Digitala verktyg i multimodalt textskapande : En litteraturstudie om relationen mellan digitala verktyg och multimodalt textskapande för elever i årskurs F-3

Digitala verktyg i

multimodalt

textskapande

En litteraturstudie om relationen mellan digitala verktyg och

multimodalt textskapande för elever i årskurs F-3

KURS: Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15 hp

PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 FÖRFATTARE: Linn Daulin, Jonna Wedegård

EXAMINATOR: Anett Almgren White TERMIN:VT21

JÖNKÖPING UNIVERSITY School of Education and Communication

___________________________________________________________________________ Linn Daulin, Jonna Wedegård

Digitala verktyg i multimodalt textskapande

En litteraturstudie om skrivutveckling och relationen mellan digitala verktyg och multimodalt textskapande i årskurs F-3

Digital tools in multimodal text creation

A literature study about writing development and the relation between digital tools and multimodal text creation in grades F-3

Antal sidor: 25

____________________________________________________________________________

SAMMANFATTNING

Skolan präglas av det digitaliserade samhälle vi lever i idag. I och med det har digitala verktyg på senare år integrerats i undervisningen. De digitala verktygen möjliggör för multimodala arbetssätt vilket bidrar till en varierad undervisning. Litteraturstudien presenterar hur tidigare forskning belyser användandet av digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande i årskurserna F-3. Studien har utifrån tidigare forskning lyft fram möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i elevers skrivutveckling samt undersökt hur digitala verktyg påverkar elevers motivation och vilja att skapa texter. I bakgrunden beskrivs definitioner av de begrepp som behövs för att förstå studiens resultat och diskussion, där presenteras även ämnet med kopplingar till styrdokumenten. Svenska och internationella vetenskapliga publikationer har hittats genom databassökningar och kedjesökningar. Analysen av de vetenskapliga publikationerna ingår i studiens metodavsnitt. Resultatet visar att det både finns möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i elevers skrivutveckling. Tidigare forskning hävdar att elevers motivation och vilja till att skapa texter ökar med användandet av digitala verktyg. Studien belyser multimodalt textskapande där valet av olika modaliteter har visat sig ha en positiv påverkan på elevers engagemang och kreativitet. I litteraturstudiens diskussion presenteras reflektioner om studiens metod och resultat och hur det kan tillämpas i yrkesverksamheten. Vidare forskning inom området beskrivs i slutet av resultatdiskussionen.

______________________________________________________________________________ Sökord: Digitala verktyg, lärplattor, multimodalt textskapande, skrivutveckling, F-3

Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15hp Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. VT21

Innehållsförteckning

3.3 Digitala verktyg och multimodalt textskapande i skrivundervisningen ... 6

3.4 Styrdokument ... 7 4 Metod ... 8 4.1 Informationssökning ... 8 4.2 Urval ... 12 4.3 Materialanalys ... 14 5 Resultat ... 15

5.1 Möjligheter och motivation i multimodalt textskapande ... 15

5.2 Utmaningar och motivation i multimodalt textskapande ... 18

6 Diskussion ... 19 6.1 Metoddiskussion ... 19 6.2 Resultatdiskussion ... 20 6.3 Vidare forskning... 24 Referenser ... 26 Bilaga 1 ... 1

1

1 Inledning

Digitaliseringen har kommit till att ställa höga krav på skola och utbildning i och med att lärare och andra verksamma i skolan behöver anpassa undervisningen efter hur samhället formas. Till följd av detta väljer fler skolor att införa digitala verktyg i klassrummet. Innebörden av 1:1-satsningarna är att varje elev i en årskurs ska förses med ett eget digitalt verktyg. Tillgången är dock ojämnt fördelad över olika skolor och klasser vilket försvårar möjligheten att utveckla elevers digitala kompetens. De förmågor som elever ska utveckla idag är beroende av samhällsutvecklingen och digitaliseringen (Winman et al., 2018, s. 15, 42). Läroplanen för grundskola samt för förskoleklass och fritidshem, Lgr11 (Skolverket, 2019, s.7) belyser under rubriken Skolans

uppdrag att elever ska få möjligheter att utveckla kunskaper om digitala verktyg och sin

förmåga att använda digitala verktyg i samhället. Lärare som är verksamma i skolan ska förse elever med kunskaper om hur digitaliseringen påverkar samhället och även individen. Det multimediala samhället idag har enligt Erixon (2010, s.153) lett till flera sätt att kommunicera utöver skriftspråket. Ljud, bild och text har kommit till att utmana den traditionella skriftkulturen på grund av att skärmen i viss mån har ersatt boken.

Enligt våra erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU) förekommer digitala verktyg i stor utsträckning i årskurs F-3. Vi ville fortsätta undersöka hur multimodalt textskapande genom digitala verktyg kan påverka elevers skrivutveckling eftersom det kommer prägla vår framtida profession som lärare. Det finns forskning om digitala verktyg i undervisningen, men saknaden av forskning om digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande lyfts i vår litteraturstudie. Flera forskare lyfter fram digitala verktygs påverkan på elevers skrivutveckling i de publikationer som litteraturstudien bygger på. Genom både internationell och svensk forskning vill vi presentera möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande i elevers skrivutveckling. Vi vill även belysa på vilka sätt digitala verktyg påverkar elevers motivation och vilja till att skapa texter. Avgränsning av området har gjorts till multimodalt textskapande med digitala verktyg i elevers skrivutveckling. Publikationer som behandlar sociala medier i relation till textskapande samt elevers textskapande ur ett lärarperspektiv har därför exkluderats. För att nå ett resultat med litteraturstudien samt för att besvara dess syfte och frågeställningarna har vetenskapliga publikationer sökts fram och analyserats.

2 Ytterligare erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning är att digitala verktyg i elevers skrivutveckling är motivationshöjande men har sina utmaningar, främst med de tekniska problem som kan uppstå. Enligt nya kursplanen för ämnet svenska för årskurs 1–3, som träder i kraft 1 juli 2022 (Skolverket, u.å., s. 2) ska elever skriva för hand och med digitala verktyg, därför syftar studien till flertalet digitala verktyg eftersom de består av likvärdiga funktioner.Sveriges Kommuner och Regioner (2019) beskriver att många skolor köper in lärplattor till verksamheten och använder dem som pedagogiska verktyg. I vår framtida yrkesroll kommer vi att vara verksamma i svensk skola och därför har vi i studien valt att lägga vikt vid lärplattor.

3

2 Syfte

Syftet med litteraturstudien är att granska hur tidigare forskning belyser användandet av digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande i årskurs F-3.

Frågeställningar:

• Vilka möjligheter och utmaningar finns med digitala verktyg i elevers skrivutveckling?

4

3 Bakgrund

I bakgrunden, som har delats in i fyra avsnitt, klargörs det som är relevant för förståelsen av resultat samt diskussion av litteraturstudien. Vad skrivutveckling innebär samt vikten av skrivande beskrivs i första avsnittet (3.1). I det andra avsnittet (3.2) förklaras innebörden av begreppet motivation. Det tredje avsnittet (3.3) beskriver vad digitala verktyg innefattar samt innebörden av multimodalt textskapande i skrivundervisningen. I det fjärde och sista avsnittet (3.4) förklaras styrdokumentens koppling till studiens ämne och syfte.

3.1 Skrivutveckling

Genom att elever i sin vardag får möjlighet att delta i och se olika situationer där människor i elevers närhet skriver för olika syften samt sammanhang, startar en process som socialiserar elever in i skriftspråket. Många elever börjar då själva experimentera med skriftspråket och på så vis utvecklar de en medvetenhet om skriftspråket samt en identitet som skrivare. Preskrivning är något elever gör genom att själva eller med andra i sin närhet börja utforska skriftspråket med hjälp av egna samt konventionella symboler och tecken. Elevers intresse och motivation är det som driver utforskandet och lärandet framåt. Successivt utvecklar elever en förståelse för skriftspråkets funktion som både är kommunikativ och meningsbärande. De utvecklar även en förståelse för hur bokstäverna hör samman med ljudet i vårt tal, med andra ord, det alfabetiska systemets princip (Skoog, 2012, s. 41, 44).

Läs- och skrivutveckling hos elever startar tidigt enligt Skoog (2012, s. 17) och är en process som sker fortlöpande i en språk- och kunskapsutveckling som pågår genom hela livet. Liberg (2010, s. 10 - 11) konstaterar också att det finns forskning som hävdar att tidig kunskap om bokstäver och språkljud har en positiv inverkan på elevers skrivinlärning. Många studier visar även att de som börjar skriva på egen hand ofta knäcker skriftkoden. När elever knäcker koden utvecklas ny förståelse kring grammatiskt fonologiska regler. Den fonologiska medvetenheten är grundläggande för fortsatt utveckling.

När elever hela tiden får möta nya ord och har grundläggande kunskap om språkljuden övar de på att använda ljudningsstrategin, för att fortsättningsvis utveckla den ortografiska

5 helordsstrategin. Elever bygger upp ett ortografiskt lexikon allt eftersom, ur det tar eleven fram ordbilder som genererar flyt i skrivandet (Liberg, 2010, s. 12). I klassrummet finns det elever som kämpar med skrivandet medan andra har kommit längre i sin skrivutveckling. Lärare måste kunna bedöma varje enskild elev så att de får rätt stöd i sin fortsatta utveckling. Det kan vara en utmaning att anpassa undervisningen så att den når ut till alla elever. Det är därför viktigt att uppmuntra elever till att bearbeta sin text med hjälp av digitala verktyg för att utveckla sitt skrivande, och framför allt textkvalitén. De behöver kännedom kring hur en text är uppbyggd, alltså olika texters struktur (Calkins, 2011, s. 8). Enligt Danielsson (2018, s. 2) innebär textskapande inte bara att producera text. Elevers textskapande handlar också om hur textens innehåll är kopplat till syftet med skrivandet, vad texten kommer att handla om och vem som ska läsa den skrivna texten. Bergh Nestlog och Tingslev (2017, s. 5) menar att elevers texter kan läsas av läsare både i och utanför klassrummet. I ett multimodalt textskapande kan texter innehålla skriven text, bild och ljud i integration med varandra. Allt skrivande är viktigt eftersom det används för att utveckla egna tankar och för att kommunicera med andra människor. Enligt Liberg (2010, s. 5) finns olika aspekter för att en person ska lyckas i sitt skrivande. En av aspekterna är att ha ett stort ordförråd. Det är även viktigt att kunna minnas och återberätta olika mängder text men även kunna delta i situationer där språkande är i fokus. För att åstadkomma ett varaktigt skrivande är det även viktigt att kunna reflektera över sitt skrivande och ha kunskap om vilka tillvägagångssätt som är bra i skrivprocessen.

3.2 Motivation

Motivation är en term inom psykologin för de omständigheter hos människan som lägger fram, gestaltar och styr beteendet mot olika mål. Det finns teorier om motivation som ger oss en förklaring på individens handlingar och varför vissa saker görs hellre än andra. Motivation kan också beskrivas som människans inre behov (Nationalencyklopedin, u.å.b.). Om elever saknar motivation är kunskap svårt att ta in enligt Illeris (2007, s. 123– 124) och detta kan bidra till att elevers lärande försvagas. Fridolfsson (2015, s. 36–37) beskriver att när elever ska lära sig att läsa och skriva är det viktigt att det finns motivation och en drivkraft till att vilja utvecklas. Vikten av att hålla skriftspråket levande är stor. Elever som inte har kommit så långt i sin skrivutveckling och som kämpar med skrivandet tappar lätt intresse och motivation för textskapande. Enligt Liberg (2010, s. 5) är skrivarens inställning en viktig aspekt till ett hållbart skrivande.

6 3.3 Digitala verktyg och multimodalt textskapande i

skrivundervisningen

Enligt Specialpedagogiska Skolmyndigheten (2020) kan digitala verktyg beskrivas som teknisk utrustning, som i detta fall används i skolans värld. Exempel på digitala verktyg inom skolan är datorer, lärplattor, interaktiva skrivtavlor och robotar för programmering. Det innefattar även redigeringsprogram, presentationsprogram och plattformsprogram som används i undervisningen. Digitala tjänster som används till skoladministrativa tjänster såsom schemaläggning, hantering av frånvaro och andra lärplattformar räknas också in under kategorin digitala verktyg.

En surfplatta är en pekdator som har en tryckkänslig skärm eller med andra ord, en pekskärm. En surfplatta är liten, platt och har inget fysiskt tangentbord eller mus vilket gör att den är bärbar (Nationalencyklopedin, u.å.a). Inom skolans värld kallas ofta surfplattan för lärplatta. I studien kommer därför surfplattan benämnas för just lärplatta. Neumann och Neumann (2013, s. 232) menar att lärplattor i många fall anses vara bra verktyg för inlärning och därmed användbart i undervisningen. Verktyget kan användas på olika sätt och i skilda syften. Där finns appar för att till exempel läsa, skriva, rita, spela och skapa film.

Senare år har det blivit vanligt med digitala verktyg i skolan. Många elever i årkurs F-3 har i skolan tillgång till var sitt eget skrivverktyg i form av dator eller surfplatta. Det har blivit en naturlig del i en rad olika klassrumsaktiviteter eftersom verktyget finns tillgängligt (Agélii Genlott & Grönlund, 2013, s. 99). Dahlström och Damber (2020, s. 45) menar att traditionellt skrivande för hand med penna fortfarande anses vara viktigt trots att det multimodala arbetssättet växer sig allt starkare på grund av alla digitala verktyg som finns i dagens samhälle. De som är verksamma i den moderna multimodala klassrumsmiljön behöver därför se över hur detta kan bidra till meningsskapande. Utvecklingen ställer nya krav på lärare och utbildning, vilket kan vara utmanande. Danielsson (2018, s. 1) belyser att beroende på vilka redskap elever får använda i undervisningen, vilka texter de producerar och det stöd som undervisningen ger infinner sig känslan av att vara mer eller mindre inkluderad. Att erbjuda olika redskap i undervisningen för att skriva för hand men även digitalt är viktigt för ett demokratiskt klassrum där alla är inkluderade.

7 Danielsson (2018, s. 1) menar att det idag finns en stor möjlighet att integrera olika resurser i skrivundervisningen på grund av att tillgången till digitala verktyg i de flesta fall är stor. Ett multimodalt perspektiv på texter innebär att texten består av flertalet resurser, till exempel skriven text samt bilder. Att förankra ord på ett papper med hjälp av en penna, som anses vara ett traditionellt sätt att se på skrivande, vidgas till att textskapande blir en kreativ process. Hutchison och Beschorner (2015, s. 408) förklarar att texter har utvecklats och gått från enbart den tryckta texten till multimodala texter. De kan bestå av olika färger, ha olika teckensnitt och vara tillgängliga på bildskärmar ihop med ljud och rörelse. Eftersom det är vanligt förekommande idag så behöver det tillämpas i klassrummet och i undervisningen. Elever behöver kunskap om både tryckta och digitala texter samt hur multimodala texter kan förstås och skapas med hjälp av digitala verktyg. Jönsson och Persson (2018, s. 26) bekräftar att ur ett multimodalt perspektiv har aktiviteterna filmskapande och att skriva berättelser en stark koppling till varandra. Bildens betydelse, integration mellan text och bild samt användandet av flera sinnen i lärandet förekommer i båda aktiviteterna. Det visuella kan stödja alla elever, men framför allt elever som inte kommit så långt i sin läs- och skrivutveckling.

3.4 Styrdokument

I förskoleklassen ska undervisningen ge elever kunskap om hur budskap kan förmedlas genom bokstäver och andra symboler. Tillfällen ska ges där elever får möjlighet att använda digitala verktyg och andra medier för kommunikation (Skolverket, 2019, s. 20). I nya kursplanen för ämnet svenska för årskurs 1–3, som träder i kraft 1 juli 2022 (Skolverket, u.å., s. 1) står det att elevers intresse för att skriva ska stimuleras genom undervisning. Elever i de lägre årskurserna ska även utveckla förmågan att i skrift kunna formulera tankar och åsikter. I det centrala innehållet (Skolverket, u.å., s. 2, 6) står det beskrivet att läraren behöver erbjuda tillfällen för elever att enskilt men även tillsammans med andra elever, skapa och bearbeta texter som är digitala samt texter där ord och bild samspelar. Att skriva med hjälp av digitala verktyg är ett av kunskapskraven i slutet av årskurs 3.

8

4 Metod

Metodavsnittet är uppdelat i tre delar. Första delen (4.1) behandlar informationssökningen och tillvägagångssättet som lett fram till de vetenskapliga publikationer som litteraturstudien grundar sig på. Andra delen (4.2) beskriver urval och avgränsningar som gjorts för att få fram publikationer relevanta för studiens syfte och frågeställningar. Tredje och sista delen (4.3) beskriver hur materialet har analyserats.

4.1 Informationssökning

De söktjänster som använts i studien för att hitta vetenskaplig litteratur är ERIC och SwePub. Educational Resource Information Center, ERIC, är en internationell databas för vetenskaplig litteratur och källor inom pedagogik och psykologi. ERIC är ett användbart verktyg i utbildningssyfte (EBSCO, u.å.). Enligt Libris- Nationella Bibliotekssystem (u.å.) är SwePub en databas där svenska universitet publicerar avhandlingar, artiklar och konferensmaterial. Databasen kan användas för att söka ett specifikt ämne och för att få fram titlar, abstract och citat. ERIC och SwePub valdes för att studien ska presentera forskning ur ett internationellt och ett svenskt perspektiv inom pedagogik i relevans till studiens syfte.

Relevanta nyckelbegrepp utifrån studiens syfte användes i sökandet efter vetenskapliga publikationer. Nyckelbegrepp som ”digitala verktyg”, ”textskapande” och ”skrivundervisning” kombinerades för att få ett så preciserat sökresultat som möjligt. Första sökningen gjordes i ERIC (se tabell 1) vilket var anledningen till att den gjordes på engelska, och skulle ge en överblick av den internationella forskningen som kan relateras till syftet med studien. Sökningen bestod bara av några få ord som “learning tablet*” OR writing* OR “language learning*”. Sökresultatet genererade många men få relevanta träffar. Den var för ospecifik och resulterade i publikationer som endast behandlade ett av de tre sökorden. Nästa sökning innehöll synonymer och “AND” i stället för “OR”, i vissa fall både “OR” och “AND”. I SwePub användes svenska och engelska sökord, till exempel ”multimodal skrift” och ”text creation” (se tabell 1). För att bredda sökningen användes trunkeringar på vissa ord samt synonymer till de nyckelbegrepp som användes i de ursprungliga sökningarna. Det finns flertalet synonymer till begreppet lärplatta på både svenska och engelska, vilket försvårade sökandet. Sökningarna underlättades dock när fler synonymer användes i samma sökning. För att söka på fraser som ”digitala verktyg” har

9 frasbeteckning använts för att sökningen skulle bli frasen som helhet och inte varje ord enskilt. För att säkerställa att resultatet av sökningarna var vetenskapliga artiklar valdes avgränsningen Peer reviewed och Academic Journal i ERIC. I SwePub valdes avgränsningen refereegranskat samt tidskriftsartikel. I några av de publikationer som hittats har kedjesökning gjorts för att nå förstahandskällor och på den vägen har fler relevanta publikationer framkommit. Genom kedjesökningar hittades även några av de böcker och artiklar som använts i bakgrunden.

Den nya kursplanen i ämnet svenska (Skolverket, u.å.) träder i kraft höstterminen 2022, där det står mer specifikt beskrivet om digitala verktyg som skrivverktyg och refereras till av den anledningen. I den nuvarande kursplanen (Skolverket, 2019, s. 263) står det att elever i slutet av årskurs 3 ska kunna skriva för hand och på dator, men idag finns fler verktyg som elever behöver lära sig att behärska. Lärplattan är ett av de verktygen som kompletterar den traditionella undervisningen. Eftersom de nya kursplanerna inte börjat gälla än finns det inget publikationsår vilket är anledningen till att det heller inte finns något angivet publikationsår i referenslistan.

Tabell 1. Publikationer i litteraturstudien

ERIC Antal träffar Titel

Publikationstyp Författare År Sökord: Ipads in the classroom AND primary school 56 Peer reviewed 44 Academic journal 40

New directions for early literacy in a digital age: The iPad Forskningsartikel Rosie Flewitt David Messer Natalia Kucirkova 2014 Sökord: Ipads in the classroom AND primary school 56 Peer reviewed 44 Academic journal 40

Writing and iPads in the early years: Perspectives from within the classroom Tidsskriftsartikel Jill Dunn Tony Sweeney 2018

10 Sökord: Ipads in the classroom AND primary school 56 Peer reviewed 44 Academic journal 40 Mobiledevices in early learning Evaluating the use of portable devices to support young children´s learning Forskningsrapport Colette Gray Jill Dunn Pamela Moffett Denice Mitchell 2017 Sökord: (tablet* OR ICT OR "digital tool*") AND text* AND ("primary school" OR "early childhood education") 47 Peer reviewed 29 Academic Journal 26 Positive and negative aspects of the IWB and tablet computers in the first grade of primary school: a multiple-perspective approach Tidsskriftsartikel Urška Fekonja-Peklaj Ljubica Marjanovič-Umek 2014 Sökord: writing multimodal* tablet primary school 3 Peer reviewed 3 Academic journals 2

Read, Write, Touch: Co-Construction and Multiliteracies in a Third-Grade Digital Writing Exercise Tidsskriftsartikel Kristina Cordero Miguel Nussbaun Valentina Ibaseta María José Otaíza Pablo Chiuminatto 2017 Sökord: multimodal* tablet primary school 7 Peer reviewed 7 Academic journals 5 Practices of Visual Communication in a Primary School Classroom: Digital Image Collection as a Potential Semiotic Mode Tidsskriftsartikel Anders Björkvall 2014

11 Sökord: digital writing AND primary school 90 Peer reviewed 64 Academic journals 58 The Effect of Digital Storytelling in Improving the Third Graders' Writing Skills Tidsskriftsartikel Ahmet Yamaç Mufasa Ulusoy 2016 Sökord: (limitation* OR barrier* OR challeng*) AND (writing* OR "primary education" OR "lower grade*") AND ("digital tool*" OR tablet* OR "learning tablet") 49 Peer reviewed 34 Academic journals 31

‘Once upon a time there was a mouse’: children's technology-mediated storytelling in preschool class Tidsskriftsartikel Ewa Skantz Åberg Annika Lantz- Andersson Niklas Pramling 2013

SwePub Antal träffar Vald källa

Sökord: Multimodal skrift 14 Refereegranskat 8 Tidskriftsartikel 2

Jag ritade först sen skrev jag- elevperspektiv på multimodal textproduktion i årskurs 3 Tidsskriftsartikel Eva Borgfeldt Anna Lyngfelt 2017 Sökord: "digital tools" AND "writing tools" 4 Refereegranskat 4 Tidskriftsartikel 2 Digital writing tools from the student perspective: Access, affordances, and agency Tidsskriftsartikel Helene Dahlström 2018

12 Sökord: text creation Kedjesökning 260 Refereegranskat 147 Tidskriftsartikel 73

Pros and Cons: Handwriting Versus Digital Writing Tidsskriftsartikel Critical literacy i svensk klassrumsko ntext - Textprodukti on i det digitaliserad e klassrummet Antologi Helene Dahlström Lena Boström Eva Hultin Maria Westman 2017 2015 4.2 Urval

Ett urval har gjorts för att begränsa innehållet och rikta fokus mot syftet med studien. I urvalet har kriterier för exklusion och inklusion därför varit nödvändigt. De publikationer som valdes bort handlade om sociala medier i relation till textskapande och ansågs inte passa syftet med studien. Därav blev sociala medier ett av exklusionskriterierna. Litteraturstudien är gjord ur ett elevperspektiv, därför har publikationer gjorda ur ett lärarperspektiv exkluderats (se flödesschema nedan). Bland de publikationer som vidare analyserats var det några som handlade om digitala verktyg i stort och inte specifikt lärplattor. Digitala verktyg där det går att applicera samma metoder och tekniker i relation till textskapande är inkluderade i studien. Eftersom syftet med studien riktar sig mot elever i F-3 har publikationer med annan åldersgrupp exkluderats förutom ett fåtal publikationer som är i nära angränsning i ålder. Ett par publikationer som är utanför den åldersgrupp studien har undersökt har inkluderats på grund av att de svarar på studiens syfte samt frågeställningar. Publikationerna ansågs relevanta eftersom skrivutveckling sker hela livet och börjar redan när elever går på förskola. Som verksam lärare i årskurs F-3 är det även bra att veta hur elever fortsätter att arbeta med skrivandet i årskurs 4–6. Det är viktigt att inkludera alla elever, därför valdes en artikel där studiens deltagare var elever i åldern sju till tretton år med inlärningssvårigheter på en specialskola där undervisningen var inriktad mot läs- och skrivutveckling.

14 4.3 Materialanalys

För att bedöma om en publikation var relevant för studiens syfte och frågeställningar lästes först abstract och inledning. Om publikationen verkade relevant för studien genomfördes en granskning av dess helhet. Ytterligare kategorisering gjordes sedan med färgade lappar och med stöd i studiens nyckelord. Syftet med studien riktar sig mot elever i årkurs F-3. Riktade sig publikationen åt de årkurserna markerades det med grönt. Innehöll publikationen digitala verktyg markerades det med gult. Multimodalt textskapande markerades med rosa, skrivutveckling markerades med blått och till sist markerades lärplattor med lila. Metodavsnittet med kategorisering av publikationerna är gjort med inspiration från Nilholm (2017 s. 60). Nilholm rekommenderar att kategorisera publikationer efter författare, titel, publikationsår och land. De vetenskapliga publikationerna analyserades utifrån syfte, datainsamling och resultat (se bilaga 1).Analysen bidrog till en större överblick över publikationernas innehåll. Tabellen tydliggjorde likheter och skillnader mellan de vetenskapliga publikationerna.

Studien är gjord utifrån ett elevperspektiv och är därför baserad på forskning gällande elevers användning av lärplattor samt deras upplevelser och åsikter kring det. Publikationer som lyfter både positiva och kritiska aspekter gällande lärplattor och elevers skrivutveckling samt det multimodala textskapandet har därför inkluderats. Likheter och skillnader har hittats trots att publikationernas utgångspunkt har varit olika. Några studier har fokuserat på möjligheterna, några på utmaningarna men de allra flesta på båda delarna. På senare år har lärplattor som digitalt verktyg vuxit sig allt starkare i samhället, vilket innebär att forskningen som används i studien är framtagen mellan år 2010–2020. Eftersom det är tidigt på året när aktuell studie genomförs har ingen forskning publicerad 2021 hittats.

15

5 Resultat

Litteraturstudiens resultat redovisas nedan. Avsnitten har sin utgångspunkt i studiens frågeställningar. Första avsnittet (5.1) presenterar möjligheter med digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande och elevers skrivutveckling, samt hur elevers motivation påverkas. Andra avsnittet (5.2) beskriver utmaningar med digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande och hur det påverkar elevers motivation till skrivande.

5.1 Möjligheter och motivation i multimodalt textskapande

I språkande och kommunikation visar sig lärplattor vara av stort värde eftersom elever på olika kunskapsnivåer kan stödja och hjälpa varandra menar Flewitt et al. (2014, s. 301– 302) samt Borgfeldt och Lyngfeldt (2017, s. 74). Forskarna är överens om att lärplattor öppnar upp för stora kommunikativa möjligheter. Dahlström och Boström (2017, s. 156) beskriver detsamma som ovan nämnda forskare men tar även upp i sin studie att interaktionen blev större mellan de elever som skrev texter på lärplattor när de ville att klasskamraterna skulle lyssna till deras berättelser. Elever som skrev för hand med penna och papper arbetade mer individuellt. Yamaç och Ulusoy (2016, s. 75) hävdar att när elever arbetar i par eller grupp utvecklar de skrivkunskaper och strategier för skrivande genom att ta efter och lära av varandra. Genom att påbörja arbetet i grupp och sedan successivt gå över till individuellt arbete, blir en bidragande faktor ett ökat självförtroende hos många elever.

En faktor som motiverar elever till att fortsätta skriva är att de multimodala texterna bestående av olika modaliteter kan läsas i flera olika miljöer till skillnad från den handskrivna texten med enbart papper och penna. Användandet av digitala verktyg i det multimodala textskapandet påverkar elevers motivation positivt och uppmuntrar dem att aktivt delta i skrivprocesserna (Yamaç och Ulusoy, 2016, s. 75). Gray et al. (2017, s. 3) samt Yamaç och Ulusoy (2016, s. 75) påvisar ett likvärdigt resultat där de beskriver att elevers skrivande utvecklas när de använder foton, videor samt redigerar bilder och att elever skriver till bilderna. När elever skapar digitala texter lär de sig att integrera multimedia i textskapandet. Elever skapar sig även en förståelse för olika typer av texter, både analoga och digitala.

16 Både Borgfeldt och Lyngfeldt (2017, s. 84) samt Björkvall (2014, s. 33) beskriver liknande resultat vad gäller bildens vikt i textskapandet. Bild och färg framhålls som betydelsefullt till den skrivna texten. Björkvall (2014, s. 28) tillägger att elever i hans studie fick möjlighet att uttrycka sin identitet genom att själva bestämma vilka bilder de skulle använda i sitt textskapande. Björkvalls (2014, s. 33) resultat skiljer sig från ovan nämnda forskare genom att också lyfta bildens betydelser beroende på av vem och hur de används, vilket också Dunn och Sweeney (2018, s. 863) bekräftar i sin forskning. Dunn och Sweeney (2018, s. 863) beskriver att elever genom lärplattor kan använda modaliteter som bild, färg och röstinspelning vilket är värdefullt för att engagera olika elever till skrivande. Flewitt et al. (2014, s. 301–302) tillsammans med Borgfeldt och Lyngfeldt (2017, s. 74) är överens om att integrationen av olika medier såsom bild och text i textskapandet är av stor vikt i valet av hur elever vill förmedla sitt budskap. Att flera modaliteter tillsammans skapar en helhet tillägger Borgfeldt och Lyngfeldt (2017, s. 74). Alla ovan nämnda forskare blir bekräftade av Flewitt et al., (2014, s. 300–301) då de i sin studie beskriver att när det finns ett mål med skrivandet ökar elevers motivation. Genom att använda den skrivna texten på ett kreativt sätt, i till exempel filmskapande där texten integrerar med fler modaliteter som bild och ljud, skapas ett tydligt mål med skrivprocessen.

När multimodala texter skrivs med digitala verktyg menar Dahlström (2018, s. 1574) samt Yamaç och Ulusoy (2016, s. 72) att interpunktionen förbättras och att elever genom lärplattans funktioner för rättstavelse kan använda svårare ord i sitt skrivande. Elever arbetar med texten och uppmärksammar själva fel vilket har visat sig bidra till en förståelse för skrivprocessen. Dahlström menar (2018, s. 1575) till skillnad från Yamaç och Ulusoy (2016, s. 72) att elever har lättare att finna inspiration med lärplattan som skrivverktyg, på grund av att fokus inte ligger på rättstavning och att hela tiden behöva be läraren om hjälp.

Dahlström (2018, s. 1575) beskriver att talsyntesen gör att elever kan höra om de stavat ett ord fel vilket enligt Hultin och Westman (2015, s. 74), Dahlström och Boström (2017, s. 154, 156) samt Flewitt et al. (2014, s. 297) innebär att texter som är skrivna med digitala verktyg sällan innehåller stavfel. Elever får hjälp med att rätta till fel under sitt skrivande och arbetar på så sätt med texten tills den är felfri. Bearbetningen av texten kan leda till ett ökat självförtroende och gör misstag mindre påfrestande. Enligt Dahlström (2018, s. 1575) känner elever en stor lättnad över att inte behöva sudda och skriva om för hand eftersom pappret lätt kan bli förstört. Med lärplattan kan de enkelt trycka på en knapp för att ta bort

17 texten. Skantz Åberg et al. (2014, s. 1592) tillägger att talsyntesen visat sig bidra till nya tankar och idéer för ett fortsatt textskapande, genom att elever själva kan lyssna på den redan skrivna texten.

Elever upplevs skriva snabbare när de skriver med digitala verktyg enligt Dahlström (2018, s. 1575) och texterna som elever i studien skapar är läsbara både för lärare och för dem själva. Flewitt et al., (2014, s. 297, 299) samt Dunn och Sweeney (2018, s. 864) menar att elever kan producera mer med lärplattan som skrivverktyg. Dunn och Sweeney (2018, s. 864) tillägger att funktionen som lärplattan erbjuder vid textskapande med alternativ på ord eller meningsbyggnad är en bidragande faktor till att elever kommer längre i textproduktionen. Gray et al. (2017, s. 44) beskriver till skillnad från Flewitt et al. (2014, s. 297, 299) och Dunn och Sweeney (2018, s. 864) att lärplattan erbjuder aktiviteter där elever får lära sig att följa linjer och att forma bokstäver vilket kan hjälpa elever som behöver utveckla finmotoriken. Dahlström (2018, s. 1576) tillägger att även vid textskapande med digitala verktyg kan elever som har svårt med motoriken skriva lika mycket som de utan motoriska svårigheter.

Elever har lättare att sitta still och koncentrera sig med lärplattan som skrivverktyg menar Dahlström (2018, s. 1575–1576) vilket även Fekonja-Peklaj och Marjanovič-Umek (2014, s. 1010) beskriver eftersom lärplattan erbjuder elever goda möjligheter för självständigt arbete som ökar både koncentration och motivation. Till skillnad från Dahlström (2018, s. 1575–1576) redogör Fekonja-Peklaj och Marjanovič-Umek (2014, s. 1010) att elever hellre arbetar med lärplattor än i tryckta läroböcker. I studien presenterad av Cordero et al., (2018, s. 170) framkommer en koppling mellan digitala verktyg och skrivutveckling när digitala verktyg medvetet integreras som skrivverktyg i det multimodala textskapandet. Det har visat sig höja motivationen hos elever i skrivutvecklingen. Fekonja-Peklaj och Marjanovič-Umek (2014, s. 1010) styrker ovanstående forskning eftersom resultatet i deras studie visar att lärplattan öppnar upp för mer avancerade kunskaper inom skrivande som elever tidigare inte kunnat visa. Elever i studien filmade sina arbeten och skapade teater utifrån det de arbetat med. Arbetena var av god kvalité, även av de elever som inte tidigare visat intresse för traditionella skrivaktiviteter på grund av att motivationen till skrivandet ökat.

18 5.2 Utmaningar och motivation i multimodalt textskapande

Det framkommer att elevers entusiasm för att skriva minskar om de digitala verktygen inte fungerar korrekt och blir ett hinder för stavningen. Vid arbete i par blir en följd av de tekniska problemen att en del elever överlåter skrivandet till medskribenten (Skantz Åberg et al., 2014, s 1591). Resultatet styrks av Fekonja-Peklaj och Marjanovič-Umek (2014, s. 1011) som i sin studie nämner tekniska problem som en utmaning när det kommer till användandet av lärplattor i elevers multimodala textskapande. Elever i deras studie menar att de själva inte kan lösa alla tekniska problem som uppstår och behöver hjälp av lärare innan de kan komma vidare i sitt skrivande. De menar också att mycket tid går till förberedelse innan arbetet kan sättas i gång. Skantz Åberg et al. (2014, s. 1591) hävdar till skillnad från Fekonja-Peklaj och Marjanovič-Umek (2014, s. 1011) att digitala verktyg där talsyntes används kan ha en negativ påverkan på elevers textskapande om elever saknar teknisk kunskap om skrivverktyget och dess funktioner. Fokus skiftar från ett kreativt textskapande till att handla om stavning och att kunna hantera skrivverktyget. I skiftet av fokus saktar arbetet ned och blir ineffektivt. Hos elever skapas frustration när ett stavfel eller ett feltryck på en tangent tar fokus från textskapandet som helhet. Dahlström (2018, s. 1576) presenterar ett resultat som skiljer sig från ovan nämnda forskares resultat där hon hävdar att digitalt skrivande resulterar i att alla texter ser likadana ut. Följden av det blir att elever förlorar möjligheten att skriva på sitt eget personliga vis.

19

6 Diskussion

Studiens metod och informationssökning diskuteras under första avsnittet (6.1). Under andra avsnittet (6.2) diskuteras studiens resultat kopplat till syftet och frågeställningarna. Förslag på vidare forskning presenteras i det slutliga avsnittet (6.3).

6.1 Metoddiskussion

För att kunna presentera ett resultat och besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes databassökningar som resulterade i vetenskapliga publikationer med forskning kring aktuellt ämne. Databassökningarna gav ett stort antal träffar. Vid begränsning av sökresultatet användes exklusionskriterier för att utesluta publikationer som inte var relevanta för studiens syfte. Publikationer som behandlar ett lärarperspektiv och sociala medier i relation till digitala verktyg och multimodalt textskapande, ansågs inte relevanta för studien. Litteraturstudien är gjord ur ett elevperspektiv där datainsamlingen har bestått av intervjuer med elever och observationer i klassrummet. Exklusionskriterierna som valts ut påverkar studiens resultat, om andra kriterier för exklusion valts hade resultatet blivit annorlunda. Utöver databassökningarna gjordes även kedjesökningar vilket är en metod där redan funna publikationers referenser granskas för att nå nya publikationer. Genom kedjesökningar framkom ett fåtal relevanta publikationer som använts i studien. Studiens fokus är riktat mot lärplattor i relation till multimodalt textskapande på grund av att lärplattor är vanligt förekommande som ett komplement till den traditionella skrivundervisningen i Sverige idag. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi fått se att lärplattor ofta används i årskurs F-3. Trots att vi har lagt ett större fokus på lärplattor i relation till multimodalt textskapande så syftar studien till digitala verktyg i stort, vilket även detta har påverkat resultatet. Den internationella forskningen som ingår i litteraturstudien har i många fall datorn som utgångspunkt.

Det går att hitta både styrkor och svagheter med litteraturstudien. Publikationerna som använts belyser likvärdiga resultat vilket bidrar till större trovärdighet och detta anses vara en styrka med studien. Publikationerna som valts härstammar från olika länder där forskarna visar på likvärdiga resultat, vilket skapar en helhetsbild över kunskapsområdet och anses vara en styrka med aktuell studie. Trots att vissa av studierna genomförts med ett mindre antal deltagare, kan vår litteraturstudies trovärdighet styrkas genom den sammanlagda forskningen i resultatet som framkommit. En svaghet med studien är att

20 begreppet multimodalt textskapande kan tolkas på flertalet olika sätt, vilket kan skapa tvetydighet om vilka publikationer som ska inkluderas och exkluderas. Vår tolkning av multimodalt textskapande är att det är en kreativ process där olika modaliteter integrerar med varandra. Det är ett textskapande där elever aktiverar flera sinnen. Även digitala verktyg kan ha olika definitioner, detta kan ses som en styrka på grund av att flera olika verktyg med samma funktioner kan användas vid multimodalt textskapande. Majoriteten av publikationerna är skrivna på engelska och eftersom engelska inte är vårt modersmål kan tolkningen av publikationerna ha påverkats, vilket kan ses som en svaghet.

I de studier som haft intervjuer som utgångspunkt för resultat har en del forskare skrivit ut frågor och svar och utifrån dem dragit egna slutsatser. I andra studier har svaren från deltagarna saknats, vilket gör att vi inte med säkerhet kan veta vad forskaren har valt att basera sina slutsatser på. Studiernas resultat kan variera beroende på urval vilket kan ses som en svaghet eftersom urvalet av deltagare i en del studier har gjorts slumpmässigt, medan andra har blivit utvalda utifrån studiens utgångspunkt samt syfte och frågeställningar. Litteraturstudiens frågeställningar öppnar medvetet upp för olika tolkningar eftersom syftet med studien är att lyfta både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande. Trots att egna erfarenheter säger att elevers motivation påverkas positivt av digitala verktyg finns ett behov av att ta reda på vad forskning visar. En bidragande faktor blir en förväntan på resultatet med studien samt att förväntan till viss del påverkar hur slutsatserna med studien dras vilket kan vara en svaghet. En egen fältstudie hade kunnat genomföras för att belysa ytterligare forskning som svar på studiens syfte och frågeställningar.

6.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att granska hur tidigare forskning belyser användandet av digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande i årskurs F-3. I de publikationer som utgör aktuell litteraturstudie presenteras fler möjligheter än utmaningar med digitala verktyg i elevers textskapande. Möjligheterna väger tyngst och därför känns det viktigt att fortsätta arbeta med digitala verktyg för att hjälpa elever i skrivutvecklingen. Att erbjuda elever olika skrivverktyg har dessutom visat sig öka deras motivation till deltagande i olika skrivaktiviteter. Forskarna beskriver alla att integrationen av olika

21 modaliteter med digitala verktyg öppnar upp för stora kommunikativa möjligheter (Flewitt et al., 2014, s. 300–302; Borgfeldt & Lyngfeldt, 2017, s. 84; Björkwall, 2014, s. 28, 33).

Utifrån våra egna erfarenheter hade vi redan innan studien genomfördes en positiv förförståelse till digitala verktyg och multimodalt textskapande vilket vi även upplever att samtliga forskare kan ha haft. Den positiva förförståelsen kan vara en bidragande faktor till att det framkommit fler möjligheter än utmaningar i det sammanställda resultatet i litteraturstudien.

Möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i ett multimodalt textskapande

Resultatet av forskarnas studier visar att elevers stavning och interpunktion var bättre i de texter som skapades med digitala verktyg. Verktygens funktioner som till exempel rättstavning bidrog till att elever lättare kunde uppmärksamma fel (Yamac & Ulusoy, 2016, s.72; Dahlström, 2018, s. 1574). Talsyntes har visat sig underlätta stavningen för många elever men under vår VFU märkte vi att det även kan bli problematiskt när ord inte stavas likadant som det uttalas. Ord med tysta bokstäver som till exempel “hjärna” kan med talsyntes stavas som “järna” och ändå uttalas likadant. Dahlström (2018, s. 1575) synliggör motsatsen till våra erfarenheter när hon i resultatet av sin studie hävdar att talsyntesen var till stor hjälp för elever eftersom de kunde lyssna till sin text och på sätt höra och uppmärksamma fel i texten. Ytterligare en utmaning som framkom under vår VFU var tillgången till hörlurar. I alla klassrum fanns inte tillräckligt många eftersom de ofta går sönder eller tappas bort, vilket leder till att elever kan behöva lyssna utan hörlurar och det kan störa koncentrationen i klassrummet. I vår bakgrund beskrivs olika aspekter som krävs för att elever ska lyckas i sitt skrivande (Liberg, 2010, s. 5). En aspekt behandlar den fonologiska medvetenheten och att elever behöver ha kunskap om språkljuden, vilket vi anser att talsyntesen medför eftersom elever får en kontinuerlig upprepning av språkljuden under skrivprocessen. Kunskap om språkljuden ligger till grund för skrivutveckling. Elever kan vidare koppla språkljuden till bokstäver och så småningom skriva hela ord och meningar.

En likhet som framkommer mellan Skantz Åberg et al., (2014, s. 1591) och Fekonja-Peklaj och Marjanovič-Umeks (2014, s. 1011) resultat är beskrivandet av de tekniska problem som kan uppkomma vid användandet av digitala verktyg i skrivprocessen. Skantz

22 Åberg et al., (2014, s. 1592) tillägger att en del elever saknar kunskaper om hur de ska hantera skrivverktyget. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att lärare i årskurs F-3 behöver ha omfattande kunskap om digitala verktyg för att kunna bedriva undervisning där dessa används, samt vara till hjälp och stöd för elever när problem uppstår. När problemen inte går att lösa, kan lektionen behöva avbrytas och återgå till undervisning där de digitala verktygen inte används. Lärare kan snabbt behöva ställa om och ändra lektionens upplägg vilket kan vara utmanande och kräver mycket tid till planering. Digitala verktyg i undervisningen kan av egna erfarenheter bidra till en känsla av otillräcklighet hos lärare, eftersom en del elever kan behöva mycket hjälp. För att elever ska rustas med tillräckliga kunskaper om hur de hanterar skrivverktyget krävs tid till genomgång av de digitala verktygen. Utan tillräckliga kunskaper om hur verktyget fungerar kan inte alla funktioner nyttjas till dess fulla potential. Dahlström (2018, s. 1576) belyser till skillnad från Skantz Åberg et al., (2014, s. 1591) och Fekonja-Peklaj och Marjanovič-Umeks (2014, s. 1011) att digitala texter inte blir personliga utan ser likadana ut. Våra tankar kring det Dahlström redogör för är att det kan påverka oss i vår framtida yrkesroll. Som lärare kan det vara svårt att uppmärksamma återkommande fel i elevers texter som inte synliggörs vid skrivande med digitala verktyg. De digitala verktygens funktioner för rättstavelse kan göra att eleven presenterar en nästintill felfri text trots underliggande svårigheter med skrivande.

Resultatet påvisar att det analoga skrivandet fortfarande anses viktigt (Dahlström och Damber, 2020, s. 45). Multimodalt textskapande kan ske med endast papper och penna genom att elever skriver text och ritar egna bilder till samt att de ljudar bokstavsljuden när de skriver ord och meningar. På grund av att litteraturstudien fokuserat på digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande blir en bidragande faktor att det multimodala textskapandet innefattar digitala modaliteter. Det analoga multimodala textskapandet hamnar därför utanför aktuell litteraturstudie och det digitala multimodala textskapandets möjligheter och utmaningar uppmärksammas.

Motivation

Motivation till skola och lärande kan variera bland elever. Många lärare kan känna en svårighet i att öka elevers motivation eftersom det är en inre process hos varje elev. Att som lärare engagera elever i olika lärprocesser är en faktor som har visat sig vara positiv. Lärares förväntningar har också visat sig ha en stor påverkan på elevers

23 motivation. När lärare visar sitt engagemang och sin motivation till att arbeta har elever visat sig ta efter. Även när det finns ett samband mellan en klassrumsaktivitet och världen utanför skolan ökar motivation och engagemang hos elever när de upplever att syftet med aktiviteten blir tydligare (Thompson & Wery, 2013, s. 103, 106). Vi kan utifrån detta dra slutsatsen att lärare på olika sätt har stor påverkan på elevers motivation i skolsammanhang. Detta är något vi tar med oss in i kommande yrkesroll som lärare i årskurs F-3. En av våra stora uppgifter är att motivera och engagera elever in i ett värdefullt lärande. Vi vill bidra med vår motivation och vårt engagemang för att motivera och engagera elever. Samtidigt som att det är en del i vårt uppdrag som lärare så är det även viktigt att elever själva finner sin inre motivation till skolarbete och sitt eget lärande. Vi har dock en stor påverkan på denna process.

Cordero et al. (2018, s. 170); Fekonja-Peklaj och Marjanovič-Umek (2014, s. 1010); Flewitt et al. (2014, s. 297, 299); Dunn och Sweeney (2018, s. 864); Hultin och Westman (2015, s. 74); Dahlström och Boström (2017, s. 154, 156) beskriver i resultatet att elevers motivation och vilja till att skapa texter ökar när de använder digitala verktyg. Våra slutsatser utifrån resultatet är att de situationer där elever får skapa egna texter digitalt bidrar till ett ökande av motivation och kreativitet. Multimodalt textskapande möjliggör individanpassad undervisning vid självständigt arbete men öppnar även upp för samarbete mellan elever. De får genom att arbeta med olika modaliteter ett större ägandeskap av sitt lärande. När elever får fria händer och själva får bestämma tillvägagångssätt och vilka modaliteter som ska integreras i textskapandet ökar deras motivation. Som lärare i årkurs F-3 är det därför viktigt att skapa tillfällen där elever får arbeta med digitala verktyg och skapa egna digitala texter både självständigt och tillsammans med andra. Som vi tidigare nämnt i bakgrunden menar Fridolfsson (2015, s. 36–37) att det är elevers motivation som är drivkraften framåt i allt utforskande och lärande. Liberg (2010, s. 5) hävdar att elevers inställning till skrivande är avgörande för vidare skrivutveckling.

Multimodalt textskapande

I resultatet framgår det att multimodalt textskapande där ljud, bild, färg och text samspelar öppnar upp för kommunikativa möjligheter och att dessa modaliteter tillsammans bidrar till en större betydelse (Flewitt et al., 2014, s. 301–302; Borgfeldt & Lyngfeldt, 2017, s. 74; Dunn & Sweeney, 2018, s. 863). Ett exempel på en skrivaktivitet

24 som elever framhäver som meningsfull är skapandet av egna digitala böcker enligt Gray et al. (2017, s. 3). Forskarna beskriver fortsättningsvis att skapandet av digitala böcker innefattar multimodalt textskapande vilket de framhäver som positivt för elevers skrivutveckling. Gray et al. (2017, s. 3) menar även att multimodalt textskapande möjliggör individualisering där varje elev genom digitala verktyg får uttrycka sig på sitt personliga vis. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2019, s. 6) står det beskrivet att undervisningen ska anpassas utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Individualisering är viktigt för att nå alla elever med olika sätt att lära. Lärare har som uppdrag att anpassa undervisningen efter elevgrupp vilket ibland kan vara utmanande. När olika digitala verktyg tillämpas i klassrummet bidrar det till en mer individualiserad undervisning. Multimodalt textskapande ger elever möjlighet att integrera olika modaliteter och kombinationen av bild och text är ett exempel på hur textens budskap kan stärkas. Multimodalt textskapande skapar möjligheter för elever som kämpar med skrivandet och som hellre föredrar att uttrycka sina ord genom en röstinspelning.

Sammanfattningsvis var vårt syfte med studien att granska hur tidigare forskning belyser användandet av digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande. En av studiens frågeställningar besvaras i resultatet där det framkommer att det både finns möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i elevers textskapande och skrivutveckling. I de studier som har analyserats har fler möjligheter än utmaningar påvisats. Både elever och lärare har en övervägande positiv inställning till digitala verktyg och många forskare är överens om att det gynnar elevers skrivande. Diskussionen presenterar möjligheter och utmaningar som vi även har kunnat koppla till egna erfarenheter. Litteraturstudiens andra frågeställning behandlar elevers motivation och vilja till att skapa texter. I resultatet synliggörs en ökad motivation hos elever vid användandet av digitala verktyg som skrivverktyg. Elever uppskattar de funktioner som bland annat lärplattan erbjuder, och det framkommer även att de blir mer motiverade när det finns ett mål med arbetet. Användandet av digitala verktyg i textskapandet ger elever möjlighet att påverka olika lärandeprocesser i klassrummet vilket ökar självständigheten hos elever.

6.3 Vidare forskning

Vidare skulle det vara intressant att undersöka hur digitala verktyg kan stödja elevers skrivutveckling ur lärarens perspektiv och hur skrivundervisningen kan utformas. Det skulle även vara intressant att undersöka olika appar för skrivutveckling och hur dessa kan

25 stödja elevers andraspråksinlärning. Litteraturstudiens resultat visade att användandet av digitala verktyg ökade interaktionen mellan elever, därför skulle det vara givande att undersöka hur digitala verktyg kan användas i ett kollaborativt arbete.

26

Referenser

Agélii Genlott, A. & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing:The iWTR method presented and tested. Computers &

Education, 67, 98–104. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2013.03.007

Bergh Nestlog, E. & Tingslev, I. (2017). Specialpedagogik – Grundskola åk 1–9. Modul:

Inkludering och skolans praktik Del 6: Undervisning som främjar gemensamt lärande. Skolverket, Lärportalen. Hämtad 1 mars 2021, från

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/4-specialpedagogik/Grundskola/130_Inkludering_och_skolans_praktik/del_03/Mate rial/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/SP102_1-9_03A_01_Textskapande.docx

Björkvall, A. (2014). Practices of visual communication in a primary school classroom: digital image collection as a potential semiotic mode. Classroom Discourse, 5(1),

22–37. https://doi.org/10.1080/19463014.2013.859845

Borgfeldt, E. & Lyngfelt, A. (2017). “Jag ritade först sen skrev jag”. Elevperspektiv på multimodal textproduktion i årskurs 3. Forskning om undervisning och lärande,

5(1), 64–89.

Calkins, L. (2011). Skriv mer!: skrivundervisning under de första skolåren. Daidalos.

Cordero, K., Nussbaum, M., Ibaseta, V., José Otaíza, M., & Chiuminatto, P. (2018). Read, write, touch: Co‐construction and multiliteracies in a third‐ grade digital writing exercise. Journal of Computer Assisted Learning, 34, 162–173.

https://doi.org/10.1111/jcal.12224

Dahlström, H. (2018). Digital writing tools from the student perspective, Access, affordances, and agency. Education and Information

27 Dahlström, H., & Boström, L. (2017). Pros and Cons: Handwriting Versus Digital

Writing. Nordic Journal of Digital Literacy. 12(4), 143–161. DOI: 10.18261/ISSN.1891-943X-2017-04-04

Dahlström, H., & Damber, U. (2020). Meanings Made in Students’ Multimodal Digital Stories: Resources, Popular Culture, and Values. Designs for

Learning, 12(1), 45–55. http://doi.org/10.16993/dfl.145

Danielsson, K. (2018, juni) Språk-, läs- och skrivutveckling – Specialskolan årskurs 1–10

Modul: Tvåspråkig undervisning – teckenspråk och svenska Del 5: Att möta och skapa multimodala texter. Skolverket, Lärportalen. Hämtad 12 februari, från

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-

skriv/Specialskola/037_tvasprakig-undervisning-teckensprak/del_05/Material/Flik/Del_05_MomentA/Artiklar/M37_spec_05A_01 _skapa.docx

Dunn, J., & Sweeney, T., (2018). Writing and iPads in the early years: Perspectives from within the classroom. British Journal of Educational Technology, 49(5), 859–869.

https://doi.org/10.1111/bjet.12621

EBSCO. (u.å.). Education Resources Information Center. Hämtad 15 februari, 2021,

från https://www.ebsco.com/products/research-databases/eric

Erixon, O., (2010). Svenskämnet i skärmkultutren. Tidskrift för litteraturvetenskap,

40. (3–4), 153–163.

Fekonja-Peklaj, U. & Marjanovič-Umek,L. (2015) Positive and negative aspects of the IWB and tablet computers in the first grade of primary school: a multiple- perspective approach. Early Child Development and Care, 185(6), 996–1015. https://doi.org/10.1080/03004430.2014.974592

28 Flewitt, R., Messer, D., & Kucirkova, N. (2014). New directions for early literacy in a

digital age: The iPad. Journal of Early Childhood Literacy, 15(3), 289– 310. https://doi.org/10.1177/1468798414533560

Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.

Gray, C., Dunn, J., Moffett, P., & Mitchell, D. (2017). Mobile Devices in Early Learning Evaluating the Use of Portable Devices to Support Young Children’s Learning.

Stranmillis University College: A college of Queen´s University. 1–149.

Hultin, E. & Westman, M. (2015) Textproduktion i det digitaliserade klassrummet. I B, Lundgren (Red.), & U, Damber (Red.). Critical literacy i svensk

klassrumskontext, 69–86. Umeå Universitet.

Hutchison, A., & Beschorner, B. (2015). Using the iPad as a tool to support literacy instruction. Technology, Pedagogy and Education, 24(4), 407– 422. https://doi.org/10.1080/1475939X.2014.918561

Illeris, K. (2015). Lärande. Studentlitteratur.

Jönsson, K., Persson, A. (2018). Datorplattor i tidiga skolår. Lärares lärande, barns

literacyutveckling. Studentlitteratur.

Liberg, C., (2010). Elevers läs- och skrivutveckling. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=2361

Libris – Nationella bibliotekssystem. (u.å.). SwePub. Hämtad 15 februari, 2021, från http://www.swepub.kb.se/help.jsp

Nationalencyklopedin. (u.å.b). Motivation. I NE.se uppslagsverket. Hämtad 4 februari,

2021, från

29 Nationalencyklopedin. (u.å.a). Surfplatta. I NE.se uppslagsverket. Hämtad 4 februari,

2021, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/surfplatta

Nilholm, C. (2017). SMART ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Studentlitteratur.

Neumann, M. (2016). Young children's use of touch screen tablets for writing and reading at home: Relationships with emergent literacy. Computers & Education,

97, 61–68. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2016.02.013

Neumann, M., & Neumann, D. (2013). Touch Screen Tablets and Emergent Literacy.

Early Childhood Education Journal, 42, 231–239.

https://doi.org/10.1007/s10643-013-0608-3

Skantz Åberg, E., Lantz- Andersson, A., & Pramling, N., (2014) Once upon a time there was a mouse: children´s technology- mediated storytellingin preschool class.

Early Child Development and Care, 184(11), 1583–1598.

https://doi.org/10.1080/03004430.2013.867342

Skolverket. (u.å). Kursplan för ämnet svenska.

https://www.skolverket.se/download/18.70f8d1a017495c3cb591747/1603780349 337/Svenska.pdf

Skolverket. (2011, reviderad 2019). Läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och

fritidshemmet. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Skoog, M., (2012) Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. Örebro Universitet. http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:453322/FULLTEXT02.pdf

Specialpedagogiska Skolmyndigheten. (2020-12-21). Spsm.se. Stöd med digitala verktyg. https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/digitalt-larande/stod-med-digitala-verktyg/

30 Sveriges Kommuner och Regioner. (2019-11-29). SKR.se. Lärplattor i skola och

förskola.https://skr.se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/digitaliser

ingskola/metoderochvagledningar/molntjanster/larplattoriskolaochforskola.11488. html

Wery, J., & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for Learning, 28(3), 103– 109. https://doi.org/10.1111/1467-9604.12027

Winman, T., Spante, M., Willermark, S., Svensson, L. & Lundh Snis, U. (2018). Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar. Skolverket.

https://www.skolverket.se/getFile?file=3971

Yamaç, A., & Ulusoy, M. (2016). The effect of digital storytelling in improving the third graders' writing skills *. International Electronic Journal of Elementary

1

Bilaga 1

Översikt över analyserat material

Titel

Publikationstyp

Författare År

Land Teori Syfte Datainsamling

Resultat

New directions for

early literacy in a digital age: The iPad Forskningsartikel Rosie Flewitt David Messer Natalia Kucirkova 2014 Storbritannien Sociokulturell teori

Möjligheter och utmaningar med iPads i läs och skrivutveckling Intervjuer och observationer av elever

Aktiviteter med lärplatta i läs- och skrivundervisningen

ökade elevers motivation samt koncentration.

Lärplattan erbjöd också tillfällen för dem att kommunicera, samarbeta och arbeta självständigt.

Writing and iPads in the early years: Perspectives from within the classroom Tidsskriftsartikel Jill Dunn Tony Sweeney 2018 Storbritannien Konstruktivistisk teori

Använda flera medier i skrivandet/ skriva med penna Intervjuer med lärare och fokusgrupper (elever), Observationer av elevers användande av Ipad

Elever tyckte att det var roligt att arbeta med lärplattan. Den gav dem många valmöjligheter och det ökade kreativiteten. De uppskattade

lärplattans funktion med rättstavning.

Mobiledevices in early learning, evaluating the use of portable devices to

Colette Gray Jill Dunn

Irland

Digitala verktyg för elevers inlärning Fokusgrupper Intervjuer enkäter

Lärplattan har en positiv påverkan på elevers läsande och skrivande,

2 support young childrens learning Forskningsrapport Pamela Moffett Denice Mitchell 2017

speciellt när de fick skapa egna digitala böcker. Positive and negative aspects of the IWB

and tablet computers in the first grade of primary school: a multiple-perspective approach Tidsskriftsartikel Urška Fekonja-Peklaj Ljubica Marjanovič-Umek 2014 Slovenien Sociokulturell teori

Positiva/ negativa aspekter av smartboards/ lärplattor, åk 1 (Motivation) Observationer intervjuer Positiva aspekter –

möjligheten att använda olika sinnen, elevers uppmärksamhet och

motivation ökar,

erbjuder direkt feedback.

Negativa aspekter – tekniska svårigheter, läraren får mindre kontroll över elevers arbete.

”Jag ritade först sen skrev jag”. Elevperspektiv på multimodal textproduktion i årskurs 3 Tidsskriftsartikel Eva Borgfeldt Anna Lyngfelt 2017 Sverige Sociosemiotisk teori Betydelsen i multimodala texter/ lärarens bedömning

Elevalster Intervju med elever

Majoriteten av elever valde att rita, och det var inte någon som

valde att endast skriva.

Digital writing tools

from the student perspective Access, affordances, and agency Helene Dahlström 2018 Sverige Sociosemiotisk teori

Elevers digitala tillgång. Förmåner med digitalt skrivande. Elevers påverkan. Inspelade intervjuer Frågeformulär

Tillgången till digitalt skrivande kan öka elevers inverkan på undervisningen. Det mest vanligt förekommande skrivverktyget när elever skriver berättelser visade sig vara

3 Tidsskriftsartikel

pennan. En del elever beskrev hur digitala verktyg aldrig användes i skrivaktiviteter, även fast skolan hade tillgång till dem.

Pros and Cons: Handwriting Versus Digital Writing Tidsskriftsartikel Helene Dahlström Lena Boström 2017

Sverige Tre sätt att skriva, med penna

och papper, lärplatta, och lärplatta med talsyntes.

Elevtexter Observationer

Talsyntes verkade spela roll i att förbättra skrivandet. Texterna

ökade i längd, stavning, struktur och innehåll ändrades vid

digitalt skrivande.

Read, write, touch: Co‐ construction and multiliteracies in a third‐grade digital writing exercise Tidsskriftsartikel Kristina Cordero Miguel Nussbaun Valentina Ibaseta María José Otaíza Pablo Chiuminatto 2017 Chile Sociokulturell teori Kognitiv teori Lärplattor Skrivande

Producera texter utifrån en aktivitet

Observationer Analys av elevtexter

Verktygen som användes i studien uppmuntrade elever till att skriva.

Digitala verktyg kan engagera och motivera elever i läs och skriv-aktiviteter.

4 The Effect of Digital

Storytelling in Improving the Third Graders' Writing Skills Tidsskriftsartikel Ahmet Yamaç Mufasa Ulusoy 2016 Turkiet Sociokulturell teori Skrivutveckling Digitala verktyg Årkurs 3 Intervjuer med elever Inspelningar Elevdagböcker Anteckningar Elevalster

Digitalt berättande förbättrade elevers idéer, ordval, meningsflyt och skriftkvalité.

Practices of Visual

Communication in a Primary School Classroom: Digital Image Collection as a Potential Semiotic Mode Tidsskriftsartikel Anders Björkvall 2014 Sverige Datorer Skrivande Analys av elextexter, bilder, inspelningar, intervju med elev, lärare och föräldrar

Bildernas betydelse för förstärkande av budskap i text. Hur olika modaliteter kan integreras och bidra till meningsskapande och hur olika bilder kan kategoriseras.

Textproduktion i det digitaliserade klassrummet Antologi Eva Hultin Maria Westman 2015 Sverige Nyretorisk genreteori Textskapande, digitala verktyg, f-3, multimodal, skrivutveckling Observationer, analys av elevtexter

Digitaliseringen skapar nya villkor för textproduktion i skolan. Beror det positiva resultatet enbart på de digitala verktygens införande i undervisningen eller är en bidragande faktor att pedagogiska diskussioner förs mellan kollegor. Flera lärare säger att elevers skrivande underlättas av användandet at digitala verktyg i undervisningen.

Once upon a time there was a mouse’:

Ewa Skantz Åberg Annika Sverige Sociokulturell teori Textskapande Digitala verktyg Samarbete Filmobservation i klassrummet

Digitala verktygen förflyttade elevers fokus bort från

skrivandet och i stället mot förhandlingar omarbetsfördelning och stavningsregler.

5 children's technology-mediated storytelling in preschool class Tidsskriftsartikel Lantz-Andersson Niklas Pramling 2013 SkrivutvecklingSkapande av berättelse

Trots detta lyckadeselever, med visst stöd av läraren skriva en berättelse tillsammans.