Examensarbete
kandidatnivå
Att vårda kvinnor som upplevt våld i en nära
relation, en litteraturstudie om vårdpersonalens
perspektiv
Caring for women who have experienced intimate partner violence, a literature review from healthcare professionals perspective
Författare: Linnea Wiking och Viktoria Svenns Handledare: Maria Forsner
Examinator: Jan Florin
Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2022
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum:
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Sammanfattning
Bakgrund: Studier visar att en av tre kvinnor världen över har blivit utsatta för
våld i en nära relation. Våld i nära relationer finns i alla samhällsklasser och är ett världshälsoproblem. Vårdpersonal kommer ofta i kontakt med kvinnor som blivit utsatta för våld av en manlig partner. Många kvinnor mister livet varje år på grund av konsekvenserna från våldet.
Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit
utsatta för våld i en nära relation.
Metod: Designen är en litteraturöversikt. Datainsamling har skett i databaserna
Cinahl och PubMed.
Resultat: Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar och visade tre
huvudområden: identifiering av kvinnor som lever med våld i en nära relation, hinder för att kunna identifiera de utsatta kvinnorna och vårdpersonalens möte med kvinnorsom lever med våld i en nära relation. Vårdpersonalen upplevde svårigheter att identifiera kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Hinder för att utföra screening var framförallt brist på kunskap och utbildning hos vårdpersonalen. Vårdpersonalen upplevde det svårt att möta våldsutsatta kvinnor, på grund av att det fanns svårigheter att distansera sig från de utsatta kvinnorna.
Slutsats: Utifrån denna studie kan slutsatsen dras att riktlinjer, kunskap och
träning behövs samt rutiner för att kunna utföra screening, för att vårdpersonalen ska kunna identifiera och ge kvinnor som lever med våld i nära en relation en god vård.
Nyckelord: Erfarenheter, identifiering, litteraturöversikt, våld i nära relationer, vårdpersonal
Abstract
Background: Studies show that one of three women worldwide are exposed to intimate partner violence. Intimate partner violence exists in all social classes and is a global health problem. Healthcare professionals often come in contact with women who have experienced intimate partner violence. Many women lose their lives each year as a result from the violence.
Purpose: To describe the healthcare professionals experience of taking care of women who have experienced intimate partner violence.
Method: The method is a literature review. Data collection has taken place in databases Cinahl and PubMed.
Results: The results is based on 15 scientific articles and three main areas emerged in the outcome: identification of women who lives with intimate partner violence,
barriers to identifying the vulnerable women and healthcare professionals meeting with women who have experienced intimate partner violence. Healthcare
professionals experience difficulties in identifying women who were exposed to intimate partner violence. Barrier to performing screening were primarily lack of knowledge and training in healthcare professionals. The healthcare professionals experienced it difficult to meet women who lived with intimate partner violence, due to the difficulty of distancing themselves from vulnerable women.
Conclusions: From this study, the clue can be drown that guidelines, knowledge
and training are needed, and also routines for screening, in order to identify women who are living with intimate partner violence.
Keywords: Experience, healthcare professionals, identify, intimate partner violence, literature review
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Våld i nära relationer ur ett globalt perspektiv ... 1
Våld i nära relationer i Sverige... 2
Våldets konsekvenser ... 3
Hälso- och sjukvårdens ansvar ... 3
Utsatta kvinnors möte med hälso- och sjukvården ... 4
Teoretisk referensram ... 5
Problemformulering ... 6
Syfte och frågeställningar ... 6
Definition av centrala begrepp ... 6
Metod ... 7
Design ... 7
Urval ... 7
Inklusions- och exklusionkriterier ... 7
Värdering av artiklarnas kvalitet ... 7
Tillvägagångssätt ... 8
Analys och tolkning av data ... 8
Etiska överväganden ... 8
Resultat ... 9
Identifiering av kvinnor som lever med våld i en nära relation... 9
Hinder för att kunna identifiera de utsatta kvinnorna ...10
Mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation ...10
Diskussion ...13
Sammanfattning av huvudresultat ...13
Resultatdiskussion ...13
Identifiering av kvinnor som lever med våld i en nära relation ...13
Hinder för att kunna identifiera de utsatta kvinnorna ...14
Mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation ...15
Metoddiskussion ...16
Etikdiskussion ...17
Klinisk betydelse för samhället ...17
Konklusion/slutsats ...17
Förslag till vidare forskning ...17 Referenslista Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4
1
Inledning
Våld i nära relationer är ett utbrett och komplext problem. Problemet finns i vår närhet men förs sällan upp till ytan. Våldet mot kvinnorna innebär ett stort
psykiskt- och fysiskt lidande. Ofta lider dessa kvinnor i det tysta utan att någon ser eller ingriper. Våld i nära relationer är ett världshälsoproblem och leder till att många kvinnor mister livet varje år. Som sjuksköterskor är det troligt att vi kommer att möta kvinnor som har blivit utsatta för våld i en nära relation, därför har författarna valt att fördjupa sig inom detta ämne.
Bakgrund
En av de vanligaste formerna av våld mot kvinnor är att de utförs av maken eller en intim manlig partner. Kvinnorna är ofta känslomässigt involverade och ekonomiskt beroende av förövaren (World Health Organisation [WHO], 2002). WHO definierar våld i nära relationer som ett “...beteende hos en intim partner eller ex-partner som orsakar fysisk, sexuell eller psykisk skada, inklusive fysisk aggression, sexuellt tvång, psykisk misshandel och kontrollerande beteenden” (WHO, 2002, s. 89).
Våld i nära relationer ur ett globalt perspektiv
Våld i nära relationer förekommer i hela världen oavsett social, kulturell, ekonomisk eller religiös bakgrund. En global studie visar att en av tre kvinnor världen över har upplevt antingen fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld i en nära relation. Fysiskt våld kan vara slag, sparkar och örfilar. Psykiskt våld innebär ofta hot, psykisk och känslomässig tortyr. Sexuellt våld innebär ofta tvångssamlag och andra former av sexuellt tvång (WHO, 2002).
WHO rapporterar den globala utbredningen av våld mot kvinnor i en nära relation, baserat på en indelning i regioner som Förenta Nationerna [FN] använder för att mäta den globala sjukdomsbördan. Den högsta förekomsten av våld mot kvinnor i nära relationer visar sig i centrala Afrika med 65.4% kvinnor som rapporterat att de någon gång blivit utsatta för våld av en manlig partner. I området östra Asien rapporteras att 16,3% kvinnor blivit utsatta för våld av en manlig partner. I
2 området västra Europa, där Sverige ingår uppskattas en prevalens på 19,3% av kvinnor som blivit utsatta för våld av en manlig partner (García-Moreno, 2013).
Våld i nära relationer i Sverige
Statistik från Sverige visar att det är fem gånger vanligare att en kvinna dör på grund av våld i en nära relation, än att en man dör av samma anledning. En femtedel av alla polisanmälda våldsbrott utgörs av en man mot en kvinna som lever i en nära relation. Varje år söker 12 000- 14 000 kvinnor vård på grund av våld från en manlig partner. I genomsnitt dör årligen 30 kvinnor av våld i en nära relation utfört av en manlig partner (Socialstyrelsen, 2009).
När en man börjar använda våld i relationen är det vanligt att han växlar mellan att vara våldsam, varm och omtänksam. Förövaren kan ofta vara förkrossad efter att ha använt våld mot kvinnan, och lovar att det absolut inte ska hända igen. Det här växelspelet hjälper mannen att förstärka hans makt eftersom det är han som på så sätt kontrollerar växlingen mellan gott och ont (Socialstyrelsen, 2009).
Våld i nära relationer finns i alla samhällsklasser och det finns tre olika nivåer som påverkar våld mot kvinnor: individ, strukturell och kulturell nivå. Individnivå utgår från män med vissa egenskaper och problem, dessa problem kan vara beroende av alkohol- och droger, kriminalitet, psykisk sjukdom eller att de har upplevt våld i sin barndom. Den strukturella nivån är ett problem kopplat till samhällets uppbyggnad som till exempel hierarki och patriarkat, som på så sätt direkt eller indirekt underlättar och uppmuntrar män att dominera, kontrollera och bruka våld mot kvinnor. Den kulturella nivån handlar om att förstå normer och värderingar som kan tjäna olika ursäkter för våld (Sveriges kommuner och landsting, 2006). Feminism bygger på att kämpa för sexuella rättigheter så som, lika lön för lika arbete och kamp mot maktlöshet och manlig dominans som
påverkar kvinnors mänskliga rättigheter. Inom feminismen ligger fokus på kön och begränsningar i det patriarkala samhället, men det mest centrala är alla människors rätt till mänskliga rättigheter och att få vara fri från dominans och underordning (Turner & Maschi, 2015).
3
Våldets konsekvenser
Konsekvenserna av våld i nära relationer är många som till exempel isolering, sjukskrivning, ekonomiska svårigheter, arbetslöshet, psykisk och fysisk skada (Socialstyrelsen, 2009). Kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer drabbas ofta av hälsoproblem. Många kvinnor har stor risk att utveckla kroniska smärtor, mag- tarmproblem, gynekologiska sjukdomar, depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom [PTSD] (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2014). En studie visade att gynekologiska besvär var vanligt förekommande hos kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Det kan exempelvis vara oönskad graviditet och missfall (Trevillion, Agnew- Davies & Michele- Howard, 2013). I en annan studie visade det sig att kvinnorna upplevde det psykiska våldet i en nära relation värre än det fysiska. Den psykiska formen av våld kunde bestå av
förolämpningar, förtryck och hån. Kvinnorna blev hotade att lämna familj, släkt och vänner annars skulle förövaren döda dem (Wiklund, Malmgren-Olsson, Bengs & Öhman, 2010). Det framkom att kvinnor som har varit utsatta för våld i en nära relation och lämnat förövaren behövde stöd från både vårdpersonal, familj och vänner för att kunna hantera konsekvenserna av våldet (Svavarsdóttir, Orlygsdottir & Gudmundsdottir, 2015). Det visade att desto oftare kvinnor utsätts för våld i en nära relation desto mer påverkas den psykiska hälsan. Psykiska symtom och självmordstankar visade starka kopplingar med alla former av kvinnors exponering av våld i en nära relation (Tazeen, Mogren & Krantz, 2013).
Hälso- och sjukvårdens ansvar
Hälso- och sjukvården möter ofta kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation, detta speciellt på akutmottagningar där kvinnorna ofta söker vård för akuta skador av våldet. Därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap om problematiken och om hälso- och sjukvårdens ansvar. Det är även viktigt att uppmärksamma kvinnornas behov av skydd, hjälp och stöd (Socialstyrelsen, 2014). I Sverige visar det sig att mellan 13-30 % av alla kvinnor, som söker akutsjukvård, har under det gångna året utsatts för våld av en manlig partner (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2014). För att kunna ställa frågan om våld i nära relationer ställs det krav på etisk kompetens hos vårdpersonalen. Frågan måste ställas på ett mycket väl genomtänkt sätt för att skydda integriteten hos
4 kvinnorna. Det finns goda skäl att ställa frågan om våld i nära relationer som en rutin, men då ligger ett stort ansvar på all vårdpersonal att rutinen utförs på ett etiskt sätt (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2014). För att kunna identifiera kvinnor som lever med våld i nära relationer är screening ett bra verktyg. Socialstyrelsen rekommenderar att frågor om våldsutsatthet alltså att screening utförs som en rutin inom mödrahälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin (Socialstyrelsen, 2014).
Varje kommun har en viktig uppgift i att skapa en bra samverkan mellan olika instanser i landet såsom polis, psykiatri och kvinnojourer. Skyddat boende är viktigt att erbjuda till kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Enligt socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453), 7 §, och Hälso-och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763), 3§, ska en samordnad individuell plan [SIP] erbjudas när det finns behov av insatser av både socialtjänst och hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen, 2016).
Sjuksköterskans etiska kod International Council of Nurses [ICN] har till uppgift att ge sjuksköterskan vägledning för etiskt agerande. De fyra grundläggande ansvarsområdena som en sjuksköterska har, är att lindra lidande, återställa hälsa, förebygga sjukdom samt att främja hälsa. Sjuksköterskan ska agera med
medkänsla, lyhördhet och främja patientens integritet och självbestämmande samt respektera de mänskliga rättigheterna och ge en god vård (Svensk
sjuksköterskeförening, 2014).
Utsatta kvinnors möte med hälso- och sjukvården
I en studie från Kina, som utgår från kvinnors upplevelse av hälso- och sjukvården, visade det sig att kvinnor var mer benägna att vara tysta och uthärda smärta av våld i en nära relation än att söka hjälp. De flesta kvinnorna visste inte vilka tjänster som fanns tillgängliga i samhället för dem. Kvinnorna uttryckte en stor rädsla för att våga söka hjälp och för vilka konsekvenser det skulle kunna få (Yuen Loke, Lan Emma Wan & Hayter, 2012). Kvinnor, i en studie från Sverige, som blivit utsatta för våld i en nära relation kände sig svikna av hälso-och sjukvården. Kvinnorna kände sig tvungna att bevisa att sjukskrivning behövdes eller att de var så sjuka, att det fanns svårigheter att ta hand om sina barn. Kvinnorna upplevde
5 även att mer uppmärksamhet riktades mot sjukdomsbesvären än det verkliga problemet. De ville bli bemötta med respekt och förståelse istället för att ignoreras (Pratt-Eriksson, Bergbom & Lyckhage, 2014). På en akutmottagning i Australien visade det sig att vårdpersonalens värderingar om våld i nära relationer kunde påverka kvinnornas uppfattning om deras situation (Reisenhofer & Seibold, 2012).
Teoretisk referensram
Enligt Katie Eriksson utgör medlidandet källan till det sanna vårdandet. Begreppet medlidande utgör ett grundbegrepp i vårdvetenskapen. Pro caritate står för en etik som innebär ödmjukhet för människan, livet, Gud, naturen, kunskap och visdom. Det står även för en form av humanistisk rationalism där tro och kunskap förenas. Eriksson menar att Pro caritate behövs för att kämpa mot det onda och ge det goda en möjlighet. All verklig vård innebär gemenskap med människor grundat på kärlek till medmänniskan och ett ansvar för varandra. Konsensusbegreppet hälsa innebär i den caritativa teorin en helhet av tre dimensioner: kropp, ande och själ. Den kroppsliga hälsan handlar om att vara frisk, den andliga dimensionen handlar om det som ger livet mening och möjlighet till utveckling. Den själsliga hälsan handlar om de känslor som ger balans i livet och i relationer (Eriksson, 1990). Eriksson beskriver lidandet som ytterligare ett konsensusbegrepp. Patientbegreppet förändras genom att se patienten som en lidande människa istället för en patient med en viss diagnos. Eriksson menar att det endast går att lindra patientens lidande om patienten känner sig respekterad och delaktig. Vårdgivaren ska ge den vård som patienten behöver genom att inte missbruka makt som vårdgivare utan ge patienten utrymme. Det innebär att bemöta lidandet med medlidande och som vårdgivare aldrig döma, kritisera eller kränka patienten. Lidandet behöver bekräftas med omsorg. Det är viktigt att patienten får uttrycka sina problem och behov. Vidare beskrivs tre olika former av lidande: livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Livslidande innebär det individen tidigare upplevt och har med sig genom livet det vill säga allt som rör livet. Sjukdomslidande orsakas av sjukdom, smärta, känslan av skam och skuld, som kan vara både fysisk och psykisk. Vårdlidande är lidande som vården orsakar (Eriksson, 1994).
6
Problemformulering
Våld i nära relationer är ett problem såväl i Sverige som internationellt. En global studie visade att en av tre kvinnor världen över har upplevt antingen fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld i en nära relation. Våldet kan leda till förödande konsekvenser, till exempel isolering, sjukskrivning, kroniska smärtor, depression, ångest, gynekologiska sjukdomar och i värsta fall död. Vårdpersonalen har en viktig uppgift att ge en god och säker vård till de utsatta kvinnorna. Därför behövs fler studier om vårdpersonalens erfarenheter av att vårda kvinnor, som blivit utsatt för våld i en nära relation.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatt för våld i en nära relation.
- Vilka erfarenheter har vårdpersonalen av att kunna identifiera kvinnor som lever med våld i en nära relation?
- Vilka hinder finns för att kunna identifiera de utsatta kvinnorna?
- Vilka erfarenheter har vårdpersonalen av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation?
Definition av centrala begrepp
I denna uppsats definieras:• våld i nära relationer som ett beteende inom en intim relation som orsakar fysisk, psykisk eller sexuell skada av en man utfört mot en kvinna.
• vårdpersonal som: undersköterskor, sjuksköterskor, sjuksköterskor med vidareutbildning och läkare som arbetar inom hälso- och sjukvården.
7
Metod
Design
Studien har genomförts som en litteraturöversikt. En systematisk sammanställning av kunskapsläget har utförts.
Urval
Informationskällorna som har använts under sökningen är Cinahl och Pubmed, eftersom de innehåller ett brett utbud av artiklar inom omvårdnadsforskning (Polit & Beck, 2012). Våra primära sökord var: healthcare, healthcare professional, domestic violence, intimate partner violence, battered women, abused women, identify, nurses, nurses role, experience, gender violence, caring for women, screening, communication och women exposed to intimate partner violence. I sökningen har AND använts som boolesk operator, se bilaga 1. De sökord som i kombination gav mest träffar var intimate partner violence AND nurses AND experience.
Inklusions- och exklusionkriterier
Kvalitativa och kvantitativa artiklar som är publicerade mellan åren 2007- 2017 inkluderades. Ett inklusionskrav var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska. Artiklar som inte tagit upp etiska överväganden exkluderades.
Värdering av artiklarnas kvalitet
Författarna har granskat och bedömt 17 artiklars kvalitet utifrån
granskningsmallar, en granskningsmall för kvalitativa artiklar och en för
kvantitativa artiklar, se bilaga 3 och 4. De frågor som besvarades med ett ja fick ett poäng och de frågor som besvarades med ett nej fick noll poäng. Poängen
räknades ihop och därefter räknades procentsatsen ut, se tabell 1. Två artiklar fick låg kvalitetsgrad och valdes bort.
8 Tabell 1 artikelkvalitet KVALITETSGRAD PROCENTINDELNING LÅG 0-59 % MEDEL 60-79 % HÖG 80-100 % Tillvägagångssätt
Författarna har samarbetat under hela litteraturöversikten och fördelat arbetet jämnt mellan sig. Under sökningen av artiklarna läste författarna tillsammans titlar, de som var intressanta valdes ut. Sedan lästes abstrakt och jämfördes med studiens syfte. Författarna valde att läsa alla artiklar tillsammans för att lättare kunna förstå och tolka dem. Artiklarna som var intressanta granskades med hjälp av granskningsmallarna, se bilaga 3 och 4. Ord som författarna inte har förstått har översatts med hjälp av lexikon. Ett fortsatt samarbete har skett under skrivandets gång.
Analys och tolkning av data
Fribergs (2012) metod har legat till grund för analys och tolkning av data. Författarna har läst igenom artiklarna flera gånger för att förstå innehållet och sammanhanget på bästa sätt. Artiklarna sammanställdes i en tabell för att få en överskådlig bild av syftet och resultatet, se bilaga 2. Resultatet från artiklarna kategoriserades utifrån likheter som framkom. Likheterna sammanställdes och därifrån grundades huvudområdena i resultatet.
Etiska överväganden
Det är viktigt att ha en noggrann eftertanke om etiska krav under utförandet av litteraturstudien, precis som Forsberg och Wengström (2014) skriver. Författarna har förhållit sig objektiva i relation till resultatet i möjligaste mån och valt att presentera resultat, som både stödjer och inte stödjer eventuella förutfattade meningar. Enligt Codex (2016) ska det framgå att deltagande i artiklarna är
9 frivilligt samt att deltagandet får avbrytas när som helst. Codex (2016) beskriver vidare att all forskning ska utföras i syfte att främja samhällsutvecklingen.
Resultat
Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar från Israel (3), Kenya (1), Sydafrika (1), Skottland (1), USA (2), Island (1), Sri Lanka (1), Kanada (2), Jordanien (1), Finland (1) och Italien (1). Efter att analysen genomfördes framkom tre
huvudområden utifrån frågeställningarna: identifiering av kvinnor som lever med våld i en nära relation, hinder för att kunna identifiera de utsatta kvinnorna och mötet med kvinnorsom lever med våld i en nära relation.
Identifiering av kvinnor som lever med våld i en nära relation
I flera studier framkom det att vårdpersonalen upplevde att det var viktigt att ställa frågan om våld i nära relationer och att det oftast behövdes ett längre samtal för att kvinnorna skulle våga berätta om deras situation (Ben Natan & Rais, 2010;
Williston & Lafreniere, 2013) I en utav de granskade studierna framkom det att vårdpersonalens uppfattning av att identifiera våld i nära relationer var väldigt varierande. Det framkom, att det fanns svårigheter att fråga om våld i nära relationer, eftersom ämnet ofta kunde upplevas som känsligt. Om det fanns riktlinjer att följa tyckte vårdpersonalen att det skulle vara lättare att närma sig kvinnorna på ett bra sätt (Kolbrun Svavarsdottir & Orlygsdottir, 2009).
Flera studier visade att vårdpersonalen ansåg att det hade en viktig roll i att lära känna igen mönster och tecken på våld i nära relationer. Det var viktigt att se alla former av våldet såsom: fysisk, psykisk, sexuell och verbal misshandel. Genom att vara uppmärksam på fysiska skador kan vårdpersonal ha en avgörande roll i att upptäcka våld i nära relationer (Van der Wath, Van Wyk & Van Rensburg, 2013; Brykczynski, Crane, Medina & Pedraza, 2009). En studie visade att
vårdpersonalen upplevde att screening var ett bra verktyg, för att kunna identifiera kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. De visade också att
vårdpersonalen kände sig nöjda med sitt arbete när screening hade utförts. Om screening inte hade utförts fanns en känsla av missnöjdhet över att eventuellt ha
10 missat kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Dock visade resultatet att screening inte alltid utförs (Al- Natour, Qandil & Gillespie, 2016).
Hinder för att kunna identifiera de utsatta kvinnorna
I flera studier framkom det att om inte riktlinjer fanns utformade kände sig vårdpersonalen inte säker med att utföra screening. Studierna visade att kvinnor själva inte berättade om den misshandeln som de utsätts för om frågan inte ställts (Beynon, Gutmanis, Tutty, Wathen & MacMillan, 2012; Bradburry- Jones, Taylor, Kroll & Duncan, 2013). Det visade sig också att vårdpersonalen upplevde
otillräcklig utbildning och kunskap som hinder för identifiering (Al- Natour et al., 2016; Beynon et al., 2012; Ben Natan, Ben Ari, Bader & Hallak, 2012; Maina & Majeke, 2008). Ett ytterligare hinder var att den medicinska vården alltid
prioriterades först samt att kulturkrockar mellan vårdpersonal och de utsatta kvinnorna kunde uppstå (Al- Natour et al., 2016; Ben Natan et al., 2012; Guruge, 2012).
En studie visade att ett hinder för att kunna utföra screening var om kvinnan hade med sig förövaren eller någon anhörig vid vårdtillfället (Rhodes et al., 2007). Om det inte fanns utrymme för privata samtal och bristande riktlinjer uppkom ett hinder för identifiering. Hindren påverkade att kvinnorna inte fick den vård som de behövde (Beynon et al., 2012; Kolbrun Svavarsdottir & Orlygdottir, 2009;
Leppäkoski & Paavilainen, 2012).
Mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation
Flera studier visade att det var viktigt med en bra kommunikation med de utsatta kvinnorna. De ansåg också att det var viktigt att ta sig tid att lyssna och inte skuldbelägga kvinnorna för den relation som hon hade med förövaren.
Vårdpersonalen upplevde även att det var komplicerat att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Tid för förberedelse innan mötet med den utsatta kvinnan ansåg vårdpersonalen som viktigt för att kunna ge en god vård (Rhodes et al., 2007; Willistone et al., 2013).
11 Riktlinjer visade sig vara en betydelsefull komponent för att en säker och god vård skulle kunna ges till kvinnorna (Kolbrun Svavarsdottir & Orlygsdottir, 2009; Willistonet al., 2013). Det framkom att vårdpersonalen upplevde svårigheter med att distansera sig från den utsatta kvinnan och kände ofta medlidande, frustration och ilska över att kvinnan blivit utsatt för våld i en nära relation. Många uppgav att de tog med sig arbetet hem och kunde påverkas emotionellt en längre tid.
Vårdpersonalen upplevde att de var tvungna att bygga upp en mur för att skydda sig mot sina egna känslor för att kunna handskas med situationen (Goldblatt, 2009; Guruge, 2012).
I Sri lanka visade de sig att vårdpersonalen upplevde att de hade många olika roller när de vårdade kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Det handlade om att ge en god vård för deras fysiska och psykiska besvär samt att se hela kvinnan. En del av vårdpersonalen i studien gav råd och rekommendationer om hur kvinnan skulle lämna mannen. Men generellt gavs det råd att kvinnan skulle stanna kvar med mannen och försöka förstå sig på honom, eftersom en skilsmässa kunde skada kvinnan mer. Vårdpersonalen var orolig för sin egen säkerhet, speciellt när de gjorde hembesök hos patienterna. De upplevde också att det fanns få kvinnojourer tillgängliga för kvinnor, som blivit utsatta för våld i nära relationer (Guruge, 2012).
Flera studier visade att vårdpersonalen upplevde det lättare att ta itu med de medicinska konsekvenserna än att ge kvinnan rätt psykologiskt stöd (Guruge, 2012; Ben Natan et al., 2012; Maina et al., 2008). Det visade sig att
vårdpersonalen tyckte att det var viktigt att skapa en långsiktig plan för kvinnorna, så att de kunde känna sig trygga. Studien visade att ett holistiskt synsätt var viktigt för vårdpersonalens arbete med de utsatta kvinnorna. Specifik utbildning och träning med patientfall var bra för att kunna ta hand om de utsatta kvinnorna på bästa sätt (Giacomo, Cavallo, Bagnasco, Sartini & Sasso, 2016).
Det framkom att samarbete mellan olika professioner var viktigt för att kvinnorna skulle få en god vård. Vårdpersonalen upplevde, att det var viktigt med en öppen atmosfär för att kvinnorna skulle våga diskutera och berätta om våldet. Vid första
12 mötet med kvinnorna var det viktigt att inte döma utan istället bjuda in dem för att de skulle känna sig sedda och skapa en tillitsfull relation. Att erbjuda hjälp till kvinnorna vid varje tillfälle de sökte vård var en viktig aspekt för att kunna stödja kvinnorna att lämna förövaren (Brykczynski, et al., 2009).
I en studie visade det sig att om vårdpersonalen upplevde att samarbetet fungerade bra mellan olika myndigheter fick kvinnorna en bättre och säkrare vård.
Vårdpersonalen ansåg att kunskap hade en betydelsefull roll när det gällde att vårda kvinnor, som blivit utsatta våld i en nära relation (Leppäkoski et al., 2012). Vårdpersonalen upplevde att det var viktigt att skapa en tillitsfull relation med de utsatta kvinnorna. Men vårdpersonalen gjorde bara en extra insats för att försöka skapa en tillitsfull relation om de misstänkte att kvinnorna var utsatta för våld i nära relationer. En sjuksköterska uttryckte sig så här:
They would be open with you only if you have good communication and are able to talk to them well. I would talk to the woman but I would not head straight to the topic. I would ask her about herself and maybe share a few of my personal details... not a lot. By then sometimes they, on their own, talk about IPV. Once we come to the topic we can talk at length about it. If we can communicate in a way they feel is genuine they won’t try to hide things. Instead we refrain from pursuing further if the patient is unwilling to talk (Guruge, 2012, s. 3)
Vårdpersonalen upplevde ofta att kvinnorna hade svårt att se och förstå att relationen som de befann sig i inte var hälsosam (Guruge, 2012).
13
Diskussion
Sammanfattning av huvudresultat
Vårdpersonalen upplevde svårigheter att identifiera kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Screening ansågs som ett bra verktyg för att kunna
identifiera de våldsutsatta kvinnorna. Hinder för att utföra screening var framförallt brist på kunskap och utbildning hos vårdpersonalen. Det fanns svårigheter att fråga om våld i nära relationer eftersom ämnet upplevdes som känsligt. Om det fanns tydliga riktlinjer utformade upplevde vårdpersonalen det lättare att närma sig kvinnan på ett bra sätt. Ofta tog vårdpersonalen med sig känslorna hem efter jobbet och minnena av situationen kunde länga stanna kvar. En viktig aspekt var att få träning och kunskap om våld i nära relationer, för att lättare kunna se och identifiera kvinnorna. Vårdpersonalen upplevde att de hade en viktig roll i att upptäcka mönster och att vara uppmärksam på fysiska skador som våldet kunde ge.
Resultatdiskussion
Identifiering av kvinnor som lever med våld i en nära relation
I denna litteraturstudie framkom det att vårdpersonalen upplevde att screening var ett bra verktyg för att kunna identifiera våld i nära relationer (Al- Natour et al., 2016). Socialstyrelsen (2014) rekommenderar att screening ska utföras på mödrahälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin i Sverige. Ändå visar det sig att de utsatta kvinnorna ofta söker vård på akutmottagningar på grund av akuta skador av våldet. I Sverige visade det sig att mellan 13-30 % av alla kvinnor som söker akutsjukvård har under det gångna året utsatts för våld av en manlig partner (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2014). Uppsatsförfattarna tycker det kan vara en bra idé att införa screening överallt inom hälso-och sjukvården för att kunna upptäcka alla kvinnor som lever med våld i en nära relation. Tyvärr har inga studier från Sverige besvarat litteraturöversiktens syfte, därför saknas resultat från Sverige att jämföra med.
Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdteamet. Enligt ICN har sjuksköterskan huvudansvaret för att tillämpa och utarbeta godtagbara riktlinjer inom forskning, ledning, omvårdnad och utbildning (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
14 Författarna anser att sjuksköterskan har en viktig och betydelsefull del i att vårda och identifiera kvinnor, som blivit utsatta för våld i en nära relation.
I en studie upplevde vårdpersonalen att professionella riktlinjer var viktiga för att kunna ställa frågan om våld i nära relationer. Det var även viktigt med en lugn miljö och en öppenhet för att kvinnan ska våga berätta om sin situation (Chang et al., 2005). Om riktlinjer finns utformade kan det ge kvinnan en bättre vård, och det kan vara betydande för kvinnornas lidande. Enligt Eriksson (1994) behövs lidandet bekräftas med omsorg och det är viktigt att kvinnorna får möjlighet att uttrycka sina behov och problem.
Vårdpersonalen uppmuntrade kvinnan som levde med våld i en nära relation att stanna kvar med mannen och försöka förstå sig på honom, eftersom det kunde ge mer skada att lämna mannen (Guruge, 2012). Uppsatsförfattarna tycker det är hemskt att kvinnorna inte ska få ha en god hälsa och få möjlighet till ett liv utan våld. Konsekvenserna av våldet är förödande och kan påverka kvinnan hela livet, i värsta fall kan konsekvenserna leda till döden. Författarna anser att det är viktigt att kämpa för kvinnors rättigheter. Turner & Masci (2015) skriver att inom feminism ligger fokus på kön och begränsningar i det patriarkala samhället, men det mest centrala är alla människors rätt till mänskliga rättigheter och att få vara fri från dominans och underordning.
Hinder för att kunna identifiera de utsatta kvinnorna
Vårdpersonalen upplevde ofta svårigheter med att våga fråga kvinnor om våld i nära relationer, eftersom det kunde vara ett ämne som upplevdes som känsligt. De upplevde att kunskapsbrist inom området var ett stort hinder för att våga fråga kvinnorna (Kolbrun Svavarsdottir, Orlygsdottir & Gudmundsdottir, 2014). Nationellt centrum för kvinnofrid (2014) beskriver att frågan om våld i nära relationer måste ställas på ett väl genomtänkt sätt för att inte kvinnans integritet ska påverkas negativt. Det styrker vårdpersonalens uppfattning om att utbildning och kunskap är viktiga aspekter för att kunna ge en god vård. En studie från
15 för att kunna identifiera kvinnor som lever med våld i nära relationer (Mellor & Wong, 2014).
Beroende på i vilket land som studien har genomförts och vilken socioekonomisk standard landet har, kan det påverka vilken vård kvinnorna kan få. Författarna tror att kvinnornas vård påverkas av vilket vårdsystem som finns i landet. Maina et al:s (2008) studie från Kenya visade att det främst var fokus på de medicinska
konsekvenserna av våldet och att riktlinjer saknades. Det medförde svårigheter att kunna ge den utsatta kvinnan en god och säker vård.
Mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation
Vilket land studien utförts i speglade resultatet när det gällde kulturkrockar mellan patienter och vårdpersonal. Vårdpersonalen i Jordanien, Sri Lanka och Israel ansåg att kulturkrockar var ett stort problem för att kunna ge den utsatta kvinnan en god och säker vård (Al- Natour et al., 2016; Ben Natan et al., 2012; & Guruge, 2012). Författarna till uppsatsen anser att resultatets skillnader kommer naturligt, på grund av ländernas olika kulturer, ekonomiska skillnader och skillnader när det gäller kunskap och möjligheten till utbildning. WHO (2002) beskriver att i vissa kulturer anses det vara normalt att slå kvinnan i en nära relation, dock finns våldet överallt oavsett social, kulturell, ekonomisk eller religiös bakgrund (a.a.). En viktig aspekt kan vara att inte generalisera eller värdera de utsatta kvinnornas bakgrund.
Något som framkom var att vårdpersonalen ofta kände medlidande med den utsatta kvinnan. Kvinnorna var i stort behov av stöd och uppmuntran för att ta emot hjälp från hälso- och sjukvården (Goldblatt, 2009). Katie Eriksson (1994) beskriver, att det är viktigt för vårdpersonalen att bemöta patientens lidande med medlidande och aldrig döma, kränka eller på något sätt kritisera patienten. Eriksson menar att det är viktigt att se patienten som en lidande människa istället för en patient med en viss diagnos (a.a.).
16
Metoddiskussion
Författarna har haft ett nära samarbete med fysiska träffar under hela arbetets gång. Arbetet började med en provsökning för att se om det fanns tillräckligt med artiklar inom valt område. Inledningsvis var intresset att undersöka
sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor. Men efter
provsökningen ändrades det till vårdpersonalens erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation, eftersom författarna ville lära sig mer och få ett bredare perspektiv på studien. Efter den första provsökningen ökades antal sökord ut för att kunna hitta fler relevanta artiklar. Sökningarna av de valda artiklarna har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. En svaghet med studien kan vara att författarna bara valt att använda två databaser. Det kan ha påverkat att relevanta artiklar från andra databaser har missats. Artiklar från de tio senaste åren har valts ut och det speglar en styrka i att studien är aktuell.
Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt en kvalitativ och en kvantitativ
granskningsmall se, bilaga 3 och 4. De har granskats två gånger och resultatet har jämförts för att granskningen ska bli mer trovärdig. Kvalitetsgranskningen stärker artiklarnas kvalitet. 15 stycken valdes ut, nio kvalitativa och sex kvantitativa. Författarna valde att använda både kvalitativa och kvantitativa artiklar för att få ett bredare resultat. Flest kvalitativa artiklar användes för att få en mer fördjupad förståelse vilket styrker litteraturstudien. Efter granskningen så valdes bara artiklar med medel och hög procentsats ut, två artiklar med låg procentsats valdes bort från de 17 utvalda artiklarna eftersom de inte uppfyllde kraven för en
tillräckligt hög kvalitet. Efter granskningen av artiklarna sammanställdes resultatet genom att båda författarna översatte och strukturerade upp resultatet. För att få en överblick av resultatet sammanställdes det med olika teman, olika likheter identifierades enligt Fribergs (2012) metod.
Författarna hade först tänkt att återspegla studier även från Sverige, men eftersom inga studier kunde besvara litteraturöversiktens syfte, var det inte möjligt. Studien ger därför ett globalt perspektiv eftersom våld mot kvinnor i nära relationer är ett världshälsoproblem.
17
Etikdiskussion
Av de 15 utvalda artiklarna har tolv stycken godkänts av en etisk kommitté och resterande tre artiklar har ett etiskt resonemang, därför anser författarna att alla artiklar har ett etiskt synsätt. Enligt Forsberg och Wengström (2014) är det viktigt att presentera alla resultat som stödjer eller inte stödjer en eventuellt förväntad teori. Det är inte etiskt korrekt att bara presentera de artiklar, som endast stödjer författarnas åsikter. Tanken i denna litteraturstudie var att försöka hålla ett neutralt och rättvisande förhållningssätt till artiklarna samt till resultatet där inget har tillkommit eller förvrängts.
Klinisk betydelse för samhället
Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem. För att de utsatta kvinnorna ska kunna få en god och säker vård är vårdpersonalens kunskap om att vårda kvinnor, som blivit utsatta för våld i nära relationer betydande. Resultatet speglar hinder för vårdpersonalen att kunna identifiera samt vårda de utsatta kvinnorna. Screening visade sig vara ett bra redskap för att kunna identifiera kvinnor, som blivit utsatta för våld i en nära relation. Det visar betydelsen av att samhället behöver utforma riktlinjer och utbilda vårdpersonal om våld i nära relationer, så det går att hitta och identifiera samtliga utsatta kvinnor. Eftersom våld i nära relationer kan påverka hela familjen och även barn är det viktigt att tidigt upptäcka och förhindra våldet.
Konklusion/slutsats
Utifrån denna studie kan slutsatsen dras att riktlinjer, kunskap och träning behövs samt rutiner för att kunna utföra screening, för att vårdpersonal ska kunna
identifiera och ge kvinnor som lever med våld i nära relationer en god vård.
Förslag till vidare forskning
Inga aktuella studier utförda i Sverige besvarade litteraturöversiktens syfte, därför behövs det ny aktuell forskning i Sverige om vårdpersonalens erfarenhet att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Idag är Sverige ett
mångkulturellt samhälle och det är därför viktigt att kunskap om våld i nära relationer finns inom hälso- och sjukvården. Under vår utbildning till
18 sjuksköterskor på Högskolan Dalarna har informationen om våld i nära relationer varit bristfällig. Det visar vikten av att ämnet lyfts och att kunskap sprids.
19
Referenslista
(Artiklar som är markerade med * återfinns i resultatet)
*Al Natour, A., Qandil, A., & Gillespie, G. (2016). Nurses´ roles in screening for intimate partner violence: a phenomenological study. International nursing review, 63(3), 422- 428. doi: 10.1111/inr.12302
*Beynon, C., Gutmanis, I., Tutty, L., Wathen, N., & MacMillan, H. (2012). Why physicians and nurses ask (or don’t) about partner violence: a qualitative analysis. BMC Public Health, 12(473). doi:10.1186/1471-2458-12-473
*Bradbury- Jones, C., Taylor, J., Kroll, T., & Duncan, F. (2013). Domestic abuse awareness and recognition among primary healthcare professionals and abused women: a qualitative investigation. Journal of Clinical Nursing, 23, 3057- 3068. doi: 10.1111/jocn.12534
*Brykczynski, K., Crane, P., Medina, C., & Pedraza, D. (2009). Intimate partner violence: Advanced practice nurses clinical stories of success and challenge. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 23(2011), 143- 152. doi:10.1111/j.1745-7599.2010.00594.x
Chang, J., Decker, M-R., Moracco, KE., Martin, SL., Petersen, R., & Frasier, P. (2005). Asking about intimate partner violence:
from female survivors to healthcare providers. Patient Education & Counsiling, 59(2), 141- 147
Codex. (2016). Forskning som involverar människan. Hämtad 30 maj, 2017, från Codex regler och riktlinjer för forskning,
http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
*Di Giacomo, P., Cavallo, A., Bagnasco, A., Sartini, M., & Sasso, L. (2016). Violence against women: knowledge, attitudes and beliefs of nurses and midwives. Journal of Clinical Nursing, (2). doi: 10.1111/jocn.13625
Eriksson, K. (1990). Pro Caritat: en lägesbestämning av caritativ vård. (2. Uppl. ) Åbo: Åbo Akademi
Eriksson, K (1994). Den lidande människan. (1. Uppl. ) Arlöv: Liber Utbildning Forsberg, C., & Wengström, Y. (2014). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. Uppl. )
Stockholm: Natur och Kultur
Friberg, F. (Red). (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: studentlitteratur
20 García-Moreno, C. (2013). Global and regional estimates of violence against women: prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Genève, Schweiz: World Health Organization, WHO.
*Goldblatt, H. (2009). Caring for abused women: impact on nurse´s professional and personal life experiences. Journal of Advanced Nursing, 65(8), 1645- 1654. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05019.x
*Guruge, S. (2012). Nurses´ role in Caring for women Experiencing Intimate Partner Violence in the Sri Lankan Context. International Scholarly Research Network, 2012, 1-8. doi: 10.5402/2012/486273
*Kolbrun Svavarsdottir, E., & Orlygsdottir, B. (2008). Identifying abuse among women: use of clinical guidelines by nurses and midwives. Journal of Advanced Nursing 65(4), 779- 788. doi: 10.1111/j.1365-2648.2008.04872.x
Kolbrun Svavarsdóttir, E., Orlygsdottir, B., & Gudmundsdottir, B. (2014). Reaching Out To Women Who Are Victims of Intimate Partner Violence. Perspectives in Psychiatric Care, 51(3), 190-201. doi: 10.1111/ppc.12080 *Leppäkoski, T., & Paavilainen, E. (2012). Interventions for women exposed to acute intimate partner violence: emergency professionals´ perspective. Journal of Clinical Nursing, 22(15/16), 2273-2285. doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04202.x
*Maina, G., & Majeke, S. (2008). Intimate partner violence in Kenya: expanding healthcare roles. Art & Science, 22(35), 35-39.
Mellor, D., & Wong, J. (2014). Intimate partner violence and women’s health and wellbeing: Impacts, risk factors and responses. Contemporary Nurse, 46(2), 170-179. doi: 10.5172/conu.2014.46.2.170.
*Natan, B., Ben Ari, G., Bader, T., & Hallak, M. (2012). Universal screening for domestic violence in a department of obstetrics and gynaecology: a patient and carer perspective. International Nursing Review, 59(1), 108-114. doi:
10.1111/j.1466-7657.2011.00931.x
*Natan, B., & Rais, I. (2010). Knowledge and attitudes of nurses regarding
domestic violence and their effect on the identification of battered women. Journal of Trauma Nursing, 17(2), 112-117. doi: 10.1097/JTN.0b013e3181e736db
Nationellt centrum för kvinnofrid. (2014). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (NCK– rapport, 2010:4). Uppsala: Nationellt centrum för
kvinnofrid
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
21 Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I., & Lyckhage, E. (2014) Don’t ask don’t tell: batterd women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 26(9). doi: 10.3402/qhw.v9.23166
Reisenhofer, S., & Seibold, C. (2013). Emergency healthcare experiences of women living with intimate partner violence. Journal Of Clinical Nursing, 22(15/16), 2253-2263. doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04311.x
*Rhodes, K., Frankel, R., Levinthal, N., Prenoveau, E., Bailey, J., & Levinson, W. (2007). “You´re not a victim of domestic violence, are you?” provider patient communication about domestic violence. Ann intern Med, 147(9), 620- 627 SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet SFS 2001: 453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartmentet
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Västerås: Edita Västra Aros. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga: vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2016). Öppna jämförelser inom Socialtjänsten 2016: Våld i nära relationer. Hämtad 27 april, 2017, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/valdinararelationer
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Sveriges kommuner och landsting. (2006). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Hämtad 5 februari, 2017, från Sveriges kommuner och landsting, http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-177-9.pdf?issuusl=ignore
Tazeen, A., Mogren, I., & Krantz, G. (2013). Intimate partner violence and mental health effects: a population- based study among married women in Karachi, Pakistan. International Journal of Behavioral Medicine. 20(1), 131-139. doi: 10.1007/s12529-011-9201-6
Trevillion, K., Agnew- Davies, R., & Michele- Howard, L. (2013). Healthcare professionals´ response to domestic violence. Primary Health care. 23(9), 34-42
Turner, S., & Maschi, T. (2015). Feminist and empowerment theory and social work practice. Journal of Social Work Practice, 29(2), 151-162. Doi:
22 *Van der Wath, A., Van Wyk, N., & Van Rensburg, J. (2013). Emergency nurses´ experiences of caring for survivors of intimate partner violence. Journal of
Advanced Nursing, 69(10), 2242- 2252. doi: 10.1111/jan.12099
Wiklund, M., Malmgren- Olsson, E., Bengs, C., & Öhman, A. (2013). “He messed me up”: Swedish adolescent girls´ experiences of gender- related partner violence and its consequences over time. Violence Against Women, 16(2), 207- 232. doi: 10.1177/1077801209356347
*Williston, C., & Lafreniere, K. (2013). ”Holy cow, does that ever open up a can of worms”: Health care providers´ experiences of inquiring about intimate partner violence. Health care for women international, 34(9), 814- 831. doi:
10.1080/07399332.2013.794460
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2. rev. uppl. ) Lund: Studenlitteratur
World Health Organization, WHO. (2002). World report on violence and health. Genève, Schweiz: World Health Organization
Yuen Loke, A., Lan Emma Wan, W., & Hayter M. (2012). The lived experience of women victims of intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing,
23
Bilaga 1 *Artiklar som återkommer vid sökning.
Datum, Databas Sökord Begränsningar Antal
träffar Lästa rubriker Lästa abstrakt Granskade artiklar Valda artiklar 2017-04-03 Cinahl
Healthcare professionals AND Intimate partner violence Peer reviewed Årtal: 2007-2017 28 28 3 2 1 2017-04-01 Cinahl
Domestic violence AND Healthcare AND Experience Peer reviewed Årtal: 2007-2017 30 30 4 3 3 2017-04-03 Cinahl
Abused women AND Healthcare Peer reviewed Årtal: 2007-2017
23 23 4 4 4*
2017-04-04 Cinahl
Healthcare AND Intimate partner Violence AND Identify
Peer reviewed Årtal: 2007-2017
17 17 2 1 1*
2017-03-20 Cinahl
Healthcare Professionals AND Domestic violence Peer reviewed Årtal: 2007-2017 37 37 0 0 0 2017-02-02 Cinahl
Intimate partner violence AND Nurses AND Experience
Peer reviewed Årtal: 2007-2017
24 2017-03-31
PubMed
Nurses role AND Intimate partner violence AND Identify
Årtal 2007-2017 English Full text 17 17 2 2 2* 2017-04-01 PubMed
Nurses AND Abused women AND Healthcare Årtal 2007-2017 English Fulltext 36 36 5 5 5* 2017-04-01 PubMed
Abused women AND Gender violence AND Nurses Årtal 2007-2017 English Fulltext 19 19 4 3 3* 2017-04-03 Cinahl
Nurses role AND Intimate partner violence and screening
Peer reviewed Årtal 2007-2017
15 15 2 2 2*
2017-04-04 Cinahl
Communication AND Domestic violence AND Experience Peer reviewed Årtal 2007-2017 22 22 2 1 1 2017-04-02 PubMed
Women exposed to intimate partner violence AND Healthcare professionals
Årtal 2007-2017 English
Fulltext
25
Bilaga 2
Författare År
Land
Titel Syfte Design Resultat Kvalitetsgrad
1. AI-Natour, Qandil, & Gillespie (2016) Jordanien.
Nurses roles in screening for intimate partner violence: a
phenomenological study.
Att beskriva
sjuksköterskor roller och rutiner vid screening för våld i nära relationer.
Kvalitativ
12 sjuksköterskor som var 22 år och äldre och hade jobbat minst ett år som sjuksköterska.
Screening utfördes inte alltid även om
personalen misstänkte att våld i nära relationer förekom.
Hög
2. Ben Natan, Ben Ari, Bader & Hallak, (2011) Israel.
Universal screening for domestic violence in a department of obstetrics and gynaecology: a patient and carer perspective.
Att undersöka effekten av kunskap och rutiner på avdelningar samt attityder om våld i nära relationer. Även kvinnornas attityder/upplevelser av screeningprocessen. Kvantitativ 100 Läkare och sjuksköterskor från obstetrik-och gynekologisk avdelningar- Samt 100 kvinnliga patienter. Flera faktorer påverkade
vårdpersonalen att inte utföra screening på patienter.
Hög
3. Ben Natan, & Rais. (2010) Israel.
Knowledge and Attitudes of Nurses Regarding Domestic Violence and Their Effect on the Identification of Battered Women.
Att undersöka effekten av sjuksköterskan kunskap, avdelningsrutiner och attityder om identifiering av våld utsatta kvinnor. Kvantitativ 100 sjuksköterskor. Sjuksköterskorna ansåg att fråga om våld i nära relationer inte är kränkande utan en viktig del i arbetet.
Medel
4. Beynon, Gutmanis, Tutty, Wathen & MacMillan (2012) Kanada.
Why physicians and nurses ask (or don´t) about partner violence: a qualitative analysis.
Att utforska läkares och sjuksköterskor
erfarenheter av att fråga om våld i nära relationer
Kvantitativ
Slumpmässigt urval av 2000 personer. 1000
Brist på utbildning och tid var ett hinder för att kunna fråga om våld i nära relationer.
26 både professionellt och
privat.
läkare och 1000 sjuksköterskor. 5. Bradbury-Jones, Taylor,
Kroll, & Duncan. (2013). Skottland.
Domestic abuse awareness and recognition among primary healthcare professionals and abused women: a qualitative investigation.
Att undersöka vårdpersonalens
uppfattning om våld i nära relationer och problemet med att identifiera kvinnorna. Samt
kvinnornas upplevelse av våld i nära relationer.
Kvalitativ
29 primärvårdspersonal. 14 kvinnor som blivit utsatt för våld i nära relationer. Det saknades medvetenhet om screening för våld i nära relationer. Kunskapsbrist hos vårdpersonalen gjorde det svårt att möta de utsatta kvinnorna. Hög 6. Brykczynski, Crane, Medina, Pedraza. (2011) USA. Intimate partner violence: Advanced practice nurses clinical stories of success and challenge.
Att undersöka förståelsen för hur vårdpersonal upplever att arbeta med patienter som utsatts för våld i nära relationer.
Kvalitativ
Tio sjuksköterskor.
Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att inte försöka döma kvinnorna utan ha en öppen attityd och lyssna på de utsatta kvinnorna.
Hög
7. Di Giacomo, Cavallo, Bagnasco, Sartini. Sasso. (2016) Italien.
Violence against women: knowledge, attitudes and beliefs of nurses and midwives.
Beskriva kunskapen, attityder och tron hos sjuksköterskor och barnmorskors när det gäller våldsutsatta kvinnor.
Kvantitativ
81 sjuksköterskor och barnmorskor.
Vårdpersonal upplevde att det var viktigt att ha kunskap för att kunna möta kvinnor som blivit utsatta för våld på bästa sätt.
Medel
8. Goldblatt, (2009) Israel. Caring for abused women: impact on nurses’ professional and personal life experiences.
Att undersöka hur sjuksköterskors professionella och
personliga liv påverkas av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld.
Kvalitativ
22 sjuksköterskor som har arbetat med våldsutsatta kvinnor i olika vårdmiljöer.
Sjuksköterskor påverkades både professionellt och i det privata livet av att vårda våldsutsatta kvinnor.
Hög
9. Guruge (2008) Sri Lanka.
Nurses’Role in Caring for Women Experiencing
Att undersöka
sjuksköterskors upplevelse
Kvalitativ
30 sjuksköterskor.
Sjuksköterskorna hade många olika roller när
27 Intimate Partner
Violence in the Sri Lankan Context.
av att ta hand om kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer i Sri Lanka.
det vårdade kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Sjuksköterskorna uppgav att det var viktigt med en tillitsfull relation till kvinnorna. 10. Kolbrun Svavarsdottir &
Orlygsdottir (2009) Island.
Identifying abuse among women: use of clinical guidelines by nurses and midwives.
Att identifieraantalet våldsutsatta kvinnor som söker hälso- och sjukvård och utvärdera användandet av kliniska riktlinjer för att identifiera våld i nära relationer. Kvalitativ 14 sjuksköterskor och 10 barnmorskor som arbetar på en mödrahälsovårdsklinik. Vårdpersonalen tyckte att riktlinjer var ett bra verktyg för att kunna screena patienterna.
Hög
11. Leppäkoski, Paavilainen. (2013) Finland.
Interventions for women exposed to acute intimate partner violence:
emergency professionals perspective.
Att undersöka åtgärder och metoder som genomförts av sjukvårdspersonal inom akutsjukvården vid bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Kvantitativ 480 vårdpersonal. Sjukvårdspersonal planerade oftast inte en uppföljande vård för de utsatta kvinnorna.
Medel
12. Maina, & Majeke, (2008) Kenya.
Intimate partner violence in Kenya: expanding healthcare roles. Att undersöka uppfattningen av vårdpersonalens roll på en akutmottagning, för att hantera och förebygga våld i nära relationer i Kenya.
Kvalitativ En läkare och sex sjuksköterskor, som hade jobbat på en akutmottagning minst ett år.
Vårdpersonalen tog på sig mer roller än bara sin yrkesroll för att hjälpa de våldsutsatta kvinnorna.
Hög
13. Rhodes, Frankel, Levinthal, Prenoveau,
Improving patient care. "You're not a victim of domestic violence, are
Att beskriva
kommunikationen om våld i nära relationer mellan
Kvantitativ
1281 kvinnor och 80
Kvinnorna hade lättare att berätta om sin situation och utsatthet
28 Bailey, Levinson, (2007) USA. you?" Provider-patient communication about domestic violence. vårdpersonal på en akutmottagning och kvinnliga patienter. vårdpersonal. om vårdpersonalen ställde frågan om våld i nära relationer.
14. Van der Wath, Van Wyk & Van Rensburg. (2013) Sydafrika.
Emergency nurses’ experiences of caring for survivors of intimate partner violence.
Att utforska och beskriva akutsjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer.
Kvalitativ
Elva sjuksköterskor.
Sjuksköterskor fick ofta se både de emotionella och psykiska effekterna av våld i en nära relation.
Hög
15. Williston, Lafreniere, (2013) Kanada.
”Holy Cow, Does That Ever Open Up a Can of Worms”: Health Care Providers’ Experiences of Inquiring About Intimate Partner Violence.
Att undersöka hur vårdpersonal inom
primärvården upplevde att det bemötte kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Speciellt om dom frågade patienterna om de blivit utsatta för våld.
Kvalitativ
Sex läkare och tre sjuksköterskor.
Vårdpersonalen tyckte det var komplicerat att ta hand om de utsatta kvinnorna. Det krävdes att det fanns bra riktlinjer för att
kvinnorna skulle få den hjälp de behövde.
29
Bilaga 3
GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING Kvantitativa studier
Fråga Ja Nej
1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll?
3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5. Är studiens syfte tydligt formulerat?
6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven?
15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek?
17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes?
20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat?
23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar?
25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
26. Diskuterar författarna studiens interna validitet?? 27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Maxpoäng: 29
Erhållen poäng: ?
Kvalitet: låg medel hög
En modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006) & Forsberg & Wengström (2008)
30
Bilaga 4
GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING Kvalitativa studier
Fråga Ja Nej
1 Motsvarar titeln studiens innehåll? 2 Återger abstraktet studiens innehåll?
3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5 Är studiens syfte tydligt formulerat?
6 Är den kvalitativa metoden beskriven? 7 Är designen relevant utifrån syftet? 8 Finns inklusionskriterier beskrivna? 9 Är inklusionskriterierna relevanta? 10 Finns exklusionkriterier beskrivna? 11 Är exklusionskriterierna relevanta? 12 Är urvalsmetoden beskriven?
13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende
bakgrundsvariabler?
15 Anges var studien genomfördes? 16 Anges när studien genomfördes? 17 Anges vald datainsamlingsmetod? 18 Är data systematiskt insamlade? 19 Presenteras hur data analyserats? 20 Är resultaten trovärdigt beskrivna? 21 Besvaras studiens syfte?
22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet? 24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Summa
Maxpoäng: 25
Erhållen poäng: ?
Kvalitet: låg medel hög
En modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006) & Forsberg & Wengström (2008)
