-my.
-.nju
^ ' T, fim -M * > ' 1 ■ , t -i « »%.;J
A jg.
S u s a n n e E w e r t ä r d o k t o r a n d vid E t n o l o g i s k a in s ti tu ti o ne n, Lunds U ni ve rs it et. M a r i a n n e L ie dho lm o c h G ö r a n L i n d b e r g ä r d o c e n t e r o c h u n i v e r s i t e t s l e k t o r e r v id S o c i o l o g i s k a institutionen, Lunds un iv er sit et .A n a l
Vikten a v kulturella över-
b ry g g a re i storstadens
integrationsprojekt*
av Susanne Ewert, M arian ne Liedholm & G öran Lindberg
E
f t e r a t t h a u t v ä r d e r a t inom den svenska regeringens storstadssatsning under åren olika projekt som utförts 1999-2004 i M almö, anser vi oss kunna dra några generella slut satser om vad som karaktäriserar framgångsrika m etoder för att åstadkomma integration. Viktigast är att kommunikationskanaler öppnas i vilka inform ation får flöda i alla riktningar. M en för att detta flöde skall bli verkligt förståelseskapande måste det finnas en grundläggande tillit mellan de inblandade t ex mellan nyinvandrade föräldrar och skolan eller mellan nyinvandrade och olika myndigheter. D etta sker effektivast på ett personligt plan där personer, som har förankring hos samtliga inblanda de, får en viktig roll som mellanhänder. D e senare har ibland haft olika benäm ningar som direkt pekat på rollens funktion. I M alm ö har de omväxlande kallats integrerare, brobryggare och linkworker. I andra fall har de ingen speciell titel m en fungerar* D e tt a ä r e n b e a r b e t a d v e r s i o n a v e n a rt ik el m e d s a m m a titel s o m p r e s e n t e r a d e s p å N o r d i s k a s o c i o l o g i k o n g r e s s e n i M a l m ö d e n 1 9 - 2 2 a u g u s t i 2 0 0 4 .
34
Vikten a v kulturella ö v e r b r y g g a r e i stors tad en s integrationsprojekt
ändå i praktiken som mellanhänder. De kan vara anställda, förtroendevalda, ”eldsjälar” eller helt enkelt aktiva medborgare. Vi föreslår term en överbryggare som samlingsbeteckning för per soner som, m edvetet eller omedvetet, hjälper skilda individer, grupper, myndighetsrepresen tanter, arbetsgivare etc att få tillit och kontakt med varandra med följd att en integrations- och förståelseprocess kan påbörjas.
I artikeln dem onstrerar vi överbryggarnas betydelse i olika avseenden m ed exem pel från såväl framgångsrika som mindre lyckade integrationsprojekt. Vårt syfte är att förmedla insikter om integrationsprocessens problem a tik, vilka egenskaper som överbryggaren bör ha och vilka förhållanden och villkor som bör råda för att resultatet skall bli det önskade. D å två av författarna är sociologer och en etnolog kom m er vi att peka på en del mer eller mindre uppenbara anknytningar både till etnologiska och sociologiska perspektiv. Inom sociologin bedöm er vi framförallt insikter från den sym boliska interaktionism en som fruktbara.
Mål och utfall för storstads-
satsningen_____________________
Storstadssatsningens övergripande mål att bryta utvecklingen mot allt större etnisk segregation har föga samband med de sociala projekt som genom förts inom dess ram sedan starten 1998. D etta är så gott som samtliga utvärderare av satsningen eniga om. Endast ett långsiktigt stadsbyggnads- program kan åstadkomma någon verklig effekt på bostadssegregationen. G enom att löpande se till att utbyggnaden av stadens bostäder, service,
kulturutbud, parker och arbetsplatser görs med hänsyn till att få stadsdelarna attraktiva för alla befolkningskategorier kan bosättningsmönstret på en ort förändras över tid. Knappast något av detta har ens påbörjats i storstadsområdena. Tvärtom har, om vi ser till M almö, som varit vårt utvärderingsobjekt, stadsutbyggnaden skett i de banor som m arknadskrafterna kan sägas ha utstakat. D etta innebär att det existerande seg- regationsmönstret blir styrande för vilken typ av bostäder som byggs och vilken service som förläggs i olika delar av staden. E tt undantag utgörs av utbyggnaden av Västra ham nen (B O - 01-stadsdelen) men här sker en ensidig satsning på bostäder för en mycket inkom ststark och avantgardistisk befolkningsgrupp.
Vi kan således konstatera att målsättningen att bryta segregationen hela tiden motarbetas av kommersiella krafter och en stadsplanering som i första hand är följsam dessa. Om sorgen om markvärdena blir i realiteten styrande för stadsplaneringen och det vore naivt att tro att ett program som storstadssatsningen skulle för ändra något i detta. Vad m an kan beklaga är att regeringens proposition som styrt uppläggningen av storstadssatsningen inte talat klarspråk om detta förhållande.
Flertalet av storstadssatsningens projekt har inriktats på att lindra oönskade effekter av den rumsliga segregationen samt att ge människor i invandrartäta och problemdrabbade stadsde lar ökade utsikter till integration i det svenska sam hället trots att segregationen hela tiden försvårar en sådan utveckling. Våra och de flesta andras utvärderingar har i praktiken haft detta som huvudperspektiv på projekten och inte i
vad mån de i något avseende förm ått bryta den etniska segregationen i våra storstäder.
U nder mer än fyra års tid har vi följt projekt som haft stöd från storstadssatsningen i Malmö. D e t har varit fråga om processutvärderingar, huvudsakligen av kvalitativ art, i vilka vi strävat efter att ge deltagarna kontinuerliga rapporter om vad vi tyckt oss se av framgångar, bakslag och hinder, allt betraktat m ot bakgrund av de lokala förutsättningarna i de olika stadsdelarna.1 Av uppenbara skäl har dessa rapporter inte haft som främsta mål att ge bidrag till en mer generell kunskap om integrationsprocesser i samhället och hur man eventuellt kan stödja dessa med ”social ingenjörskonst”.
I efterhand kan vi emellertid se att vi kommit att upptäcka, eller kanske snarare att återupptäcka, flera förhållanden som uppenbart låter sig län kas till socialpsykologisk teori och etnologiska perspektiv. D etta stärker iakttagelsernas validitet och gör att de kan ses som viktiga lärdomar inför fram tida satsningar. I denna artikel presenterar vi kortfattat några av iakttagelserna i generella termer samt konkretiserar dem genom att anföra exempel från vårt utvärderingsarbete.
Vikten av personliga länkar_____
Flera av storstadssatsningens projekt syftar till att göra fler invandrare delaktiga i det svenska samhället. Projekt för att få människor ut i ar betslivet har detta syfte utöver det uppenbara att minska invandrarnas beroende av ekonomiskt bistånd från samhället. M en hit hör även an strängningar att få fler personer att rösta i de politiska valen, att samarbeta med skolan, att
lära sig bättre svenska eller att rätt och slätt öka kunskapen om det svenska samhället.
Våra viktigaste iakttagelser har att göra med hur projekten förs ut och förankras i m ålgrupp erna. G ång på gång visar det sig att en skillnad mellan lyckade och misslyckade projekt ligger i hur väl m an lyckats skapa tillit och förståelse mellan de individer som man vill nå och fånga upp i en utvecklingsprocess och de aktörer som har ansvar för processen, antingen de nu är an ställda eller ideellt arbetande.
För att få igång en utveckling m ot större del aktighet måste kommunikationskanaler öppnas mellan dem som befinner sig utanför och oss som finns innanför det svenska samhället.2 Inte sällan visar sig detta vara en stötesten. Långvarigt utanförskap ger identitetsförlust och m indre- värdeskänslor. H opp som väckts och släckts ett flertal gånger ger så småningom missmod och apati. Annonser, anslag, flygblad och liknande massmediala informationskanaler kan som regel inte bryta tveksamheten till att öppna sig för kommunikation.
D et är inte m inst i detta sam m anhang som det visar sig vara utom ordentligt betydelsefullt att upprätta personliga relationer till individerna i målgruppen. D etta sker effektivast genom att personer, som har förankring hos samtliga in blandade, ges en viktig roll som mellanhänder. De senare har ibland haft olika benämningar som direkt pekat på rollens funktion. I M almö har de omväxlande kallats integrerare, brobryggare och linkworker. I andra fall har de ingen speciell titel men fungerar ändå i praktiken som mellanhänder. De kan vara anställda, förtroendevalda, ”eldsjälar” eller helt enkelt aktiva medborgare. Vi föreslår
36
Vikten a v kulturella ö v e r b r y g g a r e i s tor sta de ns int egrationsprojekt
term en överhryggare som samlingsbeteckning för personer som, m edvetet eller om edvetet, hjälper skilda individer, grupper, m yndighets representanter, arbetsgivare etc. att få kontakt med varandra med följd att en integrations- och förståelseprocess kan påbörjas.
Vi har tidigare uppm ärksam m at hur hus värdar under vissa förutsättningar kan få en utomordentligt viktig roll för att underlätta kom munikationen mellan boende och bostadsföretag (Liedholm and L indberg 1999). Storskaligt uppbyggda fastighetsförvaltningar som saknar denna mänskliga länk till de boende får ofta stora problem med sin skötsel och förlust av goodwill. D etta gäller i särskilt hög grad då stora delar av de boende även i övrigt har svag förankring i samhället (Liedholm and Lindberg 2002). Under senare år har man insett betydelsen av detta i flera bostadsföretag t.ex. i M KB i M alm ö och i SB i Stockholm, vilket lett till framgångsrika organisationsförändringar som inneburit att makt och m yndighet givits åt anställda som befinner sig bildligt och bokstavligt nära de boende.
Utvärderingarna av storstadsprojekten har visat att rollen som överbryggare är omistligt viktig i flera andra situationer då människor, som av en eller annan anledning står långt ifrån varandra socialt sett, behöver samverka eller informeras. Färska exempel på hur viktiga överbryggarna kan vara för att få igång och vidmakthålla en utveckling m ot bättre förstå else återfinns i våra senaste rapporter som avsett utvärdering av projekt för att sprida hälsoinforma- tion respektive för att öka invandrarföräldrars samverkan med skolan (Ewert 2004; Liedholm & Lindberg 2004).
Munkhätteskolan, som ligger i en invandrartät stadsdel i Malmö, uppvisar den vanliga bilden av stora svårigheter att få till stånd ett förtroendefullt samarbete med föräldrar och elever som invandrat till Sverige under 1990-talet och som ännu har stora problem m ed det svenska språket. U nder våren 2003 startades ett projekt med deltagande av tolv arbetslösa m en högutbildade personer som hade sitt modersmål i de språkgrupper som var närmast aktuella (albanska, serbokroatiska/ bosniska,persiska, kurdiska och arabiska).3 Flera av dem hade lång erfarenhet som pedagoger i sina hem länder och de övriga representerade yrken som arkitekt, inredningsarkitekt och na tionalekonom. E fter en trevande start där fyra av de ursprungliga deltagarna slutade, kom man under hösten 2003 fram till arbetsformer som i långa stycken tycktes oss fungera väl, även om där också fanns begränsningar som främ st hängde samman m ed det svenska skolsystemet och den rådande skolkulturen. D eltagarna i projektet kallades för linkworker och de har haft ett uppdrag som inneburit att en tredjedel av tiden förutsatts avsättas till arbete med elev erna i skolan, en tredjedel användas till kontakter med föräldrarna och en tredjedel ägnas åt egen utbildning.4
Av de många positiva effekter5 av projektet som vi kunde iaktta vill vi här framhålla vad som åstadkoms i kontakten mellan skola och föräld rarna. A tt detta är en betydelsefull länk kan inte nog poängteras. ”D et är A och O att man har en bra dialog med föräldrarna. Vi kan jobba oss blåa här i skolan om vi inte har stöttning och förståelse från föräldrarna”, sa en lärare.
För att upprätta kontakten m ed föräldrarna
hade deltagarna instruktion att använde alla upptänkliga kanaler och inte minst personliga på tryckningar genom telefonkontakt och hembesök. E tt inslag i arbetet var också att m an la upp en
serie träffar m ed föräldrarna6 som bestod av en gemensam session där svenska var huvudspråket följt av m öten i de olika språkgrupperna.
Vår tolkning av projektets resultat är att det inneburit att kontakterna mellan skolan och föräldrarna har ökat. M an håller på att bygga upp en varierad och ”naturlig” föräldrakontakt, som inte innebär kontakt enbart när problemen tornar upp sig. Föräldrarna blir bättre inform e rade om skolan, de blir påm inda och uppringda i olika samm anhang och kan lättare följa m ed i skolans arbete och på olika sätt stötta barnen i deras skolarbete. Barnen stimuleras att bete sig bättre i skolan när det finns vuxna personer där som har egen erfarenhet av och kontakt med två av barnens viktigaste världar - hem m et och skolan. Barnen och föräldrarna får stöd i överbryggandet mellan två kulturer, ursprungs kulturen och den svenska.
Betydelsen av ömsesidig respekt och förståelse mellan skola och hem accentueras. Föräldrarna får en bättre chans att sätta sig in i och förstå det svenska skolsystemet och skolan får ökad möjlighet att sätta sig in i föräldrarnas/barnens situation och deras kunskap och inställning till den svenska skolan. Föräldrarnas betydelse för skolarbetet poängteras. Vad som händer i skolan beror inte bara på skolan. Skola och föräldrar träffas oftare, vilket också innebär att föräldrarna träffas oftare och sinsemellan kan diskutera och stärka varandra. Festerna leder allmänt till ökad social samvaro och ökat välbefinnande. Lärarna
har lättare kunnat både delge sin syn på eleverna och situationen och tillägna sig föräldrarnas syn. O kad samsyn och ökat samarbete om elevernas bästa har kunnat inledas. A kuta problem har kunnat tas upp i det akuta skedet.
D et är viktigt att inse att linkworkerns insats inte främst är av språklig art, även om kunskaper i såväl svenska som de aktuella modersmålen är nödvändiga för att något skall ske. Linkworkern har kunnat bidra inte bara med språklig tolk ning utan även med kulturell översättning eller kulturellt klargörande. D etta har varit viktigt för att förmå föräldrarna och lärarna att förstå varandras perspektiv vilket utgör en god grund för ett förtroendefullt samarbete.
Vårt andra exempel demonstrerar tydligt hur viktig denna kulturella dimension är då vi vill skapa förståelse för och insikter i hur man bör leva och bete sig för att öka utsikterna för ett gott liv i det svenska samhället och för att det svenska systemet för frisk- och sjukvård skall kunna fås att fungera även för ”nysvenskarna”. H älsoinform atörsprojektet har pågått sedan 2001 i M alm ö och innebär liksom i det före gående exemplet att m an rekryterat arbetslösa högutbildade invandrare, i detta fall personer som både har erfarenhet av hälso- och sjukvård i sina forna hem länder och som är väl förtrogna med strukturerna i den svenska vården.
H älsoinform atörernas främ sta uppgift är att etablera kontakt och inform era om hälsa och egenvård men fungerar även som en resurs vid vårdcentraler m ed m ånga sökande m ed ursprung i andra kulturer och samhällen än det svenska. Förutom vårdcentraler verkar hälso- inform atörerna m ed preventivt hälsoarbete på
38
Vikten a v kulturella ö v e r b r y g g a r e i stors tad en s int egrationsprojekt
m ötesplatser, öppna förskolor, skolor och så
kallade fysiotek.7
Ja det är lustigt hon går in liksom på något sätt och det hakar i.
M ed de orden beskiver en inform ant hur hälso- inform atören har lyckats förmedla strukturella skillnader mellan det forna hem landets sjuk vård och den svenska. M ånga gånger börjar inform ationen om hälsa just i en förståelse av samhälleliga strukturer, t.ex. att m an på vård centralen tar en num m erlapp och väntar på sin tur för att sedan få träffa en sjuksköterska. Efter m ötet med sköterskan kan det vid behov bli fråga om att få en läkartid. Bestämmelserna kan tyckas enkla att förstå och följa men kan i m ötet m ed vårdsökande som har erfarenhet av ett annat sjukvårdssystem skapa problem. M an kan t.ex. kräva att bli om händertagen omedel bart och då absolut inte av en sköterska utan av en doktor.
V i har pratat och informerat m en det är ingen som har litat på vad vi har sagt. U tan m an har fortsatt till en annan vårdcentral och försökt få tag på en annan doktor eller återkomm it hit igen. D e t har varit mycket tid som har gått åt till rent tjat därför att man inte har kunnat få förtroendet. D e t har varit jättejobbigt m en det är jättebra nu.
Förtroendet som inform anten talar om kan be traktas ur två aspekter. I ovanstående fall hade det inte fungerat med en tolk, eller ens med en sjuksköterska från samma land, det var inte den sortens språkförbistring som var problemet. H är behövdes en person m ed kunskap om båda
sjukvårdssystemen som dessutom hade mandat att föra det samtalet. I egenskap av sin profes sion hade hälsoinformatören det m andatet till
skillnad från den övriga vårdpersonalen. D en nya kunskapen om den ”svenska” sjuksköterskans kompetens 'hakade”inte i förrän hälsoinforma tören kunde relatera förståelsen till erfarenheter i hemlandet och klargöra skillnaden. Först då fick sjuksköterskan förtroende och det blev tydligt att reglerna inte handlade om rasism utan om att sköterskor utbildade i Sverige har en högre kompetens än sköterskorna i hem landet och att bestämmelserna är lika för alla som söker hjälp genom vårdcentralen.
A tt haka i och skapa förtroende är nyckel begrepp för a tt tolka h u r en fram gångsrik överbryggare arbetar. D etta äger förmodligen sin riktighet i alla situationer när kom m unika tion önskas mellan individer och grupper som kom m er ur olika sociokulturella grupper. M ed ökat sociokulturellt avstånd och m ed större skillnader i tidigare livserfarenheter ökar också behovet av överbryggning inom flera områden i samhället (skola, arbetsliv, hälsovård, politik etc.). Invandringen under 1990-talet från A frika och Asien till i synnerhet större svenska städer har
accentuerat detta behov.
Vår uppfattning är att mycket av kraften i rollen som överbryggare blir begripligt i per spektivet av den symboliska interaktionism en.8 D en identitetsförlust som ofta blir följden av att flytta till ett främ m ande land gör individen öppen för en sekundär socialisationsprocess där överbryggaren kan få en viktig roll som ”the significant other”.9 E n mycket vanlig erfaren h et är att invandraren känner sig negligerad och osynliggjord i kontakterna med det svenska samhället. Inget av det som han eller hon uträttat tidigare i form av examina eller yrkeserfarenheter
tycks ha något värde i den nya kontexten. För att kunna bygga upp en trygg identitet i det nya landet kan individen behöva hjälp med att bli sedd av någon som redan har ett fotfäste i samhället. Vi kan se att projekt som har ett in slag av mentorskap av detta slag ofta får en stor betydelse för de berörda och att projekt som inte försöker knyta personliga band till individerna inte sällan slutar i fiaskon.
Rollen som överbryggare ställer naturligtvis också krav på särskild kompetens och på särskilda villkor för att fungera väl. G od språkkunskap, kulturell och social kompetens hör hit. D et är vidare mycket viktigt att överbryggaren kan skapa sig respekt och förankring både på den ”svenska sidan” och den ”främ m ande”. Sist men inte m inst är det fråga om att överbryggaren har m andat, vilja och förmåga att agera själv ständigt för att få igång och vidmakthålla en kommunikationsprocess mellan ”oss” och dem som ännu står utanför. D etta tem a återkommer vi till i slutet av artikeln.
Starka och svaga nätverk_______
I vår u tv ärd erin g av sto rsta d ssa tsn in g e n i M alm ö har vi uppm ärksam m at och diskute rat starka respektive svaga nätverks betydelse för integrationsprocessen och möjligheten att strategiskt använda sig av dem för att uppnå ökad integration. D en grova uppdelningen i svenskar och invandrare är uppenbar, men också en mera specifik fragm entering efter religion, etnisk tillhörighet och klaner är påtaglig i de invandrartäta stadsdelar vi utvärderat och kom munikationen mellan dem inte sällan obefintlig
eller liten, ibland även fientlig snarare än vänlig. Svårigheterna att mötas och kommunicera kan bero på etniska och kulturella skillnader, brist på förenande m ötesplatser respektive gem en samma angelägenheter, ovana att konfronteras med varandra etc.
Vi har också observerat specifika intressegrup per, såsom boendegrupper, kulturella föreningar etc., vilka med varierande kraft och dito konse kvenser haft betydelse för utvecklingen. O fta har de bidragit till ökad integration, men vid några tillfällen har de varit ett hinder för integrationsar- betet. G rupper och föreningar kan vara så slutna att ingen spontant kan ta sig in i dem, medan andra kan vara vidöppna och välkomnande. E n del av de fenomen och den utveckling vi sett kan, menar vi, med fördel diskuteras och förklaras i term erna av starka och svaga nätverk.
E tt nätverk kan vara starkt, svagt eller från varande. Nätverkets styrka har enligt Granovetter samband m ed en kom bination av tidsåtgång, emotionell intensitet, intim itet och ömsesidig het.
The strength o f ties is a (probably linear) com bination o f the am ount o f tim e, the em otional intensity, the intim acy (mutual confiding) and the reciprocal services which characterize the tie. (Granovetter 1973)
N är m an talar om starka nätverk och strong ties tänker man oftast på mindre och i sammanhanget väldefinierade grupper, medan de svaga nätver ken och ”weak ties” leder tankarna till relationer mellan grupper, och till grupper som inte defi nieras som primärgrupper. E tt kännetecken för de svaga nätverken är att de på ett funktionellt sätt förenar en m ängd m änniskor utan att vare
4 0
Vikten a v kulturella ö v e r b r y g g a r e i st ors tad en s int egrationsprojekt
sig stänga inne eller exkludera människor. Fler människor kan således nås genom svaga än starka nätverk. I de svaga nätverken kan man förenas kring något behov, tem a, intresseom råde etc. men också pragmatiskt och instrum enteilt dra nytta av nätverkets olika förgreningar. D etta göra det svaga nätverket gynnsam t med tanke på kom m unikation och praktisk nytta.
M öjligheten att få kontakt med olika delar av samhället får antas öka om det finns ett utbrett svagt nätverk. E n betydelsefull aspekt m ed hän syn till integrationsprocessen är att svaga länkar fungerar som broar mellan olika gruppkonstel lationer och förmedlar kom m unikation mellan indirekta kontakter, medan starka länkar inte har den funktionen. Personer med tillgång till många ”weak ties” har således goda chanser att nås av olika slag av inform ation och influenser genom de olika kontakter och lokala broar de har kontakt med. D etta innebär att de svaga nätverken är betydelsefulla både som förbindelse- skapande länkar och som humaniserande faktor. D et finns dock ingen anledning att sätta dessa nätverk em ot varandra, båda behövs. D e starka nätverken är betydelsefulla i det individuella sammanhanget, men kan sett i ett samhällsper spektiv innebära fragm entarisering istället för integrering (G ranovetter 1973).10 Förekomst av och m anipulering av svaga nätverk skulle således kunna vara en förutsättning för eller åt minstone underlätta en gemensam ansträngning för gemensamma mål, eller integrations- och com m unity-arbete.
Utveckling och aktivering av svaga nätverk menar vi kan ske på olika sätt beroende på be tingelserna, m andatet och anpassningen eller
flexibiliteten, något som vi ska exemplifiera nedan. E n gemensam nämnare är dock att ledarna, de som arbetar som linkworker eller överbryggare, har förtroende hos olika parter och m andat att nyttja redan befintliga broar respektive stimulera byggande av nya broar till och mellan nätverk där m edlemmarna är isolerade i sin egen krets. E tt aber är att förtroende och nätverk, som Granovetter poängterar är tätt sammanbundna. (Granovetter 1973.) Förtroende byggs ofta upp i den nära kontakten eller genom att någon man har kontakt med kan garantera personens trovärdighet. E tt svagt och öppet nätverk kan således underlätta uppbyggnaden av förtroende medan ett fragmentariserat nätverkssystem kan försvåra möjligheten att skapa brett förtroende och arbeta effektivt som linkworker eller över- bryggare.
Hyllie är en stadsdel i M alm ö med förhål landevis enhetlig struktur och sammanhållna grupper. H är har m an i det lokala utvecklingsar bete som genomförts inom storstadssatsningens ram i hög grad utgått från de gemenskaper som finns i form av släktskaps, språk- och nations- grupper och riktat åtgärderna specifikt m ot tre invandrargrupper. Tonvikten har legat på att utnyttja den starka solidaritet med varandra som ofta präglar det vi kallar starka nätverk.11
A tt få igång och knyta kontakter med starka nätverk kan vara ett medel att snabbt och effek tivt sätta igång att arbeta med integrationsmålet, vilket vi anser demonstreras av integrerarnas insatser i Hyllie. Integrerarna som motsvarar vad vi kallar överbryggare, har varit tre till antalet. D e har representerat samma etniska härkom st som målgrupperna och i princip koncentrerat
sig på att nå och engagera ”de egna”. G enom intensiva och nära kontakter har de nått ut till m ånga inom nätverkskretsen och fått deras förtroende. Nya interna aktiviteter och n ät- verkskonstellationer har bildats, tex. kvinnliga nätverk, i avsikt att stärka grupperna med ökad integration i sikte. I första hand har man såle des ökat och förtätat länkarna inom det egna nätverket och med integrerarens hjälp arbetat m ed att underlätta gruppens kontakt med det svenska samhället. Avsikten har dock också varit att man bland annat med de tre integrerarnas hjälp efterhand ska bygga fler broar både m el lan de invandrargrupper som varit satsningens specifika målgrupp och med grupper eller indi vider utanför denna krets. Erfarenheterna visar att det under de betingelser som gällt i detta område, dvs en stark koncentration av några koncisa invandrargrupper, kan vara fruktbart att strategiskt rikta in sig på dem.
D et finns dock också en risk med att i hög grad fokusera på de starka nätverken, nämligen att de lätt utesluter dem som inte passar in i de sociala kategorier som utgör deras bas. D etta kan bilda grogrund för utanförskap och konflikter. För att få en mera spridd integration behövs de brobyggande och instrumentelit verksamma svaga nätverken. D e behövs inte m inst för att idéer, influenser, och inform ation ska kommuniceras utanför den egna kretsen.
I Södra Innerstaden i M almö, som varierar starkt såväl fysiskt, socialt som befolkningsmäs sigt, har stadsdelsförvaltningen tagit geografiska delområden och intressegemenskaper som u t gångspunkt för nätverksbyggandet, snarare än den etniska tillhörigheten. Genom att dra nytta
av de föreningar och intressegrupper som redan finns och arbeta för att öka utbudet av olika aktiviteter och träffpunkter har m an försökt anknyta till befolkningens varierande intressen och behov. Även i denna stadsdel har m an an vänt sig av överbryggare av olika nationaliteter, motsvarande en del av den mängd nationaliteter som finns representerade i stadsdelen inklusive den svenska, och utlokaliserat dem i delområ den och träffpunkter, kvarterslyft, m ed uppgift att kom m a i kontakt med invånarna och skapa en ökad dialog både mellan invånare och m yn digheter och mellan invånarna själva, allt med ökad integration i syfte.
L in k w o rk ern eller överbryggaren skulle fungera som en förmedlande länk. Ansatsen kan sägas ha gått ut på att stimulera svaga nätverk, i vilka grupper av invånarna har kontakt med varandra endast i begränsade avseenden som bestäms av den aktivitet som man samverkar i. G enom att en del av individerna deltar i flera av aktiviteterna länkas de ändå till varandra, direkt eller indirekt, om än m ed lösare band än i fallet m ed starka nätverk. G ranovetter12 beskriver denna situation som mindre konfliktskapande och mer i samklang med vad som kan ses som god livskvalitet i den urbana samhällsmiljön. D e svaga nätverken är både förståelseskapande och funktionella. A tt samlas kring ett intresse eller ett behov betyder att man skaffar sig en associativ identitet,13 som innebär en tillhörig het och anknytning som m an kan ha utan att behöva ge avkall på sin ”ursprungliga” identitet. Varje associativ identitet ger dock ett tillskott
till den ”egna” identiteten och förhoppningsvis också en ökad förståelse för andras identiteter.
42
Vikten a v kulturella ö v e r b r y g g a r e i st ors tad en s int egrationsprojekt
Satsningen på de svaga nätverken har passat bra i Södra Innerstaden m ed sin mångfacetterade struktur. D et har också funnits många redan etablerade svaga nätverk att utgå ifrån, stärka och sammankoppla.
E n jäm förelse m ellan H yllie och Södra Innerstaden visar således hur olika m etoder kan användas beroende på vilka betingelser som gäller.14
V iktigt är dock, menar vi, att de svaga nät verkens förenande och brobyggande funktion till slut kom m er in i bilden.
... the point is that weak ties serve important life -n e e d s o f ind ivid u als w h ich ca n n o t ordinarily be m et through strong ones. In addition to em otional needs, these connect the individual w ith at w ider com m u nity than his im m ediate circle, m aking possible mobility, opportunity, participation in com m u n ity-w id e activities and organisation, and a general sense o f integration into wider community. (Granovetter 1982)
Vi har också i flera sammanhang sett exempel på hur lokala grupperingar eller redan etablerade boendeeliter kan vara ett hinder istället för en tillgång i arbetet med en boendedialog. D etta kan bland annat bero på att det finns gamla problem mellan grupper att bearbeta, men en förklaring kan också ligga i att det handlar om s.k. starka nätverk, som är trygghetsskapande genom sitt inneslutande, vilket kan m inska benägenheten att öppna sig utåt och öka ge-
nom släppligheten.15
A andra sidan är kanske dessa starka nätverk, denna hom ogenitet, tryggheten i något, för utsättningen för att ett utbyte och en kontakt mellan människor och grupper ska kom m a till stånd. ”Gruppens sammanhållning stärker dess
m edlem m ar och de starkaste medlemmarnas am b itio n och rö rlig h e t frig ö r g ru p p en ”. 16 Svårigheten att skapa ett möte blir uppenbar om detta möte innebär ett hot m ot det man står för. U r integrationssynpunkt är dock stimulansen av ”weak ties”, eller svaga nätverk, eftersträ vansvärt. E tt område rikt på starka nätverk är inte självfallet väl sammanhållet, det kan vara fragm enterat. D e svaga nätverken behövs som brobyggare och förenande länkar, de fungerar bättre som förmedlare av kontakter, information och tjänster än de starka. Teorin om de svaga nätverkens betydelse är i viss m ån bestickande, då den motsäger teorier om alienation som en
effekt av nätverkens försvagade karaktär.17
H är är det snarare det m otsatta som gäller. D e svaga nätverken motverkar alienation, men uppkom sten av svaga nätverk kan stimuleras av respekt och trygghet i en egen grupp och upp levelsen av att deltagandet sker på någorlunda likvärdiga villkor.18
Ledarskapets betydelse_________
D e goda resultat man erhållit i nätverksbygget har hög grad berott på att m an haft språk- och kulturkompetenta och även i övrigt kompetenta linkworker, som haft m öjlighet att uppfylla kriterierna för ett bra ”link work”; personliga kontakter, förtroende hos olika parter och m an dat att agera.
I en av de stadsdelar vi studerat, Fosie, har de ansvariga i hög grad använt sig av redan etablerade nätverk och organisationer, vars sammanhållning skapat en hel del fram gångs rika projekt, speciellt inom kulturområdet, men
också haft en tendens att verka utestängande. Delegering till föreningar och en i övrigt förhål landevis passiv insats i nätverksarbetet menar vi har varit en av anledningarna till att man i Fosie fått kontakt med förhållandevis få invandrare. D e ”resurspersoner” eller överbryggare som an ställdes för att stimulera boendedialogen hade enligt vår bedöm ning inte tillräckligt m andat att gå in och länka och aktivera. Processen är de boendes, hävdade man, och då bör de anställda ligga lågt och akta sig för att initiera och styra. H äri ligger ett dilemma, överlåtelsen av proces
sen till de boende kan verka oantastlig, m en för att processen verkligen ska bli de boendes krävs information, uppm untran och hjälp att starta. Processen bör både skapas och utvecklas i en dialog och är ett gem ensam t ansvar. Ansvaret för att den kom m er igång och hålls vid liv vilar dock tungt på institutionen. Overbryggarens uppgift är att ”haka i”, att fånga upp idéer och kontakter från invånarna och verka för att de uppmärksammas, respekteras och får effekt, men också att haka i och förmedla de intentioner, idéer och förhoppningar som uttrycks från sam hällets politiska och förvaltande organisationer och sätta dess olika parter och nivåer i dialog med varandra.
I Södra Innerstaden förändrades överbryg garnas roll i takt m ed de erfarenheter projektet genererat. E n erfarenhet som m an omsatte i praktik var att överbryggaren inte bara fick vara en länk som fanns till och som kunde komma till användning först efter invånarnas initiativ. Overbryggaren måste aktivt undersöka terrängen och initiera åtgärder och verksamheter. D etta be höver inte tolkas som styrning utan kan tvärtom
betraktas som en viktig del i en demokratiprocess. T ill överbryggarens uppgift kan teoretiskt sett ligga att lösgöra förm ågan (ability), d.v.s av saknad av inre hinder, och koppla samman den med möjligheterna (possibility) d.v.s. avsaknad av yttre hinder 19 . För att klara av detta, eller snarare närma sig denna uppgift, krävs en aktiv snarare än en inväntande insats. Overbryggaren får inte vara en länk som på grund av tveksamhet över sitt m andat kan fördröja utvecklingen, utan en länk som snabbt både kan fånga upp initiativ och problem och leda dem vidare, antingen med egen kraft eller genom kontakt m ed relevanta parter. Tydliggörande av uppgiften, synlighet i rollen och aktiv och samlande funktion är dels ett led i effektiviteten, dels en förutsättning för förtroendet. Förtroendet, en av grundförut sättningarna i överbryggarens arbete, bygger på trovärdighet och förutsägbarhet. M an måste veta vem man litar på och ha möjlighet att förutse vad denne står för.
I projektet med linkworker i Munkhätteskolan i M alm ö uttrycktes också, i varje fall initialt, problem med ledarfunktionen. Projektanställda linkworker fick själva ”känna sig fram ” till sin plats och uppgift. M andatet att vara linkworker var tilldelad, m en vilken ställning m an skulle inta eller vad som ingick i uppgiften var inte klargjord för vare sig linkw orkerna, annan skolpersonal eller föräldrar, vilket skapade osäkerhet och rädsla hos linkworkerna för att tram pa över gränsen och vålla förtret istället för att vara till nytta. D en oklara rollen ledde också till ett visst ifrågasättande hos delar av lärarpersonalen.
I sam band m ed studien av hälsoinform
44
Vikten a v kulturella ö v e r b r y g g a r e i sto rs tad en s int egrationsprojekt
törerna har m andatet och uppgiftens innehåll och gränser också diskuterats. E nligt vad som fram kom m it i intervjuerna så var det till att börja med många och ibland skeptiska frågor kring hälsoinformatörernas roll, t. ex. inom bar navårdscentralen. Oroliga röster har höjts för att hälsoinformatörerna skulle komma att ta över t.ex. barnsjuksköterskornas funktion: För det är ju vårt arbete att ha rätt att informera om t. ex. kost. D en ängslan har också avspeglats i m ötet mellan hälsoinformatörerna och den övriga personalen. Hälsoinform atörerna har ibland fått känna av gränsdragningen mellan rollerna på ett märkbart sätt. Även om tiden visat att hälsoinformatörernas inform ation har varit ett gott kom plem ent och inget annat, finns en viss reservation kvar./# det som är hindret är ju språket men det är ju också det som är tillgången, säger en informant.
A tt inte förstå språket utan att vara hänvisad till vad hälsoinformatörerna själva berättar att de sagt skapar således osäkerhet. D et är väl det här lite att man gärna skulle vilja veta exakt vad de sa och hur de gjorde.
Uttryckt på annat sätt handlar det om förtroende, att våga lita på att hälsoinformatörerna inte bara har den utbildning som krävs, utan också fullt ut tillägnat sig svenska norm er och föreskrifter.
D etta visar att hälsoinformatörernas roll har varit otydlig och säkerligen bidragit till att det varit extra svårt att veta vad uppdraget gått ut på. E n inform ant menar att hon sett att det är svårt för hälsoinformatörerna att komma in och känna sig som ”en i gänget”. De problem som framförts vad gäller m ötet mellan hälsoinform atörerna och målgruppen kan till stor del hänföras till otydlighet i introduktionen av hälsoinform a
törernas uppdrag och roll såväl i förhållande till hälsoinformatörerna själva, till målgruppen som till den ordinarie personalen.
Betydelsen av att överbryggarnas uppgifter och m andat är tydliggjort, är byggt på förtro ende och ger utrym m e för självständigt och aktivt handlande framgår tydligt i de studier vi gjort av ”överbryggare” verksamma i olika sam manhang och funktioner. D et gäller såväl överbryggare vars uppgift och målgrupp har en bred spännvidd och överbryggare vars uppgift och målgrupp är mera specifik.
Vår betoning av att överbryggaren måste utöva ett aktivt ledarskap får inte uppfattas som att vi förordar en auktoritär ordning. M änniskor från en del kulturer är vana vid att ledare har en mycket auktoritär hållning och detta kan, i varje fall initialt, försvåra etablerandet av en demokratisk ledarstil. M en vi har sett att ett a u k to ritä rt ledarskap ger om m öjligt ännu större problem än vad frånvaron av ledarskap ger när det gäller uppgiften att starta en inte grationsprocess. D et är ju inte fråga om att man skall utföra en ”com m andoraid” eller om att få en organisation att prestera resultat. Vad som önskas är att m änniskor av fri vilja kom m uni cerar och samverkar i ett civilt samhälle. För att åstadkomma detta fungerar inget annat än en demokratisk ledarstil.20
Vikten av kontinuitet___________
L ed n in g sfu n k tio n e n s eller överbryggarens betydelse och betydelsen av kontinuitet och förutsägbarhet demonstreras också av en boende förenings öde. Boendeföreningen Leonard var till
att börja med finansierad av storstadssatsningen, höll till i en lägenhet i ett invandrartätt bostads område med en boende med invandrarbakgrund som effektiv linkw orker inom kvarteret och länk till storstadssatsningen och dess kanaler. Föreningens verksamheter riktades i hög grad till kvarterets många barn, men aktiviteter för vuxna och gårdsarrangemang anordnades också. Utvecklingen såg mycket positiv ut, inte m inst då bostadsföretaget också ställde sig bakom projektet.
E n process hade kom m it igång i vilken bo ende, bostadsföretag och föreningar strävade åt samma håll, betraktade sig själva och varandra som resurser och försökte göra det kortsiktiga projektet till ett långsiktigt åtagande.
För att garantera fortsättningen bildades ett kooperativ, med inslag av för boendeföreningen något udda deltagare, och en ny och mera publik lokal iordningställdes som mötesplats. I detta läge såg vi en samverkansspiral på väg uppåt, men insåg också att det fanns en fara i den nya kon stellationen. Tillväxten i en samverkansspiral kan hotas från tre håll: ovanifrån (av samhället och institutionerna), nedifrån (av olika grupperingar) och inifrån (av en förstelnad organisation).21 H ittills hade samhället och institutionerna varit ett stöd, grupperingarna hade m an haft med sig och organisationen hade varit dynamisk. M ed ansträngd ekonomi fanns det en uppenbar risk att vissa boendes behov och intressen skulle kom m a att missgynnas. Sam gåendet och u t flyttningen från den lilla lokalen, som låg inne i kvarteret, innebar att barnen inte kom i samma om fattning som tidigare.
D e n boende som tidigare fu n g erat som
överbryggare fick inte behålla sin uppgift, vil ket innebar att det förtroende som i hög grad vilade på honom inte längre kunde utnyttjas. Boendeföreningens bakgrund och tillblivelse blev irrelevant och fram tiden allt mindre för utsägbar, vilket bäddar för misstroende snarare än förtroende.
De boendes, inte minst barnens, intressen och behov var en viktig del i spiralens inre drivkraft, en del som genom överbryggarens påtvingade reträtt kom i skymundan. Samverkans spiralens uppgång hotades av de andra intressenterna i kooperativet och av kooperativets ekonomiska situation. I och med att överbryggaren, som hade goda kontakter m ed de boende och som han ti digare trodde också m andat hos andra relevanta parter, inte fick behålla sin ställning, föll i princip hela grunden för samverkansspiralen.
E n tillsatt överbryggare är inte oersättlig som person, men det förtroende han ellerhon byggt upp och den förmåga till överbryggande han eller hon besitter kan inte bara slängas bort. A tt tvångsmässigt bryta den länken innebär att man också skär av länken till dem som gett honom sitt förtroende. E n tillsatt överbryggare måste givetvis kunna få en efterträdare, men i så fall måste förankringen i olika led beaktas, förtro endet åter byggas upp (genom att människor är införstådda med förändringen och genom egen kontakt bedömer den nye överbryggaren som kom petent och trovärdig eller genom indirekta kontakter försäkrar sig om att personen har de rätta kvaliteterna) och mandatets innehåll och kraft tydliggöras. I annat fall blir spiralen nedåt gående och nätverksbygget forsvagas eller riskerar landa i ett fragm enterat eller negativt nätverk.
46
Vikten a v kulturella ö v e r b r y g g a r e i s tor st ade ns integrationsprojekt
Slutord________________________
M ed assimilation avses att en minoritetsgrupp helt uppger sin gamla kulturella identitet och blir ett med majoritetskulturen. D etta är som bekant inget som eftersträvas i den svenska invandrar politiken, i varje fall inte om man går efter vad som officiellt sägs och skrivs. I stället framförs en multikulturell ideologi där olika etniska och kulturella grupper anses kunna leva tillsammans med bibehållna identiteter men utan diskrimi nering. I praktiken bjuder majoritetskulturen starkt motstånd mot denna ideologi, oftast i form av vad vi kan kalla strukturell diskriminering, vilken tar sig flera uttryck. A tt svenska språket utgör den närmast självklara norm en i arbets livet är ett exempel som knappast är ifrågasatt. A ndra former är mer försåtliga t ex de som har att göra m ed kontaktnät och ”tyst” kunskap om hur man bör bete sig för att bli sedd.
Integration i ett samhälle som samtidigt vill vara multikulturellt måste innebära att medlem mar ur en m inoritetsgrupp kan leva jäm likt och utan diskriminering i det civila samhället tillsam mans med andra grupper. Vi vet att detta är ett svåruppnåeligt ideal som förmodligen alltid kom mer att kräva kompromisser. Storstadssatsningens projekt har ofta haft integration i denna mening som mål och vi har här fram fört synpunkter på vad som varit framgångsrikt respektive mindre lyckosamt för detsamma.
U tan kommunikation mellan grupperna kan ingen utveckling som leder till integration ske. D etta är närm ast ett självklart konstaterande vars sanningshalt knappast behöver styrkas av särskilda undersökningar. D en viktiga frågan är istället hur denna kommunikation skall komma
igång, underhållas och riktas för att få avsedd verkan. Vår artikel har handlat om detta.
Vi har för det första konstaterat att det vi kallat överbryggare eller linkworker ofta har en viktig roll i integrationsprocessen. För att fylla rollen bör dessa personer kunna arbeta på ett person ligt plan nära individerna som skall integreras samtidigt som de har ett eget handlingsutrymme, åtnjuter respekt och har erkänd status som över bryggare i det civila samhället. E n mycket viktig förutsättning är också att de är förtrogna med båda sidors kultur och tänkesätt. Vi har då sett att överbryggarna kunnat hjälpa parterna till en grundläggande förståelse av varandra bland annat genom att visa hur erfarenheterna som gjorts av m änniskorna i en kultur hakar i erfarenheterna i en annan kultur.
För det andra har vi sett att riktningen i inte grationssträvandena inte bör vara att främja ett samhälle med mycket starka personliga band m ellan m änniskor eftersom d etta sam tidigt innebär att samhället tenderar att segmenteras i grupper som ogärna kommunicerar med varan dra. Istället förordar vi att strävan bör vara m ot ett civilt samhälle präglat av svaga band (weak ties) mellan medlemmarna. Rekommendationen kan visserligen tyckas strida m ot den m ulti- kulturella ideologin men vi anser att detta i så fall är en kompromiss som måste göras för att undvika sönderfall och samhällskonffikter på längre sikt.
Vi har också varit inne på att integrations processen mår väl av att aktivt ledas av över- bryggarna åtm instone i starten. E n instruktion om att invänta att människor som känner sig främ m ande inför varandra själva skall ta sociala
initiativ visar sig tyvärr oftast vara alltför opti mistisk. Därför mår integrationsprocessen väl av att bli hjälpt på traven av ett ledarskap, låt var av synnerligen demokratiskt slag.
S lutligen och för det fjärde har vi velat
framhålla betydelsen av varsamhet om de rela tioner som skapats under uppbyggnadsskedet. F örändringar av organisation och led n in g s funktioner måste diskuteras och förklaras för att uppnå legitim itet i målgrupperna.
Abstract________________________
A fter having evaluated various different inte gration projects in the city o f M almö, carried o u t w ith in th e fram ew ork o f th e Sw edish M etropolitan project during a period stretching from 1999 till 2004, we have a stable base for drawing some general conclusions concerning issues inherent in successful integration methods. In this paper we discuss the link work model, i.e. a m ethod connecting people o f diverging levels and networks. The aim o f the paper is to give insights into the integration process, identifying both im portant qualities o f a good link worker and the situation and conditions needed to gain the wanted result. Canals of communication, in all directions, are pointed out as the most important factor for creating dialogue, understanding and integration. L ink workers are central when it comes to helping individuals, groups, institutions,
officers, politicians, employers etc, creating and establishing contacts on all levels and contexts. The main result from the comparative analysis
of our material is that the single most im portant factor explaining whether a project will succeed or fail, concerns how well or bad the linkwork is set up and performed. The keywords for a good link worker and good link work are, in our opinion, personal communication, mutual respect and a mandate for the link worker allowing him /her to take decisions and execute them.
★
K e y w o r d s : Integration, multicultural societies,
immigrants, health information, week and strong ties, symbolic interaction, social work, local government, depressed areas, linkwork in schools, community development, decentralization.
48
Vikten a v kulturella ö v e r b r y g g a r e i sto rs tad en s integrationsprojekt
★ Noter
1 Ett stort a n t a l r a p p o r t e r h a r p r o d u c e r a t s u n d e r d e å r s om p ro je k te t p å g å t t . En s a m l a n d e o c h s a m m a n f a t t a n d e r a p p o r t e r i n g g e s i f ö l j a n d e p u b li k a ti o n e r : A n d e r s s o n , B m.fl. 2 0 0 3 c o c h B e v e la n d e r , P m.fl. 2 0 0 3 . 2 Vi a n v ä n d e r g ä r n a ett n ä t v e r k s p e r s p e k ti v n ä r vi b e t r a k t a r sa m h ä ll e t. M a n kan s e s a m h ä l l e t s om ett g ig a n ti s k t nätverks- syst em u p p b y g g t a v r e l a ti o n e r m e lla n m ä n n i s k o r p å olika n iv å e r o c h m e d olika g r a d a v k o p p l i n g o c h n ä r h e t till v a r a n d r a Borell, K., & J o h a n s s o n , R. 1 9 9 6 , Scott, J. 1 9 9 2 . ; d ä r r e l a t i o n e r n a m e lla n oli ka s u b s y s te m k an v a r a särskilt p r o b l e m a t i s k a So m er v il le , P., & S te e le , A. 1 9 9 6 . o c h d ä r inte minst i n v a n d r a r e b e f i n n e r sig i peri ferin.3 P ro je kt et g e n o m f ö r d e s i s a m a r b e t e m e d d e t lo k a l a "Arbets- o c h ut v e ck li n g sc en tr at " o c h v a r al lts å o c k s å tänkt s o m ett a r b e t s m a r k n a d s p r o j e k t . O m v å r a u t v ä r d e r i n g a r a v d e s e n a r e i M a l m ö , s e B e v e l a n d e r , P., m.fl. 2 0 0 3 . o c h Li n d be rg , G . 2 0 0 3 . 4 T i d i g a r e e r f a r e n h e t e r från l i k n a n d e p ro je k t h a r varit att d e inte s ä l l a n slutat i b e s v ik e ls e ef te r so m d e l t a g a r n a inte ku n n at få ut n å g o t dire kt m e r i t e r i n g s v ä r d e a v d e t n e d l a g d a a r b e t e t . D ett a h a r m o ti ve ra t u t b i l d n i n g s m o m e n t e t . D e flesta a v d e l t a g a r n a h a r ä g n a t sig å t kurser i s v e n s k a m e n ä v e n d a t o r k u r s e r h a r fö rek om mi t. N å g r a fick o c k s å d i s p e n s o c h k u n d e ä g n a sig helt o c h h ål let å t d e a n d r a a r b e t s u p p g i f t e r n a . E r f a r e n h e te n v a r inte o d e l a t p o s iti v a. Flera a v d e l t a g a r n a u p p l e v d e u tb i l d n i n g s i n s l a g e t s om s t r e s s a n d e n ä r d e helst ville a r b e t a h e l h jä rt a t m e d d e a n d r a u p p g i f t e r n a o c h n å g r a lä r a r e a n m ä r k t e p å att d e t f ö r s v å r a d e u p p l ä g g n i n g e n a v s k o l a r b e t e t efter som linkworkern inte v a r ti llgän glig u n d e r h e l a a r b e t s v e c k a n ,
5 Enligt d e i n v o l v e r a d e l ä r a r n a k u n d e lin kw or ke rn inte s ä ll a n g e s p r å k h j ä l p å t e l e v e r m e d bristfällig k u n s k a p i s v e n s k a s o m g j o r d e att l ä s f ö r s t å e l s e n ö k a d e vilket inte minst k u n d e b e t y d a m y c k et i ä m n e n s o m m a t e m a t i k o c h fysik. E l e v e r n a s å n g e s t n ä r d e in g e t förstår a v b o k e n eller lä r a r e n s instruktioner k u n d e m å n g a g å n g e r m il dr as , vilket v ä s e n t li g t ö k a d e i n l ä r n i n g s f ö r m å g a n .
6 Avsikten v a r givetvis att o c k s å l ä r a r n a skulle k o m m a till d e s s a träffar. På d e n n a pu nkt v a r pr o je k te t e n b e s v ik e ls e ef te r so m d e s s a i stort sett ute blev, ofta st m e d h ä n v i s n i n g till sin p å f r e s t a n d e arb et s si tu at io n . K an s k e h a d e d e t b e h ö v t s ett li nk w o rk e r p ro j e k t so m h a d e haft till u p p g if t att ö k a l ä r a r n a s f ö r s tå e l s e för vikten a v k o n t a k t e r n a m e d f ö r ä l d r a r n a . 7 I s t a d s d e l e n Fosi e h a r ö p p n a t s e n trä ni ng s- o c h g y m n a s tiklokal till vilken m ä n n is k o r från h e l a s t a d e n k an k o m m a för att t r ä n in g , b l a n d a n n a t p å r e c e p t från l ä k a r e . Inr ät tn in ge n ä r o c k s å k o p p l a t till Ar bet s- o c h u t v e c k l i n g s c e n t r a t s o m finns i Fosie.
8 Vi h a r t i d i g a r e b e h a n d l a t d e t t a u tf ör li g ar e i A n d e r s s o n , B., m.fl. 2 0 0 2 .
9 D e s jä lv kl ar a r e f e r e n s e r n a h ä r g å r naturligtvis till Blumer, H. 1 9 8 6 , 1 9 6 9 , C o o l e y , C . H. 1 9 0 2 , 1 9 2 2 o c h M e a d , G . H. 1 9 3 4 . 1 0 G r a n o v e t t e r , M . S. 1 9 7 3 . 1 1 Ibid, G r a n o v e t t e r , M . S. 1 9 8 2 . 1 2 Ibid 1 3 Roth 1 9 9 6 1 4 jfr ä v e n A n d e r s s o n , B m.fl. 2 0 0 3 b .
1 5 jfr. ä v e n Liedholm, M . 1 9 9 1 , sid 1 8 2 : "I d e t d a g l i g a livet kan cirklar lika väl sluta sig kring a s s y r ie r s o m s v e n s k a d a g m a m m o r " . 1 6 W a l t z e r , M . 1 9 8 8 . 1 7 S e t e x W i r t h , L. 1 9 3 8 . jfr ä v e n G r a n o v e t t e r s di sk us sio n G r a n o v e t t e r , M . S. 1 9 7 3 . 1 8 O m d e t "lilla g r a n n s k a p e t s " b e t y d e l s e s e O l s s o n , S m.fl. 1 9 9 7 . 1 9 S te v e n Lukes ta l a r o m m a k t e n s tre an s ik t e n , m a k te n ö v e r b e s lu t e n , m a k te n ö v e r a g e n d a n o c h d e n i d e o l o g i s k a m a k te n (Lukes 1 9 7 4 ) . H a n ta l a r o c k s å o m yttre o c h inre strukturella h in d e r (Lukes 1 9 7 7 ) . D e yttre hin dr en ä r d e reella o c h formella h in d e r s om finns för u t ö v a n d e a v infl ytande o c h makt, d e inre b a r r i ä r e r n a b ä r vi inom o s s s o m r e m in is c e n s e r a v s o c i a l i s a t i o n o c h u p p l e v d a o m s t ä n d i g h e t e r . F ö r m å g a (ability) d e f i n i e r a r Lukes s o m a v s a k n a d a v inre hi nd e r, m ö j li g h e t (opp or tuni ty) s o m a v s a k n a d a v yttre hinder. 2 0 H ä r p a s s a r r e f e r e n s e r till " g a m l a " s o c i a l p s y k o l o g i s k a rön. B e k a n t ä r t.ex . Lippits väl k o n t r o l l e r a d e s tu d ie a v hur olik a le d ar s til ar p å v e r k a d e klimatet i p o j k g r u p p e r . D en a u k to r i tä r a le d ar s til en l e d d e till ö g o n t j ä n e r i , o s j ä l v s t ä n d i g h e t o c h p ass iv it et n ä r l e d a r e n inte v a r n ä r v a r a n d e . Att m e d l e m m a r n a u t v e c k l a d e a g g r e s s i v i t e t mo t v a r a n d r a v a r o c k s å va nl ig t. I g r u p p e r m e d d e m o k r a ti s k t l e d a r s k a p a r b e t a d e p o j k a r n a s j ä l v s t ä n d ig t , effektivt o c h m e d h ö g r e tillfredsstäl lelse. M a n v i s a d e o c k s å stör re int res se för v a r a n d r a o c h a g g r e s s i v i t e t v a r o v a n l ig t. Själ vfallet b ö r m a n t ä n k a p å att u n d e r s ö k n i n g e n g j o r d e s m e d a m e r i k a n s k a m e d e l k l a s s u n g d o m a r m e n d e t v a r i övr igt f r å g a o m e n my ck et k on tro ll er ad stu d ie d ä r g r u p p e r n a sa tt es s a m m a n g e n o m m a t c h n i n g efter kriterier so m intelligens, fysisk f ö r m å g a o c h s o c i o e k o n o m i s k status. M a n s å g o c k s å till att i n g a g r u p p m e d l e m m a r h a d e s ta r k a v ä n s k a p s b a n d i s ta r te n . S e Lippitt, R. 1 9 4 0 . 21 T h u n b e r g , A .- M m.fl. 1 9 7 9 .
★ Referenser
A n d e r s s o n , B., B e v e l a n d e r , P., B r o o m é , P., C a r l s o n , B., Liedholm, M . , Li nd be rg , G , O t t e r b e c k , J., S a l a m e h , E.-K., S o r e n s e n , J., Trulsson, J., & U llberg, S. ( 2 0 0 3 a ) M a lm ö o c h
s to r s ta d s s a ts n in g e n . S a m m a n fa ttn in g från u tv ä r d e r in g s g r u p p e r n a v id S o c i o lo g is k a in s titu tio n e n , Lunds u n iv e r site t o c h IMER, M a lm ö h ö g s k o la . M a l m ö : M a l m ö s t a d . A n d e r s s o n , B., Liedholm, M . , Li nd be rg , G . , & S ö r e n s e n , J. ( 2 0 0 2 ) The i m p o r t a n c e of g o o d linkwork. E x p e r i e n c e s from int eg ra ti on pr o je ct s in M a l m ö , S w e d e n , E N H R C o n fe r e n c e in T ira n a , 2 6 - 2 8 M a y 2 0 0 3 . T i r a n a : D e p a r t m e n t of S o c i o l o g y , Lund University. A n d e r s s o n , B., Liedholm, M . , Li nd b er g, G . , & S ö r e n s e n , J. ( 2 0 0 3 b ) The i m p o r t a n c e of g o o d linkwork. E x p e r i e n c e s fron in t eg r at io n p ro je c ts in M a l m ö , S w e d e n . , E N H R c o n fe r e n c e . T i ra n a. A n d e r s s o n , B., Liedholm, M . , O t t e r b e c k , J., S a l a m e h , E.-K., S ö r e n s e n , J., Trulsson, J., & U llb er g, S. ( 2 0 0 3 c ) Fyra s ta d s
d e la r — Fyra v ä g a r m o t in te g r a tio n . S to r s ta d s s a ts n in g e n i M a lm ö . U tv ä r d e r in g a v d e m o k r a tia r b e te o c h s k o lp r o je k t.
M a l m ö : M a l m ö s t a d .
B e v e l a n d e r , P., B r o o m é , P., C a r l s o n , B., & Li nd b er g, G . ( 2 0 0 3 ) V a ria tio ner p å fr a m tid s m e lo d i. S to r s ta d s s a ts n in g e n i M a lm ö . U tvä rd erin g a v lo k a la a rb ets- o c h u tv e c k lin g s c e n tra .
M a l m ö : M a l m ö s t a d .
Blumer, H. ( 1 9 8 6 (1 9 6 9 ) ) S y m b o lic In tera ctio n ism . P e rs p e c
tive a n d M e t h o d . Berkley: University of C a l i f o r n i a .
Boreil, K., & J o h a n s s o n , R. ( 1 9 9 6 ) S a m h ä lle t s o m n ä tv e rk . Lund: Studentlitteratur.
C o o l e y , C . H. ( 1 9 0 2 ( 1 9 2 2 ) ) H u m a n N a tu r e a n d S o c i a l
O r d e r . N e w York: S c h r ib n e r 's .
Ewert, S. ( 2 0 0 4 ) S a m m a n f a t t n i n g a v int ervjustu die r ö r a n d e M a l m ö s t a d s o c h R e g i o n S k å n e s f o i k h ä I s o p r o j e k t m e d i n t e r n a t i o n e l l a h ä l s o i n f o r m a t ö r e r . M a l m ö : M a l m ö s t a d , S t a d s k o n t o r e t . G r a n o v e t t e r , M . S. ( 1 9 7 3 ) Th e S tr en gt h of W e a k Ties. A m e r ic a n J o u r n a l o f S o c i o lo g y , 7 8 . G r a n o v e t t e r , M . S. ( 1 9 8 2 ) The S tr en gt h of W e a k Ties: A N e t w o r k T h e o r y Revisited. In P. V. M a r s d e n & N . Lin (red),
S o c i a l S tru ctu re a n d N e t w o r k A n a ly s is . Be verly Hills.
Liedholm, M . ( 1 9 9 1 ) B o in fly ta n d e o c h d e l t a g a n d e s o m
fe n o m e n o c h p r o c e s s . Lund: S o c i o l o g i s k a institu ti one n,
Lunds Universitet.
Liedholm, M . , & L in db erg , G . ( 1 9 9 9 ) K o m m u n ik a tio n o c h
in te g r a tio n i b o e n d e t. S a m b a n d e n till b o s t a d s fö r e ta g e n s o r g a n i s a t i o n . Lund: S o c i o l o g i s k a i n s t i t u t i o n e n . Lunds
universitet.
Liedholm, M . , & L in db erg , G . ( 2 0 0 2 ) B o s t a d s f ö r e t a g so m r e d s k a p för i n t e g r a t io n . In C . D a h l g r e n , E. M . H a m b e r g & T. P ett ersson (red), R e lig io n o c h S o c io lo g i. Lund: Te o lo g is k a institutionen i Lund.
Liedholm, M . , & Lin d b erg , G . ( 2 0 0 4 ) Link w o r k e r p r o j e k t e t p å M u n k h ä t t e s k o l a n (p p . 2 9 ) . Lund: S o c i o l o g i s k a institu t i o n e n , Lunds universitet.
L i n d b e r g , G . ( 2 0 0 3 ) I n d iv id c e n tr e r a d a r b e ts fö r m e d lin g
i s a m v e r k a n . P r o c e s s u tv ä r d e r in g a v A r b e ts - o c h u tv e c k lin g s c e n tr a i F o s ie , H yllie o c h S ö d r a I n n e r s ta d e n . Lund:
S o c i o l o g i s k a institutionen, Lunds universitet.
Lippitt, R. ( 1 9 4 0 ) A n a n a ly s is o f g r o u p r e a c tio n to th r e e ty p e s o f e x p e r im e n ta lly c r e a t e d s o c ia l c lim a te . M e a d , G . H. ( 1 9 3 4 ) M i n d , S e l f , & S o c i e t y , fro m th e s ta n d p o in t o f S o c i a l B e h a v io r is t. C h i c a g o : Th e university of C h i c a g o pr es s . O l s s o n , S., C r u s e S o n d é n , G . , & O h l a n d e r , M . ( 1 9 9 7 )
D e t lilla g r a n n s k a p e t — G å r d a r ; tr a p p h u s & s o c ia lt liv.
G ö t e b o r g .
Scott, J. ( 1 9 9 2 ) S o c i a l N e t w o r k A n a ly s is . A H a n d b o o k . Londo n: S a g e P ub li c at i o n s.
Somerville, P., & S tee le, A. ( 1 9 9 6 ) H o u si n g im p le m en ta ti o n: th e role of m e d i a t i o n . S c a n d i n a v ia n h o u s in g a n d p la n n in g
r e s e a r c h , 1 3 , 1 4 7 - 1 6 2 .
T h u n b e r g , A .- M . , N o v a k , K., R o s e n g r e n , K. E., & S ig u r d , B. (1 9 7 9 ) S a m v e r k a n s s p ir a le n — M ä n n is k a n i in fo rm a tio n s-
o c h k o m m u n ik a tio n s s a m h ä lle t. S to ck h o lm : Liber.
W a l t z e r , M . ( 1 9 8 8 ) . O m to le r a n s. S to ck h o lm : Atlas. W i r th , L. ( 1 9 3 8 ) . U r b a n is m a s a w a y of life. A m e r ic a n
J o u r n a l o f S o c i o lo g y , XLIV.
