Bottenliv på västkustens utsjöbankar

(1)

Bottenliv på västkustens

utsjöbankar

Kvantitativa undersökningar av

djur, växter och naturtyper

(2)

Bottenliv på västkustens

utsjöbankar

– kvantitativa undersökningar av djur,växter och naturtyper

(3)

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6544 Bottenliv på västkustens utsjöbankar

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6544-7

ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2013 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2013

Omslag: Omslagsfoton: Tomas Lundälv och Lisbeth Jonsson, Göteborgs Univ

(4)

Förord

I den tidigare publicerade rapporten Undersökningar av utsjöbankar – Inventering,

modellering och naturvärdesbedömning (Naturvårdsverket 2010, rapport 6385)

presenteras resultaten från undersökningar från 44 bakar uppdelat efter organism-grupperna; fisk, fågel samt bottenlevande växter och djur, från respektive havsom-råde; Skagerrak, Kattegatt, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottniska viken. På grund av väderförhållandena kunde dock endast få av undersökningar på väst-kusten slutföras under 2009. Kompletterande undersökningar med dykning och ROV utfördes därför under 2010. I föreliggande rapport ges en samlad översikt av resultaten från dyk- och ROV- undersökningarna från fyra utsjögrund; Svaberget, Makrillbådan, Vanguards grund och Kummelbank. Rapporten innehåller även en diskussion om undersökningarnas effektivitet och brister, samt förslag på förbätt-ringar och utveckling av metoderna.

Undersökningar av bottenorganismer på de fyra utsjöbankar utfördes av personal från Institutionen för Marin Ekologi (Göteborgs Universitet) och samordnades av personal från Havsmiljöinstitutet. Uppdraget med kartläggningen av utsjöbankarna har utförts i samråd med Statens energimyndighet, Sjöfartsverket, Sveriges geolo-giska undersökning och dåvarande Fiskeriverket.

Representanter från dessa myndigheter deltog i projektets styrgrupp tillsammans med deltagare från Artdatabanken och Boverket. I styrgruppen ingick även utförare och experter från Universiteten i Umeå, Stockholm, Lund och Göteborg, Gotlands högskola samt de anlitade konsulterna från AquaBiota och Hafok. För denna kom-pletterande rapport om västkustens utsjöbankar har Mats Lindegarth vid Havsmil-jöinstitutet, Göteborgs Universitet varit skrivansvarig. Från Naturvårdsverket har Cecilia Lindblad haft det övergripande ansvaret för regeringsuppdraget.

(5)

Innehållsförteckning

FÖRORD 4

SAMMANFATTNING 7

SUMMARY 9

1. INLEDNING 11

1.1 Bakgrund 11

1.2 Förberedande analyser 12

1.3 Undersökningsområden 12

2. METODIK 14

2.1 Dykning 14

2.2 ROV 15

2.3 Statistiska analyser 16

2.3.1 Data från mätpunkter 16

2.3.2 Data från ROV-transekter 18

3. RESULTAT 19

3.1 Genomförda provtagningar 19

3.2 Svaberget 20

3.2.1 ROV-undersökningar 20

3.2.2 Dyk-undersökningar 22

3.3 Makrillbåden 27

3.4 Vanguards grund 29

3.4.2 Dyk-undersökningar 31

3.5 Kummelbank 35

4 SAMMANFATTANDE ANALYSER OCH METODASPEKTER 37

4.1 Skillnader i substrat mellan bankar 37

4.2 Skillnad i artrikedom 37

4.3 Skillnader i täckning av djur och alger mellan bankar 39

4.4 Multivariata analyser av samhällsstruktur 39

4.5 Övergripande precision och styrka av ROV-undersökningarna. 41

4.6 Modellering av precision 43

5 SLUTORD 46

(6)

7. BILAGOR 51

Bilaga 1: Projektdeltagare 51

(7)

Sammanfattning

Denna rapport sammanfattar provtagningar av bottenlevande djur, alger och livs-miljöer på fyra utsjöbankar längs med Sveriges västkust med hjälp av dykning och video. Totalt dykinventerades drygt 4 000 m2_{medan 60 000 m}2_{provtogs med}

vi-deo av personal från Göteborgs Universitet.

Undersökningarna visade att de fyra utsjöbankarna, Svaberget, Makrillbåden,

Vanguards grund och Kummelbank, skilde sig avsevärt med avséende på

botten-typ, flora och fauna. Som förväntat fanns det också betydande skillnader mellan olika provtagningsmetoder: provtagning med dykare leder till att fler arter hittas per yta, medan provtagning med video är effektivast med avséende på yttäckning.

Svaberget som inventerades med både dykare och video, är beläget inom ett till

stor del dåligt utforskat kustområde och bjöd på en hel del intressanta observation-er, bland annat rester av s.k. gasrev. Bottentypen karakteriserades av strömspolade hällar och stenblock, oftast med sparsam vegetation. Bottensamällena var mycket artrika men dominerades av läderkorallen Alcyonium digitatum, rödalgen

Phycodrys rubens och mossdjuret Flustra foliacea. I övrigt observerades en rik

fauna av koralldjur (bägarkorallen Caryophyllia smithii förekom i nära 25 % av bilderna), ormstjärnor och fisk i området.

Makrillbåden provtogs endast med video och är ett mer kustnära grundområde

som föreföll starkt påverkat av vågor och åtföljande resuspension av löst botten-material. Bottentypen karakteriserades av olika typer av hårdbottnar samt mosaiker av blandade bottnar med lite vegetation. Vegetationen bestod av olika typer av rödalger varav Phycodrys rubens var den vanligaste. Flustra foliacea och

Alcyo-nium digitatum förekom i mindre utsträckning än på Svaberget men var ändå de

mest frekventa arterna.

Vanguards grund i Göteborgs yttre skärgård provtogs med dykare och video.

Detta område utgjordes till större del av olika typer av sediment- och stenbottnar och mosaiker av dessa. Algfloran dominerades av rödalgerna Delesseria sanguinea och Phycodrys rubens, men lokalt dominerade olika arter av kelp. Mjukbottnarna innehöll ofta sjöpennan Pennatula phosphorea.

Kummelbank som är belägen mitt i Kattegat provtogs endast med video. Området

domineras av sand med inslag av grövre sediment och dominerades biologiskt av ormstjärnan Ophiocomina nigra, krustabildande svampdjur och läderkorallen

Alcyonium digitatum. Ormstjärnorna förekom i mer än 85 % av bilderna och täckte

mer än 20 % av bottenytan på Kummelbank som därmed avvek starkt från övriga bankar.

(8)

Sammanfattningsvis, ger provtagningarna en representativ bild av den stora diver-siteten av flora, fauna och miljötyper som finns på dessa exponerade grundområ-den. De sammanfattande analyserna visar med stor tydlighet att valet av provtag-ningsmetod har en stor betydelse för hur biodiversitet och ekologiska mönster upp-fattas. Stor vikt har lagts vid att utforma provtagningen så att uppföljning skall vara möjlig och för att åstadkomma skattningar av biodiversitet och miljöer med känd osäkerhet. På så sätt kan denna undersökning ligga till grund för framtida utveckl-ing av övervaknutveckl-ing, uppföljnutveckl-ing och karterutveckl-ing. Dessa aspekter diskuteras i de av-slutande kapitlen. Eftersom en nationell undersökningstyp för karteringsundersök-ningar med video saknas, medföljer dessutom en utförlig beskrivning av metodiken för videoundersökningarna.

(9)

Summary

This report summarises the results of a sampling campaign of benthic invertebrates, algae and habitats at each of four shallow off-shore areas on the Swedish west-coast. We report the results of samples collected by diving and under-water video on covering more than 4 000 m2_{and 60 000 m}2_{respectively.}

The results show that the four areas Svaberget, Makrillbåden, Vanguards grund and Kummelbank, are very varied with respect to bottom substrate as well as with respect to assemblages of invertebrates and algae. As expected there were also large differences between the two sampling techniques: more species per area are found by diving than sampling by video. On the other hand, sampling by video is more cost-efficient for estimating cover of animals and algae.

Svaberget was sampled both by divers and video. It is located within a large

shal-low area in central Bohuslän which is previously largely unknown with respect to flora and fauna. Several unique observations were made in the area, including ”bubbling reefs”, which are structures caused by gas leaking from the bottom. The substrate consisted of rocky reefs and boulders, exposed to strong currents with sparse vegetation. The benthic assemblages were very species rich, but dominated by the soft coral Alcyonium digitatum, the red alga Phycodrys rubens and the bryo-zoan Flustra foliacea. Furthermore, a rich fauna of coral species (the Devonshire cup coral Caryophyllia smithii was found in almost 25% of all photos), brittle stars and fish were found in the area.

Makrillbåden was sampled by video only. It is a shallow area located more close

to the coastline and appeared to be strongly influenced by waves and resuspension of sediments. The bottom substrate was characterised by rocky reefs interrupted by mosaics of sparsely vegetated mixed substrates. The vegetation consisted mainly of different species of red algae, mainly Phycodrys rubens. The bryozoan Flustra

foliacea and the soft coral Alcyonium digitatum were frequent than Svaberget but

were still the most dominant species.

Vanguards grund in the outer parts of the Gothenburg archipelago was sampled

by diving and video. This area consisted mainly of mosaics of different types of mobile substrates and boulders. The algal flora was dominated by the red algae

Delesseria sanguinea and Phycodrys rubens, but some patches were dominated by

kelp. Sea pens Pennatula phosphorea were frequent on soft bottoms.

Kummelbank which is located in the middle of Kattegat was sampled by video

only. The area is dominated by sandy bottoms, occasionally with coarser sedi-ments. It was dominated by the brittle start Ophiocomina nigra, encrusting sponges and the soft coral Alcyonium digitatum. Britttle stars were observed in more than

(10)

85% of the photos and covered more than 20% of the substrate. Consequently, the flora and fauna at Kummelbank was very different from the other areas.

In conclusion, these investigations as far as possible gives a representative picture of he large diversity of flora and fauna present in these exposed, shallow offshore areas. The analyses demonstrate clearly that the choice of sampling method influ-ence strongly how patterns of species diversity and habitats are perceived. Great emphasis was put on designing sampling programmes that would be suitable for future quantitative comparisons and to obtain estimates of biodiversity and habitats with a measurable and predictable degree of uncertainty. Because of that, this study can also provide the basis for development of future monitoring and mapping of species and habitats. These aspects are discussed in the final chapters. Finally, because a Swedish national standard on sampling techniques using video does not exist, an extensive description on the sampling procedure is appended.

(11)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Naturvårdsverket fick 2007 ett en undersökning av naturvärden på utsjöbankar i Skagerrak, Kattegatt, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Detta var en konsekvens av regleringsbrevet för 2007 då Naturvårdsverket fick i uppdrag att fort-sätta kartläggningen av utsjöbankar enligt följande beskrivning:

”Naturvårdsverket skall fortsätta arbetet med kartläggning av utsjöbankar, inklu-sive fågel och fisk i enlighet med förslag i Naturvårdsverkets rapport 5576 om inventering av utsjöbankar. Arbetet skall inriktas på områden som bedöms vara av intresse för naturvård eller för vindkraftsetablering. Resultaten skall kunna utgöra ett viktigt underlag för havsmiljöåtgärder och annan planering, t.ex. projektering och tillståndsprövning av vindkraft. Synergieffekter mellan havsbaserad vindkraft och biologisk mångfald skall särskilt vägas in utifrån befintligt kunskapsunderlag baserade på studier i Sveriges näromgivning. Uppdraget skall genomföras i sam-råd med Statens energimyndighet, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersök-ning och Fiskeriverket. Uppdraget skall delredovisas senast den 1 december 2009 och slutredovisas senast den 1 december 2010.”

Planeringen av uppdraget startade i december 2007 med att ett urval av utsjöbankar gjordes och i vilken prioriteringsordning de skulle undersökas. Deltagande i denna diskussion var representanter från SGU, Sjöfartsverket, Boverket, Energimyndig-heten, Artdatabanken, Fiskeriverket. Även experter från universiteten (Göteborgs, Stockholms, Umeå) med erfarenhet från den första utsjöbanksinveteringen deltog i urvalsprocessen. Eftersom inventering av fågel skulle ingå, inbjöds även en expert på sjöfågelinventering från Lunds Universitet. Konsulter med erfarenhet från den tidigare inventeringen och med kunskap i habitat modellering (AquaBiota Water Research) och databas lagring (Hafok) deltog i även diskussionerna. Provtagning gjordes i huvudsak under 2008 och 2009 och rapporterades under ledning av AquaBiota Water Research i december 2010 i rapporten ”Undersökning av utsjö-bankar: Inventering, modellering och naturvärdesbedömning” (Naturvårdsverket 2010).

Undersökningar av bottenorganismer på fyra utsjöbankar utfördes av personal från Institutionen för Marin Ekologi (Göteborgs Universitet) och samordnades av per-sonal från Havsmiljöinstitutet. Ursprungligen planerades att provtagning med skrap/slädar, dykning och video med ROV skulle ske under 2009. På grund av väderförhållandena kunde dock endast den förra av dessa undersökningar slutföras under 2009. Kompletterande undersökningar med dykning och ROV utfördes där-för under 2010. Denna rapport innehåller en samlad översikt av vunna resultat från dyk- och ROV-undersökningarna samt en rad kommentarer om undersökningarnas effektivitet och brister.

(12)

1.2 Förberedande analyser

På västkusten undersöktes fyra utsjöområden i djupintervallet grundare än 30 m under 2009. Syftet med undersökningarna var att de skulle utgöra ett bra underlag för:

1. Habitatkartering, -modellering

2. Skattning av artdiversitet och -sammansättning

3. Uppföljning av långsiktiga förändringar i förekomst av viktiga miljötyper. Tidigare undersökningar utförda på den Svenska västkusten under åren 2004-2005, omfattade provtagning med undervattensvideo kopplad till en fjärrstyrd undervat-tensfarkost (”remotely operated vehicle”, ROV), dykning, skrap/slädar och botten-hugg. Analyser av dessa data visade stora skillnader i kostnadseffektivitet i relation till ovanstående syfte. Exempelvis framkom det att prover insamlade med dykning och skrap resulterade i de mest artrika proverna vad gäller bottenlevande alger och ryggradslösa djur, att överlappet mellan metoderna var relativt litet och att över 90 % av arterna fångades med dessa två metoder. Undersökningar med ROV var däremot mest effektiva för att åstadkomma yttäckande skattningar av dominerande habitattyper inom de aktuella djupintervallen.

Med utgångspunkt från dessa analyser renodlades provtagningarna med de respek-tive metoderna för att uppnå specifika delar av ovanstående målsättningar. Under-sökningar med undervattensvideo kopplad till en fjärrstyrd undervattensfarkost (”remotely operated vehicle”, ROV) inriktades främst för att samla in data för habi-tatkartering och modellering (syfte 1), samt för att samla in data som kan användas för att följa upp långsiktiga förändringar i förekomsten av viktiga miljötyper (syfte 3). För att motsvara kraven som ställs på data för modellering och för uppfölj-ningsbarhet, krävdes att mätningarna med ROV gjordes representativt och enligt en entydigt definierad metod. Dykning och provtagning med skrapor och slädar ut-formades för att maximera utbytet i form av antal arter (syfte 2). Detta ledde till att kraven på representativitet och uppföljningsbarhet var betydligt lägre för dessa undersökningar. Viktiga kriterier för planering och utförande av dessa var istället att finna lokaler som kan antas vara speciellt artrika och innehålla speciellt intres-santa grupper av djur och växter.

1.3 Undersökningsområden

Undersökningarna omfattade fyra grundområden (djup <30 m): (1) Svaberget, väster om Smögen, (2) Makrillbåden (väster om Orust), (3) Vanguards grund (syd-väst om Göteborg och (4) Kummelbank i centrala Kattegat nordost om Läsö (Fig. 1). Grundområdena var utvalda i samråd med Länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. Områdena kompletterar på ett bra sätt den relativt stora mängd in-formation som finns om grundområden i utsjön från norra Bohuslän (arbetet med Kosterhavets Nationalpark m.m.) och i Halland (utsjöbanksinventeringarna 2004-2005).

(13)

(14)

2. Metodik

2.1 Dykning

Dykinventeringen hade som primär uppgift att samla in data om biodiversiteten i de olika delområdena vilket innebär identifiering av påträffade alger och djur, men med fokus på floradelen. På grund av att habitat beskrivande data för de valda lokalerna inte kunnat göras inom ROV-delen har ytterligare registreringar tillkom-mit för förståelsen av uppträdande/avsaknad av olika arter (taxa).

Under arbetet vid en provpunkt rör sig dykaren i en cirkel runt ankringspunk-ten/mittpunkten. Merparten av identifieringsarbetet görs direkt i fält. Osäkra objekt tas med för efterföljande identifiering på land. Provmaterialet identifierat på labo-ratoriet arkiveras dock ej, förutom i fall med sällsynta eller för landet nya taxa. Ansatsen är att identifiera taxa till artnivå. För flera algtaxa är det dock inte möjligt att göra detta varken i fält eller i laboratoriet, oftast på grund ett taxas växtsätt, och man får då nöja sig med högre nivåer, alternativt någon beskrivande klassificering.

(15)

Dykplanering och arbetsmiljöhänsyn planerades utifrån Sjöfartsverkets standard sjökort i kombination med OLEX-data från GUs forskningsfartyg Skagerrak och Lophelia. Arbetet utfördes under 2009 med hjälp av två av varandra oberoende dyklag medan 2010 års dykningar utfördes av ett dyklag. Varje dyklag bestod av en arbetsdykare (”expert”), en räddningsdykare och en båtförare/dykledare. Detta är den minimibemanning som krävs enligt AFS 1993:54.

Arbetet utfördes från snabbgående större motorbåtar med en gångtid på under en timma till respektive grund. Under stand-by perioderna låg båtarna stationerade i lämplig hamn i förhållande till provtagningsområdet eller kan med kort varsel för-flyttas dit. Båtarna är utrustade med GPS, ekolod och VHF alt. mobiltelefon. Båtens ankringspunkt definierar provtagningslokalen. När ankringspunkten ligger nära en gräns för det djupintervall som provtas kan under gynnsamma omständig-heter ytterligare provpunkt provtas. Denna punkts koordinat erhålls genom en uppmätt sträcka/riktning från ankringspunkten.

Provtagningen vid Vanguards Grund utfördes i juni samt i september. Svaberget provtogs i slutet av augusti 2010. I figur 2 ges en översikt av antal lokaler inom respektive djupintervall.

2.2 ROV

En detaljerad beskrivning av använda metoder finns redovisade i bilaga 2 utvecklat inför projektet. Nedanstående sammanfattning berör tekniska specifikationer och praktiska förfaranden i fält och på laboratoriet.

I fält gjordes undersökningen med forskningsfartyget R/V Lophelia och två ROV. Till största del användes Sperre Subfighter 7500 DC, men även Ocean Modules V8 Sii användes på några ankringspunkter. ROV:arna har ett maximalt arbetsdjup på ca 800 m och för signalöverföring används en fiberoptisk kabel (se 4.2 i metodbe-skrivningen) på Subfightern och en kabel med kopparledningar för analog bildö-verföring på Ocean Modules V8. De två ROV har videokameror och stillbildska-meror (se 4.1 i metodbeskrivningen). Båda ROV är vidare försedd med djupsensor och visar direkt djupdata samt datum, tid och kompassriktning på en så kallat vi-deo-overlay på videofilmen. Subfightern är försedd med två lasermarkörer som håller ett konstant avstånd av 0,05 m i videobilden, och som används för att kunna göra storleksbedömningar, V8 Sii saknade dock lasermarkörer. Genom tidsangi-velse på videofilmen och på ROV-spåret på Olex kartbild kan observationer på videofilmen direkt relateras till exakt position i kartbilden.

Fartygets position bestäms med hjälp av en DGPS med en noggrannhet på normalt maximum 1 m. ROV:ens position bestäms genom ett akustiskt “Ultra Short Base-line System” positioneringssystem, som ger ROV:ens position i förhållande till

(16)

fartyget. Detta system består av en transducer på fartyget som ger signaler till transpondern på ROV:en som skickar tillbaka signalerna och i en HPR-maskin kan avstånd och riktning till fartyget räknas ut. I navigationsprogramvaran Olex kom-bineras sedan alla data från fartygets position och ROV:ens position så att den geografiska positionen för ROV:en erhålls simultant under körningen och ett spår läggs ut på Olex kartbild.

Före undersökningen slumpades, med en speciell funktion i ARCGIS, 10 ankrings-punkter på varje utsjöbank på områden med ett maximumdjup på 30 m. Runt dessa ankringspunkter slumpades sedan, med samma funktion, 10 mätpunkter ut med en radie på maximum 100 m från ankringspunkten, totalt 100 mätpunkter på varje utsjöbank. Undantag är Makrillbåden, där kartunderlag för slumpning saknades och i stället valdes 10 ankringspunkter med vardera omkringliggande 10 mätpunkter ut direkt på Olex batymetriska kartunderlag. Även en del andra ankringspunkter fick flyttas en kort distans på banken, då det visade sig att när djupet uppmättes på plats med R/V Lophelias ekolod var ankringspunkterna djupare än 30 m. Dessa punkter flyttades då till närmsta område grundare än 30 m. Eftersom substrat, fauna och flora var okända på samtliga punkter betraktas positionerna för ankringspunkterna ändock som slumpade.

På mätpunkterna körs ROV:en under minst 3 minuter så nära botten (ca 50 cm) och så långsamt som möjligt (ca 0,14 knop = 0,07 m/s) vilket utgör en sträcka av 12 m 2 m (se 2.3 i metodbeskrivningen). Mellan mätpunkterna körs ROV:en ca 1-2 m från botten och betydligt snabbare.

Från videofilmerna från mätpunkterna tas sedan slumpmässigt ut 5 stillbilder från varje mätpunkt, totalt 500 stillbilder från varje utsjöbank. Data i form av täck-ningsgrad av på förhand definierade substrat noteras för varje stillbild. Vidare note-ras täckningsgrad av samtliga identifierbara taxa samt även antal av vissa utvalda större taxa. Täckningsgraden skattas i procent genom punktmetoden med 100 punkter jämnt fördelade över bilden.

2.3 Statistiska analyser

2.3.1 Data från mätpunkter

Täckningsgrad och förekomst av enskilda taxa och substrat från mätpunkter prov-tagna med ROV och dykning redovisas i form av medelvärden eller frekvenser samt 95% konfidensintervall. Konfidensintervallet anger hur långt ifrån det skat-tade värdet (av medelvärdet eller frekvensen) vi kan förvänt oss att det sanna vär-det (av medelvärvär-det eller frekvensen) återfinns med 95 % sannolikhet. Konfi-densintervall för medelvärden beräknas enligt:



 X 

s

2

(17)

där  är det sanna medelvärdet,

X

är det skattade medelvärdet,

s

2_{är den skattade}

variansen,

n

är antalet mätningar och

t

_n_1, är det kritiska värdet på statistikan t för sannolikhetsnivån .

X

,

s

2_{och n fås från data, medan}

_t

n1, fås ur tabell (eller

med hjälp av funktionen ”tinv(a, n-1)” i Excel).

Konfidensintervall för frekvenser har approximerats som:

p

 ˆp

ˆp(1*

 ˆp)

n

* z

1,

där p är den sanna frekvensen,

ˆp

är den skattade frekvensen, n är antalet prover och z1-a är det kritiska värdet ur standard normal fördelningen. En tumregel för när denna formel är tillämplig är att n*

ˆp

>5 och n*(1-

ˆp

)>5. Trots att denna metod

inte är helt tillförlitlig om dessa villkor inte uppfylls (Brown et al., 2001), användes metoden ändå för att ge en uppfattning av intervallets storleksordning. Dessa resul-tat bör därför tolkas med ett viss mått av försiktighet

ˆp

och n fås från data medan

z1-a fås ur tabell (eller med hjälp av funktionen ”norminv(1- ,0,05)” i Excel). Sammanfattande analyser av bottensamhällenas rumsliga variation (mellan och inom bankar) och skillnader mellan provtagningsmetoder har gjorts med hjälp av uni- och multivariata metoder. Rumslig variation i diversitet och täckningsgrad av djur och alger har gjorts med hjälp av nestad ANOVA (Underwood 1997). Ana-lyser av skillnader mellan metoder och bankar har gjorts med hjälp av N-MDS (se

Tabell 1. Koder och beskrivningar av möjligen förekommande EUNIS-habitat i under-sökningarna på västkustens utsjöbankar Beskrivningar från www.eunis.eea.europa.eu. EUNIS-kod Beskrivning

Blandade

X32 Mosaics of mobile and non-mobile substrata in the infralittoral zone (Mix of A3 and A5)

X33 Mosaics of mobile and non-mobile substrata in the circalittoral zone (Mix of A4 and A5)

Hårdbottnar

A3.1 Atlantic and Mediterranean high energy infralittoral rock, >60 dominated by macrophytes

A3.2 Atlantic and Mediterranean moderate energy infralittoral rock, >60 dominated by macrophytes

A3.3 Atlantic and Mediterranean low energy infralittoral rock, >60 dominated by macrophytes

A3.7 Features of infralittoral rock

A4.1 Atlantic and Mediterranean high energy circalittoral rock, <60 dominated by macrophytes

A4.2 Atlantic and Mediterranean moderate energy circalittoral rock, <60 dominated by macrophytes

A4.3 Atlantic and Mediterranean low energy circalittoral rock, <60 dominated by macrophytes

A4.7 Features of circalittoral rock Mjukbottnar

A5.1 Sublittoral coarse sediment A5.2 Sublittoral sand

A5.3 Sublittoral mud

A5.4 Sublittoral mixed sediment

A5.5 Sublittoral macrophyte-dominated sediment A5.6 Sublittoral biogenic reefs

(18)

exempelvis Clarke & Warwick 1994). Analyser av artantal som funktion av antalet prover gjordes med ”species accumulation curves” enligt Coleman et al. (1982).

2.3.2 Data från ROV-transekter

I enlighet med planen samlades data på bottensubstrat och vegetation in under transportsträckorna mellan de mätpunkter där detaljerad provtagning skedde med ROV. Data insamlades med en detaljgrad som möjliggjorde identifiering av de s.k. EUNIS-habitaten (till nivå 3; http://eunis.eea.europa.eu/, Tabell 1) samt identifie-ring av speciellt skyddsvärda habitat enligt OSPAR (OSPAR 2008; se tabell 2).

Procentuell förekomst och med 95 % konfidensintervall beräknades.

Tabell 2. Information om substrat, speciella fysiska och kemiska förhållanden nödvän-diga för identifikation av EUNIS nivå 3 och skyddsvärda habitat enligt OSPAR Kategorier enligt

EUNIS / OSPAR

Beskrivning Fast-het

Operationell definition Bedrock Fast berg Fast 1: <25%, 2: 25-75%, 3: >75% Boulders > 20 cm Fast 1: <25%, 2: 25-75%, 3: >75% Coarse 20 cm – 2 mm Rörligt 1: <25%, 2: 25-75%, 3: >75%

Shellgravel 1: <25%, 2: 25-75%, 3: >75%

Sand < 2 mm Rörligt 1: <25%, 2: 25-75%, 3: >75% Mud 2 mm – 2 cm Rörligt 1: <25%, 2: 25-75%, 3: >75% Macrophyte cover Alla alger utom

krustabildande

0: not present,

1: present but visible <60% of the time, 2: present and visible >60% of time

Seep Presence

Cave (c), Overhang (o), Surge gully (s)

Presence

Organically enriched or anoxia

Presence of decomposing alga or Beggiatoa

Biogenic reef Aggregations of individuals extending

>1m

Ostrea edulis beds Presence

Seapens Presence

Burrowing megafauna Presence

Maerl Presence

(19)

3. Resultat

3.1 Genomförda provtagningar

Totalt planerades provtagning av 400 mätpunkter med ROV och 60 provpunkter med dykning. På grund av besvärliga väderförhållanden och vissa tekniska pro-blem under 2009 och 2010 kunde sammanlagt 300 och 44 prover tas med ROV och dyk vilket innebär att cirka 75 % av de planerade mätningarna kunde genomföras för de två metoderna (Tabell 3). Det innebär också att sammanlagt 4 400 m2 _med

dyk respektive 30 000 m2 _{med ROV har undersökts. Detta eftersom varje}

provtag-ningsenhet motsvarade en yta på 10 x 10 m. Notera dock att provtagning med ROV i varje mätpunkt gjordes med hjälp av stickprov (n=5) med en genomsnittlig yta på 1.25 ± SD m2_(medel±SD).

Provtagning med ROV planerades så att 5 bilder skulle tas inom en yta på 10 x 10 m (”Mätpunkt”), 10 mätpunkter skulle tas slumpmässigt inom ett område som var praktiskt för arbete med ROV (”Ankringspunkt”) och transekt skulle mätas med avseende på EUNIS-habitat mellan mätpunkterna inom en ankringspunkt. Med hjälp av data på positioner kunde (1) de faktiska avstånden mellan närliggande bilder inom enskilda mätpunkter, (2) den faktiska storleken på mätpunkten, avstån-det från första till sista bilden inom en mätpunkt (”storleken på mätpunkten”) och (3) transektlängden dokumenteras. Resultatet av dessa mätningar illustreras i figur 3. I korthet visar de att (1) avståndet mellan bilder är 3.0±1.2 m (medel±SD), (2) mätpunkternas utsträckning 10.9±3.3 m och (3) transektlängden 56±25 m. Mät-ningarna visar att provtagningen i huvudsak skedde i enligt med planeringen men att det finns viss spridning. Detta är förväntat och orsakas till viss del av avvikelser i det praktiska utförandet (exempelvis av variation i hastighet och höljd över bot-ten) men också i viss mån av mätosäkerhet i positioneringen.

Provtagning i transekten mellan ROV:ens mätpunkter gjordes på alla ankrings-punkter och lokaler. Eftersom det totalt finns 30 ankringsankrings-punkter med vardera 10 mätpunkter, finns det data (och filmdokumentation!) från 30*9=270 transekter. Detta innebär att en total transektlängd på drygt 270*56 m≈15 km har bedömts kontinuerligt (med en upplösning på 15 sekunder) med avseende på EUNIS- och OSPAR-habitat. Med en uppskattad transektbredd på 1-2 meter innebär detta en total yta på 15 000 – 30 000 m2_.

Tabell 3. Genomförda prover i dykrutor och mätpunkter (obs ej transekt mellan mätpunk-ter) på utsjöbankarna på västkusten.

Grund Dyk Mål Dyk Provtaget Provtagen yta (m2₎ ROV Mål ROV Provtaget Provtagen yta (m2₎ Svaberget 20 24 2 400 100 100 10 000 Makrillbåden 20 0 0 100 80 8 000 Vanguards grund 20 20 2 000 100 70 7 000 Kummelbank - - - 100 50 5 000 Totalt 60 44 4 400 400 300 30 000

(20)

Figur 3. Kumulativ fördelning av faktiska avstånd mellan bilder och provpunkter i provtagning med ROV.

3.2 Svaberget

3.2.1 ROV-undersökningar

Kvalitativ beskrivning. På Svaberget filmades tio ankringspunkter på mellan 9

och 33 m djup. Bottnen bestod till största del av hårdbotten i form av hällar, sten-block och stenrösen. På ankringspunkt 2 på 27-28 m djup observerades ett större område med “håliga” stenar och stenblock liknande de som sågs på Fladen i Katte-gatt på den första utsjöbanksundersökningen. Därmed kan det vara resterna efter ett gammalt gasrev.

(21)

På Svaberget observerades 46 taxa, d.v.s. nästan dubbelt så många som på Kum-melbank. Antalet ankringspunkter var dock dubbelt så stort och det undersökta djupintervallet betydligt större. Här observerades också 15 taxa som inte sågs på de andra tre bankerna.

Anemonen, Metridium senile, täckte bottnen på en del ställen på ankringspunkt 4 och 7 på djup runt 15 m. En av de vanligaste arterna var mjukkorallen Alcyonium

digitatum, som endast på ankringspunkt 4 inte var en av de dominerande taxa

Vi-dare var rödalger Phycodrus rubens, mossdjuret Flustra foliacea, samt röda kal-kalgskrustor mycket vanliga. Det fanns också betydande områden på ankrings-punkterna 5 och 9 med tareskog, Laminaria hyperborea, på djup runt 15 m. Vidare observerades de stora karakteristiska hydroiderna av släktet Nemertesia på samtliga ankringspunkter utom punkt 5, och var speciellt vanlig på punkt 10. Detta släkte sågs endast i enstaka exemplar på Vanguards grund och Makrillbåden. De 10 taxa med högst täckningsgrad skiljde sig i några fall från taxa med störst förekomst (Tabell 5).

Tre exemplar av den sällsynta sjöstjärnan Luidia ciliaris observerades, samtliga på djup runt 30 m. På ankringspunkterna 1 och 10 fanns flera kolonier av hornkoraller

Swiftia rosea och S. Pallida, samt solitärkoraller Caryophyllia smithii. På

ank-ringspunkterna 1 och 8 fanns en mycket tät population av en mörk ormstjärna,

Ophiocomina nigra. Överlag observerades mycket fisk på denna bank, bestående

av bl. a. stensnultror, Ctenolabrus rupestris, torsk, Gadus morhua, vitling,

Merlan-gius merlangus, plattfiskar och leopardfläckiga smörbultar, Thorogobius ephippi-atus.

Tabell 4. Koder och förekomst i % (medel±SE) av EUNIS-habitat på de olika bankarna.

EUNIS-kod Svaberget Makrilbåden Vanguards

grund

Kummel-bank

Blandade Medel SE Medel SE Medel SE Medel SE Infralittorala mosaiker (X32) 0.0 0.0 0.9 0.9 0.0 0.0 0.0 0.0 Cirkalittorala mosaiker(X33) 11.1 4.3 37.7 10.7 45.4 5.5 4.0 1.7 Hårdbottnar

Exponerad infralittoral med >60% vegetation (A3.1)

20.6 12.4 14.2 5.5 0.0 0.0 0.0 0.0

Exponerad infralittoral med <60% vegetation (A4.1)

66.5 11.9 43.4 8.1 7.9 2.7 0.3 0.2

Mjukbottnar

Sublittorala grova sediment (A5.1)

1.6 0.8 3.2 1.5 15.7 5.0 13.6 10.

1 Sublittoral sand (A5.2) 0.0 0.0 0.0 0.0 14.2 8.0 81.6 11.

8 Sublittoral lera (A5.3) 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Sublittorala blandade

sedi-ment (A5.4)

(22)

Förekomst av EUNIS-habitat. Kvantitativa undersökningar från transektdata

visar att Svaberget dominerades av Infra- (A 3.1) och cirkalittorala (A 4.1) hård-bottnar med ca 20 respektive 65 % men även mosaiker av mobila och icke-mobila substrat (X33) förekom i ungefär 10 % av det provtagna området (Tabell 4).

Kvantitativ skattning av täckning och frekvens i mätpunkter

De kvantitativa mätningarna visar att den vanligaste arten på Svaberget både med avseende på täckningsgrad och förekomst var läderkorallen, Alcyonium digitatum (”Död mans hand”). Dess yta täckte ungefär 10 % av banken på ca 10 000 m2_och

den förekom på 70 % av de bilder som togs. Andra vanliga arter var hydroiden

Nemertesia spp, rödalgen Phycodrys rubens och oidentifierade rödalger som

före-kom i 30-40% av bilderna.

3.2.2 Dyk-undersökningar

Kvalitativ beskrivning. Svaberget ligger inom det område där den från väster och

Nordsjön kommande Jutska Strömmen träffar den svenska kusten. Strömhastighet-er på 2-3 knop är inte ovanligt. Redan hastighetStrömhastighet-er på 1 knop innebär en betydande ansträngning för dykaren med åtföljande ökad luftförbrukning och därmed minskad aktionstid och arbetsdjup. Vid de provtagningsdagar som varit möjliga att genom-föra låg strömhastigheten på 1-3 knop i djupintervallet 0-7 m.

Tabell 5. Täckningsgrad och förekomst med 95 % konfidensintervall (KI) av de tio mest täckande och de tio mest förekommande taxonomiska enheterna på videobilderna från Svaberget. SVABERGET Art/artgrupp Täckningsgrad Förekomst % 95% KI % 95% KI Alcyonium digitatum 10.1 3.6 70.7 4.1 Phycodrys rubens 7.5 5.9 28.8 4.0 Flustra foliacea 5.4 2.8 25.8 3.9 Rhodophyta 4.8 2.5 44.9 4.4 Laminaria hyperborea 3.5 6.8 - - Nemertesia SPP 3.4 1.9 30.1 4.1

Krustabildande bryozoa (på alger) 3.2 4.8 - -

Delesseria sanguinea 2.4 3.2 13.6 3.1

Brongniartella byssoides 2.1 2.6 - -

Metridium senile 1.5 2.5 - -

Caryophyllia smithii - - 24.3 3.8

Serpulidae - - 16.6 3.3

Krustabildande bryozoa (på hårdbotten) - - 14.7 3.2

(23)

Figur 5 Svaberget. Rik förekomst av ormstjärnan Ophiothrix fragilis och läderkorall, Alcyonium digitatum. I förgrunden syns även rödalgerna Delesseria sanguinea och Phycodrys rubens. Foto: Lars-Ove Loo

Provtagningsområdet består i huvudsak av två grundare partier som genomkorsas av en 60-75 m djup ravin, det västligare egentliga Svaberget och de östligare be-lägna grundtoppsområdena mot Sejebåden. Stora områden består av berghällar med djupare än 30 m belägna blockslätter. Fast berggrund är i det undersökta dykinter-vallet helt dominerande. Generellt är det ren bergyta ner till ca 20-25 m, med strömspolade miljöer. Mot större djup fanns inslag av fint sediment, av lerkaraktär, vilket smetade fast vid dykutrustningen vid beröring. Notabelt är förekomst av gasventiler i form av pipor/rör vid lokal Sva 17 (N58°21.328' E11°07.400').

Figur 6 Svaberget. Jämförelse av artantal och fördelning mellan röd-, brun- och grönalger vid olika undersökningar i Västerhavet

(24)

Fig. 7 Svaberget. Djuputbredning hos makroalger inom det undersökta djupintervallet. Korrektion gjord så att minsta spann utgörs av 1 m.

Sphacelaria arctica CF Dudresnaya verticillata Peyssonnelia dubyi Lithothamnion glaciale Aglaothamnion roseum CF Sporochnus pedunculatus Schmitzia hiscockiana Porphyropsis coccinea Schmitzia neapolitana Gomontia polyrhiza Pterosiphonia parasitica Compsothamnion gracillimum Halarachnion ligulatum Colaconema daviesii Sphondylothamnion multifidum Heterosiphonia japonica Callithamnion SP Rhodophyllis divaricata Plocamium cartilagineum Odonthalia dentata Sahlingia subintegra Heterosiphonia plumosa Sphacelaria plumosa Derbesia marina Phyllophora crispa Lomentaria orcadensis Lomentaria clavellosa Bonnemaisonia asparagoides Desmarestia viridis Ptilota gunneri Euthora cristata Erythrodermis traillii Sphacelaria cirrosa Apoglossum ruscifolium Callithamnion corymbosum Bonnemaisonia hamifera Rhodomela confervoides Cutleria multifida Titanoderma SP Melobesia membranacea Sphacelaria plumigera Cystoclonium purpureum Callithamnion tetragonum Rhodochorton purpureum Bryopsis hypnoides Bryopsis plumosa Pterothamnion plumula

Phyllophora pseudocerano des

Brongniartella byssoides Polysiphonia stricta Dilsea carnosa B. hamifera/S. repens SPP Halidrys siliquosa Ectocarpus siliculosus Pseudolithoderma extensum Delesseria sanguinea Coccotylus truncatus Phycodrys rubens Desmarestia aculeata Laminaria hyperborea Ceramium virgatum Corallina officinalis Codium fragile Chaetomorpha melagonium Ahnfeltia plicata Polysiphonia elongata Chondrus crispus 5 10 15 20 25 30 Djup (m)

(25)

Figur 8 Svaberget. Medelantal taxa inom fem djupintervall, med 95% KI.

Flora. Vid undersökningarna 2009-2010 påträffades totalt 67 taxa av makroalger

fördelat på 49 rödalger, 12 brunalger och 6 grönalger. I figur 6 visas en jämförelse av antalet registrerade taxa vid olika undersökningar längs Västkusten.

Bland de påträffade arterna finns ett antal som spänner över hela det undersökta djupintervallet samt en grupp som endast påträffats på större djup, där de ofta går en balansgång mellan kraven på hög, konstant salthalt samt tillräcklig mängd ljus

(Fig. 7). Det i medeltal högsta artantalet fanns i djupintervallet 15-20 m (Fig. 8). Figur 9 Svaberget. Medeltäckningsgrad av makroalger inom fem djupintervall, med 95% KI.

(26)

Figur 10 Svaberget. Medeltäckningsgrad hos dominerande makroalger, med 95%C.I.

När det gäller vegetationstäcket så var medelvärdet av det totala vegetationstäcket störst i djupintervallet 10-15 m (Fig. 9) vilket till en del förklaras av förekomsten av skogar av stortare (Laminaria hyperborea) samt en riklig undervegetation av rödalgerna Delesseria sanguinea och Phycodrys rubens i detta djupintervall. I de flesta artinventeringar är det endast ett fåtal arter som genom sin storlek eller genom hög abundans bygger upp den dominerande vegetationsbilden. Övriga taxa bildar en svans av småvuxna taxa, glesväxande men stora taxa, av fåfyndstaxa osv. Bland dessa finns ofta taxa som utgör karakteristiska inslag i sin miljö. Vid Sva-berget påträffades totalt 67 algtaxa, av vilka endast 6 har en beräknad medelyttäck-ning på 5% eller mer (Fig. 10). I övrigt finns arter karakteristiska för exponerade utsjömiljöer såsom Callithamnion tetragonum, Compsothamnion gracillimum,

Erythrodermis traillii, Euthora cristata, Halarachnion ligulatum, Phyllophora crispa, Pterosiphonia parasitica, Lomentaria orcadensis, Derbesia marina, m fl.

I grus och stenraviner påträffades de vackra rödalgerna Schmitzia hiscockiana, S.

neapolitana och Dudresnaya verticillata, samtliga ansedda som sällsynta men

tidigare kända från utsjömiljö. Under 2010 var rödalgen Sphondylothamnion

multi-fidum mycket vanligt förekommande i utsjömiljöer i norra Bohuslän och förekom

även på Svaberget. Cutleria multifida, en brunalg som under en del av sin livscykel genomgår ett i fält lätt identifierbart krustastadium, var vanligt förekommande på Svabergets berghällar.

(27)

Figur 11 Svaberget. Kolonibildande sjöpungen Sydnium turbinatum Foto: Johan Rolandsson

Fauna. Faunistiskt sett så finns det generellt mycket fina ormstjärnesamhällen

bestående av främst Ophiocomina nigra och Ophiothrix fragilis i området (Fig. 5). Stora mängder läderkorall “död-mans-hand” (Alcyonium digitatum), mossdjur (Flustra foliacea) samt den ogrenade formen av hydroiden Nemertesia antennina indikerar att området utsätts för starka strömmar. Under provtagningen 2010 fanns även en rik förekomst av den kolonibildande sjöpungen Sydnium turbinatum (Fig. 11). Bland noterade fiskarter återfinnes samtliga i landet förekommande snultrefis-kar, brunsnultran Acantholabrus palloni undantagen.

3.3 Makrillbåden

Kvalitativ beskrivning. På denna bank filmades sju ankringspunkter på djup

mel-lan 12 och 31 m. En av de ursprungliga ankringspunkterna låg i nordvästra hörnet av banken men det visade sig vara omöjligt att videofilma där då sikten var absolut noll vid bottnen. Även med ROV:en parkerad på bottnen gick det inte att urskilja några bottenstrukturer med videokameran. Detta berodde på att vattnet närmast bottnen innehöll en mycket stor mängd ytterst fina partiklar som tycktes sväva i vattnet utan att sjunka ner till bottnen.

Generellt bestod bottnen på ankringspunkterna av mycket sten och stenrösen med mindre områden av sand och grus. På ankringspunkterna 4, 6 och 8 fanns områden med skalgrusbotten och på ankringspunkten 4 observerades ström ripplar i den grusiga bottnen.

(28)

Figur 12. Genomförd provtagning vid Makrillbåden.

På ankringspunkt 4 observerades den rara sjuarmade sjöstjärnan Luidia ciliaris. På några av ankringspunkterna fanns stora områden täckta med rödalger, och på ank-ringspunkt 6 fanns ett område med tareskog (Laminaria hyperborea). Hummer (Homarus gammarus) observerades på ett par av ankringspunkterna. På ankrings-punkterna 4, 5 och 6 fanns större områden täckta av kolonier av mossdjur (Flustra

foliacea). De två taxa som hade både de största täckningsgraderna och

förekoms-terna var de röda kalkalgskrustorna och rödalgen Phycodrus rubens (Tabell 6).

Förekomst av EUNIS-habitat. Kvantitativa undersökningar från transektdata

visar att Makrillbåden dominerades av cirkalittorala hårdbottnar (A 4.1) och mo-saikartade bottnar (X33) 43 och 38 %. Infralittorala hårdbottnar (A 3.1) förekom i ≈15% av området (Tabell 4).

Kvantitativ skattning av täckning och frekvens i mätpunkter.

De kvantitativa mätningarna visar att oidentifierbara (med ROV) rödalger var det vanligaste taxon på Makrillbåden både med avseende på täckningsgrad och före-komst. Tillsammans med en annan vanlig rödalg, Phycodrys rubens, täckte de ungefär 30 % av ytan och den förekom på 80 % av de bilder som togs. Även här var läderkorallen ”Död mans hand” mycket vanlig. Den förekom i 45 % av bilder-na men täckte här endast ungefär 3.5%. Andra vanliga arter var mossdjuret, Flustra

foliacea, havsborstmaskfamiljen Serpulidae och ishavssjöstjärnan Marthasterias

(29)

Tabell 6. Täckningsgrad och förekomst med 95 % konfidensintervall (KI) av de tio mest täckande och de tio mest förekommande taxonomiska enheterna på videobilderna från Makrillbåden. MAKRILLBÅDEN Art/artgrupp Täckningsgrad Förekomst % 95% KI % 95% KI Rhodophyta 18.6 9.1 81.7 4.1 Phycodrys rubens 9.6 7.2 48.4 5.3

Krustabildande bryozoa (på alger) 4.9 5.3 14.5 3.7

Flustra foliacea 4.1 3.6 22.0 4.4

Alcyonium digitatum 3.5 2.0 45.2 5.3

Delesseria sanguinea 1.7 1.5 12.8 3.5

Hydroida 1.6 1.3 20.6 4.3

Krustabildande bryozoa (på hårdbotten) 1.4 1.0 30.7 4.9

Laminaria hyperborea 1.3 2.6 - -

Serpulidae 0.9 0.6 27.0 4.7

Marthasterias glacialis - - 24.9 4.6

3.4 Vanguards grund

Kvalitativ beskrivning. Här filmades sju ankringspunkter på djup mellan 14 och

29 m. Generellt var bottnen relativt varierad med sand som bas och med mycket småsten och stora rösen av sten och block på sanden. I mindre fickor fanns också skalgrus. På ankringspunkterna 1 och 4 fanns områden med sandripplar på mellan 20 och 27 m djup. På ankringspunkt 6, på ca 23 m djup, fanns ett mindre område med “håliga” block och stenar i varierande storlekar. På grund av likheterna med gasrevet på Fladen i Kattegatt är det troligt att detta är resterna efter ett gammalt gasrev.

De dominerande taxa som observerades var röda kalkalgskrustor samt en mycket stor mängd kolonier av mjukkorallen Alcyonium digitatum. De utgjorde det domi-nerande inslaget på samtliga ankringspunkter utom på 1 och 2 där de saknades fullständigt. På ankringspunkterna 3, 4, 5 och 7 fanns en del sjöpennor (Pennatula

phosphorea). Detta var den enda av bankerna som sjöpungen Corella parallelo-gramma observerades på. Tare (Laminaria hyperborea) sågs några enstaka gånger

på ankringspunkt 2. Algtäcket var inte på någon ankringspunkt heltäckande utan bestod av spridda rödalger, mestadels av arterna Delesseria sanguinea och

Phycodrus rubens. Trots att de flesta ankringspunkterna låg lite för djupt för att

vara optimala växtplatser för alger finns ändå fem algtaxa med bland de 10 vanlig-aste taxa (Tabell 7).

(30)

Figur 13. Genomförd provtagning vid Vanguards grund.

Förekomst av EUNIS-habitat. Habitaten på Vanguards grund dominerades av

mosaikartade circalittorala bottnar (X33) med 45% förekomst. I övrigt dominerade circalittorala mobila substrat såsom grovt sediment (A 5.1), sand (A 5.2) och blan-dade sediment (A 5.4) med vardera cirka 15% (Tabell 4).

Kvantitativ skattning av täckning och frekvens i mätpunkter

På Vanguards grund var de dominerande algerna oidentifierbara rödalger och

Phycodrys rubens som tillsammans täckte nästan 15% av ytan och förekom i mer

än 75% av bilderna (Tabell 7). Återigen var ”Död mans hand”, hydroider och Tabell 7. Täckningsgrad och förekomst med 95 % konfidensintervall (KI) av de tio mest täckande och de tio mest förekommande taxonomiska enheterna på videobilderna från Vanguards grund. VANGUARDS GRUND Art/artgrupp Täckningsgrad Förekomst % 95% KI % 95% KI Rhodophyta 10.8 4.8 75.7 4.5 Alcyonium digitatum 7.1 5.7 55.1 5.2 Phycodrys rubens 3.7 2.5 30.3 4.8 Hydroida 3.1 0.9 25.1 4.5 Serpulidae 0.4 0.2 18.9 4.1 Delesseria sanguinea 0.3 0.5 - -

Krustabildande bryozoa (på alger) 0.3 0.7 - -

Laminaria hyperborea 0.2 0.6 - - Brongniartella byssoides 0.2 0.3 3.1 1.8 Pecten maximus 0.2 0.2 - - Caryophyllia smithii - - 6.9 2.6 Pennatula phosphorea - - 6.0 2.5 Marthasterias glacialis - - 4.9 2.3 Asterias rubens - - 4.0 2.1

(31)

havsborstmaskarna Serpulidae vanligt förekommande antalsmässigt. För studien unikt hög förekomst av bägarkorallen Caryophyllia smithii och sjöpennan

Pen-natula phosphorea observarades i 6-7% av proverna.

3.4.2 Dyk-undersökningar

Kvalitativ beskrivning. Vanguards Grund ligger i närheten av Tistlarnas fyrplats

strax sydväst om Göteborg och utgörs av en grundrygg som sträcker sig ca 6 km i öst-västlig riktning. Genom att grundryggen ligger i vinkel mot kusten kommer den att övertväras av den längs den svenska kusten mot NNW gående utsötade Baltiska ytströmmen, som i denna del av Kattegatt, beroende på utströmningsbilden i Öresund, kan sträcka sig från ytan till ca 15 m djup, men ibland djupare. Lokalt kan strömhastigheter runt 2 knop förekomma. Vid provtagningstillfällena var dock strömhastigheterna relativt måttliga.

Provtagningsområdet är grundast i den östra delen, med ett minsta angivet djup om 5,4 m och smalnar av i en spets mot väster, samtidigt som djupen ökar. Tillgängligt hårdbottensubstrat består i huvudsak av stora block. Grundtoppar och ryggar utgörs av blockansamlingar. Mellan dessa ligger stora slätter där sand och grus dominerar och förekommande grundare partier är som regel flacka. Mot större djup ökar an-delen finsubstrat. Här och var förekommer i den västra an-delen framspolade mer eller mindre friliggande flak, ca 10-30 cm tjocka, med en mängd håligheter och även gångar. Dessa flak är troligen subfossila gasstrukturer.

Flora. Vid undersökningarna 2009-2010 påträffades totalt 49 taxa av makroalger

fördelat på 33 rödalger, 11 brunalger och 5 grönalger. I figur 6 visas en jämförelse av antalet registrerade taxa vid olika undersökningar längs Västkusten.

Flera av de påträffade arterna spänner över ett relativt stort djupintervall, t ex rödalgerna Delesseria sanguinea, Phycodrys rubens, Phyllophora

pseudoce-ranoîdes, och Coccotylus truncatus (Fig. 14). Notabelt är också förekomsten av de

stora bladformade brunalgerna Saccharina latissima och Laminaria digitata ner till djup runt 18 m. Laminaria hyperborea, också den en stor bladformad brunalg före-kommer i spridda bestånd runt 14 m och indikerar förmodligen tillsammans med den övre utbredningen hos rödalgerna Dilsea carnosa, Ptilota gunneri och

Odont-halia dentata täthetssprångskiktets medeldjup.

När det gäller vegetationstäcket så var medelvärdet av det totala vegetationstäcket högre än 75 procent inom djupintervallet 0-20 m (Fig. 16) vilket till en del förkla-ras av förekomsten av god förekomst av storbladiga brunalger, främst Saccharina

latissima och Laminaria digitata samt den för Halland typiska mixen av

bladfor-made rödalger (Delesseria sanguinea, Phycodrys rubens, Phyllophora

pseudoce-ranoîdes, och Coccotylus truncatus), men även en rik vegetation av rödalgen Ceramium virgatum.

(32)

Figur 14 Vanguards Grund. Djuputbredning hos makroalger inom det undersökta djupintervallet. Korrektion gjord så att minsta spann utgörs av 1 m.

Cutleria multifida Halarachnion ligulatum Erythrodermis traillii Plocamium cartilagineum Bonnemaisonia hamifera Bonnemaisonia asparagoides Sphacelaria cirrosa Lomentaria clavellosa Heterosiphonia plumosa Sphacelaria plumosa Derbesia marina Odonthalia dentata Ptilota gunneri Dilsea carnosa Rhodophyllis divaricata Laminaria hyperborea Pterothamnion plumula Brongniartella byssoides Rhodomela confervoides Melobesia membranacea Polysiphonia elongata Callithamnion corymbosum Palmaria palmata Polysiphonia fucoides Furcellaria lumbricalis Codium fragile Phycodrys rubens Delesseria sanguinea Coccotylus truncatus B. hamifera/S. repens SPP Phyllophora pseudoceranoïdes Polysiphonia stricta Hildenbrandia rubra Cystoclonium purpureum Corallina officinalis Saccharina latissima Laminaria digitata Desmarestia viridis Desmarestia aculeata Ceramium virgatum Chaetomorpha melagonium Chondrus crispus Halidrys siliquosa Plumaria plumosa Cladophora rupestris Membranoptera alata Ectocarpus siliculosus Spongomorpha aeruginosa Pylaiella littoralis 5 10 15 Djup (m) 20 25 30

(33)

Vid Vanguards Grund påträffades totalt 49 algtaxa, av vilka 8 har en beräknad medelyttäckning på 5% eller mer (Fig. 17). Bland fåfyndsarter finns arter karakter-istiska för exponerade utsjömiljöer såsom Erythrodermis traillii, Plocamium

carti-lagineum och Halarachnion ligulatum. Grönalgen Derbesia marina, förekom i sin

grenade sporofytform över ett brett djupintervall.

Brunalgen Cutleria multifida förekom i sitt krustastadium på block djupare än 25 m

Fauna. I de västra delarna av Vanguards Grund på djup större än ca 20 m, förekom

rikligt med läderkorallen Alcyonium digitatum samt fläckar med mossdjuren

Flustra foliacea och Securiflustra securifrons på blockhögarna. Här fanns också

individ av bägarkorallen Caryophyllia smithii samt sjöstjärorna Porania pulvillus och Leptasterias muelleri. På sand- och grusslätterna runt blockhögarna förekom sjöpennorna Virgularia mirabilis och Pennatula phosphorea, hydroiden

Cory-morpha nutans samt enstaka individ av Pecten maximus. Bland noterade fiskarter

återfinnes samtliga i landet förekommande snultrefiskar, brunsnultran

Acantho-labrus palloni undantagen.

Figur 15 Vanguards Grund. Medelantal taxa inom fem djupintervall, med 95% KI.

Figur 16 Vanguards Grund. Medeltäckningsgrad av makroalger inom fem djupintervall, med 95% K

(34)

Figur 17 Vanguards Grund. Medeltäckningsgrad hos dominerande makroalger, med 95%C.I. Cutleria multifida Halarachnion ligulatum Erythrodermis traillii Plocamium cartilagineum Bonnemaisonia hamifera Bonnemaisonia asparagoides Sphacelaria cirrosa Lomentaria clavellosa Heterosiphonia plumosa Sphacelaria plumosa Derbesia marina Odonthalia dentata Ptilota gunneri Dilsea carnosa Rhodophyllis divaricata Laminaria hyperborea Pterothamnion plumula Brongniartella byssoides Rhodomela confervoides Melobesia membranacea Polysiphonia elongata Callithamnion corymbosum Palmaria palmata Polysiphonia fucoides Furcellaria lumbricalis Codium fragile Phycodrys rubens Delesseria sanguinea Coccotylus truncatus B. hamifera/S. repens SPP Phyllophora pseudoceranoïdes Polysiphonia stricta Hildenbrandia rubra Cystoclonium purpureum Corallina officinalis Saccharina latissima Laminaria digitata Desmarestia viridis Desmarestia aculeata Ceramium virgatum Chaetomorpha melagonium Chondrus crispus Halidrys siliquosa Plumaria plumosa Cladophora rupestris Membranoptera alata Ectocarpus siliculosus Spongomorpha aeruginosa Pylaiella littoralis 5 10 15 20 25 30 Djup (m)

(35)

Figur 18 Genomförd provtagning vid Kummelbank.

3.5 Kummelbank

Kvalitativ beskrivning. På Kummelbank filmades fem ankringspunkter på djup

mellan 21 och 31 m. Bottnen var mycket likartad med i huvudsak sand, snäck- och musselskal samt spridda förekomster av småsten och större stenar, samt en del stenrösen. Även topografin var mycket platt och djupet på ankringspunkterna vari-erade i regel inte mer än max tre meter. Dock skiljde sig ankringspunkt 4 från de övriga genom att vara betydligt stenigare och lite mer kuperat.

På samtliga ankringspunkter fanns mycket täta populationer av en mörk orm-stjärna, Ophiocomina nigra. Vid flera tillfällen fanns också flera sjöstjärnor,

Astro-pecten irregularis, bland ormstjärnorna. I övrigt var de vanligaste taxa

mjukkorall-en, Alcyonium digitatum, och krustabildande svampdjur (Tabell 8). Det fanns också en del sjöpennor, Pennatula phosphorea och Virgularia mirabilis, samt pilgrim-smusslor, Pecten maximus. Ett stort antal fjärsingar, Trachinus draco, observera-des. Detta var den enda av bankerna som de sågs på. Totalt observerades 24 taxa, vilket var det minsta antalet på de fyra bankerna. Detta kan bl.a. bero på att det

(36)

filmade djupintervallet var mindre än på de andra bankerna, samt att endast fem ankringspunkter filmades.

Förekomst av EUNIS-habitat. Habitaten på Kummelbank dominerades enligt de

kvantitativa mätningarna från transekten kraftigt av cirkalittorala sandbottnar (A 5.2) som förekom i drygt 80 % av området. I övrigt förekom cirkalittorala bottnar med grovt sediment (A 5.1) i drygt 10 % medan hårdbottnar och mosaikartade områden förekom endast i sammanlagt 7-8% av området (Tabell 4).

Kvantitativ skattning av täckning och frekvens i mätpunkter.

På Kummelbank som dominerades an sandbottnar observerades stora mängder och hög förekomst av ormstjärnan, Ophiocomina nigra (22 % täckning och 86 % före-komst). Ett annat relativt vanligt förekommande, med ROV observerbart taxon var polychaetfamiljen Terebellidae som förekom i 10 % av bilderna. Av hårdbottens-levade arter observerades tora mängder krustabildande svampdjur och ”Död mans hand” (≈40 %) (Tabell 8).

Tabell 8. Täckningsgrad och förekomst med 95 % konfidensintervall (KI) av de tio mest täckande och de tio mest förekommande taxonomiska enheterna på videobilderna från Kummelbank. KUMMELBANK Art/artgrupp Täckningsgrad Förekomst % 95% KI % 95% KI Ophiocomina nigra 22.7 11.1 86.0 4.3 Krustabildande porifera 3.6 5.7 38.8 6.0 Alcyonium digitatum 1.9 2.2 41.2 6.1 Terebellidae 0.7 1.9 10.4 3.8 Phycodrus rubens 0.6 1.3 11.6 4.0 Hydroida 0.3 0.6 4.0 2.4 Securiflustra securifrons 0.2 0.5 - - Marthasterias glacialis 0.1 0.2 4.8 2.7 Crossaster papposus 0.1 0.2 - - Serpulidae 0.1 0.1 4.0 2.4 Ascidia virginea - - 4.0 2.4 Astropecten irregularis - - 2.8 2.1

(37)

4 Sammanfattande analyser och

metodaspekter

4.1 Skillnader i substrat mellan bankar

De kvantitativa undersökningarna med ROV i mätpunkterna visade att det fanns stora skillnader i substratkarakteristika mellan de olika bankarna (Fig. 19). I princip uppvisade alla bankar unika fördelningar av de olika typerna av substrat. Svaberget dominerades kraftigt av häll (>85%), Makrillbåden dominerades av häll, block och sten (20-40% vardera), på Vanguards grund förekom relativt stor mängd av sten, grus (≈30%) och sand (≈20%) medan Kummelbank dominerades kraftigt av sand (80 %). Detta betyder att även om ”utsjögrund” ibland betraktas som en miljötyp, förekommer betydande skillnader i den fysiska miljön som har stor påverkan på flora och fauna i dessa områden.

Figur 19 Medelvärden av täckningsgrad för olika substratklasser på de fyra bankerna.

4.2 Skillnad i artrikedom

Ansamlingen av funna arter ökar med antalet prover. Som förväntat återfanns många fler arter med dykmetoden än med ROV (Fig. 20). Som en illustration på detta kan nämnas att 50 mätpunkter resulterar i cirka 20-30 arter på samtliga ban-kar, medan 20 provpunkter med dykning resulterade i 100 – 120 arter. Detta beror till viss del på att syftet skilde sig mellan de olika metoderna (syftet med ROV var att ge en representativ skattning av viktiga habitatkomponenter medan dykningen var specifikt ämnad att maximera information om biodiversitet).

(38)

(39)

Figur 21 Medelvärdet av täckningsgraden av totala taxa uppdelat i alger och djur från samtliga fyra banker.

Icke desto mindre talar dessa resultat för att det finns stora skillnader i den detalj-grad som kan uppnås mellan olika metoder i de områden där båda metoderna är möjliga att tillämpa.

4.3 Skillnader i täckning av djur och alger

mel-lan bankar

De kvantitativa undersökningarna med ROV i mätpunkterna visade att medelvärdet för täckning av alger och djur (mestadels fastsittande evertebrater) varierade mellan bankar (Fig. 21). På Makrillbåden förekom högst täckning av alger, medan Kum-melbank hade minst vegetation. Svaberget hade högst förekomst av djur.

4.4 Multivariata analyser av samhällsstruktur

För att utvärdera skillnader mellan metoder och variation mellan bankar i samman-sättning av arter gjordes multivariata analyser i form av ordineringar (n-MDS) baserat på fjärderots-transformerade data. Den inledande analysen med alla bankar och båda metoderna antyder stora skillnader i artsammansättning beroende på om den mäts med ROV eller dyk (Fig. 22). Ordineringen visar att den axel som förkla-rar mest av variationen i materialet (första axeln) i hög grad separeförkla-rar dykprover från ROV. Andra axeln fångar i huvudsak skillnader mellan bankar tagna med ROV.

(40)

Figur 22 Ordinering av samtliga bankar provtagna med ROV och Dyk

Vidare analyser visar att dessa skillnader i stor utsträckning orsakas av att dykun-dersökningarna identifierar ett stort antal mer eller mindre kryptiska arter av alger. Mer än hundra arter var positivt korrelerade med den MDS:ens första axel, d.v.s. dom förekommer i högre grad i prover till höger i figur 22. Tabell 9 visar de arter som var starkast korrelerade. Å andra sidan förekom fem arter i större utsträckning i ROV-prover (till vänster i figur 22). Dessa var samtliga små hårdbottenlevande evertebrater (Tabell 9).

Tabell 9. Exempel på arter som tydligast skiljer sig i förekomst mellan ROV och dykprover.

Arter vanliga i ROV-prover Arter vanliga i dykprover

Serpulidae Desmarestia aculeata

Nemertesia SPP Brongniartella byssoides

Hydroida Electra pilosa

Caryophyllia smithii Ceramium virgatum

Swiftia rosea Membranipora membranacea

Pterothamnion plumula

Phyllophora pseudoceranoïdes

Coccotylus truncatus

Phycodrys rubens

(41)

Figur 23 Separat ordinering av bottensamhällen för ROV och dykning separat. Symboler som i figur 22.

Analyser av samhällsstrukturen för de olika metoderna separat visar att det finns skillnader i sammansättning mellan bankar och inom bankar (Fig. 23). Undersök-ningarna med ROV uppvisar kraftiga och systematiska skillnader längs med första axeln (den viktigaste) mellan Kummelbank och övriga bankar. Variationen längs med den andra axeln speglar i huvudsak skillnader mellan mätpunkter inom ban-kar, eftersom prover från alla bankar (utom Kummelbank) finns utspridda i y-led. Även analyser baserade på dykning visar stor variation inom bankar (möjligen korrelerade med djup längs med första axeln), men även en del systematiska skill-nader mellan bankar eftersom alla prover från Svaberget befinner sig högt upp i figuren medan de från Vanguards grund återfinns lägre ner (Fig. 23). Sammantaget antyder dessa analyser betydande variation i artsammansättning inom och mellan bankar oavsett om mätningar görs med ROV eller dykning. Skillnaderna mellan bankar förefaller dock större om provtagning görs med dykare, något som är för-väntat på grund av den högre taxonomiska upplösningen. Åter igen avspeglar resul-taten skillnader i syfte mellan de valda metoderna.

4.5 Övergripande precision och styrka av

ROV-undersökningarna.

Syftet med ROV-undersökningarna var att åstadkomma representativa, precisa och repeterbara (uppföljningsbara) kvantitativa mått på medeltillstånd och variation hos utsjögrundens bottenfauna, – flora och bottenbeskaffenhet. Tidigare har redovisats förhållanden på enskilda bankar, men för att dra generella slutsatser om provtag-ningens precision och styrka har vi även utvärderat undersökningarnas förmåga att detektera och skatta rumsliga variationsmönster samt deras användbarhet när det gäller att mäta samband mellan biologi och omvärldsvariabler såsom djup och

(42)

substrat. Dessa analyser har gjorts med data på täckningsgrad av alger och everte-brater från Svaberget, Makrillbåden och Vanguards grund (Tabell 10).

Analyserna visar att provtagningsprogrammet effektivt kan detektera och kvantifi-era rumslig variation i täckningsgrad på olika skalor. Algerna varikvantifi-erar signifikant (p<0.001) mellan ankringspunkter och mätpunkter, men ingen systematisk skillnad finns mellan de tre bankarna. Medelfelet (SE) i skattad täckningsgrad ligger mellan 5-6 % täckning på samtliga skalor och konfidensintervallen ligger på 11-15%. Med tanke på att det övergripande medelvärdet är ≈25% täckning (Fig. 21) kan vi sluta oss till att medelfelet varierar mellan 20-25% av medelvärdet för alger. Täckningen av djur varierar däremot signifikant på samtliga skalor (p<0.001). Medelfelet och 95 % konfidensintervall ligger i samma storleksordning som för algerna, även om den småskaliga variationen (mellan bilder inom en mätpunkt) tenderar att vara större än för algerna.

Figur 24 Korrelationer för total täckning av alger och djur med djup och hårdbottenförekomst på skalan av ankringspunkter (medel±SE, vänster) och mätpunkter (medelvärden, höger).

Tabell 10. Variansanalystabell över täckningsgrad av alger och djur. Data kommer från tre bankar, med vardera sju ankringspunkter, nio mätpunkter per ankringspunkt och fem bilder per mätpunkt.

Täckningsgrad av alger Täckningsgrad av djur

Källa Df MS p SE 95%KI MS p SE 95%KI

B 2 22188 0.20 6.3 14.9 38344 0.00 2.9 6.8

A(B) 18 12494 0.00 4.9 11.4 2581 0.00 4.2 9.8

M(A(B)) 168 1100 0.00 5.1 14.0 806 0.00 6.4 17.7

Bottenliv på västkustens utsjöbankar

Bottenliv på västkustens

utsjöbankar

Kvantitativa undersökningar av

djur, växter och naturtyper

Bottenliv på västkustens

utsjöbankar

Förord

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Summary

1. Inledning

1.1 Bakgrund

1.2 Förberedande analyser

1.3 Undersökningsområden

2. Metodik

2.1 Dykning

2.2 ROV

2.3 Statistiska analyser



 X 

s

X

s

n

t

X

s

t

p

 ˆp

ˆp*(1

 ˆp)

n

* z

ˆp

ˆp

ˆp

ˆp

3. Resultat

3.1 Genomförda provtagningar

3.2 Svaberget

3.3 Makrillbåden

3.4 Vanguards grund

3.5 Kummelbank

4 Sammanfattande analyser och

metodaspekter

4.1 Skillnader i substrat mellan bankar

4.2 Skillnad i artrikedom

4.3 Skillnader i täckning av djur och alger

mel-lan bankar

4.4 Multivariata analyser av samhällsstruktur

4.5 Övergripande precision och styrka av

ROV-undersökningarna.

_t

ˆp(1*