• No results found

En smalare public service Motion 2018/19:2966 av Martin Kinnunen (SD) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En smalare public service Motion 2018/19:2966 av Martin Kinnunen (SD) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion SD

Motion till riksdagen

2018/19:2966

av Martin Kinnunen (SD)

En smalare public service

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att public service ska finansieras inom ramen för statsbudgeten och inte genom skatt och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att public service inte ska konkurrera med privata aktörer och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försäljning av SVT och Sveriges Radio P3 bör utredas och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

När de svenska public service-bolagen bildades såg såväl mediemarknad som

mediekonsumtion helt annorlunda ut. Mot bakgrund av det är det också rimligt att den svenska radio- och tv-avgiften har förkastats. Tv-avgiften har till stora delar spelat ut sin roll då en tv-mottagare inte längre är nödvändig för att ta emot tv-sändningar. Däremot är den nya finansieringsmodellen med en skatt problematisk. En sådan skatt är

problematisk av flera skäl. Vi har en lång rad samhällsnyttiga verksamheter i Sverige. Ingen annan verksamhet har däremot ett frikort när det kommer till finansiering utan varje verksamhet måste prövas gentemot alla andra samhällsnyttiga verksamheter. Har staten ekonomiska problem går varken vägnätet eller försvaret säkert. Detta är en rimlig ordning som även bör gälla för public service. Det är svårt att motivera varför just public service är av så stor vikt att inte även anslagen till Sveriges Television och Sveriges Radio likt Försvarsmakten beslutas enligt en samlad analys över statens budgetutrymme. Det är även uppenbart att det finns mycket pengar att spara genom att effektivisera verksamheten. Public service bör därför finansieras inom ramen för

statsbudgeten och inte genom en separat skatt. Argumenten att detta hotar oberoendet är svaga när man inte kommer ifrån att politiker redan idag utser ägarrepresentanter samtidigt som vänstervridningen av public service redan idag är väldokumenterad.

(2)

2

En smalare public service

Public service fyller en samhällsnyttig funktion i samhället och är väl värd att bevara i någon form. Exempelvis är det inte troligt att kommersiell tv och radio skulle producera program för minoriteter eller äldre. Det är dock ett faktum att en ytterst liten del av public service-företagens budget idag ägnas åt sådana ändamål. Exempelvis driver SVT idag en av landets största nättidningar. Eftersom vi har en stor mängd nättidningar är det inte rimligt att detta är något SVT ska lägga resurser på idag. SVT har även landets kanske främsta streamingtjänst i form av SVT Play. Där kan man strömma en lång rad tv-produktioner som återfinns bland privata aktörers streamingtjänster. SVT producerar utöver detta idag en lång rad kommersiella nöjesprogram som inte på något sätt är beroende av licensavgifter eller skatt för att produceras. Detta är inte en rimlig ordning. Licens- eller skattebetalarnas pengar ska inte läggas på medieproduktioner som redan tillgängliggörs på marknaden idag eller som skulle produceras utan medverkan från public service. Public service-företagen ska inte konkurrera med privata mediebolag. Vi kan också se att kommersiell pratradio trots flera försök inte lyckats etablera sig i Sverige. Det är uppenbart att Sveriges Radio idag slår undan fötterna för privata aktörer på marknaden. För att åtgärda dessa problem bör ägardirektiven förtydligas så att public service-bolagen framöver inte konkurrerar med kommersiell verksamhet. Detta kan uppnås genom att förtydliga sändningstillstånden.

I samband med detta bör det även utredas hur SVT2 och Sveriges Radio P3 kan säljas då behovet av dessa kanaler kraftigt kommer att minska vid en renodling av public service. Mycket inspiration bör i detta utredningsarbete kunna hämtas från Danmark.

References

Related documents

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen tillsammans med skogsnäringen bör arbeta mer för att öka andelen röjd skog och tillkännager detta

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett förbättrat samhällsstöd till offren för endometrios och andra könsspecifika

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten som ägare ska verka för att Telia Company AB delas upp i två delar, samhällsviktig infrastruktur

Vad som behövs är en lagstiftning som ger franchisetagaren och en organisation av franchisetagare förhandlingsrätt och regler framförallt för uppsägning... och överlåtelse

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet för en framtidsfullmäktig att företräda den enskilde gentemot hälso- och sjukvården när denne inte längre

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en person som ansöker om medborgarskap bör underteckna en deklaration där denna bekräftar

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om det ska vara straffbart att lämna felaktiga uppgifter för ett samordningsnummer och tillkännager detta

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskapen behöver öka om sambanden mellan tandhälsa och sjukvårdsbehov och tillkännager detta för regeringen3.