© Anders Henriksson och Gleerups Utbildning AB. Detta material är en del av Iris biologi 2 interaktiv lärarbok.
Materialet får skrivas ut, kopieras och användas under giltig licenstid. 17
Iris • 2 Lärarhandledning LIVETS KEMI – KAPITEL 2
Livets kemi
(sidan 29 i Iris biologi 2 IAB)
1 Kolatomerna har den unika egenskapen att
kunna bindas till varandra och bilda moleky-ler med stor variationsrikedom. Den mång-fald av livsformer som evolutionen har lett fram till speglar den mångfald av molekyler som kan byggas med hjälp av kolatomer som ”molekylskelett”.
2 Metan bildas av anaeroba arkéer i t.ex.
sy-refattiga sjöbottnar eller i mag-tarm-kanalen hos olika djur (speciellt idisslare som t.ex. kor).
3 Dubbel- och trippelbindningar mellan kol-
atomer är benägna att ”spricka upp” så att dessa kolatomer får lediga bindningsplatser till nya atomer eller atomgrupper.
4 a – OH hydroxylgrupp b aldehydgrupp c karboxylgrupp d – NH2 aminogrupp
5 a Polymerer består av stora molekyler som
är uppbyggda av många mindre, likartade enheter (monomerer).
b Vid en kondensationsreaktion binds
mole-kyler samman under avspjälkning av vatten-molekyler.
6 a C6H12O6
b Aldehydgrupp och hydroxylgrupper. c Till skillnad från hexanmolekyler kan
glu-kosmolekyler bindas med vätebindningar till vattenmolekyler.
SVAR TILL TESTA DIG SJÄLV – KAPITEL 2
– C O H = – – C O OH = –
7 a Stärkelsen är mer svårlöslig i vatten än
vad glukosen är.
b Jod bildar ett blåfärgat komplex
tillsam-mans med stärkelse. Därför kan man påvisa stärkelse i t.ex. potatis genom att droppa jod-lösning på en snittyta av potatisen.
8 a Cellulosan ingår i växternas cellväggar. b Glykogen är upplagsnäring i t.ex. våra
muskelceller och i levern.
9 I leddjurens hudskelett och i cellväggarna
hos flertalet svampar.
10 Fett är upplagsnäring. Underhudsfett
iso-lerar mot kyla. Fettvävnad kan vara ”stöt-dämpande” och därmed skydda organ. Vis-sa planktonorganismer håller sig svävande i vatten med hjälp av fettdroppar.
11 En fettmolekyl ”byggs” av en
glycerolmo-lekyl och tre fettsyramoglycerolmo-lekyler. En fosfolipid-molekyl ”byggs” av en glycerolfosfolipid-molekyl, två fettsyramolekyler och en fosfatgrupp (som i sin tur kan binda andra molekylgrupper).
12 Fosfolipidmolekylerna bildar ett dubbelt
skikt och riktar sina hydrofila ”huvuden” (som innehåller fosfatgrupperna) mot det omgivande vattnet på cellens in- respektive utsida. På så sätt hamnar molekylernas hy-drofoba svansar (fettsyrornas kolvätekedjor) mot membranets mitt, dvs. i riktning från det omgivande vattnet. (Se bild på sidan 19 i Iris biologi 2 IAB.)
13 Kolesterol ingår som stöd i cellmembran
hos djur och används som utgångsämne då celler framställer t.ex. steroidhormoner och gallsyror.
Könshormonerna östradiol och testosteron är steroider (exempel på steroidhormoner) . Gallsyror är steroider som bl.a. finfördelar fett i tarmen.
© Anders Henriksson och Gleerups Utbildning AB. Detta material är en del av Iris biologi 2 interaktiv lärarbok.
Materialet får skrivas ut, kopieras och användas under giltig licenstid. 18
Iris • 2 Lärarhandledning LIVETS KEMI – KAPITEL 2
19 Värme, förändrat pH och ersättning av
lösningsmedel (om t.ex. vatten som lösnings-medel ersätts med ett organiskt lösningsme-del).
20 ATP är en nukleotid med tre
fosfatgrup-per som är bundna till varandra. Bindning-arna mellan fosfatgrupperna är energirika. När en fosfatgrupp spjälkas från ATP bildas ADP (med två fosfatgrupper) samtidigt som jämförelsevis mycket energi frigörs. Nukleo-tiden kan åter ”laddas” med energi genom att ADP binder en fosfatgrupp så att ATP återbildas. På så sätt kan denna nukleotid ut-nyttjas som ett litet ”laddningsbart batteri” i cellen. Molekylen laddas (blir ATP) vid t.ex. cellandningen och kan sedan utnyttjas på an-dra ställen i cellen där energi behövs.
TA REDA PÅ
21 Kuru var den första kända
prionsjukdo-men som härjade bland människor. Den fö-rekom bland Forefolket i Nya Guinea fram till 1960-talet. Då upphörde sjukdomen efter att missionärer hade påverkat Forefolket att upphöra med kannibalistiska begravningsri-tualer. Kuru betyder ”att skaka” på foresprå-ket.
14 a
b Se reaktionsformeln ovan.
c Det är en kondensationsreaktion eftersom
vatten bildas.
15 a Alfa-keratin (i hår), beta-keratin (i
nag-lar) och kollagen (i hud, senor och ledband).
b Hemoglobin, myoglobin och albumin. 16 Proteinmolekylen består av
sammanlän-kade aminosyror. Vissa av dessa har hyd- rofoba och andra hydrofila sidokedjor. I vatten formas molekylen så att de hydrofila sidokedjorna vänds ut mot vattnet, medan de hydrofoba sidokedjorna göms mot moleky-lens centrum.
17 Se ”Fyra strukturnivåer” på sidan 40 i läro-boken.
18 a Förenklat kan man säga att
aktiverings-energi är den aktiverings-energi som krävs för att en ke-misk reaktion ska komma igång.
b En organisk grupp av icke-proteinnatur
el-ler en oorganisk jon som är bunden till ett protein och som har betydelse för proteinets funktion (grekiska prósthetos = tillfogad).
c En kofaktor (ett ”hjälpämne”) som ansluter
tillfälligt till ett enzym medan detta är aktivt.
d En inhibitor som kan konkurrera med ett
substrat om platsen på ett enzym. Den täv-lande inhibitorns koncentration påverkar därmed i vilken utsträckning ett enzym är blockerat. N H C O C R H H OH 1 N H C O C R H H OH 2 + N H C O C R H H 1 N H C O C R H 2 OH + H2O peptidbindning