Skattereduktion
Bör arbetskostnaden regleras i lag?
Masteruppsats i affärsjuridik
Författare: Emma Danielsson
Handledare: Björn Westberg
Masteruppsats i affärsjuridik
Titel: Skattereduktion- bör arbetskostnaden regleras i lag
Författare: Emma Danielsson
Handledare: Björn Westberg
Datum: 2013-12-02
Ämnesord Skattereduktion, arbetskostnad, hushållsarbeten, förutsebarhet
Sammanfattning
I Inkomstskattelagen är det stadgat vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att erhålla skattereduktion av hushållsarbeten. Hushållsarbete är ett gemensamt samlingsnamn för ROT- och RUT-arbeten. Syftet med skattereduktion är bland annat att öka arbetsmöjlighe-terna och motverka att svarta arbeten utförs. Skattereduktionen syftar därmed till att sub-ventionera vit arbetskraft. Det är endast arbetskostnaden som skattereduktion ges för. Begreppet arbetskostnad definieras i lag såsom att det inte innefattas av utgifter för materi-al, utrustning eller resor. I förarbeten ges ingen närmre förklaring vad arbetskostnad inne-fattar. Det kan skapa problematik i förutsebarheten när en lagtext är otydlig och därmed kan få skilda tolkningar. Att arbetskostnaden inte har fått en klar definition på vad eller hur den ska beräknas, kan bli särskilt svår när det erbjuds fasta priser eller paketpriser. När så-dana priser erbjuds kan arbetskostnaden beräknas vad som anses förmånligast för kunden. Med andra ord finns en ökad risk att viss del av materialkostnaderna kan ligga i begreppet arbetskostnad. När sådana situationer förekommer, kan det undras huruvida det ska anses som att säljaren skriver in en oriktig uppgift i sin ansökan till Skatteverket.
Förutsebarheten brister när en lag är otydlig. Skatteverket kan inte kontrollera huruvida en uppgift i ansökan är felberäknad på vad som är arbetskostnad och övriga kostnader. Där-med blir det svårt att påvisa huruvida det kan anses som en oriktig uppgift lämnas, när lag-texten har en sådan lucka. För att det ska finnas en konkurrensneutralitet i samhället bör arbetskostnaden regleras så att begreppet blir tydligare i lag.
Masteruppsats i affärsjuridik
Title: Tax credit- Should labor cost be defined in law
Author: Emma Danielsson
Tutor: Björn Westberg
Date: 2013-12-02
Subject Heading Tax credit, labor cost, household work, predictability
Abstract
The Income Tax Act is enacted what criteria must be met to obtain a tax reduction of household work. Household work is the common term for ROT- and RUT-works. The purpose of the tax reduction is to increase job opportunities and to discourage that undocumented work performs.
It is only for the labor cost as tax reduction is given for. The concept of labor cost is defined in law as it is not comprised of cost of materials, equipment or travel. The preliminary work provides no closer explanation what the labor cost includes. It can create problems in the predictability when a law is unclear and can lead to different interpretations. The labor cost has not a clear definition of what or how it is calculated. That can be a problem when a fixed price or a pacet deal is offered. When such prices are offered, the labor cost can be calculated what is considered advantageous for the customer. In other words, there is an increased risk that some of the material costs may lies in labor cost. When such situations occur, it wondered whether it shall be deemed that the seller enters a false statement in his application to the Swedish Tax Authority.
Predictability weaknesses when a law is unclear. The Swedish Tax Authority can not verify whether a thing in the application is miscalculated on what is the labor cost and other expenses. This makes it difficult to demonstrate whether it can be considered a false statement submitted when law has such a gap. For it to be a competitive neutrality between companies, should the labor cost be changed so that the concept becomes clearer in law. .
Förkortningslista
Dnr Diarenummer
IL Inkomstskattelag (1999:1229) RF Regeringsform (1974:152)
ROT Reparation, underhåll och om- och tillbyggnad RUT Rengöring, underhåll och tvätt
Skv Skatteverket
SN Skattenytt
Innehåll
1
Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Avgränsning ... 2
1.4 Metod och material ... 2
1.5 Disposition ... 3 1.6 Definitioner ... 4
2
Rättssäkerhet ... 5
2.1 Lagtolkning ... 5 2.1.1 Ordalydelsen... 5 2.1.2 Lagtolkningsmetod ... 6 2.2 Rättssäkerhetsbegreppet ... 7 2.3 Rättsliga Principer ... 8 2.3.1 Inledning ... 8 2.3.2 Legalitetsprincipen ... 9 2.3.3 Likhetsprincipen ... 11 2.4 Sammanfattning ... 123
Skattereduktion ... 14
3.1 Utvecklingen ... 14 3.1.1 Historia ... 14 3.1.2 2006 års proposition ... 15 3.1.3 2008 års proposition ... 16 3.2 Inkomstskattelagen 67 kap. ... 17 3.2.1 Inledning ... 17 3.2.2 ROT-arbete ... 18 3.2.3 RUT-arbete ... 193.3 Ansökan om Skattereduktion för hushållsarbete ... 19
3.3.1 Ansökningsförfarande ... 19 3.3.2 Fakturamodell ... 20 3.3.3 Godkänd för F-skatt ... 22 3.3.4 Närståenderegel ... 23 3.3.5 Preliminärt avdrag ... 23 3.4 Sammanfattning ... 23
4
Arbetskostnad ... 25
4.1 Definition ... 25 4.2 Innebörd ... 26 4.2.1 Problem ... 264.2.2 Vad arbetskostnad inte är ... 27
4.2.3 Fasta priser ... 28
4.2.4 Markarbeten... 28
4.3 Skattebrott ... 29
4.4 Skatteverkets funktion och kontroll ... 30
4.5 Sammanfattning ... 32
5
Analys och Slutsats ... 34
5.1.1 Syftet ... 34
5.1.2 Uppfyller lagen sitt syfte? ... 34
5.1.3 Vad händer när en lag är otydlig? ... 35
5.2 Slutsats ... 36
1 Inledning
1.1
Bakgrund
För att erhålla skattereduktion ska vissa kriterier vara uppfyllda. Dessa är stadgade i In-komstskattelagen (1999:1229), (härefter IL). En skattereduktion kan medges för bland an-nat hushållsarbeten. Hushållsarbeten är ett gemensamt begrepp för ROT- och RUT-arbeten. ROT-arbete är ett samlingsord för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad medans RUT-arbete innefattar rengöring, underhåll och tvätt.
Utnyttjandet av skattereduktion i form av hushållsarbete är en välanvänt tjänst i Sverige. Under första halvåret av 2013 har ca 8,1 miljarder betalats ut i hushållsarbeten, varav ca 6,9 miljarder omfattas av ROT-arbeten.1 Syftet med skattereduktion i form av hushållsarbeten
var bland annat att få ner arbetslösheten och motverka svart arbete, men även ge ökade ar-betsmöjligheter och främja svensk ekonomi.
Arbetskostnaden (underlaget) för skattereduktion definieras i 67 kap. 18 § IL som följande: ”Underlag för skattereduktion består av
1. belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattnings-året enligt 17 § första stycket 1 lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 2. värdet av förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige under beskattningsåret, och 3. sådan ersättning för hushållsarbete och arbetsgivaravgifter för denna ersättning som har redovisats för be-skattningsåret i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen
(2011:1244).
I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in. Lag (2011:1256).”
Det är endast för arbetskostnaden som en skattereduktion kan ges. Begreppet arbetskost-nad definieras enbart utifrån vad det inte är. Det kan skapa problematik i den betydelsen att begreppet arbetskostnad kan tolkas på olika sätt. Det uppstår därmed frågetecken om ar-betskostnad anses vara antal timmar som säljaren har varit hos kunden eller att det är alla kostnader förutom de som ingår i materialet, utrustning eller resor ska inräknas.
Det är Skatteverket som beslutar huruvida en skattereduktion medges. I den fakturan Skat-teverket erhåller från företaget står vilken kostnad som härrör sig till arbetskostnad
tive material. Det framkommer emellertid inte mer underlag såvida Skatteverket inte begär det.
Företag, främst inom byggbranschen, kan erbjuda sina kunder paketpriser eller fasta priser för att utföra hushållsarbeten åt kundens vägnar. Risken torde finnas att företag kan placera en del av materialkostnaderna till arbetskostnaden när dessa priser erbjuds. Ingen praxis el-ler förarbeten anger vad skälig arbetskostnad kan vara elel-ler hur den ska beräknas. Med an-ledning av det, finns möjlighet för såväl företag och kunder att använda det till sin fördel. 2
Kunden som köper tjänsten av den dyraste kan bli den billigaste vid slutskedet på grund av att arbetskostnaden är hög.
1.2
Syfte
Syftet med denna uppsats är försöka utreda huruvida begreppet arbetskostnad bör definie-ras mer tydligt i lag. Detta med anledning av att förutsebarheten brister när en lagtext är otydlig samt om det kan föranleda att oriktig uppgift lämnas till Skatteverket när olika tolk-ningar sker. Uppsatsen syftar senare till att ge en större förståelse om hushållsarbetenas ut-veckling för att få en större helhetsbild inom området.
1.3
Avgränsning
Avgränsningen i uppsatsen kommer att ske med hänsyn till ordalydelsen arbetskostnad i lagregleringen. Då arbetskostnad är ett led i skattereduktion, beskrivs innebörden av skatte-reduktion och vem som kan erhålla skatteskatte-reduktion. Skatteskatte-reduktion kan fås vid hushålls-arbete Med hushållshushålls-arbete innefattas ROT- och RUT-hushålls-arbete. Då Skatteverket beslutar hu-ruvida en skattereduktion ges, förklaras deras kontroller samt funktion i samhället.
I ett rättsäkert samhälle ska de enskilda betraktas likartad gentemot varandra. Det ska fin-nas en förutsebarhet i en lagtext. Med anledning av detta kommer det avgränsas till rättsliga principer som anses vara skäliga att uppta, samt förslag på hur lagtolkning kan göras.
1.4
Metod och material
Uppsatsen kommer som utgångspunkt följa gällande rätt, de lege lata. Det föranleds till hur rättsläget ser ut idag. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida arbetskostnaden bör re-gleras mer tydligt i lag, de lege ferende. I skrivande stund finns inget som anger hur
kostnaden ska beräknas eller vad det ska beräknas på. Det finns ingen vägledning i praxis att tillgå. Arbetskostnaden definieras bara utifrån vad det inte är.
För att läsaren ska få en större helhetsbild av rättsläget kommer uppsatsen till större del skrivas genom en deskriptiv3 metod. Genom att skriva en deskriptiv metod i uppsatsen
kommer övriga rättskällor användas, såsom förarbeten, artiklar och doktrin. Förarbeten kommer att ha störst betydelse i uppsatsen, då de förklarar det bakomliggandet syftet till lagtexten. Gällande rätt beskriver enbart hur rättsläget ser ut.
Artiklar och doktrin används i den mån det anses behövande för att ge en deskriptiv upp-sats och för att läsaren ska få en större helhetsbild vilka situationer arbetskostnaden anses inneha betydelse.
Inom skatteområdet, fyller Skatteverket en viktig funktion. Det är exempelvis Skatteverket som beslutar huruvida en skattereduktion godkänns. Därmed används Skatteverkets elek-troniska hemsida för en större förståelse hur ett godkännande av skattereduktionen ges men även för den deskriptiva delens skull i uppsatsen.
Några principer inom juridiken kommer att belysas, då dessa kan tas till hjälp i analysen hu-ruvida en lagreglering bör ske. Detta med anledning av att förutsebarheten är en viktig del i ett rättssäkert samhälle. Skattebrott och innebörden av oriktig uppgift belyses i kapitel fyra, då författaren i analysen vill undersöka ifall problematiken med arbetskostnad kan falla inom oriktig uppgift.
1.5
Disposition
Disponeringen i uppsatsen är uppdelad i kapitel. Kapitel två upplyser om hur en lagtolk-ning sker vid otydlig formulering samt rättssäkerhetsbegreppet. Men även några rättsliga principer som anses vara relevanta för att belysa förutsebarheten i ett rättssäkert samhälle. Kapitel tre fortsätter sedan med att förklara innebörden av skattereduktion av hushållsarbe-ten. Vidare i kapitel tre förklaras utvecklingen av några propositioner, hur en ansökning av skattereduktion har ändrats genom utvecklingen samt en beskrivande bild av ROT- och RUT-arbeten.
Kapitel fyra belyser begreppet arbetskostnad och hur problematiken kring begreppet har utvecklats. Vidare tar kapitlet upp vad som anses utgöra skattebrott samt Skatteverkets funktion och kontroll.
Det femte och sista kapitlet innehåller en analys och slutsats av vad författaren anser utifrån syftet i uppsatsen. I slutet på kapitel två till fyra ges en sammanfattning av kapitlet för att läsaren lättare ska få en översikt.
1.6
Definitioner
Vid flertal tillfällen nämns några uttryck i uppsatsen. För att öka en förståelse hos läsaren finns här en definition för några av de vanligaste utrycken.
Syftet med skattereduktion har främst varit att främja vit sysselsättning/vit arbetskraft. Det innebär att betalningen av arbeten som utförs av individen beskattas. Till skillnad från vit arbetskraft finns även svart arbete. När svart arbete utförs sker ingen beskattning av betal-ningen för utfört arbete.
2 Rättssäkerhet
2.1
Lagtolkning
2.1.1 Ordalydelsen
Den primära rättskällan i svensk rätt är lagtexten. Riksdagen beslutar lagtexten, dock ej fö-rarbeten.4 När lagtillämpningen av en lagtext inte har fått en sådan utformning eller tolkas
oregelbundet är det enbart riksdagen som har en sådan kompetens som således kan göra den lagändring som fordras. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida arbetskostnaden bör definieras mer tydlig i lag. Därav ges en beskrivning hur en ordalydelse kan tolkas ge-nom olika metoder.
Tolkning av lag avses vanligen inte bara att bestämma innebörden utan även att omformu-lera tolkningen till ny meningssats som har samma innebörd. Med hjälp av en lagtextstolk-ning ska en uteslutlagtextstolk-ning ske av andra rimliga tolklagtextstolk-ningsförslag, varför oftast vid rättstillämp-ning är tvungen att välja ett tolkrättstillämp-ningsalternativ.5 Det kan uttryckas att förarbeten enbart
be-sitter en beskrivande kvalitet på hur författarna till förarbetena har uppfattat texten som de föreslagit som föreskrifter.6 När lagen framgår som otydlig kan lagstiftarens syfte framgå i
förarbeten eller med den diskussion, vilken har förts i samband med förarbetet. Vid tolk-ning i Sverige av skattelag används emellertid endast lagstiftarens syfte som framkommit. Detta med anledning av förutsebarhetsskäl.7
Emellertid krävs det grundligt tolkningsarbete vid läsning av lagtext. Semantisk analys er-fordras först och avser att fastställa den betydelse som användes i lagen i ett allmänt språk-bruk.8 Dessvärre kan inte en semanistisk analys användas på varje tänkbar omständighet.
Med tiden kan ord ändra sin betydelse. Därmed kan det uppstå frågan huruvida ordet ska användas i sin ursprungliga innebörd eller innebörden vid tolkningstillfället vid en rättstil-lämpning.
4 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning – några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN
2013, s. 17.
5 Hultqvist A, Legalitetsprincipen vid inkomstbeskattningen, s. 331.
6 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning – några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN
2013, s. 18.
7 Lodin S-O & Lindencrona, G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt,
s. 712-713.
8 Lodin S-O & Lindencrona, G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt,
2.1.2 Lagtolkningsmetod
Det finns objektiva och subjektiva lagtolkningsmetoder. 9 En objektiv lagtolkningsmetod
menas med att mer tyngd läggs vid lagens ordalydelse. Den subjektiva lagtolkningsmetoden innebär att förarbeten innehar stor betydelse. Dessa lagtolkningsmetoder behöver inte stri-da mot varandra. Istället kan båstri-da lagtolkningsmetoderna använstri-das i ett samspel, särskilt när en lag inte ger ett klart svar och därmed används förarbeten för att reda ut syftet. Det blir krångligt när förarbeten inte ger någon vägledning till en otydlig lagtext. Blir det fallet ska en annan metod övervägas. De metoder som därmed rekommenderas är den teologiska metoden och den fria lagtolkningsmetoden.
Den teologiska metoden är omtvistad av dess betydelse, men efter namnet anses den inne-bära att det ska ses till ändamålet och skälet för en lagregel. Den mest kända användningen av metoden i Sverige är den Per Olof Ekelöf förespråkar.10 Ekelöf menar att
utgångspunk-ten är de fall en rättsregel ska användas på kan endera vara ordinära eller mindre ordinära. De mindre ordinära fallen kan leda till metodiska problem. Enligt Ekelöf bör dessa fall lö-sas mot lagens ändamål. Förarbeten ska därmed inte användas, då dessa var tänkta enligt lagstiftaren för de ordinära fallen. Denna tolknig anses som en objektiv tolkning, varför man går efter lagens syfte i lagtexten. Denna form av lagtolkning anses inte som riskabel för rättssäkerheten.11
Fri lagtolkning innebär om lagen omtolkas med hänsyn till konsekvenser som domaren an-ses vara önskvärda, men som inte kan visas vara bestämmande för lagstiftaren. Det är den politiska, ekonomiska och den sociala utvecklingen som lagtolkningen anpassas efter. Svensk praxis och den fria lagtolkningen är dock inte överensstämmande. Därmed kan denna tolkning anses från en rättssäkerhetssynpunkt riskabel.12
9 Lodin S-O & Lindencrona, G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt,
s. 717- 720. Hela stycket bygger på denna not.
10 Lodin S-O & Lindencrona, G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt,
s. 720.
11 Lodin S-O & Lindencrona, G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt,
s. 720-721.
12 Lodin S-O & Lindencrona, G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt,
2.2
Rättssäkerhetsbegreppet
Rättssäkerhet är ett välanvänt uttryck inom juridiken, däremot är det ingen som kan ge nå-gon klar eller entydig innebörd rörande vad rättssäkerhet betyder utan det är ständigt om-diskuterat. Att begreppet rättssäkerhet inte är definierat med en specifik innebörd är av an-ledning att begreppet ändrar sig hela tiden och att många skilda aspekter spelar in.
Under 1800- talet växte rättsstatsbegreppet fram och därmed började utvecklingen av rätt-säkerhetsbegreppet uppkomma. Sammantaget kan det utgås från att begreppet rättssäkerhet innebär att det ska ge ett skydd för den enskilde mot obefogade krav från staten. Att den enskilde ska kunna förutse de konsekvenserna som framkommer av sitt handlande är en av de mest grundläggande aspekterna av rättssäkerheten, vilket även framgår av legalitetsprin-cipen som beskrivs nedan.13
Rättssäkerhet är angivet i lagtext såsom att lagrådets granskning ska avse hur ett förslag förhåller sig till rättssäkerhetens krav samt som en rubrik.14 Rättssäkerhetskraven beskrivs i
lagkommentar till regeringsformen såsom att den innefattar att varje part ska bli hörd inför domstol, parterna ska vara likställda gentemot varandra och att domstolen ska vara opartisk och oavhängig.15 Kraven sammanfattar många av de olika principerna som går att finna i
regeringsformen. Som ovan nämnts är det emellertid förutsebarheten som är en av de grundläggande men även kanske den viktigaste i ett rättssäkert samhälle.
Ärenden som rör den enskilde och det allmänna kan inneha en form av rättssäkerhet. Skatte-reduktion påverkar staten på ett sådant vis att flera miljoner betalas ut till olika näringsidka-re varje år. Att näringsidkanäringsidka-re inte beräknar en lagnäringsidka-regel på ett likadant sätt, kan det leda till en viss oförutsebarhet i användandet. Vid olika bedömningar kan det lätt leda till missför-stånd och eventuellt att ett fuskande förbehåller sig.
I en rättssäker stat bör varje lagregel vara utformad på ett sådant sätt, vilket leder till en li-kadan rättsbedömning görs. Detta antagas vara i ett led av förutsebarheten. Kunden, såväl säljaren ska kunna förutse vad en lagregel innebär och hur den tolkas i ett rättssäkert sam-hälle.
13 Prop. 1993/94:151 s. 69.
14 8 kap 22 § 3p. Regeringsform(2011:109) (RF) och rubrik till 2 kap. 9-11 §§ RF.
2.3
Rättsliga Principer
2.3.1 Inledning
Rättssäkerheten återspeglas till viss del av principer. Inom skatterätten finns flera rättsliga principer. De jurister som vanligtvis inte jobbar med beskattningsrätt finner det i regel som många tekniska regler utan några direkta sammanfogade principer. Mycket talas om skatte-rättsliga principer. Några exempel på principer som kan vara skatteskatte-rättsliga men även civil-rättsliga är legalitetsprincipen, likhetsprincipen och neutralitetsprincipen.16 Det finns även
principer med allmän karaktär som har relevans inom stora delen av rättssystemet, dessa kan vara exempelvis objektivitesprincipen och skälighetsprincipen.17 Några av de vanligare
principerna kan återfinnas i regeringsformen. Det är vanligt att hänvisa till vissa principer inom den skattepolitiska debatten, därmed är det lagstiftaren eller lagberedaren som då är adressaten. Ett exempel på sådan princip kan vara legalitetsprincipen18, denna princip kan
verka som ett skattepolitiskt argument men även ha en normativ betydelse på lagstiftnings-området.19 Att principen har en normativ inverkan innebär att man använder principen som
en del av rättslig grund i beslut eller underlag. Principer kan användas i ett normativt eller ett deskriptivt syfte, eller i båda.20 Har en princip en deskriptiv funktion anses det att
prin-cipens roll ska vara ett hjälpmedel för att beskriva och tolka lagen.
Rättskällor kan delas in i bindande och tillåtna källor. Principerna hör närmast till de tillåtna källorna, dock kan det inte uteslutas att lagtillämparen kan anse principen vara bindande. Det kan följaktligen anses att principerna har ett varierande stöd i det rättsliga systemet. I många länder anses legalitetsprincipen och likhetsprincipen ligga på ett konstitutionellt stadgande. Formellt har dessa principer ett stark rättsligt stöd, men kan på grund av allmän ordalydelse inte ge erforderligt med vägledning.21
16 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 656. 17 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 656. 18 Legaliseringsprincipen beskrivs närmre nedan.
19 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 657. 20 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 657. 21 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 657.
Det går att konkurrera mellan de olika rättsprinciperna. Ett exempel är vid en sammanstöt-ning mellan legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen. I en lagtolksammanstöt-ningsrelation ska de stridiga principerna vägas mot varandra när en kollision kan tänkas uppstå.22
2.3.2 Legalitetsprincipen
Ingen skatt utan lag, nullum tributum sine lege, formuleras allmänt legalitetsprincipen inom skatterätten.23 Inom straffrätten, vilket principen har varit mest behandlad inom, uttrycks
legalitetsprincipen istället för nulla poena sine lege och nullum crime sine lege.24 Principen är
stad-gad i svensk grundlag såsom ”den offentliga makten utövas under lagarna”.25
Legalitetsprincipen är en av de mest relevanta inom skatterätten bland alla principer. Sedan lång tid tillbaka är det tänkt att det ska vara folkets rätt att beskatta sig själva genom valda ombud, vilket i dagsläget är den demokratisk valda riksdagen.26 Principen har används som
ett rättsäkerhetsargument.27 Legalitetsprinpen innebär att en beskattning ska ha stöd i lag
och ge den enskilde ett visst skydd.28 En förutsebarhet ska således finnas i olika situationer.
Dessvärre är samhället sedan lång tid tillbaka så pass komplicerat att det inte tydligt framgår i varje enskilt fall huruvida skatt ska tas ut eller inte. Detta är en tolkningsfråga av den regel som är så pass generell att ett avgörande behövs.29 Beskattningsmakten inordnades under
den obligatoriska lagstiftningsmakten efter en omfattande diskussion inför 1974 års reger-ingsform.30
22 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 657. 23 Rabe G och Hellenius R, Det svenska skattesystemet, s. 45.
24 Hultqvist A, Legalitetsprincipen vid inkomstbeskattningen, s. 3. 25 1 kap. 1 § 3 st. RF.
26 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning – några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN
2013, s. 20.
27 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning – några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN
2013, s. 15.
28 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 658. 29 Rabe G och Hellenius R, Det svenska skattesystemet, s. 45.
30 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning – några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN
Föreskriftkrav, analogiförbud, retroaktivitetsförbud och bestämdhetskrav är fyra infalls-vinklar som det vanligen sägs att principen har.31
Föreskriftkravet regleras i regeringsformen och beskriver att ”Föreskrifter meddelas av riksda-gen riksda-genom lag…”.32 Vidare i regeringsformen framgår att om det avser den enskildes
person-liga ställning och deras personperson-liga och ekonomiska förhållanden inbördes ska föreskrifter lämnas genom lag.33 I regeringsformen går det att utläsa att riksdagen är det organ som
be-slutar om skatt till staten.34 Av detta går det att utläsa att riksdagen är det enda offentliga
organ som har beskattningskompetensen att ålägga skattskyldighet, då riksdagen inte kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter när det rör sig om skatt.35 Det hindrar dock
inte domstolar att senare precisera en skattenorm genom rättstillämpning, men uppkom-mandet kan endast ges genom föreskrift i lag.36
Analogiförbudet är omtvistat i svensk skatterätt huruvida det verkligen finns eller om det bara kan göras en analogi tillämpning om det är till den skattskyldiges fördel.37 Enligt
Hult-qvist anser flera att analogiförbudet är en följd av föreskriftskravet och innebär att om en situation uppstår där ingen får beskatta om det inte följer av en föreskrift får det därmed inte göras då situationen är jämförbar eller nästan likadan38 Att det är en följd av
före-skriftskravet betyder att, omfattas inte en situation av föreskrifterna är det inte skatteplik-tigt.
Vidare är även retroaktivitetsförbudet reglerat i grundlag såsom ”Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste
31 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning – några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN
2013, s. 15.
32 8 kap. 1 § RF. 33 8 kap. 2 § 1p. RF. 34 1 kap. 4 § RF. 35 8 kap 3 § 2p. RF.
36 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning – några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN
2013, s. 20.
37Lodin S-O & Lindencrona G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt,
s. 723-724.
38 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning – några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN
skatt- eller avgiftsskyldigheten… ”.39 Underförstått bygger även denna på föreskriftkravet. Det ska erinras att det finns undantag mot detta om lag inte finns för tidpunkten såsom huruvi-da särskilhuruvi-da skäl föreligger, kan skatt tas ut om regeringen lämnat detta förslag till rikshuruvi-da- riksda-gen.40
Bestämdhetskravet eller obestämdhetsförbudet, som det även kallas för, är inte reglerat i grundlag. Områden där föreskriftskravet gäller ska normerna vara tydliga. Detta för att riksdagen ska ha beslutat vad som ska beskattas på ett tydligt sätt och inte låter myndighe-ter eller domstolar beskatta när det är anses vara skäligt. Vid tillfällen när oklarhemyndighe-ter uppstår bör det åberopas till den enskildes fördel.41
2.3.3 Likhetsprincipen
I svensk grundlag är likhetsprincipen stadgad i regeringsformen 1 kap. 9 §; ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”
Principen tar sikte på kravet att tillämpa opartisk lagtillämpning. Med andra ord ska princi-pen tillämpa en rättvis bedömning för alla i den mån det är möjligt. Principrinci-pen kan även göra sig gällande vid val av olika tolkningsalternativ, dock kan den således innebära svårig-heter huruvida vad som anses betraktas som lika.42
Inom skatterätten kallas principen för likformighetspincipen. Tidigare var likformighets-principen skriven i taxeringslagen 1 § som en praktisk anvisning. Paragrafen löd då ”Därvid skall iakttas, att taxeringarna bliva överensstämmande med skatteförfattningarna samt i möjligaste måtto likformiga och rättvisa”. 43
Principen kan delas in i en mer övergripande del och en mera inriktad på detaljutformning-en av skattesystemet.44 Att beskattningen ska vara likformig sedd i ett samhällsperspektiv
39 2 kap. 10 § 2 st. RF.
40 2 kap. 10 § 2 st. RF.
41 Hultqvist A, Sambandet redovisning och beskattning i ett konstitutionellt perspektiv, Svensk skattetidning
3, 2009 s. 250.
42 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 659. 43 Taxeringslagen har numera upphört och ersatts av Skatteförfarandelagen. 44 Rabe G och Hellenius R, Det svenska skattesystemet, s. 46.
ingår i den övergripande delen och innebär kortfattat att skatten ska fördelas på ett sådant sätt att den blir likformig och rättvis fördelad i samhället. Som mycket annat kan det bli svårt att göra något rättvist, då alla individer har olika uppfattningar rörande begreppet. Därav har beslut tagits att uppfattningen är att det ska vara likhet mellan majoriteten av samhällets medborgare.45
Detaljutformningen av skattesystemet menas att skattereglerna ska skapas för att leda till en likformig och rättvis beskattning. Ett förtydligande skulle innebära att de som befinner sig i samma ekonomiska och sociala position ska få beskattas likartat. Det ska därmed saknas betydelse hur en inkomst uppbärs och hur utgifterna betalas.46
Detta är en princip som har haft stor betydelse, många regler motiveras att kraven på likhet och rättvisa ska finnas. Dock kommer principen i skymundan då många skatteregler bygger på att de ska vara enkla och lätta att använda. Det kan emellertid skapa komplicerande reg-ler och därmed tillämpningsproblem ifall ett skattesystem som enbart bygger på likhets-principen tillämpas.47
2.4
Sammanfattning
I svensk rätt är den primära rättskällan lagtexten. Riksdagen beslutar lagtexten, dock ej fö-rarbeten. Tolkning av lag kan vara ett svårt moment, lagen ska tillämpas så att alla ska be-handlas lika på ett rättvist sätt. Det finns olika tillvägagångssätt vid tolkning om varken la-gen eller dess förarbeten ger någon vägledande funktion. Enligt den teologiska metoden anses en tolkning göras efter syftet med lagstiftningen. Det är riksdagen som besitter den kompetens att göra en lagändring när det inses att en lagtillämpning inte fått en sådan ut-formning som ursprungligen var tänkt eller tolkas oregelbundet.
Ett rättsäkert samhälle har stor betydelse för att en stat ska fungera. Rättsäkerhet är ett väl-använt uttryck inom juridiken. Dessvärre är det ingen som kan ge en klar eller entydig in-nebörd utan begreppet är ständigt diskuterat. Grunden till detta ligger i att ingen definition finns att tillgå då begreppet ändras i takt med samhällets förändring. Rättssäkerhetskraven återfinns i regeringsformen. Förutsebarheten är emellertid den främsta i ett rättssäkert samhälle. Ärenden som rör den enskilde och det allmänna kan inneha en form av
45 Rabe G och Hellenius R, Det svenska skattesystemet, s. 46. 46 Rabe G och Hellenius R, Det svenska skattesystemet, s. 46. 47 Rabe G och Hellenius R, Det svenska skattesystemet, s. 47.
het. När näringsidkare inte beräknar en lagregel på likadant sätt, kan det leda till en viss oförutsebarhet i användandet. Den enskilde ska kunna förutse händelser i förväg. Vid olika bedömningar kan det lätt leda till missförstånd och eventuellt att ett fuskande förbehåller sig.
Ur rättssäkerheten återspeglas olika rättsliga principer. Några principer framkommer i Sve-riges grundlag, regeringsformen. En princip kan ha en normativ betydelse på lagstiftnings-området, vilket innebär att principen kan användas som en del av rättslig grund i ett beslut eller underlag. En princip kan även ha en deskriptiv funktion, vilket menas att den används mer som ett hjälpmedel för att beskriva och tolka en lag. Principens syfte kan vara antingen deskriptivt, normativt eller båda.
Legalitetsprincipen är den mest relevanta inom skatterätten. Den innebär att en beskattning ska ha stöd i lag och ge den enskilde ett visst skydd. Föreskriftkravet, analogiförbudet, ret-roaktivitetsförbudet samt bestämdhetskravet är fyra infallsvinklar som legalitetsprincipen har. Likhetsprincipen tar sikte på att det ska förekomma en rättvis bedömning i den mån det är möjligt.
3 Skattereduktion
3.1
Utvecklingen
3.1.1 Historia
I svensk ekonomi har tjänstesektorn en stor betydelse.48 Denna sektor har vuxit under
stör-re delen av 1900- talet. Det som bidragit störstör-re del av utvecklingen är expansionen inom tjänsterna i den offentliga sektorn men även ökat inom den privata tjänstesektorn. Förklar-ing till expansionen är att efterfrågan på tjänster har ökat i takt med ökade inkomster. Detta har även bidragit till att efterfrågan på hushållstjänster har ökat. I början av 1990- talet gavs en undersökning ut för att se hur många som var intresserade av hjälp med hushållstjänster och sedan kunna dra av dessa kostnader i deklarationen och närmare 25 % medgav då att de var intresserade.49 Huvudsakligen beståd kostnaderna för tjänsterna av arbetskostnader
men även tillkommande kostnader för såsom material och resor.
I Sverige infördes ROT-arbete50 för första gången år 1993.51 Förutsättningen var då att den
som utförde tjänsten skulle inneha F-skattsedel. ROT-arbete hade under denna tid som hu-vudsyfte att öka resursutnyttjandet inom byggsektorn, öka arbetsmöjligheter och under en begränsad tid främja sysselsättningen i ett lågkonjukturläge i svensk ekonomi, genom ex-empelvis tidigareläggning av beslut om vissa reparationsåtgärder.52 Skattereduktionen skulle
bara gälla för arbetskostnaden och inte för materialkostnader. ROT-arbetet begränsades dock och avsåg endast åtgärder på de som används som bostadsändamål samt fritidshus under tidsperioden 15 februari till den 31 december 1994. En skattereduktion uppgick un-der denna tid till 10 500 kr alternativt 20 000 kr, beroende på småhus respektive hyreshus.53
År 1996 återinfördes ROT-arbete, även denna gång med konjunkturpolitiska motiv.54
Den-na omfattade mer vad bostadsrättinnehavare fick lov att utföra, anDen-nars var det i stor
48 Prop. 2006/07:94 s. 23. 49 SOU 1994:43 s. 59. 50 Se betydelse i kap. 3.2.2. 51 Prop.1992/93:150. 52 Prop. 2006/07:94 s. 25. 53 Prop 2006/07:94 s. 25. 54 Prop. 1995/96:229.
sträckning samma tillämpningar och regler som tidigare.55 Tidsperioden för
skattereduktio-nen var för de byggnadsarbeten som utfördes mellan 15 april 1996 till 31 december 1997. Skattereduktionen för år 1996 förlängdes att gälla till och med 31 mars 1999. Sista gången skattereduktionen återinfördes för en begränsad tid, även denna gång med liknande regler, var under år 2004.56
3.1.2 2006 års proposition
År 2006 lade regeringen fram en proposition till riksdagen där det föreslogs att utgifter för hushållsarbete skulle medföra skattereduktion.57 RUT-arbete infördes första gången 1 juli
2007.58 ROT-arbete omfattades inte under denna reform, då regeringen ansåg att Sverige
vid tidpunkten var så pass konjukturmässigt starkt att det inte fordrades.59 Att omvandla
svart arbete till vitt arbete samt att kunna möjliggöra för kvinnor och män att öka sin tid på arbetsmarknaden var syftet med skattereduktionen.60 Det fanns även en avsikt för de
kort-tidsutbildade att lättare kunna komma ut på arbetsmarknaden samt att kvinnor och män skulle kunna kombinera familjeliv och arbetsliv på lika villkor. Det var endast RUT-arbeten som bestämmelserna skulle gälla för. Tjänsterna som skulle innefatta skattereduktion skulle vara sådana tjänster såsom städare, vård av kläder, snöskottning och dylikt som innefattar hushållet. Ytterligare kriterier som skulle föreligga enligt förslaget var att skattereduktion skulle enbart ges om den utfördes av någon som innehade F-skattesedel. Detta med anled-ning att det annars skulle strida mot den fria rörligheten inom EU rätten. Förslaget gav en begränsning att på grund av vissa kontrollsvårigheter skulle skattereduktionen enbart gälla tjänster som utförs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.61 Det framhölls att
underlaget, dvs. arbetskostnaden inte skulle innefatta utgifter för material, utrustning och resor. Att skattereduktionen endast skulle omfatta arbetskostnaden var med anledning till att regeringen ansåg att de ville subventionera vit sysselsättning.62 I propositionen
55 Prop 2006/07:94 s. 26. 56 Prop 2003/04:163. 57 Prop. 2006/07:94. 58 Prop 2006/07:94 s. 63. 59 Prop. 2006/07:94 s. 36-37. 60 Prop. 2006/07:94 s. 1. 61 Prop 2006/07:94 s .38. 62 Prop 2006/07:94 s. 48.
des en undersökning, gjord av Skatteverket rörande svarta inkomster och hur svenska fol-ket ter sig mot svarta köp.63 Dessvärre visade det sig mycket vanligt att detta förekommer i
samhället. En kultur som byggs upp där detta förfarande inte anses vara fel kan vara svår att ändra på. Oftast sker dessa arbeten efter arbetstid för den som utför jobbet. När arbeten som sker utanför arbetstid eller helger antagas således ge mer betalt för den som utför tjänsten. En skattereduktion skulle därmed ske med 50 % av underlaget. Anledningen till att skattereduktionen skulle ske med 50 % av underlaget var att regeringen ansåg att det skulle medföra att köparen av tjänsten skulle möta ett pris som ligger nära det svarta pri-set.64 Därmed förmodade regeringen att nya vita jobb kunde skapas.65 Begränsningarna
med skattereduktionen skulle dock ske med högst 50 000 kr per person och lägst 1000 kr per person under ett beskattningsår. Ett beslut bestäms av Skatteverket huruvida en skatte-reduktion skulle medges.66 I samband med att skattereduktion tidigare införts under
be-gränsade perioder gjorde riksdagens revisorer en utvärdering rörande om skattereduktionen i verklighet minskade svart arbete och ökade arbetsmöjligheter.67 Deras granskning visade
att sysselsättningen under den tidsperioden förvisso hade ökat, dessvärre påvisade inget att antalet svart arbete hade minskat.
3.1.3 2008 års proposition
Under år 2008 förde regeringen fram två propositioner som berörde skattereduktion.68 Den
första propositionens förslag var att den lägsta beloppsgränsen borde slopas och efter an-sökan skulle ersättas med en så kallad fakturamodell. Regeringen föreslog sedan i samma proposition, ny lagtext där reglerna skulle formuleras i ett nytt kapitel i IL.69 Den andra
propositionen som regeringen lade fram som förslag var att skattereduktion för hushålls-tjänster skulle innefatta även ROT-arbete, men denna gång inte med avsikt att vara tidsbe-gränsad.70 Det ansågs vara en lämplig tidpunkt att införa en skattereduktion då svensk
63 Prop 2006/07:94 s . 24-25. 64 Prop 2006/07:94 s. 39. 65 Prop 2006/07:94 s. 24-25 66 Prop 2006/07:94 s. 1. 67 Prop 2006/07:94 s. 26.
68 Prop. 2008/09:77 och prop. 2008/09:178. 69 Prop. 2008/09:77 s. 17.
junktur vid tidpunkten hade en nedgång.71 I propositionen gjordes en analys hur statens
skatteintäkter skulle påverkas. Det beräknades minska med ca 3,5 miljarder kr per år i ar-betskostnad med anledning av att den inte är tidsbegränsad.72 ROT-arbete började gälla
med de nya reglerna 30 juni 2009 för arbeten som utförts och betalats efter den 7 december 2010.73
Syftet med ROT-arbete är detsamma som med RUT-arbete. Regeringen önskade att kunna ge ökade arbetsmöjligheter, kunna konkurrera ut dem som arbetar svart samt kunna öka konjunkturen i staten. I likhet med RUT-arbete innefattas inte utgifter för material, utrust-ning eller resor till och från det utförda arbetet. Det ansågs inte att dessa ytterligare kostna-der skulle innebära att fler arbetsmöjligheter skapades. Skattereduktion skulle enbart ges för arbetskostnaden. Någon mer utförlig förklaring med vad arbetskostnad ansågs innebära gavs inte i propositionen, utan det ansågs att en ytterligare definition inte var nödvändig.74
3.2
Inkomstskattelagen 67 kap.
3.2.1 Inledning
67 kap. IL75 behandlar skattereduktion, dock ska det erinras att det även finns
bestämmel-ser i lag (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. De mest relevan-ta lagarna i kapitlet för uppsatsen, dvs. de som relevan-tar upp hushållsarbete finns att hitrelevan-ta i 11-19 §§ IL. I samlingsnamnet hushållsarbeten delas de in i ROT- och RUT- arbeten. Den stora skillnaden mellan beteckningarna är att ROT- arbeten sker på en bostad medan RUT-arbeten sker mer i anslutning till hemmet, exempelvis matlagning.
I 67 kap 13 § IL beskrivs vad det är för arbete som räknas in till RUT-arbete respektive ROT-arbete i 67 kap 13 a § och 13 b § IL. 13 c § i samma kapitel beskrivs vidare vilka arbe-ten som inte ger rätt till skattereduktion. Arbearbe-ten som inte ger rätt till skattereduktion kan till exempel vara arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner, arbeten för vilket försäkringsersättning lämnats eller arbete för vilket ett bidrag eller annat stöd har lämnats ut av staten, kommun eller landsting.
71 Prop 2008/09:178 s. 24.
72 Prop 2008/09:178 s. 53. 73 Prop 2008/09:178. 74 Prop. 2006/07:94 s. 48-49.
Vidare anges i 67 kap IL, vem och vad som har rätt till skattereduktion för hushållsarbeten. Efter en begäran kan den som vid beskattningsårets utgång fyllt 18 år, är obegränsat skatt-skyldig under någon del av beskattningsåret, fått förmån av hushållsarbete som ska tas upp i inkomstslaget tjänst eller har redovisat ersättning för utfört hushållsarbete i en förenklad arbetsgivardeklaration få rätt till skattereduktion för hushållsarbete.76 Begränsat
skattskyldi-ga får begära rätt till skattereduktion efter vissa förutsättninskattskyldi-gar och även dödsbon i de fall hushållsarbetet skedde före dödsfallet.77
I inkomstdeklarationen ska begäran göras om skattereduktion för hushållsarbete. Det ska ske för det beskattningsåret då utgifter för utfört hushållsarbete har betalats, förmån av hushållstjänster tillhandahållits eller ersättningen för förmånen har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration.78
3.2.2 ROT-arbete
ROT-arbete är ett samlingsord för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad. Detta ska ske i eller i nära anslutning till en bostad som den skatteskyldige själv äger och bor i.
Grundstommen är att den skatteskyldige själv äger bostaden, men det hindrar inte att bo-staden är en fritidsbostad eller att föräldrar bor där.79
ROT-arbete anses emellertid inte till att bygga ett nytt hus eller om- och tillbyggnad av ett nytt hus. Definitionen av ett nybyggt hus syftar till småhus som är befriade från fastighets-avgift. Huset anses som nybyggt de första fem åren.80I de fall bidrag har erhållits (från stat,
kommun eller landsting) eller fått försäkringsersättning för utgifter som hänför sig till ROT-arbeten, kan ingen skattereduktion ges. Ett exempel kan således vara att inget rotav-drag kan erhållas för de utgifter som det samtidigt erhålls bostadsanpassningsbirotav-drag för.81
En kund kan som nämnts ovan bara erhålla 50 000 kr i skattereduktion per person och be-skattningsår, det hindrar dock inte att det kan erhållas mera under ett beskattningsår om det är flera som äger bostaden tillsammans.
76 67 kap. 11 § 1 st. IL.
77 67 kap. 11 § 2-3 st. IL. 78 67 kap. 12 § IL.
79 67 kap. 15 § IL och Prop. 2008/09:178 s. 20. 80 67 kap. 13 c § 4p. IL.
3.2.3 RUT-arbete
RUT-arbete innefattar rengöring, underhåll och tvätt.82 RUT-arbeten anses innefatta vad
som kan uppfattas som ”hushållsarbetets kärnområden”.83 Dessa arbeten kan exempelvis
innefatta barnpassning, läxhjälp och enklare trädgårdsarbeten.84 Arbetena som ska omfattas
ska inte vara sådana där en specialistutbildning krävs.85 Vad som ytterligare innefattas kan
man utläsa mer i 67 kap. 13 § IL. Likhet med ROT-arbete gäller att tjänsten ska utföras i en bostad som man bor i eller använder som fritidsbostad. Bostaden kan även användas av föräldrar eller vara deras fritidsbostad för användning av RUT-avdrag.86
3.3
Ansökan om Skattereduktion för hushållsarbete
3.3.1 Ansökningsförfarande
För att erhålla skattereduktion var reglerna innan fakturamodellen att köparen av hushålls-tjänster var tvungen att betala hela kostnaden och sedan särskilt ansöka skriftligt.87 Den
som köpte tjänsten kunde få ligga ute med pengarna upp till 23 månader, vilket skapade svårigheter för köparen och ansågs vara alldeles för lång tid.88 För en ansökan av
skattere-duktion, skulle en faktura eller dylikt bifogas. Det skulle framgå personuppgifter av den sö-kande, vad det var för arbete som hade utförts, hur stor del av utgiften som belöpte för material och andra utgifter samt arbetskostnaden. Skulle material inte framgå av den bifo-gade blanketten utan bara innefattade arbetskostnad, fick ansökaren på annat sätt visa som ansågs vara arbetskostnad respektive materialkostnad. Detta förfarande fick kritik av några remissinstanser i propositionen på grund av att det blev för många uppgifter att bifoga.89
Exempelvis ansåg Skatteverket att kravet på att bifoga kopior av fakturor i en ansökan skul-le slopas. Istälskul-let ansåg Skatteverket att den som sökte skattereduktion därmed skulskul-le vara beredd att styrka sina kostnader för den berörda myndigheten. I de fall den sökande inte
82 www.skatteverket.se, Privat, Rot- & Rutarbete.
83 Broberg A & Svensson U, Rot & Rut- Reglerna om rotavdrag och hushållstjänster. s. 29. 84 67 kap. 13 § IL. 85 Prop. 2006/07:94 s. 41. 86 67 kap. 13 b § IL. 87 Prop 2008/09:77 s. 33. 88 Prop 2008/09:77 s. 33. 89 Prop. 2006/07:94 s. 50.
kunde styrka sina kostnader skulle en kontrollavgift påföras.90 Regeringen bedömde
kriti-ken, att detta var nödvändiga uppgifter som behövdes för att Skatteverket skulle kunna ut-öva sina kontrollmöjligheter på ett så bra sätt som möjligt.91
3.3.2 Fakturamodell
Fakturamodellen började gälla 1 juli 2009 för hushållsarbeten.92 Till skillnad från
ansök-ningsförfarandet som tidigare gällde, fick denna modell positiv respons från olika remissin-stanser i förarbetet. De fann det bra att hushållen inte skulle behöva ligga ute med stora summor och att fler hushåll därmed fick större möjligheter att kunna utnyttja skattereduk-tionen.93 Däremot ansåg andra remissinstanser att förslaget skulle innebära
likviditetspro-blem för mindre företag. Regeringen bedömde för- och nackdelarna med varandra och kom sedan fram till beslutet att affärsrisken som säljaren utsätts för, ansågs vara accepta-bel.94 I och med att ROT-arbeten innefattades i denna modell, skulle dock säljaren av
tjäns-ten få ligga ute med större summor, då arbetskostnaden för ROT förväntas att vara högre än för RUT-arbeten. Regeringen menade således, att inget hinder fanns för säljaren att lö-pande debitera kunden för utfört arbete.95 Skatteverket menade emellertid att det torde
medföra en ökad risk för fusk med en sådan metod, då endast en enkel begäran från Skat-teverket fordras.96 En önskan från Skatteverkets sida skulle innebära att fler uppgifter från
den som utförde arbetet borde medskickas i ansökan. Regeringen anförde vilka uppgifter som skulle medskickas i en begäran och dessa är exempelvis kundens personnummer, debi-terad ersättning för hushållsarbetet, betalt belopp för arbetet, den dag som betalningen kom säljaren tillhanda och det belopp säljaren begär från Skatteverket. I fall säljaren har fle-ra köpare ska en specifikation göfle-ras för varje köpare.97 Regeringen ansåg vidare att ingen
skyldighet för säljaren bör finnas med att skicka med fakturor till Skatteverket. Skatteverket
90 Prop. 2006/07:94 s. 50. 91 Prop. 2006/07:94 s. 49-50. 92 Prop. 2008/09:77. 93 Prop. 2008/09:178 s. 44. 94 Prop. 2008/09:178 s. 44. 95 Prop. 2008/09:178 s. 45. 96 Prop. 2008/09:77 s. 37-38. 97 Prop. 2008/09:77 s. 38.
ska anses ge tillfälle att gå igenom och granska underlaget för skattereduktionen. Emeller-tid, om det erfordras ska säljaren kunna visa fakturor.98
Fakturamodellen innebär att kunden betalar halva arbetskostnaden till säljaren. Säljaren kan senare erhålla resterande arbetskostnad inklusive mervärdesskatt från Skatteverket, efter en ansökan.99 Skattereduktionen för kunden får enbart avse arbetskostnaden, vilket innebär att
varken material, utrustning eller resor får medräknas i underlaget. Beloppet utgör kundens skattelättnad och blir tillgodoräknat som preliminär skattelättnad.100 Det finns dock
be-stämmelser för att kunna få preliminär skattereduktion som kund. Säljaren ska ansöka om detta belopp hos Skatteverket. Skatteverket beslutar sedan och underrättar huruvida skatte-reduktion ges eller inte.101 Blir fallet att säljaren inte får ut något belopp av Skatteverket, av
olika anledningar, blir kunden skyldig att betala den resterande arbetskostnaden till säljaren. Det är emellertid säljaren som står för risken i de fall Skatteverket nekar att betala ut belop-pet.102Den privatperson som köper hushållsarbete av en fysisk person som saknar F-skatt
och inte är registrerad till mervärdesskatt, kan skattereduktion tillgodoräknas. Dock tillgo-doräknas skattereduktionen i dessa fall bara med ett belopp som stämmer med vad kunden har redovisats för arbete i en förenklad skattedeklaration för arbetsgivaravgifter.103
En säkerhetsventil fanns då fakturamodellen infördes under ett löpande kalenderår. Säker-hetsventilen innebar ifall kunden köpte hushållstjänst under kalenderåret 2009, hade kun-den möjlighet att välja mellan att betala hela arbetskostnakun-den, för arbeten mellan 1 juli till 31 december 2009, till säljaren och sedan ansöka om skattereduktionen i deklarationen eller använda fakturamodellen.104
Använder kunden fakturamodellen, kan kunden från och med den 1 juli 2009 få vetskap om hur mycket skattereduktion kunden har utnyttjat via fakturamodellen under ett kalen-derår genom ett intyg från skatteupplysningen. Intyget inger bara ett belopp men inget om 98 Prop. 2008/09:77 s. 39. 99 Prop. 2008/09:178 s. 44. 100 Prop. 2008/09:178 s. 44. 101 Prop. 2008/09:178 s. 44. 102 Prop. 2008/09:178 s. 44.
103 2013-02-19 Dnr. SKV M 2013:04, Skatteverkets information om skattereduktion för husarbete fr.o.m. 2013. 104 www.skatteverket.se, Företag & Organisationer, Förutsättningar för att få utbetalning.
vad det är för arbete som har utförts. Det är bara kunden som kan begära intyget för sin del.105 Det hindrar dock inte säljaren att kunna be att kunden ska uppvisa ett intyg om den
preliminära skattereduktion som kunden redan innehar.106
3.3.3 Godkänd för F-skatt
Tidigare skickade Skatteverket ut F-skattsedlar, men detta har slopats. Istället får företaget själva ansöka om F-skatt. När villkoren är uppfyllda kan företaget godkännas för F-skatt.107
Det framgår av ett registerutdrag att företaget har blivit godkända för F-skatt. För kundens del som anlitar företag som är godkända för F-skatt, innebär det att kunden inte ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättning för arbetet som utförts.108
Säljaren av hushållsarbete måste vara godkänd för F-skatt antingen när arbetet avtalades el-ler när arbetet betalades för att få erhålla utbetalning av Skatteverket.109 I fall där säljaren
inte är beviljad för F-skatt, kommer inte kunden av arbetet få den preliminära skattereduk-tionen beviljad. Ett krav på F-skatt gäller för både för svenska och utländska säljare när ar-bete utförs i Sverige.110
Det finns emellertid ett undantag ifall säljaren inte är godkänd för F-skatt. Enligt IL stad-gas att skattereduktion kan ges även när:” Redovisning av arbetsgivaravgifter på ersättning för arbe-tet har skett i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Utföraren får då inte ha varit skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200) i fråga om verksamhet som omfattar hushållsarbetet.”.111
105SKV 322 utgåva 7 s. 5.
106 Prop. 2008/09:178 s. 45-46.
107 www.skatteverket.se, Registerutdrag istället för F-skattsedel. 108 www.skatteverket.se, Registerutdrag istället för F-skattsedel. 109 67 kap. 16 § 1 st. 1p. IL.
110 www.skatteverket.se, Företag & Organisationer, Arbete utomlands och utländska näringsidkare. 111 16 § 2 p IL.
3.3.4 Närståenderegel
Det ges ingen skattereduktion för de fall säljaren gör arbetet till en närstående eller till sig själv.112 Närstående räknas alltid utifrån kunden perspektiv. Närstående anses som make,
föräldrar, mor- och farföräldrar, avkomling, avkomlingens make och syskon samt syskons make. Det finns undantag från denna regel om kunden anställer arbete från en närståen-de.113 Är säljaren godkänd för F-skatt för sin firma och har anställda som kan utföra jobbet
istället för säljaren kan skattereduktion ges. Detta med anledning till att det därmed inte är själva säljaren som gör arbetet utan en anställd.
3.3.5 Preliminärt avdrag
Preliminärt avdrag får kunden, genom att säljaren av arbetet drar av halva arbetskostnaden inklusive moms från fakturan.114 Det preliminära avdraget återfinns sedan ifyllt i kundens
inkomstdeklaration. För att kunden sedan ska få rätt till avdraget, ska kunden godkänna sin inkomstdeklaration, där kunden intygar att allt stämmer. Det slutliga avdraget bestäms inte förrens Skatteverket har granskat och beslutat rörande kundens inkomstdeklaration.115
Van-ligen är det preliminära avdraget lika stort som det slutliga. En kund kan aldrig få mer i skattereduktion än vad denne ska betala i slutlig skatt. Är det fallet blir kunden återbetal-ningsskyldig till staten.116
3.4
Sammanfattning
67 kap. IL behandlar skattereduktion. Det finns även bestämmelser i lag( 2009:194) om för-farandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Skattereduktion för hushållsarbete har fått en betydande användning genom åren. Den har funnits som ett begränsat medel för att stärka konjunkturen för att sedan blivit ett stadigvarande stadgande i IL. De tre senaste propositionerna från 2006 respektive 2008 har betydit mest för utvecklingen för skattere-duktion för hushållsarbete. RUT-arbete infördes permanent något år innan ROT-arbete, men båda används i stor skala. Syftet med skattereduktion har varit att omvandla svart bete till vitt arbete samt att kunna möjliggöra för kvinnor och män att öka sin tid på
112 www.skatteverket.se, Företag & Organisationer, Köparen får inte vara närstående. 113 www.skatteverket.se, Företag & Organisationer, Köparen får inte vara närstående. 114 www.skatteverket.se, Villkor för att få avdrag.
115 www.skatteverket.se, Villkor för att få avdrag. 116 www.skatteverket.se, Villkor för att få avdrag.
betsmarknaden samt även främst inom ROT-arbeten att öka resursutnyttjandet inom bygg-sektorn.
ROT-arbete är ett samlingsord för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad. Detta ska ske i eller i nära anslutning till en bostad som den skatteskyldige själv äger och bor i. RUT-arbete innefattar rengöring, underhåll och tvätt. RUT-RUT-arbete kan exempelvis innefatta barnpassning, läxhjälp och enklare trädgårdsarbeten.
Ansökningen om att erhålla skattereduktion har under åren ändrats. Den stora skillnaden mellan den så kallade fakturamodellen och ansökningsförfarandet som skedde innan, är att kunden slipper ligga ute med ett belopp under en längre tid. Numera ligger den stora risken hos säljaren, som bör ha uppsikt över vad kundens preliminära skattereduktion har uppgått till under året och hur mycket som kvarstår. Säljaren får även ansvara för det administrativa och ansöka om att få erhålla det resterande beloppet av arbetskostnaden som kunden inte betalat.
Säljaren av hushållsarbete ska vara godkänd för F-skatt antingen när arbetet avtalades eller när arbetet betalas för att få erhålla utbetalning av Skatteverket. Emellertid finns det undan-tag för detta om vissa förutsättningar anses som uppfyllda. Det ges ingen skattereduktion i de fall ett arbete utförs av en närstående. Huruvida utföraren är en närstående utgår alltid utifrån kundens perspektiv.
4 Arbetskostnad
4.1
Definition
Arbetskostnaden (undelaget) för skattereduktion definieras i 67 kap. 18 § IL som följande: ”Underlag för skattereduktion består av
1. belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattnings-året enligt 17 § första stycket 1 lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 2. värdet av förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige under beskattningsåret, och 3. sådan ersättning för hushållsarbete och arbetsgivaravgifter för denna ersättning som har redovisats för be-skattningsåret i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen
(2011:1244).
I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in. Lag (2011:1256).”
Det finns inget i lagen som definierar vad arbetskostnad är. Arbetskostnad är bara definie-rat utifrån vad det inte är. Det är endast utgifter för arbete som ingår i underlaget, resteran-de utgifter ska inte anses som arbetskostnad.117 I förarbeten anges att syftet med
skattere-duktionen var att subventionera vit sysselsättning och därav ska enbart arbetskostnaden omfattas av skattereduktionen.118 Även om ingen klar definition finns att tillgå nämns det
att Sverige skulle behöva fler arbetande timmar i ekonomin, vilket skulle kunna ge en vag definition att arbetskostnad ska beräknas för det antalet timmar som arbetas och inget an-nat.119
I en av propositionerna har det framkommit att det kunde innebära en fördel för både säl-jare och köparen om arbetskostnader och maskinkostnader särskiljs gentemot varandra i en faktura eller dylikt.120 I ett utlåtande från en proposition har regeringen framhållit att de
med likhet med Skatteverket anser att reglerna ska formas på ett sådant sätt att inga onödi-ga gränsdragningsproblem ska uppstå.121 Regeringen framförde i en proposition att så länge
som fakturan är utformad tydligt, behöver det inte vara något problem för kunden att
117 Prop. 2006/07:94 s. 60. 118 Prop. 2006/07:94 s. 48. 119 Prop. 2006/07:94 s. 34. 120 Prop. 2008/09:178 s. 38. 121 Prop. 2008/09:178 s. 32.
stå att underlaget för skattereduktionen uppgår till ett belopp motsvarande arbetskostna-den.122
4.2
Innebörd
4.2.1 Problem
Arbetskostnad är som tidigare nämnt inte definierat i lagtext. Därav kan det utläsas att de kostnader som återstår efter en avräkning av maskiner, resor och utrustning kan innefatta arbetskostnader. Det finns därmed inget som styrker att begreppet ska anses vara antalet arbetstimmar och inget lagargument som anger vad man högst får ta betalt per timme. Problematiken är mindre påtaglig då arbeten endast avser arbetskostnad. Det kan bland an-nat röra sig om hushållstädning eller fönsterputsning. Vid sådana arbeten anses timkostna-den ha en betydelse i ett konkurrensanseende. Ett timpris bör således vara marknadsmäs-sigt pris som kunden anser är skäligt.
Vid tillfällen en kund erbjuds ett fast pris eller ett paketpris, blir det svårt att urskilja vad som anses vara den verkliga arbetskostnaden på fakturan.123 Vidare kan säljaren med ett
högt slutpris med en hög arbetskostnad få en låg totalsumma för köparen och möjligen få fler anbud än en annan säljare som erbjuder lägre totalpris men också lägre arbetskost-nad.124
När en kund vill utföra någon form av arbete på sitt hus, tar kunden förmodligen kontakt med minst två olika säljare som kan utföra arbetet för således erhålla ett bra pris. Det kan se ut som följande; säljare X:s totalpris kommer att landa på 120 000 kr inklusive material-kostnader medan säljare Y:s totalpris landar på 130 000 kr för samma arbete. Arbetskost-naderna beräknar X att uppgå till 40 000 kr och Y till 80 000 kr. Kan man som kund utnytt-ja hela skattereduktionen blir totalpriset 100 000 kr för X och 90 000 kr för Y. Sälutnytt-jare X:s totalpris som är lägst blir således dyrare i slutskedet.
122 Prop 2008/09:77 s. 75.
123 Fasta priser skrivs mera om i kap. 4.2.3.
4.2.2 Vad arbetskostnad inte är
I 67 kap 13 c § IL stadgas följande vad som inte räknas som hushållsarbete:
”Som hushållsarbete räknas inte
1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,
2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,
3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting, 4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första kalender-åren efter beräknat värdeår, eller
5. sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200). Lag (2012:757).”
Skattereduktionens syfte avser att subventionera vit sysselsättning, därav omfattas bara ar-betskostnaden.125 Som bekant anses inte material, utrustning och resor ingå i begreppet
ar-betskostnad. Kostnader som inte ingår kan därmed vara rengöringsmedel, städmaterial eller utgifter för gräv- och borrmaskiner.126 Skattereduktionen omfattas inte av installationer eller
service av enbart maskiner. Det kan röra sig om arbeten som tvättmaskiner, diskmaskiner, frys eller kyl. En installation som medför mer omfattande byggåtgärder kan dock omfattas av skattereduktionen.127 Tiden det tar att åka till kunden och tillbaka till kontoret anses inte
vara arbetskostnad, då resor inte beräknas i underlaget.128 När ROT-arbete blev tillämpat
uttryckte sig lagstiftaren att samma regler gällande arbetskostnader vid RUT-arbete ska gälla för ROT-arbete.129 Det har framkommit av en remissinstans130 att material och resor bör
ingå, då dessa kostnader blir små i sammanhanget och ökar administrativ belastning på le-verantören. Remissinstansen menar därmed att om dessa kostnader inte skulle ingå i ar-betskostnaden kan en ökad risk finnas för fusk och missbruk, vilket leder att gransknings-insatsen för Skatteverket får högre krav. Från 2008 kom ett förslag för att göra om
125 Prop. 2008/09:178 s. 38.
126 Prop. 2008/09:178 s. 38.
127www.skatteverket.se, Företag & Organisationer, Exempel på ROT-arbete.
128 67 kap. 18 § 2 st. IL. 129 Prop. 2008/09:178 s. 38. 130 Remissinstans HomeMaid AB.
kostnaden.131 Med denna innebörd kunde hela fakturabeloppet omfattas. Därmed kunde de
bli enklare för i synnerhet kunden att se vad skattereduktionen skulle uppgå till. Problemet som förslaget kunde bidra med var att det kunde öppna dörrar för missbruk. Exempelvis kunde säljaren tillsammans med kunden öka kostnader som egentligen inte hänfördes till uppdraget. Vidare föreslogs att en viss procentandel skulle inkludera material och resor.132
Regeringen framhöll att ifall alla kostnader skulle samlas och ingå i skattereduktionen skulle en viss förenkling förekomma men då skulle syftet med skattereduktionen frångå. 133 Det
framgår att om säljaren utformar sin faktura på ett tydligt sätt torde inga problem uppstå vad skattereduktionen beräknas på, det vill säga arbetskostnaden. Att skattereduktionen be-räknas på arbetskostnaden torde vara ett välkänt faktum av såväl säljare som kunden.134
4.2.3 Fasta priser
En möjlighet brukar finnas för en kund att få erbjudande om att erhålla ett fast pris för det arbete som kunden vill ha utfört. Det är allmänt känt att tillfällen när det råder ett fast pris på ett arbete, har det ingen betydelse hur många arbetstimmar det ligger bakom i slutpriset. Säljaren av tjänsten får en större vinst om arbetet blir klart tidigare. Problemet med fasta priser leder till att det blir svårt att urskilja vad som innefattar arbetskostnad och andra ut-gifter. Det krävs emellertid att säljaren visar detta på en faktura för att kunden ska kunna erhålla skattereduktion.135
4.2.4 Markarbeten
De markarbeten som ingår i ROT-arbete är främst reparation och underhåll av el-, vatten- och avloppsledningar i direkt anslutning till byggnaden.136 Vidare omfattas även markarbete
bland annat av dränering, ledningar för elektricitet eller elektronisk kommunikation och an-läggningar för värmeförsörjning. Det relevanta är att markarbetet sker i direkt anslutning till bostaden under given omständighet att markarbetet avses tillföras byggnaden.137
131 SOU 2008:57 s. 150.
132 SOU 2008:57 s. 150. 133 Prop. 2008/09:77 s. 75. 134 SOU 2008:57 s. 150.
135 Blank Thörnroos P, Rot och Rut en succé- men det kan bli bättre, SN 2013 s. 277. 136 Prop. 2008/09:178 s. 35.
