Aesthetic shaping -Children's book on sustainable development

Malmö högskola

Examensarbete

Estetisk gestaltning

– barnbok om hållbar utveckling

Aesthetic shaping

- Children's book on sustainable development

Maria Andersson

Sara Einarsson

Lärarexamen 210 hp Kultur, medier och estetik

2010-01-14

Handledare: Astrid Boström Examinator: Els-Mari Törnquist

Sammandrag

Vi presenterar vårt examensarbete i form av projektredogörelse med tillhörande estetisk gestaltning i form av en barnbok. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra

förskolepedagoger som arbetar aktivt med hållbar utveckling. Syftet med intervjuerna var att samla in material om deras arbetssätt gällande motivations och inspirationsarbete om hållbar utveckling. Resultatet tillsammans med litteratur och teorier presenterar vi i en barnbok. Barnbokens syfte är att motivera och inspirera barn att arbeta med hållbar utveckling.

Nyckelord: Hållbar utveckling, miljö, humanekologi, Kultur, medier och estetik, motivation, intresse, engagemang och barnbok.

Innehållsförteckning

1. Bakgrund 1

2. Syfte och problemställning 2

3. Litteraturavsnitt 2

3.1 Hållbar utveckling 2

3.2 Läroplanen för förskolan (Lpfö- 98) 3

3.3 Sociokulturell teori 3

3.4 Huvudämnespresentation av Kultur medier och estetik 4

3.5 Barnbokens betydelse 4

4. Metod 6

5. Beskrivning av projektet barnboken 8

6. Analys och Tolkning 9

7. Diskussion 12

8. Litteraturlista 16

1. Bakgrund

Under våra sidoämnens studier hösten 2008 läste vi Möte med u-land 15hp. Vi reste då med Malmö högskola till södra Indien. Vi reste från Chennai i öst till Trivandrum i väst. Under vår resa fick vi se konsekvenserna av människans ökande konsumtion och vår påverkan på miljön. Vi såg avstjälpningsplatser och samhällen som var överfyllda med skräp. I staden Chennai med sina 9 miljoner invånare, besökte vi en av stadens två soptippar. Där mötte vi barn och vuxna som arbetade och levde i dessa förhållanden. Barnen gick inte i skolan, deras primära syfte var att få pengar och mat för dagen, till dem själva och deras familjer.

Bilder från soptippen i Chennai

För oss blev resan till Indien en start på vårt engagemang kring arbete med barn och hållbar utveckling. Vi insåg vikten av allas vårt ansvar. Barnen i dagens skola är kommande generationer och vi vuxna har ett ansvar att handleda barnen i deras utveckling. Hållbar utveckling måste vara en naturlig del i allas vardag.

Vi har valt att inrikta vårt examensarbete mot barn i förskolan, då vi menar att förskolan har en viktig roll att förmedla en grundkunskap inför skolans uppdrag att förmedla fakta förtrogenhet, förståelse och färdighet gällande hållbar utveckling (Gustavsson 2002 s. 23f). Vi har en viktig uppgift som pedagoger att förmedla betydelsen av hållbar utveckling, såväl på individnivå som på en global nivå.

Vår idé att gestalta vårt examensarbete genom att skapa en barnbok föddes under våra praktikperioder på förskolan då vi har läst böcker för barnen. Under barnboksläsande har vi båda upplevt att ett engagemang om innehållet väcks från barnens sida om vi pedagoger är engagerade i innehållet i boken. Detta framhåller även Pramling m fl.

2

(1993 s.9) i boken Lära av sagan att om en engagerad vuxen läser en berättelse för barnen med inlevelse, lyssnar barnen vid varje tillfälle. Vi ville i vårt examensarbete väcka barnens intresse och engagemang för hållbar utveckling. Därför valde vi att skapa en barnbok, som inspirerar och motiverar barn att arbeta med hållbar utveckling.

2. Syfte och problemställning

Genom detta examensarbete vill vi undersöka hur man som pedagog kan arbeta med att inspirera och motivera barn att arbeta med hållbar utveckling. Vårt syfte är att förmedla till andra pedagoger hur man som pedagog kan arbeta med barn och hållbar utveckling och hur viktigt vi anser att detta arbete är. Vårt syfte är även att skapa en barnbok och visa hur man som pedagog kan inspirera och motivera barn genom bokläsning. Vi vill förstärka bokens innehåll genom att koppla detta innehåll till forskning och teorier. Genom att kombinera innehållet hållbar utveckling samt boken som form, använder vi oss av flera estetiska språk att fördjupa engagemanget och intresset hos barnen.

Våra frågeställningar är;

• Hur väcks barnens intresse och engagemang för hållbar utveckling?

• Hur motiverar vi som pedagoger barn i förskolan till att arbeta med hållbar utveckling?

3. Litteraturavsnitt

I litteraturavsnittet presenteras relevant litteratur och teorier. Vi beskriver vad begreppet hållbar utveckling betyder för oss. Vi presenterar även vårt huvudämne Kultur, medier och estetik samt sociokulturellt perspektiv på lärandet, läroplanen för förskolan (Lpfö-98) och barnbokens betydelse.

3.1 Hållbar utveckling

Sandell m.fl. (2003 s.55) framhåller att hållbar utveckling är ett omfattande begrepp som har tre områden; social, ekonomisk och ekologisk. Dessa tre går inte att isolera, utan är i ständig interaktion med varandra. Vi har valt att inrikta oss på den ekologiska delen av hållbar utveckling. Denna del är även den omfattande med flera inriktningar. Vi har för att specificera oss inriktat oss på den humanekologiska delen.

Nationalencyklopedin (2009) framhåller att humanekologi betyder människans ekologi och handlar om människans förhållanden till sin omvärld. Vår omvärld består av naturen och människor. Vi har valt att i vårt arbete att utgå från människan. Vi menar här människans förhållande till sin fysiska miljö, såväl inomhus som utomhus och därigenom hur vi människor påverkar vår natur. Hur vi människor handlar har betydelse för naturen i nuet och i framtiden. Eftersom människans relation till omvärlden syns i dennes beteende och som påverkas av dennes kultur och biologisk arv, måste humanekologi genomsyras i det dagliga livet och kan inte avskiljas som ett enskilt fenomen. Humanekologi omfattar även människans sätt att planera sina resurser, hur människan påverkar material- och energiflöden.

!

!

3.2 Läroplanen för förskolan (Lpfö-98)

Det är förskolans uppdrag att arbeta för ett ekologiskt förhållningssätt. Förskolan skall även arbeta med miljö- och naturvårdsfrågor samt låta förskolan präglas av en positiv framtidstro. I lpfö-98 står det även tydligt att förskolan ska medverka till att barnen skapar en förståelse till deras delaktighet i naturens kretslopp och därigenom tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Förskolan ska förmedla till barnen hur vi kan utforma vårt vardagsliv för en bättre miljö i såväl nutid som framtid (Skolverket 2009).

3.3 Sociokulturell teori

Vi kan läsa i boken Vygotskij och skolan om Vygotskijs (Lindqvist 1999 s. 277) teori om den närmaste utvecklingszonen. I denna teori som är en av hans mest kända, beskriver han hur barnets potentiella utveckling sker genom dialog mellan barn och vuxen. Utvecklingen går från den sociala kontexten till individen. Det som sker i den närmaste utvecklingszonen är att barnet först behöver vägledning i det som ska utföras. Därefter har barnet kunskap att klara av det på egen hand (Lindqvist 1999 s. 270f). Idén om den närmaste utvecklingszonen handlar om hur viktigt det är att inrikta lärandet på det som barnet inte kan, alltså att utmana barnet och på detta sätt leda barnet framåt i sin kognitiva utveckling (Lindqvist 1999 s. 271).

Vygotskij (Lindqvist 1999 s.75) framhåller att barnens intresse skall vara startpunkten för undervisningen. Intresset gör att kunskapen befäst hos barnet och därmed blir

4

kunskapen personlig och kan användas för barnet i nya situationer. Vygotskij (Lindqvist 1999 s. 75) framhåller att för att skapa ett intresse hos barnen är det viktigt att det är ett genuint intresse från pedagogens sida. Vygotskij (Lindqvist 1999 s. 75) menar att man behöver väcka barnens intresse genom att utmana barnens tankar. Det är när vi har ett genuint intresse som kunskapen befästs i vårt minne, för att skapa en god inlärning för barnen behöver intresse och minne integreras (Lindqvist 1999 s. 91).

3.4 Kultur medier och estetik

KME som står för Kultur medier och estetik är ett huvudämne som ingår i enheten KSM (Kultur språk och medier) på Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Det är ett mångspråkligt huvudämne som utgår från estetisk gestaltning och kommunikation. Inom KME arbetar vi studenter med estetisk kommunikation och gestaltning i såväl praktiskt och teoretiskt arbete så även verbalt som icke verbalt. Blivande pedagoger skapar genom KME en erfarenhetspedagogisk inriktning som innebär att man förankrar barns och ungas erfarenheter i deras kunskapslärande. KME har även intresse för det informella lärandet, att lärandet sker inom och utanför institutionerna. Huvudsyftet i utbildningen är att förmedla hur man på ett effektivt sätt kommunicerar med de medel som finns till hands, samtidigt som man behåller innehållets komplexitet. På detta sätt utvecklas en mångspråklig kommunikativ kompetens där man kan använda sig av olika material, medier och metoder för didaktiska ändamål. Inom KME finns det en tydlig koppling mellan görandet, det gestaltande och innehållet och inget av dessa är oberoende av varandra. Man menar att för att något ska kunna kommuniceras behöver det anta sinnlig gestaltning. Genom denna gestaltning skapar vi ”en som om värld”. Där kan känslor, tankar och upplevelser hållas ihop, här kan vi se det gemensamma och det individuella. Inom huvudämnet talar man om vikten av individens deltagande för att söka ny kunskap och därigenom förstå sin omvärld (Huvudämnespresentation; Kultur, medier, estetik. Lärarutbildningen, Malmö högskola 2009).

3.5 Barnboken betydelse

Lev S Vygotskij framhåller i Fantasi och kreativitet i barndomen (1995 s.11) att människan återupplivar spår av tidigare intryck. Berättelsen i boken utvidgar barnens fantasi och därigenom även sin begreppsvärld, som i sin tur bidrar till att skapa en större förståelse för sig själv och sin omvärld (Vygotskij 1995 s.19). Fantasi och

verklighet växelverkar ständigt med varandra och i det syftet blir fantasin väldigt viktig i människans utveckling och beteende (Vygotskij 1995 s.22). Ur ett pedagogiskt perspektiv är detta viktiga kunskaper för att barnet ska få en bra grund till sin utveckling och skapande verksamhet. Den skapande verksamhet som i sin tur leder till kreativa individer. Enligt Vygotskij (1995 s.14) är kreativiteten grunden till all kultur och i ett sociokulturellt perspektiv är det där vi utvecklas tillsammans. Barnboken och berättelsen är relevant för barnets utveckling och lärande. Genom barnboken lånar vi ut vår erfarenhet till barnen och som Vygotskij (1995 s.21) menar får barnen då en sekundär erfarenhet. Vår berättelse i boken blir ett medium för att barnen ska kunna föreställa sig hur en framtid kan komma att se ut om vi inte agerar för en hållbar utveckling (Vygotskij 1995 s.21).

Att arbeta med sagor på förskolan har många fördelar. I Flerspråkighet i förskolan - ett referens- och metodmaterial (skolverket 2008 s.149f) framhålls att barnboken är ett verktyg som förekommer på alla förskolor. De framhäver att berättelsen i sagoboken stimulerar barnens fantasi samt utökar deras empatiska förmåga. Bilderna i boken hjälper barnen att identifiera begrepp med olika objekt. Barnen kan genom berättelsen lösa för dem olika problem som barnet ännu inte har kunskap att lösa själv. Sagostunden blir en trygghet för barnet när de tillsammans med kamrater och pedagogen bildar en gemenskap. Sagostunden är språkutvecklande då det främjar barnets ordförråd. Pramling m fl. (1993s.29f) framhåller i boken Lära av sagan att berättelsen ger barnet nya erfarenheter och det symboliska innehållet kan hjälpa barnen att förstå känslor, upplevelser och intryck. Sagan är även moraliskt utvecklande, språkutvecklande och skrivutvecklande, barnen lär känna världen fiktivt eller verkligt.

Pramling m fl. (1993 s. 14) framhåller att sagor har oftast olika dimensioner som kräver mycket av barnens förståelse. Om barnen skall förstå innebörden i sagan måste de kunna relatera händelser och saker till varandra. Pramling m fl. (1993 s.107) framhåller även att om man som pedagog vill att barnen skall utveckla kännedom om sagans moraliska budskap, måste man lyfta fram sagans innehåll genom att diskutera tillsammans med barnen. Här måste man ta in barnens erfarenheter och koppla tillbaka till barnen, så att ett lärande kan ske. Pramling m fl. (1993 s.108) framhåller

6

Pramling m fl. (1993 s.13) framhåller att det krävs att pedagogen aktivt arbetar med efterarbetet, då är det viktigt att pedagogen låter barnen uttrycka sig på olika sätt tillexempel, bild, lek och drama. De framhåller även att barn genom sagor kan lära sig hur världen är och hur man skall bete sig i den (1993s.107).

4. Metod

Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som forskningsmetod. Med kvalitativa intervjuer menar vi att vi har använt oss av djupgående intervjuer av oss utvalda informanter som kunde ge oss deras perspektiv på våra frågor som Repstad (2007 s. 13) framhåller i boken Närhet och distans.

För att ta reda på vad som inspirerar barn och hur pedagoger motiverar och inspirerar barn att arbeta med hållbar utveckling besökte vi två förskolor i södra Sverige. Där intervjuade vi två förskollärare på vardera förskolan. Båda förskolorna har fått utmärkelse för sitt arbete med hållbarutveckling1. Vi är medvetna om att antalet informanter endast är fyra stycken, anser vi att kvalitén på empirin är av hög relevans för vårt arbete då förskolorna arbetar aktivt med hållbar utveckling. Under våra intervjuer ställde en av oss frågorna och förde intervjuerna framåt och den andra förde under tiden anteckningar om det som sades. Det var en fördel att vara två personer, då den som dokumenterade kunde lyssna genuint och få med både det som informanten sade samt observera kroppsspråk. Samtidigt kunde den som intervjuade koncentrera sig på att föra intervjun framåt (Repstad 2007 s.111). En annan fördel med att vara två var att vi direkt efter intervjuerna kunde diskutera innehållet och hur vi hade tolkat det som informanten sa (Repstad 2007 s.111). Genom bådas deltagande och våra samtal efter intervjuerna menar vi som Repstad (2007 s.111) att vi fick ett fylligare resultat än om vi skulle vara en person som intervjuar. Nackdelarna med att vara två kan dock vara enligt Repstad (2007 s. 111) att informanten kan känna sig i underläge. Vi kompenserade detta genom att först berätta om oss själva och hur intervjuerna kommer att gå till.

1

Skola för hållbar utveckling är en svensk utmärkelse som syftar till att stödja det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling ända från förskola till vuxenutbildning.

Under våra intervjuer valde vi att föra anteckningar om det som sades. Vi valde att inte använda oss av diktafon då vi var ute efter fakta och som Repstad (2007 s. 94f) framhåller kan man med fördel anteckna under intervjun om man är ute efter fakta och inte känslor och värderingar. Han framhåller även att det finns forskare som ställer sig kritiska till bandinspelningar, då det tar lång tid att transkribera intervjuerna. Eftersom vi valde att göra ett gestaltande arbetet ville vi även lägga tiden som det tar att transkribera intervjuerna, till att skapa vår bok. Vi antecknade intervjuerna medvetna om att det ofta rekommenderas att dokumentera intervju med diktafon eller dylikt (Repstad 2007 s.93f). En av anledningarna till att vi valde bort inspelnings metod är som även Repstad (2007 s.94) framhåller att diktafon kan skapa en obekväm situation för informanten och detta kan då medföra att informanten blir hämmad och att svaren inte blir spontana.

Informanterna blev informerade om vårt syfte med arbetet innan intervjuerna började. Vi lämnade information till informanterna om att vi följer det Vetenskapsrådet forskningsetik. Vilket bland annat innebär att vi inte kommer att offentliggöra deras namn eller verksamhet när vi beskriver vad pedagogerna sagt. De fiktiva namnen som vi har valt är Monica och Eva som arbetar på förskola 1, Lotta och Linda arbetar på förskola 2. Vi berättade även att vi endast kommer att använda intervjusvaren till empirin i vårt examensarbete. http://www.vr.se/download.

Vi ville skapa en barnbok som den gestaltande delen i vårt examensarbete. Genom våra praktikperioder på förskola samt genom vårt huvudämne Kultur, Medier och Estetik har vidgat vår syn och vikt av multimodalitet i pedagogiska situationer. Vi ville även fördjupa bokens innehåll och form och därför blev barnboken en metod där vi presenterar resultatet från våra intervjuer och våra teoretiska undersökningar. Genom barnboken vill vi på ett konkret sätt visa hur man som pedagog kan inspirera och motivera barn att arbeta med hållbar utveckling. Barnboken innehåller en berättelse som är framtagen ur examensarbetets empiri och berättelsen presenteras i bilder och skriven text. Barnboken blev formen, ett medium för att inspirera och motivera barn att arbeta med hållbar utveckling.

8

5. Beskrivning av projektet barnboken

Utifrån de teman som vi arbetade fram ur vår empiri skapade vi en berättelse som inspirerar barn att arbeta med hållbar utveckling. Då det framkom under intervjuerna att djur var något som inspirerar barnen till att ta hand om sin utemiljö föreställer karaktärerna i vår bok en igelkott, en kanin och en uggla. Vi valde dessa djur då de är svenska djur och för att de finns i barnens närmiljö. Vi skapade boken och dess layout i ”Book smart”, ett program där vi själva kunde designa vår egen bok med vårt eget material. För att få inspiration till barnboken läste vi Hjälp vår jord (Child 2008).

Vår bok heter Igelkotten i svampskogen och den börjar med att igelkotten berättar att han är världens lyckligaste igelkott. Han bor i svampskogen och hans miljö är fin och ren. Han berättar även att han har världens bästa vänner Ugglan och Kaninen. Ugglan, kaninen och igelkotten skall ha en fest för de skall inte träffas på väldigt länge eftersom igelkotten skall gå i ide. Igelkotten går och lägger sig och bäddar ner sig under löv och barr. Han skall sova ända till våren då Kaninen och Ugglan skall väcka honom. Igelkotten vaknar och har försovit sig och han undrar varför Kaninen och Ugglan inte har väckt honom. Igelkotten märker att miljön runt honom har förändrats, han kan inte andas och de är skräp överallt. Igelkotten bestämmer sig för att flytta och leta upp sina vänner. När han klättrar genom allt skräp trampar han på en glasbit och får jätteont i tassen. Igelkotten kommer fram till en stor väg och då ser han sina vänner på andra sidan. Han blir jätteglad och skall försöka ta sig över, men det finns så många bilar. Till sist träffar han Ugglan och Kaninen de förklarar då att de inte kunde väcka honom eftersom de inte hittade till hans hus för allt skräp. Karaktärerna i boken behöver hjälp så att de kan flytta hem igen. Här vänder sig figurerna sig till de barnen som läser boken. De frågar vad barnen kan göra för att hjälpa Igelkotten, Kaninen och Ugglan.

Figurerna skapades i ull med nålfiltning som teknik. En teknik som en av oss, Sara arbetade med under sidoämneskursen Tredimensionellt hantverk och slöjd. Lucano (2007 s.5) berättar i boken Tova smycken och accessoarer att fårull som blivit tvättat, färgat och kardats har fibrer som sitter fast i varandra. Dessa fibrer har fjäll som hakar fast i varandra när fibrerna trycks ihop av filtnålar. Nålfiltning är en teknik där man kan forma och skapa i ull så att det blir till filt. I stället för att tova med såpa som är ett traditionellt sätt att tova ull. Lucano (2007 s.11) framhåller att i nålfiltning

använder man speciell nål med små taggar, dessa taggar gör att när du sticker nålen upp och ner i ullen så tovas den i hop och blir kompakt. Genom att arbeta mer eller mindre med nålen på samma ställe kan man skapa olika effekter. Det är bra att använda sig av nålteknik när man skall skapa tredimensionella föremål. Nålfiltning som teknik kräver mer exakthet än tovning av med såpa. Vi använde oss av olika färger på ullen och valde att göra figurerna så realistiska som möjligt. Det framkom under intervjuerna att naturen och barnens närmiljö är något som engagerar barnen, därför valde vi att fotografera bilderna till boken utomhus. Barnen på den ena förskolan ville ha en ren utemiljö utan sopor så att djuren inte gjorde sig illa på skräpet. Genom att placera våra figurer i utemiljö får vi dels med djurens naturliga miljö, samt en bild av hur det kan bli om vi inte tar hand om våra sopor. Genom att ha med en autentisk miljö i boken, vill vi fånga barnens engagemang för en ren miljö. För att förtydliga nedskräpningen redigerade vi bilderna i boken så att de blev mörka och dystra.

Vår bok Igelkotten i svampskogen är uppdelad i två delar då vi ville få med de teman som vi arbetade fram ur empirin. Dessa teman genomsyrar bokens alla delar och moment. Efter den första delen med berättelsen om de tre karaktärerna kommer en andra del som innehåller dels tips på hur barnen kan arbeta med miljö och hållbar utveckling dels plats för barnens egna tankar och miljötips. Den andra delen innehåller konkreta tips som vi har tagit från boken Cykla, panta och rädda en isbjörn av Spolander (2008). Vi valde att ta med enkla tips som barnen kan utföra tillexempel att det lönar sig att släcka lampor även för en kort stund.

5. Analys och tolkning

Under bearbetningen av vår empiri tog vi fram några temaområden som vi presenterar här; Intresse, delaktighet och inflytande, djuren och naturen.

Intresse

Det framkom av alla informanterna att de arbetade genom att fånga barnens tankar här och nu, de framhöll att de försökte se vad som fångar barnens intresse just i stunden och bygga vidare på det. Till exempel gav Lotta, en av informanterna ett exempel; Då de hade ätit kaka på förskolan och det blev grädde kvar, tog pedagogen tillfället i akt

10

på barnens funderingar och utvecklade dessa i stunden. Vissa av barnen visste inte var mjölkprodukterna kommer ifrån, de bara antog att det kom ifrån affären och hade inte kunskapen om att mjölken kom från kon. Här fick barnen se att smöret kommer från grädden. Här skapas en lärandesituation baserad på barnens intresse, som Vygotskij framhåller att vi människor lär oss bäst när vi är intresserade. Det är då vi har ett intresse för något som minnet arbetar som bäst, då intresset gör att vi utforskar det intressanta med all vår kraft (Vygotskij 1999 s. 91).

Lotta framhöll att det är viktigt att arbeta på ett lekfullt sätt, tillexempel att arbeta med ”Skattkistan” som är en kista fylld med olika saker inom samma tema. Barnen på förskolan tycker att det är roligt att se vad som finns i kistan. Här framhöll Lotta att de ofta arbetade med saker utifrån miljöaspekten. Vi kan se en tydlig koppling till vårt huvudämne KME när Lotta berättar om deras arbetssätt på förskolan. Hon berättar att de inleder tema på olika sätt, tillexempel genom sång, drama och skapande verksamhet, här kommer det multimodala lärandet in. Lotta framhöll även att de är rädda om sina saker och de återanvänder material, de skapar nya saker istället för att kasta. Lotta gav ett exempel, en gammal garderob blev en ny båt på deras gård. Hon berättade även att de skapar utvecklande leksaker för barnen, att det finns ett syfte bakom leksaker som de skapar. Barnens föräldrar tar med gamla radioapparater som barnen tar isär med riktiga verktyg och skyddsglasögon. Detta tycker barnen är väldigt roligt, då det är med riktiga verktyg och apparater framhåller Lotta. Experiment och ett undersökande arbetssätt framhöll Eva engagerade de lite äldre barnen i åldern fem till sex år. Hon gav exempel på kompost med maskar och att frysa vatten till is eller koka så att det blir ånga. Eller att man gör egna kolkritor i elden, som man kan rita med. Genom att förskolan använde sig av flera olika arbetssätt och språk, skapas ett större innehåll och mening för barnen. Då förskolan använder sig av ”riktigt material” som till exempel gamla radioapparater, ger de barnen möjlighet att låta fantasi och verklighet växelverka med varandra. Med leken får barnen testa och utforska fantasin i verkligheten och vice versa. Enligt Vygotskij (1995 s.22) blir syftet med att fantasi och verklighet växelverkar med varandra viktigt i människans utveckling och beteende. Genom vår barnbok menar vi att om barnen blir fångade och intresserade av innehållet i boken, då kommer de att återskapa det som de anser är viktigt och agera för en hållbar utveckling.

Delaktighet och inflytande.

När barnen är delaktiga i den dagliga verksamheten väcker det ett engagemang och barnen blir motiverade att arbeta. Linda framhöll att de har återvinningsbackar där barnen själva sopsorterar vid matborden där de äter. Därmed sker sopsorteringen och återvinningen på nära håll. Barnen tömmer återvinningsbackarna kontinuerligt, det är små backar så de blir fulla snabbt och detta gör att det händer ofta och inte glöms bort. Det blir en naturlig del i vardagen och barnen tycker att det är roligt. På det här sättet blir barnen delaktiga i miljöarbetet. Eva framhöll att sopsortering är ”skittråkigt”, men man måste göra det. Vad blir konsekvenserna om man inte gör det? Undrade hon. Linda framhöll att de gick i väg med barnen till en leksaksaffär med begagnade saker innan de handlade något nytt. Som Vygotskij framhåller (1995 s. 136f) när barnen är delaktiga i den dagliga verksamheten sker handlandet i en socialkontext. Utvecklingen går från det sociala till det individuella. Vygotskij (1999 s.277) menar att de upptäckter barnen gör i det dialogiska samarbetet mellan barn och vuxna gör att barnen kan handla på egen hand. Om barnen är delaktiga i den dagliga verksamheten anser vi att ett lärande sker och barnen kan efter ett tag själv sopsortera. Barnets delaktighet och inflytande är viktigt i ett framtidsperspektiv. Som Engdahl skriver i artikeln Jordens framtid (2007) ska barnets lärande leda till att barnet ska kunna ta ställning i olika frågor, därför behöver barnets lärande ske genom att barnet är delaktigt och har inflytande i läroprocessen. Eva framhåller att hållbar utveckling är ett förhållningssätt ”Vi har gjort valet att arbeta med miljö, vi kan inte välja bort det längre, det är vårt ansvar”. Linda framhöll att de på deras avdelning har en ansvarstavla, där det står dag för dag vilket barn som ansvarar för olika områden. Tillexempel hämta mat, sopsortera och lämna soporna på återvinningscentralen osv. Sopsortera var bland det populäraste då det innebär att barnen fick gå iväg för att lämna sopor och sedan lägga rätt sopor på rätt plats. Alla barnen ansvarade för något den dagen, det gör att barnen känner sig stolta och tycker att det är spännande. Barnen känner ansvar och därigenom får de en känsla av att det de gör är på riktigt.

Djuren och naturen

De yngre barnen på förskolan från ett till fyra år intresserar sig mycket för djuren betonade pedagogen Eva. Djuren var något som berörde dem till exempel insekter och småkryp fångade barnen intresse. Linda framhöll att barnen blev väldigt engagerade

12

sagor om djur är något som engagerar barnen, hon berättade också att naturen så som träd, blommor och buskar var något som intresserade barnen, såväl de små som de stora. Linda framhöll att de hade ett naturområde som barnen hade döpt, där uppskattade barnen att leka. Det området hade barnen en relation till, så fort det låg skräp där blev barnen väldigt engagerade och började plocka upp skräpet. Monica framhöll att relationen till vår miljö är viktigt och att barnen får komma ut och upptäcka sin närmiljö själv. Monica jobbade med de yngre barnen i åldrarna ett och ett halvt till två och ett halvt år och de var mycket intresserade av ett päronträd där de kunde plocka päronen när de ramlat ner i en buske, barnen uppmärksammade även när det inte fanns päron och frågade varför. Monica berättade även att de tar hand om deras matavfall och lägger det på komposten, efter ett tag blir maten jord som barnen sedan odlar i. Eva Ärlemalm-Hagsér (2007) belyser i artikeln ett Hållbart förhållningssätt att genom att arbeta med kompost synliggörs naturens kretslopp, vilket i sin tur kan läsas i Lpfö 98. De arbetar för att barnen skall vara rädd om sin miljö. Eva säger att det är viktigt att barnen får vara delaktiga att inhämta kunskap och vara med, med alla sinnena.

Tips från pedagogerna Monica framhöll att det är alla vuxnas ansvar att förmedla hållbar utveckling. När de var inomhus så jobbar de med olikas saker med barnen. Tillexempel hur man förhåller sig till papper, man ritar på båda sidor. När man tvättar händerna, stänger man av vattnet när man tvålar in sig. När barnen skall spola trycker man på rätt spolknapp, den lilla respektive den stora spolknappen. Eva berättade att inomhus släcker vi lamporna, vi använder energilampor och kravmärkta rengöringsmedel. De har också slutat att skriva ut så mycket papper från datorn, istället skickar de hem power point bildspel till föräldrarna, som dokumentation.

7. Diskussion

I examensarbetets början visste vi att vi ville göra ett gestaltande arbete i form av en barnbok. Vi ville skapa en barnbok med ett relevant pedagogiskt innehåll som samtidigt är inspirerande och motiverande för barn. Innehållet, hållbar utveckling, med inriktning på människors handlande finns som en tydlig del i Lpfö-98 och ska genomsyra verksamheten på förskolan. Eftersom vi ville göra en barnbok ville vi veta vad det är som gör att barn blir inspirerade och motiverade. Våra teman som vi lyfte fram ur vår empiri blev intresse, delaktighet & inflytande, djuren & naturen. Dessa

teman blev för oss det som är bärande i motivations och inspirationsarbetet med barnen. Vi menar att dessa teman inte är oberoende av varandra utan är i ständig interaktion. Och vi menar att genom denna interaktion väcks ett engagemang och intresse hos barnen, oberoende på innehåll.

Pedagogerna på förskolorna belyste vikten av allas ansvar för en hållbar utveckling. De framhöll att, för att få till en förändring för en bättre miljö, måste vi arbeta tillsammans och miljöarbetet skall finnas naturligt i det dagliga arbetet. Vi anser att som pedagog måste du själv tro att det du gör är på riktigt och att det är ett viktigt arbete, annars kan det lätt bli att barnen inte tar deras uppgifter på allvar. Ett exempel fick vi på ena förskolans avdelning, där tyckte barnen att sopsortering var ”skittråkigt” men på den andra förskolan tyckte barnen att det var jättespännande att få gå iväg till återvinningsstationen och få lägga rätt sopa i rätt tunna. Vi tänker att detta kan beror på pedagogens ointresse för i detta fall sopsortering och att det var pedagogen som tyckte det var tråkigt och detta i sin tur avspeglades på barnen.

Vi menar att det är viktigt att vara medveten att du som pedagog är en förebild för barnen. Därför är ditt agerande som pedagog väldigt avgörande hur barnen sedan agerar. Vi menar att barnen gör som den vuxne gör, att barnet kopierar beteendet. Alltså om du som pedagog agerar för en hållbar utveckling finns det större chans att även barnet gör detta. Det är här viktigt menar vi att vara medvetna om att grunden för hållbar utveckling redan utvecklas i en tidig ålder på förskolan. Alltså arbetet för hållbar utveckling måste genomsyra hela verksamheten. Det är viktigt att benämna, prata naturligt om miljöarbetet som görs i det dagliga. Även att underlätta och lyfta fram det som vi kan göra i vardagen för hållbar utveckling, till exempel källsortera, släcka lampor osv. Vi anser att det allra viktigaste är vårt eget uppförande. Om vi som pedagoger till exempel släcker lampan när vi lämnar ett rum, så befinner sig barnen i den kontexten där miljötänk är en självklarhet. Här igenom skapas ett sociokulturellt lärande och barnen agerar då för hållbar utvecklig. Här menar vi även att det informella lärandet får en naturlig plats (Huvudämnesbeskrivning KME). Om vi samtidigt benämner handlandet med ord, fördjupar vi inlärningen genom flera olika språk. Till exempel när lampan släcks används det visuella seendet tillsammans med det verbala. På detta sätt utvecklas en mångspråklig kommunikativ kompetens där

14

Precis som vårt huvudämne Kultur, medier och estetik där vikten ligger i flerspråkigheten samt det verbala och det icke verbala lärandet.

Under vår lärarutbildning har vi insett att allt börjar med oss själva som pedagoger. Som Ingrid Engdahl (2007) säger är Lpfö-98 en riktlinje, men att vi som pedagoger i förskolan hela tiden behöver kompetensutveckla oss inom ämnet, samt vara medvetna om hur frågan om hållbar utveckling hålls uppdaterad. I Lpfö-98 kan vi läsa att lärandet ska fokusera på barnets framtida utveckling och att förskolans uppdrag är att arbeta för ett ekologiskt förhållningssätt. Förskolan skall även arbeta med miljö- och naturvårdsfrågor samt präglas av en positiv framtidstro.

Väl medvetna om den hållbara utvecklingens komplexitet fick vi avgränsa vårt arbete mot humanekologi. Vi menar dock att dessa teman som vi har tagit fram i vårt examensarbete kan användas i ett större perspektiv, inom andra arbetsområden. Vi anser att intresse, delaktighet och inflytande är viktigt i allt arbete med barn, för att just motivera, inspirera och göra lärandet till det livslånga lärandet.

Vi ville skapa en bok som tillsammans med våra idéer och ett kunskapsinnehåll är byggd på teorier och pedagogiska erfarenheter. Därför valde vi att låta bokens utformning och innehåll gestaltas under arbetets gång. Utifrån vad våra informanter berättade om deras verksamhet och arbetssätt, fångade vi de temaord som vi ansåg som bärande i motivations- och inspirationsarbete med barnen. Med utgångspunkt i dessa ord skapade vi sedan karaktärerna, bokens miljö, historien och bokens layout. Boken är inte ett separat läromedel som kan läsas en gång och därefter tro att barnen agerar för en hållbar utveckling. Däremot menar vi att boken och dess innehåll är ett lekfullt och inspirerande sätt att arbeta på och den går att återkoppla till den dagliga verksamheten. Genom att ta vara på barnens frågor och intressen i det dagliga blir barnen delaktiga (Engdahl 2007). Tanken med bilderna och texten i vår barnbok är att man som pedagog kan utveckla dessa och föra ett samtal med barnen om innehållet. På detta sätt kan barnen koppla ihop sagan med verkligheten. Pramling m fl. (1993 s.107) framhåller att det är viktigt att barnen får bearbeta sagans innehåll på olika sätt, tillexempel genom bild, drama och lek. De framhåller även att barn genom sagor kan lära sig hur världen är och hur man skall bete sig i den. Genom berättelsen om igelkotten och hans vänner visar vi att om vi inte tar hand om vår miljö kommer vår

natur att förändras och vi alla kommer att påverkas. Vi tänker att motivations och inspirationsarbete har en stark koppling till pedagogernas engagemang, dels för att om pedagogen anser något intressant presenterar denna ämnet i fråga på ett intressant sätt och vi menar att barn speglar beteenden. Om pedagoger är engagerade blir barnen engagerade och intresserade. Och vi menar att om boken och innehållet känns att vara på riktigt, blir det intressant och barnen blir inspirerade. Vi tänker även att arbetet med hållbar utveckling inte alltid behöver vara roligt. Det kan vara förmånen att få en uppgift som är det motiverande, barnen får göra något på riktigt, känslan av att göra något verkligt.

!

I Sverige är relativt bra på att ta hand om våra sopor. Känslan av att stå på soptippen i Chennai var hjärtskärande. I Skåne deponeras endast 6 % av allt avfall, men i Indien har de inte den kunskapen. Den sophanteringen som finns i Chennai är barn och vuxna som samlade på metall, petflaskor mm. Det förekommer även att sopptippen sattes i brand för att soporna skulle ”försvinna”. Att vi i Sverige stänger av vattnet när vi tvålar in händerna hjälper inte människor som inte har rent vatten, men det är attityden och medvetenheten från vår sida som har betydelse för hållbar utveckling. Om vi ändrar små saker i vår vardag här i Sverige agerar vi för hållbar utveckling och det gör skillnad för miljön. Individen gör skillnad och därför menar vi att om barn från förskoleålder kan motiveras att agera för en hållbar utveckling får vi barn som tar ansvar för sig själva och sin miljö i ett nu och i ett framtida perspektiv. Sandell m fl. framhåller i Miljödidaktik (2003 s.47) att hållbar utveckling är ett begrepp som betyder "en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Vidare kan vi läsa i

nationalencyklopedin (2009) att hållbar utveckling är en process. Vi menar att det är en av anledningarna till att pedagoger förmedlar vikten av hållbar utveckling i tidig ålder.

16

9. Litteraturlista

Child, Lauren (2008) Hjälp vår jord. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag.

Claeson, Silwa (2007) Spår av teorier i praktiken: några skolexempel. Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, Ingrid (2007) ”Jordens överlevnad” i förskoletidningen nr 5.

Gustavsson, Bernt (2002) Vad är kunskap? : en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Kalmar: Myndigheten för skolutveckling.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget. Lindqvist, Gunilla (red) (1999) Vygotskij och skolan, texter ur Lev Vygotskij pedagogiska psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Lucano, Sonia (2007) Tova smycka och accessoarer. Spanien: Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm.

Pramling, Ingrid, Asplund-Carlsson, Maj & Klerfelt, Anna (1993) Lära av sagan. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål (2007) Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif (2003) Miljödidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Spolander, Jörn (2008) Cykla, panta och rädda en isbjörn. Stockholm: Alfabeta Bokförlag AB.

Strömquist, Siv (2006) Uppsats handboken. Mölnlycke: Författaren och Hallgren & Fallgren studieförlag AB

Svenska språknämnden (2005) Svenska skrivregler. Slovenien: Liber AB

Vygotskij, S, Lev (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.

Ärlemalm-Hagsér Eva (2007) ”Ett hållbart förhållningssätt ” i förskoletidningen nr 5.

Nätburen information

Beskrivning av huvudämnet KME. www.mah.se/lut/ksm

Hämtad 2009-10-26

Forsknings etiska principer http://www.vr.se/download Hämtad den 26/10-09 Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/ekologi?i_whole_article=true Hämtad 2009-10-26 Nationalencyklopedin http://www.ne.se.support.mah.se/lang/hållbar-utveckling Hämtad 2009-11-25

Skolverket Läroplanen för förskolan (Lpfö- 98)

http://www.skolverket.se/sb/d/468#paragraphAnchor0 Hämtad 2009-10-26

Skolverket Flerspråkighet i förskolan - ett referens- och metodmaterial. http://www.skolverket.se/sb/d/2209/a/14202

18

Bilaga 1