Motivation ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv - En studie om faktorer och arbetssätt som inverkar på elevers motivation

49  Download (0)

Full text

(1)

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Motivation ur ett studie- och

yrkesvägledarperspektiv

En studie om faktorer och arbetssätt som inverkar på

elevers motivation

Motivation from a career counselors’ perspective

Emmy Wahlin

Sanna Trevik

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-31

Examinator: Frida Wikstrand Handledare: Robin Ekelund

(2)
(3)

3

Sammanfattning

Uppsatsens syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på yrkesprogram resonerar kring elevers motivation i förhållande till deras skolgång. I inledningen presenteras forskning som påvisar att yrkeselever har bristande studiemotivation och svårt att uppnå en examen. I samband med detta synliggörs att vetskapen om hur studie- och yrkesvägledare kan bidra i motivationsarbetet är bristfällig och att ytterligare studier fordras för att klargöra hur vägledare kan bidra i arbetet. Mot bakgrund av detta formulerade vi följande frågeställningar; Vilka faktorer anser studie- och yrkesvägledarna har inverkan på elevers motivationsnivå och på vilket sätt talar studie- och yrkesvägledarna om sitt arbetssätt och sin yrkesroll i relation till dessa faktorer? Vi har använt oss av kvalitativ metod där sju yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på yrkesprogram har intervjuats. Det empiriska materialet analyserades utifrån motivationsteorin Self-Determination Theory som beskriver de tre motivationsbehoven känsla av autonomi, kompetens och samhörighet. Vårt resultat visar att motivation tillskrivs stor betydelse av samtliga informanter och att det finns flera faktorer som inverkar på elevernas motivation, något som vägledarna anser att de i olika utsträckning kan arbeta med. En styrd gymnasieskola influerad av mål- och betygssättning utgör utmaningar i arbetet med att få elever motiverade för sin skolgång. Dock ger vägledarna flera exempel på hur de kan arbeta för att skapa en stödjande kontext där eleven står i fokus.

Nyckelord: elev, faktor, motivation, Self-Determination Theory, studie- och yrkesvägledare

(4)

4

Förord

Vi vill tacka de studie- och yrkesvägledare som tog sig tid till att medverka i vår undersökning vilket gjorde denna studie möjlig att genomföra. Vi vill även tacka vår handledare Robin för tips, stöd och feedback. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett bra och givande samarbete. Arbetet har vi gemensamt skrivit, bearbetat och korrekturläst. Sanna har haft huvudansvaret för inledning och teori och Emmy för tidigare forskning och metod. Resultat, analys och diskussion har vi författat tillsammans.

(5)

5

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar... 8

1.2 Disposition ... 8

2.Tidigare forskning ... 9

2.1 Faktorer och arbetssätt som har inverkan på elevers motivation ... 9

2.2 Att motivera elever som saknar motivation ... 11

2.3 Det förebyggande arbetet ... 12

2.4 Sammanfattning ... 13

3.Teoretiska utgångspunkter ... 15

3.1 Self-Determination Theory ... 15

3.1.1 Individens grundläggande behov för motivation ... 16

3.2 Sammanfattning ... 18 4. Metod ... 19 4.1 En kvalitativ metod ... 19 4.2 Urval av informanter ... 20 4.3 Genomförande av intervjuer... 21 4.4 Analysform ... 22 4.5 Etiska ställningstaganden ... 23 5. Resultat ... 25

5.1 Motivation ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv ... 25

5.2 Att bli sedd och bekräftad ... 26

5.3 Elevernas koppling mellan skola och arbetsliv ... 27

5.4 Betydelsen av positiv feedback ... 28

5.5 Fastställandet av mål och delmål ... 29

5.6 Den styrda gymnasieskolan ... 30

5.7 Sammanfattning ... 31 6. Analys ... 32 6.1 Behovet av samhörighet ... 32 6.2 Behovet av kompetens ... 34 6.3 Behovet av autonomi ... 36 6.4 Sammanfattning ... 37 7. Diskussion ... 39

(6)

6

7.1 Resultatdiskussion ... 39

7.2 Metoddiskussion... 42

7.3 Teoridiskussion ... 43

7.4 Förslag på fortsatt forskning ... 44

8. Referenslista ... 45

9. Bilagor ... 48

9.1 Missivbrev ... 48

(7)

7

1.Inledning

I en undersökning som Sveriges elevkårer & Lärarnas Riksförbund (2015, 6) genomfört betonas att över hälften av landets gymnasieelever har bristande eller ingen motivation för sina studier, vilket riskerar att leda till studieavbrott. Att inte fullfölja sin skolgång skildras av Statens offentliga utredningar (SOU 2016:94, 18-19) som ett växande samhällsdilemma, både nationellt och internationellt. Detta är ett problematiskt fenomen eftersom en låg utbildningsnivå försvårar inträde och ett aktivt deltagande i både yrkes- och samhällsliv. Att inte inneha en gymnasieexamen eller ha en bristfällig gymnasieutbildning försvårar möjligheterna till arbete och vidare studier. Detta kan ur ett samhällsperspektiv innebära kostnader i form av bland annat arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt uteblivna skatteintäkter (SOU 2013:13, 73, 222). Även ur ett individperspektiv kan detta ses som problematiskt eftersom utredningen belyser att ”utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. Ju tidigare utbildningskedjan bryts desto sämre tenderar framtidsutsikterna att bli” (SOU 2013:13, 73).

Enligt Statens offentliga utredningar (SOU 2016:94, 18, 284) har elevernas motivation stor inverkan på deras möjligheter att fullfölja sin skolgång och därför poängteras skolans ansvar i arbetet med att motivera eleverna. Den forskning som beskriver hur studie- och yrkesvägledare kan vara delaktiga i motivationsarbetet är bristande och av den anledningen efterfrågas studier som klargör hur studie- och yrkesvägledare kan bidra i detta arbete (SOU 2016:94, 283-284). Då vi i vår kommande yrkesroll som studie- och yrkesvägledare kommer att möta människor med varierande motivationsgrad, utgör motivation och vår roll i motivationsarbetet ett viktigt ämnesområde att studera. Vi vill undersöka hur studie- och yrkesvägledare på yrkesprogram resonerar kring elevers motivation eftersom yrkeselever är den elevgrupp som har visat sig ha lägst studiemotivation och svårast att uppnå en examen (Sveriges elevkårer & Lärarnas Riksförbund 2015, 6; Skolinspektionen 2015, 6). Eftersom det råder en kunskapsbrist

(8)

8

gällande hur studie- och yrkesvägledare kan bidra i motivationsarbetet är vår ambition med vår studie att bidra till detta forskningsområde. För att studie- och yrkesvägledarna ska kunna ge uttryck för konkreta arbetssätt kommer även deras resonemang kring vilka faktorer som inverkar på motivationsnivån att synliggöras i detta arbete.

1.1 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på yrkesprogram resonerar kring elevers motivation i förhållande till deras skolgång. Detta avser vi att göra genom att besvara följande frågeställningar:

• Vilka faktorer anser studie- och yrkesvägledarna har inverkan på elevers motivationsnivå?

• På vilket sätt talar studie- och yrkesvägledarna om sitt arbetssätt och sin yrkesroll i relation till dessa faktorer?

1.2 Disposition

I detta kapitel har problemformulering, syfte och frågeställningar presenterats. I kapitel två beskrivs den tidigare forskning och de utredningar som gjorts gällande motivation och motivationsarbete. I kapitel tre presenterar vi den teori som används för att analysera vårt material. Kapitel fyra behandlar vårt val av metod, urval av informanter, genomförande av intervjuer, analysmetod samt etiska ställningstaganden. I kapitel fem redovisas resultatet från vår undersökning och i kapitel sex analyseras resultatet med hjälp av teorin. I kapitel sju diskuteras resultat, metod och teori där vi även ger förslag på fortsatt forskning. I de två avslutande kapitlen, åtta och nio, redovisas uppsatsens källor samt bilagor.

(9)

9

2.Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras valda delar av den forskning och de utredningar som gjorts gällande motivation och motivationsarbete. Då det finns ett stort forskningsfält och många studier som belyser ämnesområdet motivation har vi valt att fokusera på de områden som berör elever i skolkontexten. Nedan presenteras faktorer som inverkar på elevers motivation samt skolpersonalens roll och deras arbetssätt.

2.1 Faktorer och arbetssätt som har inverkan på elevers

motivation

Weihua Fan & Christopher Wolters (2014, 22) från Houstons universitet i Texas har i sin studie undersökt vilka motivationsfaktorer som har inverkan för att eleverna ska fullfölja sina studier i high school. Författarna har analyserat material från en tidigare undersökning som genomförts av National Center for Education Statistics. I studien deltog 16 194 elever som var bosatta i USA. Fan & Wolters (2014, 30) resultat visar att elevernas upplevda kompetens hade inverkan på om eleverna valde att fortsätta eller avsluta sin skolgång. Elever som kände sig självsäkra och trodde på sin egen förmåga i relation till sina ämnesstudier hade höga förväntningar på att även kunna klara av fortsatta studier. Elever som inte kände sig kapabla att klara av sina skolämnen hade lägre förväntningar på framtida utbildning och valde i större utsträckning att hoppa av high school. Om eleverna upplevde skolämnena som roliga och intressanta hade däremot inte något direkt samband med deras beslut att hoppa av high school, menar Fan och Wolters (2014, 35). Eleverna behövde dock ha ett inre intresse för att lära, vilket först skapades när eleverna hade positiva förväntningar på sig själva (Fan & Wolters 2014, 35). Fan &

(10)

10

Wolters (2014, 35) menar att eleverna behövde stöd både hemifrån och från skolkontexten för att bygga upp känslan av kompetens. Resultatet visar sammanfattningsvis att elevernas upplevda kompetens har inverkan på deras attityder och motivation, vilket i förlängningen påverkar om eleven väljer att hoppa av high school eller inte (Fan & Wolters 2014, 22).

Fan & Wolters resultat bidrar till vår studie genom att belysa begreppet kompetens. Detta begrepp är något vi själva har för avsikt att analysera i relation till hur studie- och yrkesvägledare resonerar kring motivation och sitt arbetssätt. Vi kan i vår studie synliggöra om våra informanter resonerar på ett liknande sätt angående elevernas kompetens och dess betydelse.

Även Skolinspektionen (2009, 7, 10) har i sin rapport granskat hur skolor och skolhuvudmän arbetat för att få eleverna att fullfölja sin gymnasieutbildning. 27 skolor i Sverige har undersökts, både fristående- och kommunala skolor. Syftet med granskningen har varit att försöka höja måluppfyllelsen på skolorna runt om i landet. Granskningen har genomförts genom intervjuer med bland annat elever, föräldrar och skolpersonal. Även statistik och utvärderingar har undersökts. Skolinspektionen (2009, 21) belyser att studiemiljön har inverkan på elevernas motivation där trygghet och trivsel är av stor vikt. Flera skolor i granskningen arbetar målinriktat för att bibehålla en god studiemiljö, vilket kan innebära att arbeta med elevernas ansvarstagande och självförtroende. I rapporten framkommer dock flera faktorer som har negativ inverkan på elevernas motivation. Dessa beskrivs utifrån lågt elevinflytande och problematiska verksamhetsfaktorer som till exempel skolpersonalens höga arbetsbelastning. Detta resulterar i ett otillräckligt vuxenstöd, svag samordning och bristande planering i samband med bland annat elevernas praktik. Eleverna behöver känna att de vuxna finns där för dem och visar engagemang. Elevernas motivation stärks när de får vara med och ta ansvar över sin egen utbildning (Skolinspektionen 2009, 21, 22).

Flera gymnasieskolor har i Skolinspektionens granskning (2009, 18, 20) visat sig ha en bristande studie- och yrkesvägledning och på vissa skolor saknas vägledningsinsatser helt. Det innebär att eleverna saknar stöd i utbildningsfrågor vilket kan leda till att de avbryter sina studier. Ett nära samarbete och en välutvecklad samverkan mellan skolans professioner, där studie- och yrkesvägledaren är delaktig, kan motverka studieavbrott.

Skolinspektionens granskning bidrar till vår studie genom att belysa att lärare och studie- och yrkesvägledare utgör viktiga resurser i arbetet med att få eleverna att fullfölja

(11)

11

sin skolgång. I vår studie vill vi synliggöra på vilket sätt studie- och yrkesvägledarna själva anser att de kan bidra i detta arbete.

2.2 Att motivera elever som saknar motivation

Martin Hugo (2011, 6–9), lektor i pedagogik vid högskolan i Jönköping, har i sin forskningsstudie följt åtta elever i en gymnasieskola i Sverige under tre år. Hugos (2011, 11) syfte med studien har varit att studera eleverna i klassrummen för att få syn på vad det är som stärkt dem i att hitta tillbaka till motivationen och till sig själva som individer. Han har också granskat hur lärarna arbetat med eleverna och vad i deras arbete som bidragit till att eleverna lyckats gå från motgångar till framgångar i skolan. Hugo (2011, 16, 18) konstaterar att elevernas bristande motivation beror på att de upplever att skolan och dess innehåll känns meningslöst. Dock anser han att det är möjligt att lyckas göra skolan meningsfull för eleverna samt motivera de elever som saknar motivation. Det handlar om att få eleverna att ändra sin inställning till skolan vilket kan göras genom att ge dem tid och uppmärksamhet. Hugo (2011, 107) säger: ”Det går inte att tvinga elever med starkt skolmotstånd att lära sig i skolan, viljan måste komma från eleven själv. Har man inte eleverna med sig är undervisning meningslös.” Hugo (2011, 18–19) ställer sig dessutom kritisk till att läxor, betyg och prov ökar elevernas motivation, utan menar snarare att de utgör hinder för elevernas lärande. Dock kan dessa faktorer vara motivationshöjande efter en tid, men inte förrän elevernas negativa syn på skolan har förändrats. I stället menar Hugo (2011, 18-19) att de anställda i första hand behöver lägga tid på att stimulera elevernas kreativitet och få dem att tro på sin egen potential.

Hugos resultat bidrar till vår studie genom att förklara vad i skolmiljön som främjar elevernas motivation. Då vi är intresserade av vilka faktorer studie- och yrkesvägledare anser har inverkan på elevernas motivation kan vi med hjälp av Hugos forskning se om hans resultat stämmer överens med det som våra informanter beskriver. Då Hugo studerat hur lärarna arbetar med elevernas motivation, kan vi genom vår studie bidra till kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare resonerar kring sitt arbetssätt i förhållande till elevers motivation.

(12)

12

Vi har nu presenterat forskning som belyser faktorer som har inverkan på elevers motivation samt hur skolpersonal kan arbeta med att motivera elever. Under 2.3 presenteras förslag på hur vägledare och övriga professioner kan arbeta förebyggande mot avhopp.

2.3 Det förebyggande arbetet

EU-kommissionen i Bryssel har gjort en internationell utredning med förslag på hur aktörer kan agera för att förhindra att elever väljer att avsluta skolan i förtid. EU-kommissionen (2011, 7) belyser att orsakerna till avhopp kan ligga utanför utbildningskontextens kontroll där personliga- och familjerelaterade orsaker lyfts fram som exempel. Orsakerna till avhopp kan även härledas till elevernas skolerfarenheter där till exempel mobbning, dåliga relationer till lärarna och bristande motivation kan ha inverkan. EU-kommissionens (2011, 7) utredning visar dock att en stor del av problematiken beror på elevernas bristfälliga stöd och vägledning samt att skolkontexten inte erbjuder tillräckligt hög flexibilitet gällande utbud och undervisning.

EU-kommissionen (2011, 11, 12) betonar betydelsen av att arbeta med förebyggande åtgärder för att komma tillrätta med problemen innan de uppkommer. De menar att vägledning bidrar till att väcka elevernas motivation samt att stärka deras självförtroende, vilket behövs för den fortsatta karriärutvecklingen. Vägledaren behöver arbeta med att få eleverna att känna kontroll över deras utbildnings- och yrkesmässiga utveckling. EU-kommissionen (2011, 12–13) belyser även att skolpersonalen behöver ha förmågan att kunna engagera, motivera och bygga relationer med sina elever för att minska risken för avhopp. Känslan av samhörighet är av stor vikt för elevernas fortsatta skolgång menar kommissionen. EU-kommissionen (2011, 21) lyfter även fram betydelsen av att knyta utbildning till arbetsliv, till exempel genom arbetslivserfarenhet. Om eleverna ser kopplingen mellan skola och arbetsliv, blir det tydligare för dem varför utbildningen är viktig inför framtiden.

EU-kommissionen ger rekommendationer för hur skolpersonal samt vägledare kan bidra till att stärka elevernas karriärutveckling och öka deras motivation. Då detta resultat innefattar hela EU, anser vi att utredningen kan vara intressant att jämföra med vårt

(13)

13

resultat som berör ett fåtal av Sveriges gymnasieskolor. Detta för att undersöka om studie- och yrkesvägledarna i vår studie resonerar på ett liknande sätt eller om det skiljer sig åt. Även Susan Williams White & F. Donald Kelly (2010, 227) har granskat problemet med avhopp från gymnasieskolan och vad som behöver göras för att förhindra att det sker. Författarna har inför sin studie analyserat tidigare litteratur och forskningsresultat för att kunna bidra med rekommendationer för hur studie- och yrkesvägledare kan vara en del i de förebyggande insatserna för att motverka avhopp. White & Kelly (2010, 229) har därigenom identifierat flera strategier som kan vara till hjälp i detta arbete vilket de sammanställt i sin artikel som presenterats i den amerikanska publikationen Journal of Counseling & Development. För att minska avhopp menar White & Kelly (2010, 229, 240) att det är viktigt att eleverna får positiva skolupplevelser, där studie- och yrkesvägledaren har en delaktig och viktig roll i detta arbete. Studie- och yrkesvägledaren kan arbeta med eleverna genom gruppvägledning där ämnen som karriärmöjligheter och målsättning kan vara betydelsefulla. White & Kelly (2010, 230) tar även upp att vägledaren kan bidra med tips på hur elever kan tänka för att orka med skolan och hantera den stress som kan uppstå. Vid gruppvägledning kan eleverna dessutom få arbeta med övningar som rör kommunikation och problemlösning. Avslutningsvis belyser White & Kelly (2010, 231) att vägledaren kan vara delaktig i att identifiera potentiella avhoppare och hålla kontakten med elevernas föräldrar angående deras studier.

Brist på motivation och avhopp från gymnasiet har i tidigare studier visat sig ha ett samband (jfr. SOU 2016:94, 284). Eftersom vi enbart hittat ett fåtal studier som tar upp hur studie- och yrkesvägledaren kan arbeta med motivation kan White & Kellys artikel bidra med viktig kunskap gällande hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta med motivationsfrämjande insatser i relation till avhopp.

2.4 Sammanfattning

I detta kapitel har tidigare forskning och utredningar som behandlar vilka faktorer som har inverkan på elevernas motivation beskrivits samt hur skolpersonal och studie- och yrkesvägledare kan arbeta för att stärka elevernas motivation. Flera författare menar att skolmiljön utgör en betydande faktor, där stödjande och engagerade lärare har en positiv

(14)

14

inverkan på elevernas motivation och fortsatta skolgång. Skolpersonalen behöver kunna skapa goda relationer med både eleverna och med varandra för ett fungerande skolklimat. De behöver även få eleverna att känna meningsfullhet och tilltro till sin egen förmåga. I den tidigare forskningen framkommer det faktorer som kan ha negativ inverkan på elevers motivation, vilket bland annat är lågt elevinflytande och skolpersonalens höga arbetsbelastning. Studie- och yrkesvägledare har i den tidigare forskningen som framställts visat sig vara en viktig del i arbetet med motivationshöjande insatser. Studie- och yrkesvägledaren kan arbeta med att stärka elevernas självförtroende och kompetens samt stödja dem på vägen mot framtida utbildnings- och yrkesval. Det kan även vara betydelsefullt att skolan arbetar med att stärka elevernas koppling mellan skola och arbetsliv för att bibehålla motivation hos eleverna.

Då studie- och yrkesvägledare själva inte fått ge uttryck för hur de resonerar kring motivationsfaktorer och arbetssätt i den tidigare forskningen, anser vi att vår studie kan bidra till att försöka fylla denna kunskapslucka.

(15)

15

3.Teoretiska utgångspunkter

Vårt syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på yrkesprogram resonerar kring elevers motivation i förhållande till deras skolgång. För att analysera vårt empiriska material kommer vi att använda oss av motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT). Vi valde detta teoretiska perspektiv eftersom vi är nyfikna på vad den här teorin kan bidra till att synliggöra och förklara. Detta intresse för SDT-teorin grundar sig i vår upplevelse av att flera examensarbeten från studie- och yrkesvägledarutbildningen använt sig av teorin KASAM - känsla av sammanhang, vilken således är en beprövad teori inom vårt fält. Vi anser därför att det kan vara fruktbart att använda en alternativ teori och skapa möjligheter för andra teoretiska analyser och bidrag. Mot bakgrund av dessa resonemang syftar SDT-teorin i vårt arbete till att kontextualisera motivation och ge en nyanserad bild av vilka faktorer som kan stödja alternativt hämma elevernas motivationsutveckling.

3.1 Self-Determination Theory

Self-Determination Theory (SDT) är en motivationsteori som har utvecklats av professorerna Richard M. Ryan och Edward L. Deci. Teorin har en psykologisk inriktning men belyser även hur sociala och kulturella faktorer kan stödja eller hämma psykologisk utveckling och mänsklig motivation (Ryan & Deci 2017, 3-4). Teorin utgår från att människor har en inneboende kapacitet och en vilja att utvecklas samt att omgivande faktorer i varierande grad kan tillfredsställa de grundläggande psykologiska behov som ligger till grund för mänsklig motivation (Ryan & Deci 2017, 3-4). Dessa behov utgörs av individens känsla av autonomi, kompetens och samhörighet (Ryan & Deci 2017, 10-11). I vårt arbete kommer dessa behov utgöra grund för vad människor behöver för att

(16)

16

känna sig motiverade och Ryan & Deci (2017, 12) menar att teorin kan appliceras för att skapa en förståelse över i vilka miljöer människor ges förutsättningar och stöd i att utvecklas och växa. Vi anser att det är väsentligt att ha kunskap om hur människor kan motiveras genom sin omgivning, oavsett om det handlar om att åstadkomma förändringar eller bibehålla motivation.

3.1.1 Individens grundläggande behov för motivation

Som vi tidigare nämnt utgör individens känsla av autonomi, kompetens och samhörighet grundläggande behov för mänsklig motivation. Nedan presenteras begreppen ingående var för sig.

Enligt teorin påverkas individens känsla av autonomi utifrån upplevelsen av att agera med autonomi och självstyre. Detta kännetecknas ofta av frivillighet och engagemang eftersom individen agerar med grund i sina egna värderingar och intressen (Ryan & Deci 2017, 10). Autonomibehovet kan stärkas genom att erbjuda individen valmöjligheter och uppmuntra till egna initiativ (Ryan & Deci 2017, 12). Alla kontrollerande former såsom direktiv, deadlines, hot och konkurrens har en negativ inverkan på individens känsla av autonomi. Detta är något som tydligt framgår vid klassundervisning där elever som upplever sig tvingade och kontrollerade reagerar med att inte ta några egna initiativ och får svårare att lära (Ryan & Deci 2000, 59). En kontrollerande skolmiljö kan dessutom leda till att eleverna får bristande engagemang, färre överförbara färdigheter och fler beteendeproblem vilket ökar risken för avhopp. I motsats till detta kan autonomistödjande skolmiljöer leda till att eleverna i större utsträckning motiverar sig själva, ökar sin uthållighet och når djupare i sin kunskapsutveckling (Ryan & Deci 2017, 17-18). Individens omgivande kontext kategoriseras därför som antingen autonomistödjande eller kontrollerande (Ryan & Deci 2017, 12), där det förstnämnda har positiv inverkan på motivationen.

Känslan av kompetens utgörs av i vilken grad individen upplever att den har möjlighet att navigera i och bemästra sin tillvaro. Det är det grundläggande behovet av att känna sig kapabel att hantera och fungera i den omgivande miljön på ett effektivt och önskvärt sätt (Ryan & Deci 2017, 11). Att känna sig kompetent ger drivkraft, men känslan av kompetens riskerar att minska och undermineras i situationer där negativ feedback och

(17)

17

personlig kritik uppstår. Den riskerar även att minska i de fall där utmaningarna som individen möter upplevs för svåra att hantera eller i situationer där social jämförelse sker (Ryan & Deci 2017, 11). Individens känsla av kompetens kan utvecklas genom att individen får anpassade utmaningar och upplyftande feedback som ökar individens självförmåga och känsla av att vara kompetent och kapabel (Ryan & Deci 2000, 58). Upplevelsen av kompetens kan även öka genom att omgivningen har eller utvecklar en tydlig struktur för individen (Ryan & Deci 2017, 17-18). Utifrån detta behov kategoriseras omgivningen som antingen kompetensstödjande eller nedslående, där den sistnämnda har en negativ inverkan på motivationen genom att upplevas som alltför utmanande för individen (Ryan & Deci 2017, 12).

Det sista grundläggande behov som har en inverkan på motivationen är känslan av samhörighet. Detta behov grundar sig i individens upplevelse av att känna sig betydelsefull och viktig för andra i sin omgivning. Behovet härrör även från känslan av att kunna bidra till andra, att tillhöra samt att vara en del av ett socialt sammanhang (Ryan & Deci 2017, 11). En sådan miljö kan skapas genom omtanke och engagemang för individen och den omgivande kontexten kategoriseras därmed som antingen relationsstödjande eller avvisande (Ryan & Deci 2017, 12).

Avslutningsvis krävs stöd från individens omgivande kontext för att individen ska känna motivation och få sina grundläggande psykologiska behov tillfredsställda. När individer befinner sig i bristfälliga miljöer, till exempel miljöer som i hög grad är kontrollerade, avvisande eller kritiska ökar sannolikheten för att individerna blir defensiva, aggressiva, omotiverade eller drar sig undan (Ryan & Deci 2017, 8-9). Dessa negativa beteenden är typiska indikatorer på att individen inte får ett omgivande stöd för sina grundläggande behov (Ryan & Deci 2017, 9). Sammantaget leder dessa otillfredsställda behov till att individen upplever minskad motivation på motsvarande sätt som ett tillgodoseende av behoven leder till ett ökat välmående och tilltagande motivation (Ryan & Deci 2017, 10-11). Att i skolan skapa en inkluderande miljö med en tydlig struktur där positiv feedback och egna initiativ uppmuntras stödjer individens känsla av autonomi, kompetens och samhörighet och därmed individens motivation (jfr. Ryan & Deci 2017, 17-18).

(18)

18

3.2 Sammanfattning

SDT-teorin utgår från att mänsklig motivation påverkas av omgivande faktorer som antingen kan hämma eller främja utvecklandet av individens grundläggande psykologiska behov vilka är; individens känsla av autonomi, kompetens och samhörighet. Autonomibehovet stöds genom att erbjuda valfrihet och avtar i de miljöer som upplevs tvingande eller kontrollerande. Kompetensbehovet kan stärkas genom att erbjuda anpassade utmaningar men hämmas i de situationer där utmaningarna upplevs för svåra. Behovet av samhörighet frodas genom gemenskap och omtanke på motsvarande sätt som det minskar då individen känner sig avvisad och obetydlig.

Mot bakgrund av dessa teoretiska utgångspunkter kommer studie- och yrkesvägledarnas resonemang gällande elevers motivation i förhållande till deras skolgång att analyseras. De faktorer och arbetssätt som nämns i intervjuerna kommer senare i analyskapitlet att analyseras i relation till de tre grundläggande motivationsbehoven.

(19)

19

4. Metod

I detta kapitel redovisar och diskuterar vi val av metod och urvalsgrupp. Vi beskriver hur vi gått tillväga med datainsamlingen och hur vi valt att analysera vårt empiriska material. Slutligen redogör vi för hur vi arbetat utifrån Vetenskapsrådets etiska ställningstaganden. I vårt fortsatta arbete kommer studie- och yrkesvägledarna även benämnas vägledare och informanter. Vi har också valt att benämna yrkeselever som elever för att underlätta läsningen.

4.1 En kvalitativ metod

För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod. Valet av kvalitativ metod grundade sig i att vi ville få en djupare förståelse för hur studie- och yrkesvägledarna resonerade gällande elevernas motivation i förhållande till sitt arbetssätt och yrkesroll. Vi ville kunna ställa följdfrågor och få kompletterande svar när det behövdes för att få en nyanserad bild av ämnet (jfr. Larsen 2009, 26-27). Vid en kvalitativ intervju kan det vara enklare att uppnå en hög validitet, det vill säga giltighet, då vi kunde förändra frågorna vid behov för att svaren skulle vara relevanta för våra frågeställningar. Larsen (2009, 81) poängterar att flexibilitet i processen bidrar till högre validitet. Vid kvalitativa intervjuer kan även missförstånd redas ut då forskarna kan be om förklaringar (Larsen 2009, 27). Dock kan det vara svårare att uppnå hög reliabilitet, det vill säga hög tillförlitlighet, vid kvalitativa undersökningar eftersom olika forskare kan uppfatta och tolka det som kommer fram i intervjuerna på skilda sätt (Larsen 2009, 81). För att försöka höja reliabiliteten genomförde vi därför fem av sju intervjuer tillsammans vilket gjorde att vi efteråt kunde diskutera hur vi uppfattade intervjusvaren. Dessutom kunde vi ställa fler förtydligande frågor eftersom vi var två som lyssnade till

(20)

20

informanternas svar. Larsen (2009, 27) lyfter även fram intervjueffekten som en nackdel med kvalitativa metoder. Det innebär att det fanns risk för att vi påverkade informanternas svar och att de inte svarade sanningsenligt. För att reducera intervjueffekten var vi tydliga med att förklara för våra informanter att det inte fanns några felaktiga eller rätta svar på frågorna, i vårt intresse fanns endast att få ta del av deras resonemang och personliga tankar. Vi upplevde att vi lyckades få till avslappnade intervjuer där informanterna kunde vara ärliga med hur de kände och tänkte. Vårt val av metod anser vi därför som lämplig för att kunna besvara våra frågeställningar på bästa sätt. Vi kommer under kapitlet

genomförande av intervjuer fortsätta att diskutera hur vi gick tillväga vid insamlandet av

empirin, men först diskuterar vi hur vi valde ut våra informanter.

4.2 Urval av informanter

Vi har använt ett icke-sannolikhetsurval som, enligt Larsen (2009, 77), används då målet med undersökningen inte är att generalisera, utan att få ut så mycket kunskap som möjligt. Våra informanter har vi valt ut genom ett godtyckligt urval, något som Larsen (2009, 78) beskriver som ett strategiskt val då forskaren själv väljer ut vilka som ska delta i undersökningen.

För att kunna besvara syfte och frågeställningar valde vi att intervjua examinerade och yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare från flera olika gymnasieskolor där samtliga skulle ansvara för vägledning på minst ett yrkesprogram vardera. Individuella aspekter som ålder, kön och yrkeserfarenhet har inte varit relevant för vårt syfte och frågeställningar, då det endast är studie- och yrkesvägledarnas resonemang kring elevernas motivation som vi vill undersöka. Däremot ville vi intervjua studie- och yrkesvägledare från olika skolor för att få variation i svaren samt att minska risken för att särskilda omständigheter påverkade. Detta baserade vi på en tanke om att skolans inställning till motivationsarbete, samarbetet mellan professionerna, rektorns delaktighet i frågorna samt arbetsbelastningen skulle kunna påverka svaren hos våra informanter då det ger olika förutsättningar för arbetet.

Till en början kontaktade vi tretton studie- och yrkesvägledare via mail (se bilaga 9.1) eftersom vi räknade med ett visst bortfall i svarsfrekvensen. Samtliga studie- och

(21)

21

yrkesvägledare uppfyllde våra kriterier och arbetade på sex olika skolor. I mailet informerade vi om vad studien skulle handla om, att vi skulle värna om deras anonymitet samt att vi hade för avsikt att spela in intervjun vid tillåtelse. Sju stycken studie- och yrkesvägledare var intresserade av att delta i undersökningen, vilket vi ansåg var ett rimligt antal för att kunna besvara syfte och frågeställningar. Eftersom det är tidskrävande att transkribera intervjuer ansåg vi även att antalet informanter blev lagom för att säkerställa att vi skulle hinna bearbeta materialet. De sju studie- och yrkesvägledare som vi valde att intervjua arbetar på fem olika kommunala skolor i fyra olika kommuner.

4.3 Genomförande av intervjuer

Vårt empiriska material har, som redan nämnts, samlats in genom kvalitativa intervjuer, vilket är en metod där informanten själv formulerar sina svar (jfr. Larsen 2009, 83). Informanterna fick själva välja var intervjuerna skulle genomföras vilket i samtliga fall blev på deras kontor. Vi upplevde att den kontexten fungerade bra eftersom vi befann oss i deras dagliga miljö där de kunde känna sig trygga och bekväma. Som vi tidigare nämnt var vi båda närvarande vid fem intervjutillfällen och resterande två delade vi upp mellan oss. Intervjuerna pågick cirka en timme vardera.

Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att intervjuaren följer ett formulär med öppna frågor som kan vara utformade utifrån olika teman (jfr. Alvehus 2013, 83). Eftersom vår intention med intervjuerna var att nå en djup förståelse av vårt ämnesområde, ansåg vi att semistrukturerade intervjuer var mer lämpade än strukturerade intervjuer. Alvehus (2013, 83) menar att vid strukturerade intervjuer svarar informanterna enbart på förutbestämda frågor, vilket kan göra intervjun kortare och mindre utförlig. Inför våra intervjuer utformade vi en intervjuguide (se bilaga 9.2), vilket Kvale och Brinkmann (2014, 172) beskriver som ett manus för intervjun. Larsen (2009, 84) menar att frågorna ska vara utformade så att svaren ger tillräcklig med information för att kunna besvara frågeställningarna och dra slutsatser. För att säkerställa att frågorna skulle ge utförliga svar använde vi oss av Kvale och Brinkmanns (2014, 176-177) olika typer av intervjufrågor, framför allt inledande frågor, uppföljningsfrågor, specificerande frågor och sonderande frågor. När vi skrev frågorna utgick vi även från tidigare forskning

(22)

22

och de teoretiska perspektiv som vi valt att använda oss av. Det var viktigt för oss att vi var väl pålästa redan innan intervjufrågorna formulerades för att underlätta bearbetningen av materialet. Vår intervjuguide bestod av 14 öppna frågor som var nära kopplade till syfte och frågeställningar. Frågorna var formulerade utifrån teman och vi lät informanterna tala fritt utifrån frågorna. När det behövdes ställde vi kompletterande och klargörande frågor för att säkerställa att frågeställningarna kunde besvaras. Alvehus (2013, 83) menar att vid semistrukturerade intervjuer kan informanterna påverka intervjuns innehåll, vilket gör att intervjuaren måste vara noga med att lyssna aktivt och ställa följdfrågor. Även Kvale och Brinkmann (2014, 154) menar att det är viktigt att klargöra de uttalanden som görs för att i ett senare skede kunna göra en välgrundad analys. Då vi under studie- och yrkesvägledarutbildningen fått utbildning i samtalsmetodik har vi haft användning av den kunskapen under intervjuerna. Vi använde oss av vår kunskap gällande ett öppet förhållningssätt, vilket bidrog till att vi kunde ställa bra följdfrågor som gav många användbara svar.

Vi valde att använda oss av ljudinspelning för att registrera våra intervjuer, vilket gjorde att vi kunde koncentrera oss på att lyssna i stället för att skriva. En annan fördel är att intervjuaren kan gå tillbaka i inspelningen för att fånga upp ord, tonfall, pauser och liknande (Kvale och Brinkmann 2014, 218). Om vi enbart fört anteckningar hade vi riskerat att inte få med all betydelsefull information. Efter noga övervägande och med tanke på tidsaspekten valde vi att enbart transkribera det som vi ansåg vara relevant för vårt syfte och våra frågeställningar.

4.4 Analysform

Inledningsvis valde vi att ta bort data som inte var relevant för vår studie. Den här delen av arbetsprocessen kallas för datareduktion, vilket syftar till att plocka bort material som inte svarar på frågeställningarna (Larsen 2009, 98). För att bearbeta och analysera vårt empiriska material har vi använt oss av innehållsanalys. Larsen (2009, 101-102) beskriver denna metod som ett sätt att identifiera mönster och samband. Analysmetoden innebär att data som samlats in görs om till texter som sedan kodas. Kvale och Brinkmann (2014, 241) menar att kodning är en central del i en innehållsanalys. Att koda innebär att man

(23)

23

identifierar nyckelbegrepp för olika delar av texten som sedan kan vara till hjälp för att få en överblick över materialet. Kodningen gör det även enklare för forskaren att hitta specifika uttalanden som gjorts av intervjupersonerna. I ett nästa steg delades koderna upp i olika teman och kategorier (Larsen 2009, 102) där vi sedan sorterade in vårt empiriska material. Avslutningsvis granskade vi materialet för att se skillnader, likheter och mönster som vi sedan kunde utvärdera mot tidigare forskning och valda teorier (jfr. Larsen 2009, 102).

I forskningssammanhang brukar begrepp som deduktiv, induktiv och abduktiv ansats användas (Alvehus 2013, 109). Alvehus (2013, 109) beskriver att den deduktiva ansatsen utgår från att forskaren har teorier och hypoteser att utgå från som sedan testas mot det empiriska material som samlats in. Vid den induktiva ansatsen utgår forskaren istället från det empiriska materialet för att sedan ställa det i relation till teorier. En kombination av dessa två ansatser kallas för abduktion och det är den här ansatsen som vi valt att använda i vår studie. Det innebar att vi vid sammanställningen av intervjufrågor utgick från vald teori för att sedan arbeta med det empiriska materialet i relation till den. Vid analysen upptäckte vi att det fanns flera sätt att se på det vi studerat vilket gjorde att vi kunde utveckla vår valda teori. Vi fortsatte därefter att analysera vårt empiriska material med de nya synsätten (jfr. Alvehus 2013, 109). Genom att växla mellan teori och empiri kunde vi nå en fördjupad förståelse för studie- och yrkesvägledarnas resonemang kring elevernas motivation.

4.5 Etiska ställningstaganden

Vetenskapsrådet (2002) skriver om fyra forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning som vi noggrant tagit hänsyn till.

Informationskravet handlar om att forskaren ska informera om syftet med

undersökningen, att deltagandet är frivilligt samt rätten till att avbryta sin medverkan. Allting som kan tänkas påverka deltagarnas villighet att delta måste tydligt framföras (Vetenskapsrådet 2002, 7). Vi informerade studie- och yrkesvägledarna om informationskravet skriftligt via mail och muntligt innan intervjuerna påbörjades.

(24)

24

studien (Vetenskapsrådet 2002, 9). Vid första mailkontakten formulerade vi en förfrågan som studie- och yrkesvägledaren kunde välja att avböja. Vid intervjutillfället upplyste vi våra informanter om att de hade rätt att bestämma på vilka villkor de deltog och att de när som helst under intervjun kunde avbryta sin medverkan. Vi ställde även frågan om de gav tillåtelse till ljudinspelning. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas anonymitet och sekretess skyddas. Alla uppgifter om deltagaren ska avkodas och lagras på ett sådant sätt att ingen utomstående kan ta del av det (Vetenskapsrådet 2002, 12). Vi informerade våra informanter om att ljudinspelning och transkribering skulle förvaras i tryggt förvar hos oss. Vi tydliggjorde även att deras namn, skola och ort kommer att vara anonyma i studien, vilket innebär att vi använt oss av fiktiva namn i uppsatsen. Nyttjandekravet handlar om att studiens insamlade material enbart får användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet 2002, 14). Vi försäkrade våra informanter om att de uppgifter vi samlat in enbart skulle användas i vår studie och inte för något annat ändamål samt att ljudinspelning och transkribering kommer att tas bort efter avslutat arbete.

(25)

25

5. Resultat

I detta kapitel redovisar vi det material som framkommit under vår empiriska undersökning. Vid granskningen av resultatet identifierade vi sex teman som vi valt att presentera empirin utifrån. Inledningsvis presenteras studie- och yrkesvägledarnas resonemang gällande vilken betydelse motivation har för elevernas möjligheter till att fullfölja sin skolgång samt hur delaktiga de anser sig kunna vara i motivationsarbetet. Därefter presenteras de faktorer som studie- och yrkesvägledarna nämner har inverkan på elevers motivation samt hur studie- och yrkesvägledarna resonerar kring sitt arbetssätt och sin yrkesroll i relation till dessa faktorer. Av anonymitetsskäl har vi valt att ge informanterna fiktiva namn och de kommer därmed i uppsatsen benämnas: Louise, Ingrid, Ylva, Sara, Kristin, Ida och Anna.

5.1 Motivation ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv

Av de studie- och yrkesvägledare som intervjuats i vår studie tror samtliga vägledare att motivation har stor betydelse för elevernas skolgång. Framförallt uttrycker vägledarna att det påverkar hur eleverna presterar i skolan, om de lyckas uppnå sina mål samt om de klarar av att hålla modet uppe under sin skoltid. Flera studie- och yrkesvägledare tror att de kan ha en aktiv och betydande roll i motivationsarbetet, men att de måste bli bättre på att lyfta fram sin yrkesroll för att bli mer involverade i detta arbete. De nämner att övrig skolpersonal saknar kunskap om hur studie- och yrkesvägledare kan bidra i arbetet med att motivera elever, något som Ylva ser som problematiskt. Vägledarna beskriver att deras främsta verktyg består av de samtalsfärdigheter och samtalsmetoder de lärt sig under studie- och yrkesvägledarutbildningen, något som kan vara behjälpligt i detta arbete.

(26)

26

Vissa vägledare betonar att de hade velat arbeta mer med elevers motivation men att övriga arbetsuppgifter tar tid från detta viktiga arbete. Andra vägledare nämner att de blir inkopplade sent i motivationsprocessen och att de tror att de hade behövt arbeta förebyggande med motivationsarbete.

5.2 Att bli sedd och bekräftad

Samtliga studie- och yrkesvägledare betonar vikten av att eleverna blir sedda och bekräftade som en faktor för att bibehålla motivationen. Det innefattar bland annat att skolpersonal och vårdnadshavare visar engagemang och omtanke för eleverna samt att de tar deras tankar och känslor på allvar. Louise beskriver vad ett relationsbyggande som studie- och yrkesvägledare handlar om:

Det kan motivera dem att vi skapar relation till dem, att någon ser mig på morgonen och undrar hur det går, gläds med mig när det går bra, faktiskt bli lite förbannad på mig när jag skiter i saker och ting. Jag tror att det är en sak som kan motivera eleverna väldigt mycket, att jag idag blir sedd och bemött. (Louise)

Några av studie- och yrkesvägledarna belyser fördelen med deras neutrala roll som vägledare, som varken sätter betyg eller bedömer eleverna. De uttrycker att det ger eleven en sorts trygghet, att eleven kan dela med sig av sina tankar och funderingar utan att behöva fundera över konsekvenserna. Anna beskriver även att det är viktigt att finnas tillhands och att vara öppen för att lyssna när eleverna vill dela med sig av sina tankar, oavsett om det rör elevernas skolgång eller fritidsintressen. Ida har ett liknande resonemang och berättar att eleverna ofta kommer till henne och öppnar upp sig eftersom de inte kan dela vissa tankar med sina lärare:

Eleverna kan komma hit och säga att de till exempel inte gillar sin lärare och att jag inte får bli arg. Men jag kommer aldrig bli arg, eleverna får säga och tycka precis vad de vill hos mig, jag dömer ingen. Lärarna kan hålla varandra lite om ryggen, stötta varandra och snarare skylla på eleven. Då kan det vara skönt att eleverna kan komma till mig där jag stöttar deras perspektiv. (Ida)

(27)

27

Ingrid och Ylva talar om gruppvägledning som ett arbetssätt för att eleverna ska kunna stödja varandra och öka motivationen. Att samtala och göra övningar tillsammans kan bidra till en bättre gruppsammanhållning där eleverna kan delge varandra erfarenheter, lyssna och bekräfta varandra. I förlängningen uttrycker Ylva att det även kan bidra till att få eleverna att känna sig stolta över sig själva. Ingrid talar om gruppvägledning som en process där hon skulle vilja samverka med elevhälsoteamet och ha regelbundna lektionspass inbokade. Hon tror att det skulle behövas mer utrymme för att tala om ämnet motivation med eleverna.

För att kunna skapa bra relationer med eleverna nämner flera av intervjupersonerna att deras tillgänglighet och närvaro ute i skolmiljön är en avgörande faktor. Kristin betonar att det kan vara betydelsefullt för eleverna att studie- och yrkesvägledaren alltid hälsar på dem ute i korridorerna, sätter sig bredvid dem i matsalen eller ställer en enkel fråga om hur de mår.

5.3 Elevernas koppling mellan skola och arbetsliv

Alla studie- och yrkesvägledare i studien understryker betydelsen av att eleverna ser kopplingen mellan skola och arbetsliv för att känna sig motiverade för sina studier, vilket således beskrivs som en faktor för motivation. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) är något som vägledarna vid ett flertal tillfällen återkommer till under dessa diskussioner. Dock är det ingen av studie- och yrkesvägledarna i vår studie som är delaktiga i arbetet med elevernas APL och om eleverna får välja praktikplats efter eget intresse råder det skilda meningar om. Vissa vägledare beskriver att lärare eller praktiksamordnare placerar ut eleverna på en lämplig plats och att eleven får acceptera den praktikplats den blir tilldelad. Andra lyfter fram flexibiliteten och valfriheten för eleverna gällande deras APL. Anna säger:

Eleven har mycket att säga till om där. Ska man få en elev motiverad att vara på en arbetsplats, så är det såklart att eleven själv behöver vara med och bestämma vart man ska vara. Det blir inte bra om de inte får vara med och påverka själva. (Anna)

(28)

28

Något som flera studie- och yrkesvägledare nämner att de arbetar med är att anordna branschdagar för eleverna, vilket innebär att externa aktörer bjuds in till skolan. Vägledarna nämner exempel på aktörer såsom potentiella arbetsgivare, högskolor, olika yrkesrepresentanter och andra föreläsare. Louise konstaterar att sådana inslag ofta är mycket uppskattade för eleverna eftersom de vid sådana tillfällen kan få upp ögonen för framtida möjligheter som kan väcka motivationen till liv. Dessutom kan eleverna finna förebilder i de olika yrkesrepresentanterna:

Förebilder är ju jätteviktigt, att kunna identifiera sig med ett framtida yrke. Där skulle man till exempel kunnat göra mer för tjejerna på byggprogrammet, i form av lite yrkesträffar med kvinnor som är i branschen. Det tror jag hade skapat motivation för idag finns det ingen för dem att titta på riktigt liksom. (Louise)

5.4 Betydelsen av positiv feedback

Samtliga studie- och yrkesvägledarna uttrycker att positiv feedback är en faktor som ökar elevernas motivation för sina studier. De berättar om vikten av att lyfta eleverna och få dem att se sin egen utveckling och progression i skolan men även vilka styrkor och förmågor som eleverna har som kan vara användbara för att ta sig vidare och lyckas. Den här typen av återkopplingar tillskrivs stor betydelse av våra informanter, vilket de ger uttryck för på olika sätt. Anna uttrycker att positiv feedback är livsviktigt, Ida säger att det behövs för att eleverna ska hålla glöden uppe och Kristin beskriver att det får eleverna att växa. Hur resonerar då studie- och yrkesvägledarna kring deras arbetssätt i förhållande till positiv feedback?

Ylva och Ingrid berättar att deras elever ofta fokuserar på vad de inte klarar av, och att det därför kan vara värdefullt att i vägledningssamtalen skifta fokus till vad som faktiskt fungerar för eleverna i skolan. Ingrid betonar att hon som studie- och yrkesvägledare även kan bidra till att motivera eleverna genom att glädjas med elevens framgångar: ”Jag tänker på elever som kämpat jättelänge och som efter många om och men klarat ett betyg, att hålla kvar lite vid det, fira det lite, att fråga eleverna om hur det känns.” Dock uttrycker Anna, Ingrid, Ida och Kristin att betygssättningen i många fall kan sänka elevernas motivation och att det kan vara en utmaning i arbetet. Anna säger att betygen bland annat

(29)

29

riskerar att ge eleven en stämpel av misslyckande, en känsla som kan följa eleven långt fram i livet.

5.5 Fastställandet av mål och delmål

Vårt resultat visar att majoriteten av studie- och yrkesvägledarna nämner att delmål har en positiv inverkan på elevernas motivation för sina studier. I studien beskrivs delmål som en faktor som kan bidra till att eleverna kan hålla motivationen uppe, eftersom elevernas mål kan ligga långt fram i tiden. Om detta berättar både Ingrid, Kristin och Louise som tror att delmål kan underlätta för eleverna att bibehålla sin motivation och hjälpa dem att inte se slutmålet som ett stort och oöversiktligt hinder. Louise berättar att hon arbetar med delmål, fast på ett bakvänt sätt. Hon tror att eleverna blir mer motiverade av att blicka bakåt från sina delmål och se vad de hittills klarat av. Även Ylva och Sara berättar om hur de anser att delmål kan bidra till elevers motivation där Ylva tror att delmål kan göra en komplex situation tydligare och hon berättar att hon tillsammans med eleven brukar rita upp elevens nuvarande situation och resan framåt. Sara tror att delmål behövs för att eleverna ska kunna hantera eventuella hinder. Sara säger: ”När eleverna förstår att det finns hinder börjar de också se vägledningen mer som en process, att de får komma tillbaka och bygga strategier”.

Slutligen talar både Anna, Sara, Ingrid och Ida om mål i förhållande till elevernas drömmar och deras framtid. De fyra vägledarna uttrycker att det kan finnas flera risker med att sätta ett mål alldeles för långt fram i tiden. Ingrid tror att det kan leda till att eleven förlorar sin ledstjärna och blir missmodig i de fall då det visar sig att målet inte längre går att uppnå. Ida tror att eleverna under tiden riskerar att missa andra möjligheter och hon försöker därför arbeta för att eleverna ska hålla sig öppna och mottagliga för alternativa vägar. Anna bekräftar Idas tankar och tror även att det kan vara viktigt att ha en öppen, mer avslappnad inställning till mål.

Ibland kan en lärare säga till mig ’den här eleven måste ha ett mål, kan inte du prata med honom?’. Men i alla lägen tror jag faktiskt inte att man måste ha ett mål. Ett mål kan också vara att man vill plugga någon gång i livet eller inte plugga alls. (Anna)

(30)

30

5.6 Den styrda gymnasieskolan

Flera vägledare uttrycker att gymnasieskolans struktur och upplägg är faktorer som har inverkan på elevernas motivation. När eleverna själva kan påverka vad de läser och på vilket sätt de får lära sig, tilltar elevernas motivation för sina studier. På motsvarande sätt avtar motivationen i de fall där eleverna tvingas att läsa kurser eller ämnen som de inte förstår användningen av och när detta ska göras på ett bestämt sätt. Samtliga studie- och yrkesvägledare i studien belyser elevernas begränsade möjligheter att påverka sina studier och säger att deras möjligheter främst är knutna till studieplanens valbara kurser. Eftersom de valbara kurserna utgör en relativt liten del av gymnasieutbildningens totala omfattning, noterar flera studie- och yrkesvägledarna att det har en negativ inverkan på elevernas motivation. Ingrid, Anna och Louise beskriver gymnasieskolan som ett fyrkantigt system och Ingrid menar dessutom att det även gällande skolarbetet kan vara svårt för eleven att påverka sina studier:

Det är väldigt styrt upplever jag, att ’du måste klara det här och det här och det här’. Det känns väldigt stelt och fyrkantigt, man kan liksom inte ens ändra en uppgift för någon. Jag tror det kan hindra eller blockera någons motivation, att alla ska passa in i samma mall. (Ingrid)

Dock beskriver Louise och Sara att det som en sista utväg, för de elever som har tappat motivation för sina studier, går att utforma en reducerad studieplan eller förlängd skolgång. I detta arbete berättar Sara att hon som studie- och yrkesvägledare brukar ha ett första samtal med eleven om detta. Hon betonar vikten av att träffa eleven ensam för att höra vad eleven själv tänker och tycker angående anpassningarna, något hon nämner är ett bra arbetssätt. Detta eftersom Sara noterat att elever ofta blir överröstade och hindrade i samtal där vårdnadshavare sitter med. Louise ger uttryck för liknande resonemang, hon säger: ”När vi har möten med vårdnadshavare och elev då är det viktigt att vi vänder oss till eleven ’vad säger du liksom, nu får mamma vänta lite, för du är huvudpersonen i ditt liv’.” Louise försöker även utgå från ett elevperspektiv i sina vägledningssamtal och till sin hjälp använder hon sig av motiverande samtalstekniker för att bemöta och få med sig omotiverade elever. Louise nämner att hon framförallt gillar det respektfulla förhållningssätt som förespråkas i MI och att hon tror att det kan skapa en god kontakt hos eleverna att ”inte alltid veta bäst”. Hon säger:

(31)

31

När vi säger på skolan säger ’du måste, du ska’ och alla de där grejerna. Det kan motverka motivationen om vi tjatar, bestämmer, styr och ställer. Eleverna kommer inte vilja ta tag i sin motivation eller situation om ingen hör och lyssnar på dem. Det är lite som med motiverande samtal, att rulla med motståndet, för ju mer vi stramar åt - desto mer kommer eleverna dra åt andra hållet. (Louise)

Eftersom studie- och yrkesvägledarna beskriver gymnasieskolan som styrd, försöker vissa vägledare istället fokusera på elevernas framtid i vägledningssamtalen. Detta arbetssätt ger till exempel Anna uttryck för när hon uppmärksammar eleverna på de valmöjligheter som finns gällande utbildningar och arbete och att eleverna i framtiden kan ha större möjligheter att påverka sin situation. Anna säger: ”Eleverna har ju världens smörgåsbord framför sig och det brukar vi titta på tillsammans. När vi hittar en utbildning eller ett yrke som passar kan man se att en gnista tänds hos eleven.”

5.7 Sammanfattning

Studie- och yrkesvägledarna uttrycker att elevernas upplevelse av att bli sedda och bekräftade är en faktor som har inverkan på deras motivation, vilket bland annat innefattar att bygga relationer med eleverna. Att eleverna ser kopplingen mellan skola och arbetsliv, i form av praktik eller branschdagar lyfts fram som positiva faktorer som stärker motivationen. Andra faktorer som nämns av samtliga vägledare är positiv feedback, mål och delmål. Även skolans struktur och upplägg har betydelse för hur motiverade eleverna känner sig och utgör därmed en faktor för motivation. Samtliga studie- och yrkesvägledare uttrycker att motivation har en stor betydelse för elevernas skolgång och att de kan ha en viktig roll i motivationsarbetet. Att arbeta med gruppvägledning och anordna branschdagar är arbetssätt som nämns samt att synliggöra elevernas utveckling och hjälpa dem att få struktur på sin tillvaro. Ytterligare arbetssätt är att fokusera på elevernas framtida möjligheter och göra deras röst hörd.

(32)

32

6. Analys

I detta kapitel analyseras vårt resultat utifrån motivationsteorin Self-Determination Theory. De teoretiska begrepp som används är de grundläggande motivationsbehoven samhörighet, kompetens och autonomi. Analysen syftar till att besvara hur studie- och yrkesvägledare på yrkesprogram resonerar kring elevers motivation i förhållande till deras skolgång. Detta genom att besvara våra frågeställningar vilka är: Vilka faktorer anser studie- och yrkesvägledarna har inverkan på elevers motivationsnivå samt på vilket sätt talar studie- och yrkesvägledarna om sitt arbetssätt och sin yrkesroll i relation till dessa faktorer?

6.1 Behovet av samhörighet

Resultatet av studien visar att studie- och yrkesvägledarna tror att eleverna behöver känna sig sedda och bekräftade av sin omgivning för att känna motivation. Detta beskrivs som en faktor som inverkar på elevernas motivation bland annat i form av i vilken grad eleverna ges uppmärksamhet och engagemang från skolpersonalen. Vägledarna beskriver att deras arbetssätt i detta fall kan handla om att de dagligen hälsar på eleverna, sätter sig bredvid dem, lyssnar på vad de har att säga och visar att de är betydelsefulla. Till sin hjälp för att bemöta elever på ett respektfullt sätt använder sig Louise av motiverande samtal, något som hon beskriver skapar en god kontakt med eleverna. De arbetssätt som vägledarna ger uttryck för i förhållande till faktorn av att bli sedd och bekräftad skulle kunna beskrivas i termer av relationsbyggande och jämbördighet. Vägledarna ser inte sig själva som överordnade eleverna utan försöker aktivt arbeta för att eleverna ska känna att de är betydelsefulla och förstå att vägledarna tar deras person och åsikt på allvar. En

(33)

33

rimlig tolkning av empirin är att studie- och yrkesvägledarna värdesätter en bra relation till eleverna och tror att de genom sitt engagemang och intresse för eleverna kan öka deras motivation. De arbetssätt som studie- och yrkesvägledarna beskriver är ett dagligt arbete där eleverna ges stöd och stimulans i deras känsla av samhörighet, något som skapar en relationsstödjande kontext (Ryan & Deci 2017, 11).

Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna genom deras arbetssätt skapar en relationsstödjande kontext, dock är detta arbetssätt inte alltid en självklarhet i relationen mellan skolpersonal och elev. Anna beskriver hur lärarna ibland kan hålla varandra om ryggen och att de kan ha svårt att inta ett elevperspektiv. I samband med detta nämner hon betydelsen av sin yrkesroll på skolan där hon uttrycker vikten av att finnas där för eleverna och lyssna på deras upplevelser vid dessa tillfällen. I detta exempel kan lärarnas handlande uppfattas som distanserade då de inte tar till sig och lyssnar in elevernas upplevelser och tankar vilket därmed kan utgöra en avvisande kontext (Ryan & Deci 2017, 12). I de fall då eleverna inte finner stöd hos lärarkåren kan studie- och yrkesvägledarna utgöra en viktig resurs för elevernas motivation. Vägledarna kan genom deras arbetssätt understödja elevernas känsla av samhörighet och bidra med den trygga punkt i skolan som har visat sig viktig för elevernas trivsel och motivation (jfr. Skolinspektionen 2009, 21).

Till faktorn att bli sedd och bekräftad ger både Ylva och Ingrid exempel på aktiviteter under elevernas skolgång som de tror ökar deras motivation. Ylva och Ingrid säger att eleverna vid gruppvägledning tillsammans kan samtala och genomföra övningar, något som ökar sammanhållningen och stoltheten över gruppen. Då eleverna ges förutsättningar att bidra till varandras utveckling och känna sig betydelsefulla för andra skapas en ökad känsla av samhörighet (jfr. Ryan & Deci 2017, 11), något som skulle kunna förklara den tilltagande stoltheten och motivationen hos eleverna. Gruppvägledning är ett konkret arbetssätt som i allmänhet utförs av studie- och yrkesvägledare och som därmed kan utmärka studie- och yrkesvägledarna från övriga professioner på skolan. Då studie- och yrkesvägledarna beskrivit att de upplever att övrig skolpersonal saknar kunskap om vad de kan bidra med i motivationsarbetet kan detta vara ett arbetssätt att lyfta fram för att synliggöra deras roll för övriga professioner.

Ett annat sätt för studie- och yrkesvägledare att bidra till elevers motivation är att anordna branschdagar, något som Louise uttrycker att hon arbetar med. Detta arbetssätt är relaterat till elevernas koppling mellan skola och arbetsliv, något som beskrivits som en faktor för motivation. Då Louise talar om detta arbete nämner hon att de

(34)

34

yrkesrepresentanter som bjuds in till skolan kan bli förebilder för eleverna och att det kan synliggöra framtida möjligheter. Louise beskriver utmaningen för tjejerna på byggprogrammet som har få kvinnor att se upp till i branschen. Utifrån dessa resonemang kan det vara av stor vikt för elevernas motivation att studie- och yrkesvägledare arbetar för att skapa möjligheter för eleverna att känna samhörighet med sitt framtida yrke. Att eleverna ges möjlighet att möta yrkeskåren kan underlätta för eleverna att identifiera sig med sitt framtida yrke och inspireras till att nå sin slutdestination. Detta verkar vara särskilt viktigt i de fall där det egna könet inte finns representerat under utbildningen för att minska risken för att motivationen avtar under skolgången.

6.2 Behovet av kompetens

Att eleverna får positiv feedback under sin skolgång har visat sig vara en faktor som inverkar på elevers motivation och som vägledarna tillskriver stor betydelse. Flera vägledare uttrycker att de arbetar med denna faktor på olika sätt i samtal med eleverna. Ett arbetssätt som beskrivs i resultatet handlar om att synliggöra elevernas utveckling och progression vilket bland annat görs genom att blicka bakåt mot vad eleven hittills klarat av. Ett annat arbetssätt som relateras till positiv feedback är att lyfta elevernas användbara styrkor och förmågor samt att skifta fokus från vad som inte fungerar till vad som faktiskt fungerar i skolan. Individens känsla av kompetens kan stödjas genom positiv feedback som syftar till att öka individens självförmåga och syn på sin egen kompetens (Ryan & Deci 2000, 58). När studie- och yrkesvägledarna fokuserar på det som eleverna klarar av och hittills har lyckats med, vilka styrkor och förmågor de redan besitter och som kan bistå dem i att lyckas och ta sig framåt skapas en kompetensstödjande miljö i vägledningssamtalen. Att studie- och yrkesvägledarna uttrycker vikten av positiv feedback och dess stora betydelse för elevernas motivation under skolgången kan förstås i relation till deras resonemang kring betygens negativa inverkan.

Resultatet av studien visar att vägledarna beskriver betygssättningen som en utmaning i arbetet med att få eleverna att känna sig duktiga och kapabla. Anna, Ingrid, Ida och Kristin ger exempel på hur betygssättningen i många fall kan sänka elevernas motivation och Anna menar att betygen riskerar att ge eleverna en stämpel av misslyckande. Dessa

(35)

35

berättelser skulle kunna utgöra exempel på det som teorin beskriver som nedslående miljöer vilket riskerar att leda till att motivationen avtar (Ryan & Deci 2017, 11-12). Utifrån vägledarnas resonemang skulle eleverna vid betygssättning kunna uppleva betyget som en symbol för vilken kompetens de besitter. I de fall då eleverna upplever att de får ett lågt betyg blir det en form av negativ feedback på elevernas förmåga och kompetens. Då betygssättningen utgör ett verktyg för att värdera elevernas prestation möjliggör det samtidigt för social jämförelse då betygen kan kompareras med varandra, något som skulle begripliggöra vägledarnas resonemang kring betygens negativa inverkan på elevernas känsla av kompetens och deras motivation. Då betygssättningen utgör en utmaning som vägledarna inte har möjlighet att arbeta med, kan deras arbetssätt med att synliggöra elevernas styrkor ses som en strategi för att hantera dessa förutsättningar och trots detta skapa en känsla av kompetens hos eleverna.

Av vårt resultat framgår att studie- och yrkesvägledarna beskriver delmål som en faktor som har en positiv inverkan på elevernas motivation, främst genom att underlätta för eleverna att bibehålla deras motivation i strävan mot mer långsiktiga mål. När Sara och Ylva talar om hur de arbetar med delmål gör de främst detta utifrån ett resonemang om struktur. Ylva beskriver ett arbetssätt där hon tillsammans med eleven brukar visualisera elevens nuvarande situation och resan framåt med syftet att göra elevens situation tydligare. Sara använder sig av delmål i hennes arbete för att skapa strategier för eleverna som kan underlätta för dem att hantera eventuella hinder. Då individens känsla av kompetens stärks då omgivningen har eller utvecklar en tydlig struktur (Ryan & Deci 2017, 17-18) kan studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt analyseras utifrån detta behov. För de elever som saknar struktur kan det vara svårt att hantera tillvaron eller veta hur de ska förändra sin situation. Studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt kan bidra till att erbjuda eleverna den struktur som de behöver för att känna sig kompetenta och motiverade. Dock talar studie- och yrkesvägledarna om långsiktiga mål i förhållande till potentiella risker för eleverna och Anna ifrågasätter om mål behövs överhuvudtaget. Dessa resonemang står i kontrast till hur studie- och yrkesvägledarna talar om delmål, något som antyder att vägledarna har högre tilltro till delmål än till upprättandet av långsiktiga mål. Förklaringen till detta kan vara att studie- och yrkesvägledarna upplever en underliggande oro över att långsiktiga mål inte är tillräckligt motiverande för eleverna. När inte delmål sätts skapas inte en tillräckligt tydlig struktur för eleverna och de ges därmed inte stöd i deras känsla av kompetens, vilket skulle kunna begripliggöra och utgöra grund för vägledarnas tidigare resonemang kring delmål och betydelsen av dessa.

(36)

36

6.3 Behovet av autonomi

Av resultatet framkommer att studie- och yrkesvägledarna uttrycker att gymnasieskolans struktur och upplägg har inverkan på elevers motivation. Denna faktor beskrivs främst utifrån elevernas möjligheter att påverka sin utbildning och studiegång. Studie- och yrkesvägledarna nämner att eleverna blir mer motiverade när de har möjligheter att påverka utformandet av sina studier än i de fall där de känner sig tvingade att studera på ett visst sätt. Dock framgår det av resultatet att eleverna har få reella möjligheter att påverka sina studier. Vägledarna beskriver gymnasieskolan som ett fyrkantigt system och i ett citat uttrycker Ingrid att undervisningen är styrd, att alla elever ”ska passa in i samma mall” samt att man ”inte ens kan ändra en uppgift för någon”. Alla kontrollerande former motverkar individens känsla av autonomi eftersom de uppfattas som tvingande och styrande, något som även har en negativ inverkan på individens motivation (Ryan & Deci 2000, 59). Studie- och yrkesvägledarna ger på olika sätt beskrivningar av gymnasieskolan som en kontrollerad kontext där eleverna förväntas anpassa sig efter undervisningen och inte tvärtom. När eleverna ges lågt elevinflytande hämmar detta deras motivation för sin skolgång genom att underminera deras känsla av autonomi. Om inte eleverna tillåts att vara delaktiga i utformandet av sin skolgång kan skolan upplevas som standardiserad. En miljö där eleverna ses som ett kollektiv snarare än som enskilda individer med olika behov och förutsättningar där individens sätt att lära och utvecklas på inte beaktas. Att gymnasieskolan bedrivs som den gör kan vara en av flera anledningar till att vissa elever är omotiverade i skolan.

Av resultatet framkommer att vägledarna har olika arbetssätt för att förhålla sig till hur gymnasieskolans struktur och upplägg ser ut. Anna brukar i sina vägledningssamtal fokusera på elevernas framtid genom att synliggöra att de kan ha större möjligheter att påverka sin situation efter gymnasiet. Tillsammans med eleven undersöker de utbildning- och yrkesalternativ som kan frambringa hopp. När det för vissa elever blir aktuellt att utforma en förlängd skolgång eller reducerad studieplan betonar både Sara och Louise hur väsentligt det är att eleven har ett inflytande över hur anpassningarna utformas. Sara beskriver sitt arbetssätt där hon tycker att det är viktigt att träffa eleven utan vårdnadshavare för att undvika att eleven blir överröstad. Louise brukar vända sig till eleven vid de möten hon har tillsammans med vårdnadshavare och elev och där betona att det är eleven som är huvudperson i sitt liv. De arbetssätt som studie- och

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :