Här har jag analyserat den skrivna texten och bilderna i barnböckerna. Jag har inte dragit egna slutsatser utan redovisat text och bild som de framställs av författarna.

5.1.2 Etnicitet

I alla mina granskade böcker från 1980-talet är det en etnisk svensk som är huvudkaraktären i berättelsen. I fyra av böckerna finns inte någon icke etnisk svensk som bifigur i texten eller som figurerar på någon bild. I en bok, Stackars Allan, avbildas några icke etniskt svenskar på ett stereotypt sätt dvs. med svart hår, svart skägg/mustasch och stor näsa.

I en annan bok, Martina drömmer, finns hennes pappa med i periferin. ”Han bor i ett annat land” får läsaren veta om honom. Ifall det beror på att han återvänt till sitt hemland eller om det är en etnisk svensk som bor utanför Sverige får läsaren inte veta. I boken, Mimmi och kalla handen, är Mimmi och hennes familj etniska svenskar liksom alla hennes klasskamrater. Gällande några av bifigurerna nämns att de kommer från Italien respektive Polen. Inget nedsättande sägs om dessa personer men Mimmi berättar om alla fyra att de talar konstig svenska och kan vara svåra att förstå trots många år i Sverige.

Sammantaget förekommer i princip enbart etniska svenskar i de sju böckerna från 1980-talet. När någon annan etnicitet förekommer är det i mycket små biroller.

(21)

20 I böcker från 2016–2018 synliggörs andra etniciteter lite mer. I Lisbet och Sambakungen är Lisbet huvudkaraktären. Inget skrivs om hennes etnicitet men på bild går att se att hennes pappa är vit med blont hår medan mamman är svart med mörkt hår, Lisbet är således mörkhyad själv. En av farmoderns gamla flickvänner är också icke-vit, texten tar inte upp detta på något sätt enbart bilderna.

I fyra av böckerna finns personer med icke-svensk etnicitet med men de har inga

framträdande karaktärer i böckerna. I Handbok för superhjältar är en av de tre mobbarna av icke-svenskt etniskt ursprung och framställs också som den av mobbarna som är mest kaxig mot sitt mobbningsoffer. Boken Vi och dom andra förmänskligar fåglar som vill in i värmen och tillsammans med baksidestexten förstår läsaren att de ska tänka på flyktingar som vill ”komma in”

Den bok som sticker ut är Bosse, Bella och Trumpne Donald. Barnet Donald bor i det vita huset med sin pappa Fred. På balkongen ser man en amerikansk flagga. Bokens bilder på Donald är slående lika den nuvarande amerikanske presidenten Donald Trump. Således är inte Donald svensk men västerlänning. Hade inte övrig information funnits om barnet Donald hade han tagits för en svensk. Författaren till denna bok är mycket kritisk till Donalds beteende gentemot andra.

Spela kula utspelar sig på en skola. 17 barn och tre lärare visas på bild. Två av barnen har utseende och namn som indikerar att de inte är svenskar. Ett av dessa barn heter emellertid Oskar vilket är ett vanligt namn i Sverige. En av lärarna heter Zohra och har ett utseende som indikerar ett annat ursprung än Sverige. Inne i texten nämns inte barnen som kan ha ett annat ursprungsland än Sverige medan läraren Zohra har några få repliker.

I Silvermysteriet finns karaktären Muhammed som har icke-svensk etnicitet enligt bilder i boken. Denne äger en guldaffär som är på väg att gå i konkurs och han är därför med bland de som misstänks för en stöld.

5.1.3 Genus

Gällande böcker från 1980-talet kan vi se bilder av flickans välstädade rum i Martina

drömmer fullt av dockor, dockskåp, gosedjur, halsband och liknande medan det finns annat i broderns stökiga rum. Sportartiklar, bilar, en helikopter och en bandspelare med band t.ex. Mormor sköter hushållet och tar hand om barnbarnen. Morfadern i Morfar Prosten är

aggressiv, kräver att andra ska ta hänsyn till honom och hans rutiner och han bestämmer över ekonomin i hushållet. Prosten är pensionerad men är fortfarande orolig för vad folk i deras

(22)

21 stad ska tycka om honom och säga något nedsättande. Mormodern är huslig, sköter om

barnbarnen, är självuppoffrande och ägnar mycket tid åt att få Prosten på gott humör. Lagar mat gör hon däremot inte då det finns en anställd hushållerska, Gerda, i huset.

Mamman i Mimmi och kalla handen är servitris och pappan är brevbärare. Pappan i Busige Berra jobbar på kontor. Familjen äger en bil som används av pappan så när mamman och barnen ska storhandla får de ta bussen. Det är pappan som är rolig att leka med då han hittar på en massa bus. Det är pappan som kallas Busige Berra. Mamman verkar vara hemmafru (det visas inga tecken på något annat) och sköter hemmet.

Vad som avviker i två av böckerna är då huvudkaraktären innehas av en flicka som är orädd, tar för sig och annat som brukar definieras som typiskt pojkaktigt (Nikolajeva (1998) och Tsaos (2008). Detta gäller Martina i Martina drömmer och Mimmi i Mimmi och kalla handen. En huvudfigur i Morfar Prosten är prosten. Morfadern är pensionerad. Prostinnan kallas så på grund av makens tidigare arbete. Hon har inte haft något eget lönearbete utan får sin första löneutbetalning då hon blev ålderspensionär.

Personerna i Stackars Allan beskrivs ungefär likadant vare sig de är pojkar, flickor, djur eller saker. Dock visar bilden på den förmänskligade Nappen att den tecknas som vore den en flicka medan Varmkorven tecknas som den vore en gammal man.

I Rävjakten finns enbart manliga karaktärer som också framställs som typiska män gällande intressen och karaktärsdrag.

I böcker från 2016–2018 har genusmönstret delvis ändrats. I Lisbet och Sambakungen har Lisbets farmor flera tidigare flickvänner varav en kommer och hälsar på. Farmor och flickvännen har sex. Huvudkaraktären Lisbet tycker inte det är märkligt att farmor har sex med en kvinna utan vad som gör henne generad är att farmor har sex.

I denna bok är alla huvudkaraktärer av kvinnlig karaktär. Som en bifigur finns Lisbets pappa som framställs som en man som försöker komma undan problem och det som han upplever som jobbigt. Trots att han och Lisbeths mamma lever ett liv som exkluderar dottern helt skriver de i sina fåtaliga brev och uppmanar Lisbet att hon ska leva enligt gällande normer t.ex. gällande tandborstning.

Även Frallan är bäst har enbart kvinnliga karaktärer. Inte ens som en bifigur kan vi se någon av manligt kön

(23)

22 I Vi och dom andra finns förmänskligade fåglar och det är fågeln Siv som förmår övriga fåglar i sin grupp att släppa in den andra gruppen fåglar på den skyddande balkongen. I Silvermysteriet finns en flicka och en pojke som tillsammans är huvudkaraktärer. Maja är den som är mest driven av de två.

I två av böckerna från 2000-talet är pojken fortfarande huvudkaraktär. Pojken Roy i Spela kula är ledaren och bestämmer. Han förstår hur han ska lura läraren för att kunna fortsätta få fördelar. Roy tycker om att tävla i olika sporter. När övriga barn tröttnar på Roy och söker sig till en ny plats att leka på kommer Roy genast dit och barnen kan inte få honom att gå.

Ungefär samma beteende uppvisar Donald i Bosse, Billan och trumpne Donald. Donald är van att bestämma, han är tävlingsinriktad samt inriktad på sig själv i första hand.

På bilderna i sistnämnda bok ser man både flickor och pojkar som leker med bilar och flygplan. Inga bilder eller text visar någon uppdelning mellan vad de olika könen gör eller leker med. Den uppdelning som nämns är att de större delvis får leka med andra saker än de mindre barnen.

5.1.4 Klass

Klasstillhörigheten är inte särskilt framträdande i sex av de sju böckerna från 1980-talet. Undantaget är Mimmi och kalla handen. Där får läsaren veta vad föräldrarna och även andra i berättelsen har för yrken. Mamman är servitris och pappan är brevbärare. Inget nedsättande sägs om föräldrarnas yrken men mamman är mycket trött då hon kommer hem från sitt arbete sent på kvällen. Skolans vaktmästare står högst i rang på Mimmis sociala stege och det är även han som hjälper henne att hitta fakta till en redovisning som Mimmi ska ha i skolan. En bibliotekaries arbetsuppgifter beskrivs som ”att hålla pennan över sista sidan på den bok man vill låna.” Mimmi är emellertid arg för att hennes familj inte har bil och grammofon ”som alla andra”.

Mimmi förklarar också varför ett akvarium står hemma hos Mimmis kompis. Skälet är att det egentligen skulle stå på ett sjukhus men att sjuksköterskorna inte fick mata fiskarna för sin fackförening.

Mimmis pappa blir mycket upprörd då han får veta att en av hennes klasskamrater har krokodilskor ”En 8-åring i miljonärskor”.

Om Mimmi och kalla handen har drag av arbetarklass finns ytterligare tre böcker som visar samma drag fast inte med så tydliga exempel. De är Rävjakten, Storm-Stina och Stackars

(24)

23 Allan. Det är i första hand boendet och kläderna som avbildas som mycket enkla. I Storm-Stinas fall finns varken rinnande vatten eller vattentoalett. Det är dock oklart ifall huset är en sommarstuga eller om morfadern bor där året om. Rävjakten visar enkelt boende och gamla, slitna kläder. Gällande Stackars Allan är det i första hand bilderna som visar människor i enkla kläder, utan smycken eller annat som sticker ut.

Busige Berra (dvs fadern i familjen) arbetar på kontor där han är klädd i kostym och slips. När pojken i familjen ska gå på julfest är det viktigt för modern att han klär sig fint i skjorta, pullover och riktiga byxor som inte är jeans.

I Billy, Bella och trumpne Donald sticker Donalds familj sticker ut genom att de ger intryck av att tillhöra en högre samhällsklass samt vara rikare. Donald har bättre kläder (vit skjorta, svarta byxor) än övriga dagisbarn. Övriga barn är klädda i vanliga lekkläder, rutigt, randigt och prickigt. Även Donalds pappa Fred är uppklädd och har en stor guldklocka på armen. De bor i ett vitt hus som ser stort och fint ut. Man får inte veta hur övriga barn bor eller vad de har för bakgrund. Flera barn gör som Donald vill men det framgår inte varför de lyder honom. Donalds frisyr sticker ut mot övriga barns. Hans hår ser ut som presidentens i USA. Övriga har olika barnfrisyrer, lockigt, rakt, okammat eller kammat.

I Vi och dom andra finns enbart förmänskligade fåglar men den grupp som först kom till den balkong där alla så småningom kommer att bo, har i början högre status än övriga

fågelgrupper. De bor bättre, har det varmt och bestämmer över övriga.

I övriga fem böcker finns inget som visar annat än att alla tillhör samma samhällsklass. De bor i ett ordinärt hus och går i en ordinär skola. Ingen sticker ut gällande kläder, möbler, leksaker, sätt att tala eller vanor.

5.2 Diskursiv praktik

Den diskursiva praktiken innebär att synliggöra produktionsprocessens (författarens) diskurs och konsumtionsprocessens (läsarens) diskurs. På denna nivå undersöker jag hur mina egna iakttagelser och egna normer påverkar mitt sätt att läsa.

5.2.1 Etnicitet

Samtliga böcker från 1980-talet utspelar sig i Sverige. I alla böcker finns en etnisk svensk som huvudkaraktär och i nästan hälften av böckerna finns det inte ens någon med annat etniskt ursprung än svenskt som bikaraktär. I de fall icke-etniskt svenskar finns med som bikaraktär används stereotypa bilder för att visa hur de ser ut. Det är svart skägg eller stor

(25)

24 svart mustasch och stor näsa. Som Thorson (1987) också utvecklar ger detta barnen ett intryck av att en annan etnicitet bara kan se ut på ett sätt medan en etnisk svensk kan se ut på många olika sätt. Böckerna visar också att genom att vara vit följer fördelar med exempelvis att få fatta beslut. Även om de icke-vita i böckerna inte framställs negativt så är de ändå inte med och fattar beslut. I Mimmi och kalla handen finns en välvillig inställning till de som är icke-etniskt svenska. De är emellertid inte heller där med och bestämmer detsamma gäller de två italienarna som ger barnen mat när chefen inte är där och även polacken Willy hjälper Mimmi I en familj (Martina drömmer) är föräldrarna skilda och pappan ”bor i ett annat land”. Varken text eller bild visar varför. Bild på pappan visar att han inte uppfyller normen för hur en icke etniskt svenskt ska se ut, resten av familjen är vit. Genom bilderna kan vi dra slutsatser att trots sitt utseende kan pappan vara etnisk svensk och kan också vara uppvuxen i Sverige och flyttat till ett annat land av många skäl.

Skälet till att tre generationer bor och lever tillsammans i Martina drömmer kan också tolkas olika beroende tillhörande normer som man har. Vi kan anta att morfadern dog och

föräldrarna till Martina skildes flyttar mormor av praktiska skäl hem till sin dotter och hennes barn för någon måste passa barnen på oregelbundna arbetstider och mormoderns ekonomi blir påtagligt sämre när hennes make dör så ekonomin lyfter av ett delat boende. Inget i boken motsäger att de båda familjerna har levt tillsammans även då de båda männen fanns med men detta stämmer inte överens med svenska normer.

Icke-etniska svenskar finns med i större utsträckning i böckerna 2016–2018. I Lisbet och sambakungen är Lisbets pappa vit och mamman svart. Båda framställs som dåliga föräldrar men eftersom Lisbet bor hos sin farmor är det främst fadern som får kritik av sin mor för detta. Enbart en bild i boken visar föräldrarnas hudfärg. Författaren osynliggör i berättandet att Lisbet är en icke-vit flicka. Hon är analyserande för sin ålder och är ofta mer förnuftig än sin farmor. Författaren hade en möjlighet att visa att en icke-vit och därtill flicka minsann också kan.

Ett motsatt förhållande kan man se i Silvermysteriet där Mohammed är den ende icke-etniskt svensk vars karaktär får ett relativt stort utrymme i boken. Mohammed blir misstänkt för en stöld även om det så småningom visar sig att han är oskyldig är det olyckligt att just denne person tilldelas rollen som misstänkt tjuv. Författaren kunde tagit möjligheten att låta Mohammed få en karaktär med positiva drag just på grund av hans ursprung.

(26)

25 I Spela kula finns Oscar med som en av två barn med icke-svenskt etniskt utseende. Han är mörk och har krulligt hår på bild. Oscar kan uppfattas som ett vanligt svenskt namn vilket får mig att spontant undra om Oscar är adopterad. Den inlärda svenska normen säger att om utseendet är icke-vitt men namnet är svenskt kan barnet vara adopterat. Det märkliga enligt min mening är att ett adopterat barn ingår i gruppen svenskar medan ett barn som kommit hit i samma ålder men med sina invandrade föräldrar aldrig helt kommer att klassas som svensk. Icke-etniska svenskar finns alltså med i större utsträckning i böckerna 2016–2018 än i 1980-talsböckerna men kan inte sägas få stort utrymme.

5.2.2 Genus

Genus beskrivs stereotypiskt i de flesta av de sju böckerna från 1980-talet. Stereotypiska sätt att beskriva män och kvinnors egenskaper har dokumenterats av både Nikolajeva (1998) och Tsaos (2008). Jag kan se detsamma i de undersökta barnböckerna. Flickorna är i större utsträckning lydiga och omtänksamma och kvinnorna till stor del utan lönearbete. Pojkar respektive män avviker inte heller från normen då de är påhittiga, orädda, kräver att få vad de vill ha, tar saker ”som en man”. Männen har typiskt manliga arbeten som lastbilschaufför och brevbärare och utanför jobbet jagar och fiskar de.

Mimmi i Mimmi och kalla handen är ingen feg och undfallande huvudkaraktär och när hon resonerar för sig själv ifrågasätter hon såväl mäns som kvinnors beteenden. Detta märks emellertid inte när hon agerar, särskilt med andra barn. Hon tar inte ledningen gentemot pojkarna och tar inte strid för det hon själv vill. Hon tänker och resonerar på ett sätt men interagerar med andra på ett annat sätt.

Den största genusuppdelningen finns i Morfar Prosten. Morfadern har alla de egenskaper som uppfattas som ”manliga” och mormodern alla ”kvinnliga”. Morfadern är till och med

aggressiv mot de egna barnbarnen och hans rutiner får inte störas på något sätt. Mormodern får ständigt lirka med honom för att hålla honom på gott humör vilket hon gärna gör. Hon har aldrig haft något lönearbete och får sin första egna inkomst då ålderspensionen kommer. Boken beskriver hennes lycka då hon äntligen slipper fråga sin man om pengar. Det framställs som om Prostinnans verklighet varit sådan att hon aldrig kunnat göra valet att lönearbeta. I Rävjakten går den manlige grannen ständigt med ett gevär i handen. I slutet av boken och med hjälp från Pettson och Findus kommer han till insikten att han aldrig mer ska skjuta rävar.

(27)

26 I fem av de sju böckerna från 2016–2018 är flickorna huvudkaraktärer. Samtliga dessa kan ta för sig, skyddar andra, är självständiga och framställs som psykiskt starka. Lisbet och

sambakungen, Frallan är bäst och Handbok för superhjältar är tre av dessa böcker. Flickorna uppvisar alla egenskaper som enligt flera forskare (Nikolajeva 1998, Tsaos 2008) förknippas med pojkar. Flickorna tar för sig, är engagerade, vill lösa problem, är tävlingsinriktade och psykiskt starka. I Silvermysteriet är både en flicka och en pojke huvudkaraktärer men det är flickan, Maja, som oftare tar initiativ och har en större förmåga att analysera det som hänt. Hon kommer oftast med förslag på hur de ska lösa mysteriet. Hon uppvisar egenskaper som pojkar normalt tilldelas. I Vi och dom andra är det flickfågeln Siv som tar kommandot och ledarrollen och uppnår vad hon vill genom att dupera en pojkfågel.

I de två böcker som har en pojke som huvudkaraktär ändras deras karaktär under historiens gång så att de karaktärsdrag som mest överensstämmer med pojkars till sist försvinner. I Bosse,Bella och trumpne Donald ges intrycket att författaren genom att låta Donald i boken så övertygande se ut som presidenten i USA vill få barnen att tänka på denne person. I slutet av boken märker läsaren att Donald är på väg att förändra sitt egoistiska beteende och författaren kan vilja visa barnen att det kan bli en förändring även i verkligheten. Presidenten kan bli snäll. Lite märkligt är det att i denna boken som är skriven för barn upp till 8–9 år förutsätter att dessa har en inblick i världspolitiken.

Lisbet och sambakungen är den enda boken som vidrör ämnet homo-eller bisexualitet.

Farmodern har ett barn och har därmed varit sexuellt tillsammans med en man (Fadern bör ha fötts i slutet av 1980-talet då inga inseminationer eller liknande fanns att tillgå.). Samtidigt nämns flera flickvänner som farmodern haft, och har, sexuella relationer med. Författaren väljer att låta Lisbet tycka att kvinnliga flickvänner inte är konstigt alls. Att farmor har sex är för Lisbet något att skämmas över men hon reflekterar inte över könet på farmoderns sexuella partner.

5.2.3 Klass

Endast i tre av böckerna under 1980-talet, Mimmi och kalla handen, Busige Berra och Martina drömmer nämns att någon av föräldrarna har ett arbete för att försörja familjen. I övriga böcker verkar frågan om att försörja sig vara helt ovidkommande. I några böcker bor barnbarnet hos en mor-eller farföräldrar som möjligen har pension men bara i Morfar Prosten nämns pensionen klart. Denna bok är också den enda som tar upp utbildning och karriär. Prosten är pensionerad redan på 1970-talet vilket visar att han blev prästvigd på 1930-talet enligt de slutsatser jag dragit. Han har gjort en karriär inom statskyrkan och pensionerades

(28)

27 som prost. Han är också den ende i de sju böckerna där läsaren får veta vilken utbildning han har d.v.s. mångårig universitetsutbildning. På 1930-talet var präst ett yrke som var mycket högt stående socialt sett. I denna bok kallas hans fru genomgående för Prostinnan vilket visar att hon fick sin position i samhället genom sin makes yrke. Hon har heller inte haft något eget lönearbete under sitt liv. Trots detta berättas i boken att hushållet haft och fortfarande har två anställda, en hushållerska och en trädgårdsarbetare på deltid.

Roberta i Mimmi och kalla handen vill åka till Alperna för ”Diana och Fergie” är där. Det går därför att tolka det som att Roberta och hennes familj beundrar kungligheter och att tidningar som ”Hänt i veckan” läses i hennes familj. I slutet av 1980-talet måste man med ”Diana” avsett prinsessan som var gift med prins Charles i Storbritannien och Fergie hennes svägerska gift med Charles´ bror. Roberta vill leva deras liv för det verkar mer attraktivt än hennes eget. I samma bok berättas om klasskamraten Anders och hans yngre bror vilka bor med sin pappa trots att mamman lever och bor i en annan stad i Sverige. Den yngre brodern tror att hon kanske är död. Anders försöker på olika sätt ”försköna” sin hemmiljö. Efter jobbet spelar pappan poker med sina kompisar utan att reflektera över att hans söner är hungriga och ensamma hemma.

Anders svänger sig med uttryck som ”Framåt kamrater” och ”Bryt er loss” vilket kan tyda på arbetarbakgrund eller i alla fall ett politiskt ställningstagande hos pappan.

5.3 Social praktik

På denna nivå undersöks förhållandet mellan de två tidigare nivåerna och den sociala

praktiken. Detta är en kvalitativ metod vars resultat visar på en subjektiv förståelse istället för generalisering. Här synliggör jag hur texterna och bilderna i min undersökning skapar

hierarkier och maktförhållanden. 5.3.1 Etnicitet

I böcker tolkar vi etnicitet utifrån bilder eller text i boken. Om någon är etnisk svensk går inte att avgöra om det inte uttryckligen skrivs. Vi utgår istället från våra egna normer hur en svensk ska se ut. I Bosse, Bella och trumpne Donald blir detta tydligt. Donald ser svensk ut men likheten med Presidenten i USA avslöjar att boken avser en amerikan. Hübinette med flera (2012: 59) menar att tidigare exkluderades vissa vita grupper t.ex. finländare och östeuropéer. Idag är de inkluderade i svenskheten just på grund av sin vithet. Vithet är den överordnade positionen och att rasmässigt vara vit är det överordnade även om det är skillnad

(29)

28 på att vara vit i Sverige eller något annat land med ”vit” befolkning. Med andra ord så är Donald vit och därför spelar det ingen roll om han är svensk eller inte. Hade han varit svart hade det spelat stor roll. Enligt den postkoloniala teorin satte den vite mannen normen under kolonialtiden och denna norm gäller fortfarande (Mc Leod 2000, Mathis 2005, Stier 2015). Detta är också tydligt i Mimmi och kalla handen där personer med ursprung från Polen och Grekland inte beskrivs utifrån utseende eller att de skulle vara avvikande just på grund av sin etnicitet. Detta kan också kopplas till vad Hübinette (2012) säger om hur färgen på

människors kroppar avgör hur vi blir bemötta: är du vit blir du inte diskriminerad på samma sätt som om du vore svart. Oavsett om du har en annan etnicitet från t.ex. Polen.

Mobbaren Max i Handbok för superhjältar har enligt bilder i boken ett icke-vitt ursprung. Han blir bedömd utifrån sin icke-vita hudfärg och detta gör att läsaren kan dra slutsatsen att icke-vita är mobbare, något som blir ännu tydligare då ingen annan med icke-vitt ursprung finns med i boken. Detta blir problematiskt då man framställer den enda icke-vita personen i boken på ett negativt sätt vilket i sin tur kan ge en bild av att alla icke-vita är likadana. Detta är också något som Eilard (2008) fann i sin studie, att genom böckerna återspeglas ett dolt budskap att människor från icke-västerländska länder skildras på stereotypa eller sämre sätt. Detta kan även kopplas till vad de los De los Reyes och Molinari (2005) och McLeod (2000) med flera skriver om motsatsparen vit/svart där de menar att det skapas en uppfattning genom skillnader där svart anses vara något avvikande och underordnat. Allt som inte är

västerländskt är avvikande (Mathis 2005:160)

De i böckerna som är med och fattar beslut d.v.s. har makt är vita liksom den som har ledarposition. Där icke-vita finns med är det inte som framstående avundsvärda personer. Koss skriver (2015) att för att säkert passa in i samhället ska man vara vit. Detta visar sig också i böckerna i min undersökning där samtliga huvudkaraktärer utom en är vit. Lisbet i Lisbet och sambakungen har en vit pappa och en svart mamma. Som tidigare nämnts är det märkligt att Lisbets etnicitet inte lyfts fram i boken. Även om Lisbeth som huvudkaraktär i boken är ett icke-vitt barn, som ger igenkänningsfaktor hos andra barn som läser boken som inte tillhör den svenska majoritetsbefolkningen, så blir det problematiskt att inte beskriva Lisbets bakgrund. Det räcker inte att med en bild visa att en karaktär har ett icke-vitt utseende och sedan tro att representationen därmed är likvärdigt genomförd.

Textens utformning bidrar till att en diskurs konstrueras och hur denna i sin tur påverkar människors uppfattning om samhället.

(30)

29 Genom bilderna går det att i viss utsträckning dra slutsatser vilken etnicitet olika personer har. Barn gör också så fast i ännu större utsträckning än den som kan läsa texten. Eilard menar (2008) att bilder inte är neutrala utan sänder dolda budskap. Vi tolkar alltså både text och bild vilket innebär att vi utesluter och osynliggör andra möjligheter att tolka (Eilard 2008). Jag har på några ställen visat hur jag i egenskap av vit etniskt svensk har tolkat på ett exkluderande sätt även om jag snabbt blivit medveten om andra tolkningsvägar. Barn har olika

verklighetsuppfattningar vilket leder till att de tolkar text och särskilt bild olika (Nodelman 1996). Genom att använda en kritisk diskursanalys förstår man hur världen uppfattas av den som tolkar text och bild (Jørgensen & Philips 2000).

I både Thorsons och Eilards avhandlingar observerade de mycket stereotypiska karaktärsdrag av icke-vita människor. Vita karaktärer har varierande utseende vilket bekräftar att de har olika personligheter. De stereotypiska karaktärsdragen är något som jag i denna studie också kan bekräfta på några få ställen. Det som är anmärkningsvärt och som är mycket tydligt i min egen studie är att representationen av icke-etniskt svenskar och av icke-vita knappt finns. Det är ett stort exkluderande. Hübinette säger (2012: 42) att det är många i dagens Sverige som menar att rasism inte existerar och att etniska svenskar inte ser den diskriminering och exkludering som icke-vita utsätts för. Den tydliga vita representationen i böckerna i denna studie bekräftar just det Hübinette säger: det skapas en exkludering och därmed etnisk diskriminering av icke-vita. Det betyder alltså att de som inte tillhör majoritetsbefolkningen har begränsad möjlighet att se sig själva bli representerade. Det finns inte någon person som de kan identifiera sig med när det kommer till bakgrund och hudfärg.

Ett huvudområde inom postkolonialismen är att dagens samhällen fortfarande är präglade av den kunskapssyn som legitimerar relationer mellan grupper av människor i över- och

underordning som var typiskt för kolonialismen (Mathis 2005:165). Texter bidrar till att återskapa eller omskapa uppfattningen om världen till att göra vissa hållningar och attityder naturliga (Jørgensen och Philips 2000: 66 - 67).

5.3.2 Genus

I böckerna från 1980-talet är de traditionella könsrollerna tydliga. Det är kvinnorna som är de omhändertagande. Ofta är det farmor eller mormor som passar barnen när föräldrar arbetar, utan att det ges någon förklaring till varför pappan eller mor-och farföräldern inte är

närvarande. I Morfar Prosten finns en manlig huvudkaraktär som presenteras med mycket tydliga manliga egenskaper genom hela boken. I boken ges en bild av att det är mannen som styr familjen. Kvinnan får ständigt se upp så att hon inte sårar hans känslor eller gör så att han

(31)

30 blir på dåligt humör – detta ligger på hennes ansvar. Det är också en tydlig över- och

underordning när det kommer till familjens ekonomi då det är mannen som har pengarna och kvinnan får be om att få pengar när hon behöver. Precis som Connell säger (2015: 20) är våra könsroller något som är kulturellt och strukturellt skapade, vad som är kvinnligt respektive manligt är inte naturligt givet från start. När författarna via böckerna i min studie ger en bild av de stereotypa könsrollerna får detta stora konsekvenser för barnen som kan komma att anse att det är ett avvikande beteende om man går emot de normer som beskrivs i böckerna.

I fem av böckerna från 2000-talet är det en kvinnlig figur som har en huvudkaraktär där denna tar initiativ, tar plats och har makt. Denna framställning kan givetvis ses som något positivt då barn som läser böckerna ser att tjejer och kvinnor också kan vara i framträdande roller. Det är dock en del andra grupper som osynliggörs och exkluderas och detta skapar problematik. De los Reyes & Mulinari (2005) visar att det intersektionella perspektivet tvingar oss att se på verkligheten på ett annat sätt och ifrågasätter den sociala ordningen vi lever i. Alla kvinnliga karaktärer är vita, vilket åter igen skapar en bild av en vit överordning. Hübinette skriver (2012: 55) att en icke-vit person i sig inte är underordnad, utan underordningen skapas i texter och språk. Denna skapade underordning blir mycket tydlig just i de böckerna med de vita kvinnliga huvudkaraktärerna; icke-vita existerar inte och ges inte någon plats. I fyra av dessa fem böcker finns det inte någon manlig karaktär. Jag ser det som att anledningen till att de kvinnliga figurerna kan ta plats är för att de inte ”tar” mannens plats då manliga karaktärer inte ens är närvarande i böckerna. Silvermysteriet är ett undantag där både en flicka och en pojke har huvudkaraktärer men där författaren låter flickan få större makt än pojken.

Diskursen som skapas i ovanstående böcker säger oss att om du är kvinna och ska bestämma, så kan du endast göra detta om du är vit och utan någon man i närheten.

5.3.3 Klass

Den bild som de los Reyes & Mulinari visar gällande makt (2005) stämmer med bokanalysen gällande böckerna från 2016–2018. De flickor som får makt är de som är vita och de som tar avstånd från de stereotypa flickegenskaperna. Från ingen flicka som huvudkaraktär i 1980-talsböckerna till fem av sju i 2016–2018-tals böckerna. Inte i någon av böckerna i min

undersökning visas tydligt i varken text eller bild vilken samhällsklass som böckerna utspelar sig i.

I Mimmi och kalla handen har en pappa ensam vårdnad om sina söner. Enligt svenska normer på 1980-talet var mamman med stor sannolikhet olämplig om pappan fick ensam vårdnad. Det måste alltså finnas en bakgrund av olämplighet hos den kvinna som inte ville ha hand om

Figure

FIGUR 1. Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys   (Winther Jörgensen och Phillips 2000: 75)

References

Related documents

Författaren skriver vidare att “Vi tillägnar oss olika sätt att se på världen, olika sätt att uttrycka oss och lösa problem beroende på var vi vuxit upp” (Sandell Ring

[r]

(2014) kommit fram till, be- gränsa personers förmåga att utöva eller delta i egenvård, studien visar också att stöd från annan sjukvårdspersonal kan

Faculty of Education: Nelson Mandela Metropolitan University, Port Elizabeth, South Africa Educational Research for Social Change (ERSC).. Volume:

ATPase activity with purified and reconstituted Ca2+- In the absence of CaM, the specific ATP-dependent Ca22 different concentrations of free [Ca2+] in the absence uptae ase100 h e

The time the tests take locally is lower for both TestingBot and BrowserStack compared to the time it takes according to the service, however for Sauce Labs the time is

A simple fluid power model, where the main mechanisms for a hydraulic percussion unit are represented, was developed in order to verify the co-simulation approach against a

H0 The level of internationalization does not affect the Swedish SMEs Z-score (credit risk) on a statistically significant level.. H1 The level of internationalization does