• No results found

De kan, de vill, de vet - Barns tankar om utbildning, yrken och framtid

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "De kan, de vill, de vet - Barns tankar om utbildning, yrken och framtid"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng

De kan, de vill, de vet

Barns tankar om utbildning, yrken och framtid

They can, they want, they know

Children’s thoughts on education, occupation and future

Elisabeth Andersson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium 2011-12-14 Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Roland Ahlstrand Fakulteten för

(2)
(3)

3

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och yrken. Följande frågeställningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frågor om utbildning, framtid och yrken? Vad är det som gör att barn tänker som de gör kring utbildning, framtid och yrken? Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever på en F-6 skola och tre intervjuer med lärare. Tidigare forskning visar att det inom detta område finns sparsamt med undersökningar och att det även är svårt att hitta karriärteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) använts. Analysen visar att de intervjuade barnen har i stort sett alla de egenskaper som Super menar behövs för att information om yrke och karriär ska bli meningsfull och till hjälp under de tidiga skolåren. De äldre barnen som intervjuats i undersökningen har även börjat begränsa sig i sina val enligt de stadier som Gottfredson beskriver. Analysen visar också att ”viktiga andra”, till exempel föräldrar, lärare och kamrater, påverkar hur barnen tänker.

Nyckelord: barn, framtid, yrke, utbildning, beredskap

Abstract

The purpose of this study is to examine schoolchildren’s thoughts on future, education and occupations. Based on this purpose the following questions have been constructed: How prepared are the children to discuss issues concerning education, future and occupations? What makes children think as they do about education, future and occupations? A qualitative approach has been used in the study and six interviews with children on a primary school and three interviews with teachers have been carried out. Previous research shows that sparse studies have been done within this area and that it is difficult to find literature concerning childhood career development. During the analyze Super’s theory on life span, life space, Gottfredson’s theory on circumscription and compromise and SCCT – Social Cognitive Career Theory have been used.

The result shows that the interviewed children virtually possess all the concepts that Super means is necessary to make information on occupation and career meaningful and helpful during the early school years. The older children interviewed in the study have also begun to circumscribe themselves in their choices according to the stages that Gottfredson describes. It is also clear that significant others, like parents, teachers and friends, affect how children think. Keywords: children, future, occupation, education, preparedness

(4)

4

Förord

Jag vill tacka alla berörda på den skola där jag genomfört undersökningen, rektor, lärare och framförallt de härliga elever som jag intervjuat. Ett stort tack till min handledare Roland Ahlstrand för hjälp med arbetet och för utmanande och kreativa diskussioner. Jag vill även tacka min man Jörgen för ”datorsupport”.

(5)

5

Innehållsförteckning

1Inledning ... 7

1.1 Styrdokument ... 8

1.2 Syfte och frågeställningar ... 8

1.3 Disposition ... 9

2Tidigare forskning ... 10

2.1 Det aktuella forskningsläget ... 10

2.2 Karriärutveckling hos yngre skolbarn... 11

2.3 Sammanfattning ... 12

3Teori ... 13

3.1 Karriär ... 13

3.2 Levnadslopp och levnadsutrymme... 13

3.3 Intresse och positiv förstärkning ... 16

3.4 Begränsning och kompromiss ... 16

3.5 Sammanfattning ... 17

4Metod... 19

4.1 Kvalitativ metod ... 19

4.2 Skolan och dess närområde ... 19

4.3 Urval ... 20

4.4 Datainsamling ... 21

4.5 Validitet och reliabilitet ... 22

4.6 Analysmetod ... 23

4.7 Etiska ställningstaganden ... 23

5Resultat ... 24

5.1 Barns tankar om utbildning och yrke ... 24

5.2 Barns tankar kring sig själva ... 25

5.3 Barns tankar om tid och planering ... 27

5.4 Barns tankar om beslutsfattande ... 28

5.5 ”Viktiga andra” ... 29

(6)

6

5.7 Sammanfattning ... 31

6Analys ... 33

6.1 Beredskap för karriärplanering... 33

6.1.1 Utforskande och information ... 34

6.1.2 Intresse och självuppfattning ... 34

6.1.3 Tidsperspektiv, kontroll och planering ... 34

6.1.4 Nyckelpersoner ... 35

6.2 Kompromisser och begränsningar ... 35

6.3 Viktiga andra ... 36

6.4 Att definiera sina intressen ... 37

6.5 Sammanfattning ... 37

7Diskussion ... 39

7.1 Metodens och teorins betydelse för resultatet ... 39

7.2 Diskussion och slutsatser av resultat och analys ... 40

7.3 Förslag på fortsatt forskning... 41

8Referenser ... 42

Bilaga 1. Intervjuguide, elevintervjuer ... 44

(7)

7

1 Inledning

Idag lever vi i en värld där vi hela tiden utsätts för nya intryck. Vi hamnar ofta i situationer där vi måste välja att göra på ena eller andra viset. När man befinner sig i en situation där minst två alternativ föreligger är man i en valsituation och man måsta ta ställning och handla (Sjöstrand, 1968). Många gånger finns det mer än en möjlighet att ta sig vidare och därför måste vi välja väg. Vi ställs vid flera tillfällen i livet inför olika valsituationer och detta gäller även barn. Barn börjar välja tidigt, de första valen de gör har kanske inte så stor inverkan på deras liv men samtidigt som barnen fattar enklare beslut fattar de också omedvetet långtgående beslut som handlar om tron på sig själv och sina förmågor (Magnuson och Starr, 2000).

Från tidig ålder tillbringar barnen en stor del av sin tid i skolan. Skolan i Sverige styrs av läroplanen där det skolan ska sträva efter och uppnå står och inom ramen för skolan gör eleverna flera val. Enligt Lgr 11 är skolans mål att: ”varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden” (2011 s.17 ). Detta kan till exempel handla om val av gymnasieprogram eller vilka kurser man väljer att läsa. Skolan är dock inte bara läroplaner och styrdokument utan alla som vistas där: lärare, kamrater och övrig personal som alltså blir en del av barnens vardag och viktiga för att de ska kunna nå de olika målen i läroplanen.

Eleverna själva kan vid valtillfällena ha kommit olika långt i sina tankar kring väljandet beroende på vad de har med sig och om de har diskuterat framtiden och olika valmöjligheter tidigare. Beredskapen inför valsituationer och tankarna om den egna framtiden kan se olika ut från barn till barn. I svenska skolor förs de flesta diskussioner om val och framtid i den senare delen av grundskolan men redan tidigare under sin skolgång gör barn val som påverkar framtida skolgång. Så tidigt som i femte klass kan barn ställas inför valet av B-språk och förväntas alltså på något vis kunna fundera kring sitt väljande och vad valet innebär för deras framtid. I Kvalitet i studie- och

yrkesvägledning – hela skolans ansvar (2008 s.17) lyfts tanken att: ”alla har mycket att

(8)

8

styrkor och intressen” och frågan lyfts också om barn redan i förskolan borde få lära sig att tänka kring val och väljande.

År 2011 trädde en ny läroplan för grundskolan (Lgr 11) i kraft och kraven på att ”välja rätt” tidigt har skärpts. Ett exempel är att språkvalet som görs i år fem kan vara avgörande för hur många meritpoäng man kan tillgodoräkna sig när man slutar gymnasiet. Detta gör att det blir allt viktigare att tänka kring sin framtid och resonera om vad som är intressant och vad kunskap ska användas till. För att kunna stödja och vägleda elever i deras funderingar kring framtid, yrken och valsituationer är det alltså viktigt att undersöka vilka tankar barn har om framtid, utbildning och yrken och vilken beredskap de har att resonera kring dessa frågor.

1.1 Styrdokument

I en utredning gällande vägledning i skolan (SOU 2001:45) konstateras att det skapas ett behov hos individen att kunna förhålla sig till utbildnings-, samhälls- och arbetslivets krav. Individen behöver utveckla en sorts kompetens för att under skoltiden och senare i livet kunna förhålla sig till valfrihet på ett ansvarsfullt och självständigt sätt (Sahlström, 2001). I Kvalitet i studie- och yrkesvägledning (2008) skriver Nordström att: ”alla har mycket att tjäna på om skolan kan få barn ungdomar och elever att lära känna sig själva, sina styrkor och intressen” (2008 s. 17) och att det är viktigt att lära små barn fundera kring dessa frågor. I juli 2011 trädde den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 11, i kraft. Ett av skolans mål är enligt läroplanen att: ”varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden” (2011 s.17).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att analysera skolbarns tankar om utbildning, framtid och yrken. Jag utgår från följande frågeställningar:

– Vilken beredskap har barn att diskutera frågor om utbildning framtid och yrken? – Vad är det som gör att barn tänker som de gör kring utbildning, framtid och yrken?

(9)

9

1.3 Disposition

Uppsatsen består fortsättningsvis av kapitel två till sju. Kapitel två tar upp tidigare forskning som handlar om barn och karriärutveckling. I kapitel tre presenteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Därefter, i kapitel fyra, behandlas metodval. Kapitel fem består av resultatredovisning av det empiriska materialet. Därefter följer, i kapitel sex, en analys av resultatet med hjälp av de valda teorierna. I kapitel sju diskuteras resultaten av uppsatsen och ges förslag på fortsatt forskning.

(10)

10

2 Tidigare forskning

I detta kapitel behandlas forskning om barns karriärutveckling. Först presenteras två studier om det allmänna forskningsläget vad gäller barn och karriär och därefter görs en genomgång av de två undersökningar som varit mest relevanta för mitt arbete.

2.1 Det aktuella forskningsläget

Det aktuella läget när det gäller forskning om barns karriärutveckling tas bland annat upp av Palladino Schultheiss (2008) som har beskrivit situationen när det gäller den teoretiska utvecklingen och det begränsade intresse forskare har visat för barns karriärutveckling. En genomgång av gällande tillstånd inom fältet gås igenom och författaren tar upp läget inom teoribildning, forskning och praktik. Palladino Schultheiss konstaterar att den litteratur som handlar om barns karriärutveckling är sparsam i förhållande till det som skrivits om äldre tonåringars och vuxnas karriärutveckling. Styrkor, svagheter och möjligheter inom forskningsområdet diskuteras i artikeln och författaren konstaterar att de teorier och modeller som finns ägnar barns karriärutveckling minimal uppmärksamhet. Den mest uttömmande modellen inom området är en modell av Donald E. Super där han presenterar nio olika egenskaper som är viktiga i barns karriärutveckling. Enligt Palladino Schultheiss har dock inte mycket forskning skett för att bekräfta eller motbevisa Supers antaganden. Artikeln påpekar även att den forskning som gjorts nästan uteslutande har skett på grupper av barn som kommer från liknande socioekonomiska bakgrunder. Författaren anser att framtida forskning bör låna från andra teorier exempelvis utvecklingsteorier och för att förstå barns karriärutveckling bör detta studeras i ett sociokulturellt sammanhang.

Howard och Walsh (2010) beskriver i sin undersökning en modell av barns föreställningar om karriärval och karriäruppnående. Modellen lyfter fram aspekter på barns karriärutveckling som inte tagits upp i befintliga modeller. Syftet med artikeln är att beskriva en modell för att förstå barns föreställningar om arbetsrelaterade processer. Författarna tar upp det faktum att det finns en ålderstigen forskning inom detta område och att endast ett fåtal av existerande teorier behandlar barns karriärutveckling. Dessa

(11)

11

teorier innehåller dock, enligt författarna, ingen förklaring till vilken förståelse barn i olika åldrar har för arbetsrelaterade processer. Modellen som presenteras bygger främst på teorier om barns kognitiva utveckling och består av sex olika nivåer. Den är tänkt att organisera barns föreställningar i de tre tillvägagångssätt (association, ordningsföljd, samspel) som används i resonemanget kring att välja ett jobb. För att testa sin modell har författarna gjort en fallstudie på en flicka från fyra till sexton år och kommit fram till att modellen är lovande. Enligt författarna kan modellen användas i kombination med existerande teorier om karriärutveckling.

2.2 Karriärutveckling hos yngre skolbarn

Palladino Schultheiss, Palma och Manzi (2005) har genomfört en studie av karriärutvecklingen hos elever i fjärde och femte klass. Studien genomfördes i USA genom att 49 elever mellan 9 och 12 år skriftligt fick besvara ett antal öppna frågor om sig själva, viktiga personer i sin omgivning, mål och beslutsfattande. Resultaten analyserades med hjälp av Supers teoretiska modell av barns karriärutveckling. Resultatet av undersökningen både stödjer och utvidgar Supers teori. Istället för de nio ursprungliga egenskaper som Super använt sig av i sin modell har författarna identifierat ytterligare två som de kompletterat sin analys med. Studiens resultat vidgar även förståelsen för hur barn lär sig om och förbereder sig för arbete. Författarna lyfter även fram annan forskning som diskuterar förhållandet mellan yngre skolbarn och tidig karriärplanering och som visar på vikten av att karriärplanering bör starta tidigt (Magnuson och Starr, 2000).

Nazli (2007) har i sin undersökning bland annat frågat vilken sorts förhållande barn etablerar mellan sina talanger och intressen och tänkbara framtida yrken, hur barn uppfattar sig själva och om de har ett mål eller plan för framtiden. Även här användes en kvalitativ metod för undersökningen, 145 turkiska skolelever mellan nio och tolv år fick svara på sex öppna frågor. Supers modell användes för att analysera innehållet i frågorna och detta bearbetades på ett sätt som gjorde det möjligt att jämföra detta resultat med det som kom fram vid Palladino Schultheiss, Palma och Manzis (2005) undersökning. Nazli påpekar att antalet studier gjorda enligt Supers modell är begränsade och att det är viktigt att genomföra studier på liknande vis för att kunna jämföra utvecklingsprocessen hos barn i olika länder. Detta kan, enligt Nazli, främja planeringen av utbildningsprogram så att de motsvarar de krav som ställs av den globala

(12)

12

ekonomin. Resultatet av Nazlis undersökning visar att de elever hon undersökt besatt de förmågor som beskrivs av Super och att denna modell alltså kan användas vid ytterligare undersökningar. Nazli betonar även att karriärutveckling startar i de tidiga skolåren och att karriärutvecklingsprogram i Turkiet bör inledas då. Hon påpekar också att antalet studier som behandlar yngre skolbarns karriärutveckling är otillräckligt.

2.3 Sammanfattning

Den tidigare forskning som presenterats innehåller slutsatser och förslag som är relevanta för mitt arbete. Palladino Schultheiss artikel pekar på bristen av teorier och modeller som fokuserar på barns karriärutveckling. Författaren påpekar även att den mest utförliga modell som finns inom området inte använts i speciellt många studier. Howard och Walsh beskriver i sin artikel en modell som lyfter fram aspekter på barns karriärutveckling som inte behandlats tidigare. Denna modell kan enligt författarna användas tillsammans med existerande modeller och teorier om karriärutveckling. Palladino Schultheiss, Palma och Manzi har i sin studie använt Supers modell för att undersöka karriärutvecklingen hos amerikanska elever i fjärde och femte klass. Deras undersökning stödjer Supers teori men utvecklar den också genom att nya begrepp läggs till i modellen. Nazlis undersökning bygger även den på Supers modell och är genomförd på turkiska skolelever mellan nio och tolv år. Slutsatserna här är att de undersökta eleverna besitter de egenskaper som beskrivs i modellen. Den tidigare forskning jag använt behandlar det område som min undersökning handlar om och det påpekas i flera av artiklarna att forskningen inom detta område är sparsam. Mina undersökningsfrågor liknar de som använts i tidigare undersökningar men jag avser att studera barn som är yngre än de i tidigare studier. Jag använder även delar av Supers modell i min analys vilket gör att min undersökning kan sägas görs i tidigare undersökningars fotspår.

(13)

13

3 Teori

I detta kapitel presenteras de teorier som använts för att analysera materialet. Begreppet karriär är centralt i flera av teorierna därför ges, inledningsvis, en förklaring till vilken betydelse som nu läggs i ordet.

3.1 Karriär

Den traditionella betydelsen av ordet karriär begränsades tidigare till att handla om arbetslivet och hur man avancerar inom detta (Patton och McMahon, 2006). Definitionen har dock vidgats för att nu även inkludera det som händer i en persons liv före och efter att den är en del av arbetslivet. Donald Super beskrev 1976 karriär som en räcka av olika positioner som en person har under hela sitt liv, detta inkluderar de roller en människa spelar både i arbetslivet och som privatperson (Patton och McMahon, 2006). Denna vidare beskrivning av karriärbegreppet gör att karriärutveckling kan beskrivas som en livslång process i att lära sig välja, välja och fortsätta välja mellan olika sysselsättningar i samhället (Brown och Brooks, 1990 refererad i Patton och McMahon, 2006).

3.2 Levnadslopp och levnadsutrymme

Donald E. Supers ”life-span, life-space theory of career development” har utvecklats under en period på sextio år (Brown och Brooks, 1996). Teorin använder sig av en bild som kallas ”life-career rainbow” för att illustrera karriärutveckling inom levnadsloppet och levnadsutrymmet. De primära dimensionerna i modellen är alltså tid och utrymme.

Den första delen, levnadsloppet, behandlar olika stadier i en persons liv och avgränsar dem till att sammanfalla med en persons barndom, tonår, mogen ålder, medelålder och äldre ålder. Genom tidsdimensionen i teorin läggs ett utvecklingsperspektiv till som fokuserar på hur människor förändras och gör övergångar när de engagerar sig i och funderar på sina olika livsroller. Denna del av teorin

(14)

14

fokuserar på karriärutveckling och enligt Super utvecklas karriären när en person kan behärska de utmaningar som erbjuds.

Den andra delen, levnadsutrymmet eller livsrymden, handlar om den sociala situation som en person lever i och vilka roller personen spelar. Ursprungligen identifierade Super nio olika livsroller: barn, elev, fritidsutövare, medborgare, arbetare, make, hembyggare, förälder och pensionär. Dessa roller spelas oftast i fyra sammanhang: hemmet, samhället, skolan och arbetsplatsen (Patton och McMahon, 2006). Super uppmärksammade alltså att exempelvis arbetsrollen bara var en av flera roller som en individ kan ha vid ett och samma tillfälle. Detta skiljer Supers teori från många andra karriärteorier som inte bryr sig om :”… that while making a living people live a life” (Brown och Brooks, 1996 s.128). En person spelar flera olika roller i sitt liv och dessa roller påverkar och formar alltså varandra.

I sin ”life career rainbow” beskriver Super de viktigaste stadierna i en persons liv: tillväxt eller barndom, utforskande eller tonår, etablering eller yngre vuxentid, uppehållande eller medelålder och frigörelse eller äldre ålder. Namnet på varje period beskriver dess huvudsakliga livsstadieuppgift. För att på ett effektivt sätt kunna fungera i de olika rollerna krävs att personen anpassar sig till de olika stadiernas uppgifter. Om något stadium hoppas över kan detta resultera i problem på ett senare stadium, exempelvis om utforskandet hoppas över kan det vara svårt att senare välja rätt yrke eller sysselsättning. Livsperioden tillväxt eller barndom, som sträcker sig från fyra till tretton år, innefattar fyra viktiga områden för karriärutvecklingen: att bli intresserad av framtiden, få mer kontroll över sitt eget liv, övertyga sig själv att det är viktigt att prestera i skolan och på arbetet och utveckla en arbetsvana. Under denna period ökar även barnens tilltro till sin förmåga att prestera väl vid olika uppgifter och fatta egna beslut. Barn förväntas även lära sig att umgås med andra samtidigt som de försöker bli så bra de kan inom olika områden. I slutet av detta stadium har barnet blivit mer medvetet om och engagerat i vad som ska hända i framtiden. Tillsammans kan alltså levnadslopp och levnadsutrymme användas för att fastställa en persons aktuella läge och hur den fortsatta karriärbanan kan utvecklas (Brown och Brooks, 1996).

En tredje viktig del i teorin handlar om individens själv. Begreppet självuppfattning handlar om att det är i personens själv processen av informationen från livsutrymmet och levnadsloppet sker (Patton och McMahon, 2006). Ett annat begrepp som Super använder sig av inom detta område är karriärmognad. Detta kan beskrivas som en persons beredskap att klara av de uppgifter som han eller hon ställs inför beroende på

(15)

15

sin biologiska och sociala utveckling och beroende på omgivningens förväntningar, det vill säga en persons beredskap att fatta karriärbeslut (Super, 1990).

Enligt Super har karriärutvecklingen under barndomen inte studerats tillräckligt och han har därför arbetat fram en modell för hur detta kan göras (Super, 1990). Modellen bygger på nio egenskaper eller färdigheter som bidrar till karriärmedvetenhet och beslutsfattande, dessa är följande:

1. Nyfikenhet, ett behov hos barn som leder till utforskande beteende och ett behov av att lära.

2. Utforskande, aktiviteter som lockar fram information om personen själv eller omgivningen och som tillfredsställer behovet att lära.

3. Information, att förstå vikten av uppmärksamhet när det gäller hur man får och använder information om olika yrken.

4. Nyckelpersoner, att identifiera förebilder eller hjälpsamma personer som spelar en viktig roll i en individs liv.

5. Intressen, en medvetenhet om vad man gillar och ogillar. Barn som utforskar information om världen utvecklar gradvis sina egna yrkesfantasier och yrkesintressen.

6. Kontroll, en förmåga att själv kunna känna att man kontrollerar sin nutid och framtid.

7. Tidsperspektiv, att kunna skilja mellan dåtid, nutid och framtid och vara medveten om hur denna kunskap kan användas för att planera framtida händelser.

8. Självuppfattning, uppfattningen av sig själv i olika roller, situationer och positioner.

9. Planering, att inse det viktiga i att planera. Barn uppnår förmågan att planera och fatta beslut som en sista fas. Barn bör ha tillräcklig information, tillräckligt intresse, känslan av att kunna kontrollera sin framtid och ett tidsperspektiv när de planerar (egen översättning av Super, 1990, se även Palladino Schultheiss, Palma och Manzi, 2005 och Nazli, 2007).

Om dessa nio färdigheter stimuleras och etableras kan information om yrke och karriär bli meningsfulla och till stor hjälp under de tidiga skolåren. De är medel för att utveckla attityder och färdigheter för karriärberedskap (Super, 1990).

(16)

16

3.3 Intresse och positiv förstärkning

Social Cognitive Career Theory (SCCT), utvecklad av Robert W. Lent, Steven D. Brown och Gail Hackett, kan sägas vara en förlängning av Albert Banduras Social Cognitive Theory (Brown och Brooks, 1996). Banduras teori handlar bland annat om att människor upprepar beteenden som de upplever leder till framgång och positiva förstärkningar i den miljö de agerar. Bandura betonar även betydelsen som modeller eller förebilder spelar för inlärningen. När det gäller modellens egenskaper är det främst tre faktorer som spelar in, likhet, närhet och auktoritet. Människor som upplevs som auktoriteter på något sätt är mer effektiva som modeller än andra (Karlsson, 2007).

SCCT beskriver bland annat hur intresse och förmåga stämmer överens och på vilket sätt personliga och omgivande faktorer påverkar karriärbeslut (Patton och McMahon, 2006). SCCT fokuserar på tre olika sammankopplade processer, karriärrelaterade intressen, val och utförande (Brown och Brooks, 1996). När det gäller intressen kan personer skapa ett varaktigt intresse för något när de anser att de är bra på det och tror att de kommer att uppnå något bra genom att fortsätta med det. Om individen upplever positiva erfarenheter kommer intresset att fortsätta och om individen misslyckas kommer intresset att avta. Denna process fortgår genom hela livet, men är kanske tydligast upp till sena tonåren eller till tidig vuxenålder. (Brown och Brooks, 1996). Andra människor och en individs närmiljö blir därför viktiga för hur en individ gör sina val (Patton och McMahon, 2006). Teorin betonar vikten av att låta barn bekanta sig med olika aktiviteter som är relevanta för yrkeslivet. Genom övning och stöd från viktiga andra anses barn gradvis kunna utveckla förmågor och uppskatta resultatet av sina ansträngningar (Palladino Schultheiss, 2008). Människor som upplever att omgivningen stödjer är alltså mer beredda att ta sig an denna process än de som upplever att deras planer inte stöds av omgivningen. ( Brown och Brooks, 1996).

3.4 Begränsning och kompromiss

Linda S. Gottfredsons teori handlar om hur människor genom begränsningar och kompromisser gör yrkesval i livet. Teorin beskriver hur tankar om yrken utvecklas från tidig skolålder till senare tonår (Gottfredson, 1981).

Enligt Gottfredson är self concept personens syn på sig själv, vem man är och inte är. När begreppet ställs mot framtiden inkluderar det också vem man förväntas eller vill bli.

(17)

17

Det hänsyftar endast till personens egen bild av sig själv och stämmer kanske inte med en utomståendes objektiva bild av personens personlighet (Gottfredson, 1981). Självbilden består av olika element som består av allt från utseende till livsroller. De viktigaste yrkeselementen är kön, social klass, bakgrund, intelligens, yrkesintressen, kompetenser och värderingar. Dessa delar införlivas i självbilden vid olika stadier av den kognitiva utvecklingen. Enligt Gottfredson har små barn en ganska positiv inställning till de flesta yrken men allt eftersom de olika självuppfattningsstegen utvecklas används dessa som ännu ett kriterium för hur en person ser på sig själv i olika yrken (Gottfredson, 1981).

Enligt Gottfredson är karriärvalet en utvecklingsprocess som börjar i barndomen och hur nöjd man blir med sitt val beror på hur väl det passar självbilden. (Patton och McMahon, 2006). En begränsningsprocess kan ses som en process av självdefinition och självskapande. Begränsningarna sker genom att en person sorterar bort icke acceptabla alternativ. Denna sortering sker i fyra steg när barnen befinner sig i olika åldrar och efter följande principer: begränsning enligt storlek och styrka (vid 3-5 års ålder), begränsning enligt kön (6-8 år), under denna period utvecklas en medvetenhet om könsroller och om vad som är lämpligt för respektive kön, begränsning enligt social tillhörighet, (9-13 år), i denna ålder blir barnen medvetna om kopplingen mellan utbildning, yrke och inkomst och slutligen begränsning enligt intresse för det egna jaget (från 14år).

Den del av Gottfredsons teori som handlar om kompromisser beskriver den process där individen prövar de önskade alternativen mot verkligheten. Kompromissa innebär här att en individ avstår från de mest önskvärda alternativen för sådana som anses mer realistiska (Patton och McMahon, 2006).

3.5 Sammanfattning

I detta kapitel har jag beskrivit det centrala inom de valda teorierna. De begrepp jag kursiverar är de jag senare kommer att använda mig av i min analys. Supers teori handlar om människans livsrymd och levnadslopp. Inom livsrymden spelar en människa flera olika roller och dessa påverkar varandra. Levnadslopp handlar om olika stadier i en människas liv och hur dessa sammanfaller med olika åldrar. Under varje stadium har en person olika uppgifter och det krävs av individen att den anpassar sig efter dessa. En annan viktig del av teorin är individens själv. Det är här en process av informationen

(18)

18

från livsutrymmet och levnadsloppet sker och ”karriärmognad” utvecklas. Detta innebär en persons beredskap att klara av de uppgifter som han eller hon ställs inför. För att karriärutvecklingen under barndomen ska kunna studeras har Super utarbetat en modell som bygger på nio egenskaper eller färdigheter som bidrar till karriärmedvetenhet och beslutsfattande: nyfikenhet, utforskande, information, nyckelpersoner, intressen,

kontroll, tidsperspektiv, självuppfattning och planering.

Jag har också beskrivit Social Cognitive Career Theory (SCCT) vilken bygger på Banduras Social Cognitive Theory som betonar förebilders roll för inlärningen. Enligt SCCT kan människor skapa ett varaktigt för intresse något de anser att de är bra på om de tror att detta kommer att ge något i utbyte. Teorin betonar också omgivningens betydelse för en persons val och handlingar.

Avslutningsvis har jag behandlat Gottfredsons teori. Denna beskriver begränsningar som innebär att en person sorterar bort icke-acceptabla alternativ och kompromisser vilket innebär att en individ avstår från de mest önskade alternativen och istället väljer de som är mer realistiska.

(19)

19

4 Metod

I detta kapitel behandlas metodval, urval, genomförande och de ställningstaganden som gjorts i samband med undersökningen.

4.1 Kvalitativ metod

Denna uppsats bygger på en empirisk undersökning om ett antal elevers tankar om framtid, utbildning och yrke och har gjorts med en kvalitativ metod. Enligt Dalen (2008) är det ett överordnat mål för kvalitativ forskning att nå: ”insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet” (2008 s.11). Detta menar jag stämmer med min studie eftersom det är elevernas tankar och funderingar jag har velat komma åt. Min förförståelse inför det jag valt att undersöka kan sägas vara ganska stor eftersom jag arbetat inom skolan under flera år. Detta anser jag dock inte vara ett hinder utan snarare en fördel. Dalen påpekar att: ”medvetenhet om den egna förförståelsen gör forskaren känsligare och därmed bättre på att se möjligheter till teoriutveckling när det gäller det egna intervjumaterialet” (2008 s.13). Vid en intervju finns även möjligheten att ställa följdfrågor och förklara eventuella oklarheter. Man kan dock, som Dalen (2008) påpekar, möta etiska och metodologiska problem i själva intervjuprocessen. En nackdel med kvalitativa intervjuer kan vara att de intervjuade inte är helt ”ärliga” när intervjuaren sitter framför dem (Larsen, 2009). Detta är särskilt aktuellt vid mina intervjuer eftersom barn kanske ger de svar som de tror att intervjuaren vill höra, de tror att det finns ett ”rätt” svar på frågan. Eftersom flera av barnen i min undersökning ännu inte kan skriva var det dock aldrig aktuellt att de själva skriftligt skulle få besvara frågorna.

4.2 Skolan och dess närområde

Skolan där undersökningen genomförts ligger i en medelstor västsvensk kommun. Vad gäller utbildningsnivå ligger kommunen högre än riket i genomsnitt (45 % i den aktuella kommunen har eftergymnasial utbildning jämfört med 37 % i riket i genomsnitt). I

(20)

20

området där den undersökta skolan ligger har ca 40 % av befolkningen eftergymnasial utbildning. När det gäller arbetslöshet ligger kommunen under riksgenomsnittet, 6 % jämfört med 7 %. Medelinkomsten i området där skolan ligger är ca 260 000 kronor. Skolan där undersökningen genomförts är en F-6 skola med cirka 370 elever fördelade på 17 klasser. På skolan arbetar omkring 60 vuxna (pedagoger, stödpersonal, skolledning, fritidspedagoger, bespisningspersonal med flera). Skolan har under det senaste året renoverats och klassrummen är välutrustade vad gäller teknik. Kommunen har även startat en flerårig satsning på datorteknik i skolan vilket innebär att eleverna i de kommunala skolorna så småningom kommer att ha tillgång till en dator som de delar med en annan elev.

4.3 Urval

Eftersom jag ville undersöka yngre barns tankar kring framtid och yrken valde jag att genomföra min undersökning på en F-6 skola. Jag valde att intervjua de yngsta barnen som just börjat skolan, sexåringarna, de som gått i skolan några år, åttaåringarna och de som var närmast att göra någon form av val inför framtiden, elvaåringarna. Sammanlagt intervjuades sex elever. Ytterligare en tanke med mitt urval var att se om det fanns någon skillnad i resonemang beroende på hur gamla barnen var. Viss hänsyn till kön har tagits i analysen. Att ta med den sociala aspekten i arbetet komplicerade dock det hela för mycket och en etnisk aspekt visade sig inte möjlig att använda.

Den ursprungliga idén var att presentera mig själv och undersökningen i utvalda klasser och därefter fråga vilka elever som var intresserade av att delta i undersökningen. Efter samtal med rektor på skolan bestämdes dock att han skulle ta kontakt med lämpliga grupper och därefter skulle lärarna i respektive grupp välja ut elever och fråga om de var villiga att delta. Detta tillvägagångssätt valdes för att försäkra mig om att de elever jag intervjuade verkligen skulle vilja prata under intervjun. Nackdelen med detta förfarande är att man endast får tala med de elever som är mest ”framåt” och har lättast att uttrycka sig, de ”tystare” eleverna får alltså inte komma till tals. Eftersom min undersökning genomfördes under en begränsad tidsram valde jag ändå att göra på detta sätt för att försäkra mig om ett tillräckligt stort undersökningsmaterial. För att kunna föra in skolans perspektiv i min undersökning genomförde jag även tre intervjuer med respektive barns klasslärare.

(21)

21

Att använda barn som informanter kan emellertid, enligt Dalen (2008), ställa forskaren inför vissa speciella problem och författaren tar även upp ett antal punkter som man bör tänka på när man intervjuar barn. Något som är viktigt, enligt Dalen, är att intervjuaren har: ”en accepterande attityd och visar genuint intresse och engagemang för barnet” (2008 s.44). Det är även viktigt att barnen förstår att det inte finns rätt svar på frågorna och att de måste svara på ett visst sätt (Dalen, 2008). Intervjustrategin blir därför särskilt viktig när man använder barn som informanter och enligt Dalen kommer barnet: ”att placera in varje fråga det ska svara på i en överordnad förståelsestruktur för hela den situation det befinner sig i” (2008 s. 47). Det blir viktigt att förklara för barnet vad syftet med intervjun är och hur den kommer att genomföras (Dalen, 2008). För att försäkra mig om att dessa krav uppfylldes gick jag mycket noga igenom med barnen vad vi skulle prata om, vem jag var och varför jag ville prata med dem. Jag visade dem diktafonen som skulle användas för att spela in intervjuerna och förklarade vad som skulle hända när jag lyssnat klart på de inspelade samtalen.

För att förenkla förståelsen för resultatdelen görs här en kort översikt av intervjupersonerna.

Tabell 1. Presentation av intervjupersoner

Intervjuperson Ålder Klass

Flicka 6 år Förskoleklass Flicka 6 år Förskoleklass Pojke 8 år 2 Flicka 8 år 2 Pojke 11 år 5 Flicka 11 år 5 Lärare - Förskoleklass Lärare - År 2 Lärare - År 5

4.4 Datainsamling

Första kontakten med skolan togs per telefon. Efter detta genomfördes de sex intervjuerna med eleverna på skolan och de tre lärarintervjuerna per telefon. Vid elevintervjuerna använde jag mig av en semistrukturerad intervjuguide indelad i tre större teman (bilaga 1). Intervjuguiden för lärarintervjuerna bestod av färre antal frågor

(22)

22

och var inte indelad i teman (bilaga 2). Under utarbetandet av intervjuguiderna användes delar av de frågeställningar som legat till grund för Palladino Schultheiss, Palma och Manzis (2005) samt Nazlis (2007) undersökningar. Även de nio färdigheterna i Supers teoretiska modell användes som grund för frågorna.

Antalet frågor i den intervjuguide som gällde eleverna var ganska stort eftersom jag försökt göra varje fråga så enkel som möjligt för att barnen skulle förstå dem. Intervjuerna med barnen skedde i en lugn och välkänd miljö (ett grupprum och ett arbetsrum) på skolan. Varje intervju varade i cirka 20 minuter och spelades in på band. Lärarintervjuerna skedde per telefon efter att vi via mail kommit överens om lämplig tidpunkt för intervjun. Dessa intervjuer varade mellan 15 och 25 minuter och spelades inte in på band eftersom teknisk utrustning för detta ändamål saknades. Svaren på frågorna skrevs istället ner så noggrant som möjligt.

4.5 Validitet och reliabilitet

Dalen (2008) menar att det finns ett problem med att använda begreppen validitet och reliabilitet när det gäller kvalitativ forskning. Ett sätt att försäkra sig om reliabilitet i studien är genom att vara noggrann i beskrivningarna av de enskilda leden i forskningsprocessen så att någon annan: ”kan ta på sig samma ’forskarglasögon’ i ett tänkt genomförande av det aktuella projektet” (Dalen, 2008 s.114). Genom att tydligt beskriva under vilka förhållanden intervjuerna genomförts och vilka metoder som använts vid bearbetning av materialet anser jag att jag har uppfyllt detta krav. Vad gäller validitet finns det enligt Dalen (2008) ett antal faktorer som är knutna till validiteten i kvalitativa studier. När det gäller forskarrollen anser Dalen (2008) att forskarens tolkningar kommer att vara präglade av förhållandet mellan forskare och informant och att det därför är viktigt att det som kommer fram är så nära den intervjuades upplevelse och förståelse som möjligt. Genom att försöka skapa en lugn och avslappnad intervjusituation där jag tydligt visade mitt intresse för barnens svar har jag försökt uppfylla detta krav. Val av metod är anpassad efter undersökningens syfte och intervjuerna är inspelade på band. Tre pilotintervjuer gjordes innan de sex elevintervjuerna genomfördes och efter analys av dessa justerades frågeguiden.

(23)

23

4.6 Analysmetod

Arbetet under analysen kan sägas ha karaktäriserats av abduktion. Arbetet utgår då från empiriska fall men även teoretiska föreställningar (Dalen, 2008). Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats ordagrant. De olika svaren har bearbetats och sorterats efter principen att likheter och skillnader i svaren har identifierats. Därefter har resultatet delats upp under fem rubriker som arbetats fram genom användandet av innehållet i Supers teori. Dessa rubriker är följande: barns tankar om utbildning och yrke, barns tankar kring sig själva, barns tankar om tid och planering, barns tankar om beslutsfattande och ”viktiga andra”. I analysen har de nio färdigheterna i Supers modell använts som rubriker för att tydliggöra var de intervjuades svar hör hemma.

4.7 Etiska ställningstaganden

Jag har i mitt arbete tillämpat Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet tillgodosågs genom att berörd personal på skolan, berörda föräldrar och de utvalda eleverna informerades om undersökningen. Studiens bakgrund och syfte presenterades och de medverkande informerades om att de när de önskade kunde avbryta sin medverkan. Genom att lärare i berörda klasser frågade eleverna om de ville delta i intervjuerna och genom godkännande från berörda föräldrar tillgodosågs samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet följdes genom att namn på deltagare och skolan anonymiserats. Deltagarna har fått veta att det inspelade materialet endast kommer att användas i detta arbete och att det kommer att förstöras när arbetet är klart, på så sätt har nyttjandekravet tillgodosetts.

(24)

24

5 Resultat

I presentationen av resultatet har jag valt att kalla sexåringarna de yngsta barnen, åttaåringarna mellanbarnen och elvaåringarna de äldsta barnen. Svaren redovisas enligt de teman som presenterats i metoddelen därefter presenteras resultatet av lärarintervjuerna.

5.1 Barns tankar om utbildning och yrke

På frågan om varför man går i skolan svarar samtliga elever att det är för att lära sig. Vad man ska lära sig skiftar dock men att räkna är viktigt för flera. För de äldsta barnen kommer även lära sig för att få ett jobb fram i svaren. En av eleverna utvecklar resonemanget genom att lägga till:

” … tjäna pengar som vuxen, kunna leva ett liv och inte sova på gatan”(pojke 11 år).

Vad som är viktigt att lära sig i skolan är enligt samtliga barn matematik och att få kompisar. De äldsta barnen poängterar detta genom att lyfta respekt och att lära sig umgås med andra. Andra saker som är viktiga är pyssla, leka och ha kul, läsa, stavning, engelska, SO och slöjd. På frågan om hur man blir bra på något tar samtliga upp att man måste öva mycket. Andra förslag är att tycka det man vill bli bra på är roligt eller att fråga sin mamma och pappa för att bli bra på något. Om någon är duktig på något speciellt kan denne även arbeta med detta i framtiden enligt barnen. Den som är bra på pyssel kan sälja detta i en affär, om man är duktig på att måla kan man bli arkitekt, den som är bra på matte kan bli fröken, ägna sig åt forskning eller bli ingenjör och är man bra i slöjd kan man bli sömmerska eller stå i en garnaffär.

Även kunskaper och framgång genom fritidssysselsättningar kan, enligt barnen, leda till framtida yrken. Ett av de yngsta barnen berättade att genom leka att hon gjorde ringar så kunde hon i framtiden se sig själv göra detta och sälja dem i en affär. Att vara duktig i fotboll eller någon annan sport kan enligt barnen leda till ett yrke som tränare eller stjärna inom sporten. Det senare var dock, enligt en pojke, tveksamt om det kunde

(25)

25

anses som ett yrke eftersom man inte använde direkta skolkunskaper (främst matematik) när man utövade det.

Hur man får ett jobb var de yngsta barnen osäkra på. De svarade att man får fråga om lov om att hjälpa till eller visste inte alls. Mellanbarnen och de äldsta barnen hade flera olika förslag, genom intervjuer, man fick ringa till jobbet och fråga om en jobbintervju, testa olika jobb genom sommarjobb och praktik, man måste först utbilda sig och sedan kunde man söka till något som var ledigt. Titta i tidningen och sedan ringa och fråga eller leta på internet var andra förslag.

För att lära sig det man måste kunna för ett yrke kunde man enligt barnen gå på någon form av skola, söka efter det på en dator, fråga om lov att få lära sig, ha tränat sedan barndomen eller gå en kurs. Om man vill veta något om ett yrke som verkar intressant frågar man enligt alla barn de som arbetar med detta eller den som är chef på arbetsplatsen. Ett barn föreslog även sökvägar på internet. Samtliga barn utom ett visste vad deras föräldrar arbetade med. De berättade bland annat att föräldrarna arbetade vid datorn och kunde även ge en ungefärlig bild av vad de gjorde vid datorn: ritar bilar, skriver om mobilantenner, skriver om medicin, lagar datorerna. Ett av de yngsta barnen berättade att en av föräldrarna var flygledare och: ”säger till piloten var han ska svänga” (flicka 6 år).

5.2 Barns tankar kring sig själva

Samtliga barn har helt klart för sig vad de tycker är roligt i skolan. Det kan vara att pyssla och leka, undersöka nya grejor, matte, engelska, eller slöjd. Alla elever i skolan nämner matte som något de tycker är roligt. Barnen har också tydligt klart för sig vad de är bra på i skolan, det är till exempel matte, komma på roliga saker som man kan göra av pyssel och leka med kompisar. Ett barn tycker att hon är bra på ”nästan allt” och en annan elev tar upp att hon är bra på att vara snäll och hjälpa fröken.

Även när det gäller fritidssysselsättningar har barnen klart för sig vad de tycker är roligt: leka med kompisar, spela dataspel, klättra, måla och pyssla, olika sporter, bygga med lego, spela cello, dansa och sjunga och vara ute. Vad gäller framtida yrken så har samtliga barn tankar om vad de vill syssla med i framtiden. Ett av de yngsta barnen vill jobba med något som inkluderar pyssel medan det andra yngre barnet räknar upp dykare, fotograf, veterinär och arkitekt som möjliga yrken. Detta barn har ett arbetsupplägg, som även inkluderar två kamrater, klart för sig:

(26)

26

”jag skulle bli dykare, A fotograf och B veterinär. Då kom jag upp med djuren som var sjuka ur vattnet, så fotograferade A dom så kom B och hämtade dom och gör så dom mår bra.”(flicka 6 år).

Ett annat barn vill bli djurskötare och det barn som ansåg att fotbollsstjärna inte var ett riktigt jobb säger att det är detta jobb han vill ha för:

”dom tjänar ju väldigt mycket pengar så man behöver inte jobba”(pojke 8 år).

Ett annat yrke som detta barn kan tänka sig är att vara en person som testar saker enligt TV-programmet ”Myth Busters”. De äldsta barnen säger att det de helst vill arbeta med är uppfinnare eller ingenjör och att ha ett hunddagis. Hur de kom på vad de ville arbeta med är också olika, barnet som ville arbeta med pyssel kom på detta när hennes farmor sydde kläder till henne och genom att titta på pysselprogram på TV. För barnet med de många olika yrkesvalen och den färdiga modellen var det planerandet med kompisarna som ledde fram till detta dessutom verkade yrkena spännande. Flickan som vill bli djurskötare kopplar detta till att farmor och morfar har hund och att hennes mamma hade en kanin när hon var liten. Pojken som vill bli fotbollsstjärna säger att det kommer sig av att när han var tre år så sparkade han boll på sitt rum och då blev han intresserad av fotboll. Att ha ett hunddagis kopplar den flickan till att hon älskar djur.

Vilka kunskaper man måste ha för att kunna utföra dessa yrken uttrycker de yngsta barnen tydligt, för att pyssla måste man kunna göra pyssel, en veterinär måste kunna laga grejor, en dykare vara under vatten och en fotograf fotografera. Mellanbarnen förklarar utförligare: en djurskötare måste kunna veta hur man gör när ett djur blir sjukt och kunna tas med djur, en fotbollsspelare måste vara snabb och stark, kunna dribbla och springa och inte vara rädd för bollen. En uppfinnare måste kunna göra en ritning av det han tänker uppfinna och på ett hunddagis måste man kunna gå ut med hundar, ta hand om dem och veta hur de mår.

På frågan om vem som helst skulle kunna arbeta med de yrken de har valt tvekar flera av barnen. Några av dem förstår inte frågan:

”alla kan nog men det skulle bli väldigt mycket pyssel” (flicka 6 år).

Och:

”om alla jobbade som det skulle det inte finnas någon som jobbade som doktor” (pojke 11 år).

(27)

27

Ett av de yngsta barnen tycker att vem som helst kan bli det den vill. Ett av mellanbarnen säger att man måste kunna vissa saker för att bli till exempel djurskötare, alla kanske inte gillar djur. Om man inte är intresserad av eller avskyr det man ska jobba med kan man inte heller ha det jobb de talar om. Att inte ha gått rätt utbildning är en anledning ett av de äldsta barnen ser till varför någon inte kan ha ett visst jobb. På frågan om vad de inte skulle vilja arbeta med kan de yngsta barnen inte svara men de andra barnen ger tydliga besked. En flicka vill inte jobba i en korvkiosk för det är dåligt betalt, en pojke vill inte arbeta som läkare för han vill inte se blod och inte som städare för det är tråkigt att städa, en annan elev vill inte arbeta på en skola för det verkar inte spännande att vara lärare och en elev vill inte vara elektriker för man kan få stötar.

5.3 Barns tankar om tid och planering

På frågan om vad framtid är har barnen säkra svar. De yngsta barnen säger att de vet vad det är och en av eleverna beskriver framtiden som: ”vad som händer längre fram” (flicka 6 år). Enligt mellanbarnen handlar framtid om vad man ska bli när man bli stor och ett barn inleder sin beskrivning av framtiden med att tala om att det då kan finnas flygande bilar. Han fördjupar sedan sin beskrivning genom att förklara att framtiden är:

”hur det ser ut när den här tiden har gått och man kommer fram till nästa tid”(pojke 8 år).

De äldsta barnen är exakta i sin beskrivning av framtiden:

”vad som kommer att hända om en minut, två dagar, en vecka” (pojke 11 år).

När det gäller frågan hur länge man går i skolan har samtliga barn en uppfattning om detta. De yngsta barnen säger att det är till man är: ”typ tretton” sedan börjar man gymnasiet istället och att man går i skolan till arton nitton års ålder. Sedan blir barnen mer detaljerade, barnen i år två förklarar att man går i skolan i nio år sedan börjar gymnasiet och därefter kan man: ”utbilda sig till dagisfröken eller något” (flicka 8 år). Det andra barnet berättar att man går i skolan till tolv års ålder sedan börjar högstadiet och sedan går man vidare till gymnasiet. Ett av de äldsta barnen anser att man kan välja hur länge man vill gå i skolan och påpekar att om målen inte klaras av så måste man gå om en klass och går då längre i skolan. Om detta inte inträffar vet han att det är nio år i

(28)

28

grundskolan och därefter ytterligare tre år på gymnasiet. Den äldsta flickan säger att det är vanligast att man går upp till gymnasiet och därefter en annan skola.

Vad som händer efter att slutat skolan slutat har barnen en del olika förslag på. Av de yngsta barnen anser den ena att man ska börja söka jobb och den andra tycker att man ska gå hem (hon tar sedan upp vilka aktiviteter hon hade när hon var yngre och att hon hade fullt upp efter skolan). För mellanbarnen har den här frågan blivit tydligare, en av dem svarar att man kan gå i skola för att utbilda sig och det andra barnet berättar att då ska man flytta hemifrån, ta körkort och hitta en tjej. De äldsta barnen svarar att efter skolan ska man söka jobb eller gå till en annan skola. Barnens tankar om när man bestämmer sig för vad man vill jobba med varierar. De yngsta barnen säger att de inte vet medan mellanbarnen tycker att man bestämmer detta när man blir tjugo eller några veckor före studenten. De äldsta svarar att:

”man funderar ett år, ett halvt år när jag går i skolan och ett halvår när jag har slutat”(pojke 11 år).

Och:

”runt sådär nian till ettan eller typ trean”(flicka 11 år).

5.4 Barns tankar om beslutsfattande

Alla barnen har en tydlig bild av vilka det är som bestämmer på skolan, det är främst rektorn men även lärarna och eleverna lite grann. Några av de äldsta barnen nämner även kommunen, skolstyrelsen, elevrådet och klassrådet. Vad de själva tycker att de får bestämma över skiljer sig åt mellan barnen. De yngsta vet inte eller tycker att de får bestämma vad de ska leka när de har fri lek. Mellanbarnen berättar att de ibland får rösta på olika förslag vad gäller maträtter och olika aktiviteter och på så vis kan vara med och bestämma. Ett av de äldre barnen säger att han genom klassrådet kan påverka vad elevrådet ska ta upp och på så sätt vara med och bestämma. Han för också ett resonemang kring sitt eget beteende när han påpekar att han kan välja att inte få kvarsittning genom att: ”inte uppföra sig illa”.

På frågan om vad som är viktigt att tänka på när man ska bestämma sig för något svarar de yngsta barnen att det är viktigt att andra också får vara med och bestämma och att man ska ”tänka rätt”. Att det ska vara bra för alla är viktigt även för mellanbarnen, ett barn säger också att det är viktigt att tänka på att skolan ska bli bättre i framtiden när

(29)

29

man bestämmer något. För ett av de äldsta barnen är det också viktigt att någonting man bestämmer sig för att göra inte ska vara för lätt. När det gäller hur man bestämmer sig för vad man vill arbeta med i framtiden är det flera av barnen som säger att det är viktigt att det man väljer är roligt, till exempel:

”man får ta såna favoritsaker som man gillade när man var liten så kanske man bestämmer sig för det” (pojke 8 år).

De kan också säga att:

”man tänker det gillar jag, det kanske jag kan bli” (flicka 11 år).

Ett av de yngsta barnen säger att yrke bestämmer man sig för på en jobbskola och ett av de äldsta barnen menar att om man hela livet drömt om ett jobb så söker man en kurs i det, det ska vara någonting som man är bra på så att man kan få en hög lön.

5.5 ”Viktiga andra”

Barnen nämner vid flera olika tillfällen andra personer som kan anses ha spelat eller spelar en viktig roll för dem i olika sammanhang. Förhållandet till kompisar är mycket viktigt. Kompisar nämns i samband med lek, spel och fritidsverksamheter och att få kompisar och att lära sig umgås med dem är också en viktig del av det man lär sig i skolan. Hur viktigt det är att samarbeta med kompisar på olika sätt både i skolan och på fritiden är också något som barnen tar upp, ett av dem menar till exempel att:

”när man leker kan man säga att någon får vara med” (flicka 8 år).

De viktiga andra, som barnen talar om, sysslar bland annat med undervisning på något sätt. Lärarna undervisar i skolan och föräldrar eller tränare undervisar på fritiden. Ett av de äldsta barnen säger till exempel:

”jag frågar min mamma och pappa väldigt mycket på fritiden” (pojke 11 år).

I samband med att barnen samarbetar med varandra lär de också av varandra och kompisar kan då sägas syssla med undervisning.

(30)

30

Samtliga barn nämner någon person som kan sägas tjäna som förebild för dem. Det kan vara TV-personer, föräldrar, nära släktingar, kända fotbollsspelare, kompisars föräldrar och vänner till familjen. Det är tydligt att dessa personer har utfört något som har gjort stort intryck på barnen och inspirerat dem till att fundera på om de vill göra samma sak själva: ”min farmor syr ofta till oss och då ville jag också pröva” (flicka 6 år).

Några av de viktiga andra som barnen nämner kan sägas vara den konkreta definitionen av ett yrke. Det kan röra sig om personer som barnen säger har ett visst jobb till exempel fröken, gympaläraren, en elektriker som är hemma hos barnen och arbetar, en pappa som är uppfinnare eller en mamma som är lärare. Genom att studera dessa personer har barnen alltså skaffat sig en uppfattning om vad man gör inom ett visst yrke: ”mamma lär ut svenska och engelska också till invandrare” (flicka 11 år).

5.6 Lärarnas tankar

Enligt de intervjuade lärarna kommer tankar och resonemang kring yrken och framtid in i undervisningen på olika sätt. De yngsta barnen får fundera kring vad de vill bli när de blir stora och sedan försöker man koppla kunskaper till vad man kan använda dem till i framtiden. De yngsta barnens lärare tror dock inte att eleverna kopplar det de gör nu till vad de kan göra i framtiden. Läraren som undervisar de mellanstora barnen berättar att de pratar om olika arbeten för att eleverna ska få klart för sig att det finns olika yrken, hon menar även att hon ser att barnen förstår bättre nu vad det innebär att ha ett jobb. Man bor inte på jobbet utan man går dit på morgonen och kommer hem på kvällen. De äldsta barnen talar inte direkt om yrken och framtid i undervisningen men enligt deras lärare kommer det in ändå genom diskussioner om varför man går i skolan och vad det ska leda till. De flesta elever förstår vikten av att tjäna pengar för att kunna leva men läraren vill även att de ska bli medvetna om att man inte bara lär sig för att tjäna pengar utan även för att må bra.

Den sociala kompetensen och att vara en bra kompis lyfts som viktigt i skolan tillsammans med matematik, läsandet och skriva. De äldsta barnens lärare anser att vad som är viktigt är en svår fråga, olika saker är viktiga i olika ämnen. Det är viktigt att våga testa, det är då man lär sig och det är viktigt att kunna se sitt resultat i relation till sin arbetsinsats. Samarbete, ta till sig kritik, att kunna prata för sig och jobba med olika personer lyfts också som viktigt.

(31)

31

När det gäller beslutsfattande poängteras framför allt två saker: att inte alltid tänka som kompisar utan att försöka känna efter vad man själv vill göra och att det är viktigt att även tänka på andras bästa när man bestämmer något. Majoriteten är vad många tycker och gemensamma beslut ska fattas på ett demokratiskt sätt. Det är även viktigt att tänka på vad syftet är med det som ska göras och vem man gör det för. De yngsta barnens lärare poängterar också att det är viktigt att göra klart för barnen att vissa saker måste man göra även om de inte är roliga. Barnen anser, enligt lärarna, att det ibland kan vara svårt att se nyttigheten i beslut som inte leder till något roligt. Rättvisa är också något som upplevs som mycket viktigt för barnen när något ska beslutas.

5.7 Sammanfattning

Barnen är på det klara med att man går i skolan för att lära sig saker, de äldre kan även koppla dessa kunskaper till ett framtida arbete. För att bli duktig på något är det viktigt att öva och det man är bra på kan man senare arbeta med, detta gäller även saker man lärt sig på fritiden. De intervjuade ansåg att bästa sättet att få ett jobb var att ta kontakt med en arbetsplats och bli intervjuad, man kunde också praktisera på olika arbetsplatser. För att lära sig ett yrke måste man enligt barnen gå på skola eller kurser eller ha tränat sedan man var liten. Barnen har klart för sig vad de tycker är roligt i skolan och på fritiden och vad de själva tycker att de är bra på. De har även en idé om vad de skulle vilja arbeta med i framtiden och de kan även förklara hur de kom fram till detta yrkesval. Barnen kan även koppla ihop det valda yrket med kunskap som behövs för att kunna utföra detta. Att definiera vad framtid är gör barnen på ett målande sätt. Uppfattningen om hur länge man egentligen går i skolan är också klar för barnen med mer detaljerad information från de äldre barnen. Efter skolan ska man jobba eller fortsätta i skolan, ett barn lyfter också in tankar om att det är då man skaffar lägenhet och en partner. När man gör sitt yrkesval är dock oklart, från nian till att man är tjugo år är förslag. Tankar kring beslutsfattande handlar mycket om att det är viktigt att tänka på andra när man bestämmer något och när man väljer ett framtida yrke är det framför allt viktigt att det är roligt. I barnens svar går det identifiera flera viktiga personer som kan sägas påverka på olika sätt beroende på vilka roller de spelar i barnens liv. Det handlar om sociala funktioner, undervisning, förebilder och identifiering av ett yrke.

Enlig lärarna tas tankar och diskussioner om yrken och framtid upp i undervisningen på olika sätt. Det kan vara genom att koppla kunskaper till vad man kan använda dem

(32)

32

till i framtiden eller genom att prata om vad det innebär att ha ett jobb. Det som lyfts som viktigt i skolan är den sociala kompetensen tillsammans med matematik, läsning och skrivning. När det gäller beslutsfattande betonas att det är viktigt att inte alltid tänka som kompisar och att även tänka på andras bästa när man bestämmer något.

(33)

33

6 Analys

I detta kapitel analyseras det empiriska materialet med hjälp av de teorier som presenterats. Sedan tidigare kursiverade ord kommer även här att kursiveras för att visa på empirins möte med teorin. Först används Supers (1990) teori om levnadslopp och levnadsutrymme för att försöka besvara frågan vilken beredskap barnen har att resonera kring framtid och yrken. Efter detta används Gottfredsons (1981) teori om begränsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory, SCCT (Brown och Brooks, 1996

)

för att svara på frågan om varför barnen resonerar som de gör.

6.1 Beredskap för karriärplanering

De intervjuade barnen befinner sig i det stadium av livet som Super kallar tillväxt eller barndom. När barnen tydligt uttrycker att meningen med att gå i skolan är att lära sig och att det är viktigt att öva mycket för att bli bra på något kan man säga att de besitter två av de färdigheter Super lyfter som viktiga att uppnå under detta stadium, att vara medveten om att det är viktigt att prestera i skolan och att utveckla en arbetsvana. Man kan även säga att detta är ett uttryck för utforskande som är mycket viktigt under de tidiga skolåren. Finns denna förmåga har man enligt Supers modell en beredskap att gå vidare i sin karriärutveckling. Att kunna umgås med andra bör enligt Super tränas i detta stadium och flera av barnen lyfter också detta som något som de anser är viktigt att lära sig. Även de intervjuade lärarna betonar den sociala träningen som något de anser viktigt.

Trots att barnen i undersökningen är unga har de ändå börjat spela olika roller(barn, elev, fritidsutövare) inom det som Super kallar levnadsutrymmet och de sätter alltså sig själva i relation till och resonerar utifrån dessa roller. Som barn relaterar de till sina föräldrar och kompisar, som elev kopplar de ihop resonemanget med skolan och läraren och som fritidsutövare ser de sig själva i de olika aktiviteter de är engagerade i. Den del av Supers teori som handlar om levnadsloppet placerar barnen i stadiet barndom. Karriärutveckling sker när en person är mogen att behärska de utmaningar som erbjuds. För att kunna fungera i rollerna som barn, elev och fritidsutövare som är tydliga i den

(34)

34

period som Super kallar tillväxt eller barndom krävs alltså att barnen anpassar sig till de uppgifter som är aktuella för detta stadium. Vid en jämförelse med de nio färdigheter som Super menar bör identifieras under barndomen kunde åtta definieras. Den egenskap jag inte funnit tydliga bevis på är nyfikenhet.

6.1.1 Utforskande och information

Genom att leka med kamrater och även leka att de utför yrken (elever i förskoleklassen som såg sig själva sälja smycken respektive vara en del i ett projekt som tog hand om skadade djur) har barnen startat sitt utforskande av den framtida yrkesvärlden. Även genom att iaktta hur någon arbetar (flicka 11 år med mamma som är lärare och god vän som har hunddagis) visar de att den yrkesförberedande mognaden har startat. Dessa tankar och resonemang kan även sägas visa prov på barnens medvetande vad gäller hur man skaffar och använder information om olika yrken. Man kan här se att barnen har tagit till sig av det resonemang som förts i skolan, att koppla kunskapen till vad man kan använda den till i framtiden.

6.1.2 Intresse och självuppfattning

En annan färdighet som enligt Super utvecklas under denna period är förmågan att bli medveten om vad man gillar och ogillar. Barnen kunde tydligt peka ut områden de hade

intresse för och även de som de själva ansåg sig bra på. De kunde även utveckla detta

resonemang och se hur de blivit bra på något och hur detta kan omsättas i framtida yrkesplaner och vad som krävs för att nå dit. De yngsta barnen hade till och med kommit längre i sina tankar än den intervjuade läraren trodde när de kunde se hur deras färdigheter inom ett visst område skulle kunna omsättas i ett yrke i framtiden. Man kan alltså säga att barnen genom att bli medvetna om sina intressen har börjat utveckla sina yrkesfantasier och yrkesintressen. De kan se sig själva i olika roller och situationer, detta visar att barnen utvecklat en självuppfattning. Ett av de mellanstora barnen såg hur hon själv tillsammans med några vänner drev en djurpark i framtiden. Varför man jobbar, meningen med att ha ett arbete kom även fram hos en av de äldre eleverna: ”… tjäna pengar, kunna leva ett liv och inte sova på gatan”.

6.1.3 Tidsperspektiv, kontroll och planering

Alla barnen utom en av de yngsta har någon form av tidsuppfattning som kan relatera till framtid. De frågor som handlade om framtid verkade förvirra henne och hon svarade på något annat istället (när man slutat skolan kan man göra en present till fröknarna eller gå hem). Att känna att man själv har kontroll över sin nutid och framtid visar ett av de

(35)

35

äldre barnen exempel på när han menar att han själv kan påverka vad som ska hända genom hur han uppför sig (man kan välja att inte få kvarsittning genom att: ”inte uppföra sig illa”). Barnen har även beredskap att föra resonemang kring tidsperspektiv och planering. Framtiden kan vara:” vad som kommer att hända om en minut, två dagar, en vecka” och framtiden innehåller utbildning och jobb. Ett av barnen kan även identifiera framtida familjemål (partner och lägenhet). Eleven med planer på att öppna en djurpark berättade att de börjat göra en ritning men att det hela: ”kommer att ta några år det är ju inte klart än”. En sista fas som barnen uppnår enligt Supers modell är att inse det viktiga i att planera och förmågan att fatta beslut. För att kunna planera krävs tillräcklig information, intresse och känslan att kunna kontrollera sin framtid samt ett

tidsperspektiv. Barnens beskrivningar av vad framtid är visar att de har skaffat ett tidsperspektiv. Att bli intresserad av framtiden är ett viktigt område för

karriärutvecklingen och ska enligt Super ske under uppväxten. Barnens tankar kring framtiden kan sägas vara exempel på att det börjat formas ett tidsperspektiv och en beredskap att fundera kring framtiden.

6.1.4 Nyckelpersoner

Identifierandet av nyckelpersoner finns även tydligt hos barnen, de kan peka på människor som på något sätt påverkat dem eller agerat som förebilder. Det är exempelvis en farmor, kompisens pappa och en berömd fotbollsspelare. Vissa av förebilderna kan även sägas ha hjälpt barnen att definiera vad man gör när man har ett visst yrke till exempel elektriker och lärare. Enligt Super är identifierandet av viktiga andra ett tecken på att det utforskande beteendet har lönat sig.

6.2 Kompromisser och begränsningar

De allra yngsta barnen har en positiv inställning till många yrken, en av flickorna kunde tänka sig en hel mängd olika yrken och såg ingen rangordning eller några hinder för att hon inte skulle kunna få ett av dessa yrken. De mellanstora och äldre barnen däremot hade börjat välja bort olika yrken. Av de mellanstora barnen ville inte flickan bli elektriker och pojken inte lärare och de äldsta ville inte arbeta i korvkiosk eller som städare. Detta skulle då kunna vara ett uttryck för att de har börjat begränsa sig enligt de kriterier som handlar om både kön och sociala värderingar. Enligt Gottfredson (1981)

kompromissar barn med val och vissa kompromisser gör att de väljer bort för dem

(36)

36

bort riskerar att aldrig mer dyka upp. När barnen berättar om långtgående planer på djurparker, karriärer som fotbollstjärnor och omhändertagande av sjuka djur har de, enligt Gottfredson (1981), ännu inte börjat kompromissa genom att avstå från de mest önskvärda alternativen till förmån för sådana som verkar mer realistiska.

6.3 Viktiga andra

Samtliga barn kunde definiera vad de ansåg viktigt att lära sig och deras svar stämmer tydligt överens med de svar som lärarna gav. Man kan nog säga att detta är ett exempel på att människor gärna upprepar beteenden som upplevs ge positiva förstärkningar i den miljö de agerar i (Karlsson, 2007). Modellinlärning kan alltså förklara elevernas svar här. Förebilders betydelser för inlärning, som enligt Bandura (Karlsson, 2007) spelar en viktig roll, är tydlig när barnen pratar om viktiga andra. Bandura betonar även betydelsen som modeller eller förebilder spelar för inlärningen. När det gäller modellens egenskaper är det främst tre faktorer som spelar in, närhet, auktoritet och likhet (Karlsson, 2007). Att som en flicka se sin farmor som en förebild är ett exempel på att det är modellens närhet som har påverkat henne. Lärare, tränare och föräldrar är personer som ofta dyker upp i barnens resonemang. Enligt Bandura (Karlsson, 2007) är denna typ av människor, som kan upplevas som auktoriteter på något sätt, mer effektiva som modeller än andra och det är tydligt i flera av barnens svar. Alla elever utom en nämner att de sysslar med någon sport på fritiden, detta innebär att deras tränare måste anses som en auktoritet som påverkar dem. När det gäller beslutsfattande märks det att eleverna återigen är påverkade av en auktoritet. Lärarna betonar vad de tycker är viktigt när man fattar beslut och eleverna upprepar ungefär detsamma, det är viktigt att ta hänsyn till alla, det ska vara rättvist för alla.

Vad gäller könslig likhet så blir denna tydlig när pojkarna pratar om manliga fotbollsstjärnor och kompisens pappa medan flickorna talar om kvinnliga programledare, farmor och föräldrarnas väninna.

Flera av de personer som barnen nämner kan sägas fungera som förebilder när det gäller att se sig själv i ett kommande yrke eller inspirera till drömmar om framtiden. Gottfredson menar att barn kompromissar på olika sätt beroende på i vilken ålder de befinner sig. När de har blivit sex år kommer könsroller in som en viktig faktor i barnens tankar. På det lilla urval som fanns i denna undersökning var detta tydligt när det gäller de förebilder barnen nämnde. Pojkarna talade om fotbollsspelare och

Figure

Tabell 1. Presentation av intervjupersoner

References

Related documents

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se

”Genrer är överhuvudtaget inte […] någon användbar kategorisering när det gäller att studera mediegestaltningar av funktionshinder, handikapp och funktionshindrade

The RL algorithm used by the DeepRL agent is called Q-learning, which is a model-free reinforcement learning technique (Gasser, n.d; DeepMind Technologies, 2016b;

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

När hjärtat vilar mellan varje slag fylls blodet på i hjärtat, trycket faller till ett minsta värde, som kallas diastoliskt blodtryck.. Blodtrycket kan variera beroende av

Därför är denna undersökning intressant för oss, eftersom att sociala mediers väg in i populärkulturen kan potentiellt lära oss något om hur andra fenomen, i vårt fall e-

Varje tillskott i befolkningen blir en tillgång, och ökar kommunens chans till överlevnad (Bräcke kommun 2006, Bräcke kommun 2008) vare sig personerna

Om socialsekreterarna hade haft kontakt med barn till föräldern med missbruk var det antingen i andra sammanhang vid till exempel hembesök eller samverkansmöten eller när